Innovation i Trelleborg

Transkript

1 LIVSMEDELSAKADEMIN Innovation i Trelleborg Arbetsdokument Av projektgrupp för Måltidsglädje på sjukhus, Livsmedelsakademin. Red. Maria Biörklund Helgesson En sammanfattning av texter från Råmanus.

2 Innehåll Måltidsglädje på sjukhus... 3 Trelleborgsprojektet en innovationspilot Evidensbaserad utveckling och innovation... 3 Innovationsprocessen... 4 Figur 1: fem steg för att sprida en innovation, exempel Trelleborg... 5 En innovativ produktionsmetod... 5 Råvaror... 5 Produktionsanläggning... 5 Kvalitet... 6 Utbud... 6 Innovation och ny teknik... 6 Ett innovativt möte när Mat möter Vård... 6 Kryddor från Rosengård och Måltidsglädje... 7 Måltidskonceptet... 7 Grundläggande matsedel... 9 Måltiderna i buffésystemet... 9 Frukost... 9 Lunch... 9 Middag/kvällsmål... 9 Litet och Gott Patientnära portionering kombineras med Litet och Gott Mat vid specifika behov Personalmåltiden Restaurang för personal, anhöriga och besökare Utbud Logistik Drift och personal Projektmedlemmar Måltidsglädje på sjukhus:

3 Måltidsglädje på sjukhus Måltidsglädje är en unik konstellation av olika kompetenser och erfarenheter som drivs av ett engagemang att stärka måltiden i vården. Med Måltidsglädje på sjukhus i Trelleborg vill vi sätta vi en ny norm för sjukhusmåltider. Ambitionen är att skapa en hållbar, reproducerbar modell för hela kedjan från inköp och varuleverans till tillagning och servering. Vi utgår från en väl beprövad modell, Five Aspects of a Meal Model (FAMM), där vi ser helheten i möte, mat, miljö, atmosfär och styrning för att skapa en positiv upplevelse. Trelleborgsprojektet en innovationspilot. Vår innovation är mötet mellan olika discipliner för att skapa en ny måltidsupplevelse. Måltidsglädje på sjukhus kopplar samman lokal produktion av livsmedel med industriell precision, nordisk gastronomi, service och en patientnära vård. Att låta industri och gastronomi möta vården på avdelningen inom samma system är i sig en innovation. Vi uppfinner inte hjulet och metoderna i sig, men får dem alla att rulla åt samma håll. Evidensbaserad utveckling och innovation Vi följer en väl beprövad modell (FAMM 1 ) där innovationen är att vi skapar en helhet kring måltiden och får det att fungera i verkligheten. Innovationen är förändrade attityder, inställningar och att personal ges förutsättningar till smartare arbetssätt genom att använda och utnyttja teknik och informationssystem på bästa sätt.. Styrsystemet kring patientens måltid. Riktlinjer och rutiner som utvecklas med patientens upplevelse i centrum. Utveckling av informationssystem som är nyskapande och säkrar mätetal så att nutritionen blir en del av den kvalitativa medicinska behandlingen och omvårdnaden. Befintliga koncept som används är Socialstyrelsens riktlinjer, riskbedömning för undernäring och åtgärder definierade enligt Nutritionspärm för Region Skåne. Maten Närproducerade råvaror och/eller livsmedel som tillagas med industriell precision för högsta kvalitet och bästa slutresultat. Att planera för att hela kedjan ska fungera från beställning av råvara till patientens eller personalens måltid. En industriell tillagning av maten säkerställer en kvalitativ slutprodukt och att det går att använda sig av närproducerade produkter utan mellanhand. Kyld mat ger det bästa resultatet då denna innebär att mat tillagas till en exakt punkt där den i serveringsögonblicket, nära patienten, kan värmas med bibehållen smak, näringsinnehåll och upplevelse. Mötet Gastronomisk kompetens flyttar närmare patienten när motiverad och utbildad servicepersonal möter patienten i måltidsögonblicket. Omedelbar feedback mellan matgäst och köket gör att individuella behov kan tillgodoses omedelbart så långt möjligt. 1 Five Aspects of a Meal Model. Gustafsson I-B et al,

4 När patienten själv inte kan möta kök/service själv blir den viktiga länken vårdpersonalens direkta kommunikation med service/kök för att säkerställa personliga och/eller medicinska behov. Miljön Matsalar och avdelningskök med en funktionsduglig och inbjudande miljö som lockar patienter till måltid. Säkra att det även i öppna sociala ytor finns möjlighet till måltid i avskildhet, lugn och ro. För patienter som intar måltider i rummet söka och finna de bästa helhetslösningar så att måltiden skiljer sig från övrig vårdtid. Stämningen En väl fungerande FAMM-modell skapar en stämning och status kring måltiden med gästens upplevelse i centrum även om måltidssituationen är i ett sådant komplext sammanhang som inom ett sjukhus. Innovationsprocessen Måltidsglädjes innovation handlar inte bara om påtagliga saker som ett nytt kök eller vällagad mat. Minst lika viktigt är det att inom vården bidra till att skapa en attityd kring mat och måltid som en naturlig del av en hög vårdkvalitet där målet är att bidra till patienters tillfrisknande och främja hälsan hos personalen. Mottagare av innovationen är Regionservice och Region Skåne. Måltidsglädjes grundläggande kunskap och erfarenheter från innovationspiloten i Trelleborg ligger till grund för den gemensamma Måltidsstandarden för Region Skåne som skall införas på sikt. Ett fortsatt viktigt samarbete för att implementera denna sker nu mellan Livsmedelsakademin och Regionservice. Innovationsprocessen kan beskrivas som fem steg längs en tidsaxel där innovationspiloten i Trelleborg befinner sig i steg tre, se fig 1. 4

5 Figur 1: fem steg för att sprida en innovation, exempel Trelleborg - - Fig 1: Fem steg för hur en innovation sprids inom en organisation (Everett, 2003). I gråa rutor exempel enligt Trelleborgsprojektet. En innovativ produktionsmetod I Trelleborg har vi valt en produktionsanläggning som har möjlighet att förädla den goda råvaran med den bästa tekniken baserad på kunskapen runt processen. Allt för att vara väl förberedda inför varje måltid där patienten skall ha möjlighet att i måltidsögonblicket göra sitt val, känna omsorg och måltidsglädje. Råvaror Region Skånes uttalade mål är att öka andelen närproducerade produkter därför kan anläggningen även hantera produkter från leverantörer som inte har utrustning för att bearbeta produkterna till färdigt utförande. Detta ser vi som en nödvändighet för att öppna upp för en ökad möjlighet till upphandling av i regionen producerade råvaror. Produktionsanläggning Trelleborgsmodellen är en måltidslösning med kyld färdigmat av hög sensorisk och näringsmässig kvalitet, tilltalande utseende, god hållbarhet och med väl styrda processer. Anläggningens givna grundförutsättning är en produktionsvolym av 3000 portioner per dag. För detta krävs ett 5

6 produktionskök utrustat med moderna industrimaskiner för att säkra högsta kvalitén och minimera personalstyrkan. Anläggningen har kapacitet producera i två skift, 6000 portioner per dag. Detta ger ett snitt på 16,5 tjänster då driftschef och städning endast bemannas på ett skift. Utrymmesbehoven handlar inte endast om en tunnellinje utan i högsta grad även om packlinje med kylar uppbyggda för distribution av produkterna. Om inte dessa utrymmen finns så fungerar inte den tänkta logistiklösningen. Kvalitet Matlagning är inget undantag när det gäller att använda rationella lösningar vid ökade volymer för att klara av kvalitet och ekonomi. De snabba processerna med tunnelugn och kyltunnel är positiv för produkterna när det gäller hållbarhet. Detta ger möjligheter att optimera produktionen vid varje tillagningsmoment, vilket innebär att exvis grunderna till en anrättning kan produceras för två till tre olika presentationer inom en tiodagars period. Vidare ger tillagningens exakthet i en tunnellinje att man bryter processen så att anrättningarna inte blir fullständigt färdiglagade vilket är gynnsamt vid återvärmningstillfället på avdelningen. Något som är positivt för båda smak och utseende och vilket ökar upplevelsen och därmed uppfyller ambitionerna att servera mat för hälsa och tillfrisknande. Utbud All varm mat tillagas och levereras som enskilda komponenter. De olika basrätterna kan kompletteras, blandas och smaksättas för att skapa rätter av olika karaktär. Till de varma rätternas levereras i kyldelen komponenter som tillsätts efter uppvärmning. All mat för uppvärmning på avdelningar levereras i 4 portionspack. Separata portionsförpackningar produceras till caféutbud utanför lunchtid och bekvämmat för anhöriga och personal på dygnets övriga timmar. Innovation och ny teknik Innovationen handlar inte om enskilda företeelser i processerna utan helhetslösningens kompetenssammansättning för att nå en övergripande förändring som sätter patienten i fokus, se Måltidskonceptet. I hela lösningen med de måltidsvolymer som vi arbetar efter, krävs en rationell produktionsapparat den effektivaste marknaden kan erbjuda. För att förklara för lekmannen så handlar det om att det är lika logiskt att använda sig av väl utvecklad teknik i kök som i all annan produktion. Det är därför det känns självklart att man inte använder hushållsspisar med sina ugnar i ett sjukhuskök med 1000 portioner. För en yrkesman så är det lika självklart att hitta de rationellaste och tekniskt utvecklade lösningarna, för att kunna erbjuda en hög kvalitet, när man kommer upp till de 3000 portioner eller fler som diskuteras i dag. Ett innovativt möte när Mat möter Vård Vi vill koppla samman kök och vårdavdelning genom att bemanna och aktivera ingenmanslandet där mat möter vård. De sista metrarna fram till patienten är avgörande för hur måltiden uppfattas som helhet och är det som avgör om god mat också blir näring och hälsofrämjande. Här finns också möjlighet att stärka måltiden i Trelleborg som en del av arbetssättet patientnära vård. Mötet mellan Regionservice/matleverantören och vårdpersonalen sker på avdelningen med den patientnära portioneringen som skiljelinje. Detta ger tanken om Regionservice som en 6

7 serviceorganisation med ansvar för kylarnas lageruppdatering, matleveranser och information om dagliga menyns innehåll o funktion. Hur vårdpersonal och servicepersonal skall samarbeta kring hela måltiden är en betydande del av utvecklingsarbetet för Måltidsglädje. Detta måste ske i kontinuerlig dialog och samverkan mellan Regionservice och Lasarettet Trelleborg som en pilot för Region Skåne. Kryddor från Rosengård och Måltidsglädje Kryddor från Rosengård har som vision att öka måltidens betydelse inom vården och bidra till att lyfta den mångkulturella dimensionen av måltiden. Tillsammans med Måltidsglädje vill de utveckla, entusiasmera, inspirera och utbilda personal inom vården i måltidens och se det mångkulturella Sverige som en berikande och utvecklande del. Måltiden inom vården ska spegla Sverige av idag. Utbudet inom sjukhusmaten ska spegla våra ökade resvanor, vårt förändrade leverne med globala matvanor samt att vår befolkning är multikulturellt. Kryddor från Rosengård arbetar för att få en engagerad personal genom hela produktionskedjan från kök till avdelning. De arbetar kommunikativt för att engagera sjukhuspersonal i deras uppdrag att serva patienter. Måltiden ska skapa inkluderande miljöer där igenkänningsfaktorn är viktigt för att nå trygghet och tillit. De vill arbeta för att innovativt skapa hållbar utveckling inom måltidens betydelse vården. De medverkande från Kryddor från Rosengård har olika etniska ursprung och kunskap om olika delar av världens matvanor och traditioner. Förutom smaker, innehåll och recept handlar måltiden lika mycket om traditioner och kultur. Kryddor från Rosengård bidrar med kulturkompetens kring måltiden och tar med det mångkulturella perspektivet i hela processen; från urval av råvaror, recept, bemötande och servering. Måltidskonceptet Måltidskonceptet går ut på att följa maten från köket, vidare till avdelningarna och till patienten men det inkluderar även dukningen och det sociala. En god måltid, ur alla aspekter, är förutsättningen för att varje patient under vårdtiden skall kunna uppnå ett så optimalt näringsintag som möjligt. Målsättningen är alltid att patientens valfrihet är viktigast, men att valet skall vara ett välinformerat val om vad som är mest lämpligt av det patienten själv önskar och tycker är gott. Läkare eller dietist kan i det fall det anses nödvändigt ordinera viss sammansättning av mat. De vanligaste kostavvikelserna (se nedan) kan sättas samman ur befintligt sortiment. I övriga fall går det att beställa som specialkost. Den patientnära vården där varje team har tillsyn och kännedom om sina patienter är en förutsättning för att måltidskonceptet skall fungera. Utifrån befintliga koncept (bl a riskbedömning med åtgärder) måste det framöver byggas ett kvalitativt informationssystem som höjer kvaliteten för hur vården kan integrera mat och måltid med nutrition och behandling. Litet och gott sortimentet gör det möjligt att över dygnet få i sig tillräckligt med energi och näring oavsett om aptiten inte är så god vid huvudmåltiderna. Här har personalen en viktig uppgift att uppmärksamma de patienter som inte äter vid måltiderna och istället behöver extra stöd av alternativ mat och dryck mellan måltiderna. Ett välutvecklat informationssystem ska kunna ge 7

8 kvalitativ uppföljning av intag i förhållande till behov och vad patienten bör uppmuntras att inta för att få ett optimalt näringsintag som främjar återhämtning och tillfrisknande. Hela kedjan från valet av leverantör för livsmedel till de sista metrarnas kommunikatör med patient eller restaurangbesökare är lika viktiga. Köket har ett stort ansvar, men övrigt är också av betydelse vi skapar måltiden tillsammans! En god service som en del av en god vårdkvalitet är konsten att få andra att känna sig ompysslade, sedda och välkomna. Första bemötandet är oerhört viktigt för hur vi uppfattar hela kedjan; att mötas av en inbjudande café och restaurang, hur personal tar emot mig på avdelningen och vilken attityd och arbetsklimat som råder kring måltiden. Personalens förmåga att hantera hela måltiden, de sista metrarna, fram till patienten avgörande betydelse för att uppnå målet rätt mat i rätt mängd till rätt patient. Valfrihet genom att utgå från en patientnära portionering vid huvudmåltiderna har varje patient möjlighet att välja mellan valfria huvudkomponenter och tillbehör. Flexibilitet när köket dagligen kan leverera förberedda maträtter och komponenter för att enkelt kunna tillreda en måltid på avdelningen utanför sedvanliga huvudmål. Funktionella komplement dygnet runt med tillgång på till ett mindre, men varierat sortiment av små mellanmål, maträtter, soppor, drycker med mera. Detta blir en betydelsefull och innovativ del av del av Måltidskonceptet som benämns Litet och Gott. 8

9 Grundläggande matsedel Matsedeln baseras på naturliga, närproducerade, ekologiska råvaror av hög kvalitet och efter säsong. Näringsmässiga aspekter utgår från grundläggande behov vid sjukdom med syfte att förebygga undernäring eller annan problematik relaterade till mat och näring. Den grundläggande basen av komponenter och tillbehör som portioneras nära patienten på avdelningen motsvarar följande behov: Hälsofrämjande mat som förebygger och behandlar Mat för återhämtning och läkning Mat för liten aptit Mat för högt energi- och/eller proteinbehov Mat för speciella behov Måltiderna i buffésystemet Patientnära portionering från ändamålsändliga vagnar/bord/avd.kök. Kombinationsmöjligheterna med Litet och Gott ger en bred valmöjlighet både utifrån individens smak, religion och etnicitet, kostavvikelser och viss specialkost. Övrig tid finns tillgänglighet i kompletta kylda färdigrätter som värms i micro. För att Litet och Gott skall kunna finnas tillgängligt på avdelning dygnet runt krävs det en anpassad utrustning på plats som kylskåp, frys och mikrovågsugn. Frukost Ett utbud av gröt, flingor, müsli, bröd ljust, mörkt, hårt. Påläggsurval som ost och köttpålägg, marmelad och honung. Mjölk, yoghurt/fil, smör. Grönsaker efter säsong. Kaffe, the, juice, funktionsdrycker från Litet och Gott. Havrebaserade drycker och produkter finns dagligen tillgängliga för exempelvis vegetarianer, mjölk- eller laktosintoleranta samt glutenintoleranta. Glutenfritt bröd kan beställas vid behov och avdelningar kan även ha extra reserv i frysen. Lunch Varma delen: tre huvudkomponenter, två grönsaksanrättningar, tre komplement som potatis, ris, pasta, ceralier, såser. Kalla delen: sidesallad, tillbehör (inläggningar, sylter) och boosters örtoljor, olivpasta, sardellpasta, soyamarinad, chiliröra osv utefter bufféns innehåll. Bröd och smör. Från Litet och Gott kan väljas t ex., glass, kompott, fruktsallad, mousser bakverk, färsk frukt mm. Middag/kvällsmål Två huvudkomponenter med tillbehör enligt beskrivning av lunchen. Något färre kombinationer och sidoalternativ på middagsbuffé jämfört med lunchen. Gröt som kan varieras med olika tillbehör och energi/proteinförstärkare. 9

10 Litet och Gott Ett sortiment som kan utnyttjas under hela dygnet för att komplettera anrättningar till frukost, lunch och middag eller andra tider på dygnet ge energitillskott och njutning. Funktionsdrycker, dvs målgruppsanpassade, juicer och energi-smoothies Funktionskompotter baserat på naturliga råvaror som t ex torkade frukter med linfrö. Dessert kan väljas av patienten själv från L o G och varieras efter säsong och tillgång på råvaror. Sött sortimentet av mousse, kräm glass och bakverk Aptitretande påläggs-kit till färskt och hårt bröd från eget bageri Kex, skorpor, ost och marmelad Ett varierande utbud av bönpuréer Färska och hårda ostar Oliver och liknande produkter som stärker anrättningar eller kan vara ett litet mellanmål med bröd. Ett sortiment av släta portionssoppor, småanrättningar och mindre, men kompletta måltider. Patientnära portionering kombineras med Litet och Gott Servicepersonal och avdelningens måltidsvärdar behöver ha god kunskap om maten och skall kunna informera och vägleda patienter eller personal att välja det som är mest lämpligt utifrån individuellt behov och sjukdomstillstånd. Patienter som är ordinerade någon form av specialkost får hjälp att kombinera ihop denna av kunnig personal. Är det inte möjligt att tillgodose behov från det grundläggande basutbudet levereras kompletta maträtter med tillbehör separat som specialkost. Ett pedagogiskt och lätthanterat informationssystem av hög kvalitet ger vägledning för personal och att en ständigt uppdaterat kommunikation mellan tillagningskök, avdelningskök, servicepersonal och vårdpersonal. Mat vid specifika behov Patientnära portionering av välinformerad personal gör det möjligt att tillsammans med patienterna sätta samman alternativ som är lämpliga för de med enklare kostavvikelser som komjölksproteinallergi, gluten- eller laktosintolerans, vegetarianer samt soja eller äggallergi. Även andra ordinationer som innebär att fett eller protein skall reduceras eller ökas går att anpassa utifrån det ordinarie sortimentet. Personalen har till sitt stöd ett digitalt informationssystem med vägledning för vad patienter med en ordination på specialkost kan välja mellan. Personalmåltiden Våra sjukhus är också arbetsplatser för väldigt många människor. Måltidsglädje på sjukhus för personalen innebär att skapa förutsättningar för goda och hälsosamma måltider för personalen. Baserat på FAMM är strävan att skapa en helhet kring måltiden som bygger på en fokus på såväl maten som mötena och miljön. Maten och drycken är självklara delar av en måltid, där tillgång och tillgänglighet är viktiga ledord på ett sjukhus med dygnet-runt verksamhet. Här är det också betydelsefullt med flexibla måltidslösningar som möter olika personalgruppers skilda förutsättningar, behov och tider. Det kan innebära att det i vissa fall levereras ut mat och dryck på avdelningar eller dess närhet under olika tider på dygnet och i de fall där personalen inte har möjlighet att lämna sitt arbete. Utbudet behöver då anpassas till tiden på dygnet. 10

11 I FAMM ingår också miljön och mötena som centrala delar i måltidsupplevelsen. Måltider innebär återhämtning och vila, men också möjlighet till möten mellan kolleger. Måltiderna ska kunna intas i både större och mindre sällskap. Detta ställer krav på de miljöer där måltiderna äger rum. På sjukhuset som arbetsplats finns dessa miljöer utspridda, det kan vara ett personalrum på en avdelning eller en gemensam personalmatsal/-restaurang. Det är viktigt att samtliga av dessa miljöer inbegrips i arbetet med att skapa goda måltidsmiljöer. Måltidsmiljöerna kan också vara utomhus, vilka i många fall kan ses som bortglömda måltidsmiljöer. En inventering av dessa bör vara en del i måltidsmiljöarbetet. I den ursprungliga FAMM saknas tiden som en måltidsdimension. Kopplat till personalmåltiderna är denna dimension central. Tiden för om och när måltiderna kan äga rum, men också hur länge måltiderna varar, blir i många fall avgörande för måltidsupplevelsen. Raster och uppehåll från arbetet är som regel tydligt avgränsade i tid, vilket innebär att tiden för måltider måste utnyttjas effektivt. Detta gör att aspekter som kösystem och olika betalningslösningar för personalen är centrala att hantera, se nästa avsnitt om Restaurangen. Måltiderna behöver även vara väl inplanerade under arbetspasset så att all personal både har, och upplever sig ha, tid och möjlighet att äta sina måltider, utan att arbetet kräver ständiga avbrott. Detta involverar planering av bemanning och arbetsscheman på respektive avdelning eller enhet, men också en insikt om vilka formella, och informella, regler som styr tider för måltider. Detta kräver även lösningar som är anpassade till skilda yrkesgrupper. På vårdavdelningarna kan detta till exempel innebära att tiderna för patienternas måltider inte bör sammanfalla med tiderna för personalens måltider. Detta för att skapa de utrymmen som behövs både för personalens och patienternas måltider I arbetet med att skapa måltidsglädje för patienterna är personalens engagemang centralt. Måltidens värde förmedlas till stor del genom dem som arbetar nära patienterna. För att kunna bidra till förändrade attityder till mat och måltider som en central del i vården krävs det därför också en insikt om och ett engagemang kring den egna måltiden Restaurang för personal, anhöriga och besökare Att vara anhörig, besökare eller personal - oavsett varför vi är på ett sjukhus så har alla behov av en samlingsplats att mötas vid eller att bara sitta för sig själv. En miljö som inbjuder till personlig stimulering. Att kunna byta till en positiv och frisk miljö kan vara en del av en läkande process för människor. Utbud Utbudet skall bestå av produkter som på ett naturligt sätt förädlats av råvaror som är lokala och ekologiska så långt det är möjligt. Detta innebär att kravet på all upphandling av varor och livsmedel till restaurangen ska följa ett tydligt hälsofrämjande koncept.. Logistik I restaurangen finns två olika försäljningsdelar enligt följande: Förbutiken, snabba rundan: Sortiment av maträtter, sallad/grönt och tillbehör som främst är för att ta med. Här finns också färdigförpackade maträtter för att snabbt kunna ta med mat till avdelningen eller hem. Utbudet är baserat på konceptet till patienterna och som ger produktionen en kanal att reglera producerade produkter till ett minimum av svinn. Även möjlighet att köpa produkter med kort datum till reducerat pris. En teknisk lösning bör utvecklas för att det dygnet runt skall gå att köpa 11

12 ett begränsat utbud av produkter och maträtter under de tider då restaurangen håller stängt. Personalen skall erbjudas ett betalningssystem som inte kräver kontanter eller kort. Detta för att kunna hantera en större volym av gäster utan formaliteter som stoppar upp ett flöde. Innerbutiken, stora rundan: Sortimentet är först och främst för att ätas på plats, med ett mattorg som är placerat och utformad för att plocka och bygga ihop sin måltid. Varma produkter varieras efter utbud liknande det som patienterna får på avdelningarna. Ett smidigt, internt betalningssystem som i förbutiken På mattorget finns varma och kalla huvudkomponenter, maträtter och tillbehör där gästen skapar sin egen måltid baserat på ett utbud som kommer från produktionsköket. Gäster kan även plocka från en generös grönsaksbuffé där maten prissätts utifrån vikt. Utbudet är allt från olika varianter av bönsallader, quinoa, bulgur, korn, rostade, syrade och inlagda grönsaker, vegetariska proteinrika tillbehör, dressing, färska frukter och bär samt ett varierat utbud av bröd från eget bageri. Drift och personal Personalen som sköter driften av restaurang och försäljning kommer att få allting från produktionsköket som är anpassat till det hälsofrämjande konceptet. All catering inom sjukhuset hanteras härifrån och skall liksom övrigt utbud vara hälsosamt och stimulera till en positiv arbetsmiljö. 12

13 Projektmedlemmar Måltidsglädje på sjukhus: Lill Spenninge, kostekonom och matkonsult (verksamhetsledare Måltidsglädje) Thomas Drejing, kock, entreprenör och fd krögare Maria Biörklund Helgesson, leg dietist och fil. Dr i livsmedelsteknologi med inriktning livsmedel med hälsoeffekter. Maria Norrving, gastronom (t.o.m. mars 2013) Maria Nyberg, universitetslektor i mat- och måltidskunskap, fil. Dr. i Sociologi med inriktning mot mat, måltider, hälsa och arbetsliv (t.o.m. juni 2013) Per-Gunnar Hansson, konsult och entreprenör inom livsmedelsproduktion. 13