Trädövervakning inom projektet LifeELMIAS på Gotland, år 5 Inventerare: Ingrid Thomasson

Transkript

1 Trädövervakning inom projektet LifeELMIAS på Gotland, år 5 Inventerare: Ingrid Thomasson Foto: Malin Wred

2 Bakgrund LifeELMIAS Sommaren 2013 startade ett stort Life+ Nature projekt på Gotland med fokus på att bekämpa almsjukan samt att långsiktigt försöka säkerställa livsmiljöerna för de arter som är knutna till alm och ask inom Natura 2000-områden. Totalt är 25 Natura 2000-områden, med naturtyperna ädellövskog, löväng eller trädklädd betesmark, utvalda från norra till södra Gotland, se bilaga 2. I fem av dessa områden har almsjukan påträffats. Askskottssjukan är mer eller mindre utbredd i alla områden. Projektägare för LifeELMIAS är Skogsstyrelsen, med Länsstyrelsen, SLU, Region Gotland samt Naturvårdsverket som partners. Projektet finansieras med 50 % av EU-kommissionen och har genomförts på Gotland under 5 år, med start 1 juli Bakgrunden till projektet LifeELMIAS är att almsjukan upptäcktes på Gotland 2005 och att askskottssjukan nu är utbredd på ön. De båda sjukdomarna tillsammans utgör ett stort hot mot de natur- och kulturvärden som är kopplade till lövmiljöerna på ön. Höga naturvärden går förlorade när gamla askar och almar dör, samtidigt som framtiden är osäker då föryngring av ask och alm länge har varit en bristvara i framför allt våra hävdade lövmiljöer. En del i projektet har varit att genomföra olika åtgärder i de utvalda Natura 2000 områdena för att långsiktigt försöka säkerställa en gynnsam bevarandestatus. För att kunna följa upp åtgärderna har inventeringar i början och slutet av projektet gjorts av lavar, fladdermöss och halsbandsflugsnappare. Det har även utförts en årlig inventering av trädskiktet i varje område för att se hur det förändras allteftersom sjuka/gamla träd dör och nya växer upp. Syftet med trädinventeringen Syftet med trädinventeringen och övervakningsprogrammet är att se hur trädsjukdomarna utbreder sig och påverkar ett urval av träd inom områdena, samt om dessa är naturvärdesträd eller ersättningsträd och var de är placerade. Trädinventeringen har genomförts varje år i projektet Life Elmias, med start år Det är samma träd som har inventerats varje år, varför det går att följa sjukdomsförloppet och utvecklingen hos träden över de fem år de har inventerats. Genomförande och metodik Årets inventering skedde mellan den 25 maj och den 16 juni I årets inventering ingick 24 områden. Stora Karlsö kunde inte inventeras på grund av fågelskyddet. De träd som valts ut att övervakas i trädinventeringen är samma träd som ingår i lavinventeringen. I varje område har ca träd valts ut och inventerats. Antalet träd som inventerades i varje område varierade beroende på hur stort området var och hur många lämpliga lövträd som fanns att inventera. Främst inventerades alm och ask, men i ett par områden inventerades även några lönnar. Syftet med det var att utvärdera lönnen som värdträd för de arter som vanligtvis lever på ask och alm. Alla inventerade träd levde vid första inventeringstillfället år 2013, även om några askar var smittade av askskottssjukan. Träden valdes ut subjektivt, dels för att spegla en variation av miljöer men också för att få en variation av artförekomst på träden. Tanken var att variationen i artförekomst skulle göra det lättare i uppföljning att se både minskning/försvinnande och ökning/tillkomst av arter. De inventerade träden koordinatsattes och märktes på med numrerade plastbrickor för att lätt kunna återinventeras under projektet, se omslagsbilden på rapporten. Vid den första inventeringen år 2014 noterades följande: Trädets ID-nummer

