ATT LEVA I SÖDRA SKÄRGÅRDEN - SYSTEMANALYS
|
|
- Jonathan Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT ATT LEVA I SÖDRA SKÄRGÅRDEN - SYSTEMANALYS SLUTRAPPORT - TPUSS - FAS
2 Uppdrag , Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3 Titel på rapport: Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3 Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Per Bratthammar, Trafikkontoret Göteborg Björn Wadefalk, Stadsbyggnadskontoret Göteborg Konsult: Uppdragsansvarig: Erfaren handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Marie Rörstad, Tyréns AB Marie Rörstad, Karin Caesar och Erik Hansson, Tyréns AB Lisa Sakshaug och Linus Theorin, Tyréns AB Tyréns AB Lilla Badhusgatan Göteborg Besök: Lilla Badhusgatan 2 Tel: Säte: Stockholm 2(123)
3 Sammanfattning Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och består av ett flertal öar där de största är Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. På öarna bor cirka personer året runt och cirka personer en viss del av året. På öarna råder motortrafik förbjuden. Öarna har heller inga fasta förbindelser till fastlandet däremot är två av öarna sammanbundna med en bro, Styrsö och Donsö. Övriga transporter mellan öarna och mellan öarna och fastlandet sker med personbåt till Saltholmen där också parkering för öborna finns. Från Saltholmen finns sedan förbindelser vidare ut på fastlandet. Södra skärgårdsborna har idag svårt att få vardagen med att bo på en ö att fungera. De är i behov av bra förbindelser mellan öarna, till fastlandet och vidare ut i landet för att kunna arbeta, få arbetskraft till öarna, gå i skolan, handla, utöva fritid och mycket annat. Eftersom de inte har möjlighet att ha sin bil vid sin fastighet utan vid Saltholmen råder också särskilda omständigheter kring att få varor och gods transporterade till sin fastighet. Idag så fungerar detta system inte på ett bra sätt för södra skärgårdsborna. Även boende på fastlandet är påverkade av transporterna till och från öarna i södra skärgården vilket inkluderar södra skärgårdsbornas bilparkering på fastlandet. Dagens situation upplevs ge störningar i deras boendemiljö i form av buller, trafikmängder, trafiksäkerhet och landskapsbild. Södra skärgården är även väldigt populär för turister och besökare under sommarhalvåret vilket ökar behovet av att kunna transportera sig mellan södra skärgården och fastlandet. Frågor angående södra skärgårdens transporter, av både personer och gods, har diskuterats sedan 1960-talet, ett flertal utredringar har gjorts och olika lösningar har föreslagits varav vissa har genomförts. Problematiken med transporterna och att få vardagen att fungera kvarstår dock. För att få till lösning i södra skärgården påbörjades ett projekt år 2013 kallat TPUSS (Trafikoch parkeringsutredning Södra skärgården). Trafik- och parkeringsutredningen tillsattes för att utreda framtidens resande till, från och inom södra skärgården i vid bemärkelse och på lång sikt. Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom södra skärgården. Utredningen fokuserar på vilka behov de boende i södra skärgården har för att få sin vardag att fungera, vilka behov företag och kommunal service i södra skärgården har, behov hos turister och besökande samt behov hos boende på fastlandet. Hela projektet ska ge underlag för kommunen att ta ställning till vilka lösningar som behövs för att få vardagen att fungera i södra skärgården. I dessa lösningar ska även de boende på fastlandets behov tas hänsyn till. Projektet är indelat i tre faser, en genomgång av tidigare utredningar inklusive nulägesbeskrivning, en enkätundersökning om livet och behoven för de helårsboende i södra skärgården och till sist en systemanalys som är denna rapport. Syftet med systemanalysen är att på ett systematiskt sätt beskriva, analysera behov/briser och problem, definiera krav, föreslå åtgärder, välja ut åtgärder till scenarion som till sist konsekvensbeskrivs. Detta med målet att försöka hitta en långsiktig hållbar lösning för att lösa de behov som finns i och i anslutning till södra skärgården. Lösningen ska också ta hänsyn till Göteborgs Stads mål- och styrdokument. 3(123)
4 Kraven som har tagits fram är baserade på behovet hos olika grupper i södra skärgården, boende i södra skärgården, boende på fastlandet, företagare verksamma i södra skärgården, kommunal service i södra skärgården och turister/besökare till södra skärgården. Utifrån dessa krav har åtgärder för att lösa behoven tagits fram i en bruttolista som därefter mynnat ut i scenarion som i sin tur har konsekvensbeskrivits. För att undersöka vilka effekter olika åtgärder kan få har fem scenarier tagits fram, plus ett nollscenario. Nollscenariot beskriver en sannolik händelseutveckling fram till 2035 om inga särskilda åtgärder vidtas förutom redan fattade beslut i kombination med en allmänt förväntad händelseutveckling. Övriga scenarier innefattar aktiva åtgärder för att nå projektets syfte. Nollscenariot innebär i princip att pågående detaljplaner genomförs vilket ger cirka 200 nya bostäder i södra skärgården, trafikstrategin genomförs vilket leder till ökat kollektivtrafikresande och minskad bilism, och att terminalen ligger kvar vid Saltholmen. I de fem övriga scenarierna ingår att ytterligare 150 stycken bostäder tillkommer i södra skärgården, utöver de 200 som ingår i nollscenariot. Att antalet boende i södra skärgården ökar samtidigt som det ges förutsättningar för att på ett enkelt sätt nå målpunkter på såväl närliggande öar som på fastlandet. Vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla och utveckla en kommersiell och kommunal service i södra skärgården. I scenarierna ingår därför även en satsning på lokal kollektivtrafik inom södra skärgården. Genom dessa åtgärder ges därmed förutsättningar för ett fungerande samhällsliv och i förlängningen en skärgård som är attraktiv för boende, besökare och näringsliv. Hur många nya bostäder som kan byggas i södra skärgården avgörs av Göteborgs Stad genom framför allt framtagandet av nya detaljplaner. Idag behöver varje ny bostad i södra skärgården i princip ges möjlighet till bilparkering inne vid Saltholmen. Eftersom arealen tillgänglig mark för parkering är begränsad innebär detta i praktiken svårigheter att genomföra detaljplaner för bostäder i södra skärgården, och därmed också för fortsatt bostadsbyggande. Genom att anta att inte alla bostäder behöver bilparkering kan bostadsbyggandet i södra skärgården öka. Att anlägga nya parkeringsplatser innebär höga kostnader, eventuellt anspråk på ny mark och det motverkar målsättningen i bland annat trafikstrategin. Genom att i linje med trafikstrategin öka tillgängligheten med kollektivtrafik inom södra skärgården och mellan södra skärgården och målpunkter på fastlandet, samt med satsningar på poolbilar, kan södra skärgårdsbornas behov av egen bil minskas. Beläggningsgraden på befintliga parkeringar kan ökas genom att utnyttja tekniska informationssystem som ger bilister information om parkeringssituationen. Detta är därför utgångspunkten i de fem redovisade scenarierna. I två scenarier ingår att terminalen flyttas till Fiskebäck. Där kommer då ny mark att behöva tas i anspråk för terminalbyggnad, för ytor för bussar och för parkeringsplatser. Den mark som finns tillgänglig är i första hand de norra delarna av Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som har antagit ett naturlikande utseende och nu är ett mycket populärt rekreationsområde. Området är inte slutbehandlat med avseende på föroreningar, vilket innebär att alla åtgärder här omfattar arbete med förorenad mark, något som kan innebära stora kostnader. För att bedöma dessa kostnader behöver fördjupade utredningar genomföras. Utnyttjas Fiskebäck kommer även hamnbassängen och inseglingsrännan att behöva muddras, med risk för föroreningar i sedimenten som kan innebära höga kostnader att hantera. En terminal vid Fiskebäck kräver även att projektet samordnas med befintlig verksamhet i hamnen, så som fiskeflottan. 4(123)
