VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2013

Transkript

1 Bilaga 9 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2013 Antagen vid styrelsemöte Mats Björs Byggherrarna Sverige AB Drottninggatan 26, 4 tr, Stockholm Tel : kansli@byggherre.se facebook.com/byggherrarna

2 INNEHÅLL Byggherrarnas verksamhet och roll... 4 Dagens situation... 4 Framtiden... 4 Vår vision... 5 Våra kärnvärden... 5 Övergripande mål... 5 Strategi för att nå målet Prioriterade områden... 6 Mål Byggherrarnas organisation... 6 Stämma... 6 Valnämnd... 6 Styrelse... 7 Kansli... 7 Verksamhetsutskotten... 8 Regelverk & samverkan (RS)... 8 Miljö, teknik & kvalitet (MTK)... 9 Aktiviteter Medlemsservice Fokusområden Regionala nätverk Lärobok Byggherrerollen Omvärldsbevakning Hjälpmedel vid upphandling Juridisk rådgivning Utdelning av Stora Samhällsbyggarpriset Kommunikation Representation i andra organisationer Byggherregruppen Göteborg Medlemsmöten i föreningen Frukost/informationsmöten med stöd av Byggherrarnas utskott Utbildning Energimyndighetens beställargrupp för lokaler (BELOK) (16)

3 Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo) Säkerställa och verifiera specifik energianvändning i nya byggnader (Sveby) Projekt iii, Initiera och implementera innovationer för hållbart byggande Hållbart samhällsbyggande i världsklass Budget Byggherrarna koncernen Byggherrarna Sverige AB (16)

4 BYGGHERRARNAS VERKSAMHET OCH ROLL Dagens situation Föreningen Byggherrarna ägs av sina medlemmar som är både fastighetsägare och byggherrar. Fastighetsägaren befinner sig nära brukarna och användande av fastigheter och anläggningar medan byggherren som beställare förväntas leda byggprocessen. Byggherren har en nyckelroll eftersom byggherren är den part i byggprocessen som planerar, handlar upp och sätter igång byggprojektet. Byggherren finansierar projektet, styr det och har det fulla ansvaret för att projektet uppfyller gällande bestämmelser och att tillsyn och kontroll genomförs på ett riktigt sätt. Byggherrefunktionen är viktig för Byggherrarnas medlemmar, även om den inte alltid är deras kärnverksamhet. Medlemmarnas kärnverksamhet kan istället vara att till exempel hyra ut lokaler och lägenheter, tillhandahålla infrastruktur, bedriva sjukvård, tillhandahålla kommunal service, producera och sälja produkter eller tjänster mm. I byggsektorn produceras vår fysiska miljö som brukarna använder och förvaltar i form av boende, resande och arbete. Det är viktigt att alla i byggsektorn har insikten om att man skapar samhälleliga värden, det vill säga bygger sjukhus så att patienterna blir friskare, bygger skolor så att eleverna lär sig mer, bygger anläggningar och infrastruktur så att vi minimerar restid och spar på miljön samt att vi bygger bostäder så att människorna mår bra. Byggsektorn är Sveriges största näringsgren och i denna spelar byggherrefunktionen en viktig roll. Sektorn omsatte år 2011, inkl. förvaltning, cirka miljarder svenska kronor. Sektorn sysselsatte personer och värdet på fastighetsbeståndet uppgick till mer än miljarder kronor (exkl. infrastruktur). År 2010 uppgick bygginvesteringarna till 266 miljarder kronor, vilket motsvarade cirka 8 procent av Sveriges BNP. Sektorn förbrukade 35 procent av Sveriges energi och använde 75 miljoner ton material. Detta säger något om vilken betydelse byggsektorn har för vårt samhälle. Kopplingen mellan byggsektorn och samhället behöver därför bli starkare och byggandet och dess utveckling behöver uppmärksammas på fler arenor än bara den egna. Två statliga utredningar Skärpning gubbar 2002 och Sega gubbar 2009 har slagit fast att produktivitets- och kvalitetsutvecklingen i byggsektorn inte håller jämna steg med övrig utveckling i samhället. I båda dessa utredningar har bland annat byggherrarna pekats ut som en viktig grupp när det gäller att förbättra byggandet. Föreningen Byggherrarna verkar för att dess medlemmar engagerar sig och blir medvetna om situationen. Föreningen Byggherrarna behöver föra ut budskapet om byggherrerollen som en unik och mycket viktig roll som förändringsagent när det gäller att leda byggprocessen mot hållbarhet, högre kvalitet och bättre produktivitet. Byggherrarna har också en viktig uppgift i att koppla samman byggprocessen med samhällets behov och skapa samhälleliga värden. Framtiden Byggherrarna har sedan starten på 1960-talet arbetat med främst juridiska frågor. Under senare år har föreningen arbetat allt mer även med kompetens- och utvecklingsfrågor. Detta arbete 4 (16)

