Allekvie löväng. Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Datum (46)

Transkript

1 Datum (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Allekvie löväng Beskrivning av de naturtyper som ingår i Life: 9070: Trädbärande hagmark med främst ek och ask. Värdet ligger främst i de grova hagmarksekarna med höga naturvärden. Askarna börjar få naturvärden, men hyser inga höga naturvärden i dagsläget och det skulle inte vara en jättestor förlust om de försvann just här. Flera av askarna börjar må dåligt. 9020: Lövängsrest som har vuxit igen med yngre träd och hassel. Värdet ligger främst i de äldre hagmarksträden, både ask, alm och ek. Lavar, mossor, vedsvampar och marksvampar är exempel på artgrupper som kan trivas här. Lavfloran knuten till ask och alm är inte anmärkningsvärt artrik just här. Kanske är det för mörkt? Lunglav finns det dock ganska mycket av och den kan trivas på de flesta träd här, så för lavarnas skull är kontinuitet av ask och alm inte nödvändig. Dock finns andra naturvärden som skulle missgynnas om asken och almen försvann, så målet borde absolut vara en kontinuitet av dessa träd. 6530: Löväng med mycket höga naturvärden. Framför allt många sällsynta marksvampar, men även en artrik lavflora på träden. Troligtvis även mycket lämpligt för fåglar och insekter. Naturvärdena är knutna till de gamla ängsträden; ask, alm och ek, samt en fortsatt slåtterängsskötsel och trädkontinuitet. Lavfloran knuten till ask och alm är artrik. Förutom arterna rapporterade i lavinventeringen noterades även savlundlav på en alm. Målet bör vara en trädkontinuitet av alla tre trädslag. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) C: Inom det markerade området i söder finns mycket yngre hassel som tränger de äldre lövträden. För att skapa mer ljus i området, få mindre skarp övergång mellan öppen äng och ädellövskog samt friställa värdefulla lövträd bör yngre hassel röjas bort. F: I ängesdelen i nordöst är det önskvärt att få upp trädföryngring av ask och alm. Om friska ungskott växer upp bör de stängslas ifrån så de kan bli ersättningsträd i framtiden. Målbild: I änget finns ett varierat trädskikt med både äldre och yngre träd. Den sydvästra delen av ädellövskogen är öppnare och några lövträd har friställts. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd. POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 2 (46)

3 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 3 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Alvena Lindaräng Beskrivning av området: Mycket välskött löväng med höga naturvärden knutet till både fältskiktet och trädskiktet, som främst består av lind, alm och ask, med inslag av hassel. De flesta träd är klappade. I änget finns bl.a. en mycket artrik kärlväxt- och marksvampsflora, varav den senare är knuten till ädellövträden. Artrik lavflora knuten till ask och alm. Förutom lunglav så är linden ett dåligt ersättningsträd för dessa lavar, troligtvis pga lägre bark-ph. Kontinuitet av ask och alm är därför mycket viktigt för naturvärdena. I området växer även platt fjädermossa, en fuktkrävande signalart. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) B: Löpande under projektet bör uppkommande lövsly hållas efter så att inte värdefulla almar och askar trängs på nytt. Våren 2014, i Länsstyrelsens regi, genomfördes en rejäl röjning av stamskott, bla kring almar och askar. Viktigt att tänka på är att arbetet utförs på ett sådant sätt så att minimal spridning av almsjuka sker, eftersom vi har almsjuka inom området. F: Inom hela området är det önskvärt med trädföryngring, och särskilt i brynmiljöerna för att behålla fuktighet inom området. Om friska ungskott växer upp ska dessa sparas och ev stängslas in så de kan bli ersättningsträd till de äldre värdefulla träden i framtiden. Målbild: Ängets trädskikt är varierat både i ålder och struktur och en del ersättningsträd som kommer upp. En brynmiljö har skapats så att fuktigheten inom änget bevaras. Klappningstraditionen bibehålls. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

5 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 5 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Anga prästänge Beskrivning av området: En löväng med höga naturvärden i fältskiktet, främst en mycket artrik kärlväxtflora. Ett varierat trädskikt med bl.a. björk, tall och ask. Nästan alla askar är klappade. Lavfloran på asken är ganska artrik, särskilt i området närmast grinden. Det vore bra med en kontinuitet av ask då det inte finns några lämpliga ersättningsträd för dessa arter i änget. Men ängets höga naturvärden står inte eller faller med asken. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för området vad gäller att gynna alm eller ask då områdets naturvärden inte direkt är kopplade till de specifika trädslagen. Därmed har området prioriteras ner i valet av skötselinsatser. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