5 Behålls däremot terminalen i Saltholmen finns redan en befintlig infrastruktur på plats och ingen ny mark behöver tas i anspråk. Däremot kan det bli aktuellt att disponera om ytor för att exempelvis kunna utöka busstrafiken och ordna parkeringen. Gatunätet vid Fiskebäck har bättre förutsättningar att kapacitetsmässigt och trafiksäkerhetsmässigt hantera södra skärgårdstrafiken, bostäderna ligger generellt längre från vägen och är därmed mindre utsatta för buller. Gatusträckningen genom bebyggelse är kortare vilket ger färre bullerstörda bostäder, och terminalen vid Fiskebäck ger kortare restider såväl till centrala Göteborg som till Frölunda torg. Oavsett om terminalen ligger i Saltholmen eller vid Fiskebäck kommer den vägtrafik som genereras genom södra skärgårdstrafiken att vara av en sådan omfattning att det inte påverkar bullret vid bostäder eller kapaciteten på befintligt vägnät jämfört med nollscenariot. I två scenarier ingår att cirka hälften av parkeringarna förläggs till en plats längre bort, som enkelt kan nås med kollektivtrafik. Detta ger en något bättre trafikmiljö närmast terminalen, och de som vill använda sin bil ofta kan ha den nära och de som använder den mer sällan kommer att behöva ett extra byte med kollektivtrafik för att nå sin bil. Det är i detta fall lämpligt med en differentierad prissättning så att bilparkering närmast terminalen är dyrare än parkering längre bort. Priset på parkeringar samt hur stort markområde som behöver tas i anspråk beror på om markparkeringar eller parkeringshus utnyttjas. En plats i ett parkeringshus kostar mer än tio gånger så mycket att anlägga som en markparkering, men innebär samtidigt ett effektivare utnyttjande av marken. Ett scenario behandlar linbanetrafik mellan södra skärgården och Frölunda torg samt inom södra skärgården. Detta scenario ger hög turtäthet och har hög kapacitet. Scenariot bidrar därmed till att uppfylla projektets syfte på ett bra sätt. Det är samtidigt avsevärt dyrare än något annat scenario och ger en stor påverkan på landskapsbilden. Däremot är linbana betydligt billigare i drift än exempelvis båt. Två tilläggsscenarier berör dels broar mellan några öar i södra skärgården dels en särskild sommartrafik. En bro binder samman två öar till en relativt hög kostnad, där då nyttan kan understiga kostnaden. Att genomföra en särskild sommartrafik ger minskad kapacitet i den ordinarie trafiken samt svårigheter med en mycket varierad beläggning på sommarbåtarna, beroende på väder. Dessutom kan det finnas svårigheter att styra dagsbesökare till den båt som är avsedd för sommartrafik. Fördelen med sommartrafiken är att avlasta båtar och kollektivtrafik som nu är överfulla under vissa sommardagar. Sammanfattningsvis är en förutsättning för att göra södra skärgården till en attraktiv plats för boende, besökare och näringsliv att Göteborgs Stad tillåter mer exploatering i södra skärgården och att kollektivtrafiken byggs ut såväl inom södra skärgården som till målpunkter på fastlandet. Att bibehålla Saltholmen som terminal är en fördel då all infrastruktur redan finns på plats. Att flytta terminalen till Fiskebäck innebär att ny mark, som är förorenad och som är ett populärt rekreationsområde, behöver tas i anspråk. Restiden in till centrala Göteborg och Frölunda torg kortas, färre boende påverkas av buller, vägnätet har bättre förutsättningar att hantera trafiken. För att använda marken nära terminalen, oavsett terminalläge, mer effektivt och för att få en bättre trafikmiljö i området bör parkeringsytorna delas upp på två områden, en nära och en längre bort. Parkeringshus ger dyra parkeringar men en effektivare markanvändning. Att använda linbana för kollektivtrafiken ger mycket effektiva kommunikationer men till en mycket hög kostnad, och med stor påverkan på landskapsbilden. 5(123)
6 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Underlag Göteborgs Stads styrdokument Gällande och framtida detaljplaner för södra skärgården Förutsättningar för Södra skärgården Markanvändning Persontransporter Parkering Godstransporter Trafiksäkerhet Miljö Behovsbild Boende i södra skärgården Boende på fastlandet Förtetagare verksamma i södra skärgården Kommunal service i södra skärgården Turister/Besökare till södra skärgården Systemkrav Södra skärgårdsbornas krav Boende på fastlandets krav Företagarnas/de yrkesverksamma i kommunal service på öarnas krav Turisternas/Besökarnas krav Åtgärder (123)
7 6 Scenarion Nollscenario - År Scenario - Saltholmen med Frölunda torg Scenario - Saltholmen Scenario - Fiskebäck med Frölunda torg Scenario - Fiskebäck Scenario - Linbanor Tilläggsscenario - Bro mellan öar Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik Konsekvensbeskrivning Bedömningsgrunder Samlad bedömning Konsekvenser av scenarier Koppling till knutpunkt för service och vidare transporter Koppling och tillgång till parkering Koppling mellan öar Transport av gods och varor Boendemiljön på fastlandet Övriga aspekter Genomförbarhet Tilläggsscenario - Bro mellan öar Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik Matriser Kostnader Saltholmen med Frölunda torg Saltholmen Fiskebäck med Frölunda torg Fiskebäck Linbanor Tilläggsscenarion Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bullerkartläggning Antagna trafikflöden 7(123)
8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och består av ett flertal öar där de största är Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. På öarna bor cirka personer året runt och cirka personer en viss del av året. På öarna råder motortrafik förbjuden. Öarna har heller inga fasta förbindelser till fastlandet. Transporterna till fastlandet sker med personbåtstrafik till Saltholmen och godstrafik till Fiskebäck. Från Saltholmen finns sedan förbindelser vidare ut på fastlandet. Mellan öarna sker persontransporterna med båt. Två av öarna, Styrsö och Donsö, är sammanlänkade med en bro. För de personer på öarna som äger en bil är parkeringarna belägna på fastlandet i anslutning till Saltholmen. Många av de boende är idag beroende av transporter mellan öarna och fastlandet för att få vardagen att fungera. Även företagen och den kommunala servicen på öarna är beroende av transporter för arbetskraft och varor. Transporterna upplevs idag vara otillräckliga och tillgodoser inte de behov som södra skärgårdsborna, företagen och den kommunala servicen har. Södra skärgården är också väldigt populär för turister och besökare under sommarhalvåret då behovet av att kunna transportera sig mellan södra skärgården och fastlandet drastiskt ökar och överbelastar befintligt system. Även boende på fastlandet är påverkade av transporterna till och från öarna i södra skärgården vilket inkluderar södraskärgårdsbornas bilparkering på fastlandet. Dagens transporter upplevs ge störningar i deras boendemiljö i form av buller, trafikmängder, trafiksäkerhet och landskapsbild. Frågor angående södra skärgårdens transporter, av både personer och gods, har diskuterats sedan 1960-talet, ett flertal utredringar har gjorts och olika lösningar har föreslagits varav vissa har genomförts. Problematiken med transporterna och att få vardagen att fungera kvarstår dock. I nuläget pågår planering av fler bostäder på öarna vilket kommer att generera fler boende som har ett behov av att få en fungerande vardag. Det långsiktiga tillskottet av bostäder i Södra skärgården, i enlighet med översiktsplanen, ska dock betraktas som restriktivt. För att få till lösning i södra skärgården påbörjades ett projekt år 2013kallat TPUSS (Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården). Trafik- och parkeringsutredningen tillsattes för att utreda framtidens resande till, från och inom södra skärgården i vid bemärkelse och på lång sikt. Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom södra skärgården. Utredningen fokuserar på vilka behov de boende i södra skärgården har för att få sin vardag att fungera, vilka behov företag och kommunal service i södra skärgården har, behov hos turister och besökande samt behov hos boende på fastlandet. Hela projektet ska ge underlag för kommunen att ta ställning till vilka lösningar som behövs för att få vardagen att fungera i södra skärgården. I dessa lösningar ska även de boende på fastlandets behov tas hänsyn till. Projektet är indelat i tre faser, en genomgång av tidigare utredningar inklusive nulägesbeskrivning, en enkätundersökning om livet och behoven för de helårsboende i södra skärgården och till sist en systemanalys. Medverkande i TPUSS-projektet är Stadsbyggnadskontoret där Björn Wadefalk är projektledare, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg vid Göteborgs Stad samt Parkeringsbolaget och Västra Götalandsregionen/Västtrafik. 8(123)
