Förnyad grafisk profil för Västerviks kommun Dnr 2017/

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (36) Ks 388 Förnyad grafisk profil för Västerviks kommun Dnr 2017/ I Budget 2018 ekonomisk planering finns ett uppdrag till ledningskontoret att göra en översyn av kommunens grafiska profil. Kommunstyrelsen har informerats om arbetet , 180 och koncernledningsgruppen har godkänt förslaget. Förslaget har presenterats på en ordförandekonferens 5 september 2017 och på kommunstyrelsen 11 september Kommunstyrelsen beslutade , 316 att återremittera ärendet till ledningskontoret med uppdrag att se om murkronan kan inarbetas i förslaget till förnyad logotyp och grafisk profil samt att se hur Kalmar kommun arbetar med ny grafisk profil. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 november 2017 ett svar på återremissen. Svaret innehåller bl.a. förslagen att det gamla stadsvapnet ersätts med det nyare kommunvapnet och att en variant med murkrona används som stadsvapen för Västervik. Som kan användas vid bl.a. ceremoniella sammanhang. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna lämnad redovisning som svar på återremissen om förnyad grafisk profil. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget daterat 13 november 2017 till förnyad logotyp och grafisk profil för Västerviks kommun, samt att den nya grafiska profilen börjar gälla från 1 januari Yrkande Ordföranden med instämmande av Angelica Katsanidou (S) och Conny Tyrberg (C) yrkar bifall till förslag till beslut. Harald Hjalmarsson (M) yrkar att kommunvapnet med murkrona ska vara kommunens logotyp. Mariann Gustafsson (V) med instämmande av Hans Ellervik (W) och Tommy Ivarsson (SD) yrkar på avslag. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (36) Ks 388, forts. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifallit sitt eget m.fl. yrkande och avslagit ändringsyrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna lämnad redovisning som svar på återremissen om förnyad grafisk profil. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget daterat 13 november 2017 till förnyad logotyp och grafisk profil för Västerviks kommun, samt att den nya grafiska profilen börjar gälla från 1 januari Reservationer Mariann Gustafsson (V) och Hans Ellervik (W) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Tommy Ivarsson (SD) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut att satsa 2,6 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på att ta bort murkronan från Västerviks kommuns vapen och ersätta vapnet med en stiliserad variant med bara koggen. Vapnet med kogg och murkrona har nu använts i åttio år och är väl inarbetat hos kommunmedborgarna. Murkronan knyter an till att kommunens centralort är en av Smålands äldsta städer. Protokollsanteckning Jorge Chavez (KD) önskar få följande fört till protokollet: KD ställer sig bakom Harald Hjalmarssons (M) yrkande. och ordföranden godkänner det. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 3 november 2017 Kommunstyrelsens beslut , 316 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

3 Kommunikationsstrateg Johan Jensen Kommunstyrelsen Förnyad logotyp och grafisk profil för Västerviks kommun Bakgrund Förslaget på förnyad logotyp och grafisk profil återremitterades för att se om murkronan kunde inarbetas i förslaget samt att titta på hur Kalmar kommun jobbade med ny grafisk profil. Återremiss/nytt förslag En fördjupad genomgång av logotypens historia och ursprung har gjorts för att ge en gemensam bild och kunskap om hur vår avsändaridentitet uppstått och behandlats genom tiderna. I den ser vi att användning av murkrona tillkommit på 1930-talet och att det kommunicerat staden Västervik som stadsvapen. Med kommunreformen på 70- talet fick vi ett kommunvapen av Riksarkivet utan murkrona att använda för hela kommunen. Vapenskölden utan murkrona är den som har varumärkesskyddats och den som gäller officellt enligt Riksarkivet, utifrån ett traditionellt heraldiskt perspektiv. Som kommun är vi dock fria att använda vilken symbol vi vill som logotyp så länge det inte strider mot några upphovsrättsliga regler. En modernisering av kommunvapnet gjordes 2006 av Riksheraldiker Vladmir A. Sagerlund för att anpassa det för moderna digitala kanaler. Västerviks kommuns logotyp innehåller en äldre variant av stadsvapnet och behöver i sin helhet uppdateras för att fungera professionellt i modern kommunikation. Förslaget innebär att det gamla stadsvapnet ersätts med det nyare kommunvapnet och på det viset får vi mer korrekt avsändare för vår kommun. Vi kommer dock att behålla en variant med murkrona att användas som stadsvapen för Västervik. Det kan användas vid ceremoniella samanhang, vid gåvor och representation från staden, på brunnslock, i Stadsparken och i andra sammanhang då vi vill berätta om stadens historia. Västerviks kommun äger ensamrätt att använda och förvalta både kommunvapnet och stadsvapnet, samt även andra äldre kommunvapen inom kommunen. Modellen med historiskt stadsvapen för ceremoniella sammanhang används också av t ex Halmstads kommun och Linköpings kommun. Vi har också varit i kontakt med Kalmar kommun som just nu också moderniserar sin grafiska profil och logotyp. Också där har man tagit bort murkronan och stiliserat vapenbilden för att skapa en mer modern och funkionell logotyp och grafisk profil. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\ fornyad-grafisk-profil.docx

4 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna lämnad redovisning som svar på återremissen om förnyad grafisk profil. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget daterat 13 november 2017 till förnyad logotyp och grafisk profil för Västerviks kommun, samt att den nya grafiska profilen börjar gälla från 1 januari Anders Björlin Sofia Eldh Johan Jensen Kommundirektör HR- och kommunikationschef Kommunikationsstrateg 2 (2)

