Förhandsprövning av nya tjänster: Förslag på svensk modell

Transkript

1 Förhandsprövning av nya tjänster: Förslag på svensk modell Rapport till Kulturdepartementet 20 januari 2010

2 Till chefen för kulturdepartementet, Lena Adelsohn Liljeroth I proposition 2008/09:195 Utveckling för oberoende och kvalitet Radio och TV i allmänhetens tjänst meddelade regeringen att nya permanenta programtjänster och andra tjänster av större betydelse som Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) vill lansera ska anmälas till regeringen för godkännande. Regeringen avsåg att ta fram en modell för hur prövningar av sådana anmälningar ska ske. Jag fick under hösten 2009 i uppdrag att ta fram en sådan modell och presentera den i mitten av vecka 3, I mitt arbete har jag haft kontakt med tjänstemän på Kulturdepartementets enhet för medier, film och idrott samt på Näringsdepartementets enheter för marknad och konkurrens samt IT-politik, med företrädare för SR, SVT, UR och Tidningsutgivarna samt tjänstemän på Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Konkurrensverket. Jag har också haft ett gemensamt möte med företrädare för några av de nordiska kulturdepartementen som arbetar med motsvarande frågeställning. Jag överlämnar härmed mitt förslag. Nina Wormbs Stockholm 20 januari

3 Rapportens huvudsakliga innehåll Enligt anslagsvillkoren för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), som beslutades av regeringen den 17 december 2009, ska nya permanenta programtjänster och andra tjänster av större betydelse som företagen vill lansera anmälas till regeringen för godkännande. I proposition 2008/09:195 Utveckling för oberoende och kvalitet Radio och TV i allmänhetens tjänst meddelade regeringen att man avsåg att ta fram en modell för hur prövningar av sådana anmälningar ska ske. Bakgrunden är bl.a. ett nytt meddelande från Europeiska kommissionen när det gäller statsstödsreglernas tillämpning på radio och tv i allmänhetens tjänst. I rapporten föreslås att sådana förhandsprövningar ska skötas av den föreslagna nya Myndigheten för radio och tv enligt följande riktlinjer: När SR, SVT eller UR vill lansera en ny permanent programtjänst eller en annan tjänst av större betydelse anmäler företaget det till regeringen. Anmälan ska innehålla en utförlig beskrivning av tjänsten och dess värde för publiken, en motivering till hur tjänsten passar in i public service-uppdraget och vad den tillför i relation till existerande eget och andras utbud, en diskussion om målgrupp och förväntad användning bland befolkningen, uppgifter om planerad lansering och expansion, en bedömning av tjänstens marknadspåverkan samt en kortfattad beskrivning ämnad att utgöra underlag för en öppen konsultation. Regeringen överlämnar anmälan direkt till Myndigheten för radio och tv för bedömning. Myndigheten offentliggör anmälan genom att publicera den kortfattade beskrivningen på sin hemsida. Vem som helst är välkommen att lämna synpunkter på den anmälda tjänsten. Remisstiden för synpunkter är tre veckor. Med synpunkterna och anmälan som huvudsakligt underlag gör myndigheten en bedömning av vilken marknadspåverkan den nya tjänsten kan tänkas få. Parallellt med detta, och med anmälan som huvudsakligt underlag, gör myndigheten en bedömning av hur och i vilken mån tjänsten bidrar till att uppdraget uppfylls. Slutligen gör myndigheten en resonerande och sammanvägd bedömning av tjänstens marknadspåverkan och dess allmänna värde. Denna bedömning ska skickas till regeringen senast tre månader efter att företagets anmälan inkommit till myndigheten. Regeringen fattar därefter beslut så fort som möjligt. Därmed borde både prövning och beslut kunna genomföras inom fyra månader efter anmälan. 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund...5 Internationell översikt...6 Förslag till svensk modell...6 Vad ska anmälas...6 Programtjänst...7 Vad är inte nytt...8 Annan tjänst av större betydelse...8 Försöksverksamhet...9 Innehållet i anmälan...9 Hantering av anmälan...10 Förhandsprövning...10 Bedömning av det allmänna värdet...11 Bedömning av marknadspåverkan...11 Utförande...12 Sammanvägd bedömning...12 Beslut...13 Årlig bedömning av hur uppdraget utförts...13 Bilaga Diversifiering av offentliga radio- och tv-tjänster...14 Bilaga Internationell jämförelse...17 Storbritannien...17 Tyskland...19 Norge

5 Bakgrund Till Amsterdamfördraget, som slöts 1997 mellan den dåvarande Europeiska unionens 15 medlemsstater, fogades en rad protokoll. Ett av dessa var Protokoll om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna. Detta protokoll fastslog att systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna samt att medlemsstaterna själva får finansiera och formulera uppdraget att verka i allmänhetens tjänst i den utsträckningen att det inte påverkar konkurrensen och handelsvillkoren i gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset. År 2001 antog kommissionen ett meddelande om hur reglerna för statligt stöd skulle tolkas på detta område. Därefter har kommissionen fattat över 20 beslut som ytterligare förtydligar reglerna. De flesta av dessa beslut har initierats av klagomål till kommissionen. I januari 2008 initierade kommissionen en översyn av meddelandet från 2001 och inbjöd i och med det till konsultation, bland annat genom att skicka ut ett frågeformulär. 1 Både i direkt svar på frågeformuläret och i ett positionsdokument tillsammans med en rad andra staters regeringar framhöll den svenska regeringen vikten av att en omarbetning av meddelandet inte resulterade i en ökad detaljstyrning. Tvärtom underströk man betydelsen av att medlemsstaterna själva får utforma nationella lösningar. I det nya meddelande om statsstödsreglernas tillämpning på radio och tv i allmänhetens tjänst som kommissionen antog den 1 juli 2009 lämnas också stort ansvar till medlemsstaterna samtidigt som detaljeringsgraden i vissa delar har ökat. 2 I och med detta meddelande infördes krav på förhandsprövning av nya tjänster. I kommissionens meddelande behandlas förhandsprövningen i avsnitt 6.7. Diversifiering av offentliga radio- och tv-tjänster, punkterna 80-91, som återfinns i bilaga 1 till denna rapport. Där slås fast att public service-företag ska få använda de möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder för att uppfylla sitt uppdrag om det inte får oproportionerliga effekter på marknaden som inte är nödvändiga för att fullgöra uppdraget. Statligt stöd ska få användas för att distribuera audiovisuella tjänster under förutsättning att dessa uppfyller villkoren i Amsterdamprotokollet. För att kunna säkerställa det ska medlemsstaterna undersöka om väsentligt nya audiovisuella tjänster möter Amsterdamprotokollets villkor och bedöma hur de påverkar marknaden och konkurrensen. Detta ska ske genom en förhandsprövning som grundar sig på ett offentligt samråd. Det lämnas åt medlemsstaterna att bedöma vad som ska betraktas som en väsentlig ny tjänst samt hur undersökningen ska gå till. Medlemsstaterna ska kunna utarbeta modeller för detta som står i proportion till marknadens storlek. Undersökningen ska dock ske av ett objektivt organ. I linje med detta föreslog den svenska regeringen i proposition 2008/09:195 Utveckling för oberoende och kvalitet Radio och TV i allmänhetens tjänst Översyn av kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst ( besökt 22/ ) Dokumenten från processen finns på kommissionens hemsida besökt 22/ Den svenska översättningen av meddelandet återfinns på besökt 15/

