Fältkontroll av naturhänsyn vid slutavverkningar på privatägd skogsmark i Skellefteå kommuns kustland

Transkript

1 Fältkontroll av naturhänsyn vid slutavverkningar på privatägd skogsmark i Skellefteå kommuns kustland Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning av resultaten 2. Reflektioner och kommentarer 3. Beskrivningar av fältbesökta avverkningar 4. Källor 5. Bilagor 6. Liten ordlista 7. Tack 1. Sammanfattning av resultaten: Totalt har 20 avverkningar kontrollerats, och 14 av dem är utförda under vårvintern 2003, tre utfördes under 2002 och ytterligare tre är 1-2 år gamla. Av dessa 20 granskade avverkningar bedöms 4 st ha en sammantaget tillfredställande naturhänsyn enligt rekommendationerna i skogsvårdslagen, med vissa mindre anmärkningar. 5 avverkningar har otillfredsställande naturhänsyn och 11 st har mycket dålig naturhänsyn jämfört med Skogsvårdslagens rekommendationer. Jämför man hänsynen på hyggena med kraven i FSC-standarden så finner man att de fyra granskade avverkningarna där hänsynen bedöms tillfredsställande enligt Skogsvårdslagens rekommendationer också uppfyller FSC-standardens krav med vissa mindre anmärkningar. Övriga 16 granskade avverkningar uppfyller inte kraven i FSC-standarden. Den vanligaste anmärkningen på de 16 avverkningar i granskningen som inte bedöms ha tillfredställande naturhänsyn är att man inte lämnat avvikande gamla/grova träd till fri utveckling, att man lämnat för få träd/stora kala ytor, att man inte uppmärksammat småbiotoper med särskilda naturvärden eller att man inte lämnat kantzoner mot impediment och sjöar och bäckar(se nedan). Djupa körskador på marken är också ett utbrett problem (nedan). En allmän uppfattning verkar vara, att om en bäck är dikad så behöver man inte lämna någon som helst hänsyn vilket inte har något som helst stöd i forskningsrön om bl.a. mobilisering av giftigt metylkvicksilver i vattendrag vid markskador på fuktig mark/bäckfåror*. Detta kvicksilver förs sedan vidare och anrikas i fisk i sjöar dit vattnet från många skogsbäckar hamnar, vare sig bäckarna är dikade eller inte. Markberedning, skogsdikning och otillräckliga kantzoner mot vattendrag bedöms enligt forskningens som en stor källa till att kvicksilver som ligger bundet i skogen p.g.a. luftburna utsläpp transporteras vidare ut i sjöar och förgiftar fisk.* Vidare är det påfallande att man vid urval av s.k. evighetsträd ofta väljer klena eller ekonomiskt mindre värdefulla träd (ex. björk) istället för dem som gör störst naturvårdnytta. Det är generellt inte fel att lämna björk men när man regelmässigt avverkar de fåtaliga tallar och granar som skulle kunna återskapa våra försvunna s.k. jätteträd för att istället lämna klena björkar så blir det helt fel. Idag råder enligt Riksskogtaxeringen en alarmerande brist på grova träd gentemot naturtillståndet och därför är det beklagligt att se hur få av de avvikande grova träden som lämnas. Detta gäller särskilt tall och gran, som också är de ekonomiskt värdefullaste träden. De enda trädslag där grova/gamla träd ofta sparas är sälg och asp.