7 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 7 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Blautmyrskogen Beskrivning av området: Ädellövskog på varierad mark. Moränåsar med klappersten växlar med lägre liggande, fuktiga partier, bitvis översilade. Delar av skogen är rena hässlen, resten har ett trädskikt med främst ek, ask och lönn. Asp växer i de riktigt fuktiga delarna. Tall kommer in i kanterna, där ädellövskogen gradvis övergår till barrskog. Höga naturvärden i trädskiktet knutet till hassel, ek, ask, lönn och asp. Troligtvis artrik marksvampsflora. Också en lämplig miljö för mossor, lavar och vedsvampar. Artrik lavflora på de inventerade träden. Utöver lavarna som ingick i inventeringen hittades också blå halmlav och stor knopplav. Både lönn, asp och ek är bra ersättningsträd för askens lavar i den här miljön, även om det är önskvärt med en fortsatt kontinuitet av ask. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för området vad gäller att gynna alm eller ask. Trädsjukdomarna är heller inget hot för naturvärden i dagsläget. Fri utveckling eftersträvas i området där naturvärdena ska utvecklas genom en naturlig dynamik. Därmed har området prioriteras ned i valet av skötselinsatser. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

9 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 9 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Brunsrar Beskrivning av området: Större delen av området är en mycket artrik och välskött trädbärande betesmark med mycket höga naturvärden i trädskiktet! Området är också Gotlands enda lokal för jättelav (Lobaria amplissima). Här finns även blylav och lunglavsknapp för att nämna ett par andra rariteter av lavar. Trädskiktet består främst av ask, alm, ek och lönn, med inslag av gran, tall och björk. Västra delen är öppnare och mer ängsliknande. Här är lavfloran som rikast. Östra delen är fuktigare och mer sluten. Här finns bl.a. en artrik mossflora. Flera av träden är klappade. I sydväst och en strimma i norr finns igenväxta lövängsrester som nu stängslats in tillsammans med den trädbärande betesmarken. Nyligen (sommaren 2013) röjdes den sydvästra delen mha NOKÅS-bidrag, då främst gran och tall togs bort. Nu består trädskiktet främst av ask, asp och ek med inslag av tall, gran och björk. Åtgärden har gynnat naturvärdena och troligtvis kommer artrikedomen att öka och lavfloran att vandra in i det här området. Tyvärr mår asken riktigt dåligt här, men både asp och ek är i den här slutna och fuktiga miljön lämpliga att ta över askens naturvärden. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) F: Inom hela området är det önskvärt att få upp trädföryngring, särskilt av ask. Unga träd saknas i dagsläget och de behövs för att säkerställa områdets höga naturvärden för framtiden. Om friska ungskott växer upp bör de sparas, och om behövligt stängslas ifrån, så att de kan växa upp och bli ersättningsträd till de äldre värdefulla träden. Särskilt önskvärt med trädföryngring är det inom de öppnare delarna så ev kan också ungskott flyttas hit. G: I den norra delen av betesmarken, på en död ask, finns förekomst av jättelav (Lobaria amplissima). Eventuellt kan vi försöka att sprida jättelaven till friska trädstammar genom ett transplanteringsförsök. Tanken är då att några nya värdträd väljs ut som liknar den nuvarande asken så mycket som möjligt vad gäller barkstrukturen. På värdträden sätts sedan mindre fragment av jättelaven upp med hjälp av ett nät, se bild. Antagligen är det viktigt för laven med rätt mikrohabitat på det nya värdträdet. Så innan transplanteringsförsöket kan det behövas skrapas bort lite av andra mossor och lavar för att minska konkurrensen för jättelaven vid etableringen. Målbild: Fortsättningsvis är Brunsrar en artrik och värdefull trädbärande betesmark med höga naturvärden. Trädskiktet är mer varierat där andelen yngre träd har ökat och fler lämpliga ersättningsträd finns till de äldre värdefulla träden. Jättelaven har överlevt och etablerat sig på flera värdträd. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