6 2013 att nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som SR, SVT och UR vill lansera under tillståndsperioden ska anmälas till regeringen för godkännande. (s. 38). Riksdagen antog den 25 november 2009 regeringens förslag (bet. 2009/10:KrU3, rskr. 2009/10:61). Regeringen uttalade i propositionen att det kan vara lämpligt att själva prövningen av nya tjänster som anmäls till regeringen görs på myndighetsnivå. Bedömningen av vad som krävs av denna prövning måste göras mot bakgrund av formuleringarna i kommissionens meddelande och i regeringens proposition, som delvis bygger på formuleringar i den senaste public service-utredningens betänkande. 3 Internationell översikt Förhandsprövning av nya tjänster inom public service-området är ännu inte generell praxis i Europa. Det främsta exemplet på ett etablerat system är Storbritannien där man haft ett system sedan 2007, men även i Tyskland har ett system införts nyligen. Danmark har haft en enklare variant som nu kommer att utökas och förändras. Som ett resultat av kommissionens meddelande från sommaren 2009 och det arbete som föregick förändringarna i meddelandet pågår det för närvarande arbete med att införa liknande system på flera håll i Europa, bland annat i de övriga nordiska länderna. En genomgång av hur de brittiska och tyska systemen fungerar, samt förslaget till norskt system återfinns i Bilaga 2 till denna rapport. Här följer en kort sammanfattning. I Storbritannien, där public service-företaget BBC leds av en stiftelse är det denna som har huvudansvaret för prövningen. Bedömningen av marknadspåverkan ligger emellertid på myndigheten Ofcom. I Tyskland, som har ett decentraliserat publicservice-system, är det varje företags radio- respektive tv-råd som är ansvarigt för prövningen. I Norge föreslås ansvaret ligga hos myndigheten Medietilsynet. Prövningarna i Storbritannien och Tyskland är omfattande. Riktlinjen för det brittiska testet är sex månader, men det kan också ta längre tid. Tiderna för de hittills utförda tyska testen är jämförbara. I Norge är den föreslagna tiden två månader, men i remissomgången har Medietilsynet anmält att den borde fördubblas. Det material som begärs in som underlag för prövning är jämförbart i de studerade länderna. I Tyskland har man emellertid också upprättat en lista med tjänster som public service-företagen inte får erbjuda. Sammanfattningsvis är det sätt på vilket man valt att organisera förhandsprövningen, eller Amsterdamtestet som det också kallas, starkt beroende av hur public service är organiserat i respektive land. Förslag till svensk modell Vad ska anmälas Det är SR, SVT och UR som har tolkningsföreträdet när det gäller deras public service-uppdrag. Det är därför företagen som måste avgöra vad som ska anmälas för 3 Kontinuitet och förändring, SOU 2008:64. 6

7 godkännande av regeringen. I den bedömningen är en central fråga vad som ska betraktas som en ny permanent programtjänst eller annan tjänst av större betydelse. Regeringen hänvisar i propositionen till resonemang som fördes i den senaste public service-utredningens betänkande. I kommissionens meddelande talas det om väsentlig ny tjänst. Programtjänst Programtjänst definieras i förslaget till ny radio- och tv-lag som ett samlat utbud av ljudradio- eller tv-program eller sökbar text-tv som sänds under en gemensam beteckning. 4 Programtjänst är också det begrepp som används i SVTs sändningstillstånd där företaget ges rätt att sända så många programtjänster som den tillgängliga överföringskapaciteten i en frekvenskanal medger. I sändningstillståndet krävs därtill att SVT ska sända SVT1 och SVT2 samt ytterligare två programtjänster som ska skilja sig både från varandra och från SVT1 och SVT2. SVT1 och SVT2 kallas både av företaget och i dagligt tal för kanaler. 5 Det var också det begrepp som användes i public service-utredningens resonemang om vilka förändringar som krävde regeringens godkännande. Där sades att en ny programkanal ska ha ett eget namn och en egen distribution för att kunna betraktas som ny. En kanal som består av material från andra kanaler är en ny kanal om den sänds, omnämns och därmed kan uppfattas som en egen kanal. Lagens definition av termen programtjänst stämmer följaktligen överens med utredningens resonemang om termen kanal. Det sätt på vilket SVT skiljer ut sina olika kanaler stämmer också överens med lagens definition av programtjänst. Det innebär att programtjänst och kanal (även programkanal) kan betraktas som synonymer. Slutsatsen blir att regeringen menar att nya tv-kanaler ska anmälas för godkännande. Begreppet programtjänst återfinns inte i SRs sändningstillstånd. Sändningstillståndet ger SR rätt att sända fyra ljudradioprogram till hela landet, varav ett ska ha regionalt uppdelat innehåll. Dessa ljudradioprogram betecknas av företaget som P1, P2, P3 och P4, men kallas på samma sätt som i fallet med tv ofta för kanaler. Med samma resonemang som ovan blir slutsatsen att regeringen menar att en ny radiokanal ska anmälas för godkännande. 6 Enligt meddelandet (pkt 85.) ska även väsentliga ändringar av befintliga tjänster prövas. Givet att sändningstillstånden för SVT och SR skiljer sig från varandra skulle detta krav kunna få olika konsekvenser för de två företagen. För SR finns nämligen inte på samma sätt som för SVT krav på att de olika kanalerna ska skilja sig från varandra, annat än att en kanal ska vara regionalt uppbruten. Min bedömning är emellertid att även en väsentlig ändring av någon av de befintliga radiokanalerna ska anmälas för godkännande. 4 Lagrådsremiss, En ny radio- och tv-lag, överlämnad av regeringen 17/ , s 14. Definitionen i den nuvarande radio- och tv-lagen (1996:844) lyder ett samlat utbud av program som sänds under en gemensam beteckning (7 kap. 5 ). 5 SVT hade i december 2009 sex kanaler: SVT1, SVT2, SVTB, Kunskapskanalen, SVT24 samt SVT World, Snabbfakta om SVT 2009, ( besökt 28/ ). 6 Detta var också vad som uttrycktes i propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 2005/06:112), även om det då bara rörde kärnverksamheten. 7