3 Trädets koordinat Naturtyp där trädet växer Trädslag Om trädet hamlats/klappats inom de senaste 15 åren Vitalitetskontroll av trädet (friskt/sjukt/dött) Om trädet är ett naturvärdesträd eller ersättningsträd I de årliga uppföljande inventeringarna noterades följande: Om trädet hamlats/klappats efter det första inventeringstillfället år 2014 Vitalitetskontroll av trädet (friskt/sjukt/dött) Om trädet är ett naturvärdesträd eller ersättningsträd För att trädet skulle klassas som ett naturvärdesträd valdes ett antal kriterier ut, där minst ett av kriterierna skulle uppfyllas. Kriterierna är mestadels hämtade från Jan Henrikssons inventering av Biologiskt värdefulla träd i Fide/Öja och Bäl/Vallstena Kriterier för vad som räknades som ett naturvärdesträd: Förekomst av utvalda lavarter från lavinventeringen, se bilaga 3. Förekomst av vedsvampar. Förekomst av håligheter som är något utvecklade i huvudstam, från hackspettsbohål till större stamhåligheter med mulm. Trädstam grövre än 70 cm i diameter på det smalaste stället under brösthöjd, dvs. en omkrets på mer än 220 cm. Om trädet har flera stammar från samma bas så ska varje enskild stam vara över 70 cm. (Träddiametern mäts med måttband, d.v.s. omkretsen mäts och delas med π). Trädets uppskattade ålder är mer än 140 år. (En okulär bedömning där trädets barkstruktur, grenarnas form och markförhållanden är av betydelse.) Bedömningen av trädålder och vitalitet var det svåraste i inventeringen. Markförhållandena varierar mycket mellan de olika områdena och det går inte att säga att ett tjockt träd automatiskt är gammalt. Vitaliteten bedömdes genom att mäta andelen friska löv på grenverket. Både askskottsjukan och almsjukan är vissnesjukdomar, men bara för att ett träd har en del torra blad och grenar behöver inte trädet vara drabbat av sjukdomarna. Så om ett träd endast har haft en liten andel vissna blad eller torra grenar och i övrigt sätt bra ut har det bedömts som friskt. Ibland har det dock varit svårt att se hela trädets krona på grund av att undervegetation, mestadels hassel, skymt sikten. Ett antal fotografier har även tagits inom varje område för att dokumentera livsmiljöerna och de eventuella förändringar som kan komma att ske under projekttiden. Dels kan det vara att träd dör på grund av trädsjukdomarna och på så sätt förändrar miljön eller att skötselåtgärder, för att gynna alm eller ask, genomförs inom projektet som förändrar miljön. Alla fotografier har tagits vid projektstarten hösten 2013, kompletterats sommaren 2014 och fotats på exakt samma plats igen våren 2018 för att kunna se om någon förändring har skett. Bilderna är dock något svåra att jämföra. De första togs under senhösten efter avslutad växtsäsong och när de flesta träd tappat sina löv. De senare togs på våren under full växtsäsong när alla träden hade satt löv. Några av bilderna återfinns i bilaga 5. Resultatet och diskussion Totalt 339 träd inventerades, varav 280 var askar, 55 var almar och 4 var lönnar. I genomsnitt inventerades ca 15 träd per område. Trädinventeringen utfördes tillsammans med den