11 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 11 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Bästeträsk & Hässleänget Beskrivning av områdena: Bästeträsk Betat lövområde med höga naturvärden på varierad mark, bitvis klapperstenskullar och bitvis fuktigare sänkor. Trädskiktet består främst av ek, men med ett stort inslag av ask och hassel samt en del övriga trädslag. Mycket artrik lavflora, men även en lämplig miljö för mossor, vedsvamp och marksvamp. Eken är ett lämpligt ersättningsträd i den här miljön för flera av lavarna, medan vissa är mer knutna till ask, varför askkontinuitet är önskvärt. Hässleänget 6530: Mycket speciell slåtteräng på fuktig till blöt, översilad mark. Höga naturvärden, bl.a. en mycket artrik kärlväxtflora. De flesta askarna i änget är klappade. De inventerade askarna i änget hade en måttligt artrik lavflora, men det finns höga naturvärden knutet till ask runt omkring, så en kontinuitet av ask är definitivt önskvärt, även för de kulturhistoriska värdena. Eken kan i viss mån vara ersättningsträd för några av askens arter här. 9020: Ädellövskog på varierad mark, bitvis klappersten och bitvis fuktig, översilad mark. Utöver ek och ask växer även asp, tall och björk. Aspen växer främst i den riktigt fuktiga miljön. Höga naturvärden knutna till träden, både ask och ek och även asp. Artrik lavflora och fin lokal för bl.a. mossor, vedsvampar, marksvampar och kärlväxter. Aspen och i viss mån eken är lämpliga ersättningsträd i den här miljön, men kontinuitet av ask är mycket önskvärt. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för områdena vad gäller att gynna alm eller ask då områdenas naturvärden inte direkt är hotade av sjukdomarna i dagsläget. Men löpande under projektet bör trädföryngringen av främst ask gynnas. Om friska ungskott växer upp bör de sparas och om behövligt stängslas ifrån så de kan bli ersättningsträd i framtiden. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

13 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 13 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Dagghagen Beskrivning av området: 6530: Mycket välskött och artrik löväng. Trädskiktet består främst av ek, med inslag av klappad ask, hassel och några oxlar. Artrik kärlväxt- och marksvampflora. Höga naturvärden knutna till hagmarksekarna, bl.a. flera sällsynta ek-lavar samt marksvampar. Artrik lavflora funnen på asken. Utöver de lavar som rapporterats i inventeringen hittades även almlav på en döende ask. För att bevara dessa naturvärden behövs kontinuitet av ask och eventuellt alm, då eken i den här miljön är ett dåligt ersättningsträd. 9020: Igenväxt löväng med ett äldre trädskikt av främst ek och ask, men även asp och i norra delen lite alm. I vissa fuktigare partier dominerar björk, asp och tall, troligtvis första generationen. Granen har ett starkt fäste i ädellövskogen. Artrik lavflora, bl.a. rikliga mängder lunglav som går på alla trädslag samt en del buskar. Naturvärden knutna till både eken och asken. Aspen är ett bra ersättningsträd för askens naturvärden om den minskar, särskilt i de fuktigare delarna. Önskvärt att ha ek här även i framtiden. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) C: I de södra delarna av ädellövskogen (9020) har granen fått fäste och bör röjas bort för att gynna ädellövet. Röjningsarbetet påbörjas inom Life-projektet. F: Spritt i änget bör man gynna trädföryngring och försöka få upp ersättningsträd av ask så att lavfloran inte försvinner. Runt i kring de gröna punkterna är det lämpligt att få upp ersättningsträd. D: Om budget finns inom projektet kan också ask klappas i nordöstra delen av änget, för att bibehålla klappningstraditionen. Målbild: Fortsättningsvis ett ekdominerat änge med inslag av klappad ask. Några ersättningsträd finns till de äldre askarna. I ädellövskogen har inslaget av gran minskat. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

15 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 15 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Fide prästäng Beskrivning av området: 6530: Ekdominerad löväng med inslag av bl.a. klappade askar, alm och hassel. Här är det mycket höga naturvärden knutna till eken och till markfloran. Naturvärdena knutna till askarna och almen i änget är måttliga. Det vore önskvärt med en kontinuitet av ask och alm, dels pga traditionen med klappade askar och dels pga att några lavarter endast finns på alm och ask här. 9020: En igenväxt lövängsrest med främst ek, ask och hassel i trädskiktet, samt även en hel del hagtorn. I lövskogen finns höga naturvärden knutet till trädskiktet, främst ekarna men även asken. Det finns en artrik lavflora och en hel del fuktgynnade mossor, bl.a. platt fjädermossa och grov baronmossa. Utöver de lavar som noterats i lavinventeringen finns stor knopplav och rostfläck på ask. Det är en mycket fin miljö och starkt önskvärt att ha en kontinuitet av ask, då eken inte helt ersätter asken här. Tyvärr mår asken riktigt dåligt i området. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) F: I änget är det önskvärt att få upp trädföryngring. Om friska ungskott växer upp ska dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att de kan växa upp och bli ersättningsträd i framtiden. C: Eventuellt påbörjas röjningsarbete i lövskogen närmast änget om det ryms inom budgeten. Viktigt är att arbetet sker i etapper och att det inte blir en för hård röjning direkt så att marken chockas. Ett första steg kan vara att skapa några ljusbrunnar där värdefulla lövträd friställs, däribland ask, genom att sly och hassel närmast stammen huggs bort. I förlängningen är också extensivt bete önskvärt för att hålla undan igenväxningsvegetation. Om bete blir aktuellt behövs stängsel sättas upp. Målbild: I ängen finns ett varierat trädskikt med både yngre och äldre träd varav flertalet klappas. Röjningsarbete i lövskogen har påbörjats och en del värdefulla träd har frihuggits och området närmast änget har öppnats upp. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