2 2. Reflektioner och kommentarer: Hänsynen mot skogens vattendrag och sjöar måste bli bättre! genomfördes forskningsprojektet SILVA (skyddsridåer längs vattendrag) i samverkan mellan SLU och Fiskeriverket******. Resultaten visar att vid avverkningar kring skogens vattendrag så måste kantzonen vara minst 5 m bred längs bägge sidor av vattnet för att negativa effekter på bäckens ekologi och fiskbestånd inte ska riskeras. Negativa effekter är bl.a. försämrad kläckning av öringyngel och ökad vegetationsmängd. 20 m breda kantzoner gav inga mätbara effekter på vattendraget. Bäckraviner ska lämnas i sin helhet och generellt gäller att ju mer finkornigt material och desto större lutning ned mot vattnet, desto bredare måste kantzonen vara. Idag förekommer fortfarande kalhuggning av mindre bäckraviner och kantzonerna som lämnas består ofta enbart av en rad med buskar och klenare träd längs vattnet. OBS: Se även problemen med kvicksilverläckage till skogsvatten som berördes i kapitel 1. Skogsvårdslagen innehåller idag inga tvingande miniminivåer för naturhänsyn utan istället finns en stor mängd rekommendationer som om de följs ger en naturhänsyn liknande den som FSC-standarden kräver. Tyvärr är dock skogsvårdslagens rekommendationer synnerligen luddigt formulerade, utan tydliga kravnivåer vilket tydliggörs i Skogsvårdsorganisationens kort-version av lagen på (Se kap 4: källor) I paragraf 30 så ges dock Skogsvårdsorganisationen (SVO) följande befogenheter: 30 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning. Men dessa befogenheter inskränks sedan radikalt i sista stycket i samma paragraf: Bemyndigandet i första och tredje stycket medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Lag (1998:1538). Detta sista stycke i skogsvårdslagens paragraf 30, innebär att de krav som SVO kan ställa på skogsägarnas naturhänsyn i realiteten är mycket, mycket begränsade. (Se bilagor för utdrag ur Skogsvårdlagen). Denna granskning, samt en liknande granskning utförd 2001** av 11 st privatägda hyggen (och sporadiska granskningar 2002) indikerar att den genomsnittliga naturhänsynen ligger mycket långt under rekommendationerna i Skogsvårdslagen. Våra undersökningar och erfarenhet grundar sig på fältbesökta avverkningar i Skellefteå kommun. Vid avverkning på privatägd skogsmark i Skellefteå så är rotposten i allmänhet såld till skogsbolag som Holmen skog och SCA eller skogsägareföreningen Norra Skogsägarna eller sågverket Martinsons. Ett stort ansvar vilar därför på dessa aktörer att ta den hänsyn som skogsvårdslagen rekommenderar. Vad gäller skogsbolagen så är de dessutom certifierade enligt FSC och rimligen borde hänsynen vid avverkning på privatmark bli likartad som den blir på egen mark eftersom maskinförare och avverkningsplanerare är aktiva både på bolagets egen mark och på rotposter. Det är idag enklast för markägaren att överlåta ansvaret för naturhänsyn på den som avverkar, vilket i många fall är ett skogsbolag. Av de tre avverkningar som Holmen skog utfört i dennas granskning tillhör de allihop den grupp som fått grava anmärkningar, medan samma skogsbolag hade 8 godkända avverkningar av 15 granskade under en undersökning som SNF bekostade 2002*** som undersökte om skogsbolagens naturhänsyn på egen skogsmark levde upp till FSC-standardens krav.