8 UR har tillstånd att sända program i SR:s och SVT:s sändningsutrymme. Radioprogram sänds i alla SR:s kanaler och tv-program både i SVT:s kanaler samt i den gemensamma Kunskapskanalen. Ovanstående resonemang om anmälan för godkännande när det gäller ny respektive förändrad kanal gäller även UR. Även under förra tillståndsperioden skulle nya permanenta programkanaler ha regeringens godkännande. Skillnaden nu är att regeringen uttryckligen sagt att kravet gäller både kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten, dvs. de delar av SR:s, SVT:s och UR:s verksamhet som finansieras med radio- och tv-avgiftsmedel. Kärnverksamheten i SR, SVT och UR ska enligt proposition 2008/09:195 vara att producera och sända radio och tv till allmänheten. Kompletterande verksamhet är verksamhet som inte direkt hör till kärnverksamheten men som utgår från och har en tydlig koppling till denna. Regeringen har i propositionen slagit fast att gränserna mellan vad som är kärnverksamhet och kompletterande verksamhet är flytande och att verksamhet på Internet kan vara antingen kärnverksamhet, kompletterande verksamhet eller sidoverksamhet (s. 37). 7 Det innebär exempelvis att även nya permanenta kanaler på Internet ska anmälas för godkännande. SR har även tillstånd att sända digital ljudradio. Tillståndet ger SR rätt att sända åtta nationella program samt tre regionala program och ger även rätt att bedriva försöksverksamhet på annat sätt. Det är bara SR som sänder digital ljudradio och man sänder för närvarande sju nationella kanaler. Antalet lyssnare är begränsat. Ansträngningarna att skapa en marknad inom digital ljudradio med fler aktörer än SR har pågått en längre tid och hänger samman med tillståndsvillkoren för kommersiell radio. Den senare frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det diskuteras även hur stor kapacitet av det frekvensspektrum som internationellt är avdelat för digital ljudradio som ska fördelas för digital ljudradio i Sverige samt hur fördelningen ska se ut mellan SR och privata aktörer. Avsikten med kommissionens meddelande är att statligt stöd inte ska användas för att finansiera public service om det får oproportionerliga effekter på marknaden. I fallet med digital ljudradio i Sverige finns bara en aktör och ett begränsat antal lyssnare. I en bedömning av vad som ska anmälas för förhandsprövning kan även sådana typer av överväganden ingå. Hänsyn måste emellertid samtidigt tas till att marknaden för digital radio, oavsett distributionssätt, är konvergerande och därmed svår att avgränsa. Vad är inte nytt Regeringen refererar i propositionen utredningens resonemang om att en existerande kanal som sänds på en ny plattform inte bör betraktas som en ny tjänst och därför inte heller förhandsprövas. En större detaljrikedom i utsändningen eller möjligheten att separera ljudet är tillgänglighetsfunktioner som inte är sådana betydande förändringar som kräver förhandsprövning. Detta får också stöd i meddelandet (pkt 85. not 51). Annan tjänst av större betydelse Även andra tjänster än programtjänster måste förhandsprövas om dessa är av större betydelse. Det är sannolikt att en stor del, om än inte alla, av SR:s, SVT:s och UR:s 7 Ytterligare ett exempel på denna konvergens är Granskningsnämndens bedömning av SR:s webradiokanaler såsom lydande under Radio- och tv-lagen. 8

9 andra tjänster kommer att vara tjänster på Internet eller på andra digitala plattformar av olika format och med olika typer av skärmar. Det är mycket svårt att sia om vilken typ av andra tjänster som dels kan bli möjliga i framtiden, dels kan komma i fråga inom ramen för SR:s, SVT:s och UR:s public service-uppdrag. Utvecklingen är snabb och även om viss teknik kan finnas i dag kan det vara svårt att föreställa sig de nya sätt på vilka den kan användas i framtiden. Det är ofta oväntade kombinationer av redan existerande tjänster och teknik som resulterar i innovativa och nya lösningar, vilkas potential kan vara svårbedömd. Att det nya i stor utsträckning bygger på det gamla innebär å andra sidan inte att det nya bara är varianter på redan existerande tjänster. Det är en viktig utmaning för programföretagen att bedöma vad som kommer vara tjänster av större betydelse som kräver anmälan till regeringen. Det förefaller olämpligt att lista tjänster som är tillräckligt nya eller tillräckligt betydande för att kräva en anmäla till regeringen. Den tekniska, sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen av digitala tjänster på exempelvis Internet hotar att göra en sådan lista inaktuell mycket snabbt. En generell utgångspunkt för en sådan värdering bör dock vara tjänstens relation till uppdraget och dess potentiella marknadspåverkan. Försöksverksamhet Regeringen skriver i propositionen att det är nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse som ska förhandsprövas. Kommissionens meddelande öppnar också för att pilotprojekt ska tillåtas för att testa tjänster (pkt 90.). Frågan är vad som kan betraktas som försöksverksamhet och efter hur lång tid sådan verksamhet övergår till att bli permanent. Det finns inget generellt svar på en sådan fråga. Vissa tjänster behöver längre försökstid än andra. Samtidigt finns det en tidsgräns för hur länge en viss verksamhet ska kunna anses vara försöksverksamhet. Den tid som krävs måste kunna motiveras utifrån tjänsten och dess mål. Därför bör SR, SVT och UR i sina årliga redovisningar som granskas av Granskningsnämnden för radio och TV redogöra för vilka nya tjänster som lanserats under året och hur lång försökstid man planerat. När det aktuella företaget gjort en utvärdering av tjänsten och kommit fram till att den bör bli permanent ska den anmälas för godkännande. Innehållet i anmälan I proposition 2008/09:195 fastslår regeringen att en anmälan för godkännande ska innehålla en motivering som utgår från tjänstens värde för publiken och relevans för uppdraget i allmänhetens tjänst (s 38). Den formuleringen återfinns också i företagens anslagsvillkor. I kommissionens meddelande understryks att nya audiovisuella tjänster måste uppfylla villkoren i Amsterdamprotokollet, vilket innebär att de ska bidra till att tillgodose demokratiska, sociala och kulturella behov i samhället. SR, SVT och UR har, som nämnts ovan, tolkningsföreträdet när det gäller public service-uppdraget. Det torde innebära att företagen kontinuerligt prövar förändringar av verksamheten mot uppdraget. Lanseringen av en ny tjänst torde därför redan ha prövats och motiverats grundligt internt i företaget. Delar av denna motivering bör åtfölja anmälan till regeringen. Anmälan ska emellertid även innehålla andra uppgifter för att en förhandsprövning ska kunna genomföras. Anmälan till regeringen ska innehålla: 9