4 uppföljande inventeringen av lavar i action D1 samt uppföljningen av genomförda skötselåtgärder i action C1. Antalet fotopunkter var totalt 109 st. Som mest valdes 9 fotopunkter inom ett område och som minst 2 fotopunkter. Hamling År 2014 hade 78 träd hamlats de senaste 15 åren. År 2018 hade 10 träd hamlats sedan Generellt har benägenheten att hamla träd sjunkit sedan almsjukan och askskottssjukan fick fäste på Gotland. Hamling av alm avråds från myndigheterna på grund av smittrisken. Kunskapen om hur hamling av ask påverkar smittrisken och dödligheten av askskottssjukan har växt fram genom ökad forskning och därför har myndigheters rådgivning också varierat i frågan. Till detta kommer att olika markägare har haft olika erfarenhet om hur askar träd har påverkats av askskottssjukan och det har påverkat hur benägna de är att hamla sina askar. Diameter I snitt hade diametern på de inventerade träden ökat med 0,6 cm. Den vanligaste förändringen var en ökning på 0,1 1,9 cm. Två tredjedelar av alla träd låg inom det spannet. Det finns en felkälla i mätningen av diametern, då det är svårt att återfinna exakt samma höjd som trädet mättes på sist, särskilt om trädet står i en backe eller om delar av stammen nedanför brösthöjd är smalare än vid brösthöjd. Det har gjort att vissa träd har en mindre diameter i den uppföljande inventeringen, medan andra har vuxit onormalt mycket i stambredd. Det är dock inte omöjligt att anta att de flesta träd har vuxit mellan 0,1 och 1,9 cm i diameter på fem år. Ingen av diameterökningarna gjorde att ett träd gick från att vara ett ersättningsträd till att bli ett naturvärdesträd. Av de 20 träd som var döda men som ändå inventerades, hade 16 av dem enligt diametermätningarna minskat i omkrets, vilket utgör 80% av de döda träden. Det beror inte på att barken fallit av, då de flesta döda träd hade sin bark kvar i brösthöjd. Av de levande träden hade endast 12 % minskat i omkrets i den uppföljande mätningen. Vitalitet Antalet friska träd bedömdes vara 181 st. och antalet sjuka träd 122 st. 36 träd bedömdes vara döda. Det fanns inget område där alla träd insjuknat. Det fanns inte heller några områden där alla träd bedömdes vara friska. Vid Alvena Lindaräng var alla inventerade träd friska utom ett, som var dött. En kort beskrivning av trädskiktet och sjukdomsläget i varje område finns i bilaga 4. Tabell 2 i bilaga 1 visar en överblick över hur andelen friska, sjuka och döda träd fördelar sig mellan inventeringsåren, från inventeringens start år 2014 till inventeringens slut år Observera att inventeringen år 2018 inte inkluderar Stora Karlsö, varför det påverkar resultatet något. Det som går att utläsa ur tabellen är att en betydande andel friska träd insjuknade mellan år 2014 och år 2015 och att en minst lika betydande andel sjuka träd åter tillfrisknade nästa år, dvs till år Därefter har andelen friska träd varit relativt konstant, medan flera av de sjuka träden successivt har dött. Svängningarna mellan friska och sjuka träd år kan bero på variationer från år till år i hur friska eller sjuka träden ser ut. Det mått på vitalitet som används i inventeringen är andelen friska löv i grenverket. Andelen friska löv kan variera naturligt och påverkas av olika miljöfaktorer, exempelvis hur mycket nederbörd som fallit under året och om medeltemperaturen över året har varit annorlunda mot föregående år. Friska träd kan förefalla

5 sjuka om de har en viss andel torra kvistar utan löv, på samma sätt kan sjuka träd se vitala ut och ha en mycket liten andel vissna löv om förhållandena har varit gynnsamma. Döda grenar kan också trilla av från år till år, vilket kan göra att trädet ser friskare ut. Dessutom kan askar med bra motståndskraft återhämta sig från askskottssjukan. Därmed är det svårt att göra en definitiv tolkning av resultaten. Det successiva avdöendet av träd som ökat betydligt år 2017 och år 2018, är troligtvis en naturlig del av sjukdomsförloppet. Vilka askar som dör beror troligtvis på en kombination av yttre omständigheter (markförhållanden, nederbörd, årsmedeltemperatur, osv) och trädets egna motståndskraft. Att avdöendet har eskalerat först de två sista åren i inventeringen kan bero på att de träd som valdes ut i inventeringen bedömdes från början vara i relativt god kondition. Det är därför inte underligt att smittade askar har tagit några år på sig att dö. En annan förklaring kan vara vattentillgången. Sedan vintern 2015/2016 har mycket lite nederbörd fallit jämfört med vad som är normalt. Torkan varade ända till hösten Efter en sådan lång torrperiod finns nästan inget vatten kvar i marken, både ytliga och djupa vattenmagasin har minskat kraftigt i storlek och detta kan ha påverkan på trädens vitalitet och göra att redan försvagade träd dör. Hösten 2017 kom stora mängder nederbörd och alla vattenmagasin på Gotland fylldes upp till normala eller över normala nivåer. Marken under hela hösten och vintern 2017 samt tidig vår 2018 har hållit ovanligt mycket vatten. För sjuka askar som redan var försvagade av den långvariga torkan kan detta ha inneburit ytterligare en påfrestning och skulle kunna förklara det fortsatta avdöendet till år De askar som däremot levde i trädinventeringen år 2018, även de som klassades som sjuka, bedömdes vara i riktigt god kondition jämfört med tidigare år. Den goda vattentillgången tidigt på året skulle kunna vara förklaringen till det. Naturvärdesträd och ersättningsträd Av de 327 träd som kunde ges en naturvärdesklass, var 283 klassade som naturvärdesträd och 44 klassade som ersättningsträd. De träd som tagits bort eller fallit till marken har inte getts någon naturvärdesklass eftersom en bedömning av alla kriterier inte kunnat göras. Tabell 3 i bilaga 1 visar en överblick över hur andelen naturvärdesträd och ersättningsträd fördelar sig mellan inventeringsåren, från inventeringens start år 2014 till inventeringens slut år Fördelningen är relativt konstant fram till sista inventeringsåret 2018, då andelen naturvärdesträd har ökat något. Det beror dels på att Stora Karlsö inte togs med i den inventeringsomgången. På Stora Karlsö är en större andel av träden ersättningsträd jämfört med medelvärdet i inventeringen. Men den största orsaken till ökningen av andelen naturvärdesträd är att flera träd har omklassats från ersättningsträd till naturvärdesträd efter lavinventeringen år Lavar hade tillkommit på flera träd i inventeringen som inte hyste skyddsvärda lavar tidigare. Om en lavinventering hade genomförts varje år hade ökningen av andelen naturvärdesträd troligtvis skett successivt.