9 1.2 Syfte och mål I TPUSS-utredningens första del, som utfördes under våren 2014, var syftet att skapa en nulägesbild av trafik- och parkeringssituationen kopplad till södra skärgården. I denna del ingick, förutom nuläget, att titta på tidigare utredningar, tidigare föreslagna åtgärder samt vilka mål och planer Göteborgs Stad har för området. I TPUSS-utredningens andra del, som utfördes under våren 2015, var syftet att ta fram ett kunskapsunderlag om livet och behoven för de åretruntboende på öarna. Detta gjordes genom en enkätundersökning. I TPUSS arbetets tredje del, denna utredning som utförs under sommar/höst 2015, är syftet att på ett systematiskt sätt beskriva, analysera behov/briser och problem, definiera krav, föreslå åtgärder, välja ut åtgärder till scenarion som till sist konsekvensbeskrivs. Detta med målet att försöka hitta en långsiktig hållbar lösning för att lösa de behov som finns i och i anslutning till södra skärgården. Lösningen ska också ta hänsyn till Göteborgs Stads mål- och styrdokument. TPUSS 1 Nuläge, tidigare utredningar, mål och strategier TPUSS 2 Enkätundersökning angående livet och behoven för de åretruntboende på öarna TPUSS 3 Systemanalys behov, krav, åtgärder, scenarier och konsekvensbeskrivning Figur 1 Systembild över TPUSS - arbetet 9(123)
10 1.3 Avgränsningar Den geografiska avgränsningen för beskrivningar och analys för denna rapport ur det lokala perspektivet är öarna i södra skärgården, anslutande område till Saltholmen och Fiskebäck. Ur ett regionalt perspektiv sträcker sig den geografiska avgränsningen i väster ut till Frölunda torg och i norr upp till Göteborgs centrum. Figur 2 Översiktskarta 10(123)
11 1.4 Underlag Följande dokument med beröring på södra skärgården har använts i arbetet med systemanalysen i denna rapport: Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården, TPUSS-fas 1 Att leva i södra skärgården - en enkätundersökning, TPUSS-fas 2 Förstudie - Fiskebäck-Sjöbacken-Önnered, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården Göteborgs skärgård, Öliv- och fastlandstransporter Tidigare medborgardialog, Medborgarkraften 1999 Livskraft och hållbar utveckling Göteborgs södra skärgård Perspektivbeskrivningar Utredning från Parkeringsbolaget angående parkeringsplatser Tillgänglighetsanpassning av hållplatsen Saltholmen Planeringsförutsättningar för södra skärgården, 2008 projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014 Följande styrdokument för Göteborgs Stad har använts i arbetet med systemanalysen i denna rapport: Cykelprogram för en nära storstad , Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2015 Grönstrategi för en tät och grön stad, Göteborgs Stad Park och natur, 2014 Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Göteborgs Stad, Västtrafik, Vägverket, Banverket, GR, VGR, 2009 Klimatstrategiskt program för Göteborg, Göteborgs Stad, 2014 Parkeringspolicy för Göteborgs Stad, Göteborgs Stad, 2009 Strategi för Göteborg Utbyggnadsplanering, Göteborgs Stad, 2013 Trafikstrategi för en nära storstad, Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2014 Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS, Trafikverket, (123)
12 1.5 Göteborgs Stads styrdokument Göteborgs Stads övergripande styrdokument är tydliga med i vilken inriktning staden ska utvecklas och byggas framöver. Översiktsplanen, trafikstrategin och utbyggnadsplanen pekar på att goda förutsättningar för att resa hållbart ska skapas, att planeringen ska vara viljestyrd snarare än prognosbaserad och att fyrstegsprincipen ska vara utgångspunkt. Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi i fyra steg för utvecklingen av våra transporter och vår infrastruktur. Den används av såväl Trafikverket som av kommuner. Steg ett, Tänk om, i fyrstegsprincipen omfattar åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor. Steg två Optimera omfattar åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget, Bygg om, som innebär begränsade ombyggnationer. Det fjärde steget, Bygg nytt, genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det innefattar nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Översiktsplanen Enligt Översiktsplanen ska fortsatt planering i Göteborg stad i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter Översiktsplanen benämner det aktuella området kustnära område och skärgården. Inriktningen för denna typ av område är att komplettering av bebyggelse ska ske restriktivt och på friluftslivets villkor. Ny bebyggelse, där en blandning av bostadsformer eftersträvas, ska lokaliseras i anslutning till god kollektivtrafik och kring bytespunkter, och kompletteras med investeringar som möjliggör att ett hållbart resande kan upprätthållas. Kollektivtrafiken till kusten bör förbättras för att förbättra tillgängligheten till hav och stränder. Kustområdenas attraktivitet gällande natur,- kultur- och landskapsbildsvärden ska värnas och utvecklas, värdefulla rekreationsområden ska bevaras och utvecklas, nya rekreationsanläggningar ska ha god tillgänglighet med kollektivtrafik. Befintliga småbåtshamnar och gästhamnsfaciliteter ska utvecklas och havsmiljön ska värnas. Tillgängligheten till kusten ska förbättras genom ett bättre sammanlänkat gång- och cykelnät, friluftsstråk med koppling till staden, ett varierat utbud av aktiviteter, uppleverser och servicen längs hela kusten och ute i skärgården. Trafikstrategin Den nyligen antagna trafikstrategin har tre huvudmål, ett lättillgängligt regioncentrum, attraktiva stadsmiljöer och Nordens logistikcentrum. Målen ska förverkligas genom de i Trafikstrategin utpekade strategierna för resor, stadsrum och godstransporter. Till dessa strategier finns kopplade effektmål som är ett verktyg för att konkretisera och följa upp strategierna. Resmöjligheterna till, från och mellan stadens tyngdpunkter och viktiga målpunkter ska stärkas, tillgången till nära service, handel, mötesplatser och andra vardagliga funktioner ska öka och användningen av vägar och gator ska effektiviseras. Trafikstrategin anger också att minst hela resandeökningen, som kommer av exempelvis nybyggnation, ska ske med hållbara färdmedel såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det är också dessa trafikslag som göteborgarna ska kunna och vilja använda som sina vanligaste färdmedel. Jämfört med idag innebär detta en fördubbling av antalet resor till fots eller med cykel, en fördubbling av antalet resor med kollektivtrafik, samt en minskning av antalet bilresor med en fjärdedel, i genomsnitt i Göteborg. 12(123)