10 1. en utförlig beskrivning av tjänsten och dess värde för publiken 2. en motivering till hur tjänsten passar in i public service-uppdraget och vad den tillför i relation till existerande eget och andras utbud 3. en diskussion om målgrupp och förväntad användning bland befolkningen 4. uppgifter om planerad lansering och expansion 5. en bedömning av tjänstens marknadspåverkan, samt 6. en kortfattad sammanfattning av ovanstående ämnad att utgöra underlag för en öppen konsultation Anmälan ska så långt det är möjligt innehålla de uppgifter som kan tänkas krävas för en förhandsprövning. En utförlig och tydlig anmälan är en förutsättning för prövningen. Hantering av anmälan Regeringen har uttryckt att själva förhandsprövningen bör ske på myndighetsnivå. Det är lämpligt att en myndighet med uppdrag inom medieområdet har huvudansvaret för förhandsprövningen. De myndigheter som verkar på radio- och tv-området är i dag huvudsakligen Radio- och TV-verket, som beslutar om frågor som rör tillstånd, avgifter och registrering för radio- och tv-sändningar riktade till allmänheten, och Granskningsnämnden för radio och TV, som prövar om innehållet i svenska radiooch tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Under 2009 har det genomförts en myndighetsöversyn på medieområdet. 8 Den 17 december 2009 skickades förslag om en ny myndighetsorganisation på medieområdet till Lagrådet på remiss tillsammans med bland annat förslag på en ny radio- och tv-lag. I lagrådsremissen föreslår regeringen att Radio- och TV-verket ska slås samman med Granskningsnämnden för radio och TV till Myndigheten för radio och tv. Granskningsnämnden kvarstår som en särskilt sammansatt nämnd inom den nya myndigheten. Även om riksdagen inte har fattat beslut är det troligt att det från och med den 1 juli 2010 finns en ny myndighet på medieområdet som övertagit uppgifterna från de tidigare myndigheterna. Det är lämpligt att denna nya myndighet får till uppgift att genomföra förhandsprövningen. Regeringen överlämnar således en anmälan om godkännande för bedömning direkt till Myndigheten för radio och tv. Om anmälan innehåller affärshemligheter får regeringen och myndigheten pröva om det finns skäl att sekretessbelägga denna eller delar av denna. I de fall regeringen bedömer att det klart framgår av anmälan att tjänsten inte behöver förhandsprövas så har regeringen förstås möjlighet att fatta beslut utan att överlämna anmälan för bedömning till myndigheten. Förhandsprövning Den kortfattade sammanfattningen som medföljer anmälan ska omedelbart offentliggöras. Den beskrivningen ska utgöra underlag för det öppna remissförfarande som kommissionen kräver. Vem som helst kan lämna synpunkter på den nya tjänsten, både när det gäller tjänstens allmänna värde och dess påverkan på marknaden. För att remissynpunkterna ska blir så användbara som möjligt bör myndigheten efterfråga utförliga motiveringar, särskilt om yttrandet avråder från lansering. 8 Översyn av vissa mediemyndigheter - en effektivare administration, Ds 2009:4. 10

11 Inbjudan till konsultation sker samtidigt som beskrivningen offentliggörs. Myndigheten har själv att bestämma hur en sådan inbjudan ska gå till, men det kan vara lämpligt att inbjudan både publiceras på myndighetens hemsida och skickas ut i ett nyhetsbrev. Remisstiden ska vara tre veckor. Om myndigheten anser att inlämnat material inte är tillräcklig för att genomföra prövningen kan den begära komplettering av det aktuella företaget. Bedömning av det allmänna värdet Anmälan utgör det huvudsakliga underlaget för en bedömning av tjänstens allmänna värde. Motiveringen ska, som nämnts ovan, utgå från tjänstens värde för publiken och relevans för uppdraget i allmänhetens tjänst. I myndighetens bedömning bör därför en prövning av motiveringen ingå. Myndigheten kan därutöver göra sin egen bedömning av hur tjänsten bidrar till att uppdraget uppfylls. Enligt kommissionen ska public service-uppdraget uppfylla kraven i Amsterdamprotokollet. Om tjänsten är relevant för uppdraget följer det att den också bidrar till att uppfylla Amsterdamprotokollets krav. Bedömning av marknadspåverkan En bedömning av marknadspåverkan skulle även kunna göras av en annan myndighet än den nya Myndigheten för radio och tv. Inom detta sakområde kan Post- och telestyrelsen eller Konkurrensverket tänkas göra bedömningar av marknadspåverkan. Inom Post- och telestyrelsens ansvarsområde ligger bland annat att förvalta och fördela frekvensspektrum, att följa utvecklingen av konkurrensen inom området elektronisk kommunikation och att beskriva och analysera tillgången på IT-tjänster i landet. Även om Post- och telestyrelsen har till uppgift att främja regeringens ITpolitiska mål, ge tillstånd för radiosändningar och se till att en god konkurrens råder på området elektronisk kommunikation så är inte frågor som rör den vidare mediemarknaden centrala för myndigheten. I den händelse myndigheten hanterar mediemarknaden rör det sig i huvudsak om infrastrukturella frågor. Att bedöma vilken marknadspåverkan en ny programtjänst eller annan ny tjänst av större betydelse skulle kunna ha faller således inte in i Post- och telestyrelsens normala verksamhet. Inte heller är det en verksamhet för vilken myndigheten äger särskild marknadskunskap. Konkurrensverkets uppdrag är bland annat att utöva tillsyn över konkurrensreglerna och regelverket för offentlig upphandling. Konkurrensreglerna utökades den 1 januari 2010 med ett förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Konkurrensverket hanterar inte statsstödsfrågor men har tillsyn över transparenslagen som anger hur offentliga företag i vissa fall ska redovisa stöd till konkurrensutsatta verksamheter. Konkurrensverket prövar även större företagsköp eller sammanslagningar av företag. Fram till år 2004 fanns det en möjlighet för Konkurrensverket att ge företag besked vad gäller avtals förenlighet med konkurrenslagen i form av s.k. icke-ingripande besked eller undantag. Efter lagändringen år 2004 finns det inte för Konkurrensverket någon möjlighet att lämna sådana besked. Konkurrensverkets uppdrag att tillämpa 11