6 Allkvie änge Alvena lindaräng Anga prästänge Blautmyrskogen Brunnsrar Bästeträsk Dagghagen Fide prästänge Gildarshagen Hall-Hangvar Hejnum högård Hejnum Kallgate Hässleänget Hörsne prästäng Klosteränge Käldänge Liste-Hammars Myrungs Mästerbyänget Oggesänge Pankar Salmbärshagen Östergarns prästänge Östergarnsberget Bilaga 1 - resultat Tabell 1. de inventerade trädens vitalitet och naturvärde inom varje område 2018 Totalt antal inv. träd Vitalitet: Friska Sjuka Döda Naturvärdesträd: Lavförekomst Vedsvampar Hålträd Gamla träd Grova träd Klappspår Ersättningsträd Tabell 2. Vitaliteten i procent varje år trädinventeringen har genomförts Vitalitet friska 52,0% 44,4% 54,0% 53,4% 53,4% sjuka 46,0% 54,0% 43,9% 41,1% 36,0 % döda 0,6% 1,1% 1,1% 4,8% 10,6 % osäkra 1,4% 0,3% 1,1% 0,5% - Tabell 3. Fördelningen mellan naturvärdesträd och ersättningsträd varje år trädinventeringen har genomförts Naturvärdesträd 81,6% 81,6% 81,9% 81,9% 86,5% Ersättningsträd 18,4% 18,4% 18,1% 18,1% 13,5%

7 Bilaga 2 Karta över de 25 områden som ingår i projektet * = påträffad almsjuka, uppdaterat efter inventering Allkvie änge * 2. Alvena lindaräng * 3. Anga prästänge 4. Blautmyrskogen 5. Brunnsrar 6. Bästeträsk 7. Dagghagen 8. Fide prästäng 9. Gildarshagen 10. Hall-Hangvar 11. Hejnum högård 12. Hejnum Kallgate 13. Hässleänget 14. Hörsne prästäng * 15. Klosteränge * 16. Käldänge 17. Liste-Hammars 18. Myrungs 19. Mästerbyänget * 20. Oggesänge 21. Pankar 22. Salmbärshagen 23. Stora Karlsö 24. Östergarns prästänge 25. Östergarnsberget

8 Bilaga 3 Lavarter från lavinventeringen som indikerar värdefullt träd Arthonia cinnabarina - Cinnoberfläck Arthonia spadicia Glansfläck Arthonia zwackhii - Frostfläck Bacidia rosella Rosa lundlav Collema flaccidum Slanklav Degelia plumbea Blylav Gyalecta flotowii och Gyalecta truncigena Blek och mörk kraterlav (sammanslaget) Gyalecta ulmi Almlav Leptogium lichenoides Traslav Leptogium teretiusculum Dvärgtufs Lobaria amplissima Jättelav Lobaria pulmonaria Lunglav Megalaria grossa Ädellav Nephroma laevigatum Västlig njurlav Nephroma parile Bårdlav Opegrapha ochrocheila Orangepudrad klotterlav Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav Parmeliella triptophylla Korallblylav Sclerophora nivea Gulvit blekspik Thelotrema lepadinum - Havstulpanlav

