Säkerhet handlar om attityd

Transkript

1 nr 4/2011 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla Geotecmötet: Säkerhet handlar om attityd Geoenergianläggning inom vattenskyddsområde - är det är möjligt? Allt berg på en plats

2 WEDA 10 lättaste pumpen med tyngst kapacitet Atlas Copcos WEDA-pumpar är tillverkade av aluminium och slitstarka hydrauldelar för att klara av de mest krävande tillämpningar och applikationer. Med ett komplett produktprogram klarar pumparna kapaciteter mellan l/min. Den minsta proffspumpen, WEDA 10, väger endast 12,5 kg vilket gör den väldigt enkel att använda nere i pumpgropen. Men det är inte enbart WEDA 10:s vikt som är lätt. Med lätta tätnings- och slitdelsbyten utför man enkelt service på pumpen vilket minimerar stilleståndstiden och ökar produktiviteten. Allt detta gör WEDA 10 till vad den är lätt att äga! För mer information kontakta: Jörgen Berglund, Norra Sverige, tel: Kent Aidesjö, Syvästra Sverige, tel: Ted Westman, Östra Sverige, tel: WEDA_10.indd :02:11

3 I n n e h å l l UTGES AV: Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box Lund TELEFON: TELEFAX: E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: borrsvangen REDAKTION: Henryk Rozenberg, redaktör Johan Barth Johan Larsson ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg ANNONSER: Original skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: kr 1/2-sida: 8800 kr 1/4-sida: 5300 kr Moms tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. Tidskriften läggs ut i sin helhet (lågupplöst PDF) på Geotecs webbplats ca 2 veckor efter utgivningsdagen. Förbehåll mot elektronisk publicering skall meddelas redaktionen senast på utgivningsdagen. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5400 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 12/2012 ISSN Allt berg på en plats I Malå finns 350 mil borrkärnor från den svenska berggrunden. Det är sannolikt världens största borrkärnearkiv och det är här som jakten på nya gruvor börjar. 9 Anders Boström Vågad borrning - billigare entreprenad Med borrning snett in under sin egen fastighet slapp man eventuella arkeologiska utgrävningar. Det blev ett annorlunda borrjobb. Fasta avdelningar sid 5. Ledaren En branschorganisation kan ställa upp med handledning, kontakter, material, kurser och mycket mer än så för att förbättra säkerheten. Men en sak kan man inte bistå med attityd!, skriver Geotecs vd Johan Barth. sid I korthet EU:s förslag till energieffektiviseringsdirektiv får underkänt Det gäller att synas! Daikin hos Geotec Världens miljövänligaste stad? Välkommen till GeoArena 2012 Fler än hälften av husägarna har bytt till värmepump- eller solvärmesystem sid 17. Brunnsforum 170 meter kan vara för mycket Foderrör håller länge Borra gärna minst 10 meter från huset sid 36. Geotecs medlemsföretag Nu 74 medlemmar verksamma i Sverige och 12 medlemmar utomlands omslagsbild: Anders Boström 12 6 Behövs det en ROT-försäkring? ROT står för Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad, men vad innebär egentligen en ROT-försäkring och behövs den? Henryk Rozenberg Klimatsäkra brunnar något att tänka på? Klimatförändringar påverkar brunnar och grundvatten på flera olika sätt - det bör borrare ta hänsyn till. 20 att Martin Lindberg /Försäkringskompetens 10 Geoenergianläggning inom vattenskyddsområde Ett generellt förbud mot geoenergianläggningar inom vattenskyddsområden finns inte, men varje ärende måste utredas. Mats Bergmark Grundämnen byggde dessa kroppar En del av grundämnena är nödvändiga för vår hälsa, men i alltför stora mängder blir de skadliga. Vet du vad du har i din kropp? 24 Magnus Berg /Advokataktiebolaget Nordic Law 14 Snart redo för praktiken! Första veckan i mars nästa år blir det dags för årets borrarelever inleda sin obligatoriska praktik här presenterar vi dem alla! Anders Hult 22 Geotecs årsstämma 2011 Säkerhet handlar om attityd Säkerhet är allas ansvar Facit kommer i mars månad BI har plats både för stora och små företag Henryk Rozenberg 3

4 Med bred kunskap och ett helhetssortiment kan vi möta kundernas behov och önskemål. Värmdöpumpen är sedan 1960 talet ett grossistföretag med fullt sortiment för energiborrning, vattenborrning och vattenpumpar m.m. Vi samarbetar med branschens ledande leverantörer. Anders Persson tel: Anders Bjurling tel: Värmdöpumpen AB Box 2101, Skärholmen, Tel: , , Fax: Besöksadress: Bredängsvägen 235, Skärholmen. Marknadens lägsta driftkostnad! Vattenrening! Problem med kalk, järn, mangan, färg, humus, salt eller uran i dricksvattnet? Ring: ! Marknadens mest underhållsfria! Inga byten av filtermassor! Ingen elektrisk anslutning!

5 L e d a r e n Rätt attityd är ordet! Johan Barth VD, Geotec Vi har precis avslutat en årsstämma i Geotec. Vi växer och det var roligt att så många kom för att ta del av informationen och att intresset för både föreningen och föredragen är stort. Under stämmodagarna diskuterade vi ekonomi, teknik och säkerhet. Det sistnämnda har vi haft uppe förut, men det är ack så aktuellt. Mikael Berglund, VD på Drillcon höll ett mycket bra och blottande föredrag om en fatal olycka på företaget. Han visade också hur Drillcon arbetar med arbetsmiljö idag. Det var många som andlöst följde Mikaels föredrag. Han tog upp frågor som jag är övertygad om att företagare i ansvarig ställning många gånger har frågat sig, men av någon anledning inte gått vidare med. Vad har VD för ansvar egentligen? Just det är nog viktigt att företagarna får klart för sig. Det är bara ett av de stora incitamenten för att ta tag i arbetsmiljöarbetet. Vad är det då som saknas? Är det svårt att komma igång? Vilken ända skall man börja i? Vet man inte var man hittar information? Vilka regelverk är det som gäller? Jag tror att Geotec kan vara en hjälp i det här. Vi kan supporta med handledningar och kontakter, bistå med material och ta fram mallar, anordna kurser m m. Men en sak kan vi inte bistå med Attityd! Den måste komma från varje företagsledning och genomsyra hela organisationen. Utan rätt attityd kommer vi aldrig att få höra sägas på ett medlemsmöte Det är inte frågan när det händer, utan om! Lund, december 2011 Vid förra mötet var det alltför många gånger som samma sak upprepades i församlingen det är inte frågan om det händer, utan när! Vi är alltså uppenbart medvetna om att där finns allvarliga problem och risker. 5

6 I det nationella arkivet i Malå finns 350 mil borrkärnor från den svenska berggrunden. Det är sannolikt världens största borrkärnearkiv och det är här som jakten på nya gruvor börjar. Det kvadratmeter stora borrkärnearkivet i Malå består av ett organiserat myller av borrkärnor. I långa gångar har man byggt fyra meter höga staplar med kärnor från det svenska berget. Minskat intresse för uran Vi stannar på måfå till vid en lådrad märkt Lilljuthatten En av landets största uranfyndigheter, säger Leif Bildström som tillsammans med Jerry Hedström sköter arkivet. Bildström tillägger att det varit stort intresse för undersökningar på uranrika borrkärnor under många år, trots att det är förbjudet att bryta uran i Sverige. Men sedan händelserna i Fukushima är det låg aktivitet, konstaterar Bildström. Ständigt behov av utbyggnad Trots att arkivet egentligen bara består av gamla stenstavar så är det i högsta grad levande. Det växer så det knakar. Ifjol byggde vi ut för femte gången, berättar Jerry Hedström och pekar ut i vilken riktning nästa utbyggnad blir. Och antalet borr- kärnor växer oavbrutet. Medan vi pratar rullar en lastbil in med ytterligare 30 lastpallar. Lasten är belagd med sekretess så det är oklart varifrån det kommer. För många år sedan konstaterade vi att arkivet växte med meter borrkärnor varje år, men det är mer nu, säger Hedström och tillägger: Vi tror att vi har världens största borrkärnearkiv. Nytt intresse för äldre prover Förutom att arkivet växer så ändras förutsättningar. Malm som inte ansetts brytvärd blir jätteintressant när man hittar nya effektiva tekniker att utvinna metalllerna eller när priserna stiger. Leif Bildström och Jerry Hedström sköter det nationella borrkärnearkivet i Malå. Undersöker man ett borrhål om dagen så tar det 50 år att beta av arkivet. 6

7 Allt berg på en plats Och i vissa fall börjar man leta efter helt nya metaller som världen insett att den behöver. Förutsättningarna i arkivet är givna. Bolag eller privatpersoner, oavsett nationalitet, som vill göra mätningar på borrkärnor får tillgång till det mot att de återställer rapporter och resultat till arkivet. I år har vi haft full rusch hela våren och sommaren. Som mest har fyra företag jobbat parallellt i våra undersökningsrum, säger Hedström. Stort intresse från utlandet En stor del av företagen som letar malm i Sverige är utländska. Gruv- och prospekteringsbolag från Australien, Kanada och Storbritannien dominerar och flera har också haft kontor i Malå. Minst 30 nationaliteter har gjort undersökningar på våra borrkärnor. Det kommer faktiskt ett brittiskt team imorgon, berättar Bildström. text & foto: Anders Boström Hedström och Bildström berättar att det finns många berättelser om framgångsrika brytningar som startat i deras arkiv. Men det är lätt att missa och många har gått på minor. Ett exempel är en fyndighet nära Kristinebergsgruvan som visserligen blev upptäckt, men med en fördröjning på nio år. I prospekteringsborrningarna hade man nämligen missat guldådran med 18 meter. Det finns inget facit för hur man ska leta malm, säger Leif Bildström och tilllägger: Men det finns ett amerikanskt uttryck som säger att man ska börja leta i en gruvlaves skugga, alltså alldeles intill där man redan hittat. Det behöver inte vara fel. Fa k t a I Borrkärnearkivet finns mer än 350 mil borrkärnor från mer än borrhål. Den äldsta borrkärnan är från år Det är Bergsstaten som beviljar undersökningstillstånd. Ett tillstånd ger innehavaren ensamrätt att söka på en viss plats och gäller i tre år. Tillståndet kan eventuellt förlängas till maximalt tolv år. Tillstånd kan gälla för olika stora områden, varierande antal borrhål och olika typer av andra undersökningar. Det finns i dag totalt gällande undersökningstillstånd och varje år tillkommer cirka nya sådana. Är det mycket kritik mot att utländska bolag tar våra råvaror? Nej, inte längre. Storlidengruvan, till exempel, hade ett malmvärde motsvarande tre miljarder kronor och bolaget beräknade göra en vinst på 800 miljoner kronor. Det är en stor vinst, men mellanskillnaden hamnade hos till exempel bergborrare, elektriker och handlare på orten, säger Bildström och tillägger: Varje gruvarbetare ger fem till sju kringarbeten och det upplevs positivt. Hopp om stora fyndigheter Hur stora värden malm finns det i Sverige? Ja, säg det. Man har beräknat att det finns oupptäckt malm till ett värde av 100 miljarder kronor bara i Skellefteåfälten, säger Bildström och pekar på kartan ut en smal remsa från Skellefteå och snett inåt landet. Jerry Hedström granskar några borrkärnor. Borrkärnearkivet i Malå är troligen världens största och mycket värdefullt. Inom branschen uppskattas varje borrmeter kosta uppemot kronor. 7

8 FÖRST I BRANSCHEN ATT CERTIFIERA HELA KOLLEKTORSYSTEMET. FÖRDELAR Högre kvalitetskrav - på din leverantör. Produkten uppfyller kraven i plan- och bygglagen 2010:900 Trygghet för beställare att arbeta med P-märkta produkter. Påvisa vid större upphandlingar. Använda P-märkningen i marknadsföringssyfte. Långsiktigt säkerställa fullgoda geoanläggningar. Muovitech är din kompletta och nyskapande leverantör av produkter för geoenergi. Kollektorerna har följande certi ering: Typgodkänd av SP SITAC med typgodkännandenummer SC P-märkning av SP SITAC med godkännandenummer SC Tredjepartskontroll utförs av SP. Provning och kontroll baseras på Certi eringsregler SPCR 169 för P-märkning av Bergvärmekollektorer utfärdat av SP. Tillverkarens egenkontroll och SP övervakandekontroll. Provningarna baseras på EN-, DS- och ISO-standard.

