Mer måltidsglädje på sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer måltidsglädje på sjukhus"

Transkript

1 Mer måltidsglädje på sjukhus Från vision till verkliga möjligheter

2 En vision och ett koncept med fler möjligheter En måltid på sjukhus skulle kunna vara en helhets upplevelse som bidrar till att förba ttra ha lsan. Ba ttre måltider på sjukhus a r ett sa tt att aktivt och effektfullt bidra till åter ha mtning, tillfrisknande och njutning. Måltidsgla dje har patientens helhets upplevelse i fokus. i vill att valfriheten a r större och måltidens variationer flera. Genom att anta utmaningarna kan vi a ven utveckla möjligheterna. ar med och förba ttra! La s mer om vad vi kan göra tillsammans på livsmedelsakademin.se/maltidsgladje

3 Måltiden som en aktiv del av tillfrisknandet var grundtanken i Livsmedelsakademins pilotprojekt Måltidsglädje på sjukhus som under drevs på Trelleborgs Lasarett. Ambitionen att sätta en ny norm för sjukhusmåltider ledde till den modell för bättre patientmåltider som du nu får ett smakprov av, och mycket mer därtill. Flervalssystem i Region Skåne och måltidsvärdar som ansvarar för beställning och servering är en positiv följd av projektet i Trelleborg. Regionservice som ansvarar för sjukhusmåltiderna, ställer nu nya krav på kommande externa måltidsleverantörer; patienten ska i samband med måltiden själv kunna välja mellan olika huvud- och tillbehörskomponenter. En annan konsekvens är att Livsmedelsakademin i partnerskap med dietister ska jobba fram smarta, arbetsbesparande lösningar för att kvalitetssäkra patientmåltider. Både vad gäller att identifiera patienternas energi- och näringsbehov och att följa upp så att rätt åtgärder görs för att förebygga och behandla undernäring. arför är detta så viktigt? En patient i ett så välbalanserat näringstillstånd som möjligt tillfrisknar fortare och risken för att drabbas av relaterade vårdskador minskar. Patienter som har fått i sig tillräckligt med energi och näring under vårdtiden skrivs ut i ett bättre allmäntillstånd och det är att använda vårdens resurser på ett optimalt sätt. Men desto viktigare är att patienterna under sin vårdvistelse får uppleva måltiden som en stund som positivt bidrar till

4 tillfrisknande och höjer livskvalitet både under och efter sjukdomstiden. år modell med ett flexibelt måltidssystem ger möjlighet att välja av flera huvudkomponenter och tillbehör. Det ökar möjligheten för att varje patient ska kunna få äta det den i stunden känner för. Mellan huvudmåltiderna finns det dygnet runt tillgång på ett mindre, men varierat sortiment av små mellanmål, maträtter, soppor, drycker med mera. Matsedeln baseras på naturliga, närproducerade, ekologiska råvaror efter säsong. Den nordiska och regionala matkulturen är grunden till maträtterna, kombinerat med inspiration från andra länder. De sista metrarna fram till patienten är avgörande för hur måltiden uppfattas som helhet och är det som avgör om god mat också blir näring och hälsofrämjande. Med de

5 sista metrarna avser vi själva patientkontakten, där mat möter vård. Att servera en måltid ska vara en kvalitativ serviceåtgärd som utförs av personer med engagemang och kunskap. Måltiden på ett sjukhus är samtidigt en del Med Måltidsgla dje på sjukhus har vi skapat en modell som vi ga rna vill testa och utveckla. Lill Spenninge, verksamhetsansvarig Måltidsglädje av omvårdnaden och det krävs en tydlig ansvarsfördelning för att få olika organisationer och personalkategorier att tillsammans verka i gränslandet mellan mat och vård. Ledning och styrning måste verka för att måltidens hela process fungerar, från inköp, tillagning och distribution till servering och patientens upplevelse. En positiv måltidsupplevelse kan öka viljan att äta. Äter patienterna får både kropp och själ näring vilket ökar deras förutsättningar att läka och återhämta sig vid sjukdom. Det här är vår vision och våra tankar kring måltidsglädje på sjukhus. Hoppas att det både ska inspirera och ge lite konkreta tips och uppslag. Hör av dig om du vill veta mer. Lill Spenninge, verksamhetsansvarig, Måltidsglädje Maria Biörklund, leg dietist, fil dr, Måltidsglädje Thomas Drejing, kock och måltidskreatör Måltidsgla dje a r en samlande kraft för att förba ttra framtidens offentliga måltider. I förskola och skola, på sjukhus och till a ldre.

