Vill EU vända på steken?

Transkript

1 Kandidatuppsats Institutionenförstatsvetenskap Europapolitik Handledare:DanielTarschys&TyraHertz Examinator:TommyMöller VillEUvändapåsteken? EnkritiskanalysavEU kommissionensställningstagandeifråganom animalieproduktionensklimatpåverkan EmmaÅberg

2 Abstract ThisthesisexaminestheongoingEuropeanpoliticaldebateonthelinksbetween livestockproductionandclimatechange.intheendof2006theunfoodandagriculture Organization(FAO)releasedtheirreportLivestock slongshadow,showingthatlivestock productionrepresentssome18%ofthetotalglobalgreenhousegasemissions.the purposeofthispaperistoexploretheeuropeancommission spositionandresponseto thisquestionsincethereleaseofthereport. UsingArneNaess argumentationanalysis,statementsmadebythecommissionwillbe systematicallyorganizedandbrokenapart.theargumentswillthenbecritically examinedandexploredthroughthelenseofselectedperspectivesfromthesustainable developmentliterature,aswellasthefaoreportitself.theanalysiswillshowthatthe Commission spositiononthisquestionstandsinsharpcontrasttothemanyfindingsand recommendationsinthefaoreport,andreliesonasetofassumptionsthatareoftenboth unclearandofquestionablevalidity.thelineofargumentusedbythecommissionis closelyalignedtoawidertheoreticaldiscourseonsustainabledevelopmentthat,as arguedbymanyofthetheoristsconsultedinthispaper,placesadisproportionatefocus oneconomicadvantages,attheexpenseofsocialandecologicalinterests. Nyckelord:Klimatpolitik,EU,statsvetenskap,animalieproduktion,jordbrukspolitik, europeiskakommissionen,hållbarutveckling,argumentationsanalys. 2

3 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfteochproblemformulering Disposition Metod kvalitativtextanalys Operationaliseringochkällkritik Argumentationsanalys Kritiskhållbarhetsprövningochidéanalys Materialochurval Teori hållbarutveckling Tillväxtperspektivet Svaghållbarutveckling Starkhållbarutveckling Ekologiskaperspektivet Bakgrund Animalieproduktionensklimatpåverkan EU:sgemensammajordbrukspolitik(CAP) CAP:sbeslutsprocedurochmaktaspekter Analys Del1 Proetcontra analysàlaarnenaess Del2 Kritiskhållbarhetsanalys Del3 Idéanalys Slutsatsochdiskussion Framtidaforskning Referenser

4 1.Inledning Forskareharsedanlängerapporteratomklimatförändringarnaskonsekvenserförvår planetochfn:sklimatpanelipccmeddeladeredanförettantalårsedanattdetråder vetenskapligkonsensuskringdetfaktumattklimatförändringarna,medstorsannolikhet, berorpåmänskligpåverkan(naturvårdsverket,2007,s.14).attvibehövervidtasnabba ochkraftfullaåtgärderförattminskadennapåverkanstödsidag,intebaraav klimatforskareutanäven,avenmajoritetavvärldenspolitiskaledare(cramér, Gustavsson&Oxelheim,2008,s.9). Somenavvärldensstörstaekonomier,menocksåsomenlivsstilsförebild,spelarden Europeiskaunionenenhuvudrollidetklimatpolitiskaarbetesomskallsamordnas världenöver.eu:sledareharvidettflertaltillfällenbetonatderasgemensammaambition omattunionenskallaxlaledarrollenochvaraettföredömligtexempeli klimatomställning(cramér,gustavsson&oxelheim,2008,s.9). Somettresultatavovanståendeutvecklingsåharmerellermindrekraftfulla åtgärdspakettagitsframförattrådabotpådennegativaklimatpåverkansomfinnsiflera aveu:snäringar.detmestframståendeexemplettordevareu:sstrategiförhandelmed utsläppsrätter,eu ETS.Närdetgällerreduceringavväxthusgasutsläppsåharfokus tenderatattänsålängehamnaidentungabasindustrinochtransportsektorndådessa delarstårförenmycketstordelavvåratotalautsläpp.förutomovannämndaområden såharforskaredesenasteårenuppmärksammatytterligareensektorsklimatpåverkan, nämligenjordbruket.deninternationellaforskningsomfn:slivsmedel och jordbruksorganfaoharsammanställtirapportenlivestock slongshadowvisaratten specifikdelinomjordbrukssektorn,närmarebestämtanimalieproduktionen,ärden enskildasektorsomharstörstklimatpåverkansetturettglobaltperspektiv. Produktionenavkött ochmjölkprodukterstårförhela18%avdeglobala växthusgasutsläppen.detärenstörreandelänvadhelatransportsektornstårför(fao, 2006,s.272). Medhänseendetillovanståendefaktasåanserjagattdetfinnsettintresseiatt undersökahureuförhållersigtilljustanimalieproduktionensklimatpåverkan. 4

5 1.1Syfteochproblemformulering SyftetmedminstudieärattundersökavilkenrollklimatfråganspelariEU:s jordbrukspolitik.dåforskningharvisatattdetäranimalieproduktionensomstårfören överväldigandedelavdennasektorsutsläppsåkommerminstudieattfokuserapåatt begripliggörahureuförhållersigifråganomjustanimalieproduktionens klimatpåverkan.jagvillförtydligaochkritisktgranskahurargumentationenifråganser ut,vilkaståndpunkterdenärförenligmedsamtvilkamergrundläggandevärderingar kringhållbarutvecklingsomdenliggertillgrundför. EU:sinställningtillanimalieproduktionensklimatpåverkanärintressantattundersöka urfleraaspekter.delsförattfråganärpolitiskthögaktuell.nykunskaphartillkommit vilketistigandegraduppmärksammatsimediadesenastetvååren.delsför,att forskningsrapportervisat,attdettaområdeharpotentialattmedrelativtsnabbaoch kostnadseffektivamedelkunnareduceradeglobalaväxthusgasutsläppenmedbetydande kvantitet(fao,2006,s.xxiv). DesenasteforskningsröneninnebäratttvåinomEUprioriteradeområdenivismån ställsemotvarandra,delsjordbrukspolitikensomsedaneu:sbildandeharhaftenstark socialochekonomisksärställningieu:spolitik,delsklimatpolitikensomsägsvaraettav dehögstprioriteradeområdenaföreujustnu.forskningsfrågansombehandlasimin uppsatsärspecifikisittslagmenkanförhoppningsviskopplastillettstörresammanhang därsyftetärattgenomenidékritiskutgångspunktlyftaframoch,idenmåndetärmöjligt, synliggöravilkafaktiskaprincipersomstyrvårtsamhälleochvårklimatpolitik. Minfrågeställninglydersåledes: HurförhållersigEU kommissionentillanimalieproduktionensklimatpåverkanoch hurserargumentationifråganut? Ärargumentationenhållbarochärdenrelevant? Hurseravvägningenmellanekonomiska,socialaochekologiskadimensioneruti detresonemangsomförs? 5

6 1.2Disposition Minuppsatsbestårhuvudsakligenutavfyradelar.Denförstadelenbeskriverhurjag kommerattgåtillvägaiminanalysochhurmitturvalhargåtttill.häråterfinnsockså minakritiskareflektionerkringmetod,materialsamturval.förutomenredogörelseav mitttillvägagångssättsåfinnermaniförstadelenocksåenteoridelsombeskriverdefyra hållbarautvecklingsperspektivsomliggertillgrundfördelaravminanalys. Denandradelenutgörsavbakgrundsfaktasomärrelevantförförståelsenav uppsatsensempiriskagrund.denbeståravenövergripanderedogörelseföreu:s jordbrukspolitikochdessmiljöarbetesamtavenkortsammanfattningavinnehålleti FAO:srapportLivestock slongshadow. Identredjedelenavuppsatsengörssjälvaanalysen.Denäruppdeladitredelarsom syftartillattskapaentydligochingåendeanalysavkommissionensargumentationi fråganomanimalieproduktionensklimatpåverkan.denförstadelenären argumentationsanalyssomstruktureraruppargumentationenenligtenproetcontra princip.idenandradelengranskasargumentenshållbarhetmedhjälpavfao:srapport. Densistaochtredjedelengårettsteglängreochförsökerplaceraargumentenienstörre teoretiskkontext. Ifjärdeochnästsistadelenavslutasuppsatsenmedendiskussionavanalysensamt slutsatserochreflektionerkringvidareforskning. 6