12 konkurrensreglerna är numera ex post, förutom den del som behandlar företagskoncentrationer. Det innebär att det är olämpligt att ge Konkurrensverket i uppgift att bedöma framtida marknadspåverkan. Om Konkurrensverket skulle pröva en ny tjänsts marknadspåverkan skulle det kunna innebära att samma myndighet både får förhandspröva och efterhandspröva samma tjänst. Detta skulle inträffa om Konkurrensverket i en förhandsbedömning av en ny tjänst sa att marknadspåverkan är måttlig, och företaget som tillhandahåller tjänsten senare anmäls till Konkurrensverket för att de bryter mot konkurrensreglerna relaterat till samma tjänst. Det förefaller därför lämpligt att även ansvaret för bedömningen av marknadspåverkan ligger hos den föreslagna nya Myndigheten för radio och tv. Myndigheten uppfyller de krav som kommissionen ställer när det gäller oberoende och den har kapacitet och kompetens att fullgöra uppgiften. Antalet förhandsprövningar bedöms också bli begränsat varför kostnaderna bör kunna rymmas inom ramen för myndighetens verksamhet. Utförande Enligt kommissionens meddelande ska bedömningen göra en jämförelse med situationen med och utan den planerade nya tjänsten. Kommissionen anser också att viktiga aspekter vid en bedömning av påverkan på marknaden är t.ex. förekomsten av liknande eller utbytbart utbud, redaktionell konkurrens, marknadsstruktur, public service-företagets marknadsställning, konkurrensnivå och potentiell inverkan på privata initiativ. (pkt 88.) Kommissionen har också angett att medlemsstaterna själva ska kunna utarbeta ett förfarande som står i proportion till marknadens storlek och public service-företagets marknadsställning (pkt 89.). Avsikten med detta är delvis att små medlemsstater inte ska behöva sjösätta lika omfattande system som stora medlemsstater. En rimlig tolkning är att denna anpassning inte minst gäller bedömningen av marknadspåverkan. För svenskt vidkommande innebär det att det huvudsakliga underlaget för en bedömning av tjänstens marknadspåverkan utgörs av anmälan och remissvaren. I detta underlag finns bedömningar av tjänstens marknadspåverkan både från remissinstanserna och från det aktuella företaget. Det är myndighetens uppgift att bedöma rimligheten i dessa uppgifter. Myndigheten har själv att bestämma hur detta ska göras men saker att ta i beaktande kan vara huruvida den nya tjänsten skulle kunna tänkas avskräcka andra aktörer från att göra investeringar eller om den tvärt om kan leda till att investeringar görs, antingen i liknande tjänster eller högre upp alternativt längre ner i tjänstekedjan. En annan dimension kan vara om tjänsten skulle innebära att användarna slutar använda andra tjänster eller om de tvärt om kan förväntas använda även andra tjänster i större utsträckning. Sammanvägd bedömning De två bedömningarna ska vägas samman till en slutgiltig bedömning. Om tjänstens påverkan på marknaden är övervägande negativ får den bara godkännas om det allmänna värdet kan sägas uppväga det. 12

13 Myndigheten ska redovisa sina bedömningar och resonemang för regeringen inom tre månader efter att anmälan inkommit. Till detta ska remissvaren fogas. Beslut Det är regeringen som beslutar om den nya tjänsten ska godkännas och därmed få tas i bruk. För att inte hämma företagens utveckling i onödan och med tanke på att tjänsten blivit offentlig som en följd av förhandsprövningen vore det värdefullt om regeringen kunde fatta beslut så snart som möjligt efter att myndigheten redovisat sina bedömningar.. Årlig bedömning av hur uppdraget utförts Ett skäl till att kommissionen utarbetat ett nytt meddelande om hur statsstödsreglerna ska tillämpas på detta område torde vara antalet klagomål till kommissionen om brott mot reglerna. Det är sannolikt att kommissionen förväntar sig att det nya meddelandet kommer att undanröja tidigare oklarheter och att en prövning på nationell nivå kommer att innebära att antalet klagomål till kommissionen minskar. Frågan blir då vad som händer om en ny tjänst inte anmäls till regeringen för godkännande. SR, SVT och UR har sändningstillstånd som alltid föregås av en längre process öppen för insyn. Regeringen tillsätter en offentlig utredning som tar fram ett beredningsunderlag bland annat genom att lyssna till synpunkter från t.ex. intresseorganisationer, företag och föreningar. När betänkandet överlämnats till regeringen sänds det regelmässigt på remiss där vem som helst kan yttra sig över innehållet och förslagen. När regeringen presenterar sin proposition för riksdagen föregås beslut av motioner och debatt i kammaren. Ofta förs också en offentlig debatt i media. SR, SVT och UR är ålagda att varje år redovisa hur de uppfyllt uppdraget. Redovisningarna granskas av Granskningsnämnden, som sedan ett par år tillbaka gör en bedömning av hur företagen uppfyllt sina uppdrag. Det förefaller lämpligt att företagen också redovisar de förändringar som genomförts under det gångna året. Om några nya tjänster har startats ska dessa presenteras i redovisningen, oavsett om de har anmälts för godkännande eller inte. I det senare fallet är redovisningen en möjlighet för företagen att motivera varför tjänsten inte anmälts, en bedömning som redan torde vara gjord inom företaget. När Granskningsnämnden gör sin årliga bedömning av hur uppdraget uppfyllts finns det således material för att även bedöma förändringar. Om Granskningsnämnden finner att en ny tjänst borde ha anmälts för godkännande kan nämnden påtala det i sitt yttrande. Det är sedan upp till det aktuella företaget att anmäla tjänsten till regeringen för godkännande. Om en tredje part anser att en viss tjänst borde ha anmälts till regeringen för godkännande är det möjligt att påtala det för myndigheten. Granskningsnämnden kan då ta med det i sin årliga bedömning av hur uppdraget uppfyllts. 13

14 Bilaga 1 Utdrag ur Meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst 2009/C 257/ Diversifiering av offentliga radio- och tv-tjänster 80. Under de senaste åren har de audiovisuella marknaderna förändrats avsevärt, vilket har lett till den utveckling och diversifiering av programutbudet som nu pågår. Detta har väckt nya frågor om tillämpningen av reglerna för statligt stöd på audiovisuella tjänster som går längre än sändningsverksamhet i traditionell bemärkelse. 81. Kommissionen anser i det här sammanhanget att public service-företag ska ha möjlighet att i samhällets intresse kunna utnyttja de möjligheter som uppstår genom digitaliseringen och diversifieringen av distributionsplattformar på en tekniskt neutral grund. För att kunna garantera public service-företagens grundläggande roll i den nya digitala miljön får de använda statligt stöd till att erbjuda audiovisuella tjänster över nya distributionsplattformar, som tillgodoser såväl allmänhetens som olika specialgruppers behov, under förutsättning att de tillgodoser samma demokratiska, sociala och kulturella behov för samhället i fråga och inte får oproportionerliga effekter på marknaden som inte är nödvändiga för att fullgöra public serviceuppdraget. 82. Parallellt med den snabba utvecklingen av marknaden för radio- och tv-sändningar håller även programföretagens affärsmodeller på att förändras. För att fullgöra sitt public service-uppdrag vänder sig programföretagen i allt större utsträckning till nya finansieringskällor, som online-reklam eller tillhandahållande av tjänster mot betalning (så kallade betaltjänster, som avgiftsbelagd tillgång till arkiv, betal-tv för specialintressen där man betalar per program (pay-per-view), tillgång till mobila tjänster mot betalning av en klumpsumma, förskjuten tillgång till tv-program mot en avgift, nedladdning av medieinnehåll från nätet mot betalning osv.). Betalningskomponenten i betaltjänster kan exempelvis vara kopplad till betalning av avgifter för distribution i nätverk eller programföretagens upphovsrätter (exempelvis om tjänster via mobila plattformar distribueras mot betalning av en avgift för mobil distribution). 83. Även om offentliga radio- och tv-tjänster traditionellt varit fritt tillgängliga, anser kommissionen att ett direkt betalinslag i sådana tjänster inte nödvändigtvis innebär att tjänsterna uppenbart inte ingår i public service-uppdraget, även om det påverkar tittarnas tillgång till sådana tjänster [49]. Detta förutsätter dock att betalinslaget inte äventyrar den allmännyttiga tjänstens särskilda karaktär, dvs. att uppfylla medborgarnas sociala, demokratiska och kulturella behov, som skiljer public service från renodlat kommersiell verksamhet [50]. Betalinslaget är en av de aspekter som ska 14