5 kommer att fortsätta även under år Föreningen kommer också att vara mer aktiv att påverka regering och myndigheter i viktiga frågor för Byggherrarna samt att kommunicera sina budskap. Föreningen går nu in i ett nytt skede där vi satsar på att stärka medlemmarnas engagemang, leverera mer medlemsnytta samt kompetensutveckling och genomföra opinionsbildande arbete. Föreningen ska få ökande resurser genom fler medlemmar, differentierade medlemsavgifter och insatser som genererar överskott. En kontinuerlig direkt kommunikation med föreningens medlemmar etableras och medlemsregistret samt utskicksverktyget har uppdaterats. Ett nytt system för medlemsregister är under framtagande för att effektivisera och stabilisera våra kontakter. Vidare ska föreningens utskott ges en mer aktiv roll och regionala nätverk ska bildas. Med hjälp av ökade resurser ska Byggherrarna med föreningens kärnvärden som grund och sin nya strategi närma sig visionen och stärka byggherrerollen. Vår vision Byggherrarnas vision är att vi ska leda svensk samhällsbyggnad. Det innebär att: Byggherrarna intar en ledande roll i branschens utveckling. Byggherrarna är den erkända och respekterade riksföreningen i byggherrefrågor. Byggherrarna bidrar till att medlemmarnas byggherreroll stärks och utvecklas. Byggherrarna bedriver en verksamhet som värdesätts av medlemmarna. Våra kärnvärden Byggherrarnas kärnvärden är: Trovärdighet - vi står för ärlighet, tillförlitlighet och långsiktighet. Framsynthet - vi analyserar, förutser och planerar för framtida behov för våra medlemmar. Kompetens - här finns kunskaper och färdigheter om byggherrerollen som ska komma medlemmarna till godo. Övergripande mål 2018 Byggherrarna och dess varumärke ska stärkas. Byggherrarna ska uppfattas som trovärdiga, kompetenta och framsynta. Utvärdering sker utifrån genomförd varumärkesundersökning december Strategi för att nå målet Vår strategi för att nå målet 2018: Skapa mötesplatser för medlemmarna för att generera kompetensutveckling, information, erfarenhetsutbyte och engagemang. Driva utvecklingsfrågor för såväl medlemmar som samhällsbyggnadssektorn. Ha en bra kommunikation med såväl medlemmar som omvärlden. 5 (16)