13 Gällande godstransporter så bygger strategierna på att göra Göteborg världsledande inom effektiv och klimatsmart godshantering i samverkan med andra aktörer genom god framkomlighet samtidigt som de lokala negativa miljökonsekvenserna minskas. Utbyggnadsplanering Strategin för utbyggnadsplanering berör främst mellanstaden vilket inte innefattar södra skärgården, Saltholmen eller Fiskebäck. Strategin har inriktningen att dra nytta av det som finns, utveckla tyngdpunkter, och kraftsamla där det gör skillnad vid utbyggnad. Utbyggnaden ska också förenkla vardagen. Den befintliga infrastrukturen ska användas effektivare för att minska trafikens klimatpåverkan. Utbyggnad och förstärkning av kollektivtrafiken ska samordnas med lokaliseringen av nya bostäder, arbetsplatser och service. Tyngpunkterna i anslutning till södra skärgården som är utpekade för utveckling är, Frölunda torg, (Strategisk knutpunkt), Marklandsgatan-Axel Dahlströms torg (Mindre knutpunkter och bytespunkter som kan utvecklas till tyngdpunkt) och Opaltorget (lokalt torg som kan utvecklas till tyngdpunk med lokal karaktär) Figur 3 Tyngdpunkter Grönstrategin Grönstrategin visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som staden byggs tätare. Den visar vilka kvaliteter som ska finnas i det framtida täta, gröna Göteborg och hur vi ska arbeta för att nå dessa. Strategierna är bland annat att de blågröna (vatten, hav, åar, sjöar grönska) stråken ska stärkas och att god tillgång till parker och naturområden ska säkerställas. Det är en fördel om dessa attraktiva stråk kan nås med kollektivtrafik i flera målpunkter. Göteborg som vattenstad ska förstärkas. Kustzonen är en identitetskapare för Göteborg. Hamnen och båtarna, tillsammans med de höga rekreationsvärdena och den fantastiska natur som södra skärgården utgör, skapar Göteborgs identitet. Ett riktvärde är att större natur- och rekreationsområden ska nås inom 30 minuter med kollektivtrafik. Miljökvalitetsmål Stadens lokala miljökvalitetsmål för begränsad klimatpåverkan anger att Göteborg 2050 ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. Till 2020 ska utsläppen av koldioxid från den icke-handlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 40 procent jämfört med De lokala miljömålen anger också bland annat ett hav i balans samt levande kust och skärgård, frisk luft, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Några av delmålen som har satts upp till målet hav i balans är att påverkan från sjöfart år 2021 inte ska ge bestående negativa effekter på växt och djurliv i Göteborg, Göteborgs kust och skärgård ska år 2021 vara tillgänglig med ett varierat och miljöanpassat kultur-, natur- och rekreationsutbud och mängden marint skräp från Göteborg i havet utanför Göteborg ska minska med 50 procent till år (123)
14 Klimatstrategiskt program I det klimatstrategiska programmets finns nio strategimål, två av dessa är, koldioxidutsläpp från vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010 och koldioxidutsläpp från sjöfarten inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 20 procent till år 2030 jämfört med år För att uppnå målen finns bland annat strategin resurseffektiv samhällsplanering. Denna strategi innebär att det ska planeras för ett energi- och transporteffektivt samhälle och en klimatsmart regionförstoring. Ytterligare en strategi är minskad klimatbelastning från resor och transporter genom att prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik, verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av drivmedel med låg klimatpåverkan, använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken, vara världsledande på klimatsmart godshantering, minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur och underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri. Parkeringspolicy Målsättningen med parkeringspolicyn är att medverka till att staden ska vara tillgänglig för alla. Detta ska ske genom en attraktiv och vacker stad med en hållbar stadsutveckling - socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Parkeringspolicyn ska uppmuntra till att fler väljer kollektivtrafiken eller cykeln framför bilen. Detta ska bland annat göras genom att effektivisera, lokalisera och prioritera utbudet, preminera bilpooler och använda avgifter och tidsbegränsad parkering för att nå målen. Även genom att prioritera stadsmiljö före bilparkering. Parkmiljöer, bostads- och innergårdar, gröna platser, kajer och publika ytor, som bland annat torg, bör prioriteras före möjligheten till markparkering. Markparkering ersätts med gemensamma anläggningar. De parkeringsplatser som byggs ska vara av god kvalitet, trygga och säkra oavsett om det är bil- eller cykelparkering och oavsett typ och läge inom kommunen. Det ska även vara ungefär lika långt eller kortare till hållplats för kollektivtrafik som till en gemensam parkeringsanläggning. Samordning i planering ska även ske exempelvis mellan kommunala och enskilda aktörer för att hitta den bästa lösningen för miljön och staden. Kollektivtrafikprogram för en nära storstad, K2020 För att nå en hållbar utveckling och skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. Ett av Göteborgsregionens mål är därför att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik Med resor avses här resor med kollektivtrafik i förhållande till summan av bil och kollektivtrafik inom och till/från Göteborgsområdet. Detta ska bland annat göras genom att områden knyts samman, resan mellan dessa områden ska bli snabbare, tät trafik ska erbjudas, knutpunkter ska utvecklas och kvalitén och servicen i kollektivtrafiken ska säkerställas. En knutpunkt har förutom att ett antal kollektivtrafiklinjer som strålar samman ett betydande inslag av bostäder, verksamheter och service. Pendelparkeringar är också tänkt ska etableras i närheten av knutpunkterna och resor med flera färdmedel som exempelvis cykel och bilpooler ska underlättas. 14(123)
15 Cykel för en nära storstad Cykelprogrammet beskriver i sin tur hur cyklingens attraktivitet ska öka. Visionen är att Göteborg upplevs som en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel - det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort. Ett av målen i cykelprogrammet för Göteborg är att antalet cykelresor ska ha tredubblats till år Detta år ska också tre av fyra Göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad. Detta ska bland annat åstakommas genom att, en sammanhängande och väl utformad cykelinfrastruktur byggs, att god standard på cykelvägarna säkras året om, att stöd och tjänster som underlättar cykling och ökar färdmedlets attraktionskraft erbjuds, att bilden av Göteborg som cykelstad med hjälp av kommunikation förstärks. 1.6 Gällande och framtida detaljplaner för södra skärgården Förutom översiktsplanen, som beskrivits ovan, finns både fördjupade översiktsplaner och detaljplaner för södra skärgården. Fördjupade översiktsplaner Fördjupade översiktsplaner finns antagna för Styrsö, Donsö och Brännö, med varierad detaljeringsnivå. Dessa visar hur och var befintliga bebyggelser kan förändras och var nya bebyggelseområden kan prövas. För Asperö, Köpstadsö och Vrångö finns inga fördjupningsplaner. Parallellt med TPUSSutredningen pågår ett arbete med planeringsförutsättningar för Fiskebäck och Önnered. Detaljplaner Detaljplaner eller områdesbestämmelser reglerar den täta bebyggelsen på öarna och i de flesta fall är detaljplanerna äldre byggnadsplaner. För mindre områden har detaljplaner tagits fram för särskilda projekt och det finns behov av att anpassa de äldre detaljplanerna. I figuren till höger framgår de delar av öarna i södra skärgården som har detaljplan. Figur 4. Områden på öarna i södra skärgården som har detaljplan/byggnadsplan1 1 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 15(123)
16 Det finns även ett antal pågående planer för bostadsbebyggelse i södra skärgården vilka är följande: År Område Lägenheter Småhus 2008 Brännö, Faggeliden Brännö, Vassdalsvägen Brännö, Köpstadsö Brännö Donsö broföste Styrsö Brännö, Flogenvägen Vrångö, Mittviksvägen Asperö hamn Brännö, Dunderstigen Brännö, Kärleksstiden Styrsö, Madvägen Donsö, skola till bostäder Styrsö Brännö 26 Totalt Antagen plan Pågående plan Produktionsplan Figur 5. Tabellen redovisar planerade bostäder från antagna och pågående planer samt från produktionsplanen. 2 (Planen för Asperö hamn är antagen vid denna tidpunkt) Figur 6. Bilden illustrerar planerade bostäder i Södra skärgården. I rutorna anges antal planerade bostäder på respektive ö. 3 Förutom ovan nämnda planer pågår även för västra Göteborg ytterligare planer vilka är följande: Brännö hamn med litet centrum, handel och verksamheter. Fiskebäck Hälleflundragatan, 160 nya bostadsrättslägenheter, restaurang, café, parkeringshus under gårdarna, gång- och cykelväg, bussvändslinga - byggs nu. Tynnered Melongatan, ny förskola - antagen plan. Fiskebäck Ängkärrsvägen ny förskola - antagen plan. Fiskebäck - Sex nya BmSS-lägenheter vid Norra Fiskebäcksvägen - pågående. Älvsborg - Gångväg och brygga mellan Ängholmsbron och Styrbordsgatan. Älvsborg - verksamheter vid Tånguddens hamn. Toredammen - Förtätning av bostadsbebyggelse. Tynnered - Bostäder och förskola vid Björkhöjdsskolan. Tynnered - stadsförnyelse vid Opaltorget. Tynnered - Bostäder och verksamheter vid Önneredsvägen - pågående 2 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 3 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 16(123)
17 2 Förutsättningar för Södra skärgården Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och består av ett flertal mindre och större öar. Sex av de största öarna är bebodda året runt, Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Figur 7 Södra skärgården 17(123)
18 2.1 Markanvändning Befolkning, bebyggelse, service, näringsliv och sysselsättning År 2013 var cirka personer bosatta i södra skärgården. Dessa personer bor året runt på öarna. Prognosen fram till år 2018 är att befolkningen ska öka med 5,6 procent till cirka personer. I södra skärgården finns det även delårsboende som framförallt bor på öarna under den ljusare årstiden och sommarmånaderna. Antalet personer som flyttade in till södra skärgården respektive flyttade ut från södra skärgården var från 2008 och några år bakåt cirka personer i varje riktning. Om åldern för södra skärgårdens befolkning jämförs med åldern hos Göteborg stads befolkning har södra skärgården ett underskott av personer i åldern år. I södra skärgården bor de flesta invånarna i småhus, dessa utgör av 1840 bostäder. Resterande delen av bostäderna utgörs av flerbostadshus 8. Framtida planer finns på att bygga cirka 200 nya bostäder på öarna. Figur 8 Åldersfördelning På öarna finns en viss service så som exempelvis mindre livsmedelshandel, förskolor, skolor F- 9, fritidsgård, hemsjukvård, vårdhem, kyrkor, vårdcentral, ålderdomshem, bibliotek, folktandvård och hemtjänst. All service finns inte på alla öar. I nedanstående figur visas vilken service som finns på de olika öarna. 4 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 5 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 6 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 7 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 8 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 9 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 18(123)
19 Figur 9 Service på respektive ö Service Brännö Asperö Köpstadsö Styrsö Donsö Vrångö Förskola x x x 2 x 2 x x Hemsjukvård x x x x x x Hemtjänst x x x x x x Grundskola åk F-3 samt fritids Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasium Årskurslös undervisning x x Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet x x x x x Hänvisad till Donsö x Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet x x x Fritidsgård x Livsmedel x x 2 x x x Vårdcentral x Ålderdomshem (Styrsöhemmet) För äldre med särslida vårdbehov. x Bibliotek x Folktandvård x Kyrka x x x x x Bank x Värdshus x Kiosk x x x x Blomsterhandel x Småbåtsvarv x Socialkontor x Gruppboende x Kafé x x Krog x Pensionat x Småbutiker x x Småbutiker x x Restaurang x Pizzeria x Rederier Multihall för exempelvis idrott, möten, konserter och teater. x (Pågående) 19(123)
20 På öarna finns företag inom tillverkning, handel, transport och fiske samt kommunal service som sysselsätter en del av de boende på öarna men även boende på fastlandet. Vid jämförelse med Göteborg så har södra skärgården en större andel arbetstillfällen inom vård- och omsorg och utbildning och mycket lägre andelar inom tillverkning och finansverksamhet 10. Av arbetstillfällena på öarna finns över hälften, 55 procent på Styrsö och 29 procent på Donsö. Övriga öar har tillsammans 16 procent av arbetstillfällena. 2.2 Persontransporter Persontransporterna på öarna sker bland annat med gång cykel, golfbil, taxi, moped och flakmoped. Persontransporterna mellan öarna och till och från fastlandet (Saltholmen) sker med båt i linjetrafik. Viss persontransport sker med privata båtar. Persontransporterna på fastlandet sker med kollektivtrafik så som buss och spårvagn, med privat bil, bilpoolsbil, moped, cykel och gång. Kollektivtrafik Till och inom södra skärgården sker all personfärjetrafik med Styrsöbolagets sex passagerarbåtar och samtliga utgår från Saltholmen. Det finns 16 bryggor varav Styrsö har tre, Asperö och Brännö två och övriga öar har en brygga vardera. Det finns två linjesystem: en nordlig linje från Saltholmen med stopp på Asperö Östra - Asperö Norra - Brännö Rödsten och åter, samt en sydlig linje med stopp på Asperö Östra - Köpstadsö - Styrsö Bratten - Styrsö Tången - Brännö Husvik - Styrsö Skäret - Donsö - Vrångö och åter. På sommarhalvåret är turerna utökade dagtid mellan vissa öar 11 Från Saltholmen finns möjlighet att resa vidare med spårvagn (11 och 13, samt under sommaren även 9) och expressbussen Ö-snabben. Restid med spårvagn från Saltholmen till Brunnsparken är 33 minuter och med Ö-snabben tar det 22 minuter. Spårvagn avgår var 10:e minut hela dagen och med tätare avgångstider i högtrafik. Ö-snabben trafikerar Saltholmen till centrum med 17 turer per dag, i anslutning till båtarnas ankomst. Åt andra hållet, från centrum till Saltholmen, går expressbussen med 10 turer per dag Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 11 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 12 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 20(123)
21 Figur 10. Restider 2015 Restider 2015 till Saltholmen med båt Båt (Restid minuter) Asperö Östra 6-12 Asperö Norra Brännö Rödsten Köpstadsö Brännö Husvik Styrsö Bratten Stryrsö Tången Styrsö Skäret Donsö Sjumansholmen Kårholmen Vrångö Knarrholmen - Stora Förö - Vargö Restider 2015 från Saltholmen med båt Båt (Restid minuter) Asperö Östra 8-30 Asperö Norra Brännö Rödsten Köpstadsö 9-18 Brännö Husvik Styrsö Bratten Stryrsö Tången Styrsö Skäret Donsö Sjumansholmen Kårholmen Vrångö Knarrholmen - Stora Förö - Vargö Restider 2015 från Saltholmen med Kollektivtrafik (Restid minuter) Bil (Restid minuter) Cykel (Restid minuter) Göteborgs central Kungsten Frölunda Torg Restider 2015 från Fiskebäck med Kollektivtrafik (Restid minuter) Bil (Restid minuter) Cykel (Restid minuter) Göteborgs central Kungsten Frölunda Torg Gång-, och cykeltrafik Det finns gång- och cykelbanor ända ut till Saltholmen och Fiskebäck och de redovisas övergripande i TPUSS 1 rapporten. 21(123)
22 Biltrafik Trafikflödet på Saltholmsgatan var år 2009, fordon per årsmedelvardags dygn (ÅMVD) första delen fram till Talattagatan, varav tunga fordon, exempelvis buss, 440 fordon/åmvd. Trafikflödet Stora Fiskebäcksvägen var år 2013, fordon per årsmedelvardags dygn (ÅMVD) första delen fram till Skattegårdsvägen, varav tunga fordon, exempelvis buss, 430 fordon/åmvd. Dessa siffror räknas inte upp till år 2015 utan antas vara de samma. Figur 11. Trafikflöde Maxtimmen i en riktning från centrum är 230 fordon/åmvd på Saltholmsgatan. Saltholmsgatan har ett körfält i vardera riktningen, utfarter, korsningar och övergångställen. Gatan har också spårtrafik i körfältet inklusive hållplatser. Detta tillsammans påverkar kapaciteten. Maxtimmen för denna gata är inte särskilt hög och en grov bedömning säger att det inte borde vara några kapacitetsproblem på gatans första del år Detta är enbart en grov bedömning, en uppskattning, och för att mer noggrant kunna bedöma kapaciteten behöver mer detaljerade utredningar göras. Sommartid är troligen maxtimmen för trafikflödet högre i och med att turisterna ökar. Detta innebär att kapaciteten under sommaren försämras. 22(123)
23 Resande År 2000 reste cirka personer med skärgårdsbåtarna till Saltholmen varje dag. Hälften av dessa cirka reste vidare med kollektivtrafiken på fastlandet och hälften av dessa hade sitt slutmål i centrala Göteborg. 13 Enligt uppgifter från 2008 så reser 50 procent av resenärerna från Saltholmen med kollektivtrafik och 40 procent med bil eller cykel. Under sommarmånaderna juni-augusti dubbleras resandet 14. Av de boende på öarna var det enligt tidigare utredningar 15 från år 2010, cirka som förvärvsarbetade. Av de förvärvsarbetande arbetade cirka 500 på samma ö som de bodde på, cirka 200 arbetade på en annan ö i södra skärgården och cirka arbetade på fastlandet främst i centrala och västra Göteborg. Av de som arbetade på fastlandet arbetade cirka inom Göteborgs kommun. Ungefär 150 personer boende på fastlandet pendlar från fastlandet till södra skärgården för att arbeta. Omkring skolelever åker båt till skolan varje dag inom öarna. En vanlig vardag i mitten av mars går 230 cyklar in med färjorna till Saltholmen. Snabbåtarna har möjlighet att ta 10 cyklar och övriga båtar kan ta cyklar. 2.3 Parkering I södra skärgården fanns det år 2014, 227 bilar per invånare. 16 (Göteborg har 285 bilar per invånare). Enligt nya uppgifter från Parkeringsbolaget finns det idag, år 2015, strax under stycken parkeringsplatser på Saltholmen och Långedrag. Enligt uppgifter från TPUSS 1 rapporten fanns det år 2014 cirka parkeringsplatser vid Saltholmen och Långedrag varav cirka 900 vid Saltholmen 17 och cirka 500 vid Långedrag. Vid Saltholmen vintertid cirka 500 förhyrda platser, 130 tillstånds/avgiftsplatser och cirka 300 tillståndsplatser. Vid Långedrag cirka 56 förhyrda platser och 500 avgiftsplatser (även ett antal handikapplatser). En förhyrd plats får du söka om du är folkbokförd i södra skärgården och registrerad ägare till en bil eller har intyg från arbetsgivare exempelvis leasingbil. Samma gäller för tillstånd. Tillståndsplatser delas med andra som har tillstånd. Parkeringsplatserna är uppdelade på tre typer av platser: Förhyrda platser, arrendeplatser, som bara får användas av den som hyr. År 2014 fanns drygt 500 stycken och kötiden var drygt 20 år. Nästan 1000 personer i kö. Tillståndsplatser, som delas av andra med tillstånd. Antalet platser varierar under året, cirka 430 platser vintertid vid Saltholmen och sommartid drygt 330 platser. Vid Kallbadhuset omkring 40 platser. Drygt 350 personer i kö och kötiden är ungefär fyra år. Avgiftsplatser finns för besökare vid Saltholmen, drygt 130 platser, varav nästan 100 får användas av de med parkeringstillstånd. Under sommartid är samtliga till för besökare. I Långedrag finns uppemot 500 platser som kan användas av besökare. Även dessa får användas av de med tillstånd. 13 Chalmers 2003, Livskraft för en hållbar utveckling i Göteborgs skärgård 14 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 15 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 16 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 17 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 23(123)
24 Till parkeringsplatserna finns ett parkeringsledningssystem. Det finns även parkeringsytor vid Hinsholmskilen som används under sommaren. Dessa platser ligger i direkt anslutning till en småbåtshamn. Troligen parkerar en stor del av de delårsboende här. 2.4 Godstransporter Godstransporterna sker från Fiskebäck ut till öarna. Godset lastas av på bryggorna och resenärer får då samsas med gods, cyklar, mopeder, elbilar och containers för avfall. Sommartid mångdubblas antalet resenärer och trängseln är stor på bryggorna. Förutom att bryggområdena används för gods- och avfallshantering används de även som uppställningsplatser för arbetsfordon och som upplag för sand och grus och olika typer av byggmaterial vilket ger ett rörigt och inte så välkomnande intryck. Godshanteringen sker med tidtabellsbundna lastfärjor från Fiskebäck till angöringspunkterna: Asperö Norra Brännö Rödsten Köpstadsö Styrsö Bratten Vrångö Hamn Styrsö Sandvik Södra skärgårdsborna lämnar in sitt gods i Fiskebäck under en viss tid varje dag. Angöringspunkterna på öarna är ofta hårt belastade utan några särskilt avdelade eller ordnade utrymmen för godset. I Donsö hamn och på Styrsö Bratten finns stora ytor och goda förutsättningar för ordnade mottagningsförhållanden för gods, medan det i Asperö hamn, på Brännö Rödsten och på Köpstadsö är trångt och tidvis kaotiskt. Fraktgods går sedan från Fiskebäck in till Göteborg eller vidare på huvudvägnätet. Servicefordon, en bilfärja går i beställningstrafik med nyttofordon (servicefordon, godsleveransfordon med mera) till öarna. Hushållsavfall samlas in och transporteras till Styrsö Skäret för komprimering och vidare transport till Sävenäs. Inom det s.k. undantagsområdet, de mindre öarna (inte de större öarna Asperö, Brännö, Köpstadsö, Styrsö Donsö och Vrångö) ombesörjer fastighetsägare/nyttjanderättsinnehavare att hushållsavfall samlas upp på anvisad uppsamlingsplats. Färgat och ofärgat glas samt tidningar samlas in på alla öar med helårsboende (på Kårholmen samlas färgat och ofärgat glas in på sommaren). Containrar för fri lämning av grovavfall finns uppställda på helårsöarna Asperö, Brännö, Styrsö, och Vrångö samt tillfälligt på Donsö och Köpstadsö. Grovavfall transporteras till Högsbo för hantering. Förutom Köpstadsö har alla dessa öar (Asperö, Brännö, Styrsö, och Vrångö samt Donsö) även miljöstationer för farligt avfall som lastas om till en speciell miljöcontainer på Styrsö Skäret. 24(123)
25 2.5 Trafiksäkerhet I TPUSS 1 rapporten redovisas antal och plats för trafikolyckor mellan år 2008 och 2013 (6 år) på följande tre avsnitt: Långedrag - Saltholmen Längs Saltholmsgatan har tio olyckor inträffat under perioden och flertalet skadade ådrog sig lätta skador, med undantag för två olyckstillfällen då skadegraden vid ena tillfället var allvarlig och vid det andra måttlig. Den allvarligt skadade var en motorcykelförare i konflikt med spårvagn. Den måttligt skadade var en cykel i singelolycka. I korsningen Torgny Segerstedtsgatan - Saltholmsgatan har två olyckor inträffat under perioden. En mopedist blev allvarligt skadad i en singelolycka och en cyklist blev lätt skadad i en singelolycka. Båda olyckorna inträffade år Korsningen Torgny Segerstedtsgatan och Ängkärrsvägen I anslutning till korsningen Torgny Segerstedtsgatan och Ängkärrsvägen har nio olyckor inträffat under perioden med varierad olyckstyp. Samtliga olyckor har definierats med skadegraden lätt skada utom en med måttlig skada (en busspassagerare som fallit i bussen). Hälleflundravägen inom Fiskebäcks hamnområde Längs Hälleflundravägen i Fiskebäcks hamnområde har åtta olyckor inträffat under perioden. Sex av dessa ledde till lätta skador och två ledde till måttlig respektive allvarliga skada. De sistnämnda var olyckor med moped respektive cykel, båda var singelolyckor. Utifrån TPUSS 1 rapportens redovisning av olyckor går det att se att många av olyckorna har medfört lätta skador och endast ett fåtal har lett till allvarliga skador. Ingen dödsolycka har inträffat under aktuell period. Många av olyckorna har också varit singelolyckor. Längs med Saltholmsgatan har det under denna period endast förekommit någon olycka med en oskyddad trafikant och backande fordon. Trafiksäkerheten sett utifrån olycksstatistiken under denna period visar på att aktuella gator inte har ett påtagligt högt antal olyckor. De boende vid Saltholmen upplever ändå att trafiksäkerheten är dålig i området. Vilket kan tyda på att den upplevda tryggheten i området är bristfällig. 25(123)
26 2.6 Miljö I TPUSS 1 rapporten beskrivs bullerproblematiken kopplad till Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. Rapporten säger följande Idag finns det betydande problematik med buller på Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. Mätvärden längs stråket visar att bullerproblemen gäller både ekvivalentnivå och maxnivå. Fasaderna längs stråket ligger mycket nära trafiken och det ger upphov till bullerstörningar inomhus för de boende, som bland annat tvingats till att byta fönster. De har också svårt att öppna fönster utan att bli utsatta för störande buller. Även utomhusmiljön påverkas negativt, vilket gör att de boende inte kan vistas i sina trädgårdar utan att bli störda av trafikbuller. Framförallt är det spårvagnarna som åker utmed gatan som ger upphov till de höga bullernivåerna (maxnivåerna). Situationen kan ha försämrats efter att mätningarna genomförts eftersom trafiken har ökat sedan dess. Som grundregel i Göteborg gäller att riktvärden för ekvivalentnivån utomhus vid fasad inte får överstiga 65 db (A). En ny bullerkartläggning har precis blivit klar för Göteborgs Stad. Denna kartläggning visar på både buller från vägtrafik och från spårtrafik. I kartläggningen går det att se att dygnsekvivalentljudnivån i direkt anslutning till gatorna, Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan ligger över 65 db (A). Vissa fastigheter längs dessa gator ligger på gränsen mellan db(a) och över 65 db(a). Längs Stora Fiskebäcksvägen och Skattegårdsvägen ligger också dygnsekvivalentljudnivån över 65 db(a) precis vid gatan. Längs dessa gator finns det också några fastigheter som ligger nära gränsen till 65 db(a). Dessa är dock färre än de i anslutning till Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. För mer detaljerade kartor se bilaga ett. På gatorna i anslutning till Saltholmen och Fiskebäck förekommer idag inga problem med överskridanden av miljökvalitetsnormen gällande luftföroreningar. I anslutning till Fiskebäck ligger naturområdet Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som ännu inte är sluttäckt. 26(123)
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merTrafik- och parkeringsutredning Långdrag/Saltholmen TPuls
Trafik- och parkeringsutredning Långdrag/Saltholmen TPuls Ö-dialog 2017-10-12 KF-beslut 2016-05-12 Saltholmen ska vara angöringspunkt för skärgårdstrafiken Staden ska fortsatt erbjuda de boende och företag
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs mer2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Läs merVillkorsändring Saltholmen Långedrag
Villkorsändring Saltholmen Långedrag Sammanfattning Saltholmen och Långedrag är de platser där boende i Göteborgs södra skärgård parkerar sina fordon eftersom biltrafik inte tillåts på öarna. Idag finns
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merTrafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Läs merParkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X
Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor
Läs merTRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL
RAPPORT TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL 2016-01-20 Uppdrag 265929, Trafikutredning Hällevik Titel på rapport: Trafikutredning Hällevik Stiby 4:17 mfl Status: Slutversion Datum: 2016-01-20 Medverkande
Läs merDagliga leveranser. Staden under byggtiden - information om pågående aktiviteter och uppdrag
TN 355/16 TN-Information Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2016-10-27 Diarienummer 1318/15 Dagliga leveranser Malin Schöldstein Telefon 031-368 23 10 E-post: malin.scholdstein@trafikkontoret.goteborg.se
Läs merTrafiksäkerhetsutveckling
Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till
Läs merHandledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merRAPPORT Tollare - bullerutredning
RAPPORT - bullerutredning 2009-10-05 Upprättad av: Lisa Granå RAPPORT - bullerutredning 2009-10-05 Kund Oskar Kurasz NCC Boende Konsult WSP Akustik Box 92093 120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel:
Läs merÖversiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde
8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet
Läs merRedovisning av kommunfullmäktiges uppdrag om att utreda parkeringssituationen på Saltholmen/Långedrag
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-11-28 Diarienummer 0673/16 Stadsledningskontoret Stadsutveckling Henrik Levin Telefon 031-365 02 45 E-post: henrik.levin@stadshuset.goteborg.se Redovisning av kommunfullmäktiges
Läs merHERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
Läs merInformation om Västtrafiks beslut om Trafikplan 2018
TN-Information Trafiknämnden Sammanträdesdatum 2017-09-27 Utfärdat 2017-08-15 Diarienummer 0701/13 Specialist- och sakområden Kajsa Högenå Telefon 031-368 26 88 E-post: kajsa.hogena@trafikkontoret.goteborg.se
Läs merParkeringsstrategi för Sundsvalls kommun
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden
Läs merFAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merTrafikutredning, Kallfors 1:4
Södertälje Kommun Trafikutredning, Kallfors 1:4 Uppdragsnr: 105 20 44 Version: 1.0 2018-04-11 Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens kontaktperson: Södertälje Kommun Konsult: Norconsult, Uppdragsledare: Teknikansvarig:
Läs merProgram för parkeringar
Program för parkeringar i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-03-27 30 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Syfte... 2 Geografiska avgränsningar... 2 Ställningstaganden parkering...
Läs merInformation om åtgärdsvalsstudie Södra Mellanstaden, lägesrapport februari 2017
TN 68/17 TN-Information Trafiknämnden 2017-03-23 Diarienummer 2143/15 Samhälle och planering Per Bratthammar Telefon 031-368 26 21 E-post: per.bratthammar@trafikkontoret.goteborg.se Information om åtgärdsvalsstudie
Läs merPARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA
PM PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA SLUTRAPPORT 2017-05-22 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 3 2 NULÄGE... 3 3 BEDÖMNING... 4 3.1 ICAS BEHOV AV YTTERLIGARE PARKERING...4 3.2 YTTERLIGARE PARKERINGSBEHOV
Läs merPM Parkering och buller. Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne
PM Parkering och buller Underlag detaljplan för Sundsvik 1:24 m fl Nilssontomten i Sunne Juni 2015 KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 117 651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 54 13 20 00 Fax:
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merPM NORRA STÄKSÖN TRAFIK
PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merBriljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM
Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM 2017-10-23 Andreas Almroth Projektinformation Inom den aktuella detaljplanen vid Briljantgatan och Smaragdgatan planeras att bygga ytterligare ca 270 lägenheter och
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merTRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM
RAPPORT TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM SLUTRAPPORT 2017-07-07 UPPDRAG 277661, Björklunda trafikutredning Titel på rapport: Trafikutredning Björklunda i Hässleholm Status: Datum: 2017-07-07 MEDVERKANDE
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merTRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS
12601321 TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS Sweco Society Sweco Society Beställare Borås stad, kontaktperson Jonatan Westlin Konsult, Sweco Society Stefan Andersson,
Läs merGÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET. Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret
GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET PM Kristianstads kommun Stadsbyggnadskontoret 2013-06-14 Uppdrag: 241428, Trafikutredning Hammarshusområdet Titel på PM: Status: GÅNG- OCH CYKELSTRÅK I HAMMARSHUSOMRÅDET
Läs merPM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn
PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering
Läs merEkeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs merTrafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
Läs merParkeringspolicy. Förslag till beslut
2013-02-07 Rev 2013-03-26 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till
Läs merKallebäck översiktlig trafikanalys
Kallebäck översiktlig trafikanalys Förutsättningar Kallebäcksområdet förutsätts i analysen vara utbyggt med: 3 860 bostäder 7 st förskolor med 38 avdelningar och 684 barn 2 st F-3 skolor med 600 barn 1
Läs merPM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.
1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson
Läs merYttrande från SSIS företrädare i Ö-dialogen ang Trafikplan 2020
1 (5) 2018-05-02 Yttrande från SSIS företrädare i Ö-dialogen ang Trafikplan 2020 Vi har av SDF Västra Göteborg givits tillfälle att lämna synpunkter som underlag för stadsdelsnämndens yttrande till Göteborgs
Läs merCykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret
Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%
Läs mertf chef Strategiska avdelningen
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-04-08 BN 2016-04-26 Diarienummer 0126/16 Strategiska avdelningen Christian Jönsson och Annelie Kjellberg Telefon 031-368 16 73 / 031-368 19 77 E-post: christian.jonsson@sbk.goteborg.se
Läs merTRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING
PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:
Läs merParkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering. - cykel och bil
Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering - cykel och bil Juni 2018 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 Syfte med riktlinjer... 4 Mål och styrdokument... 4 Riktlinjer... 5
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och
Läs merVÄSTRA BÖKHULT TRAFIKBULLERUTREDNING
RAPPORT VÄSTRA BÖKHULT TRAFIKBULLERUTREDNING KONCEPT 2016-03-31 UPPDRAG 269277, Västra Bökhult, Älmhult - trafikbullerberäkning till detaljplan Titel på rapport: Västra Bökhult trafikbullerutredning Status:
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merTrafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
Läs merUNDERLAG OCH FÖRDJUPNING PROGRAM FÖR UTVECKLING AV NORDÖSTRA HÖGSBO BILAGA, TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE SAMRÅDSHANDLING JUNI 2015 DIARIENUMMER: 0600/13
UNDERLAG OCH FÖRDJUPNING PROGRAM FÖR UTVECKLING AV NORDÖSTRA HÖGSBO BILAGA, TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE SAMRÅDSHANDLING JUNI 2015 DIARIENUMMER: 0600/13 Medverkande Daniela Kragulj-Berggren, stadsbyggnadskontoret
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merK2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1
Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare 1 Övergripande mål Långsiktigt hållbar utveckling i Göteborgsområdet Ekologiskt hållbar utveckling
Läs merRegion Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se
Läs merParkeringspolicy. Förslag till beslut
2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till parkeringspolicy
Läs merParkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö
Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-04-18 Diarienummer N138-0049/15 Utvecklingsavdelningen Erén Andersson Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Granskning
Läs merSCENARIO VÄLSVIKEN. Karlstad trafikmodell
SCENARIO VÄLSVIKEN Karlstad trafikmodell 2017-05-16 SCENARIO VÄLSVIKEN Karlstad trafikmodell KUND Karlstads Kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10
Läs merVäxjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering
www.pwc.se Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Bakgrund utvecklas med en ökad befolkning och byggnation
Läs merNiklas Hall Telefon: E-post: Anteckningar 05/2016 Diarienummer: N /16 Utfärdat
Niklas Hall Telefon: 366 10 24 E-post: niklas.hall@vastra.goteborg.se Anteckningar 05/2016 Diarienummer: N137-0014/16 Utfärdat 2016-09-19 Möte med Ö-dialogen i Västra Göteborg Sammanträdesdatum: 2016-09-15
Läs merNackstafjället, foto Martin Martinsson
Nackstafjället, foto Martin Martinsson Kommunal planering och luftkvalitet Maria Jonasson 2018-04-19 Innehåll 1. Luftkvalitet 2. Vad gör kommunen? 3. Uppföljning av åtgärder 4. Framgångsfaktorer 5. Framtiden
Läs merParkeringsutredning Gredbyvägen
Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Olov Åslund, 016-710 11 54 Parkeringsutredning Gredbyvägen En konsekvens av föreslagen åtgärd om att öppna upp Gredbyvägen
Läs merYttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Läs merFörprövning gällande planbesked för ändring av detaljplan vid Styrsö Tångenväg på Styrsö 3:159 inom stadsdelen Styrsö
2017-02-16 Diarienummer: 1488/15 Anna-Karin Jeppson Telefon: 031-368 18 37 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Förprövning gällande planbesked för ändring av detaljplan vid Styrsö Tångenväg på Styrsö
Läs merParkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering
dl an eh nd ga ta An g in Parkering i Skellefteå kommun Riktlinjer för parkering Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Nuläge 3 Syfte med riktlinjer 4 Mål och styrdokument 4 Riktlinjer 5 Öka det
Läs merSatsa på cykeln i Norrtälje
Satsa på cykeln i Norrtälje Program för hur Norrtäljecentern vill satsa på cykeln C Man kan även cykla på vintern om det finns bra snöröjda och grusade cykelvägar Cykelleder genom staden Cykelfil Bergsgatan
Läs merGÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE
GÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE 2018-05-18 TRAFIKANALYS HILLE Gävle Gävle kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr:
Läs merStudiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg
Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merFörslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun
2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2011/370-514 (KFKS 2012/296-514) Tekniska nämnden Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun Förslag till beslut Tekniska nämnden tillstyrker att kommunstyrelsen
Läs merMarkera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning.
Stadsmiljöenkät 202 Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Om du råkar kryssa i fel ruta, stryk över och kryssa i rätt ruta. Frågorna i
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merTrafikutredning Planprogram Hentorp Södra
Skövde kommun Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra Göteborg, 2011-01-19 Reviderat 2011-04-13 Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra Datum 2011-01-19 Reviderat 2011-04-13 Uppdragsnummer 61441038924
Läs merTrafikutredning för Särö 1:477
Förvaltningen för Teknik 2017-12-18 Utges av December 2017 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Biltrafik... 8 2.2 Gång- och cykeltrafik... 9 2.3 Kollektivtrafik... 10 2.4 Parkering...
Läs merMobilitets- och parkeringsutredning Brettegatan i Gamlestaden
Mobilitets- och parkeringsutredning Brettegatan i Gamlestaden Göteborg 2018-12-20 Upprättad av: Anna Wetterberg Framtiden Byggutveckling AB Granskad av: Joa Ivarsson Framtiden Byggutveckling AB Framtiden
Läs merKV LEJONET 10, LANDSKRONA TRAFIKBULLER
KV LEJONET 10, LANDSKRONA TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2015-09-30 Uppdrag 265 378. Kv Lejonet 10, Landskrona. Detaljplanearbete Titel på rapport: Kv Lejonet 10, Landskrona. Trafikbuller Status: Datum: 2015-09-30
Läs merBehovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Läs merBERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY
PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merFörprövning gällande planbesked för Bostäder inom Donsö 1:125 inom stadsdelen Styrsö
2017-03-27 Diarienummer: 0484/ 16 Stefan Rosén Telefon: 031-368 18 04 E-post: stefan.rosen@sbk.goteborg.se Förprövning gällande planbesked för Bostäder inom Donsö 1:125 inom stadsdelen Styrsö Begäran avser:
Läs merFrihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52
Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande
Läs merVälkomna! Stadsdelsprogram Frölunda. Onsdag 18 mars 2015 Kl och 18.00
Välkomna! Stadsdelsprogram Frölunda Onsdag 18 mars 2015 Kl. 15.00 och 18.00 - Presentation - Uppdrag Stadsdelsprogram Frölunda - Frågestund - Diskussion om platser på kartan Medverkande Patrik Centerwall
Läs merBilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021
RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna
Läs merTrafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Läs merFÖP MOHEDA KOMPLETTERANDE BULLERBEDÖMNING
RAPPORT FÖP MOHEDA KOMPLETTERANDE BULLERBEDÖMNING 2013-06-11 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 225602, Trafikutredning till FÖP Moheda Kompletterande bullerbedömning Slutrapport Datum: 2013-06-11 Medverkande
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merFastighetskontoret. Markreservation för bostäder vid Välen park. Bakgrund
Fastighetskontoret Markreservation för bostäder vid Välen park Bakgrund Området Aktuellt område för markreservation ligger utmed Näsetvägen och Reningsverksgatan ca 1 km från Frölunda torg. Området ligger
Läs merParkeringsnorm för Eslövs kommun
December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm
Läs merTrafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1
Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs mer