15 beaktas när man beslutar om tjänsterna ska ingå i public service-uppdraget eftersom det kan påverka den allmänna tillgängligheten och den övergripande utformningen av de tjänster som tillhandahålls, liksom deras inverkan på marknaden. Om en viss tjänst med ett betalinslag uppfyller sociala, demokratiska och kulturella samhällsbehov utan att leda till oproportionerliga effekter på konkurrens och gränsöverskridande handel kan medlemsstaterna anförtro public service-företagen tillhandahållandet av en sådan tjänst som en del av uppdraget. 84. På det sätt som anges ovan ska statligt stöd till public service-företag kunna användas till att distribuera audiovisuella tjänster över alla plattformar under förutsättning att de materiella villkoren i Amsterdamprotokollet är uppfyllda. I detta syfte ska medlemsstaterna genom ett förfarande med förhandsbedömning som grundar sig på ett offentligt samråd undersöka om väsentliga nya audiovisuella tjänster som planeras av offentliga programföretag uppfyller villkoren i Amsterdamprotokollet, dvs. om de tillgodoser samhällets demokratiska, sociala och kulturella behov samtidigt som hänsyn tas till de potentiella effekterna på handelsvillkor och konkurrens. 85. Det är medlemsstaternas sak att, med beaktande av radio- och tvprogrammarknadens särdrag och utveckling och med hänsyn tagen till de tjänster som redan erbjuds av public service-företaget, avgöra vad som ska anses uppfylla villkoren för en "väsentlig ny tjänst". Det "nya" i en verksamhet kan bland annat vara beroende av dess innehåll och av konsumtionssättet [51]. Tjänstens "väsentlighet" kan exempelvis ta hänsyn till vilka finansiella resurser som krävs för utvecklingen av den och tjänstens förväntade effekt på efterfrågan. Väsentliga ändringar av befintliga tjänster ska bedömas på samma sätt som väsentliga nya tjänster. 86. Det faller under medlemsstaternas behörighetsområde att välja de lämpligaste rutinerna för att garantera att audiovisuella tjänster är förenliga med de materiella villkoren i Amsterdamprotokollet, med hänsyn tagen till särdragen i medlemsstaternas nationella system för radio- och tv-utsändningar och behovet av att slå vakt om offentliga programföretags redaktionella oberoende. 87. Av öppenhetsskäl och för att få in all relevant information som krävs för ett välgrundat beslut ska alla berörda parter ha möjlighet att lämna synpunkter på den planerade väsentliga nya tjänsten inom ramen för ett öppet remissförfarande. Resultatet av remissförfarandet, bedömningen av detta resultat och grunderna för beslutet ska göras tillgängliga för allmänheten. 88. För att garantera att den offentliga finansieringen av väsentliga nya audiovisuella tjänster inte snedvrider handel och konkurrens i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, ska medlemsstaterna på grundval av resultatet av det öppna remissförfarandet bedöma hur den nya tjänsten påverkar marknaden totalt sett genom att jämföra situationen med och utan den planerade nya tjänsten. Viktiga aspekter vid en bedömning av påverkan på marknaden är t.ex. förekomsten av liknande eller utbytbart utbud, redaktionell konkurrens, marknadsstruktur, public service-företagets marknadsställning, konkurrensnivå och potentiell inverkan på privata initiativ. Denna påverkan bör vägas mot tjänsternas samhällsvärde. Vid övervägande negativa effekter på marknaden förefaller statlig finansiering av audiovisuella tjänster proportionerlig endast om den tillför ett mervärde genom att tillgodose samhällets demokratiska, 15

16 sociala och kulturella behov [52], även mot bakgrund av det totala public serviceutbud som redan finns. 89. En sådan bedömning vore objektiv endast om den utfördes av ett organ som är fullständigt oberoende av det offentliga programföretagets ledning, även när det gäller att tillsätta och avsätta sina ledamöter, och har tillräcklig kapacitet och resurser att fullgöra sina skyldigheter. Medlemsstaterna ska kunna utarbeta ett förfarande som står i proportion till marknadens storlek och public service-företagets marknadsställning. 90. Ovanstående riktlinjer ska inte hindra public service-företag från att prova innovativa nya tjänster (t.ex. i form av pilotprojekt) i begränsad omfattning (t.ex. under en viss tid och för en del av publiken) och i syfte att samla information om den planerade tjänstens genomförbarhet och mervärde, förutsatt att en sådan testfas inte kan jämställas med införandet av en fullt utvecklad väsentlig ny audiovisuell tjänst. 91. Kommissionen anser att ovannämnda bedömning på nationell nivå bidrar till att garantera förenlighet med EG:s regler om statligt stöd. Detta påverkar inte kommissionens befogenheter att kontrollera att medlemsstaterna respekterar fördragets bestämmelser, och inte heller dess rätt att när så krävs också agera på grundval av klagomål eller på eget initiativ. [49] Såsom Europarådet konstaterar i sin rekommendation om mediernas public service-uppdrag i informationssamhället "kan medlemsstaterna överväga kompletterande finansieringslösningar med vederbörlig hänsyn tagen till marknads- och konkurrensfrågor. Särskilt när det gäller individuellt anpassade tjänster kan medlemsstaterna tillåta att public service-medier tar ut en avgift av sina kunder. Dessa lösningar får emellertid inte äventyra principen om att public service-medier ska vara allmänt tillgängliga och inte heller leda till diskriminering av vissa grupper i samhället. När medlemsstaterna utvecklar nya finansieringssystem bör de ta vederbörlig hänsyn till innehållets karaktär i allmänhetens och det gemensammas intresse". [50] Kommissionen anser till exempel att kravet att användare direkt betalar för eftertraktade specialprogram normalt skulle betraktas som kommersiell verksamhet. Den anser emellertid också att åläggandet av rena överföringsavgifter för sändning av ett balanserat och varierat programutbud över nya plattformar, t.ex. mobila enheter, inte skulle göra tillhandahållande av programinnehållet till en kommersiell verksamhet. [51] Kommissionen anser till exempel att vissa former av linjär distribution, t.ex. samtidig sändning av TV-kvällsnyheterna på andra plattformar (såsom Internet eller mobila enheter) vid tillämpning av detta meddelande skulle kunna betraktas som tjänster som inte är "nya". Huruvida andra former av återutsändning av public service-företags program på andra plattformar kan betraktas som väsentliga nya tjänster eller ej bör fastställas av medlemsstaterna, som därvid bör beakta tjänsternas karaktär och särdrag. [52] Se även fotnot 40 om skälet till förekomsten av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. 16

