Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper

Transkript

1 Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper - ett kunskapsunderlag Maria Forslund 18 oktober 2017

2 Uppsala län - variationsrik natur med goda förutsättningar för en mångfald av arter. Satsa på de vi har mest av jämfört med övriga län. Förenkling Taktiskt Pedagogiskt

3 Urvalskriterier för ansvarsarter 212 stycken 1. Stor andel (165 st dvs 78% av 212) Förekomst på 25 % 2. Internationellt utvalda (15 st) Förekomst på 10 % + internationellt rödlistade, direktivsarter, LIFE-prio 3. Övriga arter (28 st) Förekomst till 10 % + ÅGP-arter, genetik, randpopulation, historisk spridning, paraplyart, endemisk 4. Icke-rödlistade arter (4 st) + något argument under 2, enda i landet Utbredning av ansvarsarter i länet. Desto mörkare desto fler.

4 Urvalskriterier för naturtyper 14 st Totalareal baserat på artikel-17-rapportering Andel av naturtyp baserat på annan källa Många ansvarsarter Internationellt särpräglad Randpopulationer Regionala skogsstrategin Utbredning av kalkbarrskogar i länet - som tätheter och som förekomster (prickar).

5 14 ansvarsnaturtyper Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper 212 ansvarsarter 55 % insekter 19 % svampar 7 % kärlväxter 28 % är ÅGP-arter 62 % ingår i en ansvarsnaturtyp 1. Kunskapsunderlag 2. Strategi 3. Handlingsplan/er

6 Dialogprocess Referensgrupp (regional samrådsgrupp + experter & privat sektor) Två workshops Remiss Rapport, excelfil, täthetsanalyser Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper Efteråt Hemsida Rapportering Artportalen Folder Föredrag

7 Åsar Mälaren Storblockig morän Kalkrik morän

8 Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper Bidrar till en långsiktig planering av Länsstyrelsens naturvårdsarbete Miljömålsarbete Grön infrastruktur Artbevarande Områdesskydd Reservatsförvaltning Åtagandeplaner Landsbygdsprogrammet Bidragsutbetalningar Fysisk samhällsplanering Ärendehandläggning Användbart av andra aktörer Naturtyperna pedagogiskt enkla, arterna exempel

9 Varför artinriktat arbete? Artrika ekosystem klarar av förändringar bättre, har en högre produktion och bättre förmåga att leverera ekosystemtjänster Effektivast att arbeta parallellt med arter och ekosystem Uppföljning av artanpassad skötsel av arter ger ett kvitto om man lyckats klara arternas behov, jämfört med uppföljning av skötsel av naturtyper. Arter med specifika krav behöver artbaserad biotopklassificering för att få rätt skötsel. Arterna kan användas som vägvisare till biotopskötsel och i större sammanhang såsom grön infrastruktur, klimatanpassning, fornvård och ekosystemtjänster.

10 Att utgå från arternas behov 1. Arter behöver strukturer (ex död ved, mulm, hydrologi) Kvantitet, kvalitet, kontinuitet, konnektivitet 2. Strukturer tillverkas av processer Naturliga: ex. storm, brand, pollinering, översvämning, isskav Antropogena: ex. bete, slåtter, hamling, äldre tiders brukande 3. Klustra arter i artbaserade funktionella naturtyper artbaserad biotopklassificering 4. Efterlikna eller få processerna att fungera där det finns naturliga förutsättningar ex sent hävdade betesbackar, äldre lindmiljöer, gammal triviallövskog Storskifteskarta från 1792 layout Tommy Lennartsson

11 ÅGP ÅGP:s 3 ben rätt åtgärd på rätt plats samverkan på landskapsnivå ett lärande arbetssätt Satsar i och intill värdekärnor och i värdetrakter - knyter ihop dem i landskapet med varandra och med skyddade värdekärnor Kartan visar värdetrakter/hotspot-områden för ÅGP-arter & ansvarsarter

12

13 Aspen

14 Skräntärna

15 Tack!

16 Databas Idéer för att gå vidare Liknande workshopar för verksamhetsutövare Lista nyckelarter Lista biologiskt kulturarv - Artbaserad biotopklassificering EST kopplad till rik eller prioriterad biologisk mångfald Jämför art-täthetskartor med substratet de behöver Bristanalys habitat och arter med kunskapsbehov - utbredning och ekologi Peka ut värdekärnor, värdetrakter och hot-spotområden Olika behov i olika naturtyper Synergieffekter inom/angränsande naturtyper

17 Databastankar Excel: behov, hot, åtgärder Databas: AP & GIS-koppling Gradering av hot och åtgärder Visa viktigaste nyckelfaktorerna i olika miljöer, till exempel död ved, hävd eller kalkrik jordmån. Flaskhalsar för att utföra åtgärder bör vara uppmärksammade.

18 Kartor och bilder Artkartorna har laddats ned från Svenska LifeWatch Analysportal (april 2016 främst från Artportalen). Analysportalen är finanserad av Vetenskapsrådet och Naturvårdsverket genom Svenska LifeWatch-projektet (Grant No ). Täthetskartorna är framtagna med verktyget Kernel Density i ArcGIS. Övriga kartor är bearbetningar från Lantmäteriet. Foton: flygfoton Bergslagsbild, strandskinnlav Sebastian Kirppu, skräntärna Karl Ingvarsson, mosippa Helena Lager, svartfläckig blåvinge Mats Lindeborg, ortolansparv cc.flickr.com/reassure, brunskaftad blekspik Markus Rehnberg och gulyxne Britta Johanson. Övriga bilder Länsstyrelsen.

19 Litteratur Almstedt Jansson, M. Ebenhard, T. & de Jong, J. (red) Naturvårdskedjan för en effektiv naturvård. CBM:s skriftserie 48. Sveriges Lantbruksuniversitet. Avsnittet biologisk mångfald i fjällen av Lennartsson, T. & Björklund, M. Forslund, M. (red) Ansvarsarter och ansvarsnaturtyper i Uppsala län. Länsstyrelsen rapport 2015:3. Lennartsson, T En analys av hotade arter i jordbrukslandskapet arter som vägvisare till skötsel. Naturvårdsverket rapport Polak, T. et al Efficient expansion of global protected areas requires simultaneous planning for species and ecosystems. Royal Society Open Science DOI: /rsos Suttle et al Species Interactions Reverse Grassland Responses to Changing Climate. Science 3015, ss