7 1.3Metod Kvalitativtextanalys MinuppsatsärenkvalitativtextanalysförattundersökahurEU kommissionenförhåller sigtillfråganomjordbruketsmiljöpåverkan,ochdånärmarebestämt animalieproduktionensklimatpåverkan.undersökningenäranpassadefterdetmaterial somjaghartillförfogandeochambitionenärattutifråndenförhållandevisbegränsade debattsomförekommeriämnetbrytanerochbegripliggörahurkommissionens ställningstagandeserut. Jagintresserarmigförinnehålletienspecifikpolitiskdiskussionochförattkunna presenteraentydligbildavvadsomsägsidebattensåkommerjagiettförstaskedeatt användamigavenargumentationsanalys.dåargumentationensstrukturochuppläggi sigsjälvärmindreviktigförminundersökningsåbyggerminargumentationsanalyspå enenklarevariantavarnenaessproetcontra analys.enproetcontra analysär deskriptiv,denkanseutpåliteolikasättochvaramerellermindredetaljerad.principen byggerpåattmanidebattenidentifierarentessamtfinnerargumentsomförsframför elleremottesen(bergström&boréus,2005,s.95).jagkommerattförklarameringående hurminproetcontra analysäruppbyggdioperationaliseringsdelen. Analysenärkritisktillsinkaraktärsåtillvidaattjagkommerattgöraen hållbarhetsprövningavdeargumentsompåetttydligtsättharpresenteratsiproet contra analysen.attprövaenargumentationshållbarhetkanvararelevantienkritisk analysochsärskiltintressantienundersökningdärdetfinnsmöjlighetattprövaden faktabaseradeargumentationenmotenyttreverklighet.dethandlaralltsåinteom värderaettargumentseffektivitetochförmågaattövertygaiettvisstsammanhangutan snarareomattgöraenbedömningavargumentetstrovärdighetochrelevans(bergström &Boréus,2005,s.156).Jagkommerattställamigfrågandetillvilkabeläggdetfinnsför despecifikaargumentenförattsedansökaeftersådanaifao:srapportom animalieproduktionensklimatpåverkan.imittfallgårfleraavargumentenattprövamot dennarapport,vilkenkanansesvaraenlämpligjämförelsepunktmedtankepåfao:s legitimitetochsamladeexpertisijordbruksfrågorpålokalochglobalnivå. Somsåoftaistatsvetenskapenärdetsvårtattgeentydigasvarochdetgällerihögsta gradidettakritiskamomentavminundersökning.jagvillbetonaattminavsiktinteäratt 7

8 genågrasvarutansnarareattkritisktdiskuteraargumentenshållbarhetutifrånfao:s rapport. Detvåförstadelarnaiminanalys,somjagharredovisatföriovanståendestycke,ger enstruktureradochtydligbildavhurdebattenserut,väljermanattstannaviddetta stadiumsåskullemankallaminundersökningförenrenodladargumentationsanalys. Minambitionmeddennaundersökningsträckersigdocklängreänsådåjagharföravsikt attanalyseravadkommissionensargumentationochresonemangharfördjupare innebörd. Sometttredjeochsistastegiminanalyssåkommerjagdärförattförsökaknyta sammanargumentationenochanalyseradengenomenidéanalysdärettvisstmåttav normativainslagkommerattkunnaurskiljas.minambitionärdockinteattförvandladen sistadelenavminanalystillennormativsådanutanjagsyftartillattförsökaklargörade principersomstyrettvisstagerandesamtproblematiseraochkritiseradessautifrånett hållbarutvecklingsteoretisktramverk Operationaliseringochkällkritik Idettidigarestycket Syfteochproblemformulering formulerasenfrågeställningarsamt tvåstyckenpreciserandefrågor.mittanalysavsnittäruppdelatitreolikadelar,vilkahar beskrivitstämligeningåendeovan.jagkommerkortfattatattbeskrivahurjaghargåtttill vägaiminanalysochdiskuteraförochnackdelarmeddeanalysmetodersomjagharvalt. Eftersomdenförstadeleniformavargumentationsanalysenliggertillgrundförhelamin undersökningochanalysenidesistatvådelarnasåkommerjagattläggastörstfokusvid attbeskrivadennadel.riskenärattdebristersomuppkommeridenförstadelenskulle kunnafortplantasiggenomhelaminundersökning Argumentationsanalys Detförstastegetienargumentationsanalysäratturskiljatesenitexterna.Tesenärett påståendesomtexternasavsändareargumenterarförelleremot(bergström&boréus, 2005,s.96).Eftersomjagvaltuttexternamedhänsyntilldetämnesomde argumenteradekringsåvardetenkeltförmigatturskiljaentes.inästastegharjag urskiljtdeargumentsomantigenstödjerellerundergrävermintes.eftersomtexternaär 8

9 svarpåfrågorfrånnågonsomhävdarenvissståndpunktsomadressatenintehållermed omsåtenderardetattfinnasflestcontra argumentiminanalys.contra argumenten betecknasmedettcochensiffraframför,siffrornaärendasttillförattskiljaargumenten åt,desymboliserarinteattettvisstargumentenärviktigareännågotannat.jagharvalt attstrukturerauppdeargumentsomutkristalliserarsigdirektförelleremottesensamt deunderargumentsomdirektunderbyggerettvisstargument.jagharmedandraordinte bryttmigomattförsökaurskiljanågraunderförståddaargument.detflestaav underargumenteniminanalysbetecknasmedpxcx,därxskallvaraensiffra.peftersom underargumentetärettpro argumentfördetargumentsomärmottesenalltsåc.detkan möjligtvisfinnasettbehovavattförklaraattenheldebattkanstrukturerasupppå sammasättsomenenskildtext,ochsåärfalletiminundersökning.detärmedandraord argumentationenförensakfrågaienheldebattsomlyftsfram. Förattkunnagöraenklarochtydligproetcontra analyssåkrävsdetiblandattman gårinochomformulerarellerkortarnervissaargument.detkanocksåinnebäraattman delarpåmeningarföratturskiljatvåolikaargumentellerattmanslårihopflera formuleringarsombetyderungefärsammasak.problemetmedenargumentationsanalys blirsåledesattolikaforskareanvänderolikatolkningsstrategierochintersubjektiviteten kanifrågasättas.ivissatexterkandetvarasvårtatturskiljaenstringentargumentation vilketbidrartillattforskareistörreutsträckningmåstetvingaframsittresultat (Bergström&Boréus,2005,s.117).Detextersomjagharanalyseratharvarittydligaisin argumentationsåjagvillintepåståattjagharbehövtpåverkatextenibetydandegradför atturskiljadehuvudsakligaargumenten.jumerdetaljeradenanalysblirdestohögrerisk förattundersökningenfärgasförmycketavforskaren.detfinnsnaturligtvisvissa fallgroparienstruktureringsåsomdensomjaghargjort.riskenärattjagharmissat viktigaunderliggandeargumentsominteuttrycktslikaexplicitsomandraochdet påverkarisådanafallundersökningensvaliditetellertillförlitlighetsommanbrukarkalla detikvalitativasammanhang(bryman,2002,s.258).mankandåifrågasättaomman mäterdetmanavserattmäta.jaghardockövervägtförochnackdelarochkommitfram tillattdettaförhållningssättlämparsigbästfördenförstadeleniminanalys. 9