17 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 17 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Gildarshagen Beskrivning av området: 9070: Östra delen är en typisk trädbärande betesmark med ett glest skikt av ask och inslag av björk, tall och gran. Granen börjar komma upp starkt underifrån. Västra delen är en mycket speciell miljö, bitvis källpåverkad och på mycket tunn jord med klappersten i dagen och ytliga rötter. Mycket klappad ask här och efter omständigheterna mår den riktigt bra. Lavfloran är ganska artrik på de inventerade träden och i hela området ska det finnas fler rödlistade lavar knutna till ask. Roligt är den rika förekomsten av frostfläck. Kontinuitet av ask är en viktig del för att bevara områdets naturvärden. 6530: En fd slåtteräng som numera betas men som håller på att växa igen. En del klappad ask, men även mycket medelålders tall och idegran som tränger asken. Samma naturvärden knutet till asken här som i resten av området. Tveksamt om naturvärdena är knutna till slåtterängsskötsel längre, men definitivt gynnas de av fortsatt bete och att igenväxning hålls efter. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) Om budget och tid finns under projektet kan slåtterängen restaureras genom att barr röjs bort. Tall, gran och idegran har fått fäste och tränger nu asken. D: I området finns några klena askar som vore lämpliga att nyklappa. För att behålla värdena knutna till hamling och traditionen vore det önskvärt om ett par askar klappas. Målbild: Fortsättningsvis är Gildarshagen en artrik trädbärande betesmark och klappningstraditionen fortsätter. Eventuellt har röjningsarbetet inom slåtterängen påbörjats och värdefulla lövträd har friställts. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

19 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 19 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Hall-hangvar Beskrivning av området: Liten, lövbärande betesmark i östra kanten av naturreservatet. Pga att lövet är så utspritt och glest i Hall-Hangvars Natura 2000-område, så valde vi att inventera ett mindre men värdefullt lövområde istället för att sprida ut inventeringen över ett större område. Denna trädbärande betesmark växer på fuktig mark och träden är riktigt senvuxna. Trädskiktet består främst av ek, ask och lönn. Här finns en mycket artrik lavflora och det är också en lämplig lokal för vedsvampar, insekter och kärlväxter. Lönnen är ett utmärkt ersättningsträd till askens lavar och verkar faktiskt ha högre naturvärden än asken just här. Eventuellt har lönn dominerat historiskt i området. Eken kan i viss mån vara ersättningsträd för vissa lavarter. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för området vad gäller att gynna alm eller ask då områdets naturvärden inte hotas av sjukdomarna. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

21 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 21 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Hejnum högård Beskrivning av området: 6530: Välskött löväng med ett trädskikt av främst ek och ask, men även inslag av bl.a. lönn. I princip alla askar är klappade. Artrik lavflora på asken. Önskvärt att bevara både askkontinuiteten och klappningstraditionen i änget. Dock kan lönn vara ett utmärkt ersättningsträd för asken eftersom den finns naturligt i marken och verkar ha en historik här. 9020: Igenväxt lövängsrest med gamla träd av främst ask och ek, men ett litet inslag av lönn och en del gran. Artrik lavflora på asken. Kontinuitet av ask önskvärt, men lönnen är även här ett utmärkt ersättningsträd. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) C: I den västra ädellövskogen bör främst gran röjas bort så att lövträden får mer plats. Spara dock de äldre och grövre barrträden som markerats med röda prickar på kartan. F: I änget är det önskvärt att få upp trädföryngring. Om friska ungskott växer upp ska dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån, så att de kan växa upp och bli ersättningsträd till de värdefulla träden. Målbild: Inom ädellövskogen i väst har trädskiktet glesats ur lite och barrinslaget har minskat. I änget finns några skott som växer upp och kan bli värdefulla ersättningsträd i framtiden. Att tänka på: Då området endast är ett Natura 2000-område är det viktigt att ha en dialog med markägaren innan arbetet påbörjas. Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

23 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 23 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Hejnum kallgate Beskrivning av området: Typisk miljö för Norra Gotland med fuktiga, senvuxna och bitvis källpåverkade skogar och trädbärande betesmarker. Ask, asp och ek dominerar bland lövträden, tillsammans med tall och gran. Alla dessa trädslag har höga naturvärden och hör hemma i miljön. Trädskiktet är halvöppet till slutet vilket är jättebra i den här senvuxna miljön. På fastare mark finns inslag av solöppna gläntor i skogsbetet, vilket skapar en bra variation. Höga naturvärden knutna till lövträden, inte minst lavfloran som är mycket artrik. Asken, eken och aspen delar många arter i den här miljön, vilket gör att asp och ek tillsammans är bra ersättningsträd för asken om den minskar något. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för området vad gäller att gynna alm eller ask då områdets naturvärden inte direkt är hotade av trädsjukdomarna. Därför har området prioriteras ned i valet av skötselinsatser. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

