Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10"

Viktor Bergqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

2 Att förstå religion Hypotetisk-deduktiv metod Att beskriva religiös verklighet

3 Princip för religionsvetenskapliga studier One such principle is that the object of study or research is the religious quality or dimension of human beings lives. It is not the study of God, for example, but the study of what some humans say about God, how they feel about God, how they behave that reflects their faith in God to the extent that they share such faith. Whether God exists or changes may be very important questions for human beings to ask and answer. The scholar himself or herself may well have views or faith commitments in relation to such transcendent or ultimate concerns. But academic study of religion as such does not attempt to answer that question. What it does do, among other things, is study how human beings do or do not pose and resolve such questions and how their resolving of such questions relates to their behavior in the rest of their lives. Academic study of religion thus does not attempt to decide which form of religion is true or false or more true or more false in what its adherents say about God or the sacred or the ultimate values by which they may guide their lives. What it does do is listen carefully, respectfully and critically to the evidence of how human beings who share a form of religion understand what it means to be human in relation to the divine or the sacred or whatever is of ultimate value to them. (Joseph O Connell, University of Toronto-Department of World Religions and Culture, Dacca)

4 Kap. 5: Hypotetisk-deduktiv metod Kritisk realism Det finns en verklighet oberoende från oss Vår uppfattning av verkligheten formas av våra föreställningar Vetenskapliga teorier En helhet av uppfattningar, vars inbördes sammanhang är gjort explicit, och som möjliggör förklaringar och förutsägelser inom ett stycke verklighet Teori som definitioner Antaganden om verkligheten, som inbördes hänger samman och är resultat av systematisk empirisk forskning Naturvetenskapliga teorier och humanistiska och samhällsvetenskapliga teorier

5 Bas och överbyggnad Marx Relation mellan ekonomiska förhållanden i samhället (bas) och politiska och kulturella förhållanden inkl. religion (överbyggnaden) När basen ändras så ändras även överbyggnaden Religionens uppkomst kan förklaras genom ett studium av människans materiella levnadsomständigheter Religion uppkommer i samhällen med privat ägande för att erbjuda tröst åt människor som drabbas av ekonomisk exploitering

6 Hypotes En uppfattning som ingår i teorin och vars sanningshalt skall prövas Metod: ger oss ett underlag för att avgöra om det finns ett stöd för hypotesen eller om detta osäkra antagande skall förkastas Ex.: är alla terrorister muslimer? Hypotes: en kvalificerad gissning med tre egenskaper Ingår i en vetenskaplig teori av något slag Är ett påstående som är sådant att vi inte är helt säkra på om det är sant eller inte Ett antagande utifrån vilket vi, tillsammans med andra antaganden, kan härleda (deducera) vissa konsekvenser (förutsäga, förklara, testa) Säkerhet, styrka, enkelhet

7 Att prova hypoteser Konsekvenser av hypotesen 1) Om H (hypotes) är sann, så är p (konsekvens) sann 2) p är inte sann 3) H är inte sann Svårare att bekräfta hypotes om omvänt är sann (sannolik): 1) Om H är sann, så är p sann 2) p är sann 3) H är sann Falsifikationism (Karl Popper) lättare än omvänt. Exempel på hypotetisk-deduktiv forskning: Durkheim och Självmordet (1897) Marx och hypotesen att människor i länder med ekonomisk demokrati och rättvisa är mindre religiösa än de i länder med ekonomisk orättvisa och maktkoncentration (USA, Brasilien, Sverige) Humanistisk forskning: litteraturvetenskap/teologi: tolkningshypoteser Etiken: reflektivt ekvilibrium mellan konkreta moraliska intuitioner och generella moralprinciper Prövning av konsekvenser

8 Att utforma enkäter Att ställa skriftliga frågor, ofta med i förväg angivna svarsalternativ, till en relativ stor grupp personer Utforskar attityder Avgränsa social grupp Urval Rimligt många frågor Ska kopplas till teorin Svaren ger underlag för att pröva vissa antaganden Öppna frågor versus strukturerade frågor kön, ålder, utbildning, yrke Attityder till frågorna (livsåskådning t.ex.) Olika svarsalternativ att välja emellan med olika olika grad: instämmer helt instämmer inte Kriterier Undvika mångtydighet och vaghet Reabilitet Validitet: enkäten är utformad så att resultat ger underlag för att prova hypotesen