10 Kritiskhållbarhetsprövning&idéanalys Gällandedenandraochtredjedeleniminanalyssåkommerjaginteattgåintepånågra vidaredetaljeriuppläggetavanalysenändetjagredanredogjortföristycketovan. Analysernakanproblematiserasmedtankepåattdereferenspunktersomargumenten analyserasochproblematiserasutifrånärrelativtstyrande.detkangivetvisvarasåatt jagmissarvissaaspekteravkommissionensförhållningssätttillanimalieproduktionens klimatpåverkangenomattutgåfråndeutvaldateoriernaomhållbarutvecklingochfrån FAO:srapport.ÄvenomFAO:srapportdiskuterardepolitiskaaspekternaavfråganså kanmanproblematiseradetfaktumattjagivissafallsökerbeläggförargumentsom liggerutanförmittvetenskapsområde,dåföreliggerdetnaturligtvisenriskattjagsom forskareintekansättamiginikomplexitetenienfråga.jaggördockinteanspråkpåatt kommamednågrasvarellersanningariminkritiskaprövning Materialochurval Eftersomjagvillbegripliggöradebattenkringenspecifikfrågasåharjagvaltutetttiotal texterdärdenspecifikaaktörsomjagintresserarmigförargumenterarkringdenna fråga.jagskulledockviljabörjamedattdiskuteraochförklaravarförjagharbegränsat migtillattanalyserahurenspecifikeu institutionförhållersigifrågan,nämligen kommissionen.genomförarbetettilluppsatsensåharjagkunnatkonstateraattfrågan omanimalieproduktionensklimatpåverkanhardiskuteratsendelimediasedanperioden 2006.Detverkartrotsdenmedialauppmärksamhetensomattfråganinteriktigtharfått fäste,varkenidenationellajordbruks ochklimatpolitiskadiskursernaelleri förhandlingarnapåeuropeisknivå.kommissionenärdeninstitutionsomtrotsdettahar uttalatsigifråganvidettflertaltillfällensedan2006.kommissionenanses,avmånga forskareinomstatsvetenskapen,sedanlängehahaftstormaktöverjordbrukspolitiken (Pokrivcak,Crombez&Swinnen,2008,s.10 13).Delsgenomsinagendasettingfunktion somkommersigavattmanharexklusivinitiativrättnärdetgälleratkommamedförslag tillnyaeu bestämmelser,menocksåibemärkelsenatteu parlamentet,framtill ratificeringenavlissabonfördraget,inteharhaftnågonbeslutanderättijordbruksfrågor. Initiativrättentilllagförslagkansesienvidaremeningsominnebärattkommissionenges möjlighetatt,trotspåtryckningarutifrån,utvecklalångsiktigaplanerförhurpolitiken 10

11 inomexempelvisjordbrukspolitikenskallutvecklas(tallberg,2004,s.90).iförhållande tilldettasåanserjagattdetärhögstrelevantattundersökaochanalyseradeuttalanden ochställningstagandensomkommissionenhargjortidennafråga. Jagärmedvetenomattdetfinnsenproblematikidetfaktumattkommissionenimin studiefårrepresenteraeu.jaganserdockattdetärlegitimtnärdetkommertill jordbrukspolitikenmedhänseendetillovanståendebeskrivningavkommissionens betydanderollpådettapolitikområde.iinternationellajordbruksförhandlingarärdet trotsalltderasställningstagandeidennafrågasomkommerattblirepresentativföreu (Pokrivcak,Crombez&Swinnen,2008,s.10). Förattbeskrivaochanalyserakommissionensställningstagandeifråganom animalieproduktionensklimatpåverkanochbesvaraminfrågeställningsåkommerjagatt användamigavettantaldokumentsomdirektkanrelaterastilldenspecifikafrågan. Efterettomfattanderesearcharbetedärjaghartagitdelavenmängddokumentsom berörbådeeu:sjordbruks ochklimatpolitikharjagkunnatkonstateraattfråganom animalieproduktionensklimatpåverkanäristortsettobefintligblanddessa.detfinnsi ochförsigendeldokumentsombehandlarolikaaspekteravjordbruketsklimatpåverkan. BlandannatdearbetsdokumentomTheroleoftheEuropeanagricultureinclimatechange mitigationsomutarbetatsisambandmeddenvitbokomklimatanpassningsstrategier somkommissionenhartagitfram.härgesdockingauttryckförattjust animalieproduktionenskullevaraettstörreproblemännågotannandelavjordbruket. Ävendespecifikadelaravvitbokensombehandlarjustjordbruketsrolli klimatanpassningensaknardennainfallsvinkel.envitbokkansägasvaradeneuropeiska motsvarighetentillennationellregeringsproposition,alltsåofficiellaförslagtill gemensamhetsåtgärderförattutvecklaettspecifiktpolitikområde ( harkunnatfåframärbådegedigetochexplicit.dethandlaromskriftligasvarpåenskilda parlamentarikersskriftligafrågeställningartillkommissionen.frågornaberörpåetteller annatsättanimalieproduktionensklimatpåverkanochbesvarasskriftligtav kommissionenviamariannfischerboel,eu:sjordbrukskommissionärmellan Iettavfallenärdetenannanpersonsomsvararmendetäralltidåkommissionens vägnar. 11

12 Innehålletideofficiellasvarsdokumentsomjagharvaltattanalyseraserjagsomett uttryckförkommissionensnormativaställningstagandeifråganom animalieproduktionensklimatpåverkan.deärtrotsalltundertecknadeav jordbrukskommissionärensjälvochkandåräknassomkommissionensställningstagande ifrågan. Förutomdetmaterialsomskallliggatillgrundförminbeskrivningavkommissionens ställningstagandeifrågansåkommerjagattanvändamigavfao:srapportlivestock s longshadowsomjämförelsepunktiminkritiskaanalys.rapportenärdenförsta omfattandestudienavanimalieproduktionensklimatpåverkanochdenoffentliggjordesi slutetav2006. Detharintefunnitsnågraproblemmedattavgränsamigvadgällermaterialurval,detta berortillstordelpåattdebattenomanimalieproduktionensklimatpåverkanfortfarande ärganskaliten.denavgränsningsomjagtrotsallthargjortärmedhänsyntillfao:s rapportsomdelvisliggertillgrund,intebarafördenkritiskaanalysdelen,utanegentligen förhelaminundersökning.dådennarapportäravstorviktfördendebattsomvuxitfram ifrågansåkommerjagbaraattundersökadokumentsomärproduceradeefteratt rapportenoffentliggjordesislutetav

13 1.4Teori hållbarutveckling Sistadeleniminanalystarsinutgångspunktibegreppethållbarutveckling,närmare bestämt,devanligastförekommandeperspektivenpåhållbarutveckling.begreppet hållbarutvecklingsomsådantharfåttutståendelkritikförhurdetskalltolkasochvilka dimensionersombegreppetbörinnehålla.vissaforskaremenartillexempelatt begreppetskulleblimervetenskapligtaccepteratommanutveckladeindikatorerföratt, påettbättreochmereffektivtsätt,kunnamätagradenavmerellermindrehållbar utveckling.jagkommerinteattgånärmreinidendiskussionenutanförutsättningslöst anslutamigtilldendefinitionsombrundtlandkommissionenlyfterfram.dennadefinition ärförövrigtdensomeusamtfleraandrainternationellaaktörerharanammatsedan åtminstonebörjanpå90 talet(bakeretal.1997,s.5). Brundtlandkommissionenbeskriverhållbarutvecklingutifråntredelarellertre dimensioner.ekonomiskhållbarhet,socialhållbarhetochekologiskhållbarhet.en utvecklingärhållbarförstnärprocessernaidetredimensionernainteutgöretthotför varandra.äveninomramenfördentypavhållbarutvecklingsom Brundtlandkommissionenbeskriversåfinnsdetmeningsskiljaktigheterkringvad hållbarhetsbegreppetegentligeninnebär.deolikaperspektivensomkanurskiljasär oenseomdeolikadimensionernasbetydelse.jagkommerattanvändamigavdefyra perspektivsombeskrivsavdavidkronlidibokenmiljöetikipraktiken(2005,s.24); tillväxtperspektivet,svaghållbarutveckling,starkhållbarutvecklingsamtdetekologiska perspektivet. Detskabetonasattdefyraperspektiveninteheltochhålletgårattskiljafrånvarandra. Derepresenterarettbrettteoretiskttänkandedärtvåytterligheterfinnsbeskrivnameni mångafallsåöverlapparperspektivenvarandra.deutgörsavidéerfrånfleraolika tänkareochteoretikersomärmerellermindreöverensisinabeskrivningaravhuren hållbarutvecklingbörseut. Jagharvaltattanvändadefyraolikaperspektivenavhållbarutvecklingsomnormativa utgångspunkterförminanalysavkommissionensavvägningmellanekonomiska,sociala ochekologiskaintressennärdetkommertillfråganomanimalieproduktionens klimatpåverkan. 13

14 Jagharvaltattrelateraminundersökningtillhållbarutveckling,delsförattdetta begreppärallmäntvedertagetieunärmantalarbådeomjordbruks ochklimatfrågor, delsförattanimalieproduktionensklimatpåverkanrördesociala,ekonomiskaoch ekologiskadimensionernaivårtsamhälle 1.4.1Tillväxtperspektivet Idettaperspektivliggertyngdpunktenpådenekonomiskadimensionenochhållbar utvecklingärnärarelaterattillekonomisktillväxt.ettutmärkandedragäroppositionen motattekologiskavärdenäventyrarekonomiskaintressen,såsom,enstatsellerunions konkurrenskraft(kronlid,2005,s.24).demestextremaanhängarnatilldennateoriav hållbarutvecklinganserattvästvärldenskapitalistiskautvecklingharkapacitetattlösa allatyperavmiljömässigaproblem.antingengenomtekniskalösningarellergenomatt manipuleraekosystemen.dentypavutvecklingsomvästharupplevtbordedärför exporterastillländersominteredanharmöjlighetattåtnjutasammamateriellastandard (Bakeretal,1997,s.12).Tillväxtperspektivetsätteruppkortsiktigamålförenhållbar utvecklingochmenarattensådanbästmätsmedhjälpavbruttonationalprodukten (BNP).Enpraktisktillämpningavdennateoriinnebäristortsett businessasusual. Kritikermotdennateorimenarattdennastarkatilltrotillekonomisktillväxtsomett medelförattuppnåhållbarutveckling,genomforskning,harvisatsigfåförödande konsekvenserförexploateringenavblandannatnaturtillgångar Svaghållbarutveckling Dettaperspektivsträvartrotssintitelmotattintegreradenekologiskadimensionenmed ekonomisktillväxt.fokusliggerliksomitillväxtperspektivetpådenekonomiska dimensionenmengenomattbehandladenekologiskadimensionensomnågotsomman kansättaettprispåsåfårdennågothögreprioritet(kronlid,2005,s.24).anhängareav dennateoriharhävdatattprincipernaförekonomiskneo klassicismkantillämpasäven förattlösamiljö ellerklimatmässigaproblem.dennateoriharframföralltförknippats meddavidpearceochpearce rapporten.pearcehävdarattdetfinnstvåfundamentala principeridenhållbarautvecklingen.delsprincipenomhållbartillväxtavpercapita inkomstenövertid,delsdethållbarautnyttjandetavnaturresurser(bakeretal,1997,s. 13).Detsvagautvecklingsperspektivetärförknippatmedettväldigtantropocentriskt förhållandetilldjurochnaturdärdessasessomkällortillmaterielltvälståndför 14

15 människan.liksomitillväxtperspektivetfinnshärenstarktilltrotilltekniskaoch administrativalösningarförattminskavårglobalaklimatpåverkan.ettexempelär kostnadsanalysersomintegrerarintebaradettraditionellamarknadsprisetutanockså detprissomklimatetfårbetala.desomharställtsigkritiskatilldettamenarattdetär svårtelleromöjligtattvärderadessakonsekvenseriekonomiskatermer.kritikermenar ocksåattdeekonomiskavärderingarsomhargjortsavolikanaturtillgångarharhaften tendensattgynnaenvissdelavvärldenpåbekostnadavfattigareländer.tilltrontillde befintligaekonomiskaochpolitiskainstitutionernafårsomkonsekvensatthämmade radikalareformersommångakritikermenarmåstetillförattenverklighållbar utvecklingskalluppnås(bakeretal,1997,s.14) Starkhållbarutveckling Härbetonas,tillskillnadfråndetvåtidigareperspektiven,densocialaochekologiska dimensionen.utgångspunktenärattdessatvådimensionerärenförutsättningförden ekonomiskaochsocialautvecklingeniettsamhälle.olikatyperavpolitiskamedel förespråkasförattstyraindividersochstatershandlandeienriktningsåattvärden,så som,naturresurserinteexploaterasellermissbrukas(kronlid,2005,s.25).teorinsfokus liggerpåkvalitativiställetförkvantitativtillväxtochkräverattpolitiskaochekonomiska handlingsplanerärinriktadepåattbevaraochförbättranaturtillgångarnas produktionskapacitet,oavsettomdethandlaromförnyelsebaraellerfossila naturtillgångar.ävenomfokusharskiftatfrånkvantitativtillkvalitativtillväxtsåfinns måletomenekonomisktillväxtkvarävenidettaperspektiv.liksomanhängaretillteorin omsvaghållbarutvecklingbetonadebehovetavattintegreramiljömässigaaspekterisina kostnadsanalysersåläggeranhängaretillteorinomstarkhållbarutvecklingännustörre viktvidbehovetavpolicyinstrument.manförespråkaolikatyperavpolicyinstrument somintebaraskallinflueraindividerellerstatertillattageramermiljö ochklimatvänligt utanheltenkelttvingaolikaaktörerattgöraklimatsmartaval.sådanainstrumentkantill exempelvaragrönskatteväxlingellersubventioner.manbetonarintebarabehovetav ekonomiskastyrmedelutanocksåavinformativasådana(bakeretal,1997,s.15) Ekologiskaperspektivet Detsistaperspektivetgårettsteglängreochbetonarattenkontinuerligekonomisk tillväxtöverhuvudtagetäroförenligmedenhållbarutveckling.härstårdenekologiska 15

16 dimensionensomabsoluthögstaprioritetdåvärldensnaturtillgångarärbegränsade samtidigtsomdeutgörbaseniallsamhällsutveckling.allsocialochekonomisk verksamhetsomhotardeekologiskaintressenaskallreduceraskraftigtellerförändras ochanpassas(kronlid,2005,s.25).arnenaessärentänkaresomställtsigbakomoch utvecklatdennateori,hanochandraanhängaremenarattenradikalstrukturomvandling måstetillibådedetekonomiskaochpolitiskasystemetförattviskallkunnauppnåen sann hållbarutveckling.tillskillnadfråndeföregåendeperspektivenavhållbar utvecklingsåpratarmanöverhuvudtagetinteomtillväxt,iallafallinteitraditionella termeravekonomisktillväxt(bakeretal,1997,s.16).ommantrotsalltskalldranågra parallellertillbegreppettillväxtsåkanmansägaattdennateorivärderarframgångeller ommansåvill,tillväxt,itermeravlivskvalitet.dettabegreppskalldockskiljasåtfrån termenlevnadsstandard.naessbeskriversinteorisombiocentrisk,tillskillnadfrån tillväxtperspektivetochdetsvagahållbarhetsperspektivet,somendastkansägavara antropocentriska.detbiocentriskaperspektivetinkluderaralltlevandepåjordenoch värderardettalivoberoendeavivilkenmåndegynnarmänskligaintressenellerinte.den ekonomiskadimensionendiskuterasflitigtinomteorinävenomfokusliggerpåhurman skallkunnareducerabetydelsenavdennadimension.manmenarattstörrevärdemåste sättaspådetarbetesomliggerutanfördetformellaekonomiskasystemet.arbeteoch andraaktiviteterskaiställetfallainunderdensocialadimensionen,genomexempelvis, ickevinstdrivandeverksamhetiorganisationerochliknande.sådanatyperavaktiviteter menarmanärettbraexempelpånågotsomskaparlivskvalitetmenintenågotvärdei ekonomiskatermer(bakeretal,1997,s.17). 16

17 2.Bakgrund 2.1Animalieproduktionensklimatpåverkan Islutetavår2006publiceradeFN:slivsmedel ochjordbruksorgan(fao)sinrapport Livestock slongshadow.rapportenssyftevarattgranskavilkakonsekvenservår konsumtionavanimalieprodukterfårförklimatet.rapportenkom,delssomettsvarpå detsenasteårtiondetskraftigakonsumtionsökningavframföralltköttprodukter,dels medhänsyntilldenalarmerandeklimatrapporteringsomettannatfnorgan,ipcc, publicerat(fao,2006,s.iii). Rapportenbörjarmedattvisaattdenväxandeefterfråganpåkött ochmjölkprodukter hargjortattproduktionenmeränfemdubblatssedanår1950ochfao:sframtidsprognos visarattår2050kommerdenglobalakonsumtionenatthafördubblatsijämförelsemed 1999årsnivå(FAO,2006s.xx). Irapportenbeskrivsdelsdendirektaklimatpåverkanfrånanimalieproduktionenmen ocksådenindirektapåverkansomkommerfråndenstoramängdfodersomproduceras förattfödauppdjursomsåsmåningomskallhamnapåvårtallrik.enstormängdavden koldioxidsomproducerasinomsektornkommerfråndenregnskogsskövlingsomtasi brukförattkunnaodladjurfoderochskapabetesmarker,menocksåfråntransporteri fleraolikadelaravproduktionskedjan.enstordelavdetfodersomanvändsblandannati deneuropeiskadjuruppfödningenkommerfrånsojaplantageibrasilien(fao,2006,s 101).Förutomkoldioxidsåbildasdetandraväxthusgasersomenkonsekvensav djuruppfödningen.irapportennämnsblandandrametanochkväve.metangasbildasi vissaidisslaresmageochigödsel.dennagasstårförenstordelavdetotalautsläppen frånsektorn.totaltsettsåvisarfao:sundersökningattproduktionenav animalieprodukterstårförhela18%avdeglobalaväxthusgasutsläppen(fao,2006,s ).Motsvarandesiffrafördeneuropeiskaanimalieproduktionensklimatpåverkan är9%( Förutomanimalieproduktionensbidragtilldeglobalaväxthusgasutsläppenmed18% såägnasstoradelaravrapportentillattredogörafördessenormaåverkanpåmiljöni övrigt.blandannatsånämnsdessskadligainverkanpådenbiologiskamångfalden,vatten förbrukningochåterigenregnskogsskövling. 17

18 Rapportenkonstaterarattenutvecklingavdettaslaginteärförenligmedvårsträvan motetthållbartklimatochenhållbarutvecklingochmanmenarattköttproduktionens djupaochomfattandeklimatpåverkanbordevaraenavdehögstaprioriteringarnai politiken.klimatpolitiskaåtgärderpådettaområdeskullesnabbtkunnabidramed jämförelsevisstoraminskningaravvåraväxthusgasutsläpp(fao,2006,s.xxiv). 2.2EU:sgemensammajordbrukspolitik(CAP) Jaganserattdetkanvaraavviktförförståelsenavminanalysochföruppsatsenistortatt skrivanågraraderomeu:sjordbrukspolitikochdessklimatarbete.ävenomdetserut somattanimalieproduktionensklimatpåverkaninteharfåttsåstortutrymmesåfinnsdet ändåenpolitiksomtarhänsyntilljordbruketsklimatpåverkanochdenharutvecklatsi ochmedjordbruksreformen2003. EU:sgemensammajordbrukspolitik(CAP)harsedangrundandet1958varitett omstrittpolicyområdesomäteruppstoradelaravdeneuropeiskabudgeten(rieger, 2005,s.165).Politikenbyggerpåattmedolikamedel,såsomsubventioner,exportstöd ochtullargentemotomvärlden,skyddadetinhemskaeuropeiskajordbruket.dennatyp avjordbrukspolitikutgörintebaraenstorekonomiskkostnadföreudenharockså inneburitstoraproblempådeninternationellajordbruksmarknadenochvaritetthinder förtredjevärldensländerattutvecklasittjordbruk(rieger,2005,s.162).trotsenkraftig ekonomiskutveckling,enutvidgningaveusomskapatnyaförutsättningarföreuropas bönder,mångainhemskaochinternationelladispytergällandecap:sutformningsåhar politikenförändratsförhållandevislitepådettaområde.underårensedancap:sbildande såhardetvuxitframettstortinterntmotståndmotdennapolitikochmanharmålatupp enbildavattdetskullevaraistortsettomöjligtattfåigenomengenomgående förändringavcap.dennapessimismfrånmotståndarnahartillstordelberottpåden starkajordbrukslobbysomfinnsinomeumendetharocksåvaritettstorthinderatt beslutenomjordbrukspolitikenhartagitsenhälligtframtillår2000.fastänattdenna beslutsprocedurändradestillattbliavkvalificeradmajoritetsåharländersomfrankrike ochdessallieradepåetteffektivtsättakunnasättasigpåtvärennärreformförslaghar kommitupppådenpolitiskaagendan(swinnen,2008,s.3 12). 18

19 Systemetmedstoraochbetydandesubventionerharförstochfrämstgynnatdestörre böndernaochuppmuntrattillettstorskaligtochindustrialiseratjordbruk.iochmedatt dennaturligasmåskaligaproduktionsprocessenövergickiindustrianpassadeprocesser såblevjordbruketettmiljö ochklimatproblem(rieger,2006,s.171).detekonomiska stödsomutgåtttillböndernaharlängevaritkopplattilldenkvantitativadelenav produktionen,manharmedandraordsäkratböndernasinkomstgenomattsättaupp prisgarantierfördetsomdenenskildabondenharkunnatproducera.dettaharletttill överproduktion,prisdumpningpåvärldsmarknadenochstorpåfrestningförmiljöoch klimat. Frånochmedjordbruksreformen2003såärdetstödsombetalasutdirekttill böndernaintelängrekopplattilldenkvantitetsomproducerasavenvissvara.iställetså harmaninförtnågotsomkallastvärvillkor,detinnebärattböndernamåsteuppfyllavissa kravvadgällermiljöskyddförattfånågotdirektstödutbetalattillsigöverhuvudtaget. Tvärvillkoretinnebärattböndernamåstetahänsyntillblandannatfolkhälsa,djurskydd, växtskydd.dessutomskallböndernasmarkerhållasigottjordbruks ochmiljöskick ( direktstödärdäremotintekoppladetillvadböndernaväljerattproducera,dekansjälva väljaattproduceradetsommarknadenefterfrågarförtillfället. Förutomtvärvillkorsåinnebarjordbruksreformen2003attenstörredelav jordbruksbudgetennumeragårtilllandsbygdsutveckling.dettaisyfteatt,hanteranya utmaningarsomlandsbygdenstårinförsamtattfrigöradesspotential,som kommissionenbeskriverdet ( CAP:sbeslutsprocedurochmaktaspekter CAPärintressanturklimatsynpunktiochmeddesubventionersomjordbruket,och framföralltanimalieproduktionen,erhållervarjeår.sombeskrivsovansåharmanlyckats reformeracaptillattställavissakravpåböndernasmiljöhänsyn.iensektorsomär starktberoendeavsubventionerförsinöverlevnadsåfinnsdetstorpotentialattstyra produktionenmenocksåkonsumtionen,idenriktningsomkanansesvarahållbar. OmEUskallkunnaskärpakravenytterligareochivissmånlevaupptillFAO:s rekommendationerifrågaomanimalieproduktionensklimatpåverkansåbehöverdenna 19

20 frågaförstochfrämstkommaupppådenpolitiskadagordningen.denformella europeiskaaktörsomharstormaktidennafrågaärkommissionen.detärbara kommissionensomharformellrättattkommamedettförslagtillnyaeu bestämmelser. Omministerrådet,somhardenfrämstalagstiftandemakteniEU,inteantar kommissionensförslag,såmåstekommissionenkommamedettnyttförslagtilldetatt detantasavministerrådet.detäralltsåkommissionensomharensamrättomattutforma förslagsomskallvidareförbesluthosministerrådet.denansesdärmedhaenheldel maktijordbruksfrågan(pokrivcak,crombez&swinnen,2008,s.10 15). Framtillslutetavår2009,närTjeckiensomsistamedlemslandratificerade Lissabonfördraget,såharministerrådetkunnattaantakommissionensförslagi jordbruksfrågorutanatteuropaparlamentet,ellerdenationellaparlamentenförden delen,egentligenharhaftnågontingattsägatillom.urdennabemärkelseblirdettydligt atteu,ochtillstordelkommissionen,harbesuttitstoramöjligheterattpåverkaivilken riktningsomdeteuropeiskajordbruketskallutvecklas. 20

21 3.Analys Efterettantaleftersökningaridedokumentsomfinnstillgängligapåkommissionens hemsida,gårdetattkonstateraattfråganomanimalieproduktionensklimatpåverkanhar kommitupppådenpolitiskaagendanförstefter2006.vidensnabbgenomläsningavde dokumentsomjagharvaltattgranskasåkanjagkonstateraattkommissionenställersig kritisktilldeåtgärdersomförespråkasavfaoirapportenlivestock slongshadow. KommissionenhållervisserligenmedomattFAOlyfterframviktiga världsfrågor som mankallardet,mendeanserinteattslutsatsenomattanimalieproduktionenkanochbör spelaenstorrollideglobalautsläppsminskningarna,ärdirekttillämpligpåeuropeisk nivåellernärdetkommertillboskapsuppfödningenieuropa. Fråganärdåvilkaargumentsommanlyfterframochvilkaföreställningarsomligger bakomattmanmotsättersigdeåtgärdersomförespråkasavfao:srapportsamtidigt 4632/2007).Minproetcontra analysbyggerpåsvarentillföljandedokument: sommanerkännerrapportensomhögkvalitativsamtvärdesätterdessmetodik(e E 4632/07,E 4725/07,E 5544/08,E 0333/08,E 6054/07,E 4726/07,E 4724/07,E 4723/ Del1 Proetcontra analysàlaarnenaess Tes:Animalieindustrinstårförenstordelavmänsklighetensklimatpåverkan.Åtgärder förattminskaanimalieproduktionensklimatpåverkanmåstevidtas,blandannatgenom enminskningavkonsumtionenavanimalieprodukter. C1.Boskapsuppfödningenärviktigförmiljönochbidrartillupprätthållandetav betesmarkerochdeteuropeiskalandskapetsmångfald. C2.Djuruppfödningssektornbidraravsevärttillekonomiernailandsbygdsområdena. C3.Störstadelenavdenekonomiskaverksamhetenledertillutsläpp. P1C3.Jordbruketärendelavennaturligprocesssomalltidkommerattbidratillutsläpp. C4.Lösningenpåklimatfråganutgörsinteavenbegränsningavanimaliekonsumtionen. P1C4.Konsumtionenavanimalieprodukterbehövsförenbalanseraddiet. C5.Jordbrukssektornharredanbidragitavsevärttilluppnåendetavåtagandenaenligt Kyoto protokollet. 21

22 P1C5.Minskningenavdetotalajordbruksutsläppenharuppgåtttill25%mellan ,detäravsevärtmerändesammanlagdautsläppsminskningarnaförallasektorer. P1P1C5.Åtgärderförattminskajordbruketsklimatpåverkanhargjortsidensenaste reformenavcap. C6.EUärdenendaregionendärutsläppenfrånjordbruketberäknasminskaframtill P1C6.Enökadproduktivitetochenminskningavbesättningsstorlekarkommerattbidra tillenminskningavutsläppenfrånjordbrukssektorn. C7.Kommissionenintresserarsiginteförenstyrningavvadmänniskorböräta. C8.SträngariskreducerandeåtgärderiEUkommerinteattresulteraiennettominskning avutsläppenfrånanimalieproduktionenivärlden. P1C8.PrognosenöverEU:skonsumtionstrendermåstejämförasmedenökadefterfrågan avanimalieprodukteriövrigavärlden. P2C8.Djuruppfödningenkommerattförläggasiandraländer. C9.Detärviktigtattinteundermineradeneuropeiskadjuruppfödningens konkurrenskraft. C10.Animalieproduktionenförserossmedylleochläderprodukter.Framställningenav artificiellaproduktersomkomplementtilldessaskullebidratillutsläpp. C11.BetydandeutsläppsökningarförväntasiblandannatKinaochIndiendär konsumtionenavanimalieprodukterberäknasöka.enminskningavutsläppenberäknas skeieuropa. C12.AnimaliekonsumtioneniEUberäknasökapåkortsiktförattsedanstabiliseras framåt2020. P1.Jordbruksprodukterkommerinomenframtidattomfattasavmarknadsmekanismer somtarhänsyntillfaktiskakostnaderförväxthusgasutsläpp. P1P1.EUsträvarefterattgöradenekonomiskaverksamhetenmerhållbar,äveniett klimatperspektiv. P2P1.Ytterligaremåstegörasförattminskautsläppenfråndjuruppfödningssektorn. 22

23 3.2Del2 KritiskanalysavargumentationenutifrånFAO:srapportom animalieproduktionensklimatpåverkan: Förutomdeheltellerdelvisfaktabaseraderesonemangsomlyftsframsåfinnsdetäven normativaargumentsomärbetydligtsvårareattbedömautifrånfao:srapport.enmer utförligdiskussionkringdessaargumentåterfinnsdockidentredjedeleniminanalys. C1.Boskapsuppfödningenärviktigförmiljönochbidrartillupprätthållandetav betesmarkerochdeteuropeiskalandskapetsmångfald. Argumentetärrelevantisittslag,delsförattmiljöngenerelltsettärenaspektsomEU skalltahänsyntillmenframföralltpågrundavargumentetsdirektarelevansförteseni sig.ettförtydligandeavargumentetinnebärattbetandedjurbehövsförattupprätthålla vissamiljömässigavärden.medhjälpavfao:srapportsåkanmanurskiljaflerabristeri påståendet.frågansommankanställasigefteratthalästfao:sbeskrivningomdettungt industrialiseradeochintensivajordbruket,somtillstörstadelfinnsiindustriländernaoch däriblandeu,ärhurstordelavdedjursomfödsuppsomverkligengåruteochbetar? Finnsdetenmöjlighetattminskaanimalieproduktionenochsamtidigtbehålla betesmarkerochlandskapetsmångfald?fao rapportenägnarettkapitelåtattdiskutera denkrissområderifråganombiologiskmångfald.rapportenbeskriverattbetandedjur ochtraditionellabetesmarkerieuropaharhaftenpositiveffektfördenbiologiska mångfalden,menmeddenalltmerintensivaproduktionendärmanihögreutsträckning odlardjurfodersåhardentrendenvänt(fao,2006,s.191).animalieproduktionenbidrar ihöggradtillskogsavverkningochstoranegativaförändringaribiologiskmångfald(fao, 2006,s.182).Såledeskanvikonstateraattdetavkommissionenframfördaargumentet C1tillvissdelstämmer.Boskapsuppfödningbehövsförattupprätthållabetesmarkermen detfinns,meddagensintensivaproduktion,storanledningattifrågasättahållbarheteni påståendetsomettförsvarförtesen.attboskapsuppfödningenskullevaraviktigför miljöngenerelltsettärurfao rapportenssynvinkelintetrovärdigt.denkonstaterar snararemotsatsen. 23

24 C2.Djuruppfödningssektornbidraravsevärttillekonomiernailandsbygdsområdena. Dettaärettrelevantargumentdådetdirektsyftartillattförsvagatesen. Djuruppfödningensysselsättermänniskorsomborpådeneuropeiskalandsbygdenochär mångagångerenförutsättningförattdetskallfinnasenmöjlighetattbosättasigpå glesbygden.denverksamhetsominnefattardjuruppfödningärdockkraftigt subventioneradaveuochskulleimångafallintekunnaupprätthållasutandenna ekonomiskahjälp.lösningenpådetproblemsomkommissionengeruttryckföri argumentc2liggeriattskapaattraktivaalternativförmänniskorsomförtillfälletarbetar inomdjuruppfödningssektorn.eu:sgemensammajordbrukspolitikmedomfattande subventionerbidrariställettillattupprätthålladestrukturersomfinnsjustnuoch förhindrardärmedattmänniskorsökersigtillalternativasysselsättningar(fao,2006,s. 283).UtifråndetperspektivsomlyftsframiFAO:srapportsåkanvimedandraord konstateraattargumentetärhållbartomvisertilldagenspolitiskalägemendess rimlighetförlorarivärdenärvitareu:ssystemmedjordbrukssubventioneribeaktande. Detskalldocktilläggasattstoradelaravdesubventionersomböndernatidigareficki formavproduktstödnumeraharöverförtstillvadmankallarstödför landsbygdsutveckling.dennaformavstödskullerimligtviskunnavaraettsättattlyfta framlandsbygdenspotentialinomandraområdenändjuruppfödningen.iochmedatt dennatypavstödkombinerasmedmarknadsfrämjandeåtgärder,somskallgöradetmer lönsamtförböndernaattproduceraanimalieprodukter,såärdetintetrovärdigtatt stödetförlandsbygdutvecklingtardenriktningsomförespråkasifao:srapport. C3.Störstadelenavdenekonomiskaverksamhetenledertillutsläpp. P1C3.Jordbruketärendelavennaturligprocesssomalltidkommerattbidratill utsläpp. ArgumentP1C3kansägasvaraettrelevantpåståendeisammanhangetdådetdelvis diskuterasifao:svetenskapligarapport.detliggerensvårighetiatthållbarhetsbedöma argumentc3dåviskulleblitvungnaattförsökadefinieravadkommissionenmenarmed denekonomiskaverksamheten.vilämnardendiskussionendärhänochfokuseraristället påunderargumentationen.pro argumentp1c3kantyckasvaramerrelevantmedtanke påuppsatsensfrågeställningochargumentationsanalysenstes.ifao:sslutsatsbeskrivs justdetsomkommissionenlyfterframiargumentp1c3,jordbruketärenprocesssom alltidkommerattbidratillutsläpp.skillnadenliggerihurdetvåaktörernaanvänder 24

25 dettaresonemangochdetblirmöjligtvisenmoraliskfråga.kommissionenlyfterfram argumentetsomenanledningtillvarförjordbrukssektornskallbefriasfrånattvidta åtgärderavbetydandekaraktär.ifao:srapportbeskrivermanattiochmedatt jordbruketärennaturligprocesssomharsinnaturligagångsåkanbaraenvissdelav jordbruketsklimatpåverkanlösasgenomvetenskapligochtekniskutveckling.ifaorapportenmenarmanattdenstörstadelenavjordbruketsklimatpåverkanärenfråga sommåstelösaspåettsocialtplangenomattändravårakonsumtionsvanor(fao,2006, s.5).ävenomproduktionenavjordbruksprodukterärennaturligprocessoch argumentetärrelevantsåmåstejordbruketsklimatpåverkanrimligtvissesur perspektivetattsocialamönsterharrubbatdennaturligabalansensomjordbruketen gångvarendelav.argumentetärhållbartrentfaktamässigtsettmendessintellektuella övertygningsförmågakanifrågasättas. C4.Lösningenpåklimatfråganutgörsinteavenbegränsningav animaliekonsumtionen. P1C4.Konsumtionenavanimalieprodukterbehövsförenbalanseraddiet. Ommanförstsertilldetframfördapro argumentetp1c4såkanmanredaniinledningen avfao rapportenkonstateraattdennaaspekthartagitsibeaktandeirapportens slutsatser.ävenomrapportenharsinutgångspunktiklimatdimensionensåhardenför attfåframrealistiskaförslagtillförändringinkluderatekonomiska,socialaoch hälsoaspekter(fao,2006,s.4).irapportenbeskrivsdetanimaliskaproteinetsomett lämpligtkomplementienbalanseraddiet.ettregelbundethögtintagavframföralltrött köttärdockförknippatmeddealltvanligarei landssjukdomarnacancer,diabetessamt hjärt ochkärlsjukdomar(fao,2006,s.16).rapportenbeskriverattblandandra världshälsoorganisationen(who)genomgåenderekommenderarattbefolkningenide allraflestai ländersänkersinkonsumtionavröttköttochanimalisktfett(fao,2006,s. 269).PåståendetC4kansägasvaraettnormativyttrandesomståristarkkontrasttillde rekommendationersombeskrivsifao:srapport.detborderimligenvarasåattviinte kanlösaklimatfrågangenomattbegränsaanimaliekonsumtionen,menfaobeskriveri sinrapportlivestock slongshadowattenpotentiellsänkningavkonsumtionenskulle varaenviktigochbetydelsefulldelavdeomfattandeutsläppsminskningarsomvibehöver göra(fao,s.xx). 25

26 C5.Jordbrukssektornharredanbidragitavsevärttilluppnåendetavåtagandena enligtkyoto protokollet. P1C5.Minskningenavdetotalajordbruksutsläppenharuppgåtttill25%mellan ,detäravsevärtmerändesammanlagdautsläppsminskningarnaföralla sektorer. P1P1C5.Åtgärderförattminskajordbruketsklimatpåverkanhargjortsidensenaste reformenavcap. C9.Detärviktigtattinteundermineradeneuropeiskadjuruppfödningens konkurrenskraft. DetärproblematisktatthållbarhetsprövaargumentC5ochC9dåinnehålletärnormativt ochsåledesbordediskuterasutifrånkonsekvensernasomdennahållningfårföreuoch förvärlden(bergström&boréus,2005,s.137).jagharinteföravsiktattgåiniensådan diskussionhärutananserattdessaargumentkandiskuteraspåettmerkonstruktivtsätti sistadelenavminanalys.detblirsåledesirrelevantattöverhuvudtagetbedöma giltighetenidetpro argumentsomunderbyggerc5. C6.EUärdenendaregionendärutsläppenfrånjordbruketberäknasminskaframtill P1C6.Enökadproduktivitetochenminskningavbesättningsstorlekarkommeratt bidratillenminskningavutsläppenfrånjordbrukssektorn. ArgumentC6ärenframtidsprognossomgivetvisärsvårbedömdförenlekman. KommissionenhävdarattdennaminskningförutspåsidensenasteIPCC rapportenoch dåfårviheltenkeltbedömaargumentetsomtrovärdigt.argumentetsrelevansdäremot bliråterigenennormativfrågadärmankanifrågasättaomdetspelarnågonrollochvad detfårförkonsekvenseratteukommerattvara bästiklassen år2020.jagkommer dockinteattgånärmreinidennadiskussion. C7.Kommissionenintresserarsiginteförenstyrningavvadmänniskorböräta. IargumentC2somhandladeomekonomiochsysselsättningframgårdetattFAOrapportenbeskriverEU:sgemensammajordbrukspolitikochattdesssubventioner främjarvissasysselsättningsstrukturer.videnbedömningavhållbarhetenförargument C7skullemanrimligtviskunnagissaattdessastrukturertillvissdelävenstyr konsumtionsmönstrenieu.såledeskanviställaosskritiskatilldettaarguments hållbarhet. 26