17 Bilaga 2 Internationell jämförelse Nedan följer en redogörelse för de modeller för förhandsprövning som är satta i system i Storbritannien och Tyskland. Därefter följer en redogörelse för hur diskussionen förts i Norge under hösten. En rad andra länder i Europa har lanserat eller står i begrepp att lansera olika modeller för förhandsprövning enligt kommissionens riktlinjer, såsom exempelvis Danmark, Island, Irland, Österrike och Belgien. Dessa diskuteras inte här. Storbritannien I Storbritannien regleras sedan den 1 januari 2007 uppdraget till det brittiska public service-företaget BBC (British Broadcasting Corporation) genom ett avtal (The Royal Charter) samt en överenskommelse (Agreement) mellan BBC och den brittiska kulturministern. Nytt för den innevarande tillståndsperioden som löper under tio år är att BBC har både en styrelse, BBC Executive, och en stiftelse, BBC Trust. Dessa två organ ska arbeta oberoende av varandra och det är stiftelsens uppgift att bevaka licensbetalarnas intressen gentemot BBC. 9 Förhandsprövningen av nya tjänster, som på engelska heter Public Value Test (PVT), behandlas utförligt i överenskommelsen, men finns också specificerad i separata dokument. 10 I korthet ser modellen ut som följer: Styrelsen (BBC Executive) ansöker hos Stiftelsen (BBC Trust) om att få genomföra förändringar i tjänsteutbudet. Det kan röra sig om att införa en ny tjänst, att ändra en redan existerande tjänst substantiellt eller att avsluta en tjänst av större betydelse. Stiftelsen bedömer huruvida förändringen är betydande och om en förhandsprövning ska genomföras. Om så är fallet utför Stiftelsen en prövning av det allmänna värdet av tjänsten (Public Value Assessment, PVA) medan kommunikationsmyndigheten Ofcom prövar vilken marknadspåverkan tjänsten kan komma att få (Market Impact Assessment, MIA). Dessa två prövningar ska i normala fall inte ta längre tid än tre månader. Därefter gör Stiftelsen en samlad bedömning av de två prövningarna, som man offentliggör för kommentarer under fyra veckor, innan man fäller sitt avgörande omdöme inom sammanlagt sex månader från det att Stiftelsen beslutat om prövning. Det är upp till Stiftelsen att ta ställning till huruvida en PVT ska genomföras eller inte. I det arbetet ska Stiftelsen pröva vilken betydelse tjänsten kommer att få, vilka ekonomiska konsekvenser den kommer ge, hur ny den är samt hur länge den ska pågå, vilket torde betyda att även temporära nya tjänster ska prövas om de är betydande. 9 Broadcasting: An Agreement Between Her Majesty s Secretary of State for Culture, Media and Sport and the British Broadcasting Corporation, July 2006; Broadcasting: Copy of Royal Charter for the continuance of The British Broadcasting Corporation, October 2006 ( besökt 1/ ) 10 Agreement, artiklarna 23 till och med 33; BBC Trust, Public Value Test (PVT): Guidance on the conduct of the PVT, August 2007 ( besökt 1/ ). Följande beskrivning bygger på denna Guidance on the conduct. 17

18 Ansökan Det är möjligt för stiftelsen att själv begära en prövning av en ny tjänst, men det vanligaste är att en prövning initieras efter en ansökan från styrelsen om att inrätta en ny tjänst. Denna ansökan ska innehålla en beskrivning av tjänsten, dess mål, omfattning och funktion, en redogörelse för hur tjänsten passar in i public serviceuppdraget och en tänkt tidtabell för introducering. Till ansökan ska också fogas en beskrivning av vilken typ av undersökningar eller testkörningar som stödjer förslaget och hur det relaterar till andra liknande tjänster. Stiftelsen diskuterar denna ansökan med Ofcom och svarar styrelsen inom två veckor. Därefter lämnar styrelsen in det fullständiga material som stödjer ansökan i form av detaljerade redogörelser och planer. 11 Om Stiftelsen bedömer att ett PVT ska genomföras kommer man att offentliggöra det beslutet. Stiftelsen fastställer också en tidtabell för processen, som visserligen kan modifieras om nödvändigt. Prövning av det allmänna värdet Stiftelsen gör en prövning av det allmänna värdet med bistånd av the Trust Unit, som är en arbetsgrupp knuten till Stiftelsen. För att bedöma det allmänna värdet av tjänsten ställer man detta i relation till BBCs public service-uppdrag. 12 Man gör också en bedömning i relation till vad man kallar värdeskapande faktorer, som räckvidd och användning, kvalitet, påverkan samt kostnad i relation till utfall. Materialet i denna värdering inkluderar förutom själva ansökan också exempelvis andra typer av analyser, externa synpunkter och expertutlåtanden. Vid behov kan också Stiftelsen begära in ytterligare material från BBC. Prövningen ska vara klar inom 12 veckor. Prövning av marknadspåverkan Kommunikationsmyndigheten Ofcom genomför prövningen av marknadspåverkan under överinseende av en styrgrupp (Joint Steering Group) med ledamöter från både Ofcom och Stiftelsen. Det är också styrgruppen som fastställer en tidtabell för prövningen av marknadspåverkan. Hur prövningen ska utformas och genomföras regleras i ett särskilt dokument som Ofcom och Stiftelsen enats om. 13 Målet med prövningen av marknadspåverkan är att identifiera alla betydelsefulla effekter som den nya tjänsten kan ha. Detta inkluderar effekter både på konsumenter och producenter av andra tjänster, och tjänster som kan relateras till den nya tjänsten, högre upp eller längre ner i tjänstekedjan. Både negativa och positiva effekter värderas i relation till förväntad investeringsvilja och ökad valfrihet. Ofcom värderar både vad man kallar statiska, det vill säga primära, effekter av tjänster och dynamiska, det vill säga sekundära, effekter som rör hur marknaden påverkas i ett längre perspektiv. Man kan också göra en bedömning av huruvida tjänsten bör förändras något. 11 Denna process förklaras i kap 3, Guidance on the conduct. Hur omfattande den initiala respektive den fullständiga ansökan är framgår inte av dokumentet. 12 Ibland sammanfattas uppdraget i sex punkter, besökt 3/ Ofcom, Methodology for Market Impact Assessments of BBC services, 22 May 2007, ( besökt 3/ ). 18