6 Måltidskonceptet möjligheterna, maten och måltiderna Kan ett måltidskoncept uppfylla na ringsma ssiga krav för mat vid sjukdom och samtidigt ge patienten valfrihet? alfrihet att så långt som möjligt sja lv besta mma över sin mat vad ga ller allt från ma ngd till matra tt och tillbehör. Faktorer som alla skattas högt av patienter, ibland till och med högre a n matens kvalitet. En måltid som a r god, ur alla aspekter, a r förutsa ttningen för att uppnå ett så optimalt na ringsintag som möjligt. årt måltidskoncept följer maten från köket, vidare till avdelningen och till patienten och inkluderar a ven dukningen, måltidsmiljön och det sociala. Ha r a r ett smakprov på vår vision och de möjligheter vi ser med ett måltidskoncept som genomsyras av valfrihet, flexibilitet och mångsidighet.

7 Na r mat möter vård a r service, bemötande och måltidsmiljö lika viktigt som måltidens smak och na ringsinnehåll.

8 Buffé Med matra tter och ett buffésystem erbjuds kombinationer som motsvarar de grund la ggande energi- och na ringsbehoven vid sjukdom, a ven för patienter med högre energi- och protein behov eller patienter med behov mot svarande för friska, diabetes samt hja rtka rlsjukdom.

9 Litet Och Gott Litet Och Gott sortimentet utgör ett viktigt komplement till huvudmåltiderna. Genom att definiera varje patients behov och va rdera vad som a ts till huvudmåltider kan personal uppmuntra patienten till att va lja små ra tter, dessert, drycker som komplement.

10 FRUKOST Från en buffé med ett utbud av gröt, flingor, müsli, och ljust, mörkt och hårt bröd. Påläggsurval som ost och köttpålägg, marmelad och honung. Mjölk, yoghurt/fil, smör. Kaffe, the, juice. Grönsaker efter säsong. Frukostutbudet kompletteras med fruktsallad, färsk frukt, torkad frukt, kompotter och funktionsdrycker från Litet Och Gott. För vegetarianer, mjölk- eller laktosintoleranta samt glutenintoleranta erbjuds havrebaserade drycker och glutenfritt bröd.

11 LUNCH På lunchbufféns varma del: kött och/eller fisk, fågel, vegetabiliskt alternativ, två grönsaksanrättningar, tre komplement som potatis, ris, pasta och alternativa cerealier samt varm sås. På lunchbufféns kalla del: en färsk grönsallad, ett kallt kött/fisk/fågel-alternativ, tofu, tillbehör som inläggningar och sylter samt kall sås. Bröd och smör. Möjlighet att välja från Litet Och Gott: glass, kompott, fruktsallad, mousser, bakverk eller färsk frukt. Boosters för att höja energinivå och smakintensitet: smält smör, majonnäs, örtoljor, olivpasta, sardellpasta, soyamarinad eller chiliröra utifrån bufféns innehåll.