27 C8.SträngariskreducerandeåtgärderiEUkommerinteattresulteraien nettominskningavutsläppenfrånanimalieproduktionenivärlden. P1C8.PrognosenöverEU:skonsumtionstrendermåstejämförasmedenökad efterfråganavanimalieprodukteriövrigavärlden. P2C8.Djuruppfödningenkommerattförläggasiandraländer. Återigenenframtidsprognossomtjänarsomargumentmottesen.Dettaargumentär svårtatthållbarhetsprövamenvikanseattenavklimatdebattensabsolutakärnfrågor kanurskiljasipåståendetovan.varförskalleuvidtastoraklimatåtgärdernäringen annangördetochnärdeglobalanettoutsläppeniallafallkommerattöka.dennormativa relevansenavdettaargumentblirviktigareänhållbarheteniprognosensommanger uttryckför.jagharinteföravsiktattdiskuteradettahärutanåterkommertilldennatyp avargumentidel3. C10.Animalieproduktionenförserossmedylleochläderprodukter.Framställningen avartificiellaproduktersomkomplementtilldessaskullebidratillutsläpp. Jagharingenmöjlighetattinomramenfördennauppsatsgöraenhållbarhetsprövningav dettaargument.frågankandockkopplastillvästvärldensöverkonsumtionav animalieproduktersombeskrivsifao:srapport.dennabeskrivninggälleriochförsigde produktersomviäterpåettdjurmendetfinnsanledningatttroattävenefterfråganpå ylleochläderskulleminskaomprisetpåproduktenökadeochåterspegladedess klimatpåverkan.ifao:srapportbeskrivsframställningenmenocksåbearbetningenav framföralltlädersomväldigtenergikrävandeochmiljöfarlig(fao,2006,s ). C11.BetydandeutsläppsökningarförväntasiblandannatKinaochIndiendär konsumtionenavanimalieprodukterberäknasöka.enminskningavutsläppen beräknasskeieuropa. C12.AnimaliekonsumtioneniEUberäknasökapåkortsiktförattsedanstabiliseras framåt2020. ArgumentC11ochC12ärganskalikaargumentC8tillsinkaraktär.Argumentenär trovärdiga,dåkommissionenmenarattprognosernastödsidensenasteipcc rapporten, menfråganäråterigenargumentetsrelevans.jagväljerattintebedömaargumentenutan refererartilldenanalyssomgjordestillargumentc8. 27

28 3.2Del3 idéanalys Detsomskiljerenidéanalysfrånenvanligargumentationsanalysärattambitionen sträckersiglängreäntillattbarapresenteraochgeenbildavhurargumentationenhar settutienvissdebatt.förattytterligarekunnasäganågotomvaddettaresonemanghar förbetydelseiettstörreperspektivsåkommerjagdärföratt,genomnågra grundläggandeföreställningariteorinomhållbarutveckling,analyseraargumentationen. Jagvillåterigenunderstrykaattävenomminanalysoundvikligenlederinivissa normativadiskussionersåärmittsyftemedidéanalyseninteattvaranormativsjälv. Hurseravvägningenmellanekonomiska,socialaochekologiskadimensionerutide resonemangsomförsomanimalieproduktionensklimatpåverkan? Somviharkunnatseidentidigareanalysenavresonemangenshållbarhetsåär argumentenavolikanatur,delsihurdeförhållersigtilldedimensionersomrymsinom teorinomhållbarutveckling,delsgenomattvissaargumentärfaktabaseradeochandra ärnormativa.jagkommerattbörjamedattdiskuteratreavdeargumentsomvarsvåra atthållbarhetsprövaidenförradelenavanalysen.argumentenkantolkassomomde ifrågasättervarförutsläppsminskningarskallgörasinomramenfördeteuropeiska jordbruketnärriskreducerandeåtgärderskullefåstörrenettoeffektomdegjordespå någotannatställeivärlden.jagsyftarpåargumentc8,c11ochivissmånc12.iettav argumentennämnsblandannatkinaochindiensomexempelpåländerdär konsumtionenavanimalieprodukterväntasöka.idetexterdärdettaargumentståratt finnakanmantolkadetsomattfokusbörläggaspåattstabiliseraderas,kinesersoch indiers,utsläppiställetförattfokuserapåeudärprognoservisarattkonsumtionen faktisktväntasstabiliserastill2020.detförhållningssätttillhållbarutvecklingsomkan urskiljasidessaargumentkankopplastilldeteorieromhållbarutvecklingsomstårför enantropocentriskvärldssynochsomoftaharblivitkritiseradeförattdefinieradessa antropocentriskavärdeneftervästvärldensintressen.bådetillväxtperspektivetochdet svagautvecklingsperspektivetfallerinunderdennabeskrivningdärmankanurskiljaett rationalitetstänkmedmerellermindrebetoningpåekonomiskeffektivitet(bakeretal, 1997,s.11).KommissionenvisarattdenintebetraktarEU:sanimalieproduktionsomett klimatproblem.setturdensocialadimensionensåinnebärdennaargumentationatten delavvärlden,nämligeneu,kanfortsättaattkonsumerapåenvissnivåeftersomden 28

29 nivånliggerstabilt.ettvisstbeteendeärmedandraordhållbartivissadelaravvärlden ochförenvissgenerationmeniettbredareperspektivsåhållerkommissionen,genom attkritiserakinaochindien,medomattenökadkonsumtionsnivåärohållbar.den ekonomiskadimensionenframstårsomdenmestframträdandeochsåledesärdet tillväxtperspektivetsomliggertillgrundfördennaargumentation.detsomtalarmotatt kommissionensargumentationfallerinundertillväxtperspektivetärdetfaktumatt dennateoriförespråkarenexpansionavvästvärldenslevnadssättochkapitalism(baker etal,1997,s.12).genomdennaargumentationställersigdockkommissionenivissmån tvivlandetillattandraländertarefterettkonsumtionsmönstersommaninteidentifierar somettproblemieu. Dennatypavställningstagandeskulle,avanhängaretilldemerbiocentrisktinriktade perspektiven,kritiseratsförattförhindraattengenuinomvandlingmotenhållbarvärld kantafartiverkligmening.engrundvärderingidetperspektivsomfokuserarpåden ekologiskadimensionenärattfattigaländeritredjevärldenansesvaradefrämstaoffren förvästvärldenstillväxtekonomiochförklimatförändringarna.detärmedandraord västvärldensombörtaansvarochgåföreiklimatomställningen.klimatkrisenbetraktas somenglobaltomfattandekrisdärnationalstaterochandragränsdragningarblirmindre viktiga(larsson,2006,s.151).kommissionensargumentationkaniljusetavdettases somettsättattbehålladendominerandevärldsordningsområderidag.därkan västvärldenfortsättaattexploateravärldenpåettsättsominteskullevarahållbartom allalevdepåsammasätt.dettauttrycksinteexplicitutaniställetutmålaskinaochindien somdetfrämstahotetifråganomanimalieproduktionensklimatpåverkan.detstarkaoch ekologiskaperspektivetvill,tillskillnadfråndetta,seenhållbarutvecklingdärnästintill alladelaravjordensbefolkningkonsumerarpåennivåsomärhållbariettglobalt sammanhang. ArgumentC1ochC10ärförhållandevislikavarandradådeframhållernågraav animalieproduktionensmiljö ochklimatmässigabidrag.argumentc1ärettavdeförsta argumentsomlyftsframifleraavdeförsvar,föranimalieproduktionen,sompublicerats avkommissionen.videnförstaanblicksåframståriallafallargumentetc1somett tillskotttilldenhållbarhetsdimensionsomsätterekologiskaintressenifokus.vid närmaregranskningharvidock,ideltvåavminanalys,kunnatbedömaattdetrimligtvis ärsåattdeproduktionsnivåersomeuhålleridagsnararestjälperenhjälperossattvärna 29