9 Behövs det en ROT-försäkring? text: Martin Lindberg / Försäkringskompetens När man nämner ROT tänker de flesta kanske på ROT-avdraget. ROT står för Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad, men vad innebär egentligen en ROT-försäkring och behövs den verkligen? Vid skada på entreprenad kan flera försäkringar vara tillämpliga beroende på vad som hänt. Det är inte ovanligt att egendomen skyddas av tre försäkringar: byggherrens/ beställarens fastighetsförsäkring, entreprenörens egendomsförsäkring samt entreprenörens ansvarsförsäkring. Vilken av dessa tre som till slut kommer betala en skada beror på flera faktorer. ROT-försäkring inte obligatorisk I Sverige Norge och Danmark kontrakteras ofta entreprenörer enligt allmänna avtalsbestämmelser, exempelvis AB04. Enligt dessa bestäm- melser, (AB04 kap. 5 22) skall entreprenören ha allriskförsäkring för skador på entreprenaden. Försäkringen skall även gälla i minst två år efter entreprenadens godkännande för skador som entreprenören ansvarar för. Det finns däremot inte något krav på att ROT-försäkring skall tecknas. Kontraktet kan dock kompletteras med ytterligare pålagor från beställaren och i dessa fall brukar ROT-försäkring vara ett krav. Det kan oaktat krav från beställaren finnas skäl att teckna en ROT-försäkring. Trångt mellan husen, borrning nära husväggen och flera entreprenörer i farten när villan byggs om en ROT-försäkring kan vara bra att ha. Foto: Henryk Rozenberg. I AB04 kap 5 13 regleras beställarens och entreprenörens inbördes ansvar för skador som drabbar tredje man, exemplevis en hyresgäst eller ägaren till en grannfastighet. Försäkring kan skydda grannarna Enligt Jordabalken och Miljöbalken har byggherren/ fastighetsägaren ett skadeståndsansvar gentemot andra fastighetsägare p g a den verksamhet som bedrivs inom entreprenaden. Det kan exempelvis gälla sprickbildning i en fastighet eller sättningar i marken. Detta ansvar grundar sig på lag som inte kan avtalas bort i ett entreprenadavtal. Byggherren och/eller entreprenören som utför arbetet svarar gentemot skadelidande grannar för sådana skador. AB04 är utformad så att byggherren har rätt att återkräva det skadestånd han tvingas utge till skadelidande av entreprenören. Entreprenören är dock inte skyldig att betala skadeståndet om han kan visa att han inte kunnat förebygga eller begränsa skadan. En sedvanlig entreprenadförsäkring som uppfyller kraven enligt AB04 tar sikte på kontraktparternas intresse. Någon hänsyn till skador på tredje man annat än vid rena ansvarsskador lämnas ej. Skydd vid oklart skadeansvar Detta innebär att tredje man endast har att ställa krav på beställare alt. entreprenörs ansvarsförsäkring vilket i sig kan låta som en enkel manöver. Problemen uppstår dock när flera entreprenörer är involverade och det kanske inte är helt klarlagt om skadan beror på beställaren eller på vilken av de entreprenörer som anlitats. Det är här som ROTförsäkringen kan göra nytta. ROT-försäkringen är en egendomsförsäkring som gäller för egendom som skadats i samband med utförande av arbeten. Försäkringen frågar inte efter huruvida entreprenören enligt skadeståndsrättsliga regler ansvarar utan kan ersätta skador som tillfogats tredje man i samband med utförande av entreprenad. När skadan väl har ersatts, har försäkringsgivaren tagit över huvudvärken med att reda ut vem som slutligen skall stå för notan. Större beställare kan ställa krav Det är vanligt att större beställare såsom kommuner, landsting eller större fastighetsbolag ställer krav på att entreprenören skall ha en ROT-försäkring. Försäkringsbeloppen varierar, men mellan 1 5 Mkr är vanligt förekommande. Oaktat om beställaren ställt krav på att ROT-försäkring skall finnas eller ej, kan det vara idé att som entreprenör tänka över saken. Det kan ses som en service gentemot kunden och framför allt kundens hyresgäster där du som entreprenör tar ansvar för skador som inträffar under entreprenaden. 9

10 A n n o r l u n d a b o r r n i n g Plaströr ingjutna i husets källargolv sticker ovanför gångbanan på det sättet skyddas källaren från vatten och borrkax under pågående borrning. Foto: Joakim Nilsson / Malmberg Borrning AB. Det var ett spännande och annorlunda uppdrag. Jag kan tänka mig fler sådana uppdrag i Malmö, säger Joakim Nilsson, projektledare hos Malmberg Borrning AB. Foto: Henryk Rozenberg. 10

11 Riggen står alldeles intill Saluhallens vägg och blockerar effektivt den smala gatan. Borrning sker snett ner mot källargolvet ca 70 meter under marknivå. För att kunna hålla foderrören i rätt under borrning monterades en hjälpbom intill vinschen. Foto: Joakim Nilsson / Malmberg Borrning AB. Den gamla Saluhallen vid Lilla Torg i Malmö har för ett par år sedan omvandlats till ett hotellkomplex. Grundvattenanläggningen sörjer för uppvärmning av hela fastigheten. Foto: Henryk Rozenberg. Vågad borrning - billigare entreprenad När den anrika Saluhallen vid Lilla torg i Malmö skulle omvandlas till hotell, valde fastighetsägaren att satsa på en geoenergianläggning. Inget märkvärdigt i sig, men borrningen av anläggningsbrunnarna blev något utöver det vanliga. Borrningarna genomfördes av Malmberg Borrning AB. Grundvattenanläggning en fördel Här används grundvattenvärme, vilket betyder att man pumpar upp vatten från ett antal brunnar och låter det passera en värmeväxlare för att därefter återföras till grundvattenmagasinet, berättar Joakim Nilsson som ledde borrningsarbetena. Vi borrade åtta brunnar här fyra upptagningsbrunnar och fyra returbrunnar. Precis som på många andra håll i Malmö skulle fastighetsägaren behöva bekosta en arkeologisk undersökning av borrningsområdet. Och det kan bli dyrt. Arkeologisk undersökning inte nödvändig Det enda sättet att slippa ifrån undersökningskraven var att borra inom själva fastigheten, med andra ord inom den yta som Saluhallen står på. Givetvis skulle borrningen bli dyrare men man slapp eventuella, oöverblickbara kostnader. I denna stadsdel är gatorna trånga och husen rätt gamla. Redan vid en vanlig Trång arbetsplats På var sida om huset, som sträcker sig över hela kvarteret, borrade vi fyra borrhål, cirka 70 meter djupa. Vanligtvis monterar man vattentext: Henryk Rozenberg borrning på gatumark måste man vara försiktig för att inte skada byggnaderna. Dessutom kan bullret från rigg och kompressor vara besvärande för de verksamheter som bedrivs i kvarteret. Genom fönstren ner till källaren Sagt och gjort borrningen skulle ske i husets källare, fast inte riktigt. Att använda små riggar för detta arbete var inget bra alternativ, påpekar Joakim. Vi löste problemet genom att ställa upp en konventionell rigg alldeles intill husväggen och borra snett in och ner i källaren. Lutningen på borrmasten blev nästan 25 grader vilket inte är något problem när man inte behöver använda foderrör. Men här skulle vi göra det. Rör för skydd mot vatten och borrkax För att inte skada källarutrymmena monterades snedställda skyddsrör av plast. Vi monterade bort alla källarfönster som vätte mot gatan. Sedan bilade vi upp golvet och göt fast plaströren som riktades snett mot gatuplanet genom fönstergluggarna. Borrhålen borrades därefter inuti dessa skyddsrör, berättar Joakim. Själva gjutningen gjordes på ett speciellt sätt så att eventuellt uppträngande vatten inte skulle skada källarplanet vattnet rann istället upp på gatan utanför husfasaden. För att hålla upp foderrören i rätt vinkel monterades ett extra stag intill vinschen. pumpar endast i upptagningsbrunnarna, men här finns en pump i varje brunn. Tack vore det kan vilken som helst av dessa brunnar fungera som upptagningsbrunn. Borrning i stadsmiljö är en helt annan sak än att borra på ett industriområde eller intill en villa. Här är det mycket folk i rörelse och gatutrafiken kan ställa till det. En rigg som ska borra snett under en fastighet kräver en hel del utrymme, konstaterar Joakim. Malmö ställer också höga krav på att borrvatten inte får spolas ner i dagvattenledningarna, så vi hade flera containrar och en spolbil för att hand om all borrkax. Vi fick helt enkelt stänga av gatan. Samtidigt pågick det andra arbeten inom området med dagliga transporter av byggmaterial detta var vi också att tvungna att ta hänsyn till. Men det löste sig. Skydd av fasader ett måste Det blev inga skador heller. Tar man bara hänsyn till husets konstruktion och ålder och borrar uppmärksamt utan att hetsa så går det bra. Vi täckte över utsatta fönster med plywoodskivor och husfasaden med kraftig presssening, så någon större nedsmutsning blev det inte heller. Joakim har all anledning att vara nöjd med uppdraget. Det var ett klart annorlunda jobb vi har gjort här. Fastighetsägaren är nöjd och vi har lärt oss mycket, konstaterar Joakim I Malmö finns det förutsättningar för betydligt fler liknande projekt. Staden vilar på ett vattenrikt kalkberg vilket gör att grundvattenvärmesystem har goda förutsättningar här. 11