9 Bilaga 4 Områdesbeskrivningar i fritext I texterna nedan beskrivs hur naturmiljön och sjukdomsläget ser ut i varje enskilt område: 1. Allkvie änge Många almar har destruerats och många askar har dött i Allkvie änge. I ädellövskogen är det inte särskilt påtagligt. Änget har påverkats mer och här har miljön blivit mer ljusöppen. Detta behöver inte vara negativt. Tvärtom behövde änget glesas ur och detta har nu skett naturligt. Under perioden har även naturvårdsåtgärder gjorts i Allkvie änge, både i änget och i ädellövskogen, för att öppna upp och glesa ut träd- och buskskiktet. Det skulle dock behöva komma upp föryngring av träd i änget, träd som förhoppningsvis kan hamlas framöver. 2. Alvena lindaräng Det har dött och destruerats en del träd i änget och för arterna knutna till dessa enskilda träd har detta givetvis varit negativt. Men för miljön i stort har det troligtvis snarare varit positivt. Änget har varit väldigt mörkt, vilket missgynnar både flora och trädföryngring. Nu är änget mer ljusöppet. Det har även gjort naturvårdsröjningar av hassel och lindsly i änget, liksom hamling av över 400 träd, vilket till större del än destruktionen av alm har bidragit till att öppna upp miljön. Förändringen är dock inte drastisk, så lavfloran har troligtvis inte påverkats. 3. Anga prästänge Några askar har dött i Anga prästänge, men de allra flesta har överlevt. Askarna hamlas regelbundet och det verkar göra dem gott. De askar som dör tas bort vilket gynnar änget och ängsfloran. Men i Anga prästänge gynnas även trädföryngring och flera unga askar är på väg upp, vilket är mycket positivt. 4. Blautmyrskogen Flera askar har insjuknat, dött och fallit i Blautmyrskogen, men många askar är också friska. Miljön har inte förändrats påtagligt av askskottssjukan. Av de inventerade träden är de flesta i måttlig till god kondition. Endast ett par av dem är allvarligt sjuka. 5. Brunnsrar Almsjukan har knappt påverkat området alls, men askskottssjukan har drabbat området hårt. Massor av askar har dött och flera är döende. Många av de döda askarna har redan ramlat, medan flera fortfarande står upp. Askskottssjukan har förändrat naturmiljön kraftigt. De absolut flesta av askarna som dött hade mycket höga naturvärden som nu går förlorade. Avdöendet har även skapat en mer ljusöppen miljö i vissa delar, något som inte är helt positivt i Brunnsrar. Förhoppningsvis har askskottssjukan nu nått sin kulmen i området. De askar som inte var döda eller döende såg riktigt pigga ut, även de som bar spår av sjukdomen. Och det är en stor fördel att det finns flera olika trädslag i Brunnsrar; ek, ask, alm, lönn, asp, mm. Det gör miljön mindre sårbar. Den absolut viktigaste åtgärden i området när sjukdomen har klingat av, är att få upp föryngring av ask. 6. Bästeträsk De flesta askar verkar friska, endast ett fåtal har dött. 7. Dagghagen Det finns många sjuka och döda askar både i ädellövskogen och i änget. Men det finns också flera askar som bär spår av sjukdomen men som nu ser friska ut. Förhoppningsvis innebär det att sjukdomen är på väg att avta. Det har genomförts stora naturvårdsåtgärder i Dagghagen. I