19 I början av prövningen inbjuder Ofcom till en konsultation där intressenter får fyra veckor på sig att skriftligen meddela vilken påverkan tjänsten har. Därefter för Ofcom i vissa fall samtal med intressenter. Analysen i sig bygger sedan på ansökan, resultatet av konsultationen och egna undersökningar. Även denna prövning ska vara klar inom 12 veckor. Det finns emellertid en möjlighet att den föreslagna tjänsten bedöms, efter en inledande konsultation, ha en mycket liten marknadspåverkan. Det är i så fall styrgruppen som beslutar att en prövning av marknadspåverkan inte är nödvändig och tiden för Ofcoms arbete kortas. Slutsatser Ofcom och Stiftelsen strävar efter att publicera sina prövningar av det allmänna värdet och marknadspåverkan samtidigt. Efter en vecka presenterar Stiftelsen sina preliminära slutsatser av sammanvägningen mellan de båda prövningarna, slutsatser som är möjliga att kommentera av intressenter under 28 dagar. Denna konsultation kan emellertid vara både längre och kortare. Slutligen fattar Stiftelsen beslut om att godkänna tjänsten, att avslå tjänsten eller att godkänna tjänsten med villkor om vissa förändringar. Beslutet kan inte överklagas. Varken Stiftelsen eller Ofcom publicerar några uppgifter som kan vara av kommersiell art eller på annat vis skulle kunna skada programföretagets affärsidéer. Genomförda tester Styrelsen har hittills (december 2009) anmält fyra nya tjänster och en icke-tjänst till Stiftelsen: BBC iplayer, som är en tjänst där man kan titta på tv-program på begäran i efterhand på Internet, BBC HD-TV, en högupplöst tv-kanal, BBCs lokala videotjänst, en gaelisk digital tjänst samt Canvas, ett förslag till att skapa en öppen IP-tv-standard, dvs. ett sätt att använda tv-tjänster på Internet. Av dessa godkände Stiftelsen BBC iplayer, HD-TV och den gaeliska tjänsten och avslog den lokala videotjänsten. Canvas, som anmäldes i februari 2009, behandlas fortfarande. Tyskland Situationen i Tyskland är något mer komplicerad eftersom landet inte varit enigt med kommissionen om att licensavgifter är att betrakta som statligt stöd. Denna konflikt resulterade i en överenskommelse mellan Tyskland och kommissionen, kallad Beihilfekompromiss, där ett så kallat trestegstest (Dreistufentest) är en central del. 14 Den informella överenskommelsen träffades i april 2007 och det formella avtalet skrevs under av kommissionen och alla delstaterna i december Detta avtal, det 14 State aid: Commission and German Länder render the activities of ARD and ZDF compatible with the Community rules while considering the interests of commercial operators - joint press statement, Bryssel 18 december 2008, ( anguage=en&guilanguage=en besökt 8/ ); Wolfgang Schulz, The Legal Framework for Public Service Broadcastingg after the German State Aid Case: Procruste s Bed or Hammock, Journal of Media Law (kommande); Wolfgang Schulz et al. Regulation of Broadcasting and Internet Services in Germany: A brief overview, Arbeitspapiere des Hans-Bredow-Instituts Nr. 13 (mars 2008); Lukas Repa & Nóra Tosics, Commission and Germany agree on better control for the use of State aid in the broadcasting sector, Competition Policy Newsletter ( besökt 8/ ) 19

20 tolfte mellanstatliga avtalet om radio och tv, trädde i kraft den 1 juli Från den informella överenskommelsen till den ikraftträdda var det därmed ca två år, under vilka en rad nya tjänster togs i bruk. Man har därför beslutat att testet också ska appliceras retroaktivt på tjänster lanserade fram till april Kompromissen mellan kommissionen och Tyskland användes delvis i kommissionens arbete med det nya meddelandet om tillämpningen av statsstödsreglerna på public service-området. 16 Kompromissen innebär en tydligare definition av public service-uppdraget när det gäller de digitala kanalerna, en tydligare definition av uppdraget när det gäller tjänster på begäran och företagens hemsidor samt trestegstestet, som bara gäller så kallade telemedia, dvs. tjänster på Internet. Tidigare fick företagen bara erbjuda tjänster på Internet om dessa var knutna till deras radio- och tv-program. I det avtal där kompromissen genomfördes (12 Rundfunkänderungsstaatsvertrag) 17 ingår numera telemedia som en del av public service-uppdraget, under förutsättning att tjänsterna redigeras journalistiskt. 18 Till avtalet fogades också en lista (negative list) med de tjänster som public service-företagen inte får erbjuda. ARD och ZDF, som organiserar offentliga radio- och tv-företag i Tyskland, har beslutat internt om kriterier för vad som ska betraktas som väsentligt ny eller förändrad tjänst. 19 Trestegstestet utförs av radio- eller tv-råden för respektive public service-företag. Dessa radio- och tv-råd (Rundfunkrat och Fehrnsehrat) är närmast att likna vid de svenska public service-företag bolagsstyrelser (även om den engelska översättningen är supervising board snarare än board). Råden består av representanter ur så kallat socialt relevanta grupper, normalt sett exempelvis politiska partier, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och kyrkor, och deras uppgift är att välja respektive avsätta vd för företaget och övervaka att verksamheten följer de juridiska krav som finns. Råden har inget redaktionellt inflytande. Råden har, å ena sidan, kritiserats för att utnämningen av deltagarna riskerar att medföra statligt inflytande. Å andra sidan har rådens relation till företagen kritiserats av kommissionen eftersom deras prövning inte kan sägas vara oberoende på samma sätt som en prövning gjord av en myndighet. De tre steg som testet består av hanterar i tur och ordning 1) om tjänsten är en del av public service-uppdraget och därigenom möter demokratiska, sociala och kulturella behov i det tyska samhället, 2) om den bidrar till att öka kvaliteten i den redaktionella konkurrensen samt 3) tjänstens finansiella påverkan. 15 Repa & Tosics, s Schulz, 2009, s ( pdf besökt 17/1 2010) 18 Personlig korrespondens med Dr Thorsten Held, Hans Bredow Institut, 11/ ARD:s kriterier återfinns här: ( besökt 17/1 2010) 20