12 Lunchbufféns fördelar: Kombinationsmöjligheter. Litet Och Gott-utbudet som plusvärde. Bred valmöjlighet utifrån smak, religion och etnicitet, kostavvikelser och specialkost. Middag och kvällsmål Middagsbuffén har två huvudkomponenter med tillbehör enligt beskrivning av lunchen. Kan vara en minskad variant av lunchen på avdelningar med många äldre patienter. Exempelvis enklare smårätter, soppa, smörgås eller gröt som kan kombineras med tillbehör från Litet Och Gott. Middag och kvällsmål har något färre kombinationer och sidoalternativ jämfört med lunchen. Litet Och Gott mer än ett mellanmål Kompletterar frukost, lunch och middag under andra tider på dygnet. Ger energitillskott och njutning. Erbjuds under hela dygnet. Kylskåp, frys och mikrovågsugn kra vs för dygnet-runt tillga nglighet av Litet Och Gott på avdelningen

13 alfrihet med vägledning en förutsättning Patientna ra vård da r varje team har tillsyn och ka nnedom om sina patienter a r en förutsa ttning för att måltids konceptet ska fungera. Riskbedömning för underna ring och ett måltidssamtal vid inskrivning utgör grunden för att uppskatta vilken typ av mat och måltider som a r mest la mpligt under vårdtiden. Personalen va gleder patienten och målsa ttningen a r alltid att patientens valfrihet a r viktigast. alet ska vara ett va linformerat val om vad som a r mest la mpligt av det patienten sja lv önskar och tycker a r gott. La kare eller dietist kan ordinera viss sammansa ttning av mat. anliga kostavvikelser sa tts samman ur befintligt sortiment eller besta lls som specialkost.

14 Exempel på Litet Och Gott Drycker baserade på naturliga råvaror med hälsosamma egenskaper utifrån olika patienters behov: färskpressad frukt- och bärjuice, energi- och proteinrika smoothies, små stärkande shots till morgon och kväll. Fruktkompott och fruktsallad som stärker frukost, dessert och mellanmål. Funktionskompott med torkade frukter med linfrö. Säsongsvarierade desserter till huvudmålen som mousse, glass och bakverk. Aptitretande påläggskit till smörgåsar som bönpuré, ost, oliver eller liknande. Släta portionssoppor och småanrättningar för uppvärmning.

15 ilka möjligheter ger buffé kombinerat med Litet Och Gott? Bufféernas matra tter ska så långt som möjligt erbjuda kombinationer som motsvarar de grundla ggande behoven vid sjukdom inklusive energi- och proteinrik mat. Annan konsistens motsvarande grov paté och timbal, flytande och tjockflytande finns alltid tillga ngliga i ett dagligt besta llningssortiment.

16 Behov möter valfrihet Patienten ska kunna få information och vägledning för att välja det som är mest lämpligt utifrån individuellt behov och sjukdomstillstånd. Patienter som är ordinerade någon form av specialkost får hjälp att kombinera ihop denna och/eller erbjuds en egen rätt med tillbehör. Litet Och Gott gör det möjligt att över dygnet få i sig tillräckligt med energi och näring även om aptiten inte är så god vid huvudmåltiderna. Här har personalen en viktig uppgift att uppmärksamma de patienter som inte äter vid måltiderna och som istället kan erbjudas alternativ mat och dryck mellan måltiderna. Hur ger buffé möjlighet att välja mat för specifika behov? Direkt från befintlig buffé skall det vara möjligt att sätta samman alternativ som är lämpliga för de med komjölksproteinallergi, gluten- eller laktosintolerans, vegetarianer samt de med soja- eller äggallergi. Specialkost och ordinationer som innebär att fett eller protein ska reduceras eller ökas kan erbjudas patienten genom personalen som till sin hjälp har digital vägledning för specialkost.

17 Ba ttre måltider i vården kan bli något som patienterna tar med sig hem. Ett aktivt bidrag till ba ttre ha lsa. Maria Biörklund, dietist Måltidsglädje på Sjukhus

18 Det behövs en ökad kunskap och ett ökat engagemang runt måltiden, för att kunna utnyttja alla de merva rden och möjligheter den kan ge i vård och omsorg. Thomas Drejing, kock och måltidskreatör

19 Laktosfri: Kombineras med alternativ från den dagliga buffén och Litet Och Gott. Alternativa laktosfria eller havrebaserade drycker, fil och yoghurt finns på avdelning eller besta lls. Mjölkfri: Kombineras med alternativ från den dagliga buffén och Litet Och Gott. Alternativa havrebaserade drycker, fil och yoghurt finns på avdelning eller besta lls. Glutenfri: Såser, soppor, grönsaker och fa rser ges redning av sin egen råvara eller majssta rkelse, fibrex (sockerbetsfiber). Anra ttningar med gluten blir mer undantag a n regel, vilket gör att det blir fler kombinationer a n normalt som a r utan gluteninnehåll. Konsistensanpassning: Hel och delad konsistens kan med va gledning va ljas ur buffén eller Litet Och Gott. Litet Och Gott innehåller alternativ som kan vara la mplig ur olika konsistenser. Övriga specialkonsistenser finns i besta llningssortimentet. Patienten erbjuds la mpliga kombinationer. Extra energi- och proteinrik mat: Patienter erbjuds specifikt la mpliga val av tillbehör som energi- och proteinrika drycker och mellanmål så att en liten volym mat ger förhållandevis mer energi per portion och måltid. Litet Och Gott utgör ett sa rskilt viktigt komplement för att kunna optimera intag över dygnet. Annan kultur och religion: Måltidsbufféns innehåll ska ge alternativ för vanligast förekommande religioners kosthållning. Litet Och Gott rymmer alltid tillbehör som i smak och tradition kan sta rka alla anra ttningar. egetarisk kost: En huvudanra ttning anpassad för veganer dagligen. Denna kan vara en del i kombinationen med två varma grönsaksanra ttningar. Kan kompletteras med Litet Och Gott och exempelvis kika rtspuré, oliver, kall yoghurtsås eller fetaost. Övriga specialkoster: Buffé ger möjlighet att sa tta samman olika kombinationer och kan i stort ta cka flera varianter av specialkoster, och specialanpassning görs utifrån ordination och patientstatus.

20 En måltid är mer än mat. år modell omfattar inte bara mat, utan a ven mötet och miljön. Genom att ge kunskap om måltidens betydelse för ha lsan kan en helhet kring måltidsupplevelsen skapas. årdpersonal och kök får utbildning och va g ledning. Patient, anhöriga och besökare får information. Målgrupp: Frågeställning: Kunskap genom: Utbildning och va gledning. Riskbedömning, måltidssamtal och va gledning. Köket Avdelningspersonal/vård och servering ad ska tillagas, till vem och varför? em bör a ta vad och vad vill patienten a ta? Patienten ad a r ba st för mig? arför och vad vill jag a ta? Måltidsinformation, måltidssamtal, tydliga menyer och va gledning. Avdelnings- och vårdpersonal Anhöriga och besökare em har a tit vad och vem har inte a tit? ad skall vi erbjuda ista llet? ad har min anhörig a tit? Hur följer vi upp detta hemma? Utbildning, va gledning, kost registrering och uppföljning, utveckling av effektiva verktyg. Menyer och informationsbroschyr, måltidssamtal vid utskrivning, tydlig webb-information.

21 ilka förväntningar har patienten, vården och köket på måltiden? Patienten: Bli va nligt och trevligt bemött. Bekra ftelse av mig som individ det a r mitt val i alla aspekter. En stund av lugn, ro, eller social samvaro. Sinnestillfredsta llelse syn, lukt, smak, behaglig ma ttnad. Maten och måltiden ska inte ge sma rta, oro, illamående eller obehag. Måltiden ska inte ka nnas som ett nederlag. Måltiden ska inte bekra fta det sjuka av mig utan det friska den jag a r. ården: Mat och na ring ska bidra till och underla tta la kning och återha mtning. Ra tt mat och na ring kan förhindra komplikationer och vårdskador. Maten a r nutritionens bas och maten a r en del av hela behandlingen under vårdtiden. Med effektiva informationsstöd och bra verktyg för bedömning och uppföljning blir måltiden en tydlig och kvalitativ del av den goda vården. Köket: Kvalitet i alla aspekter från inköp av råvara till hantering, tillagning och distribution. Hanterbart och la ttarbetat med ra tt utrustning och verktyg. Effektivt utnyttjande av personalresurser. Omtyckt av våra måltidsga ster. Mat som a ts upp a r god ekonomi och hushållande av våra resurser. i lagar inte bara mat utan ser den som en del av helheten med service, bemötande och miljö. Alla la nkar i kedjan a r lika viktiga och vi samverkar över organisationsgra nserna.