3 Det kan också konstateras att lägstanivån för naturhänsyn är mycket lägre på privatägda hyggen gentemot avverkningar på bolagens skogsmark vilket också visar sig genom att de sämsta hyggena i denna granskning har en hänsyn som är helt obefintlig. Detta beror givetvis främst på skogsvårdslagen som inte tvingar skogsägare eller de som avverkar att ta någon som helst hänsyn medan FSC hittills gett en miniminivå på naturhänsyn på certifierad skogsmark (vanligen skogsbolagens egna marker) som är högre än skogsvårdslagens minimum****. Detta är förvisso inte så anmärkningsvärt, eftersom skogsvårdslagens krav på naturhänsyn i stort sett är obefintlig p.g.a. av att markanvändningen inte får avsevärt försvåras, men det innebär i alla fall att det genomsnittliga hygget på bolagsmark har bättre naturhänsyn än ett genomsnittligt på privatmark. Däremot är sistnämnda hyggen ofta betydligt mindre än hyggena på bolagsmark, där hyggen på uppemot 100 ha fortfarande förekommer. Det bör dock noteras att även hänsynen på ett genomsnittligt bolagshygge inte når upp till de hänsynsnivåer som forskningen hänvisar till för att hänsyn vid slutavverkning tillsammans med avsättning av 10% av landets produktiva skogsmark ska säkra den biologiska mångfalden*****. Dessutom så har SNF s granskningar visat att fortfarande följer inte mer än hälften av bolagens hyggen FSC-standardens krav på naturhänsyn och tyvärr ger skrivningarna i standarden, för en del av dessa krav, utrymme för tolkningar något som tyvärr missbrukats av skogsbolagen för att minimera naturhänsynen. Vad gäller skogsägarrörelsens egen miljömärkning, PEFC, så finns inga offentliga uppgifter om hur vilka markägare som anslutit sig till PEFC vilket omöjliggör en utomstående granskning av naturhänsynen men kraven i PEFC-standarden är lägre än motsvarande i FSCstandarden. *= bl.a. Luftföroreningar, miljö och framtid och Lake Gårdsjön, Hans Hultberg och Svante Hultengren 2002 samt SLU Västerbotten **= Naturvårdshänsyn på FSC-hyggen, P. Nygren ***= Granskning av FSC-hyggen 2002, P. Nygren ****= Granskning av FSC-hyggen 2003 (endast Sveaskogs marker), P.Nygren *****= bl.a. miljövårdsberedningens rapport 1997 ******= Skogskonferensen 2003: Dagens skogsbruk ett hot mot mark och vatten? www-skogskonferensen.sfak.slu.se/dokumentation/

4 3. Beskrivningar av fältbesökta avverkningar: 1.Gammbodbäcken, avverkat av Martinsons, GPS: , Avverkningsanmälan inkom till SVS under Avverkningen utfördes vårvintern 2003 och omfattar 5 ha. Den berörde ett registrerat Naturvärde (Se Skogens Pärlor) som är beläget nära E4 1 km söder om Ljusvattnet. En naturligt meandrande bäck som bildat en några meter djup ravin ligger mitt på hygget. På flera ställen har man kalavverkat nere i ravinen och genomgående har samtliga grova timmerträd plockats ut, t.o.m. alldeles vid vattnet. Krokvuxna granar som lutar ut över vattnet, klenare björkar och granar har lämnats men ofta bara längs ena sidan ravinen medan man kalhuggit den andra. Det grövsta trädet som avverkades var en knappt 150årig tall vars bottenstock mätte 65cm i diameter. Den var avvikande grovvuxen och borde ha lämnats som evighetsträd. Alla träd av ekonomiskt värde är avverkade. SVS informerades innan avverkningen av SNF att det var snitslat ända fram till ravinen men man hänvisade till ett fältbesök som en tjänsteman gjort tidigare och inga åtgärder vidtogs, man påstår att markägaren lovat att inte hugga ned i ravinen. FSC-standarden. Hyggeshänsynen borde ha koncentrerats till ravinen och all skog i bäckravinen borde ha lämnats tillsammans med en kantzon kring själva ravinen. Givna evighetsträd har avverkats och hänsynen är överlag mycket undermålig. Bilden till vänster: Martinssons avverkning av ett av SVS registrerat Naturvärdesobjekt under vårvintern På flera ställen har man kalavverkat nere i ravinen. Krokvuxna granar som lutar ut över vattnet samt klenare björkar och granar har bitvis lämnats men ofta bara längs ena sidan ravinen medan man kalhuggit den andra sidan. 2. Sydväst om sjön Storavan, avverkat av Holmen skog, , Avverkningsanmält 2002, omfattar 2.5 ha, utfördes under april 2003 och ligger S.V om sjön Storavan. Avverkningen gränsar till vidträckta kalhyggen, fröträdställningar och plantskog. En mindre, dikad bäck korsar hygget. Ingen naturhänsyn är lämnad och bäcken är sönderkörd liksom delar av hygget. Halvmeterdjupa körskador. En hänsynsyta står kvar, bestående av ung björk och mindre delar gran på sumpmark vid bäcken. Ej tillåtet att avverka p.g.a. för låg ålder! Påfallande klena, unga stammar dominerade delar av skogen innan avverkningen och beståndet var tämligen rikt på björk. Glest utställda grövre träd förekom dock men de har

