Mer måltidsglädje på sjukhus

Transkript

1 Mer måltidsglädje på sjukhus Från vision till verkliga möjligheter

2 En vision och ett koncept med fler möjligheter En måltid på sjukhus skulle kunna vara en helhets upplevelse som bidrar till att förba ttra ha lsan. Ba ttre måltider på sjukhus a r ett sa tt att aktivt och effektfullt bidra till åter ha mtning, tillfrisknande och njutning. Måltidsgla dje har patientens helhets upplevelse i fokus. i vill att valfriheten a r större och måltidens variationer flera. Genom att anta utmaningarna kan vi a ven utveckla möjligheterna. ar med och förba ttra! La s mer om vad vi kan göra tillsammans på livsmedelsakademin.se/maltidsgladje

3 Måltiden som en aktiv del av tillfrisknandet var grundtanken i Livsmedelsakademins pilotprojekt Måltidsglädje på sjukhus som under drevs på Trelleborgs Lasarett. Ambitionen att sätta en ny norm för sjukhusmåltider ledde till den modell för bättre patientmåltider som du nu får ett smakprov av, och mycket mer därtill. Flervalssystem i Region Skåne och måltidsvärdar som ansvarar för beställning och servering är en positiv följd av projektet i Trelleborg. Regionservice som ansvarar för sjukhusmåltiderna, ställer nu nya krav på kommande externa måltidsleverantörer; patienten ska i samband med måltiden själv kunna välja mellan olika huvud- och tillbehörskomponenter. En annan konsekvens är att Livsmedelsakademin i partnerskap med dietister ska jobba fram smarta, arbetsbesparande lösningar för att kvalitetssäkra patientmåltider. Både vad gäller att identifiera patienternas energi- och näringsbehov och att följa upp så att rätt åtgärder görs för att förebygga och behandla undernäring. arför är detta så viktigt? En patient i ett så välbalanserat näringstillstånd som möjligt tillfrisknar fortare och risken för att drabbas av relaterade vårdskador minskar. Patienter som har fått i sig tillräckligt med energi och näring under vårdtiden skrivs ut i ett bättre allmäntillstånd och det är att använda vårdens resurser på ett optimalt sätt. Men desto viktigare är att patienterna under sin vårdvistelse får uppleva måltiden som en stund som positivt bidrar till

4 tillfrisknande och höjer livskvalitet både under och efter sjukdomstiden. år modell med ett flexibelt måltidssystem ger möjlighet att välja av flera huvudkomponenter och tillbehör. Det ökar möjligheten för att varje patient ska kunna få äta det den i stunden känner för. Mellan huvudmåltiderna finns det dygnet runt tillgång på ett mindre, men varierat sortiment av små mellanmål, maträtter, soppor, drycker med mera. Matsedeln baseras på naturliga, närproducerade, ekologiska råvaror efter säsong. Den nordiska och regionala matkulturen är grunden till maträtterna, kombinerat med inspiration från andra länder. De sista metrarna fram till patienten är avgörande för hur måltiden uppfattas som helhet och är det som avgör om god mat också blir näring och hälsofrämjande. Med de

5 sista metrarna avser vi själva patientkontakten, där mat möter vård. Att servera en måltid ska vara en kvalitativ serviceåtgärd som utförs av personer med engagemang och kunskap. Måltiden på ett sjukhus är samtidigt en del Med Måltidsgla dje på sjukhus har vi skapat en modell som vi ga rna vill testa och utveckla. Lill Spenninge, verksamhetsansvarig Måltidsglädje av omvårdnaden och det krävs en tydlig ansvarsfördelning för att få olika organisationer och personalkategorier att tillsammans verka i gränslandet mellan mat och vård. Ledning och styrning måste verka för att måltidens hela process fungerar, från inköp, tillagning och distribution till servering och patientens upplevelse. En positiv måltidsupplevelse kan öka viljan att äta. Äter patienterna får både kropp och själ näring vilket ökar deras förutsättningar att läka och återhämta sig vid sjukdom. Det här är vår vision och våra tankar kring måltidsglädje på sjukhus. Hoppas att det både ska inspirera och ge lite konkreta tips och uppslag. Hör av dig om du vill veta mer. Lill Spenninge, verksamhetsansvarig, Måltidsglädje Maria Biörklund, leg dietist, fil dr, Måltidsglädje Thomas Drejing, kock och måltidskreatör Måltidsgla dje a r en samlande kraft för att förba ttra framtidens offentliga måltider. I förskola och skola, på sjukhus och till a ldre.

6 Måltidskonceptet möjligheterna, maten och måltiderna Kan ett måltidskoncept uppfylla na ringsma ssiga krav för mat vid sjukdom och samtidigt ge patienten valfrihet? alfrihet att så långt som möjligt sja lv besta mma över sin mat vad ga ller allt från ma ngd till matra tt och tillbehör. Faktorer som alla skattas högt av patienter, ibland till och med högre a n matens kvalitet. En måltid som a r god, ur alla aspekter, a r förutsa ttningen för att uppnå ett så optimalt na ringsintag som möjligt. årt måltidskoncept följer maten från köket, vidare till avdelningen och till patienten och inkluderar a ven dukningen, måltidsmiljön och det sociala. Ha r a r ett smakprov på vår vision och de möjligheter vi ser med ett måltidskoncept som genomsyras av valfrihet, flexibilitet och mångsidighet.

7 Na r mat möter vård a r service, bemötande och måltidsmiljö lika viktigt som måltidens smak och na ringsinnehåll.

8 Buffé Med matra tter och ett buffésystem erbjuds kombinationer som motsvarar de grund la ggande energi- och na ringsbehoven vid sjukdom, a ven för patienter med högre energi- och protein behov eller patienter med behov mot svarande för friska, diabetes samt hja rtka rlsjukdom.

9 Litet Och Gott Litet Och Gott sortimentet utgör ett viktigt komplement till huvudmåltiderna. Genom att definiera varje patients behov och va rdera vad som a ts till huvudmåltider kan personal uppmuntra patienten till att va lja små ra tter, dessert, drycker som komplement.

10 FRUKOST Från en buffé med ett utbud av gröt, flingor, müsli, och ljust, mörkt och hårt bröd. Påläggsurval som ost och köttpålägg, marmelad och honung. Mjölk, yoghurt/fil, smör. Kaffe, the, juice. Grönsaker efter säsong. Frukostutbudet kompletteras med fruktsallad, färsk frukt, torkad frukt, kompotter och funktionsdrycker från Litet Och Gott. För vegetarianer, mjölk- eller laktosintoleranta samt glutenintoleranta erbjuds havrebaserade drycker och glutenfritt bröd.

11 LUNCH På lunchbufféns varma del: kött och/eller fisk, fågel, vegetabiliskt alternativ, två grönsaksanrättningar, tre komplement som potatis, ris, pasta och alternativa cerealier samt varm sås. På lunchbufféns kalla del: en färsk grönsallad, ett kallt kött/fisk/fågel-alternativ, tofu, tillbehör som inläggningar och sylter samt kall sås. Bröd och smör. Möjlighet att välja från Litet Och Gott: glass, kompott, fruktsallad, mousser, bakverk eller färsk frukt. Boosters för att höja energinivå och smakintensitet: smält smör, majonnäs, örtoljor, olivpasta, sardellpasta, soyamarinad eller chiliröra utifrån bufféns innehåll.

12 Lunchbufféns fördelar: Kombinationsmöjligheter. Litet Och Gott-utbudet som plusvärde. Bred valmöjlighet utifrån smak, religion och etnicitet, kostavvikelser och specialkost. Middag och kvällsmål Middagsbuffén har två huvudkomponenter med tillbehör enligt beskrivning av lunchen. Kan vara en minskad variant av lunchen på avdelningar med många äldre patienter. Exempelvis enklare smårätter, soppa, smörgås eller gröt som kan kombineras med tillbehör från Litet Och Gott. Middag och kvällsmål har något färre kombinationer och sidoalternativ jämfört med lunchen. Litet Och Gott mer än ett mellanmål Kompletterar frukost, lunch och middag under andra tider på dygnet. Ger energitillskott och njutning. Erbjuds under hela dygnet. Kylskåp, frys och mikrovågsugn kra vs för dygnet-runt tillga nglighet av Litet Och Gott på avdelningen

13 alfrihet med vägledning en förutsättning Patientna ra vård da r varje team har tillsyn och ka nnedom om sina patienter a r en förutsa ttning för att måltids konceptet ska fungera. Riskbedömning för underna ring och ett måltidssamtal vid inskrivning utgör grunden för att uppskatta vilken typ av mat och måltider som a r mest la mpligt under vårdtiden. Personalen va gleder patienten och målsa ttningen a r alltid att patientens valfrihet a r viktigast. alet ska vara ett va linformerat val om vad som a r mest la mpligt av det patienten sja lv önskar och tycker a r gott. La kare eller dietist kan ordinera viss sammansa ttning av mat. anliga kostavvikelser sa tts samman ur befintligt sortiment eller besta lls som specialkost.

14 Exempel på Litet Och Gott Drycker baserade på naturliga råvaror med hälsosamma egenskaper utifrån olika patienters behov: färskpressad frukt- och bärjuice, energi- och proteinrika smoothies, små stärkande shots till morgon och kväll. Fruktkompott och fruktsallad som stärker frukost, dessert och mellanmål. Funktionskompott med torkade frukter med linfrö. Säsongsvarierade desserter till huvudmålen som mousse, glass och bakverk. Aptitretande påläggskit till smörgåsar som bönpuré, ost, oliver eller liknande. Släta portionssoppor och småanrättningar för uppvärmning.

15 ilka möjligheter ger buffé kombinerat med Litet Och Gott? Bufféernas matra tter ska så långt som möjligt erbjuda kombinationer som motsvarar de grundla ggande behoven vid sjukdom inklusive energi- och proteinrik mat. Annan konsistens motsvarande grov paté och timbal, flytande och tjockflytande finns alltid tillga ngliga i ett dagligt besta llningssortiment.

16 Behov möter valfrihet Patienten ska kunna få information och vägledning för att välja det som är mest lämpligt utifrån individuellt behov och sjukdomstillstånd. Patienter som är ordinerade någon form av specialkost får hjälp att kombinera ihop denna och/eller erbjuds en egen rätt med tillbehör. Litet Och Gott gör det möjligt att över dygnet få i sig tillräckligt med energi och näring även om aptiten inte är så god vid huvudmåltiderna. Här har personalen en viktig uppgift att uppmärksamma de patienter som inte äter vid måltiderna och som istället kan erbjudas alternativ mat och dryck mellan måltiderna. Hur ger buffé möjlighet att välja mat för specifika behov? Direkt från befintlig buffé skall det vara möjligt att sätta samman alternativ som är lämpliga för de med komjölksproteinallergi, gluten- eller laktosintolerans, vegetarianer samt de med soja- eller äggallergi. Specialkost och ordinationer som innebär att fett eller protein ska reduceras eller ökas kan erbjudas patienten genom personalen som till sin hjälp har digital vägledning för specialkost.

17 Ba ttre måltider i vården kan bli något som patienterna tar med sig hem. Ett aktivt bidrag till ba ttre ha lsa. Maria Biörklund, dietist Måltidsglädje på Sjukhus

18 Det behövs en ökad kunskap och ett ökat engagemang runt måltiden, för att kunna utnyttja alla de merva rden och möjligheter den kan ge i vård och omsorg. Thomas Drejing, kock och måltidskreatör

19 Laktosfri: Kombineras med alternativ från den dagliga buffén och Litet Och Gott. Alternativa laktosfria eller havrebaserade drycker, fil och yoghurt finns på avdelning eller besta lls. Mjölkfri: Kombineras med alternativ från den dagliga buffén och Litet Och Gott. Alternativa havrebaserade drycker, fil och yoghurt finns på avdelning eller besta lls. Glutenfri: Såser, soppor, grönsaker och fa rser ges redning av sin egen råvara eller majssta rkelse, fibrex (sockerbetsfiber). Anra ttningar med gluten blir mer undantag a n regel, vilket gör att det blir fler kombinationer a n normalt som a r utan gluteninnehåll. Konsistensanpassning: Hel och delad konsistens kan med va gledning va ljas ur buffén eller Litet Och Gott. Litet Och Gott innehåller alternativ som kan vara la mplig ur olika konsistenser. Övriga specialkonsistenser finns i besta llningssortimentet. Patienten erbjuds la mpliga kombinationer. Extra energi- och proteinrik mat: Patienter erbjuds specifikt la mpliga val av tillbehör som energi- och proteinrika drycker och mellanmål så att en liten volym mat ger förhållandevis mer energi per portion och måltid. Litet Och Gott utgör ett sa rskilt viktigt komplement för att kunna optimera intag över dygnet. Annan kultur och religion: Måltidsbufféns innehåll ska ge alternativ för vanligast förekommande religioners kosthållning. Litet Och Gott rymmer alltid tillbehör som i smak och tradition kan sta rka alla anra ttningar. egetarisk kost: En huvudanra ttning anpassad för veganer dagligen. Denna kan vara en del i kombinationen med två varma grönsaksanra ttningar. Kan kompletteras med Litet Och Gott och exempelvis kika rtspuré, oliver, kall yoghurtsås eller fetaost. Övriga specialkoster: Buffé ger möjlighet att sa tta samman olika kombinationer och kan i stort ta cka flera varianter av specialkoster, och specialanpassning görs utifrån ordination och patientstatus.

20 En måltid är mer än mat. år modell omfattar inte bara mat, utan a ven mötet och miljön. Genom att ge kunskap om måltidens betydelse för ha lsan kan en helhet kring måltidsupplevelsen skapas. årdpersonal och kök får utbildning och va g ledning. Patient, anhöriga och besökare får information. Målgrupp: Frågeställning: Kunskap genom: Utbildning och va gledning. Riskbedömning, måltidssamtal och va gledning. Köket Avdelningspersonal/vård och servering ad ska tillagas, till vem och varför? em bör a ta vad och vad vill patienten a ta? Patienten ad a r ba st för mig? arför och vad vill jag a ta? Måltidsinformation, måltidssamtal, tydliga menyer och va gledning. Avdelnings- och vårdpersonal Anhöriga och besökare em har a tit vad och vem har inte a tit? ad skall vi erbjuda ista llet? ad har min anhörig a tit? Hur följer vi upp detta hemma? Utbildning, va gledning, kost registrering och uppföljning, utveckling av effektiva verktyg. Menyer och informationsbroschyr, måltidssamtal vid utskrivning, tydlig webb-information.

21 ilka förväntningar har patienten, vården och köket på måltiden? Patienten: Bli va nligt och trevligt bemött. Bekra ftelse av mig som individ det a r mitt val i alla aspekter. En stund av lugn, ro, eller social samvaro. Sinnestillfredsta llelse syn, lukt, smak, behaglig ma ttnad. Maten och måltiden ska inte ge sma rta, oro, illamående eller obehag. Måltiden ska inte ka nnas som ett nederlag. Måltiden ska inte bekra fta det sjuka av mig utan det friska den jag a r. ården: Mat och na ring ska bidra till och underla tta la kning och återha mtning. Ra tt mat och na ring kan förhindra komplikationer och vårdskador. Maten a r nutritionens bas och maten a r en del av hela behandlingen under vårdtiden. Med effektiva informationsstöd och bra verktyg för bedömning och uppföljning blir måltiden en tydlig och kvalitativ del av den goda vården. Köket: Kvalitet i alla aspekter från inköp av råvara till hantering, tillagning och distribution. Hanterbart och la ttarbetat med ra tt utrustning och verktyg. Effektivt utnyttjande av personalresurser. Omtyckt av våra måltidsga ster. Mat som a ts upp a r god ekonomi och hushållande av våra resurser. i lagar inte bara mat utan ser den som en del av helheten med service, bemötande och miljö. Alla la nkar i kedjan a r lika viktiga och vi samverkar över organisationsgra nserna.

22 ar med och förbättra framtidens offentliga måltider. i tror på måltidsupplevelser som är mer än bara mat. i vill inspirera, utmana och utveckla. i ska höja statusen för alla som jobbar med offentliga måltider. Måltidsgla dje a r en samlande kraft för att förba ttra framtidens offentliga måltider. I förskola och skola, inom vård och omsorg. erksamheten a r uppdelad i Måltidsgla dje för Barn & Unga, Måltidsgla dje för Äldre och Måltidsgla dje på Sjukhus.

23 Behöver du en kunskaps partner eller en inspirationsboost? Hör av dig. Som en del av Livsmedelsakademin kan vi bidra med ett va rdefullt helhetsperspektiv kring mat och måltidsgla dje. i kan vi erbjuda allt från externa inspirations förela sningar till att medverka som kunskapspartner i innovationsprojekt. Dessutom arrangerar vi egna kunskapshöjande och inspirerande evenemang kring den offentliga måltiden. ill du veta mer? Hör av dig, la s mer och håll utkik efter aktuella evenemang på: livsmedelsakademin.se/maltidsgladje

24 Na r mat möter vård a r service, bemötande och måltidsmiljö lika viktigt som måltidens smak och na ringsinnehåll. i vill att varje måltid på sjukhus ska vara ett gott möte mellan ma nniskor och serveras i en miljö som ger en positiv upplevelse. Det ha r a r vår vision och våra idéer för att introducera mer måltidsgla dje på sjukhus. ill du veta a nnu mer? livsmedelsakademin.se/maltidsgladje Foto: Pontus Ferneman, Jönsson Bilder Matstylister: Peo Fredholm och Lill Spenninge