22 ar med och förbättra framtidens offentliga måltider. i tror på måltidsupplevelser som är mer än bara mat. i vill inspirera, utmana och utveckla. i ska höja statusen för alla som jobbar med offentliga måltider. Måltidsgla dje a r en samlande kraft för att förba ttra framtidens offentliga måltider. I förskola och skola, inom vård och omsorg. erksamheten a r uppdelad i Måltidsgla dje för Barn & Unga, Måltidsgla dje för Äldre och Måltidsgla dje på Sjukhus.

23 Behöver du en kunskaps partner eller en inspirationsboost? Hör av dig. Som en del av Livsmedelsakademin kan vi bidra med ett va rdefullt helhetsperspektiv kring mat och måltidsgla dje. i kan vi erbjuda allt från externa inspirations förela sningar till att medverka som kunskapspartner i innovationsprojekt. Dessutom arrangerar vi egna kunskapshöjande och inspirerande evenemang kring den offentliga måltiden. ill du veta mer? Hör av dig, la s mer och håll utkik efter aktuella evenemang på: livsmedelsakademin.se/maltidsgladje

24 Na r mat möter vård a r service, bemötande och måltidsmiljö lika viktigt som måltidens smak och na ringsinnehåll. i vill att varje måltid på sjukhus ska vara ett gott möte mellan ma nniskor och serveras i en miljö som ger en positiv upplevelse. Det ha r a r vår vision och våra idéer för att introducera mer måltidsgla dje på sjukhus. ill du veta a nnu mer? livsmedelsakademin.se/maltidsgladje Foto: Pontus Ferneman, Jönsson Bilder Matstylister: Peo Fredholm och Lill Spenninge

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Måltider Landstinget Kronoberg

Måltider Landstinget Kronoberg Måltider Landstinget Kronoberg Doris Johansson Susann Ask Centrallasarettet i Växjö tilldelas en delad andra placering i tävlingen Sveriges bästa sjukhusmat till sista steget Hedersomnämnande för en välfungerande

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen.

Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen. Dags för mellanmål! I den här broschyren får du tips på bra mellanmål som du kan äta på eftermiddagen och på kvällen. 1 Havregrynsgröt 1 deciliter havregryn 2 deciliter vatten ½ kryddmått salt 1 ½ deciliter

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun

Matsedel till Skolan 2014. Älvdalens kommun Matsedel till Skolan 2014 Älvdalens kommun Välkommen till kostenheten i Älvdalen Vårt mål är att ge er ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta Frukost lunch och middag. Mellanmål som frukt eller

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

BREDDA DITT UTBUD OCH TJÄNA PENGAR

BREDDA DITT UTBUD OCH TJÄNA PENGAR BREDDA DITT UTBUD OCH TJÄNA PENGAR Från 2012 till 2014 ökade svenskarnas konsumtion av kvarg med nästan 200 % enligt undersökningsföretaget Nielsen. Anledningen är kvargens höga proteininnehåll, som gör

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun Skolmatsedel Höstterminen 2012 Älvdalens kommun Välkommen till skolmatsalarna i Älvdalen, Särna, Idre. Vårt mål är att ge eleverna ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta lunch i skolan så man orkar

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Maten till äldre. Hej! Innehåll. Sidan 1. Sidan 2. Sidan 4 Frukost och mellanmålstips. Sidan 5

Maten till äldre. Hej! Innehåll. Sidan 1. Sidan 2. Sidan 4 Frukost och mellanmålstips. Sidan 5 Maten till äldre Hej! Det här är en guide med råd och tips till dig som lagar och serverar mat och fika till äldre som är matöverkänsliga. Den är framtagen i samverkan med Kristina Lind som är kostkonsulent

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer