Inventering av lavar inom projektet LifeELMIAS på Gotland - år 5 Inventerare: Ingrid Thomasson

Transkript

1 Inventering av lavar inom projektet LifeELMIAS på Gotland - år 5 Inventerare: Ingrid Thomasson Hammarsänget i Natura 2000-området Dagghagen Foto: Ingrid Thomasson

2 Bakgrund LifeELMIAS Sommaren 2013 startade ett stort Life+ Nature projekt på Gotland med fokus på att bekämpa almsjukan samt att långsiktigt försöka säkerställa livsmiljöerna för de arter som är knutna till alm och ask inom Natura 2000-områden. Totalt är 25 Natura 2000-områden, med naturtyperna ädellövskog, löväng eller trädklädd betesmark, utvalda från norra till södra Gotland, se bilaga 2. I fem av dessa områden har almsjukan påträffats. Askskottssjukan är mer eller mindre utbredd i alla områden. Projektägare för LifeELMIAS är Skogsstyrelsen, med Länsstyrelsen, SLU, Region Gotland samt Naturvårdsverket som partners. Projektet finansieras med 50 % av EU-kommissionen och har genomförts på Gotland under 5 år, med start 1 juli Bakgrunden till projektet LifeELMIAS är att almsjukan upptäcktes på Gotland 2005 och att askskottssjukan nu är utbredd på ön. De båda sjukdomarna tillsammans utgör ett stort hot mot de natur- och kulturvärden som är kopplade till lövmiljöerna på ön. Höga naturvärden går förlorade när gamla askar och almar dör, samtidigt som framtiden är osäker då föryngring av ask och alm länge har varit en bristvara i framför allt våra hävdade lövmiljöer. En del i projektet har varit att genomföra olika åtgärder i de utvalda Natura 2000 områdena för att långsiktigt försöka säkerställa en gynnsam bevarandestatus. För att kunna följa upp åtgärderna har inventeringar i början och slutet av projektet gjorts av lavar, fladdermöss och halsbandsflugsnappare. Det har även utförts en årlig inventering av trädskiktet i varje område för att se hur det förändras allteftersom sjuka/gamla träd dör och nya växer upp. Syftet med lavinventeringen Syftet med inventeringen har varit att följa upp förändringar i utbredning och förekomst av lavar på ask och alm i de utvalda Natura 2000-områdena, inte att göra en komplett artinventering. Inventeringsperiod Första inventeringen genomfördes från mitten av oktober till början av december år 2013, med undantag från Stora Karlsö som inventerades 18 augusti Den uppföljande inventeringen genomfördes från slutet av maj till mitten av juni 2018, med undantag från Stora Karlsö som inventerades 17 augusti Genomförande och metodik I varje område har ca träd valts ut och inventerats. Antalet träd som inventerades i varje område varierade beroende på hur stort området var och hur många lämpliga lövträd som fanns att inventera. Främst inventerades alm och ask, men i ett par områden inventerades även några lönnar. Syftet med det var att utvärdera lönnen som värdträd för de arter som vanligtvis lever på ask och alm. Alla inventerade träd levde vid första inventeringstillfället år 2013, även om några askar var smittade av askskottssjukan. Träden valdes ut subjektivt, dels för att spegla en variation av miljöer men också för att få en variation av artförekomst på träden. Tanken var att variationen i artförekomst skulle göra det lättare i uppföljning att se både minskning/försvinnande och ökning/tillkomst av arter. De inventerade träden koordinatsattes och märktes på med snitselband år 2013 för att kunna återinventeras i slutet av projektet. Snitselbanden var en tillfällig lösning då de numrerade plastbrickor som hade beställts blev försenade. Vid ett återbesök år 2014 byttes snitselbanden ut mot de numrerade plastbrickorna, men då hade flera av snitslarna redan försvunnit. Med hjälp av inventeringsdata (trädslag, omkrets, mm,) så kunde de flesta träd utan snitsel ändå identifieras och märkas upp, men några var osäkra och detta är en felkälla i inventeringen.

3 Några träd uteslöts helt ur inventeringen då de inte gick att identifiera utan en total ominventering av lavarna. Vid den uppföljande inventeringen år 2018 bedömdes att ytterligare några träd var feluppmärkta. Dessa inventerades på lavar, men har uteslutits ur resultatet i den här rapporten. De återfinns endast i inventeringsfilen. Sammanlagt i 24 av områdena rör det sig endast om några enstaka träd, vilket inte bör påverka resultatet av uppföljningen nämnvärt. Alvena lindaräng har dock uteslutits helt, då det var så många träd som bedömdes vara feluppmärkta. En kort beskrivning av lavfloran från Alvena lindaräng finns dock i bilaga 3. I den uppföljande inventeringen 2018 hade även några träd dött. De som ännu stod upp inventerades på lavar och ingår i resultatet i den här rapporten. De som hade tagits bort eller fallit till marken inventerades inte på lavar och har därför uteslutits ur resultatet. Vid den första inventeringen år 2013 noterades för varje träd följande; naturtyp där trädet förekommer, minsta diameter upp till brösthöjd, trädslag, om trädet har varit hamlat (klappat) de senaste 15 åren samt förekomst och utbredning av lavar. Vid den uppföljande inventeringen år 2018 noterades minsta diameter upp till brösthöjd, om trädet har varit hamlat (klappat) efter det första inventeringstillfället år 2013 samt förekomst och utbredning av lavar. 23 olika lavar (se resultattabell) valdes ut att ingå i inventeringen. Kriteriet för de lavar som valdes var följande: Arten ska finnas på Gotland Arten ska ha status av signalart och/eller vara rödlistad. Detta för att dess förekomst, samt ökning/minskning i framtiden, ska säga något om naturmiljön och dess naturvärden. Arten ska ha ask och/eller alm som vanligt förekommande växtplats. Arten ska vara relativt enkel att känna igen i fält och inte löpa risk att förväxlas med andra arter. Av den anledningen är mörk och blek kraterlav hopslagna till en kategori, kraterlav, då det bedömdes osäkert att skilja på dem med säkerhet i fält. Vid inventeringen av lavarna noterades både förekomst och utbredning av varje art. Utbredningen delades upp i tre olika täckningsgrader: 1: <1 dm 2 2: 1 3 dm 2 3: > 3 dm 2 Syftet med att följa upp utbredningen, och inte bara förekomsten, var att kunna fånga upp mindre förändringar i lavfloran. Nyetablering eller försvinnande av en lav är en relativt stor förändring och det är troligtvis inte särskilt vanligt förekommande under en femårsperiod. En förändring av lavens utbredning är mer troligt under så kort tid. Vid inventeringen noterades endast de lavar som med säkerhet gick att identifiera i fält. Det innebär att otydliga exemplar inte har tagits med. Resultat och diskussion Totalt ingick 321 träd fördelat på 24 områden i resultatet av uppföljningen av lavar år , se tabellerna i bilaga 1. Av de 321 träden var det 275 askar, 42 almar och 4 lönnar. Som mest inventerades 22 träd i ett område och som minst 6 träd. I snitt per område inventerades ca 13 träd. Av de 321 träd som ingick i uppföljningen var 20 träd döda.

4 Första inventeringstillfället inkluderade 354 träd, vilket innebär att 33 träd har uteslutits ur resultatet i den uppföljande inventeringen. Av dessa hade 12 st tagits bort eller fallit till marken sedan förra inventeringen och 21 st bedömdes feluppmärka. Av dessa stod 15 träd i Alvena lindaräng. Diameter I snitt hade diametern på de inventerade träden ökat med 0,6 cm. Den vanligaste förändringen var en ökning på 0,1 1,9 cm. Två tredjedelar av alla träd låg inom det spannet. Det finns en felkälla i mätningen av diametern, då det är svårt att återfinna exakt samma höjd som trädet mättes på sist, särskilt om trädet står i en backe eller om delar av stammen nedanför brösthöjd är smalare än vid brösthöjd. Det har gjort att vissa träd har en mindre diameter i den uppföljande inventeringen, medan andra har vuxit onormalt mycket i stambredd. Det är dock inte omöjligt att anta att de flesta träd har vuxit mellan 0,1 och 1,9 cm i diameter på fem år. Detta gör att barkytan för dessa träd upp till 1,7 meters höjd (högsta höjd för inventering av lavar) har ökat mellan 0,5 och 10 kvadratdecimeter. Av de 20 träd som var döda men som ändå inventerades, hade 16 av dem enligt diametermätningarna minskat i omkrets, vilket utgör 80% av de döda träden. Det beror inte på att barken fallit av, då de flesta döda träd hade sin bark kvar i brösthöjd. Av de levande träden hade endast 12 % minskat i omkrets i den uppföljande mätningen. Hamling Av träden i uppföljningen 2018 hade endast fyra träd hamlats (klappats) sedan första inventeringstillfället, dvs för fem år sedan. Detta kan jämföras med inventeringen år 2013, där 60 träd bedömdes ha hamlats de senaste 15 åren. Utanför resultatet ligger Alvena lindaräng, som ändå bör nämnas på grund av det höga antalet hamlade träd i änget. I Alvena lindaräng bedömdes alla 15 inventerade träd ha hamlats de senaste 15 åren vid det första inventeringstillfället. Av dessa hade fem återhamlats år Generellt har benägenheten att hamla träd sjunkit sedan almsjukan och askskottssjukan fick fäste på Gotland. Hamling av alm avråds från myndigheterna på grund av smittrisken. Kunskapen om hur hamling av ask påverkar smittrisken och dödligheten av askskottssjukan har växt fram genom ökad forskning och därför har myndigheters rådgivning också varierat i frågan. Till detta kommer att olika markägare har haft olika erfarenhet om hur askar träd har påverkats av askskottssjukan och det har påverkat hur benägna de är att hamla sina askar. Lavar Av de 23 utvalda arterna återfanns 22 st i uppföljningen 2018, dvs alla utom bårdlav. Vid den första inventeringen 2013 återfanns endast 21 st, alla utom bårdlav och jättelav. Tillkomsten förklaras av att jättelaven sedan förra inventeringstillfället har transplanterats på ett antal träd i Brunnsrar (se rapporten för uppföljning av åtgärder i Natura 2000-områdena). Ett av de träd jättelaven transplanterades på ingick i lavinventeringen. I snitt växte 3,5 arter per inventerat träd i uppföljningen Motsvarande siffra i första inventeringen 2013 var 3,1 arter per inventerat träd, vilket innebär att arternas förekomst har ökat totalt sett under de senaste fem åren. Av de 22 arter som återfanns i inventeringen hade 14 arter ökat i förekomst, 6 arter hade oförändrat antal och 2 arter hade minskat i antal. De två arter som hade minskat var traslav och frostfläck. De arter som hade ökat mest var slät lönnlav, rikfruktig blemlav, kraterlav, orangepudrad klotterlav, ädellav, lönnlav och gulvit blekspik.

5 Generellt sett har de flesta av lavarna både tillkommit och försvunnit på träd sedan den förra inventeringen, även om det totalt sett har blivit en ökning. Förändringen i förekomst mellan de båda inventeringarna kan dels bero på felkällor i inventeringen, dvs att arten har missats eller artklassats felaktigt i en av inventeringarna. Det förstnämnda är troligt för arter som ofta förekommer i små förekomster och som är svåra att upptäcka, t.ex. kraterlav och orangepudrad klotterlav. Det senare är troligtvis orsaken till den stora ökningen av slät lönnlav, då slät lönnlav förväxlades med lönnlav i den första inventeringen. Förändringen i förekomst av lavar mellan de båda inventeringarna kan också bero på faktiska förändringar. Det kan ha skett antingen genom naturlig succession (naturliga orsaker till förändringen) eller genom att förändringen har skett artificiellt. Endast ett fall av artificiell förändring är känd i den här inventeringen; jättelavens tillkomst på ett träd i Brunnsrar skedde genom transplantering. Troligtvis består en betydande del av förändringarna av förekomsten i den här inventeringen på att det har skett en naturlig succession i lavfloran. Anledningen till detta antagande är att flera av arterna är så pass tydliga och att det har skett så pass tydliga förändringar, att det inte rimligen kan förklaras av felkällor i inventeringen. Ljusgul blekspik är en art som tycks ha ökat ganska mycket sen den förra inventeringen. Den har tillkommit på flera träd i olika områden. Det är en så pass tydlig lav att den inte bör vara förbisedd i den förra inventeringen. Vid inventeringen påträffades också många lavbålar som precis gick att identifiera som en art i inventeringen, men som troligtvis var för otydliga i förra inventeringen att de inte tagits med. Dessa har då tillkommit i den senare inventeringen på grund av att bålen har utvecklats naturligt. Ädellaven bedöms ha tillkommit på flera träd av den anledningen. På samma sätt påträffades många lavbålar som var så otydliga att de inte gick att identifiera med säkerhet som en viss art, men som troligtvis gick att göra det i förra inventeringen. Dessa har då fallit ifrån i den senare inventeringen, på grund av att de har degenererats naturligt. Frostfläcken bedöms ha försvunnit av den anledningen. Orsakerna till att det skett en naturlig förändring i lavfloran (naturlig succession) är omöjliga att säga för varje område och för varje träd, men nedan diskuteras de mest troliga faktorerna som tillsammans bör ha orsakat förändringarna: Konkurrens Alla lavar som växer i samma miljö, t.ex. på samma trädstam, konkurrerar med varandra. Om en lav växer till och utvecklas behöver den ofta göra det på bekostnad av någon annan lav. Det är därför naturligt att lavar både ökar och minskar i utbredning. Ändrad livsmiljö på trädet Med tiden förändras trädets stam på många olika sätt. Bark ph kan öka, barksprickor fördjupas, omkretsen växer till, barkflagor faller av (vanligast på alm som ofta har flagig bark). Allt detta bidrar till att livsmiljön för lavarna förändras och det är därför naturligt att deras förekomst och utbredning också förändras. Frostfläck är en art som vanligtvis växer på klena träd med slät stam. Det bör därför vara naturligt att den försvinner eller konkurreras ut av andra arter när trädet växer och utvecklar sin bark. Mellan de två inventeringstillfällena hade trädens omkrets ökat, vilket ger lavarna en ökad livsyta och därmed en möjlighet att öka sin utbredning.

6 Ett annat exempel på förändrad livsmiljö är när träden blir sjuka och dör. Några av de sjuka och döda träden i inventeringen har börjat tappa bark, vilket troligtvis har gjort att några av lavarna har försvunnit. Men framför allt märks att lavarna på de döda träden börjar må riktigt dåligt. Troligtvis ändras barken när träden dör på något sätt så att det inte längre är gynnsamt för lavarna att leva där. Ändrad livsmiljö i omgivningen Lavar har behov av både solljus och fukt. Ofta är det nödvändigt med en viss beskuggning för att få en högre luftfuktighet och många lavar på träd växer därför gärna i halvskugga. Om det däremot blir för mörkt missgynnar det många trädlevande lavar. Om omgivningen öppnas upp genom naturvårdsåtgärder eller destruktion av träd påverkar det lavarnas livsmiljö. Påverkan kan vara både positiv och negativ, beroende på hur miljön såg ut innan åtgärden. Det går som nämnt ovan inte att säga vad som har orsakat de naturliga förändringarna i lavfloran. Troligtvis spelar de utförda naturvårdsåtgärderna en mindre roll i lavflorans förändring. Grunden för det antagandet är att lavfloran har förändrats på de flesta lokaler medan naturvårdsåtgärder som har förändrat naturmiljön endast har genomförts på några enstaka lokaler. Några av naturvårdsåtgärderna, t.ex. burar för trädföryngring och veteranisering, har en långsiktig effekt på lavfloran som först kommer märkas efter många år eller många decennier. Det resultatet av inventeringen framför allt visar är att det sker en spridning och dynamik bland lavarna. Detta visar på vikten av att bibehålla ask och alm i landskapet för att bevara lavarna. Även om många av de gamla träden med en stor artrikedom av lavar dör, så har lavarna möjlighet att överleva på landskapsnivå om det finns ersättningsträd i närheten.

7 Allkvie änge Anga prästänge Blautmyrskogen Brunnsrar Bästeträsk Dagghagen Fide prästäng Gildarshagen Hall-Hangvar Hejnum högård Hejnum Kallgate Hässleänget Hörsne prästäng Klosteränge Käldänge Liste-Hammars Myrungs Mästerbyänget Oggesänge Pankar Salmbärshagen Stora Karlsö Östergarnsberget Östergarns prästänge Summa Bilaga 1 - resultat Tabell över förekomsten av lavar i varje område. Siffran säger hur många träd arten hittades på år 1 (2013) respektive år 5 (2018). Endast de träd som inventerades både år 1 och år 5 är med i tabellen. Totalt antal inv. träd Cinnoberår fläck år år Glansfläck år år Frostfläck år år Slät lönnlav år Rosa lundlav Lönnlav Slanklav Blylav "Kraterlav" Almlav Traslav Dvärgtufs Jättelav Lunglav Ädellav Västlig njurlav Bårdlav år år år år år år år år år år år år år år år år år 1 år år år år år år år år 1 år 5

8 Allkvie änge Anga prästänge Blautmyrskogen Brunnsrar Bästeträsk Dagghagen Fide prästäng Gildarshagen Hall-Hangvar Hejnum högård Hejnum Kallgate Hässleänget Hörsne prästäng Klosteränge Käldänge Liste-Hammars Myrungs Mästerbyänget Oggesänge Pankar Salmbärshagen Stora Karlsö Östergarnsberget Östergarns prästänge Totalt medelvärde Orangepudrad klotterlav Stiftklotterlav Korallblylav Rikfruktig blemlav Gulvit blekspik Havstulpanlav år år år år år år år år år år år år Tabell över utbredningen av lavar på träden i varje område. Siffran säger hur stor utbredning arten har i snitt på träden i området år 1 (2013) respektive år 5 (2018). Endast de träd som inventerades både år 1 och år 5 är med i tabellen. Medeltalet är framräknat utifrån de tre kategorierna av täckningsgrad (1, 2 och 3) och visar därför inte ett exakt ytmått. Totalt antal inv. träd Cinnoberår 1 1 1,4 1,2 fläck år 5 1 1,4 1,2 år ,5 1,3 Glansfläck år ,5 1 1,1 år 1 1,6 1,9 1, ,6 Frostfläck år 5 1,7 2,1 1, ,6 år 1 1 1, ,3 1,3 1,2 1,4 1 1,3 1 1,6 1 1,5 1 1,1 1,2 1,1 1 1,5 2 1,2 Slät lönnlav år 5 1,3 1, ,3 1,3 1,1 1 1, ,7 1 1,3 1,1 1,1 1,2 1,1 1,8 2,1 1,2 Rosa lundlav Slanklav Blylav "Kraterlav" Almlav Traslav år ,2 1,1 år ,2 1,1 år år år år år 1 2,5 1,8 1,2 1,4 1 1,3 1,7 1, ,6 1,3 1,2 1,7 3 1, ,5 år 5 3 1,8 1,2 1,4 1 1,4 1,9 1,1 1 1,8 1,2 1,5 1, ,2 1,7 1,3 1,7 1, ,4 år 1 2,7 2, ,2 år 5 2,7 2,7 3 1, ,6 år , ,2 år 5 1 1, ,3 1 1,1

9 Dvärgtufs Jättelav Lunglav Ädellav Västlig njurlav Bårdlav Orangepudrad klotterlav Stiftklotterlav Korallblylav Rikfruktig blemlav Gulvit blekspik Havstulpanlav år ,5 1,9 år ,7 år 1 0 år år 1 1,8 2 2,9 2 2,3 2,3 1 2, ,3 år 5 1,8 1 2,7 1,9 2,7 2,3 1 2, ,5 2,2 år 1 1,6 1,5 1,3 1,8 1,8 1,5 1,4 1,2 1,2 1,2 1,5 1,4 1,2 1, ,7 1,3 2,7 1,7 1,3 1,5 år 5 1,4 1,3 1,3 1,8 1,5 1,6 1,5 1,2 1,2 1,3 1,6 1,7 1,2 1 1, ,3 1,3 2,5 1,8 1 1,3 1,4 år ,5 år år 1 0 år 5 0 år 1 1 1, ,2 år 5 1 1, , ,1 år år 5 1,5 1,5 år ,7 1 1,7 år ,7 1 1,7 år 1 1,3 1 1,5 1,2 1,8 1,5 1 2,4 1,3 2,2 1,5 1,6 1,3 1,9 2,1 1,9 1 1,6 2 1,8 1,5 1,9 1,6 år 5 1,3 1 1,5 1,3 1,5 1,3 1,1 2,4 1 2,4 1,6 1,7 1,2 1,9 1,7 2,1 1 1,6 1,6 1,9 1 1,9 1,5 år 1 1,5 1,5 år 5 1 2,5 1 1,5 år ,5 år 5 1 1,5 1,3

10 Karta över de 25 områden som ingår i projektet: Bilaga 2 * = påträffad almsjuka, uppdaterat efter inventering Allkvie änge * 2. Alvena lindaräng * 3. Anga prästänge 4. Blautmyrskogen 5. Brunnsrar 6. Bästeträsk 7. Dagghagen 8. Fide prästäng 9. Gildarshagen 10. Hall-Hangvar 11. Hejnum högård 12. Hejnum Kallgate 13. Hässleänget 14. Hörsne prästäng * 15. Klosteränge * 16. Käldänge 17. Liste-Hammars 18. Myrungs 19. Mästerbyänget * 20. Oggesänge 21. Pankar 22. Salmbärshagen 23. Stora Karlsö 24. Östergarns prästänge 25. Östergarnsberget