12 Juris ten har ordet Geoenergianläggning inom vattenskyddsområde är det möjligt? text: Magnus Berg / Advokataktiebolaget Nordic Law Under senare tid, bland annat i denna publikation, har det förts diskussioner huruvida man kan eller inte kan få möjlighet att anlägga geoenergianläggning på en fastighet inom ett vattenskyddsområde. Denna artikel syftar till att så långt möjligt reda ut begreppen. Att en fastighet är belägen inom ett vattenskyddsområde medför inte per definition att det skulle vara förbjudet att anlägga någon form av geoenergianläggning. Ett sådant förbud måste anges i skyddsföreskrifterna. Detta framgår dels av en dom från miljödomstolen i Stockholm som kom i april 2005 (Mål nr M ) och dels av en dom från miljööverdomstolen (Mål nr M ). Inget förbud men försiktighet I dessa domar gavs klagandena rätt att anlägga geoenergianläggningar inom vattenskyddsområdet bl a med hänvisning till att skyddsföreskrifterna saknade ett uttryckligt förbud mot denna typ av anläggningar. Detta sagt behövde fastighetsägaren ändå följa övriga bestämmelser i miljöbalken och domstolen fastställde följdriktigt ett antal villkor om försiktighetsmått. I de fall skyddsföreskrifter finns, hur brukar då dessa se ut vad gäller möjligheten att anlägga geoenergianläggningar inom vattenskyddsområde? Zonindelning för klassificering av skyddsbehov Enligt Naturvårdsverkets (NNV) allmänna råd, som i normalfallet brukar följas av länsstyrelse och miljönämnder, delas vattenskyddsområdet upp i tre delar. Det område som ligger närmast vattentäkten benämns ofta brunnsområdet eller vattentäktszonen. Inom detta område anges det att endast vattentäktverksamhet får bedrivas. Det område som ligger utanför och närmast vattentäktszonen benämns idag inre eller primär skyddszon. Inom detta område föreskriver NNV allmänna råd att det i normalfallet skall vara förbjudet att anlägga geoenergianläggningar. Det området som ligger utanför inre/ primär skyddszon och vars yttre gräns utgör gränsen för vattenskyddsområdet, kallas yttre eller sekundär 12

13 skyddszon. Inom detta område, vilket i normalfallet utgör den största delen av vattenskyddsområdet, säger NNV att geoenergianläggningar inte bör få anläggas utan tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Sammanfattningsvis bör, i de flesta fall, skyddsföreskrifterna vara så avfattade att de inte utesluter anläggande av en geoenergianläggning inom vattenskyddsområdets sekundära skyddszon, men att man först måste söka tillstånd. Hur skall då miljöförvaltningen, och vid överklagande länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolarna, pröva en ansökan? Intresseprövning i varje enskilt fall Enligt avgöranden från miljööverdomstolen skall en prövning utgå från de specifika förhållanden som råder på just den fastighet som ansökan avser, bl a den sökta anläggningens närhet till vattentäkten, grundvattnets flödesriktningar m m. Vidare skall en intresseprövning göras enligt 7 kap 25 miljöbalken, varvid den enskildes rätt att få anlägga en geoenergianläggning skall vägas mot skyddet för täkten. Vad innebär då detta rent praktiskt? Generellt kan följande sägas: Miljöförvaltningarna besitter vanligtvis sämre kunskaper om grundvattenfrågor än länsstyrelse och mark- och miljödomstolarna och brukar därför vara mindre benägna att ge tillstånd? Man brukar således få överklaga och detta tar tid. En bra ansökan från sökanden där såväl anläggningen som geohydrologiska förhållanden m fl uppgifter redovisas brukar borgar för en bättre prövning och större möjlighet till tillstånd. Det gäller således att visa på att den faktiska risken för påverkan på vattentäkten är mycket liten. Inom ett vattenskyddsområde som skyddare en vattentäkt av stort ekonomiskt eller samhällsekonomiskt intresse är chansen till bifall mindre än i andra fall. Detta framgår bl a av ett avgörande år 2008 från miljödomstolen i Stockholm som rörde Ulriksdals vattenskyddsområde. Geoenergianläggningens art och omfattning har betydelse - att anlägga ett stort borrhålslager bedöms ofta som mer ingripande än en mindre anläggning. Det är således möjligt att anlägga geoenergianläggningar inom vattenskyddsområden. Detta kräver dock tillstånd. För att få detta tillstånd krävs bra utredningar, bra underlag som visar att anläggningen kan utföras utan risk för påverkan. Eftersom ett tillstånd i normalfallet kräver överklagande bör man också vara ute i god tid. Eftersom tid ofta är synonymt med pengar, brukar det också kosta en slant. -Kvalitet -Prestanda -Konkurrenskraftigt pris Mori drillrigs Scandinavia AB har tagit fram 3 grundmodeller speciellt anpassade för våra nordiska geologiska förhållanden. Borriggarna kan utformas efter era personliga behov och önskemål. 13

14 Klimatsäkra brunnar något att tänka på? text: Mats Bergmark Klimatsäkra brunnar och vatteninstallationer - är det något konsumenterna kommer att efterfråga? Vad behöver vi i så fall att tänka på? Klimatförändringar påverkar brunnar och grundvatten på flera olika sätt, som varierar mellan olika platser i landet. Graden av påverkan beror även på de lokala hydrogeologiska förhållandena, risker i brunnens tillrinningsområde samt brunnens utformning. Det är svårt att här ge specifika råd för klimatsäkring i det enskilda fallet, men en viss inblick i några möjliga klimateffekter ges samt hur exempel på motåtgärder skulle kunna se ut. Det är förstås viktigt att branschorganisationer och forskning framöver följer hur klimatförändringar påverkar svensk vattenförsörjning och enskilda brunnar, samt vilka relevanta motåtgärder som kommer att behövas. En lokal brunnsborrare kan också sätta sig in i lokala/regionala klimatscenarier och själv värdera hur det påverkar. Då kan han kanske använda en klimatsäkrare brunn i sin framtida försäljning. Risken för sinande brunnar och andra problemställningar vid torka Klimatscenarier visar att risken för kraftigare torrperioder kan öka i främst sydöstra Sverige, östra Svealand och en bit upp längs norrlandskusten. En tidigare och torrare vår med i medeltal lägre grundvattenbildning kan göra att grundvattennivåerna sjunker jämfört med idag. Fortsätter sommaren sedan att vara varm och inte alltför blöt, så kan även sommarens grundvattennivåer sjunka påtagligt jämfört med idag. Exempel på problemställningar kan vara sinade grävda brunnar, samt lägre kapacitet i högt belägna borrade brunnar som försörjs från ytligare sprickor i berget. Risken för saltvatteninträngning kan också öka inom vissa områden. Vilka är då möjliga motåtgärder som brunnsborrare och vatteninstallatör kan vidta i en sådan situation? 14 Det kan behövas en lite större kapacitetsmarginal i brunnen. Ytliga grävda brunnar kan behöva ersättas med djupare borrade brunnar, där det då är viktigt att sprickorna i berget ligger lite djupare. I områden där risken för saltvatteninträngning är stor så är problemen svårare att hantera. Där kan kunden behöva förstå sambanden mellan en liten grundvattenbildning och ökad risk för saltvatten. Vilket betyder att man måste vara försiktigare med vattenuttaget under torra perioder. En annan effekt av torra perioder med lägre vattenomsättning i berggrundvattnet kan vara att det blir längre kontakttider mellan vatten och berg. Det kan i sin tur tidvis leda till ökande halter av vittringsprodukter från berggrunden, som fluorid, radon, etc. Även stigande grundvattentemperaturer kan påskynda vissa vittringsprocesser. Ett översvämmat brunnsområde i Småland år Foto: Erik Winnfors. För en borrare gäller då att vid vattenprovtagning noga värdera analysresultatet i förhållande till den aktuella grundvattensituationen (har provtaget vatten föregåtts av en blöt eller torr period). Vid installationer av exempelvis radonavskiljare eller annan vattenbehandlingsutrustning kommer man att behöva välja system med större kapacitet för att klara ökande variationer i de olika ämnenas halter i vattnet. Ökad medelnederbörd under höst och vintern påverkar vattenkvaliteten Grundvattenbildningen ökar generellt under hösten och vintern jämfört med idag, enligt scenarierna. Störst ökning av medelnederbörden beräknas västra Sverige få, här kan också risken för höga flöden i vattendrag öka mest. Varmare och blötare höstar ökar humushalterna i grundvattnet. Det kan i sin tur ge ökande färg, lukt och smak på främst ytligare grundvatten. Samtidigt skulle det också kunna innebära en ökad syreförbrukning på det vatten som infiltrerar vidare mot djupet. Syrebrist ger ibland svavelväte och högre järn-/manganhalter.

15 Exempel på möjliga motåtgärder från brunnsborrares/vatteninstallatörs sida: Kraven på bra tätningar mot ytligt grundvatten ökar och ytliga sprickor i berget kan ibland behöva tätas, för att exempelvis undvika humusrikt ytvatten. Undvik att borra brunnar i botten på grävda brunnar, där höga grundvattennivåer kan göra att brunnsrörets öppning tidvis hamnar under grundvattenytan. Vara beredd på att det tidvis kan uppstå en ökande syreförbrukning i grundvatten, med risk för högre halter av järn/mangan. I lågt liggande områden nära sjöar och vattendrag kan översvämningsrisker öka, främst i västra Sverige. Naturligtvis bör översvämningsrisker värderas vid brunnsplaceringar. Tidvis stigande grundvattennivåer reducerar också den luftade markzonen under en avloppsinfiltration och risken för spridning av mikroorganismer kan öka. Vidare tenderar inslaget av virus och parasiter att öka i den mikrobiologiska floran. För grundvatten är det generellt virus som har lättast att tränga genom jordlager, helt enkelt beroende på att virus är minst till storleken. Noga placering av brunnar i förhållande till avloppsinfiltrationer eller andra mikrobiologiska föroreningskällor blir då av mycket väsentligare betydelse än det gör idag. Påverkan av skyfall Risken för intensivare regnskurar under sommaren, av typen kraftiga skyfall vid åskoväder, är förmodligen en av de klimateffekter som vi kommer att uppmärksamma mest under de närmaste decennierna. Denna risk har sannolikt ökat redan idag, på grund av klimatförändringarna hittills. Vid häftiga skyfall kan både ytavrinning och plötsliga lokala översvämningar bildas. Exempel på möjliga motåtgärder som brunnsborrare/vatteninstallatör kan vidta: Se till att brunnens placering och utformning görs så att ytvatten leds bort från brunnen. Vid häftiga skyfall ökar spridningsrisker av föroreningar från föroreningskällor i brunnens tillrinningsområde, uppmärksamma kunden om du ser sådana risker. En ökad luftfuktighet på sommaren innebär inte bara en ökad risk för skyfall Varm luft kan innehålla mer fukt (vattenånga) än kall luft. Daggpunktstemperaturen är den temperatur som en luftmassa måste avkylas till för att den vattenånga som finns i luften ska börja kondensera. Då har luften nått 100 % relativ fuktighet. Den relativa fuktigheten i utomhusluften är ofta högre på vintern (då luften är kall och inte kan innehålla så stora mängder fukt), medan daggpunktstemperaturerna är högre på sommaren (då luften är varm och innehåller mer fukt). Det finns lokala studier som visar att frekvensen av höga daggpunktstemperaturer (15-20 grader) redan nu har ökat under sommarmånaderna. Det problem som kan uppstå är bland annat fukt- och mögelskador i svalare utrymmen, där den varma och fuktigare sommarluften avkyls och kondenserar. Ett ökande problemområde är då till exempel fuktpåslag i svala krypgrunder under hus. Även i en nedgrävd och sval brunnsöverbyggnad ökar risken för mögeltillväxt, som kan sprida sporer till vattnet i brunnen. Detta har uppmärksammats på några platser under senare år. Naturligtvis sker också en ökande kondensation av vatten på kalla vattenrör, mm. En rekommenderad åtgärd blir här att inte anlägga nedgrävda (svala) brunnsöverbyggnader eller att se till att temperaturen inte är för sval under sommarmånaderna i brunnsöverbyggnaden. Installation av luftavfuktare kan också vara en lösning - att bara ventilera med mer utomhusluft innebär mer fukt som kondenserar när luften avkyls, om inte temperaturen i utrymmet höjs över daggpunkten. Mats Berg är utvecklingsstrateg på Räddningstjänsten Medelpad samt tidigare samordningsansvarig för vattenfrågor i regeringens klimatoch sårbarhetsutredning. Det är vi som svarar när du ringer... branschkontorets telefonnummer Johan Barth verkställande direktör tel Johan Larsson administratör tel Henryk Rozenberg redaktör tel Vill du hälsa på oss? Vårt kontor ligger på Västergatan 11 i Lund några minuters promenad från Centralstationen. 15

16 debe_4_2011.indd :14:44

17 Foderrör håller länge Fråga: Jag har en borrad brunn som är ca 50 m djup, brunnshålet är år. Hur länge håller brunnsrören? Humus kommer in i brunnnen när det regnar mycket - vattenanalysen visar då på bakterier, dålig färg och lukt. Vid normal väderlek är vattnet gott och till synes rent. Om foderrören är skadade, kan man då byta/rengöra/täta dem? Kan dålig dränering runt brunnen orsaka att ytvatten och humus tränger in i brunnen? Svar: Normalt uppskattas att foderrör av stål håller minst 100 år. Har du mer än 3 meter foderrör så svetsas de samman - har någon av svetsfogarna spruckit så kan det hända att ett ytligare liggande grundvatten tränger in i brunnen. Det kan även vara ett inläckage i övergången mellan jord och berg om tätningen här är Anders Nelson har en mångårig och gedigen kunskap på området. Här väljer han bland frågor som de senaste månaderna har ställts på Geotecs brunnsforum felaktigt utförd. Kontakta din närmaste Geotecborrare för en besiktning och för vidare diskussioner. Dålig dränering runt huset påverkar vanligtvis inte eventuellt inläckage i brunnen, det är som regel stora områden som påverkar kvaltiteten på grundvattnet. Jag misstänker att du har mycket organiskt material i form av trärester som leder till den höga humushalten när det bryts ner. Den ytliga dränering du har kring huset har sannolikt ingen större betydelse. Borra gärna minst 10 meter från huset Fråga: Vi planerar att borra för bergvärme. Entrepenören föreslår borrning c:a 3 m från huset. Vårt hus ligger på lera, inte pålat, med ca 5 m ner till berget. Vi undrar om vibrationer från borriggen kan påverka/skada huset. Ibland märker vi att tung trafik, ca 150 m från huset, ger lätta vibrationer. Huset är byggt på 1930-talet. Svar: Vibrationer som uppstår i samband med borrning kan skada huset om det är dåligt grundlagt. Det kan även uppstå sättninsskador ifall borrningen medför uttag av för mycket material när man borrar genom jordlagren. Kontrollera att borrningsföretaget har en täckande ansvarsförsäkring för det aktuella fallet, få det gärna skriftligt. Kontakta även ditt eget försäkringsbolag och diskutera frågan med dem hur du kan försäkra dig mot sådana skador. Även här bör du kunna få ett skriftligt besked från försäkringsbolaget. Normbrunn 07-dokumentet (finns att läsa på Geotecs webbplats) föreskriver att borrning ska utföras mints 4 meter från husgrund. Med vetskap om husets grundläggning och de lokala geologiska förutsättningarna, hade jag valt att ytterligare öka avståndet mellan riggen och husgrunden, gärna 10 m eller mer. Brunns forum 170 meter kaba kan var vara för för mycket! mycket Fråga: Jag har borrat en dricksvatten brunn. Enligt offerten skulle man borra ner till 80 meters djup. Det slutade av olika anledningar med att brunnen blev 170 m. Nu, ett år efter borrning, innehåller vattnet fortfarande för mycket salt. Jag undrar om salthalten borde ha kontrollerats när man borrar så djupt? Svar: Normalt kan sägas att i områden med saltvattenrisk ökar som regel salthalten med djupet. I sådana områden anmärker vissa borrninsgföretag att sötvatten inte kan garanteras. Enligt gällande regler från Sveriges Geologiska Undersökning skall brunnsborraren alltid kontrollera salthalten under borrningens gång. Kontrollen ska göras när vattenmängden ökar väsentligt eller var 20 meters borrning. Borrning ner till 170 meters djup i ett område som är känt för höga salthalter är ingenting att rekommendera. Istället bör man välja att borra gradade (lutande), korta borrhål som trycks med jämna mellanrum. Borrhålen bör gradas/lutas mot sprickzoner. I många områden med saltvattenrisk undviker man att borra brunnar som är djupare än ca 50 m - 60 m. Ska jag trycka brunnen? Fråga: Elmotorn i vår gamla ejektorpump gav upp. Jag bestämde mig för att dra upp ejektorn ur borrhålet och istället sänka ner en dränkbar pump. Borrhålet är ca 90 m djupt och jag lyckades med möda dra upp 80 m slang, men där tog det stopp. Efter upprepade försök att få loss ejektorn fick jag rådet att jag skulle dra av slangarna och låta ejektorn sjunka till botten. Det märkliga är att när jag nu lodar hålet tar det stopp efter 10 m och det känns som om där finns en mjuk propp av lera eller slam/sediment. Vad kan det vara? Kan foderröret vara otätt så att lera trycks in i borrhålet? Är det värt att trycka brunnshålet och hoppas att proppen släpper? Svar: Är ditt borrhål gammalt, 30 år eller äldre så är det sannolikt gjort med en så kallad linstötsmaskin. Med denna borrmetod hände det ofta att borrarna inte fick tätt mellan jord och berg och då kan mycket väl hända att lera tränger in och bildar en propp i borrhålet. Denna propp kan även bildas av utfällt järn, rött/brunt slam m m. Det händer även att foderröret kan rosta sönder om man valt rör av sämre kvalitet eller svetsat skarvarna dåligt och då kan t ex lera tränga ut här och bilda en propp. För att rädda din brunn så bör du anlita en spolbil och försöka att spola bort proppen. Därefter kan du prova att sänka tillbaks ejektorn. Du bör inte installera en sänkpump i ett sådant borrhål då risken är stor att du inte får upp den igen om den skulle behöva repareras någon gång framöver. 17

18

19 God Jul & Gott Nytt År 2012! Q7M Technical data ENGINE Diesel engine VM R 756 IE3 Power 115 kw Traction power Shoe width 300 mm Weight 5800 kg Diesel tank 130 liter Oil tank 300 liter FEEDER Feed lenght 4000 mm Feed force 4000 kg Pull up 7000 kg Mast winch 400 kg Drill table Ø 220 mm Jaw cylinder Ø 80 mm ROTATION UNIT Torque 2100/4200 Nm Rotation speed rpm Spindel thread API 2 7/8"IF - 2 3/8" REG OTHER Pipe rack capacity 60 pc Ø76, 38 pc Ø89 Q7M Technical data ENGINE Diesel engine Power Traction power Shoe width Weight Diesel tank Oil tank VM R 756 IE3 115 kw 300 mm 5800 kg 130 liter 300 liter FEEDER Feed lenght 4000 mm Feed force 4000 kg Pull up 7000 kg Mast winch 400 kg Drill table Ø 220 mm Jaw cylinder Ø 80 mm ROTATION UNIT Torque Rotation speed Spindel thread 2100/4200 Nm rpm API 2 7/8"IF - 2 3/8" REG

20 Snart redo för Bara några veckor till i skolbänken! Nitton kursdeltagare på borrarutbildningen innebär att högst lika många borrningsföretag kan hoppas på att få personalförstärkning när praktiken är slut. Den obligatoriska praktiken börjar i mars. För blivande arbetsgivare gäller därför att snabbt höra av sig och erjuda en praktikplats till en blivande medarbetare. I borrarutbildningen (Vatten-, energi- och grundläggningsborrning) ingår även ADR, Heta arbeten, Säkerhet på väg, certifikat för plaströrssvetsning. Eleverna har även beretts möjlighet att ta körkort för tung lastbil och släp. Alla elever behärskar engelska och flera har ytterligare språkkunskaper. Utbildningen är uppdelad i en 20 veckor lång teoretisk del som består av föreläsningar och praktiska övningar samt en 10 veckor lång obligatorisk företagsförlagd praktik. Den teoretiska delen avslutas första veckan i mars och praktiken tar vid. Eleverna har ett fullständigt försäkringsskydd under hela utbildningsperioden, inklusive praktiktiden. Företag intresserade av välutbildad arbetskraft är välkomna att kontakta Geotecs VD Johan Barth - tel: , e-post: johan.barth@geotec.se 20 Hela borrargänget på plats! Från vänster, nederst: Patrick Hansen, Martin Malmberg, Lina Björklund, Maxim Andric, Ermiyas Ayele och Viktor Bodén. Mellersta raden: Niklas Andersson, Lars Myhrman, Roger Halvarsson, Christoffer Neuman, Aleksander Blagojevic, Jim Ekström och Rickard Sandström. Längst bak: Artur Gross, Tobias Rhodin, Martin Lilja, Mouhammed Ali Ftouni, Jimmy Hjelte och Ludvig Härdfeldt.

21 praktiken! 1. Aleksander Blagojevic Arlöv 6. Lina Björklund Sandviken 11. Martin Malmborg Övertorneå 15. Patrick Hansen Östersund Aleksander har gymnasial utbildning och har arbetat bl. a. som badvakt och brevbärare. Sin fritid ägnar han gärna åt fotboll, fiske och matlagning. Aleksander kan flytta och arbeta varsomhelst, även utanför Norden. 2. Artur Gross Malmö Artur har gått ut gymnasiets sociallinje. I många år har han arbetat som bl. a. bud, instruktör och sanerare. Artur kan flytta och arbeta varsomhelst, även utanför Norden. Fritiden ägnar han åt familjen, motorcykeln och segelbåten. 3. Christoffer Neuman Sandviken Christoffer är utbildad fordonsmekaniker. Christoffer är villig att bo och arbeta varsomhelst, även utanför Norden. Hans stora intressen är bilar och motorcyklar. 4. Ermiyas Ayele Strömsund Ermiyas är utbildad träarbetare. Han har erfarenhet av gjutningsarbete i samband med uppförande av husgrunder, brokonstruktion, armering. I Sverige har Ermiyas utbildat sig till truckförare och genomgåt en brandskyddsutbildning. Bollsporter, promenader och umgänge med vänner fyller Ermiyas fria tid. 5. Ludvig Härdfeldt Frösön Ludvig har gått ut gymnasiets naturlinje. Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför Norden. Fritiden ägnar Ludvig helst åt skidåkning. Lina har gått ut gymnasieskolans handels-/administrativa program. Hon har erfarenhet av arbete som kontorist, inom hemtjänsten och som marknadskommunikatör. På sin fritid ägnar sig Lina gärna åt fiske, hästar, familjen och vänner. Lina kan tänka sig att flytta inom landet, arbete lite längre bort från hemorten är inget hinder. 7. Lars Myhrman Hindås Lars är utbildad murare och truckförare. I många år har han arbetat med transporter i Göteborgs hamn och på ett bryggeri. Lars är villig att flytta och arbeta varsomhelst inom Sverige. Fritiden ägnar Lars gärna åt fiske, svampplockning och familjen. 8. Jimmy Hjelte Skellefteå Jimmy har anläggningsteknisk utbildning. Han har arbetat bl.a. som maskinförare inom gruvindustrin. Jimmy kan flytta var som helst inom Sverige, men arbetar gärna även utanför Norden. Fritiden ägnas mest åt fiske, radiostyrda bil-/flygmodeller och markörsporter. 9. Jim Ekström Surahammar Jim är utbildad snickare och har jobbat som stängselmontör. Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför Norden. På sin fritid ägnar sig Jim gärna åt fiske och snickeri. 10. Martin Lilja Bjärred Martin är utbildad biolog. Han har arbetat som butikssäljare, men har även någon erfarenhet från svetsning / montering /byggnadssnickeri. Martin kan tänka sig att flytta och arbeta var som helt. Fritiden ägnar han gärna åt fiske. Martin har arbetat som lagerarbetare, montör, kock m m. Hans intressen är fiske och skidåkning. Martin kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför Norden. 12. Maxim Andric Solna Maxim har fordonsteknisk utbildning. Han har i flera år arbetat som mekaniker inom motorcykelbranschen, varit delägare i en mopedbutik och kört taxi. Maxims är erfaren skärmflygare. På somrarna driver han en klubb i Montenegro och flyger i tandem med turister. Maxim flyttar och arbetar var som helst, även utanför Norden. 13. Mouhammed Ali Ftouni Malmö Mouhammed har gymnasial utbildning (samhällsvetare). Han har i många år arbetat som tennistränare i en ungdomsklubb, som produkttestare och med trädgårdsskötsel. Mouhammed kan flytta och arbeta var som helst i landet. På sin fritid ägnar han sig gärna åt gymträning, kampsporter och umgås med familjen. 14. Niklas Andersson Ålandsbro Niklas har hunnit skaffa sig en del erfarenhet från borrningsbranschen. Han har borrat både vatten- och energibrunnar, installerat kollektorer m m. Han har även en kortare erfarenhet av prospekteringsborrning. Fritiden ägnar Niklas mest åt musik och fotboll. Han kan flytta och arbeta var som, även utanför Norden. Samtliga elever presenteras även på Geotecs webbplats. På elevsidan finns även ett kontaktformulär för dig som kan erbjuda praktikplats/anställning till någon/några av eleverna. Patrick är utbildad personbilsmekaniker och har både truckoch busskort. Han har arbetat som montör och som flyttkarl. Patrick kan tänka sig bo och arbeta varsomhelst, även utanför Norden. Hans intressen är träning, datorer och bilar. 16. Rickard Sandström Umeå Rickard har teknisk gymnasieutbildning (el-automation). Han har i flera år arbetat inom entreprenadbranschen (plattläggare, maskinförare,dränerings-/avloppsarbeten). Rickard kan flytta inom landet och arbeta även utanför Norden. Fritiden ägnar han mest åt familjen, båten och styrketräning. 17. Roger Halvarsson Bjuråker Roger är utbildad inom plåt- och svetsområdet. Han har arbetat som skorstensfejare, lastare och kört lastbil. Roger kan inte flytta, men arbetar gärna även utanför Norden, gärna inom gruv-/prospektringsnäringen. Fritiden ägnar han mest åt att snickra och skruva i huset och umgås med familjen. 18. Tobias Rhodin Östersund Tobias har gymnasial musikutbildning. Han kan tänka sig att bo och arbeta var som helst, även utanför Norden. Tobias intressen är musik, fiske och film. 19. Viktor Bodén Färlöv Viktor är utbildad hjullastarförare. Han har arbetat under kortare period med brunnsservice. Viktor kan flytta och arbeta varsomhelst inom Sverige. Scouting och umgänge med vänner fyller det mesta av fritiden. 21

22 Grundämnen byggde dessa kroppar text: Anders Hult övrigt - 22% kväve - 3% väte - 10% syre - 65% Det kan kännas märkligt att syre, väte och kväve upptar tillsammans 78 % av kroppsvikten eftersom de i ren form är lätta gaser. Periodiska systemets grundämnen finns infogade i våra kroppar genom en mängd föreningar. En del av ämnena är nödvändiga för vår hälsa, men i alltför stora mängder blir de skadliga. Andra ämnen har en negativ påverkan, för några tycks vi inte reagera överhuvudtaget. Och det mesta får vi in i våra kroppar med det vatten vi dagligen dricker. Säg att du väger 80 kg. Då bär du på ungefär 50 kg vatten, 14 kg kol, 1,4 kg kalcium samt 0,8 kg fosfor. Mängden kväve är ca 2,4 kg. I det dryga kilo som återstår ingår en del grundämnen i mycket små mängder så kallade spårämnen. Flera av dem brukar vi betrakta som ohälsosamma, giftiga och/eller allergiframkallande, till exempel nickel, krom, kobolt. Ändå är alla tre i små halter helt nödvändiga för att kroppsfunktionerna ska fungera. Kroppens grundämnen omsätts långsamt, oavsett var de finns inlagrade. Vid ålderns höst är vi inte samma människa som i ungdomens dagar substanserna har successivt bytts ut. Kan göra både nytta och skada Antalet naturliga grundämnen är 94 stycken (91, 92 eller 97 anges också). Många förekommer även i form av isotoper med delvis annorlunda egenskaper. Åtminstone 24 grundämnen anses som essentiella - livsnödvändiga. Men de kan också bilda giftiga föreningar. Så kan en enkel förening mellan svavel och väte som båda är essentiella bilda den mycket giftiga gasen svavelväte (H 2 S). Svavelväte finns till exempel naturligt i en del grundvatten, men som väl är i låga koncentrationer även om lukten kan vara påtaglig. Arsenik i ren form anses som ogiftigt men oxiden As 2 O 3 är mycket giftig. Flera grundämnen som till exempel guld och titan har inte någon känd effekt på kroppsfunktionerna. Kadmium och kvicksilver är ämnen där de effekter som man har påvisat på människan enbart är negativa. Samtidigt är kadmium essentiellt för en del andra djurarter. Strontium anses inte vara livsviktigt trots att man har visat att ämnet i lämplig dos kan minska utvecklingen av benskörhet och ledinflammation. Den radioaktiva isotopen 90 Sr, känd på grund av olyckan i Tjernobyl, bör vi dock undvika. Vatten är grunden I jordlagrens övre delar är vatten det lösningsmedel och det medium i vilket större delen av de kemiska reaktionerna sker, vattnet är också transportören av de olika ämnena. Markens sammansättning och ämnenas varierande löslighet bestämmer karaktären hos markvattnet och därmed i hög grad också växtlighetens sammansättning. De olika växterna tar inte enbart upp de ämnen som är essentiella för deras specifika behov, även andra ämnen lagras i vävnaderna. Sedan kommer växtoch allätarna och stillar sina respektive behov av energi samt av mer eller mindre essentiella ämnen plus en del av vattenbehoven för att så småningom i sin tur bli uppätna. Bland annat av oss. En del ämnen får vi i oss även direkt genom att dricka. Vår förmåga att ta upp olika (grund-) ämnen varierar i mycket hög grad bland annat beroende på de olika föreningarnas kemiska sammansättning. Mellan brist och överskott Spannet mellan behov och skadlig mängd varierar i mycket hög grad för olika ämnen. Hur kroppen reagerar skiftar dessutom på grundval av kön, ålder och hur kroppen tillgodogör sig de olika ämnena i deras olika föreningar. Vid bestämningen av gränsvärden inom dricksvattenförsörjningen är det således nödvändigt att ta hänsyn till att spädbarn intar så mycket som 5 gånger mer vätska per kilo kroppsvikt än vuxna. 22

23 En vuxens intag är beräknat till i genomsnitt 33 ml per kilo kroppsvikt och dygn. Det krävs ingående och långvariga undersökningar för att beräkna bredderna mellan brist, behov och giftighet för olika ämnen. Resultat av djurförsök är svåra att överföra till människan vilket kadmium som nämnts ovan är ett exempel på. Några mer och mindre livsviktiga ämnen Trots att järn är det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan är det ett ämne som många har brist av. Man räknar med att en tredjedel av Sveriges fertila kvinnor har en viss järnbrist. Kroppen behöver i snitt drygt 1 mg/d. Endast en mindre del av det järn som ingår i födan tas upp av kroppen varför man rekommenderar ett intag av mg/d. Totala mängden järn i kroppen är konstant 3 4 g. Med ett genomsnittligt upptag av 1 mg/d har du efter ett långt liv på drygt 80 år bara omsatt 30 g. I volym motsvarar det en snaps på 4 centiliter. Ändå har det så stor betydelse. Brist kan resultera i trötthet, depression och försämrat immunförsvar. Livsmedelsverket har (för närvarande) inte någon hälsomässig satt övre gräns för järn i dricksvatten. Mer än 200 mg/l i dricksvattnet kan ge ohälsosamma effekter. En österrikisk offentligt terapicentrum behandlar patienterna med radonhaltig termalånga från varmvattenkällor belägna under anläggningen. Behandlingen har bedrivits där sedan 1825 och sägs hjälpa mot ankyloserande spondylit, reumatoid artrit, degenerativa led-och rygg sjukdomar, kroniska muskelkramper, andningsbesvär, trötthet m m. Skissen visar anläggningens uppbyggnad och återfinns på centrets tyskspråkiga webbplats ( En del arsenikföreningar har under några tusental år varit populära i förgiftningskretsar. Redan ett par tiondelar av ett milligram arsenikoxid är dödligt. Kroppen kan dock långsamt vänja sig till doser som annars är akut dödliga. Med tiden ger dock ett sådant intag olika former av cancer och andra skador. Tidigare har en del hästskojare gett skröpliga hästar små doser med resultat att de fick ett bättre hull. Av samma skäl har arsenik i låga doser förr ingått i en del mediciner. Halterna av arsenik i jord och berg varierar i hög grad i Sverige. Under det senaste decenniet har omfattande undersökningar av halterna i brunnsvatten företagits. Resultaten visar att gränsvärdet (10 µg/l) överskrids i många brunnar i arsenikrika områden. Men arsenik är också ett essentiellt grundämne, man har uppskattat att människan behöver ett dagligt upptag av µg/d. Det motsvarar storleksordningen 0,5 g under en livstid lite damm på järnet i glaset härintill. Inte bara kalk ger hårt vatten Ett vattens hårdhetsgrad beräknas på grundval av ämnena kalcium och magnesium, men även andra ämnen är hårdhetsbildande, till exempel strontium, järn, aluminium. Med koppling till hårt dricksvatten har man i ett ganska stort antal undersökningar sett minskade risker för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ändå utgör intaget av kalcium och magnesium genom dricksvatten en betydligt mindre andel av intaget jämfört med intaget med maten. Det väcker frågan varför dricksvattnets innehåll av dessa ämnen som ju blandas och reagerar med födan i magsäcken och tarmarna skulle kunna ha en särskild effekt. Hårt vatten innehåller ofta även förhöjda halter av strontium och en del andra grundämnen. Det är tänkbart att något av dessa eller en kombination av flera ämnen bidrar till goda effekter. Det är inte känt om man gjort några undersökningar med avseende på detta. Förr var man skeptisk mot att dricka eller laga mat med hårt vatten. Man såg att vattnet kunde ge utfällningar av kalk när man hettade upp det och man gjorde kopplingar till det som fortfarande kallas åderförkalkning. Radon Radon ( 222 Rn) bildas vid sönderfall av radium ( 226 Ra). I Sverige anser vi att gasen och främst dess sönderfallsprodukter (radondöttrar) enbart har en negativ effekt, främst genom risken för lungcancer. Detta genom att radondöttrarna som har långa halveringstider delvis stannar kvar i lungorna. Det finns emellertid länder där man menar att gasen visserligen inte är essentiell men att den genom kontakt under en begränsad tid stimulerar vissa kroppsfunktioner till ökad motståndskraft mot en del sjukdomar. Så kan man till exempel i Tyskland, Tjeckien och Japan genomgå behandlingar i form av inandningar och bad. Troligen bedömer man att upptaget av radon och radondöttrar blir så litet under behandlingen att inverkan inte blir negativ. Dosen gör giftet Schweizaren Filippus Aureolus Theophrastus Bombastus von Hohenheim ( ) kallade sig Paracelsus. Han var läkare, alkemist, religiös förkunnare och mystiker. Hans liv liksom många av hans idéer provocerade samtiden. En av hans uppfattningar är dock nog så betydelsefull och citeras ibland: Det är dosen som gör giftet. Ett järn på 4 centiliter, här i en form av ett Luva-glas, motsvarar ungefär den mängd järn som vi omsätter i kroppen under en livstid. Foto: Sagaform. 23

24 Geotec s år ss tämma 2011 Säkerhet handlar om attityd text & foto: Henryk Rozenberg Uppslutningen i Uppsala var över förväntan. Ett nittiotal gäster under stämmomiddagen, jakt efter extra hotellrum, intressanta föredrag och ett uppskattat besök hos Vattenfall gjorde årsstämman till ett givande avbrott i borrfolkets vardagliga lunk. Säkerhetsfrågor allt viktigare Säkerhet och utvecklade skyddsrutiner dominerade årets stämma Mikael Berglunds, VD för Drillcon, engagerande och uppfordrande föredrag berörde många mötesdeltagare. Det starka budskapet om att varje enskild borrentreprenör måste ägna mer tid åt säkerheten gick bara inte att missa. Geotecs tekniska kommitté har de senaste månaderna inriktat sig på att ta fram ett förslag till strukturerade rutiner som skulle hjälpa företagen att höja säkerhetsnivån på borrplatserna. Dokumentet ska nu granskas och eventuellt kompletteras av medlemsföretagen. Geotec ansluter sig till BI Geotec har hittills stått utanför de svenska arbetsgivarorganisationerna. Stigande medlemsantal och därmed allt fler anställda, gör att bl. a. arbetsgivarfrå- En snabb avstämning med styrelsen direkt efter stämman. Stående från vänster: Rolf Borrås (ordförande), Gunilla Sverkersson, Håkan Andersson (suppleant), Martin Åström, Björn Jonsson (viceordförande), Jan Berglund, Jonny Pettersson och Charlie Isaksson (suppleant, med ryggen mot kameran, infälld bild). Vid bordet - Johan Barth, VD. Foto: Henryk Rozenberg. 24

25 gor har blivit betydligt mer komplexa än förr. För att finna råd och stöd, beslutade stämman att Geotec ska ansluta sig till förbundet Sveriges Byggindustrier (BI). Det är dock upp till varje enskilt företag att bli direktmedlem i förbundet. Beslutet innebär att BI kan dra nytta av Geotecs kunskaper och tjänster inom områden som rör borrningsbranschen, medan Geotecanslutna företag får hjälp med bl. a. arbetsgivarfrågor. Lärorikt besök hos Vattenfall Ett annorlunda, in i det sista hemligt, besök gjordes hos Vattenfall. En rundvandring genom stadens anläggning inklusive en längre presentation av denna stora leverantör av fjärrvärme var både spännande och lärorik. Mycket av behållningen berodde på verkets miljöansvarig Anna Karlssons pedagogiska presentation och på guidernas kunnande. Borrcenter får årets utmärkelse Förra året inledde Geotec en ny tradition inom föreningen, nämligen att utse Årets leverantör. Utmärkelsen tilldelades i år Borrcenter AB som i nästan två decennier levererat utrustning och bistått geotecarna med goda råd. Ett diplom och ett elegant glasfat överlämnades under stämmomiddagen till Krister och Britten Eklund. (Borrsvängen bugar och gratulerar!) Ny branschmässa på gång? Hur vill borrfolket egentligen ha sina mässor? En undersökning bland borrare och leverantörer gav ett klart svar man önskar sig ett stort evenemang med allt som har med borrbranschen att göra och helst vartannat år. Dessutom tyckte man att branschens organisationer bör enas kring ett sådant arrangemang. Geotec kommer därför att undersöka möjligheterna att uppfylla önskemålen. Styrelsen omvald Kort kan sägas att styrelsen omvaldes i sin helhet ledamöternas namn finns längst ner på föregående sida. Antalet medlemmar har under det gångna verksamhetsåret ökat med 12. Utöver stödet till ett antal forskare har Geotec inlett samarbete med Lunds Universitet där Johan Barth undervisar blivande geologer. Den fullbelagda brunnsborrarutbildningen bidrar till att geotecarna har all anledning att känna sig nöjda med året som gått. Årets verksamhetsberättelse kan laddas ner från Geotecs webbplats. Några, men inte alla, av stämmans föredrag presenteras lite mer ingående på de följande sidorna. Håll till godo... till nästa årsstämma. Fortsättning på nästa uppslag Natriumlamporna kastar ett spökligt sken över lagringsplatsen där containrar med torvbriketter får plats. Under en eldningssäsong förbrukar Vattenfalls Uppsalaanläggning briketter från containrar. Anna Karlsson, miljöansvarig hos Vattenfall (lilla bilden), presenterade verksamheten för stämmodeltagarna. Foto: Henryk Rozenberg 25

26 Geotec s år ss tämma 2011 Årets leverantör! 2011 Bakom Borrcenter står två eldsjälar som i åratal har levererat det mesta i maskinväg till geotecarna. Borrcenters historia är drygt 60 år gammal. När verksamheten knoppades av från Atlas Copco, köpte Krister företaget och lämnade sin tjänst hos Atlas. Borrningsutrustning som Borrcenter säljer kompressorer, handverktyg och borrverktyg kommer fortfarande från Atlas. Det övriga sortimentet vattenpumpar, installationsmaterial m m kommer även från andra tillverkare. Geotecs nomineringskommitté har utsett Borrcenter till Årets Leverantör för att företaget under många år bidragit till att underlätta för borrentreprenörernas vardag. Man har inte bara en ovanligt kunnig personal, företaget är också en komplett leverantör för borrningens alla förekommande tekniker och moment. Christer och Britten Eklund har drivit Borrcenter AB i 17 år. Foto: Henryk Rozenberg. Säkerhet är allas ansvar text & foto: Henryk Rozenberg Mikael Berglund är VD på Drillcon Core AB, ett av Geotecs största medlemsföretag med verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Portugal. Mikael har en mycket lång erfarenhet av olika verksamheter inom gruvnäringen. Hans säkerhetstänkande har i mångt och mycket grundats i Australien där han arbetat i flera år. Efter hemkomsten lade han direkt märke till hur olika säkerhet och arbetsmiljö hanteras i respektive land. Annorlunda säkerhetstänkande Det inte så att vi är direkt dåliga på säkerhet, men vårt sätt att tänka skiljer sig väsentligt från det anglosaxiska. Här fokuserar vi på långtidseffekter, medan man i Australien och England lägger tyngdpunkten på förebyggande och hantering av olyckor, konstaterade Mikael. Och det är helt olika saker. Medan de gör allt för att exempelvis undvika att skada ögonen, tänker vi mest på långsiktig påverkan av buller, för att ta ett exempel. I sin presentation fokuserade Mikael dels på behovet av systematiskt säkerhetsarbete inom företagen dels på hantering av allvarliga olyckor och dess konsekvenser. Ingen säkerhet utan rätt attityd Två saker krävs för att säkerheten ska fungera. Det första är rätt attityd som ska genomsyra hela företagskulturen, fastställde han. När en borrare säger åt sin kompis att använda skyddsglasögon eller säger åt mig att jag inte får vistas på borrplatsen i lågskor och kavaj, då har man kommit en bra bit på väg. Tycker man att säkerheten är jobbig så kommer det aldrig att fungera. Skyddsronder för kontroll och uppföljning Mikael påpekade att ett systematiskt säkerhetsarbete måste ingå i den dagliga verksamheten för samtliga anställda. Det går inte att hänskjuta det till någon chef, säkerhetsansvarig eller skyddsombud. Ansvaret måste ligga hos alla, däremot stödfunktioner kan mycket väl läggas hos ett skyddsombud eller en chef. Regelbundna kontrollronder på arbetsplasten ska inte uppfattas som kontroll av borraren utan som en möjlighet till en förbättrad arbetsplats, påpekade Mikael. Ett bra mått på att säkerheten fungerar som det ska är, menade Mikael, att antalet rapporterade tillbud är minst tiofalt större än antalet inrapporterade olyckor. Noggrann dokumentation av största vikt En viktig aspekt av allt säkerhetsarbete är ordning och reda på arbetsplatsen. På Drillcon har man sammanställt en databas med detaljerad information om alla tillbud, olyckor, resultat av skyddsronder, kemikalieregister, handhavandeinstruktioner m m. All sådan information ska vara tillgänglig direkt. Vid en eventuell inspektion ska det inte ta en vecka att sammanställa svaren på viktiga frågor, påpekade Mikael. 26

27 Entydiga intruktioner minskar riskerna Mikael underströk vikten av väl genomtänkta instruktioner för sådant som kan utgöra en säkerhetsrisk. Det är vanligt att olika borrare arbetar på olika sätt. Men när det gäller kritiska eller riskfyllda arbetsmoment så ska det finnas en enda korrekt beskrivning hur man ska gå tillväga. Då vet alla vad som gäller. I Drillcons säkerhetsarbete ingår regelbundna kontroller på alla arbetsplatser, både i Sverige och utomlands. Ansvaret för dessa skyddsronder faller alltid på den lokala chefen eller platsansvarige. Dessutom låter vi alla som har tillgång till vårt gemensamma nät att anmäla det som måste åtgärdas. År 2005 inträffade en dödsolycka inom företaget vilket ledde till en grundlig utredning både från företagets och från Arbetsmiljöverkets sida. Olyckan blev till en startpunkt för ett intensifierat säkerhetsarbete. Förberedd olyckshantering ett måste Inspektionen ställde omedelbart ytterst viktiga frågor: hur man säkerställer tillräcklig utbildning av borrpersonal, hur manualerna och förarinstruktionerna är utformade, hur riskanalysen för den aktuella utrustningen har dokumenterats osv., berättade Mikael. Att ha all denna dokumentation tillgänglig är mycket viktigt. Direkt efter olyckan infördes nyttjandeförbud för den aktuella borrmaskinen. Mikael har själv besökt både den omkomnes familj och dennes arbetskamrat. Vi tvingades hantera massmedia som fått information om olyckan innan jag själv har fått den, anmärkte han. Varje företag bör ha utarbetade rutiner för hur man ska hantera en sådan situation - man måste tänka igenom alla dess aspekter och vara beredd. Att göra det efter en olycka eller ett allvarligt tillbud är definitivt för sent. Efter olyckan har Drillcon vidtagit alla de åtgärder som Arbetsmiljöverket föreskrivit. Man har modifierat riggen för att förbättra säkerheten, uppdaterat manualerna m m. Säker kommunikation på borrplatsen ett måste En viktig aspekt som många glömmer att beakta till vardags är att säkerställa kommunikationen på arbetsplatsen. Numera kontrollerar vi alltid att det finns fungerande mobiltäckning där vi borrar. Finns det ingen täckning får man kanske satsa på en satellittelefon. Att inte kunna kommunicera vid en olycka är ytterst frustrerande, påpekade han. Dessutom ska man alltid ange borrplatsens exakta position med hjälp av en gps. Räddningspersonalen kanske inte kan alla vägar dit, men de hittar alltid till en given position. Dela på ansvaret på ett kontrollerat sätt Mikael påpekade vikten av ansvarsfördelning inom företaget. Mikael Berglund, VD på Drillcon Core AB, berättade om företagets säkerhets- och krishantering. Det är inte alltid den högste chefen som måste ha ansvar för säkerheten inom företaget eller på en borrplats. Man kan mycket väl delegera det till andra, men det ska vara skriftligt dokumenterat vem som har ansvar för vad, underströk Mikael. Oavsett hur långt man har hunnit i sitt säkerhetstänkande, kan inget system betraktas som perfekt. Det gäller att ständigt kontrollera och förbättra säkerheten, vidta de åtgärder som egenkontroll och analyser leder till, påpekade han. Följer man Mikaels goda råd så har man kommit en bra bit på väg mot en säker arbetsplats. smt_2_2011.indd :55:27 27

28 Geotec s år ss tämma 2011 Facit kommer i mars månad text & foto: Henryk Rozenberg Är det verkligen så att olika dimensioneringsprogram för värmepumpanläggningar ger olika borrhålsdjup? I så fall varför? Och varför väljer man att investera i en värmepumpanläggning? Jan-Erik Nowacki har bjudits in för att ge svar på några vanliga frågor som ständigt återkommer i värmepumpdebatten. Erfaren värmepumpspecialist Jan-Erik är verksam på Kungliga Tekniska Högskolan, anlitas sedan många år tillbaka som teknisk rådgivare av Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) och driver en egen konsultfirma. Jan-Erik tillhör dem i Sverige som på ett enkelt och pedagogiskt sätt kan bena upp knepiga frågeställningar kring värmepumptekniken på ett sätt som gör att de blir förståeliga även för en vanlig konsument. Och han gör det med en god portion humor. Alla våra läsare, annonsörer, samarbetspartners och skribenter tillönskas God Jul & Gott Nytt Å Årets julkortspengar skänks till Barncancerfonden. 28

29 Korrekta indata ett måste För att svara på dimensioneringsfrågan har Jan-Erik använt sig av ett par äldre dimensioneringsprogram och tre dito av det modernare slaget. Först och främst måste man vid all beräkning av borrhålsdjup utgå ifrån identiska antaganden och det kanske inte alltid man gör. Man måste utgå ifrån samma plats, samma typ av berg, samma energiförbrukning för huset, samma utetemperatur, huskonstruktion osv. Gör man inte det så kan beräkningsresultaten inte jämföras med varandra. I stort sett samma djup Jan-Eriks undersökning visar att borrhålsdjupet som räknats fram i de två äldre programmen är ungefär samma som de tre nyare programmen ger. (För den statistikkunnige kan nämnas att i det aktuella fallet var borrhålens medelvärde 116 m, standardavvikelse 4,5 m och spridningen 4,5 %.) Det finns dock andra intressanta siffror i Jan-Eriks jämförelse. För det första bekräftar den att nyare värmepumpar förbrukar mindre energi, vilket kanske inte förvånar någon. Man får även en stor skillnad i årsvärmefaktorn: cirka 3 enligt de gamla programmen och drygt 3,5 i de nya. Beräkningarna visar också att det framräknade energiuttaget från borrhålen blir något högre enligt de nyare dimensioneringsprogrammen. Låneräntan viktig Frågan är då om skillnaderna i borrhålsdjupen har någon större betydelse för en korrekt dimensionerad anläggning. Granskar man villaägarens förtjänst per borrhålsmeter så ser man att skillnaderna inte är så stora. Men det är inte det som är avgörande för en villaägarens satsning på en värmepumpanläggning. Jan-Erik menar att det finns många andra, icke tekniska faktorer som påverkar investeringsbeslutet i en betydligt större grad - särskilt när hela investeringen ska betalas med lånade pengar. Den kanske viktigaste faktorn är ekonomin. Här handlar det om vilken ränta kunden får på sitt lån, hur många generationer av värmepumpar ska borrhålet försörja? Och vilken utveckling av energipriset kunden förväntar sig? Hur länge har man tänkt bo kvar i huset? Bostadspriserna på orten, barnens vilja att ta över huset och mycket annat bör vägas in, påpekade Jan-Erik. Minst ett års drift före utvärdering Även tekniska och geologiska förutsättningar måste tas i beaktande för att bedöma hur en satsning på en bergvärmeanläggning utfaller i det långa loppet. Jan-Erik påpekade att det kan ta tid att få en slutlig utvärdering av en bergvärmeanläggning. Men det finns ett bra sätt att bedöma den. När väl anläggningen dragits igång får man bra facit i form av temperaturen hos inkommande köldbärare i mars månad andra driftåret, konstaterade han. Möjligen låter detta något mystiskt men förklaringen ligger i de naturliga temperaturvariationerna hos jord- och berglagren under året. I mars månad är temperaturen som lägst och en anläggning bör ha varit i drift under alla årstiderna innan det blir dags att mer exakt värdera utfallet av investeringen. r 2012! 29

30 I BI finns stora och s Geoet sc år ss tämma 2011 text & foto: Henryk Rozenberg Avantis företrädare var särskilt inbjudna till Geotecs stämmomiddag. Från vänster: Björn Jonsson (Geotecs viceordf.), Michael Klasson, Avantis VD och Bo Janson, Avantis ordförande. Foto: Henryk Rozenberg.... och så tre till! Med ytterligare tre företag har antalet Geotecanslutna företag ökat till 86. Snart får väl denna tidnings sista sida utökas med en flik! Fem företag grundade Geotec för snart 35 år sedan. Ett av dessa, Brunnsborrarna Ederwall & Eriksson AB, är fortfarande aktivt i föreningen. Följande företag valdes in i Geotec under stämman: Motala Brunnsborrning AB, Motala Företaget startades 2006 av Albert Friberg. Han arbetar med borrning av vatten- och energibrunnar samt pumpinstallationer. Ökat antal medlemsföretag och därmed stigande antal anställda har gjort att arbetsgivar- och kollektivavtalsfrågor har hamnat allt mer i fokus. Efter att ha undersökt hur de olika svenska arbetsgivarorganisationerna fungerar har Geotec valt att ansluta sig till Förbundet Sveriges Byggindustrier. Ola Månsson, förbundets VD, bjöds in för att närmare presentera förbundet och dess arbete. Lång erfarenehet från byggbranschen Ola Månsson har i många år innehaft olika befattningar inom bygg- och fastighetssektorns välkända företag som Skanska, Hifab, NVS m fl. Han tillträdde som förbundets VD för knappt ett år sedan. Regionalt arbete med lokal anknytning Förbundets historia är inte så lång, berättade han. Det bildades för drygt tio år sedan. Idag har förbundet ca 3200 medlemsföretag verksamma inom byggbranschen. Terra, Uppsala Terra drivs som enskild firma av Birger Fogdestam. Birger har i många år arbetat på olika poster inom SGU. I sin nystartade firma erbjuder han tjänster inom grundvattenprospektering, geofysisk undersökning samt rådgivning och undersökning i frågor rörande vattenoch energibrunnar. Kjell Karlsson (t h) från Geoborr Geoenergi AB som invaldes i Geotec tidigare i år, återser en gammal bekant - Per Lindgren från Höjdens Brunnsborrning AB. SEEC, Stockholm Bolaget bildades för 5 år sedan för att utveckla, marknadsföra samt sälja eller hyra ut energilager med energimoduler för större fastigheter. SEEC utvecklar och marknadsför egna produkter både för den inhemska marknaden och för export. 30

31 plats både för må företag Verksamheten bedrivs inom 25 regioner med var sin styrelse. Förbundets övergripande uppgifter är bland andra att främja medlemsföretagens intressen som arbetsgivare och driva gemensamma frågor såsom väl fungerande lönebildning på arbetsmarknaden, sade Ola. Flera branschföreningar anslutna Många av BI:s medlemsföretag är organiserade i egna branschföreningar. Det fungerar då så att branschföreningar arbetar med service och frågor som är utpräglat branschspecifika, medan BI står för de mer generella aspekterna av företagens verksamhet, exempelvis arbetsgivarfrågor, affärsjuridiska aspekter osv. På det sättet kan mycket av dubbelarbetet undvikas, förklarade Ola. BI erbjuder branschföreningar att köpa de tjänster man har behov av men inte möjlighet eller råd att driva på egen hand, exempelvis rådgivning i försäkringsfrågor, företagsekonomi m m. Å andra sidan drar BI dra nytta av branschföreningarnas speciella kompetens inom sina områden och kan erbjuda det alla medlemmar. Hur arbetar BI till vardags? Vi bedriver mycket informationsarbete. Som exempel kan nämnas vår kampanj mot svartarbete. Vi har besökt skolor och utbildat lärare och elever, berättade Ola. Vi träffar även politiker och beslutsfattare för att informera om frågor som berör byggbranschen. Ola Månsson, VD för Förbundet Sveriges Byggindustrier. Foto: Henryk Rozenberg. Etiska regler viktiga En av BI:s viktiga uppgifter är att höja byggbranschens anseende. De då och då uppdykande skandalerna kring stora byggprojekt är något som skadar hela branschen. Vi tar helt avstånd ifrån det. Vi har arbetat fram etiska regler som syftar till att få företagen att handla på ett sätt som är förenlig med god sed och ansvarsfullt. Vi räknar med att alla medlemsföretag ska följa dessa regler. Ola var noga med att påpeka att byggbranschens uppgift är ett bidra till en sund samhällsutveckling. Ansvar för miljön och hållbart byggande står högt på förbundets agenda. De stora drar största lasset Många mindre företag ställer sig frågan om medlemskapet i BI är ekonomiskt försvarbart med hänsyn till de tjänster som BI kan erbjuda. Ola påpekade att avgiften utgör långt under 1% av företagets lönekostnader. Det är främst de riktigt stora företagen, med många anställda, som bidrar med avsevärda summor till BI. Men tack vore avgifterna har vi exempelvis möjlighet att anställa experter inom alla de områden som medlemsföretagen efterfrågar, men inte har möjlighet att anställa på egen hand, underströk Ola. Expanderande förbund BI:s medlemskår har ökat för varje år sedan förbundet bildades. Det stora flertalet, nästan 80%, utgörs av företag med färre än 25 anställda. Medlemsföretagen har tillsammans ca anställda nästan hälften av dem återfinns hos de 80 största företagen (med fler än 100 anställda). 31

32 I kor thet EU:s energieffektiviseringsdirektiv får underkänt Frågan om effektivare energianvändning har länge haft hög prioritet inom EU och man har gjort stora satsningar för att främja användandet av värmepumpar. Vårens förslag till energieffektiviseringsdirektiv tolkas av många som ett steg tillbaka. Direktivet säger att varje medlemsstat ska anta nationella planer för värme och kyla för att utveckla potentialen för högeffektiv produktion och effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, samt säkerställa att lagstiftningen rörande fysisk planering ligger i linje med dessa planer. Kritiken mot förslaget är massiv. Geotec har påpekat att direktivet i dess nuvarande utformning kommer att få förödande konsekvenser för geoenergin och andra alternativ till fjärrvärme/fjärrkyla. Sveriges Riksdag har kommenterat förslaget på följande sätt: Regeringen välkomnar därför att kommissionen presenterat ett förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv, men menar att nyttan med att uppnå dessa ovan angivna mål måste vägas mot kostnaden härför, och kostnaden för att nå dessa mål med alternativa medel. Kostnaden gäller för hela samhället, som hushåll, företag såväl som den offentliga sektorn. Regeringen konstaterar också att kommissionen föreslår en hög grad av reglering inom områden där Sverige sedan lång tid och på ett framgångsfullt sätt tillämpat generella ekonomiska styrmedel, inte minst energi- och koldioxidbeskattning, som genom prissignaler ger incitament för ökad energieffektivisering. Liknande kritik, fast inte lika politiskt försiktig, signaleras från Hyresgästföreningen, Svensk Energi, Fastighetsägarna m fl. Flertalet remissinstanser betecknar förslaget som ett hafsverk som i vissa delar t o m strider mot EU:s regler om fri konkurrens och valfrihet samt andra direktiv. Någon gång under våren nästa år förväntas förslaget nå en förstaläsningsöverenskommelse efter att ha behandlats av Europeiska unionens ministerråd och parlament. Henryk Rozenberg Fler än hälften av husägarna har bytt till värmepump- eller solvärmesystem 55 procent av de som äger en villa eller ett radhus har nu bytt till bergvärmepump, jordvärmepump, luftvärmepump eller solenergi. Det visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB. Av de som har bytt värmessystem genomförde närmare fyra av tio bytet under den senaste treårsperioden och sex av tio bytte tidigare. Det är en väldigt tydlig trend att fler och fler villa/radhusägare väljer alternativa värmesystem i syfte att få ner den löpande uppvärmningskostnaden. Allt högre kostnader för eluppvärmning har sannolikt bidragit till utvecklingen, förklarar SEB:s privatekonom Gunilla Nyström. Av de hushåll som inte har bytt till berg-, jord-, luftvärmepump eller solenergi är det endast 16 procent som planerar att byta uppvärmningssystem inom tre år. Med tanke på de senaste två vintrarnas extremt höga elpriser är det lite GeoArena fokus på Boka den oktober 2012 redan nu. Då arrangerar SGU Sveriges första heltäckande geologikonferens, i Uppsala. Det kommer att handla om allt från djupa gruvor, materialförsörjning, skred, koldioxidlagring, gröna gruvor, jordbävningar till grundvatten i landsbygd, i tätort, i berg, om geoturism, geoenergi och mycket, mycket annat! Geologin spänner över ett stort antal sektorer och branscher och omsätter miljarder bara i Sverige; en nödvändig grund för energiförsörjning, dricksvattenförsörjning, infrastruktur, prospektering och gruvnäring som försörjer industrin med råvaror. Geologin får nu för första gången en gemensam arena för möten, diskussioner, erfarenhetsutbyten. SGU skapar en gemensam mötesplats för beslutsfat- förvånande att inte fler planerar att byta uppvärmningssystem, säger Gunilla Nyström. Frågan i denna undersökning har ställts av Demoskop i samband med den månatliga undersökningen Boprisindikatorn, som Demoskop sedan mars 2003 genomför på uppdrag av SEB. Undersökningen bygger på intervjuer, varav 548 respondenter äger villa/radhus och har svarat på frågan om byte till värmepumpsystem alternativt solenergi. Undersökningen genomfördes under perioden 26 oktober till 2 november [SEB] 32

33 Nummer 2/2011 ute nu! Tema: Tillämpningar med geoenergi Illustration:SGU 2012 geologi tare, myndigheter, akademi och företag. Det blir ett fullspäckat program, med föredrag, workshops, exkursioner, utställningar, debatt och mingel. Det finns också möjlighet för din organisation att ordna en egen session med det innehåll ni vill ha. Eller att ha en monter i GeoArenas utställning. Vi välkomnar företag, beslutsfattare, kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, forskare och studenter från Sverige och andra länder! Var? På Uppsala Konsert och Kongress i Uppsala. Med konferensmiddagen på slottet! Vill du veta mer? Kontakta: Erika Ingvald, projektledare, SGU, tel , e-post: erika.ingvald@sgu.se [SGU] Beställ din gratisprenumeration på EMTEK SQ-BLÅ PUMPPAKET med blå elkabel med livsmedelskvalitet Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Var rädd om det! Rädda bina! I vissa områden i Kina har man besprutat bort bina, så nu måste människor pollinera fruktträden. Och i Sverige är var tredje art utrotningshotad. Var med oss och rädda bina! Läs mer på naturskyddsforeningen.se SMS:a MEDLEM till (normal SMS-taxa gäller) Medlemskapet kostar 24 kr/mån DN_mtrldag101202_Naturskyddsf_bi.indd

34 I kor thet Det gäller att synas! En stillastående rigg och ett kraftfullt budskap intill - inget kan bättre illustrera bristen på utbildade borrare! Med denna, inom borrningsbranschen mycket okonvensionella, annons hoppas T A Brunnsborrning AB i Knivsta kunna rekrytera en borrare. Hittills har dock utdelningen varit mager, men än har man inte gett upp. Daikin i Lund Representanter från Daikin Industries LTD, Japan, har besökt Geotec för att samtala kring svenska satsningar på geoenergi. De japanska gästerna - Hiroki Ochi, Hideaki Asai, Katsuhiro Kawabata - arbetar med forskning och utveckling av miljöteknik inom Daikin-koncernen. Besökarna åtföljdes av Andrea Montanari, VD för Daikin Sverige AB. Daikin startade sin verksamhet redan 1924 och är idag ett av världens ledande företag inom värmepumpar och luftkonditionering. Man bedriver intensiv forskning inom olika industrisegment - från mekanik, elektronik till kemi och köldmedier. På den japanska marknaden återfinns Daikins produkter även inom försvars- och IT-sektorn. I Sverige och i det övriga Europa är Daikin främst kända för sina värmepumpar och klimatanläggningar. Den svenska verksamheten startade för drygt 40 år sedan. Flera andra geotecare brottas med samma problem. Även norska borrningsbolag är flitiga i jakten på utbildade borrare på den svenska sidan om gränsen. Gäster från Daikin på besök hos Geotec (fr. v): Hiroki Ochi, Hideaki Asai, Katsuhiro Kawabata, Johan Barth och Andrea Montanari. Världens miljövänligaste stad? En smart liten stad med etttusen bostäder och ett antal offentliga byggnader kommer år 2018 att stå färdig för inflyttning i Fujisawa, ca 50 km från Tokyo. Bakom projektet står Panasonic som tillsammans med åtta sam- arbetspartners tänker visa att man kan sänka koldioxidutsläppen med 70% jämfört med vanliga småhus. För att göra det möjligt satsar man helt och hållet på miljövänliga energikällor solceller, bränsleceller och värmepumpar. Samtliga hus kommer att utrustas med modernaste solpanelsystem och energi ska kunna lagras i specialkonstruerade el-batterier. Givetvis ska trafiken i staden ske med eldrivna bilar. Panasonic räknar med att projektet kommer att kosta nästan 5 miljarder kronor. Cirka 3000 personer beräknas kunna bo och arbeta i staden. Den intresserade kan finna mer information på webben - googla på Fujisawa Sustainable Smart Town. [Pansonic] Söker du begagnad utrustning? Besök marknadssidan på Geotecs webbplats! 34

35