6 Prioriterade områden I vårt arbete ska vi prioritera följande områden: Arbetsmiljö, särskilt fokus 2013 Byggherreprocessen Etik, särskilt fokus 2013 Framtidens byggherreroll Regelverk Samverkan Tillstånd- och överklagandefrågor, särskilt fokus 2013 Upphandling Mål 2013 Medlemsantalet ska öka till minst 135 medlemmar (131) Publicera minst 10 debattartiklar (8) Publicera minst 20 pressmeddelanden (18 inklusive för andra verksamheter) Genomföra minst 16 antal medlemsmöten med 350 antal personer (11/250) Genomföra 12 antal utbildningar med 250 antal personer (6/133) 6 regionala byggherrenätverk är etablerade (2) Öka antalet unika besökare på hemsidan till (13 000) ( )avser 2012 BYGGHERRARNAS ORGANISATION Stämma Byggherrarna är en intresseförening och vid den årliga stämman beslutar medlemmarna om föreningens ändamål och uppdrag. Stämman utser valnämnd och styrelse samt beslutar om medlemsavgifter. Valnämnd Valnämnden skall till nästkommande ordinarie föreningsstämma ta fram förslag till ordförande och övriga styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter samt förslag till arvoden för dessa. Valnämnden skall bestå av minst tre personer som inte innehar sådana uppdrag valnämnden skall föreslå kandidater till. Valnämndens arbete påbörjas senast 1 december och ska vara färdigställt senast 3 veckor före årsstämman. 6 (16)

7 Styrelse Styrelsen tillsätter och avsätter vd samt beslutar om den strategiska inriktningen för föreningens verksamhet. Byggherrarnas styrelse har planerat sex ordinarie styrelsemöten under 2013 samt ett konstituerande styrelsemöte i samband med föreningens stämma den 21 mars. Vid ett av mötestillfällena genomförs en strategiworkshop. Denna strategiworkshop är första steget till ny verksamhetsplan och budget för Kansli Byggherrarnas kansli består av: Vd; ansvarig för bland annat föreningens medlemmar, den löpande verksamheten, ekonomi och extern representation. Kommunikationsansvarig; ansvarig för bland annat press/media, webb, marknadsföring, externoch intern kommunikation till medlemmar och föreningens nätverk. Utvecklingsansvarig; ansvarig för kompetensutveckling och utvecklingsfrågor. Administratör, ansvarig för bland annat administrativ support, möten, medlemsregister, protokoll, kursadministration och fakturahantering. Ytterligare en administrativ resurs på deltid har engagerats via ett bemanningsföretag. Konsultföretaget Matrisen är ekonomiansvarig och Kilpatrick Townsend Advokatbyrå levererar juristtjänster. Ytterligare två konsulter engageras på deltid för sekreterarrollen i föreningens två utskott. 7 (16)

8 Verksamhetsutskotten Syftet med verksamhetsutskotten är att utgöra en del av kansliet, fånga upp medlemssynpunkter samt skapa kontaktnät inom föreningen. Arbetsformerna är att via arbetsmöten bereda frågor från kansli, medlemmar eller utskott. Utskotten kan vid behov bilda arbetsgrupper för att hantera olika frågeställningar. Övergripande uppgift för våra utskott är att granska aktuella frågor och komma med rekommendationer och vägledningar samt förslag på olika typer av dokument, mallar och kompetensutveckling för våra medlemmar. Vidare ska utskotten medverka till att skapa mötesplatser för Byggherrarna i form av möten, föreläsningar och utbildning samt vid behov utgöra resurs i samband med Byggherrarnas aktiviteter och projekt samt delta vid svar av remisser. Utskottsledamötena informeras kontinuerligt om föreningens aktiviteter via kansliet samt medverkar vid föreningens årsmöte samt i en årlig strategiworkshop inför arbetet med ny verksamhetsplan. Regelverk & samverkan (RS) RS-utskottet ska med arbetsgrupperna LOU och Nya upphandlings- och genomförandeformer (NUG) vara ett forum för erfarenhetsåterföring, diskussioner och utveckling avseende för byggherrar relevanta standardavtal, författningar och regelverk. RS är navet i Byggherrarnas verksamhet vad avser frågor som har juridisk anknytning. En av de viktigaste uppgifterna för RS är därför att företräda Byggherrarna i Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och medverka i hantering och handläggning av frågor i BKK samt vara referensgrupp åt Byggherrarnas företrädare i BKK. För att kunna hantera specifika frågor på ett bättre sätt kan utskottet ha arbetsgrupper kopplade till sig t. ex LOU och NUG. Under 2013 skall utskottet: Anpassa befintliga mallar till nya regelverk, bl.a. AMA AF 12. Bevaka och driva aktuella juridiska frågor, bl.a. BIM. Företräda Byggherrarna i Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och medverka i hantering/handläggning av frågor i BKK samt vara referensgrupp åt Byggherrarnas företrädare i BKK. Koordinera arbetet med arbetsgrupperna LOU och Nya upphandlings- och genomförandeformer (NUG) Arbetsgruppen LOU Arbetsgruppens uppgifter är att skapa erfarenhetsutbyte mellan de medlemmar i Byggherrarna som är upphandlande myndigheter och enheter enligt LOU och LUF, samt identifiera frågor där Byggherrarna kan påverka vidareutveckling av lagstiftningen. Arbetsgruppen ska även informera och stödja vid tillämpningen av LOU och LUF. Under 2013 skall arbetsgruppen: 8 (16)