11 Områdesbeskrivningar i fritext I texterna nedan beskrivs hur naturmiljön och lavfloran har förändrats sedan förra inventeringen och troliga orsaker till förändringen. Bilaga 3 1. Allkvie änge Många almar har destruerats och många askar har dött i Allkvie änge. I ädellövskogen är det inte särskilt påtagligt. Änget har påverkats mer och här har miljön blivit mer ljusöppen. Detta behöver inte vara negativt. Tvärtom behövde änget glesas ur och detta har nu skett naturligt. Under perioden har även naturvårdsåtgärder gjorts i Allkvie änge, både i änget och i ädellövskogen, för att öppna upp och glesa ut träd- och buskskiktet. Det skulle dock behöva komma upp föryngring av träd i änget, träd som förhoppningsvis kan hamlas framöver. Lavfloran har knappt förändrats alls, förutom att den försvunnit på de almar som har destruerats. Den största skillnaden har varit i förekomsten av slät lönnlav och lönnlav. Det beror på att slät lönnlav förväxlades med lönnlav i förra inventeringen. I övrigt har förekomsten av lavar ökat något och förändringen bör bero på naturlig succession av lavarna genom spridning och utveckling. Gulvit blekspik har tillkommit i en icke obetydlig förekomst sedan förra inventeringen, troligtvis genom naturlig spridning från andra, inte inventerade träd. 2. Alvena lindaräng Det har dött och destruerats en del träd i änget och för arterna knutna till dessa enskilda träd har detta givetvis varit negativt. Men för miljön i stort har det troligtvis snarare varit positivt. Änget har varit väldigt mörkt, vilket missgynnar både flora och trädföryngring. Nu är änget mer ljusöppet. Det har även gjort naturvårdsröjningar av hassel och lindsly i änget, liksom hamling av över 400 träd, vilket till större del än destruktionen av alm har bidragit till att öppna upp miljön. Förändringen är dock inte drastisk, så lavfloran har troligtvis inte påverkats. Det är svårt att dra några slutsatser om utvecklingen av lavfloran i området, då många av träden, upp till hälften av dem, är feluppmärkta. Därför har hela området uteslutits ur resultatet, även om träden har inventerats som vanligt. Alla lavar som hittades i området år 2013 återfanns även i år. Utöver det hittades även traslav, som inte noterades år Anga prästänge Några askar har dött i Anga prästänge, men de allra flesta har överlevt. Askarna hamlas regelbundet och det verkar göra dem gott. De askar som dör tas bort vilket gynnar änget och ängsfloran. Men i Anga prästänge gynnas även trädföryngring och flera unga askar är på väg upp, vilket är mycket positivt. Lavfloran har förändrats något litet de här fem åren. Troligtvis beror delar av förändringen på felkällor i inventeringen och delar på att det skett en naturlig succession i lavfloran. Tre träd har uteslutits ur resultatet då de inte bedömdes vara samma träd som inventerades år Blautmyrskogen Flera askar har insjuknat, dött och fallit i Blautmyrskogen, men många askar är också friska. Miljön har inte förändrats påtagligt av askskottssjukan. Av de inventerade träden är de flesta i måttlig till god kondition. Endast ett par av dem är allvarligt sjuka. På många träd har lavfloran inte ändrats alls. På några av träden har den ändrats till viss del. Förändringen beror

12 troligtvis dels på felkällor i inventeringen och dels på att det har skett en naturlig succession. Kraterlav och orangepudrad klotterlav är ibland svåra att upptäcka då de förekommer i liten mängd. Dessa kan ha förbisetts i båda inventeringsomgångarna. Lunglaven kan delvis ha skrubbats av barken av betesdjuren. Ädellaven kan ha utvecklats så att den nu går att identifiera. Rikfruktig blemlav och frostfläck kan ha degenererats så att deras bålar inte längre går att identifiera. Båda lavarna dyker upp tidigt på yngre träd i skyddsvärda miljöer och det bör vara naturligt att de degenererar eller konkurreras ut när trädet växer till och barken utvecklar sig. 5. Brunnsrar Almsjukan har knappt påverkat området alls, men askskottssjukan har drabbat området hårt. Massor av askar har dött och flera är döende. Många av de döda askarna har redan ramlat, medan flera fortfarande står upp. Askskottssjukan har förändrat naturmiljön kraftigt. De absolut flesta av askarna som dött hade mycket höga naturvärden som nu går förlorade. Avdöendet har även skapat en mer ljusöppen miljö i vissa delar, något som inte är helt positivt i Brunnsrar. Förhoppningsvis har askskottssjukan nu nått sin kulmen i området. De askar som inte var döda eller döende såg riktigt pigga ut, även de som bar spår av sjukdomen. Och det är en stor fördel att det finns flera olika trädslag i Brunnsrar; ek, ask, alm, lönn, asp, mm. Det gör miljön mindre sårbar. Den absolut viktigaste åtgärden i området när sjukdomen har klingat av, är att få upp föryngring av ask. Det har skett lite förändringar i lavfloran. Många lavar har ökat i utbredning, vilket är positivt. Några har även tillkommit och flera har försvunnit. Förändringen beror troligtvis dels på felkällor i inventeringen och dels på att det har skett en naturlig succession. Eftersom många av arterna är väldigt tydliga bör det till största delen bero på naturlig succession. Att havstulpanlaven hade minskat kan bero på röjningen som gett en mer öppen miljö. Att lunglaven har minskat på ett träd kan bero på att barkflagor hade lossnat. Totalt sett har alla arter som hittades år 2013 återfunnits år Och totalt verkar arterna ha ökat något i utbredning. Men framför allt visar resultatet att det sker en spridning och dynamik bland lavarna. Ett träd har uteslutits ur resultatet då det inte bedömdes vara samma träd som inventerades år Bästeträsk De flesta askar verkar friska, endast ett fåtal har dött. Lavfloran har ändrats något, troligtvis mest på grund av naturlig succession. Vissa arter verkar ha utvecklats så att de nu går att identifiera, medan vissa verkar ha degenererat sedan den förra inventeringen. 7. Dagghagen Det finns många sjuka och döda askar både i ädellövskogen och i änget. Men det finns också flera askar som bär spår av sjukdomen men som nu ser friska ut. Förhoppningsvis innebär det att sjukdomen är på väg att avta. Det har genomförts stora naturvårdsåtgärder i Dagghagen. I änget har över 60 träd röjts fria från hassel och i ädellövskogen har gran huggits bort. Åtgärderna har varit positiva för naturmiljön och skapat ett mer ljusöppet änge och solinstrålning i ädellövskogen.

13 Lavfloran i Dagghagen har inte ändrats påtagligt. Det mest tydliga är att sjuka och döda träd har förlorat en del lavar, dels på grund av att lavarna degenererat och dött och dels på grund av att bark har fallit av. Rosa lundlav verkar ha spridit sig naturligt. Även andra lavar verkar ha förändrats naturligt. Det är alltid svårt att avgöra om Kraterlav har förändrats naturligt eller om det är en felkälla i inventeringen, då det ofta är små förekomster och svåra att upptäcka. Slät lönnlav har troligtvis förväxlats med lönnlav i den tidigare inventeringen. 8. Fide prästäng Det har insjuknat och dött många skar i Fide prästänge med intilliggande ädellövskog. Detta har fått en stor påverkan på naturmiljön eftersom varje ask har mycket höga naturvärden. De flesta av de inventerade askarna var friska och även de sjuka askarna verkade vara i relativt god kondition, så förhoppningsvis är den värsta sjukdomsvågen över. Nu krävs trädföryngring, både i änget och i skogen. Förhoppningsvis kommer nya askar i de gläntor i skogen som blivit när döda askar ramlat. Lavfloran har endast förändrats i liten utsträckning. Förändringen beror troligtvis dels på felkällor i inventeringen och dels på att det har skett en naturlig succession. 9. Gildarshagen Många askar har dött. Betesmarken i norr har vuxit igen ytterligare med sly och plantor av gran och tall. Lavfloran har ändrats sig något, både genom ökning/tillkomst och minskning/försvinnande. Förändringen beror troligtvis dels på felkällor i inventeringen och dels på att det har skett en naturlig succession. På vissa döda eller mycket sjuka träd märktes det att lavfloran var på väg att försvinna. På andra träd som mår bättre har arter ökat i utbredning och tillkommit. 10. Hall-Hangvar Flera askar har insjuknat och dött i hagen men det verkar inte ha hänt så mycket de senaste åren, så förhoppningsvis har spridningen av askskottssjukan stabiliserats. Askarna i inventeringen mår relativt bra och endast några enstaka ser ut som att de är på väg att dö. Lavfloran har endast ändrats i liten utsträckning. Det beror troligtvis delvis på naturlig succession. Rikfruktig blemlav har troligtvis genomgått förändringar i bålen, utvecklats på vissa träd och degenererats på andra träd, vilket har orsakat en del förändringar i förekomst och utbredning. Att en liten förekomst av lunglav försvann kan bero på att den har fallit av eller skrapats av från barken. Vissa lavar verkar även ha växt något. Övriga förändringar beror troligtvis på felkällor i inventeringen. 11. Hejnum högård Flera askar har insjuknat och dött. De som har klarat sig, och inte är döende, verkar vara i relativt god kondition. Det gäller även de som fortfarande bär tecken på askskottssjuka och därmed har klassats som sjuka. Störst påverkan på naturmiljön har askskottssjukan fått i änget och här behövs trädföryngring. Hasseln i änget behöver klippas ner för att ge mer ljus och möjliggöra nyhamling av de unga askar som finns och återhamling av de äldre askar som mår bra. Just nu är det för mörkt för detta. Lavfloran har endast ändrat sig obetydligt i området. Den lilla förändring som är beror troligtvis till största delen på felkällor i inventeringen. Ett av träden som inventerades var döende och på det trädet märktes det att lavarna mådde dåligt. Något träd hade även tappat en

14 del bark (även om trädet nu hade återhämtat sig och såg friskt ut) och där har troligtvis några lavar försvunnit. För att lavarna ska finnas kvar i änget är trädföryngring, hamling och nedklippning av hassel viktigt. 12. Hejnum kallgate Det har dött en hel del askar i det här området och lokalt har det fått en påverkan på miljön, men i det stora hela är området relativt oförändrat då det finns mycket ask kvar och många av dem är friska. Lavfloran har inte ändrat sig påtagligt. Några träd har fått tillkomst av lavar sedan förra inventeringen. De flesta tillkomna lavar var väldigt små, så troligtvis var de oidentifierbara eller förbisedda i förra inventeringen. En stor förekomst av kraterlav var troligtvis förbisedd på grund av att den doldes av idegran. På några träd har lavar också försvunnit. Det har troligtvis varit små förekomster, så de kan ha missats i denna inventeringen. Vissa ökningar och minskningar i utbredning har också skett. Det är troligtvis en kombination av felkällor i inventeringen och naturlig succession. På de träd som var döda eller döende märktes det att lavfloran hade påverkats negativt. 13. Hässleänget Många av askarna mår väldigt dåligt eller har dött. Änget är dock välskött och naturvårdsröjningen av hassel som har gjorts har varit positiv. Lavfloran i området har förändrats något, troligtvis mest på grund av naturlig succession. Vissa arter verkar ha utvecklats så att de nu går att identifiera, medan vissa verkar ha degenererat sedan den förra inventeringen. 14. Hörsne prästäng Flera almar har destruerats och flera askar har dött och fallit i Hörsne prästäng. Detta har varit negativt för de arter som vuxit på dessa träd, men det har inte förändrat naturmiljön påtagligt. Det finns mycket ask och alm kvar, tillsammans med flera andra trädslag. De inventerade träden var mestadels friska, endast en alm var borttagen. Lavfloran har ändrat sig lite sedan förra inventeringen. Från några träd har arter försvunnit och tillkommit. Även utbredningen har på något träd ändrat sig. Troligtvis beror det både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. Ljusgul blekspik verkar kunna flytta relativt snabbt. Bara i Hörsne prästäng har den tillkommit på två träd, utan att ha noterats alls i förra inventeringen. Denna art är så tydlig att den inte bör ha förbisetts i den förra inventeringen. 15. Klosteränge Några almar har destruerats och några askar har insjuknat och dött i Klosteränget. Det har fått en lokal påverkan på de arter som växte på dessa träd. Men det har inte påverkat naturmiljön i stort då merparten av trädskiktet består av ek. Almsjukan verkar finnas kvar i området, då sjuka almar påträffades vid en av kämpgravarna i väster. Men förhoppningsvis har askskottssjukan haft sin kulmen i området redan. I norra delen av Klosteränget har det gjorts en stor naturvårdsåtgärd där all tall har tagits bort ur ädellövskogen. Denna åtgärd har varit mycket positiv för naturmiljön. Den har skapat solöppna gläntor, friställt trängda ädellövträd och skapat förutsättningar för föryngring av ädellövträd.

15 Lavfloran har förändrats lite sedan förra inventeringen, främst med tillkomst av lavar på träden och ökning av befintliga lavars utbredning. Troligtvis beror det både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. 16. Käldänge Det har dött många askar i Käldänget och det har fått en påverkan på naturmiljön strukturellt sett. Änget har blivit mer ljusöppet vilket är positivt för många av ängets arter, bl.a. ängsfloran och de arter som växer på ekarna. Men det har också fallit en hel del träd som nu hindrar slåttern och som skulle behöva plockas bort. I änget har det genomförts en stor naturvårdsröjning av hassel vilket har gett gott resultat och bidragit allra mest till att änget nu är mer ljusöppet. I ädellövskogen har det blivit en hel del död ved, framför allt av klena askar. För arter knutna till ask har askskottssjukan troligtvis inte fått så stor påverkan, då asken inte har utpräglat höga naturvärden i Käldänget. De högsta naturvärdena i trädskiktet är knutna till ek och hassel. Lavfloran har förändrats i liten utsträckning och framför allt har det rört sig om tillkomst av lavar och ökad utbredning. Troligtvis beror det både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. Där det skett bortfall eller minskning av lavar har det i de flesta fall varit på döda eller sjuka askar där delar av barken börjat flaga eller trillat av. Det bör vara främsta förklaringen till bortfall och minskning i utbredning av lavar i Käldänget. 17. Liste-Hammars Några askar har dött i Liste-Hammars och flera är sjuka. De flesta askar som är sjuka verkar ändå vara i förhållandevis god kondition, endast ett fåtal verkar vara döende. Varje ask som dör i Liste-Hammars innebär dock en ganska stor påverkan på naturmiljön, då här redan från början fanns relativt få askar och de står glest utspridda. Det finns ett stråk med lövmarker längs med denna kust ner till Baju fiskeläger. Förhoppningsvis sker det utbyte med lavarna här emellan, annars är denna lokal väldigt isolerad. I hagen finns bara föryngring av tall. Det är oerhört viktigt att ask kan föryngra sig och att tallen inte tillåts ta över. Askarna bör gärna återhamlas. Lavfloran har i princip inte förändrats alls. Det är svårt att säga om den lilla förändring som skett beror på felkällor i inventeringen eller på naturlig succession. Inga av de inventerade träden hade dött eller var döende, så askskottssjukan verkar inte ha påverkat de inventerade lavarna. 18. Myrungs Det har dött några askar i Myrungs, men inte så många. Det har därför inte påverkat naturmiljön på ett betydande sätt. Flera askar är fortfarande sjuka, men de verkar överleva hittills. I fältskiktet kommer det upp skott av ask, lönn och rönn, men det finns inte tillräckligt stora gläntor för att de kunna växa upp till vuxna träd. Lavfloran har genomgått små förändringar av både tillkomst av lavar på träd och ökning i utbredning av befintliga förekomster. Delvis kan det nog bero på felkällor i inventeringen, men vissa förändringar är så tydliga att det bör röra sig om naturlig succession, vilket är positivt för området. 19. Mästerbyänget Det har dött en hel del ask i Mästerbyänget, vilket givetvis har påverkat de arter som vuxit på just de träden. Det har även i viss mån påverkat ängets struktur, men det har inte fått en

16 nämnvärd påverkan på miljön i ädellövskogen, förutom att det finns mer död ved nu. Av de inventerade askarna var flera sjuka, men de verkade ändå vara i förhållandevis god kondition, som om de var på väg att återhämta sig. Ingen var döende. Förhoppningsvis är det värsta avdöendet över för asken. Lavfloran har ändrat sig lite, främst genom tillkomst av lavar på träd och ökning i utbredning av befintliga förekomster. Troligtvis beror det både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. De tillkomna lavarna var i så små förekomster att lätt kunde ha förbisetts i förra inventeringen, eller möjligtvis utvecklats sedan dess. 20. Oggesänge Det har dött och ramlat många askar i Oggesänge och lokalt har det påverkat naturmiljön, med solinstrålning och öppna gläntor. De flesta askar som har ramlat har hyst höga naturvärden, som nu försvinner. Sjukdomen verkar dock ha nått sin kulmen i området och de träd som har överlevt ser ut att vara i riktigt god kondition. I gläntorna kommer nu upp rikligt med askföryngring, liksom föryngring av ek. Föryngringen möjliggörs av att området inte verkar betas längre. Det vore positivt med några års ytterligare betesuppehåll, kanske så länge som tio år, så föryngringen kommer ovan beteshöjd. Därefter bör området röjas upp (förutom den föryngring som ska sparas) och börja betas igen. Lavfloran har förändrats ytterst lite. Förändringen beror troligtvis dels på felkällor i inventeringen, men delar bör också bero på att det har skett en naturlig succession. På ett träd var den tillkomna orangepudrade klotterlaven så tydlig att den inte borde ha förbisetts i förra inventeringen. Det troliga är att den fanns redan då, men har utvecklat sina karaktäristiska drag sedan dess. 21. Pankar Det har dött och trillat massor av askar i Pankar. För naturmiljön i stort är det inte särskilt negativt. Skogen har inte blivit drastiskt glesare, då det finns gott om andra lövträd såsom ek och asp. De ljusgläntor som bildats är positiva, då de skapar en variation i skogen och möjliggör trädföryngring. Ädellövskogen är full av död askved, vilket är positivt för naturmiljön och de arter som lever på död ved. Men då det inte finns särskilt många medelålders askar (de flesta är gamla) så är frågan hur de arterna knutna till levande ask ska kunna sprida sig vidare. Det kommer upp askföryngring i gläntorna, så förhoppningsvis växer det upp nya askar som kan ta över arterna innan alla de gamla träden dör. Även aspen kan i viss mån ta över några av de arter som växer på ask. Lavfloran har ändrats sig något. Troligtvis beror det både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. Tre inventerade träd har uteslutits ur resultatet då det bedöms tveksamt om det är samma träd som inventerades år Ytterligare tre träd hade dött och fallit till marken, varför de också uteslutits ur resultatet då de inte kunde inventeras igen. 22. Salmbärshagen Många askar har dött och blåst ner i Salmbärshage, men de inventerade träden ser ut att vara i god kondition. Även de som är sjuka verkar må relativt bra i år. Det har genomförts naturvårdsröjningar av hassel i Salmbärshagen vilket har varit positivt för naturmiljön och för träden i hagen.

17 Lavfloran har ändrat sig något. Några förändringar verkar bero på naturlig succession och något på felkällor i inventeringen, t.ex. att en förekomst av lunglav bör ha missats i förra inventeringen. Rosa lundlav har försvunnit och tillkommit på så många träd att det ligger nära till hands att tro att det beror på faktiska förändringar, särskilt eftersom det är en tydlig art. Men då har dessa förändringar gått väldigt fort. Slät lönnlav har troligtvis förväxlats med lönnlav i den förra inventeringen. Det finns inga tecken på bortfall av lavar på grund av trädsjukdomar. 23. Stora Karlsö En del askar har dött i branterna sedan senaste besöket, men miljön i branterna har inte förändrats nämnvärt. Almsjukan har inte nått ön ännu, vilket gör att alla almar är friska i Elmar. Lavfloran har förändrats ytterst lite sedan förra inventeringen. Troligtvis beror den lilla förändring som varit både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. 24. Östergarn prästänge Flera askar har insjuknat i änget och i ädellövskogen, men endast några få har dött. Askskottssjukan har inte påverkat naturmiljön påtagligt och inte heller enskilda lavar i någon större utsträckning, då askarna i änget och ädellövskogen inte är särskilt artrika på lavar. Trädens viktigaste naturvärde bedöms vara som struktur i änget för skugga, fåglar, mm. Lavfloran har inte förändrats särskilt mycket och det mesta av förändringen bedöms vara felkällor i inventeringen, då t.ex. slät lönnlav har förväxlats med lönnlav i förra inventeringen. En viss naturlig succession av lavfloran har dock troligtvis skett. 25. Östergarnsberget Många askar har insjuknat och dött i branterna till Östergarnsberget. Det har lokalt förändrat naturmiljön ganska kraftigt, men bör inte få någon stor påverkan långsiktigt för biologisk mångfald. De flesta askar är unga och har i dagsläget inte utpräglat höga naturvärden. De är viktigt strukturer i branten, men det finns andra träd som kan ta över den rollen, t.ex. hassel, rönn, oxel och lönn. Lavfloran har knappt ändrats alls. De träd som är döda eller döende har ännu inte börjat förlora sin lavflora. Troligtvis beror förändringen både på felkällor i inventeringen och på att det har skett naturlig succession. Det är svårt att veta vilken orsak som varit viktigast. Den traslav som inte återfanns växte några centimeter från trädstammen. Den kan förra gången ha tolkats som växande på trädet.