Granskning av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar av Patrik Nygren 2004

Transkript

1 Granskning av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar av Patrik Nygren 2004 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning av resultaten och författarens kommentar. 2. Bakgrund, underlag, metodik och målsättning. 3. Undersökta skogar. 4. Tack. 5. Bilaga nr 1: Skogsstyrelsens definition av Nyckelbiotop och Objekt med naturvärden: 6. Bilaga nr 2: Ytterligare skogar med höga naturvärden som avverkats/avverkningsplanerats av Holmen skog under senare år och som ligger inom 3-10km från de granskade avsättningarna: 7. Bilaga nr 3: Kommentar från Holmen skog och författarens svar 8. Litteratur. 1. Sammanfattning av resultaten och författarens kommentar: Resultat: Totalt har 39 avsatta områden granskats i fält och bedömts enligt kriterierna i kapitel 2. Inget område bedömdes hålla högsta värdeklass, klass 1 (vilket inte är förvånande i en så hårt exploaterad kustkommun som Skellefteå). Desto mer förvånande är att endast ett område höll klass 2 medan 21 st områden höll klass 3 och 18 st områden bedömdes ligga i den lägsta värdeklassen, klass 4. Den totala arealen på de 39 undersökta skogarna är ca 261ha. Av detta utgör klass 3-skogarna hela 212 ha, eller ca 81%, medan klass 4-skogarna utgör drygt 34ha eller ca 13%. Klass 2 skogen utgör 15ha, eller ca 6%, av den undersökta arealen. 8 st nyckelbiotoper ingick i de avsatta områdena enligt författarens bedömning medan hela 16 områden bedömdes vara objekt med naturvärden. För 15st av de 39 granskade skogarna bedömdes att skogar - som ägs av Holmen Skog och hade högre naturvärden än de som avsatts - avverkats (eller avverkningsplanerats) inom 3km avstånd från dessa 15 skogar under de senaste 5 åren 1. De avverkade skogarna bedöms som Objekt med naturvärden förutom en som var en Nyckelbiotop (enligt miljörevisorn 2 samt undertecknad). Bredvid objekt nr 16 i denna rapport en skog utan naturvärden fanns en skog med betydligt högre naturvärden som inte var avsatt. Alldeles utanför objekt nr 23 och 24 fanns två nyckelbiotoper och två objekt med naturvärden som inte var avsatta! Kommentar: 1 Se nedan 2 Andreas Renöfält på certifieringsbolaget SGS

2 Holmen Skog har med sina frivilliga avsättningar gjort ett betydande bidrag till naturvården i Skellefteå kommun. Flera nyckelbiotoper ingår i de avsatta områdena och några av de avsatta områdena håller mycket hög klass (t.ex. obj. nr 2, 4, 23 och 24) och andra är frodiga miljöer med stor utvecklingspotential. Det är glädjande att man i vissa fall tagit till rejält i storlek när möjlighet funnits trots att dagens naturvärden inte är så sällsynt höga (t.ex. obj nr 1). Den grovvuxna, gamla tallskogen på tallheden norr om Himladalsheden (obj. nr 31 och 32) är också ett positivt exempel eftersom det är en mycket sällsynt typ av skog i Skellefteå idag men som ändå inte når upp till de hårda kraven för nyckelbiotopsklassning som idag gäller (död ved saknas helt). Det är dock anmärkningsvärt många områden, 18st, som ligger i den lägsta värdeklassen och alltså inte har några höga naturvärden idag. Dessa utgör visserligen inte mer än 34ha av de 261ha avsatta områden som undersökts men det är ändå anmärkningsvärt eftersom det bevisligen funnits närliggande skogar med högre naturvärden. Inom 3-10km från de avsatta skogar som undersökts har SNF under de senaste åren upptäckt 7 st avverkade eller avverkningsplanerade skogar med höga naturvärden, varav två hållit nyckelbiotopsklass. (Se objektbeskrivningarna och bilaga nr 2 för mer detaljer). 3 Tyvärr kan också konstateras att man missat att avsätta två nyckelbiotoper och två objekt med naturvärden som ligger alldeles utanför objekt nr 23 och 24. Dessa två områden - tillsammans med de ej avsatta områdena med höga naturvärden skulle tillsammans kunna bilda ett ca 40ha stort område av mycket hög klass. Det finns också exempel på att man avsatt 10m breda kantzoner utan naturvärden som lämnats vid äldre avverkningar vilket känns ytterst tveksamt ur naturvårdsynpunkt eftersom detta borde räknas som generell hänsyn istället. 2. Bakgrund, underlag och kriterier för naturvärdesbedömning: Bakgrund: Bakgrunden till denna undersökning är att skogsnäringen frivilligt avsatt mycket stora skogsmarker till naturvård, men ännu finns det ingen offentlig redovisning av de avsatta områdena och de har heller inte granskats i någon större omfattning av utomstående experter. Enligt miljömålet för 2010 som regeringen beslutat, Levande Skogar, ska dessa frivilliga avsättningar omfatta minst ha över hela landet medan ha ska ges lagligt skydd i form av främst naturreservat ( ha) samt naturvårdsavtal och biotopskydd. Enbart i Västerbotten har skogsnäringen hittills avsatt närmare ha i form av frivilliga avsättningar vars kvalitéer dock är okända för utomstående samt naturvårdsmyndigheterna. Holmen Skog har, tillsammans med de andra stora skogsbolagen i Sverige, FSC-certifierat sitt skogsbruk 4. Man har därmed åtagit sig att avsätta minst 5% av sin produktiva skogsmark för naturvård (det s.k. 5%-målet) men i där ska generell naturhänsyn på hyggen - t.ex. kantzoner mot vatten, hänsynsytor (skogsdungar på uppemot 0.5ha) och evighetsträd - inte räknas in. Underlag: Under 2003 undersökte jag ett 30-tal skogar som Sveaskog avsatt för naturvård 5 i Västerbotten och Norrbotten och efter upprepade förfrågningar så lämnade Holmen Skog ut sina kartor över avsatta områden till mig under hösten Dessa kartor är i skala 1: , vilket ger en bra översikt men gör en exakt fältundersökning av de avsatta områdenas avgränsningar ganska 3 Granskning av FSC-hyggen 2001, 2002 och 2003 av P. Nygren. Aktuell Status för Skogar med Höga Naturvärden i Skellefteå kommun av P. Nygren för mer info om FSC se ww.snf.se. Se även fotnot nr 5 nedan. 5 Granskning av NO-områden 2003 av P. Nygren

3 svår. Jag har använt GPS samt egna kartskisser i mindre skala för att närmare utröna de exakta avgränsningarna av de undersökta skogarna. Jag har valt att koncentrera mig på avsättningar inom min hemkommun, Skellefteå i Västerbotten, där jag efter över 10 års arbete med naturvård anser mig ha en bra överblick över det skogliga läget. Under de senaste åren har jag med finansiering av SNF genomfört ett antal granskningar av skogsbolagens naturhänsyn inom ramen för den FSC-certifiering 6 de anslutit sig till 7. Detta gör att jag har valt att koncentrera mina undersökningar inom detta projekt till trakter där jag tidigare granskat avverkningar som utförts av Holmen Skog (på deras egen skog) under de senaste åren. Särskilt intressant är det naturligtvis att titta på vilka skogar som avsatts i närheten av avverkningar av skogar med höga naturvärden eller t.o.m. nyckelbiotoper som utförts under de senaste 6 åren, d.v.s. under den tid Holmen Skog varit certifierade enligt FSC. Därför har jag bifogat uppgifter på närliggande skogar (upp till 3km bort) med höga naturvärden avverkade eller inte avverkade till mina beskrivningar av de avsatta områdena. OBS: I bilaga nr 2 redovisas även avverkade skogar med höga naturvärden inom 3-10km från de avsatta områdena som granskats i denna rapport. Kriterier för Naturvärdesbedömning: Naturvärdesbedömningen görs efter fältbesök då jag främst noterar eventuella urksogstrukturer som indikerar höga naturvärden, t.ex. flerskiktning, rikt inslag av äldre löv, brandspår (träd med brandljud, kolade stubbar etc.), varierad slutenhet, hänglavsrikedom, insektsangrepp, bohål, gamla träd och döda träd (s.k. död ved). Graden av skogsbrukspåverkan undersöks och sekundärt eftersöks också signalarter och rödlistade arter som indikerar höga naturvärden 8. Bestånd som är naturligt föryngrade, har utsatts för relativt liten påverkan av skogsbruk (T.ex. måttlig sparsam plockhuggning t.o.m. första halvan av 1900-talet) och som har vissa tydliga urskogsstrukturer benämns urskogsartad naturskog. Storleken har också stor betydelse för områdets klassning, stora områden anses ha bättre förutsättningar att behålla och utveckla sina naturvärden framgent medan små områden ofta får problem att behålla sina naturvärden p.g.a. kanteffekter från skogsbruket i omgivningen. För vissa arter går kanteffekter så långt som 50 m in i den avsatta skogen från ett närliggande hygge. Formen på det avsatta området har också stor betydelse, en förhållandevis liten areal kan delvis kompenseras av att området är runt eller ligger nedsänkt och skyddat i terrängen. Dessutom kan det röra sig om ett litet, välavgränsat område som p.g.a. sitt läge i landskapet skyddas mot kanteffekter som uttorkning, t.ex. bäckraviner och holmar på t.ex. myrar eller i sjöar. Är det avsatta området däremot långsmalt så kan stora negativa kanteffekter uppstå trots att området inte är så litet. Kanteffekter har störst betydelse för avsatta områden av brandrefugial karaktär, t.ex. urskogsartad gransumpskog. Boniteten 9 anses ha en stor betydelse för ett bestånds potentiella (maximala) naturvärden, en virkesrik skog med hög bonitet kan bli betydligt artrikare än en än lågproduktiv skog och dessutom utvecklar bördigare bestånd höga naturvärden (t.ex. grova träd och grov, död ved) betydligt snabbare än lågproduktiva om de lämnas till fri utveckling. 6 FSC = Forest Stewardship Council 7 Granskning av FSC-hyggen 2001, 2002 och 2003 av P. Nygren. 8 Se boken Signalarter av Skogsstyrelsen samt Artdatabankens hemsida för mer info. 9 Bonitet är ett mått på markens virkesproducerande förmåga.

4 De undersökta bestånden indelas i 4 naturvärdesklasser: 1. Sällsynt höga naturvärden. Stora (ca 50+ ha) områden med urskogsartad naturskog. 2. Mycket höga naturvärden. Större områden (ca 10+ ha, dock ej extremt långsmala objekt) med urskogsartad naturskog eller sällsynt stora, sammanhängande områden med gammelskog och urskogsartad naturskog. 3. Höga naturvärden. Mycket små områden med urskogsartad naturskog eller större, extremt långsmala områden med sådan skog. Ovanligt stora områden med gammelskog med enstaka urskogstrukturer och god potential att utveckla fler urskogsstrukturer faller också in under denna kategori. 4. Vissa naturvärden. Skogar utan urskogsstrukturer eller särskilda naturvärden. Utöver detta görs en bedömning om skogen är ett Objekt med naturvärden eller en Nyckelbiotop enligt Skogsvårdsstyrelsens (SVS) metodik och definition. Se kap 5 nedan. 3. Undersökta skogar. OBS: I sammanställningen nedan inkluderas även kända fall där skogar där skogar - som ägs av Holmen Skog och som hade högre naturvärden än de skogar som avsatts - avverkats inom 3km avstånd från de avsatta skogarna under de senaste 5 åren. Dessutom finns i bilaga nr 2 en sammanställning av avverkade skogar med höga naturvärden som låg 3-10km från de granskade, avsatta skogarna. (Se kap 6) 1. Harakälen: Ett drygt 100 ha stort område beläget på berget Harakälen, 184möh. Skogen ligger inom Skellefteå kommun men avgränsas söderut av gränsen mot Robertsfors kommun och privatägd skogsmark. Området domineras av parkartad hällmarkstallskog på plan eller svagt sluttande mark. Mindre delar är småblockiga. Skogen är övervägande lågproduktiv tallskog som domineras av 10-15m höga tallar som ofta är år gamla. Bitvis förekommer minst 200 åriga träd allmänt och på några av de mindre impedimentmarker (5-10m höga träd) som är insprängda i området finns enstaka flerhundraåriga, kortvuxna tallar som mäter uppemot 50cm i bhd. Avverkningsstubbar förekommer mycket sparsamt, främst i form av ca 100 år gamla tallstubbar som är nästan nedbrutna och helt övervuxna. Dimensionsavverkningar samt avverkning av torrträd har finkammat området för mycket länge sedan och mängden död ved är därför generellt mycket liten men det finns mindre, bördigare områden med större inslag av grova träd, gran och lövträd och med spridda, färskare lågor; bl.a. i nordväst mot myren samt i en mycket stamtät, lövrik granskog i sydväst. Tallticka observerades på två gamla tallar. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Längst i norr finns en nyckelbiotop, i övrigt är området ett Objekt med naturvärden. P.g.a. av området storlek så har inventeringen en översiktlig karaktär. Åtgärdsförslag: Naturvärdesbränning av delar av området kan avsevärt höja skogens naturvärden och skynda på tillskapande av död ved. Detta innefattar givetvis inte några avverkningar. OBS: Norr om det nu avsatta området fanns ytterligare ca 8 ha skog med höga naturvärden och ovanligt grova träd vilket skulle ha utgjort ett värdefullt komplement till det nu avsatta, lågproduktiva området. Tillsammans med ytterligare ca 10ha (som finns med i Holmen Skogs

5 avsättning) fanns här ett 18ha stort område med höga naturvärden, varav den norra delen - med de grövsta träden - avverkades under 1999, trots att skogsbolaget informerats om skogens höga naturvärden. Den avverkade skogen bedömdes hysa höga naturvärden (klass 3) i Skellefteå kommuns inventering av skogar med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Skogen beskrevs där som en högproduktiv, minst 150 år gammal granskog med spridda lågor i måttlig frekvens och gott om stående död ved. Rosentickor förekom allmänt i skogen och ullticka, stor aspticka och violettgrå tagellav noterades också. Tyvärr var beståndet redan då nitiskt underröjt inför avverkning vilket begränsade områdets värde. Skogen fältbesöktes av undertecknad hösten 2000 och då konstaterades att det fanns ovanligt gott om rosenticka i den halva som Holmen avsatt för naturvård men att den avverkade delen innehöll klart flest grova träd. Vid ytterligare ett besök i september 2001 så konstaterades att det på hygget, som omfattar ca 5 ha, fanns minst 20 stubbar som var 50cm i diameter eller mer och de grövsta var ca 65cm i diameter på en meters höjd över marken. Många av de avverkade träden var äldre än 170 år och flera var över 200 år. 2. Sydväst Storbergstjärnen: Ca 15ha granskog belägen mellan två bäckar som rinner ned till Storbergstjärnen. Västerut gränsar området mot yngre skog, österut mot hyggen. I den västra delen av området, öster om bäcken och nordväst om den lilla myren ligger kärnområdet som domineras av gammal, välsluten, fuktig grannaturskog. Där finns allmän förekomst av 150 åriga träd, grova lågor i olika nedbrytningsstadier samt stående, döda granar med insektsangrepp. I hela området finns glest spridda stubbar efter plockhuggning men de är helt övervuxna och oftast mjuka (+) åriga träd förekommer sparsamt. De dominerande träden når knappt 20 m höjd men det finns högre träd. Gyttrad förekomst av rosentickor förekommer på några granlågor och även gränsticka, rynkskinn och gammelgransskål noterades. En måttlig förekomst av mycket gamla/döda björkar borde vara intressant för rödlistade knappnålslavar men endast gulnål och ärgnål noterades. Vid koordinaterna , växer en ensam, mycket åldrig jätteasp (mätte över 75cm i bhd!) med pansarbark ända upp till kronan och på den växte stor aspticka. Längst i norr finns även partier med mindre död ved, främst i form av färskare lågor. Ett parti är mycket fuktigt med mer senvuxen gransumpskog med mindre död ved men gott om fertil garnlav. Bägge bäckarna är uträtade men den västra börjar återta en svag meandring och i anslutning till denna bäck finns småkuperade partier med block och kullar. I den centrala delen dominerar knappt 100-årig, relativt lövrik granskog med sparsamt inslag av äldre granar och ingen död ved. Det är plockhugget för kanske 50 år sedan, precis som kärnområdet västerut, men p.g.a. lägre beståndsålder har självgallring ännu inte inletts och ännu finns inga höga naturvärden. I nordost finns ansamlingar av lågor men i allmänhet mindre andel död ved än västerut. Den östra delen av skogen är yngre än den västra men det finns partier med god bonitet, t.ex. öster om bäcken där det bitvis ligger allmänt med färsk död ved. Här noterades trådticka. Det finns glest med år gamla träd, men bitvis förekommer de spridda. Spridda, mossklädda och mjuka stubbar.

6 Naturvärdesbedömning: Klass 2 för hela det avgränsade området. Den västra delen är en Nyckelbiotop, övriga området är ett Objekt med naturvärden. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. OBS: Längs bäcken vid hygget i öster finns ett intressant parti med 130 årig, virkesrik granskog med mindre koncentrationer med färskare, grova granlågor. De högsta träden är över 25m höga. Detta område bör lämnas som hänsynsyta vid framtida avverkningar. I söder, mellan det avsatta området och skogsvägen, växer övervägande knappt 100 årig skog utan död ved, i väster dominerat av yngre tall och löv med fina koncentrationer av äldre aspar, österut mer gran. 3. Hösjökläppen: Enligt Holmens karta ska ett långsmalt, ca 3 ha stort område vara avsatt mellan kraftledningsgatan och skogsvägen i nordväst-sydostlig riktning. Där finns dock endast ett område med ung plantskog men längre åt nordost, längs med kraftledningsgatan, ligger ett område med äldre skog som storleksmässigt stämmer med det som ska vara avsatt. I sydost består det av ett småkuperat hällmarksområde med i huvudsak trädbevuxet impediment (gammal, klenvuxen tall) och åt nordväst dominerar yngre tallskog med spridda överståndare ( år gamla) som delvis är gallrad för kanske 10 år sedan. Närmare vägen finns endast enstaka tallöverståndare men denna del är inte med i avsättningen. Västerut vidtar ungskog, liksom åt sydost. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential. Märklig avsättning. Åtgärdsförslag: Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. de avverkningsplanerade områdena kring område nr 9 i denna rapport. OBS: De avverkningsplanerade områdena kring område nr 9 har högre naturvärden se objekt nr 9 nedan. 4. Norr om Svensmyrberget: Ett ca två ha stort område som avgränsas av hyggen och yngre skog. I den västra delen finns två, ca 5m djupa bäckraviner där en mycket frodig granskog har börjat utvecklas till urskogsartad naturskog. De högsta träden når ca 25m höjd och de grövsta är uppemot 60cm i bhd. Det ligger rikligt med färskare död ved (som troligen blåst ut efter att det stora hygget västerut togs upp) samt sparsamt med några decennier gamla granlågor. Många lågor är grova och på en äldre sådan noterades rynkskinn och rosentickor. En sparsam förekomst av grova, mjuka och mosstäckta stubbar visar att området plockhuggits för några decennier sedan. Öster om ravinerna sjunker boniteten och kanteffekten av hygget i väster minskar och här är beståndet betydligt tätare p.g.a. att självgallringen bara börjat. Förekomsten av död ved är därför mer sparsam och består övervägande av färska och klenare lågor. Spridda tallar mäter uppemot 55cm i bhd och det finns enstaka grova och gamla aspar och sälgar. Inga träd är äldre än ca 150 år. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Nyckelbiotop. Åtgärdsförslag: Fri utveckling.

7 OBS: Söder om vägen, mellan detta objekt och objekt nr 5 (nedan) fanns ett smalt spänne med 1ha skog som avverkades Här fanns möjlighet att sammanbinda objekt nr 4 och 5 till ett större område. Skogen som avverkades var en tämligen senvuxen gammal granskog med inslag av tall och björk på bitvis blockig mark. Påfallande många av granarna var rötskadade. Flera gamla tallar förekom liksom några grova björkar. I västra delen av beståndet fanns spridda rotvältor, troligen träd som blåst ut när det gamla hygget västerut togs upp. 5. Svensmyrberget del 1: Ca 3ha på Svensmyrbergets högre delar. Området består dels av hällmarkstallskog i norr och nordost, dels låg - medelproduktiv barrskog. Förstnämnda domineras av åriga tallar, 10-12m höga och vissa partier är att betrakta som trädbevuxna impediment med trädhöjder på 5-10m. Barrskogen i de centrala delarna domineras av 15 (+) m höga tallar som är ca 150 år gamla, enstaka exemplar är ca 250 år gamla. Marken är bitvis småblockig och det ligger måttligt med lågor av gran och tall, främst klenare och uttorkade exemplar. Vedticka noterades. Granen utgör huvuddelen av skiktningen. Gamla avverkningsstubbar förekommer mycket sparsamt och t.o.m. tallstubbarna är mjuka och delvis övervuxna vilket tyder på att det var närmare 100 år sedan någon avverkning förekom i området. Detta märks dock inte på skogen, som ännu hyser måttliga urskogsstrukturer. Kanske är området kraftigt påverkat för mycket länge sedan av en brand eller dimensionsavverkning. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförslag: Naturvärdesbränning utan avverkning. OBS: Åt sydost vidtar ca 130 årig, flerskiktad granskog utanför avgränsningen där 10-15m höga granar dominerar. Denna skog är nyligen underröjd och snitslad för avverkning. Här finns enstaka gamla träd (granar över 150 år) och sparsamt med död ved. Mellan Svensmyrberget och Tjärnmyrberget, öster om vägen vid foten av Tjärnmyrberget, avverkades närmare 10ha skog under Enstaka riktigt åldriga granar förekom samt en del grova tallar och granar. Beståndet påminde troligen om den nu underröjda skogen ovan. Här fanns möjlighet att kraftigt utöka storleken på objekt nr 5 och därmed höja dess framtida naturvärden. 6. Svensmyrberget del 2: Det avsatta delområdet i sydost utgörs av ca 1ha med hällmarkstallskog som domineras av ca 12n höga tallar där många är år gamla. Det finns en liten ansamling av tallågor men beståndet är tämligen enskiktat. Den ca 130 åriga, välslutna granskogen mellan detta objekt och delområdet uppe på berget är underröjt för avverkning. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Åtgärdsförslag: Naturvärdesbränning utan avverkning. OBS: 2002 avverkade Holmen en skog på ca 7ha ca 1.5 km sydväst om objekt nr 6 som hade högre naturvärden än objekt nr 6. Det var en ca 130årig, välsluten och grandominerad skog med inslag av grov tall och glest utställda ca 150åriga granar. Måttligt med garnlav förekom och skogen var gallrad för några decennier sedan. Större delen av skogen innehöll sparsamt med död ved men två större ansamlingar av lågor förekom, dels vid bäcken och dels i den centrala delen vid vägen. Bitvis fanns samtliga

8 nedbrytningsstadier representerade. Rottickan dominerade men även rosentickor, harticka och granticka förekom. På levande gammelgranar växte gammelgransskål, och i S.V fanns två grova rotvältor av tall på fuktig mark där ullticka, stjärntagging, gullticka och timmerticka påträffades. Spår efter tretåig hackspett och andra hackspettar observerades. Beståndet bedömdes som ett starkt Objekt med naturvärden enligt SVS definition. 7. Väster om Storberget: Mellan två bäckar som rinner ned mot Storbergstjärnen, direkt sydost om skogsbilvägen, så är knappt 10 ha avsatt med ca 130 årig granskog som är välsluten och fuktig. Spridda granar är ca 150 år gamla, enstaka uppåt 200 år eller mer. Bitvis förekommer spridda björkar, enstaka är mycket gamla. Fertil garnlav förekommer. Självgallring har börjat men ännu förekommer död ved i begränsad omfattning (färska granlågor) men i den centrala delen av området finns frodvuxna partier (Grövsta gran 55cm bhd!) med uppemot ca 25m höga granar och allmänt med grova granlågor där en del har legat några decennier. I detta parti noterades kötticka och rosentickor. Ett annat fint parti är längs bäcken väster, där finns måttligt med åriga granar samt hyfsat med färskare död ved. Österut fanns även ett sparsamt inslag av tallöverståndare, år gamla och uppemot 60cm i bhd. Enstaka gammelaspar och några gammelsälgar noterades i områdets centrala delar, en av de sistnämnda var draperad i lunglav. Gammelgransskål förekommer också. Grova avverkningsstubbar förekommer spridda i området, de är mosstäckta och oftast mjuka vilket indikerar att det var ca 50 år sedan man plockhögg i området. Naturvärdesbedömning: Klass 3. I den centrala delen finns en mindre Nyckelbiotop, i övrigt är skogen att betrakta som ett Objekt med naturvärden. OBS: den södra delen samt det lilla delområdet söderut är inte undersökt. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. 8. Nordost Hösjöälven: Söder om skogsbilvägen ligger ett mindre, avsatt område på ca 6 ha som omges av myrar och hyggen. I den västra delen växer spridda, ca 15m höga, ca 200 år gamla och relativt grova tallar i en gles skog med viss skiktning med tall, björk och gran. Bukettbjörkar förekommer. Avverkningsstubbar är gamla och är troligen spår av gamla dimensionsavverkningar och torrakehuggningar. Det finns sparsamt med torrträd samt enstaka partier med färskare lågor av gran, tall eller björk. Enstaka granar är år gamla. I sydöst finns grandominerade, mer välslutna partier med en del färsk död ved (mest björk). Här växer flera åriga tallar med högt anlagda, skruva brandspår (blixtnedslag?). Det finns även sparsamt med tallar med ärr i stammarna som ser ut som övervallade brandljud, en av dessa tallar var bara drygt 100 år gammal. En grov, gammal björk hade också ett misstänkt övervallat brandljud. Angrepp av klibbticka på stående tall noterades. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförslag: Fri utveckling eller naturvärdesbränning. OBS: Åt nordväst, mellan bäcken och skogsvägen, ligger ett litet parti med knappt 100 årig, vildvuxen granskog med hyfsat lövinslag. Här finns glest med färskare lågor samt spridda, grova, mosstäckta avverkningstubbar. Uppe vid vägen växer flera äldre, grova aspar. Är detta parti med i avsättningen?

9 9. Söder om Rävasjön: Totalt ca 3ha. Åt nordväst från vändplanen, längs Pottjärnbäcken, är ca 20m på bägge sidor om bäcken avsatt. Österut vidtar ett smalt hygge, i övrigt omges skogen av myr. Skogen är en blöt, lågproduktiv sumpskog som domineras av 10-12m höga granar och tallar samt en del gamla björkar. Både tallar och granar som är något äldre än 150 år förekommer allmänt. Gammelgransskål noterades på en gammal gran och det ligger glest utströdda lågor på marken där björn- och vitmossa dominerar tillsammans med hjortron. Vattenhål öppnar sig här och där. Längs myrkanten förekommer bitvis rikligt med torrträd. Myren är odikad. Två små myrholmar västerut ingår också, de är endast ca 20 kvadratmeter stora och är bevuxna med ca 10m hög tallskog. På den ena holmen dominerar 150-åriga träd, på den andra finns inslag av ca 200-årig tall. Är detta produktiv skogsmark? Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Notera: Avgränsningarna förefaller bristfälliga, och de planerade avverkningarna (se nedan) kommer att minska naturvärdena i de avsatta områdena. Den avverkningsplanerade skogsudden väst-sydväst om Rävasjön borde avsättas tillsammans med den blockiga åsen sydost om sjön och branten öster om sjön. Dessa områden omfattar bara några ha, och borde t.ex. kunna ersätta den märkliga avsättningen uppe på Hösjökläppen (område nr 3 i denna rapport) som idag saknar naturvärden. OBS: Åt nordost från vändplanen finns ca 0.5 ha med likadan skog - Objekt med Naturvärden - som i det avsatta området längs bäcken men något högre bonitet (drygt 15m trädhöjder). Det lämnades vid en avverkning för kanske tio år sedan. Även här växte gammelgransskål. Detta område är inte avsatt men är för litet för att räknas in i 5% skogarna? Nu är det avverkningsplanerat! Åt nordväst från detta område, ett stenkast ut på contortaplantagen på det ca tio år gamla hygget, ligger en långsmal ås med drygt 150 åriga tallar spridda. De äldsta tallarna har ca 200 år på nacken. Det ligger solexponerade lågor glest utströdda på mycket blockig mark i den ganska branta sydvästsluttningen. Detta område är underröjt och avverkningsplanerat. Uppe på berget ligger ett mycket fint trädbevuxet hällmarksimpediment med år gamla tallar. Sluttningen ned mot Rävasjön är mycket brant och där växer grova åriga tallar. Väst-sydväst om Rävasjön ligger en mäktig tallås på en skogsudde ute på myren. Den är delvis bevuxen med relativt grov tall, 15+ m höga och ca 150 år gamla, de äldsta är ca 200 år gamla. Detta område är underröjt för avverkning denna sommar, ända fram till några meter från myren söderut och åt sydväst. Österut blir en mycket blöt barrsumpskog lämnad, troligen trädbevuxet impediment, med ca 10m höga träd. Här finns inslag av gammal, klenvuxen gran med gammelgransskål samt relativt grov men lågvuxen tall i minst 200 års ålder. 10. Öster om Hösjökläpparna: Totalt ca 2ha. Längs den lilla Pottjärnbäcken samt kring några små myrar är 10-15m breda kantzoner avsatta. Mot rågången österut är ca 0.5ha avsatt. Samtliga områden innehåller blöt, talldominerad sumpskog med allmänt med ca 10-12m höga och år gamla tallar, bitvis är de ca 200 år. Bitvis förekommer både grova och klenare tallågor med violmussling

10 men generellt är tillgången på död ved närmast obefintlig. Myrarna är odikade och alla omkringliggandeskog är avverkad och ersatt med contortaplantager. Enstaka grova aspar är lämnade på hyggena. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Begränsad utvecklingspotential.. Åtgärdsförslag: Dessa avsättningar borde inte ingå i 5% målet utan betraktas som naturhänsyn (kantzoner och småbiotoper) lämnad vid avverkning. OBS: De avverkningsplanerade områdena kring område nr 9 har högre naturvärden se objekt nr 9 ovan. 11. Ormberget: I Ormbergets branta sydvästsluttning är ett långsmalt område på ca 3ha lämnat vid omfattande avverkningar för ca 25 år sedan. Området är ca 600m långt men endast 50m brett och domineras i den nordvästra och centrala delen av mycket blockrika marker som troligen inte går att avverka. Insprängt i detta finns också småkuperade partier med glest utströdda stenblock. I de blockrika partierna breder en mossmatta ut sig, i övriga delar finns det mer blåbärsris. Skogen är påfallande högvuxen trots det kärva underlaget och i den centrala och nordvästra delen finns en allmän förekomst av åriga tallar som är klart över 20m höga och bitvis även grova granar i samma ålder. Solexponerade vindfällen ligger spridda i skogen med en koncentration efter den västra kanten mot ungskogen. Tallar med skador efter blixtnedslag förekommer i ovanligt hög frekvens. Det finns även ett ganska stort inslag av äldre asp och björk. Inga sentida ingrepp noterades förutom en gammal underröjning. Gamla, grova stubbar och kvarlämnade stockdelar från dimensionsavverkningar förekommer allmänt. Skogens naturvärden minskar påtagligt i sydost där skogen blir mer grandominerad och inslaget av gamla träd (150+ år) minskar kraftigt. Samtidigt är detta parti betydligt mer välslutet och har potential att producera en hel del död ved framöver. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. 12. Öster om Ormberget: En karg, lågproduktiv barrskog - ca 2ha stor och omgiven av ungskogar - i en småkuperad nordsluttning. Skogen domineras av år gamla tallar (10-15m höga) och bitvis förekommer 200 åriga träd allmänt. Några gamla sälgar noterades, på en av dem växte lunglav. Det finns en mycket gammal asp och på den växte stor aspticka. Bitvis förekommer glest spridda torrträd men i allmänhet finns det lite död ved i form av enstaka lågor och torrträd. Skogen förefaller helt orörd efter dimensionsavverkningarna samt avverkningar av torrträd. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. 13. Häggnäsbäcken södra delen: Ca 300 m av Häggnäsbäcken är avsatt. Totalt ca 1.5ha. S.O om skogsbilvägen rör det sig om ca 10m på bägge sidor bäcken med en liten utvidgning ca 50m från vägen. Den smalare delen är egentligen en kantzon som lämnats vid sentida gallring söderut samt en äldre

11 slutavverkning norröver. Det rör sig om en naturligt meandrande bäck med frodig högörtflora med bl.a. ormbär, flädervänderot, älggräs och meterhöga ormbunkar. Lövinslaget är imponerande stort med gråal, sälg, rönn, hägg och björk samt en del gran. Död ved förekommer allmänt, främst lövträd men även granlågor. Den lilla utvidgningen längre in innefattar ca 0.5ha med flerskiktad grandominerad barrskog med spridda 150 (+) år gamla granar och en måttlig förekomst av stående döda granar med insektangrepp samt enstaka granlågor. Längs bäcken finns även ett trädbevuxet kärr med ett yngre gråalbestånd som snart kommer att börja självgallra. Detta är också med i avsättningen. I kanten av det växer högvuxen fjälltolta. Norr om vägen växer ogallrad, lövrik granskog med högörtflora. Inslaget av stående och liggande, döda träd är ännu måttligt. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförlag: Fri utveckling. 14. Häggnäsbäcken centrala delen: Ca 10ha. En bäckravin med mycket frodig granskog. 25m höga träd förekommer allmänt och de högsta är ca 30m. Den grövsta granen mätte över 55cm i bhd. Skogen är oskött sedan sista plockhuggningen för några decennier sedan och har börjat utveckla viss urskogskaraktär; bitvis förekommer ansamlingar av grova, färskare lågor och stående döda träd. Ullticka och granticka förekommer på död ved. Grov, äldre asp förekommer i koncentrationer i utkanten av det avsatta området, ofta ca 50m ifrån ravinen men även i det avsatta området t.ex. där det möter odlingsmarken. I sistnämnda parti finns ett imponerande bestånd av mycket högvuxen nordisk stormhatt och i ravinen växer fjälltolta på flera platser. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Stor utvecklingspotential. Objekt med naturvärden. Åtgärdsförlag: Fri utveckling. 15. Hällfors: Totalt ca 1ha. Vid Lillån ligger en igenväxande, f.d. odlingsmark. Holmen äger en mindre del, ned mot ån i sydost. Här växer en ung, lövrik blandskog som till största delen domineras av björkar yngre än 50 år. Det finns en ansamling av bäverfällda stammar som sedan kapats i bitar med motorsåg och lämnats kvar. Dessutom har man avsatt kantzoner längs med ån. Här växer lövrik, mycket stamtät granskog yngre än 50 år på en 10-talet meter bred remsa mellan ån och periodvis översvämmade kärrpartier. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential. Märklig avsättning. Åtgärdsförslag: Kantzonerna ska ingå i den generella naturhänsynen i och inte i 5% skogarna. Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. skogen som ligger mellan skog nr 15 och Lillån och som beskrivs nedan. OBS: I januari 1999 avverkade Holmen Skog ett närliggande bestånd med högre naturvärden än obj. nr 15, beläget ca 2.5 km nord-nordväst om obj. nr 15. Stora delar av beståndet var lågproduktivt men gammalt; 150 åriga tallar förekom allmänt och det fanns fina partier med

12 flerskiktad hällmarkstallskog med många över 200 år gamla tallar. Flera 200 åriga träd avverkades, den äldsta var 248 år. Beståndet var ingen nyckelbiotop men ett Objekt med naturvärden och det hade betydligt högre naturvärden än objekt nr 15 som avsatts för naturvård. 16. Öster om Hällfors: Det avsatta området består av ca 4 ha med trädbevuxen myr som dikats kraftigt och idag dominerar en gles, enskiktad tallskog med 10-15m höga träd. Endast enstaka träd är över 150 år, bl.a. en ansamling av några 250 åriga tallar där en hade ett bohål. Det finns ingen död ved. I den södra delen, t.ex , märks en övergång mot skogsområdet som beskrivs nedan: Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential. Märklig avsättning. Åtgärdsförslag: Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. skogen som ligger mellan skog nr 15 och Lillån och som beskrivs nedan. OBS: Omedelbart söder och sydost om det avsatta området, finns ca 3 ha skog med betydligt högre naturvärden. Denna skog ligger mellan det avsatta området och Lillån. Det är en välsluten, flerskiktad och virkesrik barrskog med spridda granar och tallar som är ca 150 år gamla. Flera tallar är grova och de grövsta mäter över 55cm i bhd. Det finns gott om hänglavar och violettgrå tagellav noterades. Torrträd och lågor förekommer sparsamt men ned mot ån finns en del ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier. Skogen har fått växa helt ostört under flera decennier, förutom ett mindre parti nere vid ån som plockhuggits för kanske 20 år sedan. Skogen har redan idag höga naturvärden i form av grova träd, flerskiktning och rikedom på hänglavar samt en del död ved och dessa naturvärden kommer snabbt att öka om den avsätts till fri utveckling, eftersom boniteten är hög. En stig går igenom delar av skogen. Exempel på GPS-koordinater for området: , , , , , , , , , Bedömning: Objekt med naturvärden. 17. Söder om Dalforsberget: Ett område på ca 5 ha storlek som ligger mellan skogsbilvägen (norrut) och ett hygge (söderut). Åt nordväst gränsar det mot en myr. Området har tidigare varit en trädbevuxen myr där höjden på de dominerande träd, p.g.a. omfattande dikningar, ökat från 5-8m till 10-15m. Tall dominerar beståndet och särskilt i den västra delen finns partier med viss skiktning och allmän förekomst av år gamla träd. De flesta är klenstammiga men en del mäter uppemot 40cm i bhd. Död ved förekommer sparsamt i form av klena torrträd och lågor. Österut så minskar successivt inslaget av tallar som är 200 år eller äldre och i den centrala delen finns tämligen enskiktade och mycket klenstammiga partier. Längst österut observerades inga tallar äldre än 150 år. Däremot förekommer ytterst klenstammiga granar i års ålder ganska allmänt i denna del och gammelgransskål noterades. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Naturvärdena är knutna till de gamla, senvuxna träden men svag utvecklingspotential p.g.a. områdets låga bonitet och lilla storlek samt att det omges av hyggen. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. 18. Dalfors:

13 Totalt ca 5ha. Kring de gamla odlingsmarkerna, som ännu är öppna, har man avsatt några ha skog kring Lillån. Vid , , har man avsatt en ca 10 m bred kantzon med ung, frodvuxen och lövrik tallskog på gammal odlingsmark. På den östra sidan ån är en lika bred kantzon lämnad vid en ca 7 år gammal avverkning. Norr om den gamla odlingsmarken och söder om Lillån växer en enskiktad, frodvuxen och ung tallskog. Längst västerut, längs gränsen mot ej avsatt skog, växer några ca 100 åriga tallar som mäter 55cm i bhd. Skogen är delvis underröjd för kanske 10 år sedan. Utanför det avsatta området finns flera grova tallar, där är skogen underröjd för kanske 1 år sedan och tydligen avverkningsplanerad. Det finns en bro över ån samt en stig till den gamla odlingsmarken, där lämningar av byggnaderna ännu finns kvar. Söder om odlingsmarken växer gles, årig skog, på bägge sidor om Lillån. Marken är täckt av gräs och blommor och här har troligen bedrivits slåtter. Lillån rinner vidare åt sydost, och på den norra sidan, där man äger marken, har holmen vid en äldre avverkning lämnat en kantzon på i genomsnitt ca 15-20m (uppskattat på karta) längs en ca 1.5 km lång sträcka av ån. De sista 500 meterna breddas avsättningen till ca 50m och består inte av gammal hyggeshänsyn. Dessa kantzoner har inte fältbesökts. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential. Märklig avsättning. Åtgärdsförslag: Stora delar av denna avsättning är kantzoner som lämnats vid äldre avverkningar sådan hänsyn ska inte räknas med i de (minst) 5% av Holmens produktiva skogsmark som ska avsättas enligt FSC. Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. skogen som ligger mellan skog nr 15 och Lillån och som beskrivs tillsammans med skog nr 15 ovan. OBS: Ca 1.5 km nordost om detta område fanns en skog med betydligt högre naturvärden som avverkades 1999 se objekt nr Orrmyran: Totalt ca 0.75ha. Två små myrholmar är avsatta ute på Orrmyran. Den största är på ca 50 x 50meter och är bevuxen med lågproduktiv barrskog. I de centrala delarna finns år gamla tallar som mäter uppemot 30cm i bhd men överlag är skogen mycket klenvuxen och saknar död ved eller gamla träd. Den andra holmen ligger längre norrut och är ännu mindre, ca 30 x 30m, och boniteten är mycket låg, trädhöjder på ca 10m dominerar, de högsta når 10-15m. Gamla träd och död ved saknas helt. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential p.g.a. låg bonitet. Åtgärdsförslag: Man har avsatt små myrholmar utan naturvärden som dessutom alltid ska lämnas som generell hänsyn i form av hänsynsytor i skogsbruket! Upphäv denna avsättning och avsätt istället skogar med större chanser att utveckla höga naturvärden. OBS: Ca 1 km nordost om detta område fanns en skog med betydligt högre naturvärden som avverkades 2001 se objekt nr 23 nedan. 20. Väster om Orrmyran: Totalt ca 3ha. Längs den uträtade bäcken från Orrmyran finns en ca 10m bred kantzon på bägge sidor om bäcken med skog, som längre från bäcken övergår i trädbevuxen myr. Det är

14 gran, tall och björk som är ca 15m som högst och yngre än 100 år. Död ved och gamla träd saknas förutom enstaka äldre granar. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential. Märklig avsättning. Åtgärdsförslag: Man har avsatt kantzoner utan naturvärden som dessutom alltid ska lämnas som generell hänsyn! Upphäv denna avsättning och avsätt istället skogar med större chanser att utveckla höga naturvärden. OBS: Ca 1.5 km nordost om detta område fanns en skog med betydligt högre naturvärden som avverkades 2001 se objekt nr 23 nedan. 21. Norr om Nilsmyrliden, öster om vägen: Totalt utgör området ca 10ha produktiv skogsmark. Närmast vägen finns ett ca 2ha stort område med lövrik barrskog. De dominerande träden är 15-18m höga och drygt 100 år gamla. Beståndet är flerskiktat, välslutet men också luckigt med några mindre ansamlingar av lågor. Dessa är ofta uttorkade men i olika nedbrytningsstadier. Triviala arter som knöl-, viol-, granoch sotticka noterades. Garnlav är ganska vanligt och detsamma gäller för äldre aspar och björkar; två aspar mätte ca 60cm i bhd vardera och var murkna. På den ena växte skinnlav rikligt. En ensam jättesälg mätte hela 80cm i bhd och var helt draperad i lunglav. Även bårdlav växte ymnigt på den skrovliga jättestammen som var fullt vital med gott om lövbärande grenar. Beståndet är plockhugget för minst 50 år sedan och underröjt för kanske 10 år sedan. Skogen i resten av avsättningen omfattar ca 8 ha och har en helt annan karaktär, boniteten är avsevärt lägre än närmast vägen och de dominerande träden är ofta under 10m. Granarna når ofta endast drygt 5m höjd och är mycket klenstammiga. Liksom vid vägen är det tämligen lövrikt men också stamtätt med tät underväxt som kommit upp efter en ganska hård plockhuggning för över 50 år sedan. Bitvis dominerar ca 100 årig, klenvuxen tall och bitvis förekommer spridda, över 150 år gamla granar varav flera är över 200 år gamla. Trots denna ålder är de inte mer än 1.5-2dm i bhd. Gammelgransskål förekommer, liksom rikligt med manlav. Några tallöverståndare var närmare 15m höga och år gamla. Det finns ingen död ved. Vid , är en trädbevuxen myr avsatt; den är glest bevuxen med klenstammiga tallar som är under 10m höga. Mellan myren och den dikade bäcken som utgör gränsen söderut växer knappt 100 årig, ca 15m hög granskog utan naturvärden. Naturvärdesbedömning: Klass 3. Det mindre området vid vägen är en nyckelbiotop. Resten av skogen har vissa naturvärden knutna till de gamla, senvuxna träden men potentialen att utveckla höga naturvärden är låg p.g.a. den mycket låga boniteten. Bitvis består det avsatta området av 5-10m höga skog som delvis är att betrakta som trädbevuxen myr. Åtgärdsförslag: Fri utveckling 22. Norr om Nilsmyrliden, väster om vägen: Ca två ha med extremt klenvuxen och lågproduktiv barrskog. Norrut dominerar klenstammiga tallar, 10-12m och år. I övrigt är skogen grandominerad med träd som är 5-10m höga och åriga individer är ganska vanligt förekommande men de mäter bara 10cm i bhd eller mindre. Jag kunde nå runt en över 70 år gammal gran med handen Det finns ingen död

15 ved. Närmast bäcken västerut ökar boniteten och lövinslaget men det området är inte med i avsättningen. Naturvärdesbedömning: Klass 4. Mycket svag utvecklingspotential p.g.a. extremt låg bonitet. Märklig avsättning. Åtgärdsförslag: Upphäv snarast denna avsättning och avsätt istället mer produktiv skog med rimliga chanser att utveckla naturvärden framgent. 23. Öster om Kniptjärnbäcken, del 1: Ett område på ca 6ha söder om en myr. En mycket genuint urskogsartad grannaturskog med mycket sparsam förekomst av gamla avverkningsstubbar som är nästan nedbrutna och helt övervuxna. Boniteten växlar mellan låg längst i norr till hög längst västerut. Grova lågor ligger spridda i skogen, bitvis i lager på varandra och i samtliga nedbrytningsstadier. Rosentickor, ullticka, rynkskinn, doftskinn, stjärntagging och blodticka förekommer, liksom rikligt med fertil garnlav. Spridda granar är helt draperade! Det växer allmänt med granar som är år gamla och de grövsta mäter över 50cm i bhd. I nordost finns även måttligt med grov tall, år gamla, samt några grova tallågor. I sydost finns ett fint parti med en koncentration av gamla aspar och död ved. I öster, längs med det nyupptagna hygget, växer luckig och lövrik barrskog med sparsam förekomst av gammelgranar och färsk död ved. Det finns enstaka grova tallar. Naturvärdesbedömning: Klass 3. En nyckelbiotop. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Notera: Det finns fortfarande möjligheter att skapa ett ca 40ha stort klass 2 - område där man binder samman objekt 23 och 24 med omkringliggande nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som idag saknar skydd se bl.a. nedan: OBS: Nordväst om det avsatta området (t.ex , ) finns ett fint parti med välsluten, olikåldrig granskog med god bonitet där övervuxna och mjuka stubbar vittnar om att det var flera årtionden sedan man plockhögg där senast. En bitvis allmän bitvis måttlig - förekomst av grova granlågor i samtliga nedbrytningsstadier samt ett sparsamt inslag av åriga, grova granar ger området höga naturvärden. Rynkskinn noterades på en granlåga och vid , finns det lågor i olika stadier av nedbrytning med rosenticka och kötticka. Garnlavsförekomsten är riklig med en del draperade träd och flera bålar mäter ca 0.5m. Det finns även partier med åriga tallar som är över 20m höga. Detta område bedömer jag som en nyckelbiotop. Sydöst om det avsatta området finns (söder om det nyligen avverkade beståndet ovan) finns ett intressant bestånd som verkar fortsätta ned till Kniptjärnbäcken i söder (ej fältbesökt nere vid bäcken). Vid vägen finns ett mindre parti med ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier med övervikt för färskare exemplar. Torrträd står spridda i skogen och det finns sparsamt med över 200 år gamla granar och på dem växer gammelgransskål. 150 åriga träd förekommer allmänt, likaså fertil garnlav. Åt nordväst avtar inslaget av död ved markant och åriga granar dominerar i ett välslutet bestånd med gott om björk samt enstaka asp och sälg. På asp växer skinnlav och lunglav, på sälg hittade jag doftticka och rikligt med lunglav. Enstaka grova lågor förekommer, och både ullticka och stjärntagging noterades. det finns enstaka grova tallöverståndare, t.ex. vid kanten mot hygget i norr. Bedömning: Objekt med naturvärden.

16 Söder om det avsatta området (t.ex , och , ) finns en ravin med ett litet dråg i botten. Skogen är grandominerad, välsluten och har just börjat självgallra det finns enstaka grova lågor med ullticka. Lövinslaget är stort med bitvis björkdominerade partier längs ravinkanterna samt fina koncentrationer med äldre aspar med skinnlav och lunglav. En asp mätte 65cm i bhd. På grova sälgar växer rikligt med lunglav. På de närliggande åsarna (171513, ) västerut växer lövrik, talldominerad skog med enstaka granlågor med ullticka. Här finns bitvis grova tallar och enstaka granar som är ca 200 år gamla. Rikligt med garnlav. Bedömning: Objekt med naturvärden. Skogen som avverkades 2001 belägen öster om obj. nr 23 - dominerades av åriga träd och hade naturvärden i form av bitvis spridda torrträd, många grova tallar, grova björkar, en anmärkningsvärd jättegran (83cm i diameter på 75cm höjd och 230 år gammal), senvuxna, gamla granar, enstaka gammeltallar (180 år), gamla, grova sälgar med lunglav och allmänt rikligt med garnlav. På kvarlämnade aspar växte bl.a. signalarterna stor aspticka (rödlistad), lunglav, skinnlav och stuplav. Detta bestånd hade onekligen kunnat klassas som Objekt med naturvärden. 24. Öster om Kniptjärnbäcken, del 2: Vildvuxen, bördig granskog på ca 2.5ha där 120 årig gran dominerar. Bitvis spridda ca 150 åriga träd med enstaka ca 200 år. Rikligt med garnlav. Bitvis få träd är äldre än 150 år. Allmänt måttligt spridda lågor i samtliga nedbrytningsstadier. Bitvis förekommer rikligt med färskare lågor t.ex. vid GPS: , och , Arter som Kött- och ullticka påträffades och det finns även en del äldre lågor. Måttligt enstaka mjuka, mosstäckta stubbar efter gammal plockhuggning. I övrigt orört. Det avsatta området slutar vid GPS: , Där finns ingen död ved förutom enstaka färska lågor och förekomsten av gamla träd är sparsam. En del grova lövträd förekommer. Naturvärdesbedömning: Klass 3. En nyckelbiotop. Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Notera: Det finns fortfarande möjligheter att skapa ett ca 40ha stort klass 2 - område där man binder samman objekt 23 och 24 med omkringliggande nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som idag saknar skydd se bl.a. nedan: OBS: Söder om avsättningen, längs bäcken, finns olikåldrig, välsluten gransumpskog. Inslaget av död ved varierar mellan måttligt och rikligt - bitvis finns det rikligt med grova lågor i samtliga stadier av nedbrytning och boniteten är hög med granar på ca 25m (GPS: ett stenkast nedströms , ). Bitvis rör det sig om rikligt med färsk död ved (GPS: , ) med bl.a. fynd av kötticka. Bitvis förekommer spridda, gamla, döda björkar i mycket blöta partier längs bäcken tillsammans med färska granlågor. Viss eftersökning av rödlistade knappnålslavar resulterade endast i fynd av gulnål men miljön bedöms som mycket lämplig för rödlistade arter t.ex. brunpudrad nållav. I vissa partier märks en allmän förekomst av år gamla granar medan det i andra partier finns få träd äldre än 150 år. Vid , vände jag, där finns ingen död ved och få träd äldre än 150 år. Området kan vara ännu större. Väst och sydväst om bäcken vidtar plantskog. Detta område bedömer jag som en nyckelbiotop.