10 änget har över 60 träd röjts fria från hassel och i ädellövskogen har gran huggits bort. Åtgärderna har varit positiva för naturmiljön och skapat ett mer ljusöppet änge och solinstrålning i ädellövskogen. 8. Fide prästäng Det har insjuknat och dött många skar i Fide prästänge med intilliggande ädellövskog. Detta har fått en stor påverkan på naturmiljön eftersom varje ask har mycket höga naturvärden. De flesta av de inventerade askarna var friska och även de sjuka askarna verkade vara i relativt god kondition, så förhoppningsvis är den värsta sjukdomsvågen över. Nu krävs trädföryngring, både i änget och i skogen. Förhoppningsvis kommer nya askar i de gläntor i skogen som blivit när döda askar ramlat. 9. Gildarshagen Många askar har dött. Betesmarken i norr har vuxit igen ytterligare med sly och plantor av gran och tall. 10. Hall-Hangvar Flera askar har insjuknat och dött i hagen men det verkar inte ha hänt så mycket de senaste åren, så förhoppningsvis har spridningen av askskottssjukan stabiliserats. Askarna i inventeringen mår relativt bra och endast några enstaka ser ut som att de är på väg att dö. 11. Hejnum högård Flera askar har insjuknat och dött. De som har klarat sig, och inte är döende, verkar vara i relativt god kondition. Det gäller även de som fortfarande bär tecken på askskottssjuka och därmed har klassats som sjuka. Störst påverkan på naturmiljön har askskottssjukan fått i änget och här behövs trädföryngring. Hasseln i änget behöver klippas ner för att ge mer ljus och möjliggöra nyhamling av de unga askar som finns och återhamling av de äldre askar som mår bra. Just nu är det för mörkt för detta. 12. Hejnum kallgate Det har dött en hel del askar i det här området och lokalt har det fått en påverkan på miljön, men i det stora hela är området relativt oförändrat då det finns mycket ask kvar och många av dem är friska. 13. Hässleänget Många av askarna mår väldigt dåligt eller har dött. Änget är dock välskött och naturvårdsröjningen av hassel som har gjorts har varit positiv. 14. Hörsne prästäng Flera almar har destruerats och flera askar har dött och fallit i Hörsne prästäng. Detta har varit negativt för de arter som vuxit på dessa träd, men det har inte förändrat naturmiljön påtagligt. Det finns mycket ask och alm kvar, tillsammans med flera andra trädslag. De inventerade träden var mestadels friska, endast en alm var borttagen. 15. Klosteränge Några almar har destruerats och några askar har insjuknat och dött i Klosteränget. Det har fått en lokal påverkan på de arter som växte på dessa träd. Men det har inte påverkat naturmiljön i stort då merparten av trädskiktet består av ek. Almsjukan verkar finnas kvar i området, då sjuka almar påträffades vid en av kämpgravarna i väster. Men förhoppningsvis har askskottssjukan haft sin kulmen i området redan. I norra delen av Klosteränget har det gjorts en stor naturvårdsåtgärd där all tall har tagits bort ur ädellövskogen. Denna åtgärd har varit

11 mycket positiv för naturmiljön. Den har skapat solöppna gläntor, friställt trängda ädellövträd och skapat förutsättningar för föryngring av ädellövträd. 16. Käldänge Det har dött många askar i Käldänget och det har fått en påverkan på naturmiljön strukturellt sett. Änget har blivit mer ljusöppet vilket är positivt för många av ängets arter, bl.a. ängsfloran och de arter som växer på ekarna. Men det har också fallit en hel del träd som nu hindrar slåttern och som skulle behöva plockas bort. I änget har det genomförts en stor naturvårdsröjning av hassel vilket har gett gott resultat och bidragit allra mest till att änget nu är mer ljusöppet. I ädellövskogen har det blivit en hel del död ved, framför allt av klena askar. För arter knutna till ask har askskottssjukan troligtvis inte fått så stor påverkan, då asken inte har utpräglat höga naturvärden i Käldänget. De högsta naturvärdena i trädskiktet är knutna till ek och hassel. 17. Liste-Hammars Några askar har dött i Liste-Hammars och flera är sjuka. De flesta askar som är sjuka verkar ändå vara i förhållandevis god kondition, endast ett fåtal verkar vara döende. Varje ask som dör i Liste-Hammars innebär dock en ganska stor påverkan på naturmiljön, då här redan från början fanns relativt få askar och de står glest utspridda. Det finns ett stråk med lövmarker längs med denna kust ner till Baju fiskeläger. Förhoppningsvis sker det utbyte med lavarna här emellan, annars är denna lokal väldigt isolerad. I hagen finns bara föryngring av tall. Det är oerhört viktigt att ask kan föryngra sig och att tallen inte tillåts ta över. Askarna bör gärna återhamlas. 18. Myrungs Det har dött några askar i Myrungs, men inte så många. Det har därför inte påverkat naturmiljön på ett betydande sätt. Flera askar är fortfarande sjuka, men de verkar överleva hittills. I fältskiktet kommer det upp skott av ask, lönn och rönn, men det finns inte tillräckligt stora gläntor för att de kunna växa upp till vuxna träd. 19. Mästerbyänget Det har dött en hel del ask i Mästerbyänget, vilket givetvis har påverkat de arter som vuxit på just de träden. Det har även i viss mån påverkat ängets struktur, men det har inte fått en nämnvärd påverkan på miljön i ädellövskogen, förutom att det finns mer död ved nu. Av de inventerade askarna var flera sjuka, men de verkade ändå vara i förhållandevis god kondition, som om de var på väg att återhämta sig. Ingen var döende. Förhoppningsvis är det värsta avdöendet över för asken. 20. Oggesänge Det har dött och ramlat många askar i Oggesänge och lokalt har det påverkat naturmiljön, med solinstrålning och öppna gläntor. De flesta askar som har ramlat har hyst höga naturvärden, som nu försvinner. Sjukdomen verkar dock ha nått sin kulmen i området och de träd som har överlevt ser ut att vara i riktigt god kondition. I gläntorna kommer nu upp rikligt med askföryngring, liksom föryngring av ek. Föryngringen möjliggörs av att området inte verkar betas längre. Det vore positivt med några års ytterligare betesuppehåll, kanske så länge som tio år, så föryngringen kommer ovan beteshöjd. Därefter bör området röjas upp (förutom den föryngring som ska sparas) och börja betas igen. 21. Pankar Det har dött och trillat massor av askar i Pankar. För naturmiljön i stort är det inte särskilt negativt. Skogen har inte blivit drastiskt glesare, då det finns gott om andra lövträd såsom ek