9 Nå djupare vad gäller forskningspersonens uppfattningar Svårare att bearbeta data och tar längre tid Kräver ingående förberedningar Öppen intervju med följdfrågor Strukturerad intervju Halvstrukturerad intervju Frågor måste relaterar till teori och metod Operationaliseras (frågor bör vara begripliga för intervjupersonen men belysa också mer teoretiska problem) Börja med informatens ålder, civilstånd etc. Undvik frågor som är ledande eller förutsätter vissa värderingar Provintervjuer och intervjuplan (formulera forskningsproblem, relatera dessa till teorier och hypoteser, betsämma intervjuform, informera respondenter, formulera frågor etc.) Deltagande observation (svårigheter med distans, och påverkan av religionsfenomener under observation) Intervju

10 Kvalitativ och kvantitativ analys Nominalskala, ordinalskala, intervallskala med kod, kvotskala med kod (planera redovisningen av data från början) Stapeldiagram, sektordiagram Användning av både enkäter och intervjuer Kvalitativ versus kvantitativ analys Kvalitativ: hermeneutisk Kvalitativ: positivistisk objektivitetsideal Skilda syften och mål Kvantitativ analys: fördelning mellan olika samhällsgrupper Kvalitativ analys: närmare innebörden av olika företeelser och egenskaper för att klargöra vad dessa relativt okända fenomen innebär

11 Kap. 6: Att beskriva religiös verklighet Teologins uppdrag: att förstå religion och religiösa fenomen Analysera teoretiska övertygelser som ingår i skilda religioner Beskriva riter, kulturer och andra beteenden som svarar mot religiösa föreställningar Undersöka de social institutioner och organisationer i vilka religionen tar sig uttryck Både i historian och nuet Beskriva och förklara (tolkning)

12 Vetenskaplig beskrivning Bild och beskrivning Utmaningar med det skrivna ordet Urval, egna perspektiv, erfarenheter, begrepspramar, abstrakta fenomen Man studerar det som är verkligt men även andra fenomen Tydning eller tolkning av fenomen (forskarens perspektiv) Krav på beskrivning: bör vara motsägelsefri bör stämma överens med faktiska förhållanden Sätta fenomen i sin helhet och i en större perspektiv

13 Verkligheten i sig Kritisk realism Immanuel Kant: skillnad mellan tinget i sig och fenomenet Vi kan endast komma åt fenomen såsom de uppenbarar i vårt medvetande Behov att använda olika metoder och olika teorier och olika vetenskapliga modeller (komplementarism) Religiös realism

14 Att förstå religion Kap 11: Argumentationsanalys och kritik Kap 12: Att redovisa resultat

15 Argumentationsanalys och kritik A) pröva hållbarhet hos enskilda argument B) bedömer om en tes är godtagbar eller inte Beskrivande moment Problemställning Tes Argument Exempel med Weber Argumentöversikt Argumentation: en samlad slutledning, i vilken kan ingå flera premisser Argumentöversikt: Pro-et-contra-lista T tesen P för (pro) tesen C argumenten mot (contra) tesen

16 Att pröva hållbarhet Analysera argument Informativ funktion (sanna eller falska) Praktisk funktion (kan inte verifieras) Värderande moment Ta ställning till tes och argument Är värderingar rimliga? Är de relevanta till tesen, problemet och författarens ståndpunkt? Hållbarhet Sant eller rimlig Relevant Giltiga slutledningar» slutledning, akt eller tankeoperation varigenom man på grundval av sanningen hos ett eller flera påståenden, s.k. premisser, får kännedom om (sluter sig till) sanningen hos ett nytt påstående, slutsatsen eller konklusionen.

17 Autenticitet och rimlighet Intersubjektivt provbarhet Religiöst omdöme Autenticitetskriterium Traditionskriterium Rimlighetskriterium Erfarenhetskriterium Vetenskapskriterium» Integrationskriterium Universaliserbarhetskriteriet

18 Att redovisa resultat Problemet i centrum Problemorienterad Originalitet: lär något nytt Metodiskt medveten: klarhet och precision

19 Analys och kritik Religionsvetenskap och teologi genomför en kritisk granskning av de religioner och religiösa fenomen som den studerar En distanserad bedömning av religiösa övertygelser och andra religiösa uttrycksformer Intersubjektivt prövbarhet: rimlighet, tydligt redovisade kriterier, godtagbarhet Skilja mellan analys och kritik Markera kritisk bedömning separat Kritik får inte prägla beskrivningen och analys av materialet, som redovisar för läsaren fenomenet i fråga Kritik måste argumenteras för Kritik bör vara Argumenterande Den eftersträvar precision Den är tillgänglig för andras kritik

Relevanta dokument

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell