Stadens planering för bostadsbyggande. i enlighet med den politiska viljeinriktningen?

Transkript

1 Stadens planering för bostadsbyggande i enlighet med den politiska viljeinriktningen?

2 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 2 Innehåll Inledning och läsanvisning 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Syfte och revisionsfrågor 8 Revisionskriterier 9 Metod och avgränsningar 11 Resultat av granskningen 13 Speglar detaljplaner rörande bostadsbyggande de mål och strategier som anges i översiktsplanen och budget? 13 Har granskade enheter arbetssätt för att säkerställa att strategier och mål i översiktsplan och budget får genomslag i planarbete och markanvisning? 17 Följer kommunstyrelsen upp om de mål och strategier som uttrycks i översiktsplan och budget nås? 22 Bedömning 27 Granskade detaljplaner speglar flera mål och strategier men undantag finns 27 Arbetssätten bör systematiseras ytterligare 27 En övergripande bild av om den politiska viljeinriktningen nås saknas 28 Avslutande bedömning Stadsrevisionens uppdrag 30 Språkbruk och revisionstermer Bilaga: Mål och strategier för översiktsplanens strategiska frågor

3 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 3 Inledning och läsanvisning Stadsrevisionens rapport Stadens planering för bostadsbyggande i enlighet med den politiska viljeinriktningen? blev klar den 11 november år Till rapporten finns också ett rapportsammandrag. Rapporten handlar om stadens planering för bostadsbyggande och om den är i enlighet med den politiska viljeinriktningen i översiktsplan och budget. Rapporten handlar också om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick av om de politiska målen faktiskt nås. Vi har granskat byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Älvstranden Utveckling AB och kommunstyrelsen. Läsanvisning Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi bakgrunden till granskningen och redogör för syfte, metod och de revisionskriterier som ligger till grund för våra bedömningar. På sidorna följer resultatet av granskningen. Sist i rapporten, på sidorna redovisar vi våra bedömningar. Rapporten, med diarienummer 288/13, och rapportsammandraget finns tillgängliga på kommunens hemsida ( Om du vill prenumerera på stadsrevisionens rapporter, kontakta oss gärna på e-post stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se eller på telefon

4 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 4 Sammanfattning Stadsrevisionen har granskat om stadens planering för bostadsbyggande sker i enlighet med den politiska viljeinriktningen så som den uttrycks i Översiktsplan för Göteborgs stad och i kommunfullmäktiges budget. Syftet med granskningen har varit att bedöma om byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och Älvstranden Utveckling AB arbetar enligt kommunfullmäktiges viljeinriktning och om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick av om viljeinriktningen uppnås. Vi har granskat om: detaljplanerna som rör bostadsbyggande speglar de mål och strategier som anges i översiktsplan och budget berörda nämnder och bolag har arbetssätt för att säkerställa att mål och strategier i översiktsplan och budget får genomslag i planarbete och markanvisning kommunstyrelsen följer upp om de mål och strategier som uttrycks i översiktsplan och budget nås. Granskningen visar att det finns förbättringsmöjligheter dels vad gäller systematiken i arbetssätten dels vad gäller uppföljningen av om den politiska viljeinriktningen nås. Nedan redogör vi för de viktigaste iakttagelserna och bedömningarna. Detaljplanernas spegling av mål och strategier i översiktsplan och budget Vi bedömer att granskade detaljplaner speglar flera av de mål och strategier som anges i översiktsplanen och budgeten. Det finns dock undantag. Det är framförallt mål och strategier kopplade till de två strategiska frågorna Mångfald, tryggt och mänskligt samt Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet som i lägre grad tagits omhand i arbetet med detaljplaner. Arbetssätt för att säkerställa genomslag för den politiska viljeinriktningen Det är vidare vår bedömning att berörda nämnder och bolag bör öka systematiken och styrningen i sina arbetssätt. Detta för att säkerställa ett genomslag för den politiska viljan, så som den är uttryckt i översiktsplanen och budgeten. Detta gäller i flera kritiska moment så som tidigt i processen vid bedömning av idéer på fastighetskontoret och i de förvaltningsgemensamma mötena för bedömning av förfrågningar, vid förprövning/planbesked och i arbetet med detaljplaner och vid markanvisningar. Kommunstyrelsens överblick Vi bedömer att kommunstyrelsen inte har en övergripande bild av om de mål och strategier som uttrycks i översiktsplanen och budget nås. Den uppföljning av översiktsplanen som görs av byggnadsnämnden kommer varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till del. Vi bedömer också att den uppföljning som byggnadsnämnden gör av översiktsplanen kan utvecklas. Det blir till exempel inte tydligt vilka mål eller strategier som eventuellt prioriteras bort i planarbetet utan en övergripande uppföljning. Uppföljningen måste i sin tur svara på i vilken mån de politiska målen nås. Med en gemensam bild av vilka prioriteringar och kompromisser som görs och i vilken riktning stadsbyggandet är på väg i förhållande till beslutade mål och inriktningar kan också en diskussion föras om det är i överensstämmelse med kommunfullmäktiges viljeinriktning. Stadsrevisionen lämnar två rekommendationer, en till byggnadsnämnden och en till kommunstyrelsen (sidan 29).

5 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 5 Bakgrund Planläggning av mark, vatten och byggande är en kommunal angelägenhet och regleras av plan- och bygglagen. 1 Kommunen har med andra ord planmonopol. Lagen innehåller bland annat regler om hur planer ska upprättas och antas samt om allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid planläggning. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. 2 Översiktsplanen kan sägas utgöra kommunens långsiktiga vision om användningen av stadens mark- och vattenområden och om hur bebyggelsen ska utvecklas. 3 Översiktsplanen är vägledande 4, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Detaljplan ska framför allt göras vid större förändringar och användas för den närmare regleringen av mark- och vattenanvändning i avgränsade områden. En detaljplan medför rätt att bygga i enlighet med bestämmelserna under en särskild angiven genomförandetid. 5 En detaljplan kan strida mot översiktsplanen men detta ska i så fall anges särskilt och motiveras. 6 I Göteborgs stad är det byggnadsnämnden som ansvarar för genomförande av allt planarbete och planläggning enligt plan- och bygglagen. Undantag gäller för detaljplaner som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt eller strider mot översiktsplanen. Sådana planer ska lyftas för beslut i kommunfullmäktige. 7 När en exploatering och byggande ska äga rum på mark som ägs av kommunen ska markanvisning ske, vilket fastighetsnämnden ansvarar för. En markanvisning innebär en rätt för en intressent att under en viss tid och på vissa givna villkor, få förhandla med staden om förutsättningarna för genomförande av ny bebyggelse inom visst markområde som staden äger. 8 En markanvisning sker vanligtvis i samband med att arbetet med att ta fram en detaljplan startar. 9 Det är arbetet med att ta fram översiktsplan respektive detaljplaner som formar grunden för hur det faktiska byggandet sker i staden. Planmonopolet och markägandet är strategiska verktyg för att åstadkomma önskad stadsutveckling. 1 Plan- och bygglagen 1 kap Plan- och bygglagen 2010:900 3 kap. 3 Översiktsplan för Göteborg : del 1 s Men inte juridiskt bindande. Plan- och bygglagen 3 kap 3. 5 Plan- och bygglagen 4 kap. 6 Plan- och bygglagen 4 kap Reglemente för Göteborgs byggnadsnämnd 1 samt plan- och bygglagen 5 kap Anvisning av mark för policy och bostäder, Policy och regler, fastställd av fastighetsnämnden Undantag från denna regel finns dock då markanvisning även kan ske i ett senare skede av en detaljplans framtagande.

6 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 6 Byggnadsnämnden fick vid kommunstyrelsens sammanträde den 1 juni år 2005 i uppdrag att påbörja arbete med en ny översiktsplan för Göteborgs kommun. 10 Utgångspunkten var kommunfullmäktiges budget , mål i Översiktsplan för Göteborg - ÖP99 och uppdraget för arbetet med översiktsplanen. 12 Stadens översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i februari 2009 och har sedan aktualitetsprövats 13 i byggnadsnämnden i augusti och behandlats i kommunstyrelsen i oktober. Planen fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i fysisk planering och i avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden. Översiktsplanen anger vilka frågor som är viktigast och i vilken takt staden ska växa. I planen har tretton strategiska frågor formulerats och för varje fråga anges 15 mål och strategier. Översiktsplanen fastställer även en utbyggnadsordning för staden som beskriver hur utbyggnad ska ske i olika områden. Vidare anges ett antal områdesvisa inriktningar som syftar till att visa huvuddragen i översiktsplanen och koppla dem till geografiska områden. Målen i översiktsplanen utgår också, precis som i kommunfullmäktiges budget, i huvudsak från göteborgarnas behov i tre dimensioner, det vill säga den ekologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen. Kommunfullmäktiges budget har under flera år tydligt pekat ut att bostadsbyggande är en prioriterad fråga och att stadens nämnder och styrelser ska arbeta aktivt för att öka bostadsproduktionen. Processen ska vara snabb, säker och effektiv. Kommunfullmäktiges krav på ett ökat bostadsbyggande har formulerats i målet om nya bostäder under mandatperioden Utöver det kvantitativa målet om fler bostäder innehåller både översiktsplan och budget flera målsättningar kopplade till bostadsbyggandet som är av mer kvalitativ karaktär. Som exempel kan nämnas målet om ökad variation i upplåtelseformer, ökad andel hyresrätter, minskad segregation, tillgång till naturområden och att byggnation av bostäder ska ske i områden med god kollektivtrafik. För att kommunfullmäktiges mål och intentioner ska kunna nås är det viktigt att berörda nämnder och bolag har arbetssätt som stöder detta. Vidare är det centralt med en fungerande samverkan mellan inblandade aktörer. Brister i arbetssätt eller samverkan riskerar i sämsta fall leda till bristande måluppfyllelse. Samtliga inblandade 10 Samtidigt beslutades att kommunstyrelsen i inledningen av processen skulle ta fram ett politiskt inriktningsdokument innehållande övergripande riktlinjer och mål samt en redovisning av angelägna strategiska frågor. Inriktningsdokumentet skulle vara vägledande för den fortsatta översiktsplansprocessen. 11 Mer specifikt kommunfullmäktiges vision om Göteborg som en livskraftig, långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. 12 Även Västra Götalandsregionens utvecklingsvision Det goda livet och Göteborgsregionens kommunalförbunds tillväxtstrategi Uthållig tillväxt var viktiga utgångspunkter i planarbetet. 13 Enligt plan- och bygglagen 3 kap. 27 ska kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i Vid tiden för denna rapports färdigställande återstår hantering i kommunfullmäktige. 15 Utgångspunkten är kommunfullmäktiges budget 2009, mål i Översiktsplan för Göteborg - ÖP99 och uppdraget för arbetet med översiktsplanen.

7 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 7 parter har också ett ansvar för att samverka i stadsbyggnadsfrågor. Kommunstyrelsen har genom sin ledningsfunktion ett ansvar för att leda och samordna bland annat den strategiska planeringen för göteborgssamhället. 16 Samverkan och koordinering av arbetet att nå kommunfullmäktiges stadsbyggnadsmål utgör en del av detta ansvar. För en ändamålsenlig styrning av stadsbyggnadsfrågor krävs en fungerande uppföljning som speglar i vilken mån översiktsplanens mål och intentioner samt kommunfullmäktiges prioriterade mål i budgeten faktiskt uppnås. 16 Reglemente för Göteborgs kommunstyrelse 3.

8 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 8 Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och Älvstranden Utveckling AB arbetar enligt kommunfullmäktiges viljeinriktning för bostadsbyggande så som den uttrycks i översiktsplanen och budgeten och om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick av om viljeinriktningen uppnås. Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor: 1. Speglar detaljplaner som rör bostadsbyggande de mål och strategier som anges i översiktsplanen och budgeten? 2. Har byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och Älvstranden Utveckling AB arbetssätt för att säkerställa att strategier och mål i översiktsplan och budget får genomslag i planarbete och markanvisning? 3. Följer kommunstyrelsen upp om de mål och strategier som uttrycks i översiktsplan och budget nås?

9 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 9 Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som vi revisorer utgår ifrån vid analys och bedömningar. Nedan redogör vi för revisionskriterierna. Översiktsplan för Göteborg Översiktsplanen har som övergripande mål att staden ska utvecklas på ett hållbart sätt. Huvudinriktningen är att Göteborg ska växa genom komplettering av den redan byggda staden och byggande i strategiska knutpunkter. 17 Detta benämns också som utbyggnadsordning 18 i översiktsplanen. För att visa huvuddragen i översiktsplanen och koppla dem till geografiska områden redovisas även sju områdesvisa inriktningar. 19 Planen innehåller också tretton strategiska frågor och för varje fråga har mål och strategier för att nå målen formulerats. I vår granskning är det åtta av dessa strategiska frågor som är relevanta vid bedömning av i vilken grad detaljplaner rörande bostadsbyggande speglar översiktsplanens mål. 20 Här redovisas de åtta strategiska frågorna medan de mål och strategier som är kopplade till varje fråga av utrymmesskäl redovisas i bilaga 1. 1) Göteborgs roll i en växande region 2) Attraktiv stadsmiljö 3) Robust samhälle 4) Fler bostäder 5) Förändrat transportbehov 6) Mångfald tryggt och mänskligt 7) Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet 8) Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet Kommunallagen och Göteborgs Stads ägardirektiv Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagens 6 kap. 1 ha uppsikt över nämndernas och de kommunala aktiebolagens verksamhet. Med kommunstyrelsens ledande ställning följer att den har till uppgift att skaffa sig överblick över hela kommunens verksamhet. 21 Nämnderna ska enligt 6 kap. 7 se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. De kommunala aktiebolagen ska, enligt Göteborgs Stads ägardirektiv, följa av kommunfullmäktige beslutad budget, av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutade policys, riktlinjer och regler Översiktsplan för Göteborg : Del 1 s Bygg och utveckla centralt, Koncentrera vid strategiska knutpunkter, Komplettera och blanda, Spara ytterområden för att skapa handlingsfrihet för framtiden, Skapa plats för hamn och verksamheter. 19 Centrala Göteborg Innerstaden, Centrala Göteborg Förnyelseområden, Mellanstaden, Ytterstaden Framtida, utvecklingsområden, Kustnära områden och skärgården, Storindustri, hamn och logistik, Naturområden. 20 De fem som inte ingår i granskningen är: Växande och förändrad handel, Expansivt näringsliv, Nordens logistikcentrum Tillgång till kusten, Särskilda lokaliseringar. 21 Kommunallagen med kommentar och praxis. Femte upplagan Kommentar till Ägardirektiv för Göteborgs Stads direkt och indirekt helägda bolag samt generellt ägardirektiv för Renova AB, Gryaab AB och Grefab.

10 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 10 Kommunfullmäktiges budget 2013/2014 De inriktningar och prioriterade mål som rör stadsbyggnad i kommunfullmäktiges budget hänger tätt ihop med de mål och strategier som finns i översiktsplanen. I några avseenden innebär skrivningarna i kommunfullmäktiges budget ytterligare preciseringar. I vår granskning har vi valt att ta fasta på skrivningarna i avsnittet Bostad för alla och det prioriterade målet om att staden bättre ska möta göteborgarnas bostadsbehov. Där ställs krav på sociala konsekvensanalyser samt att all stadsutveckling och byggnation ska utgå från barnens perspektiv. Det innebär bland annat att barn och unga ska bli aktivt tillfrågade och att barnkonsekvensanalyser ska göras. Dessa skrivningar har också beröringspunkter med de prioriterade målen Barns fysiska miljö ska bli bättre samt Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka. Reglemente för Göteborgs kommunstyrelse I avsnittet om ledning och samordning anges i 2 att kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. 23 Kommunstyrelsen ska vara informerad om och ha ansvar för hela stadens utveckling. Enligt 3 ligger det i kommunstyrelsens ledningsfunktion att leda och samordna bland annat den strategiska planeringen för göteborgssamhället och enligt 4 ingår det i kommunstyrelsens styrfunktion bland annat att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs. Mål och inriktningsdokument för kommunstyrelsen 2014 Av kommunstyrelsens mål- och inriktningsdokument för framgår att stadsledningskontorets primära uppdrag är att leda, samordna, styra och följa upp stadens samlade verksamhet för att på detta sätt utgöra ett kraftfullt ledningsstöd till kommunstyrelsen och för att effektuera politiska beslut. Stadsledningskontoret ska inta en lednings- och styrningsroll gällande måluppfyllelse för samtliga politiska mål och sett ur hela-staden-perspektivet. Arbetet ska aktivt syfta till att uppfylla de politiska målen för hela stadens utveckling. 23 Reglemente för Göteborgs kommunstyrelse Ur mål och inriktning KS 2014 s. 5: Utöver stadsledningskontorets samordnarroll ska kontoret utgöra ett stöd såväl till som i samarbete med förvaltningar och bolag. Detta stöd ska syfta till att uppfylla budgetens intentioner, bidra till en helhetssyn och bidra till att de politiska inriktningarna och målen uppfylls på ett för hela staden bästa sätt. Såväl stödet till kommunstyrelsen som stödet till förvaltningar och bolag är utifrån ett hela-staden-perspektiv beroende av varandra.

11 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 11 Metod och avgränsningar För att svara på granskningens syfte och revisionsfrågor har vi genomfört intervjuer och granskat dokumentation. För att ta reda på om detaljplanerna speglar de strategier och mål som anges i översiktsplanen och kommunfullmäktiges budget har vi granskat samtliga detaljplaner innehållande bostäder som vunnit laga kraft under år Utifrån översiktsplanens mål och strategier, samt de förklarande texter som finns kopplade till dessa, har vi formulerat indikatorer för att kunna bedöma om målen och strategierna har tagits omhand i detaljplanerna. Övrig dokumentation har huvudsakligen omfattat uppföljningsrapporter och årsrapporter, annan uppföljningsinformation samt olika typer av stöddokument så som riktlinjer, rutiner och checklistor. Vi har intervjuat ansvariga chefer på förvaltnings- och bolagsledningsnivå samt tjänstemän och handläggare med ansvar för strategiska planeringsfrågor, detaljplanearbete eller markanvisningar. Granskningen omfattar den del av processen som innebär att en idé eller planförslag inkommer till det att en färdig detaljplan antas. Särskilt fokus har vi haft på de olika steg i processen av förplanering som leder fram till att ett arbete med att ta fram en detaljplan startar. Vi har även intervjuat företrädare för kommunstyrelsens uppföljnings- och uppsiktsarbete samt koordineringsfunktionen. Totalt har vi intervjuat drygt tjugo personer. Avgränsningar Granskningen har avgränsats till att gälla de strategiska frågor med vidhängande mål och strategier i översiktsplan och de prioriterade mål i kommunfullmäktiges budget som har en tydlig koppling till byggandet av bostäder. Det innebär att fem av de strategiska frågorna i översiktsplanen inte ingått i granskningen. 25 Detaljplaner som endast avser exploatering för verksamheter har inte heller granskats. Detaljplaneprocessen sträcker sig över flera år vilket innebär att planer som beslutats under år 2013 kan ha haft sin startpunkt när föregående översiktsplan (ÖP99) gällde eller när kommunfullmäktiges prioritering av mål kan ha varit en annan. Översiktsplanen har ändå varit gällande sedan år 2009 och bör därför vara det dokument som varit vägledande vid fastställandet av detaljplaner under år Kommunfullmäktiges prioritering av mål har också under samma tid varit förhållandevis konstant. Flera nämnder och bolag är involverade i stadsbyggnadsfrågor. Granskningen omfattar dock inte de nämnder och bolag som inte har ett direkt uppdrag att bevaka bostadsbyggnadsfrågor i planläggningen. Därför har vi valt att exempelvis inte låta trafiknämnden, park- och naturnämnden och miljönämnden, som är viktiga nämnder i planprocessen, ingå i granskningen. Även stadsdelsnämnderna har genom sitt reglemente 26 ett uppdrag i samhällsplaneringen som bland annat syftar till att lyfta in nämndens sociala erfarenheter och påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. De ingår inte heller i granskningen. Granskningen omfattar inte heller Förvaltnings AB Framtiden. 25 De fem strategiska frågorna som vi inte har bedömt är: Växande och förändrad handel, Expansivt näringsliv, Nordens logistikcentrum, Tillgång till kusten och Särskilda lokaliseringar. 26 Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder 4.

12 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 12 Granskningen är inte en prövning av lagenligheten enligt plan- och bygglagen. I planoch bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Den anger att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten i enlighet med plan- och bygglagen. 27 Lagen är en viktig ram för att förstå i vilket sammanhang de frågor vi granskar befinner sig i men den utgör inte bedömningsgrund för våra iakttagelser. I planläggningen av mark, vatten och byggande ingår fler planeringsnivåer än översiktsplan och detaljplan. Exempelvis kan översiktsplanen ändras eller fördjupas för delområden 28. Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan. 29 En detaljplan kan, men måste inte, föregås av ett program. Om ett program upprättas ska det studera det sammanhang som ett aktuellt område befinner sig i och därmed klargöra lämplig markanvändning, behov av infrastruktur och konsekvenser av en eventuell detaljplan. Vi har inte granskat vare sig stadens arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner, områdesbestämmelser eller program eller de faktiska dokumenten i de fall sådana finns för de detaljplaner som ingår i granskningen. 27 Plan- och bygglagen 1 kap Plan- och bygglagen 3 kap Plan- och bygglagen 4 kap. 41.

13 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 13 Resultat av granskningen Speglar detaljplaner som rör bostadsbyggande de mål och strategier som anges i översiktsplanen och budgeten? Översiktsplanen utgår från kommunfullmäktiges vision om att Göteborg ska utvecklas till en livskraftig långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. Översiktsplanen fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i fysisk planering och i avvägningar om mark- och vattenområdenas användning. För att åstadkomma detta har tretton strategiska frågor formulerats och för varje strategisk fråga har ett antal mål samt strategier för att nå målen angetts. För att uppnå kommunfullmäktiges intentioner för stadens utveckling behöver dessa mål och strategier få genomslag i den fysiska planeringen och mer konkret i de detaljplaner som beslutas. För att ta reda på om detaljplanerna speglar de strategier och mål som anges i översiktsplanen och budgeten har vi granskat samtliga detaljplaner innehållande bostäder som vunnit laga kraft under år Inför sammanställningen sorterades emellertid de planer bort som endast innehöll en eller ett fåtal bostäder, till exempel detaljplan för bostad med särskild service. Anledningen till att dessa plockades bort är att de skulle få ett för stort negativt genomslag i sammanställningen eftersom det inte är möjligt för en så liten plan att hantera alla strategiska frågor. Av de 28 detaljplaner som vann laga kraft under år 2013 blev det elva kvar som innehöll bostäder och som bedömdes som tillräckligt stora för att ha möjlighet att hantera de strategiska frågorna. Översiktsplanen bryter ner de tretton strategiska frågorna i mål. Målen bryts i sin tur ned i flera strategier. Det är dessa strategier som vi har undersökt om det går att utläsa ur de samlade planhandlingarna om de tillgodoses eller beaktas. Eftersom vi har avgränsat oss till att bara granska detaljplaner som innehåller bostäder har vi också bedömt att tre av de tretton strategiska frågorna och medföljande mål inte är relevanta för granskningen. 30 Ytterligare två strategiska frågor 31 plockades bort under pågående granskning med anledning av att de, för merparten av de granskade detaljplanerna, inte heller visade sig vara tillämpliga. Kvar fanns då åtta strategiska frågor med mål som vi nu kommer redovisa våra iakttagelser för. De mål och inriktningar beträffande stadsbyggnaden som tagits upp i kommunfullmäktiges budget under de senare åren går helt i linje med de strategiska frågorna som tidigare fastställts i översiktsplanen. I några fall har detaljeringsgraden dock ökat. Exempelvis så anges i budgeten det antal bostäder som ska byggas och det ställs krav på sociala konsekvensanalyser. Budgetskrivningarna är under några år dessutom tydligare med att peka på att all stadsutveckling och byggnation ska utgå från barnens perspektiv och att barnkonsekvensanalyser ska göras. De flesta mål och strategier har tagits omhand Vi kan inledningsvis konstatera att i princip alla de mål och strategier som är kopplade till de fem strategiska frågorna Göteborgs roll i en växande region, Attraktiva stadsmiljöer, Robust samhälle, Fler bostäder samt Förändrat transportbehov har 30 Dessa är de strategiska frågorna; 6 Expansivt näringsliv, 7 Nordens logistikcentrum och 13 Särskilda lokaliseringar. 31 Strategisk fråga 5 Växande och förändrad handel samt 12 Tillgång till kusten.

14 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 14 omhändertagits i detaljplanerna. Det som dock avviker något från den bilden är de strategier 32 som kan kopplas till att bygga blandstad. 33 Vid vår granskning har vi inte av planhandlingarna kunnat se om dessa strategier tagits omhand. Därför har vi gått utanför detaljplanen och även tittat på den omgivande miljön. Trots detta är det bara i hälften av planerna som vi kan se att de bidrar till en komplettering av funktioner och visuell mångfald eller nya hustyper och upplåtelseformer. Det går inte att utläsa av planhandlingarna om de strategier som strävar efter ett mer miljöanpassat byggande har omhändertagits. Enligt de vi har intervjuat kan detta främst förklaras med att det inte är i detaljplanearbetet utan snarare i markanvisningarna som kommunen har möjlighet att ställa krav på byggherrar om att 34 följa stadens program för miljöanpassat byggande. När det gäller strategierna för att lyfta fram natur- och kulturvärden så är flera av dem av den arten att det inte är möjligt att bedöma dem i enskilda detaljplaner, särskilt inte i de planer som dessutom innehåller bostäder. Vi kan dock konstatera att i de fall det varit aktuellt har detaljplanen aktivt bevarat de särskilt värdefulla och oersättliga naturkultur- och landskapsbildsvärdena. Däremot är det bara i hälften av de granskade planerna där borttaget natur- kultur- och rekreationsvärden kompenseras. I några fall motiveras detta med att det ändå finns gott om dessa värden i det geografiska närområdet. Några mål och strategier avspeglas inte i granskade detaljplaner När det gäller de mål och strategier som är kopplade till de två strategiska frågorna Mångfald, tryggt och mänskligt samt Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet så ser vi att övervägande delen inte tagits omhand i de granskade detaljplanerna. Målet för Mångfald, tryggt och mänskligt är att: Göteborg ska vara en trygg stad där alla olika befolkningsgrupper kan känna tillhörighet i offentliga rum och ha möjlighet att mötas. Detta uppnås genom att: Verka för en solidarisk och hållbar stad där alla behövs och där alla får goda möjligheter att utveckla sina liv. I den framtida staden ska segregation ha vänts till integration. Överbrygga barriärer och skapa kommunikation och rörelse. Stadens offentliga rum ska planeras för att vara öppna, trygga och tillgängliga för alla grupper i samhället under alla tider på dygnet. Verka för att människors olika behov uppmärksammas, t.ex. genom utökad dialog i planeringsprocessen. 32 Strategierna: Möjligheter till ett rikt stadsliv som kännetecknas av komplexitet, med många funktioner som blandas i ett område och en visuell mångfald samt Planera för större blandning av hustyper, upplåtelseformer och prisbilder för att nå ökad valfrihet i boendet och mindre segregation. 33 I översiktsplanen del 1 s. 55 beskrivs begreppet blandstad som en bebyggelse med en god balans mellan bostäder, arbetsplatser och service. Det ska dock sägas att det inte finns exakt definitionen av begreppet blandstad. I skriften Blandstad ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? från Boverket från 2005 görs ett försök till definition. I skriften slås fast att begreppet blandstad är vagt. Det ger tolkningsutrymme och därmed större frihet i den lokala tillämpningen. 34 Det finns ett program för miljöanpassat byggande i staden, antaget av fastighetsnämnden vars syfte är att utgöra underlag när markanvisningar lämnas och avtal tecknas med byggherrar samt vara riktlinjer vid detaljplanering och bygglovgivning.

15 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 15 Den första strategin handlar om att motverka boendesegregation genom att bygga en blandad stad med olika bostadstyper, verksamheter och olika upplåtelseformer. Som vi redan tidigare konstaterat så bidrar bara hälften av de granskade planerna till detta. För att bidra till att minska den boendesegregation som redan finns är det också väsentligt att komplettera i de områden som har den största ensidigheten i sitt bostadsbestånd. Den här granskningen har dock inte tittat närmare på var i staden som det byggs. Detta är dock något som byggnadsnämnden följer upp årligen i uppföljningen av översiktsplanen. Den sammanställning som görs över färdigställda bostäder under de senaste fyra åren talar inte för att frågan om boendesegregation hanteras. 35 Strategin att överbrygga barriärer och att skapa kommunikation och rörelse hanteras något bättre. I drygt hälften av de granskade planerna kan vi se att frågan hanteras. Eftersom granskningen sker på detaljplanenivå, i planer som innehåller bostäder, är det i första hand den sammanbindande effekten med närliggande områden som vi har kunnat iaktta. Den tredje strategin handlar om att skapa offentliga platser där olika grupper av människor kan mötas. Det kan handla om lokaler för kultur, föreningsliv och idrott men det kan också betyda offentliga platser som torg, parker eller badplatser. I de granskade detaljplanerna är det endast i två fall vi kan se att frågan har hanterats genom att något av ovanstående exempel har planerats. Den sista strategin för att göra Göteborg till en trygg stad där alla olika befolkningsgrupper kan känna tillhörighet i offentliga rum och ha möjlighet att mötas handlar om att beakta olika gruppers särskilda behov. Särskilt barnens situation ska uppmärksammas. Metoden som framförs för att hantera detta är att genomföra en utökad dialog med dessa grupper. Det framgår dock inte i någon av de granskade detaljplanerna om någon utökad dialog genomförts, utöver det ordinarie samrådsförfarandet. Den andra strategiska frågan där vi menar att det inte framgår av planhandlingarna om den har hanterats i de granskade planerna är Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet. Målet och de strategier som formuleras är att Göteborg ska kunna erbjuda goda rekreationsmöjligheter och vara en hälsosam, mänsklig och trygg stad genom att: Tillgången till grönområden och områden för rekreation, lek, idrott, föreningsliv och kultur ökas. Borttaget natur-, kultur- och rekreationsvärde kompenseras. Kopplingen mellan trafik och hälsa medvetandegörs och beaktas. Arbetet med folkhälsa, sociala frågor, trygghetsfrågor, trafiksäkerhet och fysisk tillgänglighet får genomslag i fysisk planering. 35 Översiktsplan för Göteborg, uppföljning 2013, Byggnadsnämnden , sid 9.

16 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 16 När det gäller tillgången till grönområden så har vi bedömt att frågan hanteras i de granskade planerna. Tillgången till grönområden säkerställs i samtliga planer. Såsom strategin är utformad så är det egentligen inte tillräckligt med att ha tillgång till ett grönområde eller område för rekreation utan översiktsplanens intention är att tillgången dessutom ska öka. Vi har emellertid inte inom ramen för den här granskningen kunnat avgöra om de granskade planerna har bidragit till detta. Beträffande kompensation av borttaget natur- kultur- och rekreationsvärde så har vi tidigare konstaterat att detta bara sker i hälften av de granskade planerna. Detta motiveras av att tillgången till rekreationsområden är tillräckligt god ändå, vilket kan vara en riktig bedömning. När det gäller den tredje strategin, om att medvetandegöra och beakta kopplingen mellan trafik och hälsa så görs detta till viss del. Bullerfrågan hanteras i samtliga planer och luftföroreningar där det är aktuellt utifrån gällande miljökvalitetsnormer. Det finns dock inte några andra kopplingar mellan trafik och hälsa som berörs, trots att det rimligtvis borde finnas sådana. Buller och luftkvalitet är dock de enda kopplingar som nämns i översiktsplanen och utifrån det så har inga avvikelser gjorts i detaljplaneringen. Avvikelser hittar vi däremot när det kommer till den sista strategin. Den som handlar om att arbetet med folkhälsa, sociala frågor, trygghetsfrågor, trafiksäkerhet och fysisk tillgänglighet ska få genomslag i fysisk planering. Folkhälsan påverkas även av de övriga strategierna för att uppnå målet men i övrigt så har inte frågan fått något genomslag i detaljplanering. Det går åtminstone inte att utläsa ur handlingarna. Det samma gäller de sociala frågorna och övriga trygghetsfrågor medan trafiksäkerhet behandlas i några fall. Sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser saknas Fullmäktiges budget har under flera år pekat på behovet av sociala konsekvensanalyser och att stadsutvecklingen ska utgå från barnens perspektiv. För att möta dessa krav har stadsbyggnadskontoret tillsammans med S på social resursförvaltningen tagit fram två verktyg Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys. Verktyget för social konsekvensanalys har tagits fram för att stärka arbetet med social hållbarhet i stadsutvecklingen medan verktyget för barnkonsekvensanalys ska lyfta det barn- och ungdomsspecifika i den fysiska planeringen. Trots att dessa verktyg funnits sedan år 2011 kan vi inte se några tecken på att de har använts i någon av de granskade detaljplanerna. Vi har dock sett exempel på att verktygen för konsekvensanalyserna används i plan- och programarbete som pågått/pågår under år I ett av dessa fall, Frihamnen, så framställs det i handlingarna som att det är ett pilotprojekt för användandet av verktyget för barnkonsekvensanalys. En analys av hur verktygen har använts i Planprogrammet för Frihamnen visar på att det finns goda möjligheter för att dessa verktyg ska kunna svara upp mot de brister som har iakttagits i de granskade detaljplanerna. 36 S2020 står för socialt hållbar utveckling år 2020 och är ett uppdrag till alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad. S2020 är även namnet på den strategiska arbetsgrupp inom Social resursförvaltning som fungerar som en stödfunktion i stadens arbete med social hållbarhet. 37 Detaljplanearbete Skra bro, Planprogram Frihamnen, Selma Lagerlöfs torg.

17 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 17 Översikt över i vilken mån de strategiska frågorna speglas i granskade detaljplaner Strategiska frågor 1. Göteborgs roll i en växande region 2. Attraktiv stadsmiljö 3. Robust samhälle 4. Fler bostäder 5. Växande och förändrad handel 6. Expansivt näringsliv 7. Nordens logistikcentrum 8. Förändrat transportbehov 9. Mångfald, tryggt och mänskligt 10. Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet 11. Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet 12. Tillgång till kusten 13. Särskilda lokaliseringar Övervägande omhändertaget Övervägande ej omhändertaget Ej bedömt Har granskade enheter arbetssätt för att säkerställa att strategier och mål i översiktsplan och budget får genomslag i planarbete och markanvisning? Stadens viktigaste styrverktyg för byggandet av staden är det kommunala markinnehavet och planmonopolet. En intervjuperson uttrycker betydelsen av dessa med att den politiska styrningen får reell kraft först när den förs in i markanvisningen och detaljplanen. Det är i första hand byggnadsnämnden, fastighetsnämnden samt Älvstranden Utveckling AB som kan bidra till uppfyllelsen av de mål och strategier gällande stadsutveckling och bostadsbyggande som finns i översiktsplan och budget. Därför söker vi i granskningen efter hur dessa aktörer på olika sätt arbetar in stadens mål och strategier för bostadsbyggande och stadsutveckling i rutiner som vägleder viktigare skeden av markanvisnings- och detaljplaneprocessen. Tidigt i processerna finns förprövnings- och prövningstillfällen som har en avgörande och selekterande betydelse för vilka idéer som prioriteras vidare mot start av detaljplanearbete. Vid dessa tillfällen sker olika former av avstämningar, bland annat med utgångspunkt från översiktsplan och kommunfullmäktiges budget. Granskningen visar på en samsyn om att det huvudsakliga ansvaret för att säkerställa att mål och strategier i översiktsplan och budget får genomslag i planarbetet vilar på stadsbyggnadskontoret och projektledare/planhandläggare för respektive detaljplan. Samtidigt menar intervjupersonerna att det framför allt är i de tidiga skedena av planprocessen, före själva planstarten, som möjligheten för detta är som störst.

18 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 18 Från idé till start av detaljplanearbete När planförfrågningar avseende privat mark kommer till stadsbyggnadskontoret tas de upp på så kallade Ärendehanteringsmöten. Förfrågningar som kommer via fastighetskontoret avseende kommunal mark bereds/förprövas på det så kallade Inkorgsmötet. Ärendehanteringsmötet är en intern grupp på stadsbyggnadskontoret som sammanträder varje vecka. På Inkorgen möts representanter från fastighets- och stadsbyggnads- och trafikkontoren varannan vecka. Älvstranden Utveckling AB deltar inte i Inkorgen, men det pågår enligt bolaget en diskussion om att delta i detta avstämningsmöte. På Ärendehanteringsmöten och Inkorgmöten sker en avstämning bland annat genom att mötesdeltagarna tar ställning till om de inkomna idéerna är sådana att detaljplanen kommer att stämma överens med intentionerna från översiktsplan och kommunfullmäktiges budget. Av våra intervjuer framgår att de avstämningar som görs på Ärendehanteringsmöten och Inkorgmöten inte i detalj omfattar diskussioner kring vilka mål och strategier i översiktsplanen eller fullmäktiges budget en förfrågan överensstämmer med. Snarare består avstämningen av en diskussion om det är något i förfrågan som står i strid med översiktsplanen eller går mot de politiska intentionerna. Den föreslagna idén diskuteras också med utgångspunkt i tidigare beslut och genomförbarhet. Innan ett ärende styrs in till Inkorgmötet genomför fastighetskontoret en egen förprövning som innefattar en övergripande avstämning mot översiktsplanen. Enligt uppgift fanns det förr interna checklistor för att bedöma sådana förfrågningar, men dessa har inte använts på senare tid. Avstämningen innebär i princip att om idén uppenbart står i strid med översiktsplanen eller med stadsbyggnadskontorets tidigare ställningstaganden i liknande ärenden skickas förfrågan vanligtvis inte vidare till Inkorgen. 38 Om idén däremot stämmer överens med översiktsplanen, exempelvis avseende utbyggnadsordning, kompletteringsbebyggelse eller kollektivtrafiknära läge, skickar fastighetskontoret förfrågningarna vidare till stadsbyggnadskontoret för beredning i Inkorgen. Efter diskussionerna på Ärendehanteringsmötena och Inkorgen fördelas ärendena via planchef till handläggare för att göra förprövning för planbesked respektive förprövning för svar till fastighetskontoret. 39 I dessa förprövningar styrs handläggarna av checklistor och mallar för tjänsteutlåtande till byggnadsnämnden eller svarsbrev till fastighetskontoret. 40 Checklistorna innehåller inga punkter som på ett tydligt sätt kan kopplas till översiktsplanens mål och strategier. Enligt mallen ska handläggaren ange förutsättningar för detaljplanen utifrån översiktsplanen. I mallarna ges exempel på områden som kan vara underlag för bedömning. Några områden har viss koppling till de politiska målen men lämnar också stort tolkningsutrymme till den enskilde 38 Det händer att en idé kan skickas vidare för diskussion trots att den kanske saknar stöd i översiktsplanen. Detta sker i syfte att utmana även översiktsplanen. Om en sådan idé leder till detaljplan och denna då bedöms strida mot översiktsplanen ska den antas av kommunfullmäktige. 39 Efter Inkorgmöten finns också ett alternativ för vissa ärenden att listats som projekt på bruttolistan utan förprövning. 40 Det finns även en arbetsbeskrivning där det står när idén ska stämmas av mot översiktsplanen. I arbetsbeskrivningen finns rubriker som ska beaktas. Här finns delvis en koppling till översiktsplanen och fullmäktiges mål. Arbetsbeskrivningen ger dock inget stöd i hur avstämningen ska göras eller hur bedömningen ska göras. I rutinhandboken finns också en mall för Planbeskrivning där det också finns ett antal rubriker som ska beaktas. Likt arbetsbeskrivningen finns här rubriker som delvis har en koppling till översiktsplanen och fullmäktiges mål.

19 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 19 handläggaren. Mallen är ett stöd för handläggaren men måste inte användas om det gäller enklare förprövningar. Bedömningar ska stämmas av med planchefen. Ibland förankrar planchefen också bedömningen på Ärendehanteringsmötet innan ärendet går till nämnden. 41 Om förprövningen leder till ett positivt besked noteras idén som ett projekt på bruttolistan, en lista där samtliga projekt finns beskrivna som sedan ska prioriteras in i produktionsplanen. Som ett resultat av det så kallade GEM-projeketet finns en del förslag till förändringar av bland annat förprövningsprocessen. Exempelvis pågår enligt uppgift från stadsbyggnadskontoret ett arbete som syftar till att mer metodiskt analysera varje planbesked utifrån tydliga prioriteringskriterier liknande det arbete som gjorts inför produktionsplan 2015(se nedan). Det finns också förslag som innebär mer lika hantering av förfrågningar från fastighetskontoret och ansökan om planbesked. Dessa förslag är emellertid inte beslutade eller genomförda och inget vi kunnat verifiera i granskningen. I arbetet med att prioritera projekt från bruttolistan till produktionsplanen ingår fastighets-, stadsbyggnads- och trafikkontoret. Det är förvaltningarna tillsammans som tar fram förslag till produktionsplanen. Den beslutas årligen av byggnadsnämnden under oktober till november månad. Av våra intervjuer framgår att dokumentet Ledord och strategier tidigare användes för att säkra att mål och strategier i översiktsplanen nås. Dokumentet har dock inte ansetts ge det tydliga stöd i bedömningar som krävs. Inför arbetet med produktionsplan 2015 har därför nya urvalskriterier och en ny prioriteringsmatris för hur projekt ska väljas ut till produktionsplanen tagits fram. Dessa kriterier knyter på ett tydligare sätt an till målen och strategierna i översiktsplanen än vad dokumentet Ledord och strategier gjorde. Förslaget till produktionsplan som läggs fram för beslut i byggnadsnämnden innehåller information om plats, antal bostäder samt antal kvadratmeter verksamhetsyta för varje projekt. Det innehåller inte någon information om på vilket sätt eller i vilken grad de planerade projekten förväntas stämma överens med de politiska intentionerna så som de uttrycks i översiktsplan och budget. Eftersom Älvstranden Utveckling AB varken deltar i Inkorgen eller i arbetet med produktionsplan träffar bolaget istället avdelningschefen för planavdelningen på stadsbyggnadskontoret och för fram sina önskemål. Enligt uppgift är prioriteringen i produktionsplanen av kommande detaljplaner för Frihamnen säkrade på detta sätt Vid negativa planbesked har stadsbyggnadskontoret delegation. Positiva planbesked tas av byggnadsnämnden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande avseende förfrågningar från fastighetskontoret anmäls till byggnadsnämnden och svarsbrev till fastighetskontoret undertecknas av planchefen. 42 GEM-projeketet syftar till att utveckla en gemensam syn på planprocessen. Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret skall ha ett gemensamt arbetssätt och gemensam projektmodell i planprocessen. Med ett gemensamt arbetssätt och med en gemensam modell finns grund för ett effektivt samarbete som såväl kortsiktigt som långsiktigt kommer att öka kvaliteten och minska kostnaderna. Beslut att starta projektet togs i slutet av 2011 och fortgår till och med Projektbeställare är direktörerna för stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret.

20 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 20 När arbetet med en ny detaljplan sedan startar vilar ansvaret för att detaljplanerna slutligen stämmer överens med de politiska intentionerna från översiktsplanen och kommunfullmäktiges budget på varje enskild planhandläggare/projektledare. Alla anställda informeras om dokumenten och dess innebörd samt om mål- och inriktningsdokument och verksamhetsplan. Stadsbyggnadskontoret förlitar sig enligt intervjuer på den kompetens som finns hos professionen. Uppfattningen är att de mål som formulerats i översiktsplanen i stort stämmer överens med vad planhandläggarna får med sig från sin utbildning och yrkeserfarenhet. Genom utbildning, erfarenhet och skicklighet ska det därför sitta i ryggmärgen på dem att hantera den här typen av kvalitativa mål. Planhandläggarna förväntas också hantera en väldigt stor mängd tematiska program och strategiska dokument samt med utgångspunkt i dessa föra in den politiska styrningen i planarbetet. Samtliga respondenter har sagt att det är näst intill omöjligt för dem att hålla reda på alla mål och strategier. I rutinhandboken som finns tillgänglig för stadsbyggnadskontorets medarbetare finns mallar för detaljplanearbetet enligt plan- och bygglagen, men denna har ingen tydlig koppling till översiktsplanen. Det finns checklistor för de olika stegen i planprocessen (start, samråd, granskning, antagande och laga kraft). I avdelningens rutinhandbok finns också stöddokument för att kunna göra olika bedömningar, exempelvis verktygen för sociala och barnkonsekvensanalyser, checklista för kompensationsåtgärder och mall för planhandling. 43 Enhetschefen har ett kvalitetssäkrande uppdrag och insyn i detaljplanearbetet genom diskussioner med handläggarna i varje ärende. Enhetschefen blir mer involverad i komplicerade planer. Vad som utgör komplicerade planer varierar. Under arbetets gång sker enligt uppgift från stadsbyggnadskontoret också kontinuerlig avstämning med avdelningschef och vid behov med stadsbyggnadsledning och/eller stadsbyggnadsdirektör. Det sker däremot inte någon kontroll eller uppföljning över hur väl detaljplaner på en övergripande nivå lyckats tillgodose samtliga mål och strategier i översiktsplan och budget. Samtliga detaljplaner antas av byggnadsnämnden. Undantaget är de detaljplaner som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt, 44 exempelvis en plan som står i strid med översiktsplanen. Dessa planer ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Markanvisningsprocessen Även markanvisningar erbjuder enligt fastighetskontoret och Älvstranden Utveckling AB vissa möjligheter att bidra till att stadens mål och strategier för bostadsbyggande uppnås. Markanvisningar sker vanligtvis i samband med planstart. Fastighetsnämndens och Älvstranden Utveckling AB:s möjligheter att få genomslag för de politiska intentionerna i markanvisnings- och planarbetet påminner om varandra. Vad som skiljer sig åt är att dessa båda aktörer över tid har utvecklat lite olika arbetssätt. För fastighetsnämndens verksamhet är översiktsplan och kommunfullmäktiges budget de ytterst styrande dokumenten. För Älvstranden 43 För att utreda om natur- eller rekreationsvärden riskerar att skadas eller försvinna när en detaljplan genomförs skall man, under tiden planförslaget arbetas fram, gå igenom denna checklista. Hälsa och säkerhet, Natur- och kulturmiljö, Naturresurser och Social miljö där handläggaren uppmanas att beskriva behov, utmaningar och möjligheter, att särskilt lyfta fram det som är barnspecifikt och att ange ambitionsnivån för arbetet med sociala aspekter och barnperspektiv. 44 Byggnadsnämndens reglemente 5a.

21 STADENS PLANERING FÖR BOSTADSBYGGANDE 21 Utveckling AB är Vision Älvstaden 45 med tillhörande färdplan samt ägardirektivet 46 de viktigaste styrdokumenten. I den nya markanvisningspolicyn som beslutades av fastighetsnämnden i juni år 2014 inkluderas även Älvstrandens mark. Detta innebär att markanvisningar samordnas med en gemensam ingång. Markanvisningar ska ske utifrån markanvisningspolicyn. För handläggningen finns en bedömningsmall som ska innehålla en motivering till varför en viss byggherre får en markanvisning. Den nya markanvisningspolicyn anger att det ska finnas ett antal baskrav för varje markanvisning samt att det för varje projekt tas fram projektspecifika krav. Policyn utgår från de politiskt beslutade målen och strategierna i stadens budget, översiktsplanen, strategin för utbyggnadsplanering, Vision Älvstaden och Göteborgsregionens tillväxtstrategi. Enligt markanvisningspolicyn anger dessa styrdokument att inriktningen för stadens utveckling är att komplettera den redan byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Det innebär att ny bebyggelse i första hand ska tillkomma i centrala Göteborg - framförallt i de centrala förnyelseområdena - och genom komplettering i kollektivtrafiknära lägen. I förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning 47 konstateras att planeringen måste koncentreras till områden och lägen med hög genomförbarhet. Hög genomförbarhet är enligt flera intervjupersoner planer i lägen där det är en hög efterfrågan, där folk vill bo och där byggherrar vill bygga, vilket i princip inneburit att det byggs relativt lite i de nordöstra delarna av staden. Hög genomförbarhet innebär också en plan där ekonomin går ihop och en plan som inte är väldigt krånglig att få igenom på grund av markförhållanden, arkeologi, naturvärden eller liknande. På frågan om det finns något av de politiska målen som är särskilt svåra att hantera anger flertalet målet om att bygga blandstad 48. Här ges begreppet blandstad betydelsen att det ska finnas verksamhetslokaler i alla bottenvåningar. Det är snävare uttryckt än i översiktsplanen och budget men i det gemensamma mål- och inriktningsdokumentet 49 är det uttryckt på det sättet. Enligt intervjuer är det emellanåt svårt att få med en del byggherrar på detta då de bedömer att det inte går att få ihop ekonomiskt. Fastighetsnämnden har hittills inte gjort någon uppföljning av huruvida markanvisningspolicyn efterlevts, det vill säga i vilken mån markanvisningarna som gjorts följer kvalitativa aspekter av markanvisningspolicyn. Fastighetsnämnden deltar inte heller i någon uppföljning av i vilken mån mål och strategier i översiktsplanen nås. Den uppföljning som görs handlar om redovisningar i form av statistik om hur många anvisningar som har lämnats och till vilken byggherre, antal bostäder och lokalisering. 45 Kommunfullmäktige Färdplanen är daterad Antogs av Kommunfullmäktige antecknade fastighetsnämnden rapporten Bostadsförsörjning i Göteborg. Nuläge och framtida inriktning. Samtidigt beslutades att sända rapporten på remiss och efter inhämtande av synpunkter på rapporten och behandling i fullmäktige ska de fastställas i Riktlinjer för bostadsförsörjning för Göteborg. 48 I översiktsplanen del 1 s. 55 beskrivs begreppet blandstad som en bebyggelse med en god balans mellan bostäder, arbetsplatser och service. Det ska dock sägas att det inte finns exakt definitionen av begreppet blandstad. I skriften Blandstad ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? från Boverket från 2005 görs ett försök till definition. I skriften slås fast att begreppet blandstad med rätta är vagt. Det ger tolkningsutrymme och därmed större frihet i den lokala tillämpningen. 49 Byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden har antagit ett gemensamt mål- och inriktningsdokument.