12 och asp. De ljusgläntor som bildats är positiva, då de skapar en variation i skogen och möjliggör trädföryngring. Ädellövskogen är full av död askved, vilket är positivt för naturmiljön och de arter som lever på död ved. Men då det inte finns särskilt många medelålders askar (de flesta är gamla) så är frågan hur de arterna knutna till levande ask ska kunna sprida sig vidare. Det kommer upp askföryngring i gläntorna, så förhoppningsvis växer det upp nya askar som kan ta över arterna innan alla de gamla träden dör. Även aspen kan i viss mån ta över några av de arter som växer på ask. 22. Salmbärshagen Många askar har dött och blåst ner i Salmbärshage, men de inventerade träden ser ut att vara i god kondition. Även de som är sjuka verkar må relativt bra i år. Det har genomförts naturvårdsröjningar av hassel i Salmbärshagen vilket har varit positivt för naturmiljön och för träden i hagen. 23. Stora Karlsö En del askar har dött i branterna sedan senaste besöket, men miljön i branterna har inte förändrats nämnvärt. Almsjukan har inte nått ön ännu, vilket gör att alla almar är friska i Elmar. 24. Östergarn prästänge Flera askar har insjuknat i änget och i ädellövskogen, men endast några få har dött. Askskottssjukan har inte påverkat naturmiljön påtagligt och inte heller enskilda lavar i någon större utsträckning, då askarna i änget och ädellövskogen inte är särskilt artrika på lavar. Trädens viktigaste naturvärde bedöms vara som struktur i änget för skugga, fåglar, mm. 25. Östergarnsberget Många askar har insjuknat och dött i branterna till Östergarnsberget. Det har lokalt förändrat naturmiljön ganska kraftigt, men bör inte få någon stor påverkan långsiktigt för biologisk mångfald. De flesta askar är unga och har i dagsläget inte utpräglat höga naturvärden. De är viktigt strukturer i branten, men det finns andra träd som kan ta över den rollen, t.ex. hassel, rönn, oxel och lönn.

13 Bilaga 5 Bilder från trädinventeringen Bilderna år 1 är tagna av Ann-Charlotte Malm. Bilderna år 5 är tagna av Ingrid Thomasson. Norra delen av Klosteränget år 1 Norra delen av Klosteränget år 5, efter genomförd naturvårdsåtgärd där tall huggits ur

14 Inventerad ask i Käldänget år 1 Inventerad ask i Käldänget år 5, efter genomförd naturvårdsröjning av hassel

15 Alvena lindaräng år 1, sjuk alm påmärkt med orange ring Alvena lindaräng år 5, flera almar borttagna och destruerade

16 Fide prästäng år 1, inventerad ask fotad på våren 2014 Fide prästäng år 5, inventerad ask. Den döda asken intill är nu borttagen.

17