Periodbokslut Granskningsrapport

Transkript

1 ABCD Arvika kommun Periodbokslut Granskningsrapport KPMG Offentlig sektor Antal sidor:10

2 Delårsbokslut Innehåll 1. Inledning 1 2. Sammanfattning 1 3. Lagstiftning 1 4. Syfte med granskningen 2 5. Metod för granskningen 2 6. Regelverk för upprättande av delårsrapport Lagen om kommunal redovisning (1997:614) God redovisningssed (enligt rekommendationer och uttalanden) Idéskrift från Rådet för kommunal redovisning 4 7. Resultat av granskningen Begränsningar i revisionsuppdraget Innehåll enligt lag och rekommendationer Bedömning och förbättringsområden Förvaltningsberättelsen Resultat- och balansräkningar Rättvisande bild av resultat och ställning Ekonomiskt utfall Bedömning Balanskravet 9 8. Uppföljning mot av fullmäktige beslutade målsättningar Finansiella mål Verksamhetsmässiga mål 10

3 1. Inledning KPMG har som biträde till revisorerna i Arvika kommun översiktligt granskat den av kommunen per avgivna delårsrapporten. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 2. Sammanfattning Delårsbokslutet uppfyller, enligt vår mening, såväl lag som krav enligt god redovisningssed och ger därmed en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat för redovisningsperioden. Den vidareutveckling av rapportens innehåll som gjorts sedan föregående år innebär att dokumentet, förutom ekonomiska fakta, innehåller mer information om den bedrivna verksamheten och de mål som ställts upp för denna. Under årets första åtta månader 2009 ökar kommunens nettokostnader med 3,5 % medan det sammanlagda beloppet av skatter och statsbidrag ökar med endast 1,6 %, jämfört med motsvarande period året innan. Detta innebär att kommunens delårsresultat på 14,2 Mkr, före finansiella poster, utgör en försämring med 13,1 Mkr jämfört med Inräknat resultatet av de finansiella posterna, inklusive värdepappersförvaltningen, visar kommunens delårsbokslut ett resultat på 45,7 Mkr och kommunen lämnar en prognos för året på 47,3 Mkr. På denna nivå påverkas resultatet av att de omfattande nedskrivningar av värdepapper som gjordes 2008 har kunnat återföras med en motsvarande intäktspost som följd. Av delårsrapporten framgår vidare att flertalet verksamheter prognostiserar positiva avvikelser mot budget, även om verksamheten för Lärande och stöd räknar med ett underskott på -4,7 Mkr vid årets slut. Prognosen för kommunen totalt innebär en positiv budgetavvikelse på 46,5 Mkr. Det prognostiserade resultatet innebär att kommunen kommer att kunna uppfylla det s k balanskravet. Vi bedömer vidare att det finns förutsättningar för att de finansiella målen för god ekonomisk hushållning skall kunna infrias under året. Beträffande de övergripande verksamhetsmål som tas upp av kommunstyrelsen i delårsrapporten, bedömer vi att målen för kommunens arbetsmarknad, under rådande lågkonjunktur kan bli svåra att infria. 3. Lagstiftning Enligt kommunallagen är det ett lagstadgat krav på revisorerna att göra en bedömning av delårsrapporten. Deras uppgift har preciserats enligt följande: 1 (10)

4 Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap 20 skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Bedömningen gäller både de finansiella målen liksom målen och riktlinjerna för verksamheten. Revisorerna får därmed en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. Det skall understrykas att det är de mål som fullmäktige lagt fast som skall bedömas och inte de mål som styrelser och nämnder antagit. 4. Syfte med granskningen Granskningen av delårsrapporten syftar till: att bedöma om delårsrapporten innehåller de uppgifter som krävs enligt lag om kommunal redovisning och att uttalanden från Rådet för kommunal redovisning efterlevs att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger en rättvisande bild av resultat och ställning att bedöma om kommunens och respektive styrelse/nämnds prognoser är tillförlitliga att översiktligt bedöma om fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås att översiktligt bedöma om verksamheten bedrivits i enlighet med av fullmäktige beslutade mål för god ekonomisk hushållning i verksamheterna (effektivitet och kvalitet) att erhålla en uppfattning om huruvida ett balanserat resultat kommer att uppnås vid årets slut 5. Metod för granskningen Revisorernas uppdrag är till stora delar inriktat på generella analyser och ställningstaganden. Vi har därför övergripande granskat att räkenskaperna är riktiga genom rimlighetsanalyser med hjälp av analytisk granskning i kombination med begränsade stickprovskontroller av underlag. Granskningen innefattar i huvudsak följande moment: Informationsinsamling genom intervjuer Insamling av relevanta dokument Analys av resultat och ställning samt annan erhållen information Översiktlig genomgång av balansräkningen och kommunens egen dokumentation 2 (10)

5 6. Regelverk för upprättande av delårsrapport 6.1 Lagen om kommunal redovisning (1997:614) Enligt lagen om kommunal redovisning (9 kap) är kommunen skyldig att under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning för verksamheten som omfattar minst sex och högst åtta månader av året. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång (KRL 9 kap 2 ). Med detta avses: 1. Sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning och 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. 6.2 God redovisningssed (enligt rekommendationer och uttalanden) Som framgår ovan har lagstiftaren valt att ge kommunen möjlighet att i stor utsträckning utforma delårsrapporten utifrån egna åsikter och behov. Referensgruppen i redovisningsfrågor har i sina uttalanden bl a lämnat följande rekommendation: delårsrapporten bör omfatta hela kommunkoncernen beloppsuppgifterna, balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys, bör kompletteras med en övergripande redogörelse av den ekonomiska utvecklingen och en analys av verksamheterna väsentliga nyckeltal bör anges de ekonomiska och verksamhetsmässiga målsättningarna bör följas upp verksamhetens utveckling under resterande delen av året bör kommenteras i kombination med en årsprognos för kommunen Referensgruppens uttalande bör kunna tjäna som en rimlig utgångspunkt för vad en delårsrapport ska innehålla och hur den bör utformas. Utifrån den kommunala redovisningslagen och referensgruppens uttalande bör en delårsrapport, enligt god redovisningssed, innefatta en förvaltningsberättelse samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för såväl kommunen som för koncernen. Kommunens egna behov tillsammans med utvecklingen av god redovisningssed (enligt nedan) blir i övrigt vägledande vid upprättande av delårsrapport. 3 (10)

6 6.3 Idéskrift från Rådet för kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisning har tagit beslut om att inte utge någon enskild rekommendation som behandlar delårsrapporter utan har istället fastslagit att Referensgruppens uttalande skall utgöra grund för vad som anses vara god redovisningssed. Rådet har emellertid, som ett komplement till nämnda uttalande, valt att lämna en idéskrift om delårsrapporter. Av skriften har följande väsentliga kommentarer hämtats: Delårsrapporten är främst ett instrument för att ge externa intressenter och allmänheten en uppfattning om kommunens ekonomiska situation och utvecklingen sedan årsskiftet. I andra hand kan delårsrapporten användas som ett internt budgetuppföljningsinstrument. Tillämpade redovisningsprinciper bör framgå. Om samma principer används som i den senaste årsredovisningen är det tillräckligt att lämna denna information. Förvaltningsberättelsen bör struktureras enligt följande * Omvärldsanalys * Finansiell analys * Drift- och investeringsredovisning * Måluppfyllelse (ekonomi och verksamhet) * Väsentliga personalförhållanden * Framtidsbedömning * Övriga väsentliga händelser under perioden Tilläggsupplysningar behöver inte lämnas förutom gällande tillämpade redovisningsprinciper samt avseende hur skatteintäkterna beräknats. Dessutom bör en not till skatteintäkterna lämnas som specificerar de ingående posterna. 7. Resultat av granskningen 7.1 Begränsningar i revisionsuppdraget Det budgetdokument som fullmäktige fastställt för 2009 innefattar ett antal strategiska mål kopplade till god ekonomisk hushållning. Målen har brutits ned i ett antal strategier i syfte att nå de totalt 13 olika kommunövergripande målen. Med dessa övergripande mål som utgångspunkt verksamhetsanpassade mål ställts upp i de olika verksamhetsplanerna för kommunstyrelsens utskott och övriga nämnder. I delårsrapporten kommenteras måluppfyllelsen hos merparten, men inte alla kommunövergripande mål. Därutöver lämnas redogörelser för utfallet hos en stor mängd verksamhetsmässiga mål för kommunstyrelsen och dess utskott. 4 (10)

7 Vi har i vår granskning avgränsat oss till en bedömning av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning och de kommunövergripande mål för verksamheten som kommenteras i delårsrapporten. 7.2 Innehåll enligt lag och rekommendationer Kommunens delårsrapport har omarbetats sedan föregående år och innehåller nu följande delar: Inledande redogörelse för väsentliga faktorer med inverkan på kommunen och dess ekonomi och verksamhet Omvärldsanalys med kommentarer till samhällsekonomi, statliga beslut, näringsliv, befolkningsutveckling m m Måluppfyllelse hos kommunövergripande mål Finansiell analys med utveckling av kostnader och intäkter, driftsredovisning, prognos, investeringar, pensionsmedelsförvaltning, nyckeltal m m Separata redogörelser för kommunstyrelsens och utskottens samt de kommunala bolagens verksamhet med viktiga händelser under perioden, måluppfyllelse, ekonomi och eventuella åtgärder för att nå ekonomi i balans Kommunens resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys inklusive noter Redogörelse för redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Rapportens innehåll motsvarar därmed i allt väsentligt, de krav som ställs i lagen om kommunal redovisning och rekommendationer som lämnats från Rådet för kommunal redovisning och Referensgruppen i redovisningsfrågor. 7.3 Bedömning Förvaltningsberättelsen Som tidigare nämnts har delårsrapportens innehåll utökats och omstrukturerats sedan föregående år. Rapporten innehåller nu bl a betydligt mer information om den bedrivna verksamheten och uppfyllelsen av de mål som ställts upp för denna. Vi anser att dokumentet därmed på ett bättre sätt balanserar läsarens behov av såväl information om kommunens ekonomi som, i vid bemärkelse, av värdet av de tjänster som kommunen producerat under perioden. Enligt vår mening har rapporten i sin nuvarande form vunnit i läsvärde samtidigt det kan finnas anledning att något begrunda formen för presentationen av mål och måluppfyllelse och vilka s k indikatorer man väljer att redogöra för i rapporten. 5 (10)

8 Delårsbokslutet, liksom årsredovisningen, utgör enligt vår mening en rapportering från styrelsen till kommunfullmäktige och övriga intressenter, innefattande kommunmedborgarna. De underskrifter som nu införts av dokumentet inbegriper såväl den politiska som förvaltningsledningen och ökar dokumentets tyngd. De kommentarer som ges i delårsrapporten om de kommunala bolagen ger en viss bild av de enskilda företagens resultat och ställning medan en sammanställd redovisning (koncernredovisning) inte lämnas. Vi har vidare noterat att rapporten saknar ett avsnitt om den viktiga personalresursen Resultat- och balansräkningar Vi bedömer att delårsrapporten på ett överskådligt sätt redovisar kommunens resultat och prognos. Även balansräkningen med tillhörande information ger enligt vår mening en överskådlig och rättvisande bild av kommunens ställning. Resultat- och balansräkningens kompletterande information i form av noter är enligt vår uppfattning bra anpassat till informationskravet i en delårsrapport. Eftersom bokslutet är väl dokumenterat och även införs i huvudboken ges goda avstämningsmöjligheter av underlag och bokföring. Vidare innebär ett genomarbetat bokslut i regel en kontrollpunkt beträffande avstämningar, värderingar av fordringar m m. 6 (10)

9 7.4 Rättvisande bild av resultat och ställning Ekonomiskt utfall Kommunen Arvika kommun redovisar per ett resultat på 45,7 Mkr (f år 29,0 Mkr). Inga jämförelsestörande eller extraordinära poster föreligger. Mkr Resultat Resultat Jämförelse prognos mot budget 2009 Intäkter (ökning 4,2 %) 190,6 182,9 12,2 Kostnader (ökning 3,8 %) -888,6-855,8 18,4 Avskrivningar (minskning 1,6 %) -31,6-32,1-0,2 Nettokostnad (ökning 3,5 %) -729,6-705,0 30,4 Skatteintäkter (ökning 0,1 %) 570,0 569,6-10,7 Statsbidrag, utjämning (ökning 6,8 %) 173,8 162,7 0,0 Finansiella intäkter 45,3 16,9 37,3 Finansiella kostnader -13,8-15,2-10,5 Resultat 45,7 29,0 46,5 Som framgår ovan ökar kommunens nettokostnader med 3,5 % (f år 6,1 %) medan det sammanlagda beloppet av skatter och statsbidrag ökar med endast 1,6 % (f år 4,5). Kommunens verksamhetsmässiga resultat, före finansiella poster, försämras därmed till 14,2 Mkr jämfört med 27,3 Mkr i föregående delårsrapport. Efter finansiella poster rapporteras i augusti 2009 däremot ett avsevärt bättre resultat än i förgående års delårsbokslut, i vilket nedskrivningar av kommunens värdepapper redovisades med 8,8 Mkr. Denna redovisningsmässiga nedskrivning, liksom de ytterligare nedskrivningar som krävdes senare under 2008 har nu kunnat återföras, till följd av stigande marknadsvärden. Återföringen som redovisas bland finansiella poster utgör 24,6 Mkr. Denna intäkt, som är redovisad i överensstämmelse med god redovisningssed, utgör endast en återställning av tidigare bokförda värden och motsvaras därmed inte av realiserade vinster. Kommunens prognostiserade årsresultat för 2009, inklusive återställning av värdepapper, utgör 47,3 Mkr vilket innebär ett förväntat driftsresultat på 1,6 Mkr under perioden september till de- 7 (10)

10 cember. Även med hänsyn till det mer osäkra läget 2009 torde siffrorna peka på en viss säkerhetsmarginal i prognosen också innevarande år. Jämfört med budget avviker prognosen positivt med 46,5 Mkr. Även här bör hänsyn tas till att prognosen inkluderar återställning av värdepappersvärden med 24,6 Mkr, något inte ingick i budgeten. Men även med hänsyn till denna post är avvikelsen mot budget positiv med 21,9 Mkr vilket tyder på att verksamheterna väl har kunnat kontrollera sina kostnader Verksamheterna Endast en verksamhet redovisar en negativ budgetavvikelse som också kvarstår i prognosen. Mkr Budgetavvikelse Prognos 2009 budgetavvikelse Allmänna utskottet m fl 6,4 20,9 Lärande och stöd -4,4-4,7 Vård och omsorg 6,9 4,4 Samhällsbyggnad, miljö och service 2,8 0 Finansförvaltningen 25,0 25,9 Ovanstående siffror pekar på att kommunens verksamheter, som sagts ovan, i allt väsentligt har kostnadsutvecklingen under kontroll under Den sammantagna nettokostnadsökningen på 3,5 % är avsevärt lägre än den ökning 6,1 % som redovisades i föregående delårsbokslut. Samtidigt finns det all anledning att fortsätta ansträngningarna att begränsa kostnaderna i kommunen. Osäkerheten kring konjunkturläget kvarstår, vilket ytterligare kan komma att påverka kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd, som redan 2009 utgör en väsentlig orsak till den negativa budgetavvikelsen inom Lärande och stöd. Av kommunens bolag redovisar Arvika Bostads AB en prognos på 0,5 Mkr medan Arvika Elnät visar en resultatprognos för 2009 på 5,1 Mkr. Arvika Lokal och Mark AB har under perioden förvärvat Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri för 30,1 Mkr. Delårsrapporten innehåller inga närmare uppgifter om bakgrund och syfte med detta förvärv Investeringar Kommunen prognostiserar bruttoinvesteringar på 70,5 Mkr under Förbrukat av detta var vid utgången av augusti 29,8 Mkr Bedömning Resultatet i en delårsrapport är normalt behäftat med vissa osäkerhetsfaktorer. Följande väsentliga förhållanden bör noteras: 8 (10)

11 Väsentliga periodiseringar, avsättningar och reserveringar har beräknats hos respektive förvaltningsdel. Noggrannheten i dessa beräkningar är normalt lägre i ett delårsbokslut än i ett årsbokslut. Skatteintäkterna är beräknade utifrån senast kända prognos från kommunförbundet vilken kan komma att avvika från den prognos som erhålls vid årets slut. Semesterlöneskulden är inte baserad på någon exakt beräkning utan bygger på en schablonmässig uppskattning. Det skall vidare poängteras att vi inte gjort någon fullständig detaljgranskning av räkenskapernas riktighet utan istället baserar sig våra uttalanden på analytisk granskning, i kombination med stickprovskontroller. Avseende periodisering av leverantörsfakturor förutsätts i granskningen att detta skett enligt god redovisningssed. Vid vår analytiska granskning av resultaträkningen och balansräkningen har vi inte noterat några väsentliga avvikelser från god redovisningssed för denna typ av bokslut, varför vi bedömer att resultatet ger en i allt väsentligt rättvisande bild för perioden. 7.5 Balanskravet Resultatet utgör 45,7 Mkr med en prognos för 2009 på 47,3 Mkr. Detta innebär att kommunen under innevarande år med viss marginal bör klara det s k balanskravet, även exklusive intäkt från återförda nedskrivningar av värdepapper. 8. Uppföljning mot av fullmäktige beslutade målsättningar 8.1 Finansiella mål I budgeten för 2009 finns ett antal övergripande finansiella målsättningar. 1. Högst 100,3 % av intäkter från skatter och bidrag skall användas för driftskostnader. (Den ursprungliga budgeten som senare reviderades av fullmäktige angav 98 %.) 2. Investeringar finansieras med egna medel. 3. Vi har medel avsatta för framtida pensioner. Kommunens prognos för 2009 visar på en nettokostnadsandel på 98,5 %. Detta innebär att målsättningen enligt den reviderade budgeten kommer bör kunna uppnås. Likaså görs bedömningen att kommunens investeringar kommer att kunna genomföras utan upplåning. 9 (10)

12 Eftersom kommunen redan vid ingången av 2009 hade medel avsatta för framtida pensioner kommer även detta allmänt hållna mål att uppfyllas. Av delårsrapporten framgår att pensionsområdet kommer att analysera under hösten. Denna analys bör resultera i tydligare och bättre specificerade mål för pensionerna i kommunen. 8.2 Verksamhetsmässiga mål De övergripande verksamhetsmässiga mål som kommunen kommenterar i delårsrapporten berör hälsotalen hos såväl kommunens anställda som generellt bland kommuninnevånarna. Andra mål som tas upp rör näringsliv och befolkning och inom kommunorganisationen bedrivet arbete med effektiva arbetsprocesser. Generellt redovisas i rapporten flera indikatorer som pekar på att de redovisade målen kan komma uppfyllas under 2009, dock med undantag för målen om fler arbetstillfällen och differentiering av näringslivet i kommunen. Det rådande konjunkturläget kommer att göra det svårt för kommunen att nå dessa mål under året. KPMG Anders Naeslund Certifierad kommunal revisor 10 (10)