25 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 25 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Hörsne Prästänge Beskrivning av området: 9020: Igenväxt löväng med inslag av äldre ängsträd. Tätt yngre trädskikt av löv och en del ung gran. Ganska artrik lavflora knuten till ask och alm, kontinuitet av dessa trädslag vore önskvärt. Eventuellt kan asp ta över en del av askens och almens lavarter. 6530: Löväng bestående av två skötta bredsrum och träbärande, oslagna områden där emellan. En hel del ask och alm varav flera är klappade. Ganska artrik lavflora knuten till ask och alm, önskvärt med kontinuitet av dessa trädslag samt fortsatt och gärna utökad ängsskötsel. 9070: Trädbärande betesmark med höga naturvärden, främst knutna till ask och alm men även till ek och asp. Artrik lavflora på ask och alm, beroende av kontinuitet av dessa trädslag samt fortsatt bete. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) B: I västra området ädellövskog (9020) har en hel del yngre gran kommit upp och det bör röjas bort innan de får fäste och tränger lövträden. I änget är det önskvärt att få upp trädföryngring som kan ta över naturvärdena kopplade till dagens gamla träd. Om friska ungskott växer upp bör dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att några kan växa upp och bli ersättningsträd i framtiden. Målbild: Inslagen av gran har minskat i de västra delarna av området och i änget finns några ungträd planerade att få växa upp och bli ersättningsträd. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

27 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 27 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Klosteränget Beskrivning av området: Klosteränget är till största delen en igen igenväxt ekhage med riktigt grova och värdefulla hagmarksekar med inslag av grova askar och almar. Naturvärdena är främst knutna till de grova hagmarksekarna. De grova askarna och almarna har också ett visst värde, särskilt där de står tätare och bidrar till en lundmiljö längs med östra kanten, men också kring husgrunderna i nordväst. Det finns en artrik lavflora och marksvampsflora knutna till ekarna. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) G: I nordväst vid det öppnare området, där många grövre almar finns samt husgrunder, har mycket lövsly börjat komma upp som bör röjas bort. Detta för att förhindra att området växer igen, gynna almarna och som en bieffekt synliggöra husgrunderna. Men här växer skogskorn, ett rödlistat gräs, och för att inte missgynna gräset bör röjning ske under tidig vår. Vid arbetet får man också vara väldigt försiktig så att inte husgrunderna tar skada. B: Fortsätt arbetet med att skapa ljusbrunnar och frihugga värdefulla lövträd. I mitten av området finns fina almar som kan friställas och få mera ljus. Hugg ner sly och hassel som växer intill trädstammen och ut till 3 m runt omkring. Röjningen ska även gynna de grövre ekarna som står i närheten så röj kring dessa träd om det behövs. Markerat område med svart linje: I norr bör tall röjas bort så att lövträden får mer plats. Spara dock de grövre tallarna som är knotiga och står solitärt, tallar som står nära gränsen i norr samt tallar som växer nära väten. All annan tall kan tas ner. Veteraniseringsåtgärder genomföras på lämpliga platser inom området, dvs att några träd behandlas för att öka naturvärdet och överbrygga generationsglapp. Målbild: Området i nordväst är fritt från igenväxningsvegetation, inga markskador finns och husgrunderna är väl synliga. Området i norr består till största delen av lövträd och inslaget av tall har minskat betydligt. Det har skapats fler ljusbrunnar där några almar nu är friställda. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

29 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 29 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Käldänget Beskrivning av området: 6530: Välskött löväng i väst med ett trädskikt av främst ek, björk, hassel och ask, men även en del tall. Naturvärdena i änget är främst knutna till den artrika kärlväxtfloran och de insekter som kommer med den, men även hagmarksekarna har höga naturvärden. Asken, som till stora delar är klappad, har måttliga naturvärden i det här änget. Flest lavarter på ask finns i de fuktiga delarna i ängets nordvästra hörn. Det är önskvärt med kontinuitet av ask, då den har en historik i änget och det finns en gammal klappningstradition. 9020: Igenväxt löväng med ett äldre trädskikt av ask, asp och ek i väster och tall och björk i öster. Östra delen har inte lövängskaraktär. Yngre skikt av främst ask, asp och ek. Mycket tätt i trädskiktet, vilket är bra mot de öppna åkrarna runtom. Här inne finns ett par sällsynta lavar knutna till ask och fortsatt askkontinuitet hade varit önskvärt. Beskrivning av åtgärder för att gynna ask: (gröna punkter på kartan) C: Inom det markerade området i sydväst finns en del grövre askar samt en husgrund. Här växer mycket hassel som nu tränger askarna och de andra lövträden. En hel del av hasseln bör röjas bort. Som en bieffekt kommer även husgrunden att synliggöras mer, vilket är värdefullt. Vid arbetet får man vara väldigt försiktig så att inte husgrunden tar skada. G: Vid husgrunden finns även döende ask som bör tas ner och bli en död ved depå istället. Dels för att gynna insektsfaunan och ge plats åt de andra askarna samt att inte skada husgrunden när trädet någon gång i framtiden faller. F: Löpande under projektet så bör nyuppkomna askskott som verkar friska gynnas och ev stängslas in så att trädskiktet på lång sikt föryngras. Eftersom många askar är gamla och sjuka i änget måste även ersättningsträd få komma upp och etablera sig. Målbild: Områden i sydväst är öppnare, inga markskador finns och husgrunden är väl synlig. Den finns död ved depå och eventuellt har några yngre askplantor kommit upp. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

31 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 31 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Liste-Hammars Beskrivning av området: Området är en trädbärande betesmark som ligger längs med Norrlandakusten. Trädskiktet består främst av medelålders tall men även av äldre, klappad ask insprängt emellan. Trädvärdena är framför allt knutna till de klappade askarna som har en ganska artrik lavflora. Framför är många av lavarna fuktgynnade, varför det är viktigt att behålla fukten i området. Det havsnära läget hjälper till med det. Utöver de registrerade lavarna i inventeringen hittades ädelkronlav på två askar. Det är väldigt angeläget att bevara en kontinuitet av ask i området eftersom det inte finns lämpliga alternativ till ersättningsträd i den här marken. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) Vid de gröna punkterna finns äldre värdefulla askar och här är det önskvärt att få upp trädföryngring. Om friska ungskott växer upp bör dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att de kan växa upp och bli ersättningsträd till de värdefulla klappade askarna i framtiden. Målbild: Området är fortsättningsvis en trädbärande betesmark med ett varierat trädskikt av både tall och ask samt har en varierad trädålder med både yngre och äldre träd. Lavfloran gynnas och bibehålls genom att ersättningsträd till de äldre och sjuka askarna får växa upp och ta över. Klappningstraditionen pågår i området så länge inte majoriteten av askarna tar skada. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

33 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 33 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Myrungs Beskrivning av området: Betad, frodvuxen blandskog på frisk till fuktig mark, med ett vattendrag som rinner igenom området. Stora delar av området utgörs av ett hässle med grova och gamla hasselbuskar. Trädskiktet i övrigt består främst av tall, ek och ask. Askarna är riktigt grova och det finns en del sällsynta lavar som växer på dem. Inga lämpliga ersättningsträd finns, så en kontinuitet av ask är önskvärt, även om inte områdets alla naturvärden hänger på askarna. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Ev kan veteraniseringsåtgärder genomföras på lämpliga träd inom området, dvs att några träd behandlas för att öka naturvärdet och överbrygga generationsglapp. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

35 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 35 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Mästerbyänget Beskrivning av området: 6530: Fint änge med stora bredsrum och ett trädskikt av främst ask och ek, men även en del alm och björk. Askarna mår riktigt dåligt och många av dem har dött, samt blåst ner efter storm. Artrik lavflora knuten till både ask, alm och ek. Även en del sällsynta marksvampar knutna till alla dessa tre trädslag. Arterna knutna till ask och alm ersätts inte bra av eken här. Målet bör vara en kontinuitet av alla fyra trädslag (inklusive björk), men främst av ek och ask. 9020: Igenväxt löväng med ett äldre trädskikt av ask, ek, tall och alm samt hassel. Inte lika artrik lavflora som i änget, men här finns ett par skuggarter som inte finns i änget, t.ex. liten sönderfallslav, orangepudrad klotterlav och platt fjädermossa. Norra delen av lövskogen har fortfarande en ganska typisk ängesstruktur och är mer av en lövlund. Södra delen är tätare med ett stort uppslag av ett yngre trädskikt och ett större inslag av tall. Här finns även en granplantering. Ek ersätter dåligt askens och almens arter i det här området, så målet bör vara att de ska finnas kvar på lång sikt. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) C: I nordöst längs stigen kan yngre tall och gran röjas bort så att lövträd gynnas och får mer ljus G: Av omkullfallna träd eller träd som huggs ner vid röjning kan död ved depå skapas, dock ej av almved. Några förslag på lämpliga platser för en död ved depå i halvskuggiga lägen utanför änget syns i kartan. F: Främst i änget är det önskvärt att få upp trädföryngring. Unga träd saknas i dagsläget och de behövs för att säkerställa områdets naturvärden för framtiden, då många askar är sjuka. Om friska ungskott växer upp bör dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att de kan växa upp och bli ersättningsträd i framtiden. B: Inom ädellövskogen finns några fina större almar som idag står trängda. Finns tid och budget inom projektet kan man röja och skapa ljusbrunnar kring almarna så att de får mer ljus. Målbild: En del av lövträden har röjts fram och gynnats, i änget finns en del yngre plantor sparade som kan växa upp och bli värdefulla ersättningsträd och ev finns något död ved depå inom området. Att tänka på: Då området endast är ett Natura 2000-område är det viktigt att ha en dialog med markägaren innan arbetet påbörjas. Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

37 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 37 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Oggesänge Beskrivning av området: Tät, trädbärande betesmark, före detta löväng. Trädskiktet består främst av ask, ek och hassel, med inslag av andra trädslag. Artrik lavflora knuten till de äldre askarna, en lavflora som är klart fuktgynnad. Mycket roligt är fyndet av frostfläck, som aldrig varit funnen i den trakten tidigare och som nu är det sydligaste fyndet i landet. Eken och hasseln har också höga naturvärden här, men är inte ersättare till askens naturvärden, så kontinuitet av ask är jätteviktigt i det här området. Många av askarna mår idag riktigt dåligt. Men tack vare det extensiva betet så finns chans till askföryngring. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Vid de gröna punktern finns äldre värdefulla askar och här är det önskvärt att få upp trädföryngring. Om friska ungskott växer upp bör dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att de kan växa upp och bli ersättningsträd till de värdefulla klappade askarna i framtiden. Målbild: Området är fortsättningsvis en värdefull lokal för lavfloran med ett varierad trädskiktet där en viss föryngring finns. Några yngre askar växer upp och kan bli viktiga ersättningsträd till de äldre i framtiden. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

39 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 39 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Pankar Beskrivning av området: 6530: Liten löväng omsluten av ädellövskog, där trädskiktet främst består av ask och ek. Slåtterängen håller på att krympa vilket gör att många av träden står inväxta i lövsly. Flera av askarna mår riktigt dåligt. Det finns en ganska artrik lavflora knuten till askarna i änget och eken är inget bra ersättningsträd, så en kontinuitet av ask är definitivt önskvärt. 9020: Igenväxt löväng där trädskiktet är mycket varierat. I de äldre delarna av skogen består det främst av ek, ask, hassel och asp, medan i de yngre delarna dominerar björk och tall. Höga naturvärden och en artrik lavflora knuten till asken. En kontinuitet av ask är definitivt önskvärt. Aspen kan i viss mån vara ett ersättningsträd till vissa arter, men inte till alla. I övrigt en fin miljö för bl.a. mossor, marksvamp och vedsvamp. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) B: I änget nära grinden finns två dungar av lövsly där flera värdefulla klappade askar står trängda. Röj bort lövsly och öppna upp. C: I norr längs vägen kan mer ljus och luckighet skapas för att gynnar de äldre ädellövträden. F: Inom änget är det önskvärt att få upp trädföryngring. Om friska ungskott växer upp bör dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att de kan växa upp och bli ersättningsträd i framtiden då många askar idag är sjuka. Veteraniseringsåtgärder genomföras på lämpliga platser inom området, dvs att några träd behandlas för att öka naturvärdet och överbrygga generationsglapp. Målbild: Området har öppnats upp både i änget och i norra delen av ädellövskogen så att bland annat värdefulla askar får mer ljus. Om möjligt har trädskiktet föryngrats inom änget och några yngre plantor finns sparade så de kan bli ersättningsträd i framtiden. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

41 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 41 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Salmbärshagen Beskrivning av området: 6530: Löväng med ett trädskikt av främst ek och ask. Flera av askarna mår dåligt. Höga naturvärden knutna till både ek och ask, med en artrik lavflora på askarna. Kontinuitet av ask önskvärt här då eken inte är ett bra ersättningsträd. 9070: Stor, relativt nyrestaurerad trädbärande betesmark med mycket höga naturvärden. Trädskiktet består främst av grova ekar och det är även dessa som har de högsta naturvärdena i marken, t.ex. en artrik lavflora, men också för insekter och vedsvampar. I övrigt består trädskiktet främst av ask, asp och alm. Både asken och almen har höga naturvärden här, bl.a. med en artrik lavflora. En kontinuitet av dessa trädslag, främst asken (då almen finns i mycket begränsad omfattning), är starkt önskvärd då eken bara delvis kan ta över askens naturvärden. En hel del ersättningsträd av både ask och ek sparades vid senaste röjningen. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: (gröna punkter på kartan) F: I änget är det önskvärt att få upp trädföryngring av ask. Unga träd saknas i dagsläget och de behövs för att säkerställa naturvärdena kopplade till trädskiktet för framtiden. Om friska ungskott växer upp bör dessa sparas och om behövligt stängslas ifrån så att de kan växa upp och bli ersättningsträd till de äldre askarna. En kraftigare röjning gjordes vårvintern 2014 i lövmarken (9070) och eventuellt kan det behövas göras efterröjning av slyuppslag. För att behålla den öppenhet som har skapats i röjningen med bl.a. friställda askar och almar bör området hållas efter vad gäller slyuppslag. Veteraniseringsåtgärder kan genomföras på lämpliga träd inom området, dvs att några träd behandlas för att öka naturvärdet och överbrygga generationsglapp. Målbild: En fortsatt halvöppen trädbärande betesmark med ett traditionellt hävdat änge i söder. Om mjöligt har några ungplantor av ask kommit upp som sparats för att föryngra trädskiktet i änget. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

43 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 43 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Stora Karlsö Beskrivning av områdena: 9180: Lövklädda kalkbranter (klintkanter) längs med öns nordsida, några i fågelskyddsområde. Trädslagen utgörs främst av ask och lönn, men med inslag av alm och oxel. De flesta träd är medelålders eller yngre och en skoglig kontinuitet finns troligtvis inte (något som styrks av öns välkända historia). Däremot finns det bitvis gott om fuktgynnade signalarter, t.ex. traslav, slanklav, platt fjädermossa och grov baronmossa, som växer på kalkstenen i branterna. På några träd har dessa arter hoppat över från stenen. I övrigt har ingen stor artrikedom hittats på träden, utöver orangepudrad klotterlav på ett par träd. Naturvärdena gynnas troligtvis av att branten är fortsatt trädbeklädd, men de är inte knutna specifikt till ask eller alm här, utan lönn eller oxel skulle kunna ta över arterna, framför allt lönnen som är ett utmärkt ersättningsträd här. 9020: Ädellövlund som domineras av alm, men även med inslag av ask. Några av almarna är riktigt grova och gamla, troligtvis runt 300 år, medan resterande träd är medelålders till äldre. De gamla almarna har höga naturvärden. Här hittades roligt nog det enda fyndet av stiftklotterlav i inventeringen. De medelålders till äldre almarna har goda chanser att ta över naturvärdena av de gamla almarna, men även ask kan vara ett lämpligt ersättningsträd. Inga andra lämpliga ersättningsträd växer där just nu, men tack och lov har inte almsjukan nått ön så förhoppningsvis kommer inte behovet av ersättningsträd att bli aktuellt. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för området vad gäller att gynna alm eller ask då områdets naturvärden inte direkt är hotade av trädsjukdomarna. Därför har området prioriteras ned i valet av skötselinsatser. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.

45 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN 45 (46) Beskrivning av konkreta skötselåtgärder (C1) Östergarns prästänge & Östergarnsberget Beskrivning av områdena: Östergarn prästänge 6530: Till största delen en öppen slåtteräng med inslag av träd- och hasseldungar. Dominerande trädslag är tall och björk, men en del ask finns var av några är klappade. Högsta naturvärdet i den här slåtterängen är den artrika kärlväxtfloran, samt de riktigt gamla hasselbuskarna. Även några tallar och björkar är riktigt gamla. Asken har måttliga naturvärden. 9020: Igenväxt löväng med ett äldre skikt av främst ask, asp, hassel, tall och björk. Här inne har asken högre naturvärden än i änget, de är även äldre. Ett par rödlistade lavar påträffades på ask. Även pälsticka finns här. Kontinuitet av ask är önskvärt. Möjligtvis kan aspen vara ersättningsträd i denna miljö för vissa arter, t.ex. ädellaven. Östergarnsberget Eftersom naturtypen trädklädd betesmark (9070) består av ett talldominerat skogsbete med ett mycket litet inslag av ask, så inventerades askarna i rasbranterna och i den lite mer öppna betesmarken nedanför klinten. Asken här har måttliga naturvärden och det är tveksamt vilken kontinuitet den har i området. De flesta askar som inventerades var ganska unga. För naturvärdenas skull i området så är det nog positivt att det växer lövträd i branterna även i fortsättningen, men det är inte nödvändigt att det är ask. Även asp och ek kan fungera väldigt bra. Beskrivning av skötselåtgärder för att gynna alm eller ask: Inga direkta åtgärder är planerade för områdena vad gäller att gynna alm eller ask då naturvärden inte direkt är kopplade till de specifika trädslagen. Områdena har därför inte prioriterats några skötselinsatser. Att tänka på: Alla punkter på kartan som är markerade med rosa trianglar är träd som ingår i lavinventering. Dessa får INTE huggas ner. I fält är träden markerade med snitselband eller en lite numrerad plastbricka som sitter lite över brösthöjd.