5 också avverkats. Några måttligt gamla, klenare tallar har lämnats samt en tall som är strax över 150 år gammal. FSC-standarden. Det fanns avvikande gamla/grova träd i skogen men endast en av dessa har lämnats. På hela hygget är endast några träd lämnade förutom en dunge med skog som inte höll lägsta tillåtna slutavverkningsålder. Körskador. Såhär såg det ut när skotaren från Holmen Skog höll på att samla in de fällda träden. Den genomskinliga skogsdungen med klen björk till vänster i bild var den enda trädgrupp som lämnats på hela hygget! I bakgrunden ser man ett äldre hygge, nr 5 i denna rapport, där den enda träddunge som lämnats är den man ser till höger. Också den består av klena träd, medan de grova avverkats. På bilden till vänster ser man den lilla uträtade bäcken som kördes sönder av maskinerna. Inga träd lämnades längs vattnet. 3. Räkamyran, Holmen skog/markägaren (avverkning av tidigare lämnad hyggeshänsyn), , Avlägget för hygge nr 2 ligger vid vägen på ett detta ca 1 år gammalt hygge (anmäldes 1999, omfattar 4.1ha) där endast några torrträd och enstaka klena björkar står kvar. Precis där avlägget är placerat hade emellertid ett antal grova tallar lämnats, alldeles vid vägen. Nu avverkades alla dessa tallar för att få platts med avlägget för avverkning nr 2 (se ovan) som utfördes av holmen skog.

6 Hyggeshänsynen var, liksom träden på hyggen nr 2, nyavverkade när jag besökte området i april Denna avverkning kan vara utförd av markägaren eller Holmen skog men bägge har ett ansvar för att avlägget placerades på tidigare lämnad hänsyn som därmed avverkades. FSC-standarden. Detta hygge innehåller numera ingen naturhänsyn alls! Otroligt att man avverkar lämnad hänsyn för att få plats för avlägget till ett annat hygge. Såhär såg hygget ut efter att tidigare lämnad hyggeshänsyn avverkats under våren Norr om Bottenfjärden, Norra skogsägarna, , Avverkningsanmält 2002, omfattar 9 ha och är avverkat vintern 03. Själva hygget är renrakat förutom de två grövsta tallarna i beståndet. De mäter ca 50 cm i bhd men blåste ut efter avverkningen. Får de bara ligga kvar så har de emellertid stort värde för missgynnade/hotade insekter som ofta är beroende av grov, solexponerad tallved. 12 höga granhögstubbar är tillkapade och några äldre björkar samt en del torrträd står kvar. I den sydöstra delen är en långsmal svacka med lågproduktiv skog lämnad, huvudsakligen bestående av klena stammar men enstaka äldre, medelgrova tallar ingår. Kantzonen mot den lilla myren i öster är några meter bred men innehåller mest klena stammar. Hänsynen är koncentrerad mot sjön Bottenfjärden och är i genomsnitt ett tiotal meter bred, bestående av huvudsakligen klenare skog med lägre bonitet än skogen som avverkats. Ett glest men regelbundet inslag av åriga, medelgrova tallar höjer värdet på kantzonen betydligt. En av beståndets i särklass äldsta tallar är lämnad några meter in på hygget från kantzonen. Bra! I nordväst är kantzonen mot sjön meter, bestående av lågproduktiv granskog där spridda stammar är år gamla och i enstaka fall 150 år. Välslutet, fuktigt bestånd. Mycket bra! Tillfredställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden, trots stora kala ytor. Kantzonen mot Bottenfjärden växlar mellan godkänd och mycket bra och de i beståndet avvikande grova eller gamla träden har i huvudsak lämnats. Bra!

7 5. Väster om sjön Storavan, avverkat av Holmen Skog, , Anmält 1997, omfattar 11.5 ha och gränsar till hygge nr 2 i denna rapport. Markberett men ej planterat, troligen avverkat kring år Stor kal yta! Ca 10 björkar, några grova aspar, 2 tallar plus en liten trädgrupp i sydväst (mot hygge nr 2) bestående av klent rat utan ekonomiskt värde. Kantzonen mot Storavan består av några meter med klena stammar och buskar och är absolut inte bättre än angränsande hygge norröver som är från början av 90 talet. Ett stort flyttblock är helt friställt. FSC-standarden. Mycket få träd står kvar, dålig hänsyn mot sjön och flyttblocket. Stora block har ofta en rik påväxt av lavar och mossor som helt förstörs om blocket friställs mitt på hygget. Inga trädgrupper är lämnade. 6. Öster om Lantersjön, Martinsons, , Anmält 01, 1.3ha, avverkat vårvintern st grövre tallar, 3 björkar och en gran är lämnade. FSC-standarden.. Alldeles för få träd är lämnade. 7. Öster om Lantersjön, Martinsons, , Anmält 01, 3ha, avverkat vårvintern st grövre/grova tallar, några klenare samt några björkar och enstaka gran är lämnat. Några av tallarna i grupp = bra! En trädgrupp bestående av klent rat utan ekonomiskt värde står kvar tillsammans med en tallhögstubbe samt en grövre tall bredvid. Otillfredsställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden. Bra att flera grova tallar lämnats och att de bitvis är gruppställda men överlag alldeles för få träd lämnade. 8. Öster om Lantersjön, Martinsons, , Anmält 01, 0.5ha, avverkat vårvintern st grövre/grova tallar står kvar samt enstaka björk. Tillfredställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden men med vissa mindre anmärkningar. En liten trädgrupp hade varit önskvärt. 9. Söder om Stor-Degertjärn, Martinsons, , Anmält 01, avverkat vårvintern 03, 3.6ha. Grov, äldre tallskog avverkad. En fröträdställning är gjord men inga trädgrupper är förberedda vilket dock kan vara svårt p.g.a. beståndet var tämligen välgallrat. Ett mindre hällmarksimpediment är lämnat men ingen kantzon har gjorts trots att här fanns möjligheter till det p.g.a. tätare, mer oskött skog kring hällmarken. Dessutom har två träd avverkats uppe på hällmarken.

8 Otillfredsställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden. Låg ambitionsnivå! Mer hänsyn till hällmarksimpedimentet borde ha tagits. Hur många av fröträden får stå kvar? 10. Rumpen, vid vägen mellan Kåsböle och Önnesmark, Norra Skogsägarna, , Anmält 02, avverkat vårvintern ha. En flerskiktad granskog mellan vägen och åkermark är avverkad. Äldsta avverkade granen var ca 215 år gammal och ytterligare en 200åring har man kapat en högstubbe av. I övrigt fanns enstaka 150 åriga träd samt 100åriga och yngre. Ingen kantzon lämnad mot odlingsmark. Endast rat bestående av främst granbuskar är lämnat samt en grövre tall. FSC-standarden. Ingen hänsyn alls förutom en lämnad tall. Några givna evighetsträd fanns men de är avverkade. Den 215 år gamla granen stod mot vägen och var med stor sannolikhet stormfast efter att ha fått vind både från åkermarken och vägen. 11. Vid vägen mellan Gummark och Djupgroven, Norra Skogsägarna, , Anmält 02, avverkat hösten 02, 1.3ha. En brant sluttning är kalhuggen med en bäckravin söder om vägen. Ca 120årig, grov och mycket högvuxen skog växte här innan. En tall och några björkar och aspar är lämnade samt några grövre tallar vid stugan nere vid dammen där bäcken rinner ut. Bäckravinen är helt blottad och endast lite rat med klena träd och buskar är lämnat, grövre träd är avverkade alldeles vid vattnet och bäcken är överkörd. FSC-standarden. Avverkningen borde ha stannat vid ravinkanten. Såhär såg bäckravinen ut efter att Norra Skogsägarna avverkat 12. Vid vägen mellan Gummark och Djupgroven, , Anmält år 2000 och avverkat 01. Stämplat av Skogsvårdsstyrelsen som därmed utformat naturhänsynen i form av hänsynsytor, trädgrupper och kantzoner. Bonitet G26 med enstaka trädhöjder på 32 m, vilket är mycket sällsynt i kommunen som helhet. 2.2 ha i en relativt

9 brant sydsluttning med bitvis inslag av grov (ca 50cm bhd) gran men bitvis klenare sumpskog i svackorna. Ca 10 björkar, 10 aspar, några äldre sälgar, några grova gråalar samt klena sälgar är lämnade på hygget samt en grov tall. Tre mindre svackor med små fuktdråg berördes av avverkningen varav särskilt en har ett markant vattenflöde under vår och regnperioder. I den växer bl.a. mossa, midsommarblomster och ormbunkar. En liten trädgrupp, bestående av yngre-medelålders skog är lämnad längst ned i sistnämnda svacka, i övrigt är den, liksom de övriga, kalhuggen! Asparna är samlade i en grupp uppe i sluttningen, och bredvid denna grupp fanns grövre lågor i olika nedbrytningsstadier i och kring svackan där det största dråget rinner och här dominerades trädskiktet främst av klen, rötad gran samt björk. Här fanns en koncentration av naturvärden och här borde en hänsynsyta ha lämnats. Otillfredsställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden. En given hänsynsyta med naturvärden är kalhuggen. Aspgruppen är bra, liksom antalet lämnade träd men hänsynen till fuktdrågen är genomgående obefintlig. 13. Vid vägen mellan Gummark och Djupgroven, SCA, , Anmäldes 02, avverkades vintern 02/03 och omfattar 0.6 ha. Alldeles vid vägen växte några mycket grova granar, 60-65cm i stubbdiameter. En som mätte 60cm var endast 90 år gammal! Dessa träd var givna evighetsträd men är avverkade. De var högre än skogen i övrigt och därför tämligen stormfasta. En dikad bäck skär över hygget vid vägen och den är helt kalhuggen. På andra sidan diket ligger en mindre, trädbevuxen myr. Ingen kantzon alls har lämnats och tallar som var 2dm i stubbdiameter och över 100 år gamla har avverkats! I ett parti var det bara några meter mellan diket och myren, ändå högg man kalt. En väggata för maskinen är avverkad tvärs över den trädbevuxna myren. Söder om myren är ingen kantzon lämnad. Här var den avverkade skogen mycket lågproduktiv och bestod mest av gran vars stubbar mätte 2-3 dm och hade fler än 100 årsringar. Längre upp i sluttningen fanns ett inslag av senvuxen tall varav några var lite grövre och växtligare. De är avverkade trots avvikande grovlek från beståndet i övrigt. Man har lämnat klen asp och björk på hygget samt undertryckta granbuskar. Innan avverkningen påtalade naturvårdaren Gunnar Lundberg att det fanns två gamla sälgar i beståndet varav en var mycket grov. Här växte en del signalarter (lavar) och han föreslog att en grupp skulle lämnas kring dessa sälgar. Gruppen blev mycket liten och går några meter ut från sälgarna men i söder har man avverkat ända fram till den grövsta sälgen, trots att skogen som växte där bestod av mycket klen och senvuxen gran. FSC-standarden; förutom den lilla gruppen kring sälgarna som man snitslade av efter påtryckningar från naturvården. Kantzon mot trädbevuxen myr borde ha lämnats, avverkning av körgata över densamma borde inte vara tillåtet enligt skogsvårdslagen och de kraftigt avvikande jättegranarna vid vägen borde ha lämnats. 14. Missengravkläppen, SCA, , Anmält 02, avverkat vintern 02/03, 2.8 ha uppe på bergsplatån. Lågproduktiv tallskog avverkad, 7 tallar och en gran är lämnade. Söderut vidtar en mindre blockmark med en bergknabbe (173339, ) bevuxen med impedimenttall och enstaka, senvuxna aspar.

10 Delvis har man huggit träd som växte på stenblock och ingen nämnvärd kantzon med produktiv skog har lämnats. Här borde en större hänsynsyta ha lämnats. Söder om Knabben: Högre bonitet med inslag av grov tall. 4 grövre/grova tallar är lämnade men man har huggit ända upp på blockmarken vid bergknabben. En gammal sälg med lunglav blev friställd på hygget. Ingen kantzon mot dikad bäck. Otillfredsställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden. Genomgående bra kvalité på evighetsträden men alltför få och inga trädgrupper. Hänsynen mot blockmarken är snålt tilltagen och den gamla sälgen borde ha fått ingå i en trädgrupp för lunglavens skull. 15. Mellan Sågen och Hällberget, SCA, , Anmält 02, avverkat vårvintern 03. 3ha. 15 grövre/grova tallar är lämnade. Ingen kantzon mot åkermark är lämnad trots att skogen var mer klenare och tätare där. Ingen kantzon är heller lämnad mot tre boningshus, hygget går fram till gräsmattan. FSC-standarden. För få evighetsträd och ingen hänsyn mot åkermark eller bebyggelse. 16. Vid vägen från Gummark mot väg 364. Norra Skogsägarna , Anmält 03, avverkat vårvintern ha. Beståndet var grandominerat men med en hel del tall. 15 tallar är lämnade samt en del buskar av gran. Inga trädgrupper är lämnade trots att förutsättningar fanns att gruppställa grövre träd. Grov gran fanns men lämnades inte. Tillfredställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden men med vissa mindre anmärkningar. Bra antal och hyfsad kvalité på evighetsträd. Några granar och en trädgrupp borde ha lämnats. 17. Vid vägen genom Bisssjön. Norra Skogsägarna , Anmält 02, avverkat april ha sydöst skogsbilvägen. 8 tallar varav några grova ex är lämnade ute på hygget tillsammans med flera torrträd samt en dunge med medelålders skog vid vägen. Dessutom står en liten dunge kvar mot sågkåken där det finns enstaka grövre granar. Längst i sydost är 20 tallar lämnade mot ett boningshus, (fröträd?) ungefär hälften av dem är grövre stammar, resten är klent. Hänsynen är koncentrerad mot Bissjöån, där kantzonen varierar mellan 2 och 10 meter. Grova träd är lämnade alldeles vid vattnet och längst i sydost ca 5 m ut från bäcken, i övrigt är det klenare träd som lämnats medan grov tall och gran har plockats ut. Tillfredställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden men med vissa mindre anmärkningar. Dåliga trädgrupper (yngre skog) och överlag lite träd på hygget. Till stora delar bra kantzon mot ån men sämre i vissa partier. Sammantaget en ganska bra hänsyn, riktigt att koncentrera den kring ån. 18. Vid E4 söder om Ljusvattnet, Martinsons, ,

11 Anmält år 2000, avverkat april ha. 20 träd är lämnade, medelgrov tall eller klenare. Fanns några avvikande grova granar men de är avverkade årigt. lågproduktivt sumpbestånd är lämnat. Otillfredsställande naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden. Ok antal träd lämnade men alldeles för klent. Avvikande grov gran borde ha lämnats. 19. Vid E4 söder om Ljusvattnet, Martinsons, några 100 m väster om hygge nr 18. Anmält 02, avverkat april 2003, 5ha. En grov tall i drygt 150 årig ålder och en gammal björk är lämnade ute på hygget tillsammans med en liten dunge med klent rat (mest björk) och enstaka klena björkar och en klen tall. I övrigt kalt! Längst i norr har en större skogsdunge med medelålders, björkrik skog vid en myr lämnats, där står 6 st grövre tallar som är närmare 200 år gamla lämnade längs kanten mot hygget. Bra! Kantzonen mot myren i övrigt är mest björk och klen tall. Det fanns ett inslag av grov tall och gran, bl.a. en 175 årig, grov tall en bit ut på hygget från dungen i norr, men de är alla avverkade. Ingen kantzon mot den dikade bäcken. Omfattande körskador på den östra delen av hygget samt djupa spår över plantskogen mellan detta hygge och hygge nr 18. FSC-standarden. Bra att man lämnade en koncentration av gamla träd i norr men överlag är alldeles för få träd ur den härskande generationen lämnade vid avverkningen som efterlämnat mycket stora, kala ytor. Körskador. Avvvikande grova och gamla träd är avverkade. Bild till vänster: Stor kal yta på hygge nr 19. Avverkat av Martinssons.

12 På bilden till vänster syns körskadorna som uppkom när maskinerna körde genom en plantskog mellan hygge nr 18 och hygge nr 19. I bakgrunden ser man hygge nr Vid Paradiset, Norra Skogsägarna, , Anmält 02, avverkat april ha. Långsmalt hygge som böjer sig kring en lämnad dunge med medelålders skog. Ingen hänsyn alls, bara klent rat är lämnat, främst granbuskar längs ett dike samt några klena björkar. Före avverkningen växte här medelgrov skog men med ett sparsamt inslag av grova träd, både tall och gran (40-45cm i stubbdiameter). De var kring 130 år gamla men den äldsta var en 180årig, avvikande gammal och grov gran och den, liksom de övriga avvikande grova/gamla träden, avverkades. Djupa körskador uppkom i yngre skog och på ett angränsande hygge (ca 0.5ha och helt kalt, avverkad några år sedan) när maskinen körde ut timret. Mycket dålig naturhänsyn jämfört med rekommendationerna i Skogsvårdslagen och kraven i FSC-standarden. 4. Källor: Granskning av FSC-hyggen (P.Nygren) Granskning av FSC-hyggen (P.Nygren) Granskning av FSC-hyggen (P.Nygren) Luftföroreningar, miljö och framtid och Lake Gårdsjön, Hans Hultberg och Svante Hultengren 2002

13 Artikel i Skogseko nr med forskningsresultat från SLU Västerbotten 2003 om skogsbrukets påverkan på vatten. Skogsvårdslagen ( Skogsvårdsförordningen ( Miljöbalken ( Skogens pärlor ( Miljövårdsberedningen 1997 FSC-standarden Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten (avverkningsanmälningar och rotpostköpare) Skogskonferensen 2003: Dagens skogsbruk ett hot mot mark och vatten? www-skogskonferensen.sfak.slu.se/dokumentation/ 5. Bilagor: Utdrag ur Skogsvårdslagen 30 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, gödsling, dikning och skogsbilvägars sträckning. För att tillgodose dessa intressen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot avverkning och andra skogsbruksåtgärder på skogliga impediment. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om de åtgärder som skall vidtas för det fall föreskrifter enligt första stycket inte har följts. Bemyndigandet i första och tredje stycket medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Lag (1998:1538). 6. Liten Ordlista kantzon = rand med skog som lämnas som hänsyn längs med vattendrag, odlingsmark, bebyggelse, sjöar och våtmarker. NV-träd, NV-tall etc = Naturvärdesträd. Avvikande grova eller gamla träd som inte får avverkas enligt FSC-standarden. Evighetsträd = Enligt FSC-standarden de träd som, utöver naturvärdesträd, lämnas för att man ska åstadkomma minst 10 träd per ha som ska ha goda förutsättningar att utvecklas till grova och gamla träd under nästa omloppstid (ca år framåt). Av sistnämnda anledning ska man som evighetsträd räkna de äldsta eller grövsta träden i det avverkningsplanerade beståndet, förutom befintliga naturvärdesträd. Bhd = brösthöjdsdiameter Biologiskt impediment = trädbevuxen myr, sumpskog, hällmarksskog etc som producerar mindre än 1 kubikmeter per hektar och år. Tekniskt impediment = Skog som inte är möjlig att avverka p.g.a. stark lutning, blockighet etc. ha = hektar Hänsynsyta = mindre skogsområde som lämnats vid avverkning av miljöskäl. Skogsgrupp = grupp av träd som lämnats vid avverkning av miljöskäl. 7. Tack Naturskyddsföreningens länsförbund i Västerbotten Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Jonas Rudberg, SNF. Gunnar Lundberg och Martina Nygren, skogsgruppen i SNF i Skellefteå Åke Rönngren, Ture Vallgren och Stig Holmqvist, SVS Skellefteå/Burträsk. av Patrik Nygren 2003