9 Fortsätta sin bevakning av rättsläget, bl.a. genom att följa och informera om nya rättsfall. Främja Byggherrarnas intressen i pågående förändringar av regelverket i olika skeden, t.ex. avseende Upphandlingsutredningen, som kommer i mars Informera och påverka såväl externt som internt i frågor rörande offentlig upphandling. Stödja andra utskott och arbetsgrupper i LOU-frågor. Arbetsgruppen Nya upphandlings- och genomförandeformer (NUG) Arbetsgruppens syfte är att hantera de frågor som aktualiseras i nyare upphandlings- och genomförandeformer. Detta inkluderar partnering, men inkluderar även många andra fenomen. Inom detta fält skall arbetsgruppen erbjuda verktyg till medlemmarna för ökad förståelse och användande av dessa nya upphandlings- och genomförandeformer. Under 2013 ska arbetsgruppen: Driva analysen av partnering vidare, bl. a avseende definitionen av partnering och vilka minimikriterier ett projekt måste innehålla skall få kvalificera som ett sådant. Ett sammanställt paket av handlingar skall vidarebearbetas tillsammans med övriga byggherrar i BKK. Ta fram och på hemsida lägga ut separata rapporter som sammanfattande beskriver samt sammanfattar bl.a. möjligheter och risker med följande olika former: - CM - Funktionsupphandling - OPS - Partnering - Strategisk partnering Miljö, teknik & kvalitet (MTK) Utskottets syfte är att arbeta för att Byggherrarnas medlemmar ska vara kompetenta byggherrar och uppnå rätt kvalitet i byggandet och rätt förutsättningar för förvaltningen. Utskottet ska utöver det löpande arbetet att bevaka statliga utredningar, följa Boverkets arbete och att besvara remisser arbeta med olika kurs- och konferensaktiviteter. Syftet med dessa aktiviteter är att bidra till medlemmarnas kompetensutveckling men också till att skapa tillfällen för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna och input till organisationen. Under 2013 är ska utskottet: Analysera kvalitetsutvecklingen i projektering och byggande Arbeta med byggprocessens tidiga skeden Arbeta med frågor som berör informationshantering i byggande och förvaltning (BIM mm) Formulera en strategi för Byggherrarna när det gäller standardiseringsfrågorna Medverka i Byggherrarnas arbete med forsknings- och utvecklingsfrågor 9 (16)

10 Medverka till Byggherrarnas arbete med utbildnings- och kompetensutveckling Utskottets arbete är nära kopplat till RS-utskottet och dess arbetsgrupper samt till det arbete som bedrivs inom BeBo, Belok och Sveby. AKTIVITETER Medlemsservice Fokusområden Under 2013 kommer särskild fokus att ske inom de nya tre fokusområdena arbetsmiljö, etik samt tillstånds- och överklagandefrågor. Arbetet bedrivs i arbetsgrupper eller på annat sätt ex utredningar. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågan kan delas in i två huvuddelar för Byggherrarna, dels byggherrens ansvar för arbetsmiljön under byggskedet och dels byggherrens ansvar för arbetsmiljön under brukarskedet. Avseende den förra delen kommer arbetet att fokusera på reglerna och hanteringen av BAS-P/BAS-U. Här planerar Byggherrarna att arrangera ett seminarium i frågan under När det gäller den senare delen sker bevakning av byggtekniska lagändringar främst inom MTKutskottet. Etik Under 2012 genomfördes en förstudie för att ta fram förslag till hur arbetet Byggherrarna ska arbeta för att Byggherrarnas roll kan stärkas genom ett mer kraftfullt agerande inom det etiska området och att vara förebild för aktörerna i byggprocessen. Under 2013 ska Byggherrarna arbeta med följande inom fokusområde etik: 1. Ta fram en värdegrund som följer av Byggherrarnas vision 2. Ta fram en uppförandekod som ett verktyg för medlemmarna 3. Ta fram information till hemsidan Tillstånds- och överklagandefrågor Under slutet av 2012 och under 2013 kommer regeringen och Boverket att presentera ett flertal utredningar och rapporter om förslag till förändringar om Plan- och Bygglagen (PBL) och Planoch byggförordningen (PBF). Dessa har framförallt fokus på regeländringar för att underlätta för bostadsbyggandet. Det närmaste förestående arbetet för Byggherrarna är att bevaka och påverka utredarna samt agera som remissinstans. 10 (16)

11 Regionala nätverk Under året etableras ytterligare fyra regionala nätverk i landet. Syfte är att ge ökad medlemsnytta för medlemmar lokaliserade utanför storstadsregionerna. Erbjuda en mötesplats samt möjlighet till diskussionsforum, erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning regionalt. Syftet är också att ge Byggherrarnas kansli information om vilka byggherrefrågor som är aktuella och av intresse i regionen. Det regionala nätverket ska vara ett komplement till den centrala Byggherreorganisationen och ska inte konkurrera med Byggherrarna centralt. Lärobok Byggherrerollen Läroboken som publicerades under mars 2012 ska fortsatt marknadsföras och säljas under En målsättning är att sälja minst 500 böcker under Omvärldsbevakning Vi har en bra omvärldsbevakning som kommer medlemmarna till godo bland annat genom aktuell byggherreinformation via vårt Medlemsnytt och Nyhetsbrev. Hjälpmedel vid upphandling Med stöd av utskotten utvecklar vi nya hjälpmedel och verktyg vid upphandling samt uppdaterar befintliga på hemsidan som stöd för våra medlemmar. Juridisk rådgivning Vi erbjuder, via vår juridiska samarbetspartner, spetskompetens inom entreprenadjuridik och avtal i form av juridisk rådgivning. Vi hjälper till med frågor om bl. a konsultavtal och entreprenadavtal, upphandling, arbetsmiljö och digitala leveranser, samt ger stöd med dokument och mallar. Utdelning av Stora Samhällsbyggarpriset Samhällsbyggardagen kommer att läggas ned men arrangörerna vill fortsätta att dela ut Stora Samhällsbyggarpriset. Byggherrarna Sverige AB vill värna om att Stora Samhällsbyggarpriset fortsättningsvis delas ut. Kommunikation Under 2012 har ett genomgripande varumärkesarbete genomförts, en ny webbplats har tagits i drift och vi har arbetat strategiskt med sociala medier. Kommunikationen under 2013 syftar till att bidra till att nå verksamhetens mål och stödja de aktiviteter som genomförs. Varumärket ska även fortsättningsvis stärkas och kommunikationen ska bidra till ökad medlemsnytta. Detta görs genom fortsatt utveckling av våra kanaler och kontinuerligt arbete med målgruppsanpassad 11 (16)

12 kommunikation. Ett förtroendeskapande arbete måste göras för att vi ska kunna påverka lagstiftningen och regelverket. Representation i andra organisationer Föreningen Byggherrarna är under 2013 representerade i nedanstående styrelser, referensgrupper och arbetsgrupper: Organisation BFAB styrelse Boverkets byggråd BVD-föreningen, styrelse Byggandets Kontraktskommitté (BKK) Byggtjänst styrelse Byggtjänst valkommitté Byggvarubedömningen Etiska rådet, styrelse Etiska rådet, valkommitté IQ Samhällsbyggnad, FoU-utskott IQ Samhällsbyggnad, styrelse OpenBIM, styrelse Rådet för ByggKompetens (RBK) SCB:s nämnd för byggnadsindex Stora Samhällsbyggarpriset juryn Byggherrarnas mål Erbjuda utbildning där rollerna gränsar Bevaka förändring av byggreglerna Utveckla en ny version av BVD Utveckla AB-dokumenten Bevaka att nytta till medlemmarna levereras Föreslå ny styrelse till stämman Underlätta bra miljöval Motverka korruption och svartarbete Föreslå ny styrelse till stämman Bidra till val av FOU-områden Verka för mer pengar till FOI Länka samman BIM med förvaltning Verka för bättre utförande Bevaka utvecklingen Se till att priset fortsätter att delas ut Byggherrarna Sverige AB är under 2013 representerade i nedanstående styrelser, referensgrupper och arbetsgrupper: Organisation BeBo styrelse BELOK styrelse Sveby styrgrupp Byggherrarna Sveriges mål Utföra uppdraget att administrera och kommunicera BeBo: s verksamhet Utföra uppdraget att administrera och kommunicera Beloks: s verksamhet Utföra uppdraget att administrera och kommunicera Sveby: s verksamhet Byggherregruppen Göteborg Byggherrarna Sverige AB samverkar med och utför administrativa uppgifter åt det lokala nätverket Byggherregruppen i Göteborg. Medlemsmöten i föreningen Årsmöte med eftermiddagskonferens kommer att arrangeras den 21 mars på Lindolmen Science konferens i Göteborg. Studiebesök för medlemmar kommer att erbjudas under året på olika platser i landet. 12 (16)

13 Frukost/informationsmöten med stöd av Byggherrarnas utskott Byggherrarna kommer att genomföra ett antal frukostmöten i varierande ämnen, på flera orter, under året. Mötena kommer att arrangeras i samarbete med utskotten. Som förslag nämns; seminarium om byggarbetsmiljöfrågor (RS) seminarier och workshops i frågor rörande offentlig upphandling (LOU). seminarier för att diskutera kommande regeringsförslag när det gäller till exempel (MTK) - Kommunala särkrav (Björn Hedlunds utredning) - Förenklad detaljplan- och bygglovprocess (Lars Magnussons utredning) (MTK) - Energieffektiviseringsdirektivet (MTK) Frukostseminarier om (MTK): - fuktsäkert byggande, ny ByggaF - lufttätt byggande, ny ByggaL - energieffektivt byggande, ny ByggaE - val av byggmaterial - Byggvarubedömningen - introduktion av Sveby Energiavtal 12 (MTK/RS) - miljökrav i byggprojekt, ny version av Miljöanpassat byggande Utbildning Under 2013 planeras följande utbildning i Byggherrarna Sverige AB: Fyra tvådagars partneringutbildningar, två på våren och två på hösten och en fortsättningskurs i samarbete med företaget Prolog. Två kurstillfällen utbildningen Byggherrerollen planeras. Kursen omfattar två plus två dagar. Utbildningar om upphandling med stöd av RS-utskottet. Utbildning om energikrav med stöd av MTK-utskottet I samarbete med IFL planeras utbildningsprogrammet Byggherre Masterclass Diploma starta under hösten Energimyndighetens beställargrupp för lokaler (BELOK) Syftar till att introducera energieffektiva lösningar i lokalsektorn. Byggherrarna Sverige AB är huvudman för Energimyndighetens Beställargrupp lokaler vilket innebär att bolaget ansvarar för ekonomi och administration av projektavtal. Byggherrarna Sverige AB har också fått ett uppdrag att hjälpa till med kommunikationen av BELOK. Ansökan beviljad för kommande treåriga programperiod antogs av Energimyndighetens GD den 21 november Beviljade medel från Energimyndigheten uppgår till 28 MSEK. Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo) Syftar till att introducera energieffektiva lösningar i bostadssektorn. Byggherrarna Sverige AB är huvudman för Energimyndighetens Beställargrupp Bostäder vilket innebär att bolaget ansvarar för ekonomi och administration av projektavtal. Byggherrarna Sverige AB har också fått ett uppdrag att hjälpa till med kommunikationen av BeBo. Ansökan beviljad för kommande treåriga 13 (16)

14 programperiod Ansökan antogs av Energimyndigheten den 21 november Beviljade medel uppgår till 32 MSEK. Säkerställa och verifiera specifik energianvändning i nya byggnader (Sveby) Byggherrarna medverkar som huvudman i Sveby-programmet vars syfte är att fastställa standardiserade brukardata för beräkningar och hur en verifiering av energiprestanda skall gå till. Under 2013 fokuseras på implementering av den publicerade versionen 1.0 samt hur standarden ska utvecklas. Ytterligare pengar ska sökas från Energimyndigheten vars nuvarande finansiering tar slut vid halvårsskiftet PROJEKT Under 2013 bedriver Byggherrarna följande två projekt: 3iii, Initiera och implementera innovationer för hållbart byggande Projektet ska utveckla formerna för planering och nyttiggörande av demonstrations-projekt. Projektet avslutas under 2013 och Byggherrarna Sverige AB som ansvarar för implementeringen kommer att producera en skrift bl. a för att kommunicera resultatet. Hållbart samhällsbyggande i världsklass Efter två statliga utredningar och två rundabords samtal har byggherrar, staten, byggbranschen och arbetsmarknadens parter startat ett utvecklingsprojekt vars syfte är att effektivisera samhällsbyggandet. Projektet fokuserar på att dels se över strukturen på branscharbetet inom Samhällsbyggnadssektorn och dels hitta förslag på förbättringar i identifierade fokusområden. Projektet drivs i dialogform och under 2013 planeras fyra möten. 14 (16)

15 BUDGET 2013 Byggherrarna koncernen Nedan budget för 2012 och 2013 uppdelad på Byggherrarna Sverige AB, föreningen Byggherrarna samt koncernen Byggherrarna. Budgetens medlemsintäkter bygger på de medlemmar som föreningen har per KSEK BUDGET 2012 BUDGET 2013 Resultaträkning Service AB Förening Koncern Service AB Förening Elimineringar Koncern Intäkter Årsavgifter Int från projektverksamhet Utförda tjänster närst ftg Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Kostnader 0 Övriga externa kostnader Köpta tjänster närst ftg Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster 0 Koncernbidrag 0 Ränteintäkter Räntekostnader Nedskr aktier i dotterbolag 0 0 Res före bokslutsdisp o skatt (16)

16 Byggherrarna Sverige AB Nedan budget för Byggherrarna Sverige AB 2012 och 2013 per resultatenhet. Resultatenheter Budget Budget Intäkter Medlemsservice Byggherregruppen Göteborg Medlemsmöten och konferanser ByggherreClass Utbildning Övriga projekt Gemensamma kontorskostn 0 Sveby 15 Summa Intäkter Kostnader Medlemsservice Byggherregruppen Göteborg Medlemsmöten och konferanser ByggherreClass Utbildning Övriga projekt Gemensamma kontorskostn 0 Sveby 0 Summa kostnader Resultat Medlemsservice Byggherregruppen Göteborg 0 0 Medlemsmöten och konferanser ByggherreClass Utbildning Övriga projekt Gemensamma kontorskostn 0 0 Sveby 15 Årets resultat (16)