5 Förnyad logotyp och grafisk profil Västerviks kommun 2018 Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 13 nov 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

6 Bakgrund och behov Senaste uppdateringen gjordes Mycket har hänt sedan dess. Nya digitala kanaler har ersatt tryckta och vi har idag ett prioriterat fokus på digitala kanaler när vi kommunicerar. Den gamla logotypen och grafiska profilen är gjord för tryckta medier och fungerar dåligt i de mer moderna sammanhangen. Detta påverkar vår trovärdighet som professionell kommun och vår trovärdighet och attraktion när vi kommunicerar med medborgarna och omvärlden. Internt behöver vi skapa förutsättningar för ett modernt kommunikationsarbete. På sikt stärker detta kommunens arbetsgivarvarumärke. Det skapar också en ökad attraktion och vi-känsla inom organisationen och i kommunen. Kommunstyrelsen har gett avdelningen för HR och kommunikation i uppdrag att ta fram ett förslag på utveckling som presenteras i detta dokument. Förslaget innebär att vi i logotypen ersätter det gamla stadsvapnet från 1950-talet med vårt kommunvapen som har tagits fram av Riksarkivets stadsheraldiker Vladmir A. Sagerlund Kommunvapnet kompletterats med modern typografi och grafisk profil av Västerviks kommuns avdelning för HR och kommunikation under Den nya grafiska profilen ska kunna börja användas från årskiftet Gammal logotyp från 2003 Ny logotyp Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 13 nov 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

7 Ny utvecklad logotyp Den nya logotypen är en naturlig utveckling av den gamla. Vi vill kommunicera något nytt och modernt med kvalitet, samtidigt som vi bevarar igenkänning från den tidigare logotypen. Anledningen till förnyelsen är att den gamla logotypen ger fungerar dåligt i nya digitala medier. Den är ett arv från 30-talets estetik och har varit oförändrad sedan 50-talet. Riksheraldikerämbetet har förespråkat en modernisering och har på eget bevåg tagit fram ett modernare kommunvapen Vi vill i förnyelsen passa på att införa det nyare och mer korrekta kommunvapnet som bas för kommunens logotyp. Samtidigt blir detta mer en kommunlogotyp då vi tar bort symbolen för stadsprivilegier (murkronan). Det som tidigare hette Västerviks stad heter sedan 1971 Västerviks kommun och då vill vi använda kommunvapnet istället för stadsvapnet i kommunens logotyp. Den huvudsakliga användningen för kommunlogotypen rör den vardagliga verksamheten inom kommunorganisationen. Den nya kommunlogotypen är stilrenare och enklare i sin utformning samtidigt som den följer arvet från vårt första stadsvapen från Den nya logotypen ger ökad tydlighet i digitala kanaler och vi kan också enklare använda koggen som grafiskt element och som profilskapande dekor. Kommunvapnet är varumärkesskyddat via Riksarkivet för vår räkning sedan särskiljning mot andra liknande kommunvapen och för att ge profilen en ny känsla. Den nya logotypen har en mörkare mer marin känsla. Typografin för logotypen innebär en övergång till typsnittet Gotham som är ett stilrent och flexibelt typsnitt som finns i många varianter. Det balanserar vapenskölden väl och är tydligt i både stora och små storlekar. Stadsvapen från 1950-talet Kommunvapen från 2006 Variant med murkrona Organisationens logotyp fr o m 2018 Vid speciella tillfällen och i sammanhang då vi vill betona stadens historia och särställning kan vi använda stadsvapnet som symbol. Stadsvapnet ägs och förvaltas av Västerviks kommun, på samma sätt som vi förvaltar andra, äldre kommunvapen. Stadsvapnet kan användas i t ex Stadsparken, på Rådhuset, på brunnslock och i ceremoniella sammanhang. Nytt stadsvapen med murkrona Färgerna i logotypen har modifierats för att skapa mer

8 Typsnitt för profil Typsnittet Gotham är ett modernt och flexibelt typsnitt som är välanvänt världen över. Det ska användas i profilmaterial och när vi beställer produktioner från externa leverantörer. Gotham light Gotham light italic Gotham book Gotham book italic Gotham medium Gotham medium italic Gotham bold Gotham Black Gotham Ultra Typsnitt för kontorsmaterial Typsnitt för kontorstryck i powerpoints och Word samt för hemsidan används tills vidare samma typsnitt som tidigare. Garamond (brödtext) Arial (rubrik) Färger Den gula färgen har en mörkare ton än tidigare. Detta möjliggör att kunna jobba med gula plattor med vit dekoration som syns och där kontrasten till svart blir bra. Den blå färgen går mer mot det marina än tidigare och ger ett mer originellt intryck än den klarblå. Båda färgerna är framtagna för att också fungera med inverterad vit logotyp. Komplementfärger För att skapa en mer levande kommunikation har vi kompletterat med färgerna rött och grönt att användas för accentuering vid behov. Observera att färgerna inte får användas som profilfärger som tar över det sammanvägda intrycket från det blå och gula. Den röda och gröna färgen är tagna från kommunens platsvarumärke och skapar på så vis en brygga mellan de båda. Profilfärger Komplementfärg Accentur C = 0 M = 15 Y = 76 K = 0 C = 100 M = 45 Y = 15 K = 10 C = 0 M = 0 Y = 0 K = 100 C = 15 M = 100 Y = 100 K = 0 C = 75 M = 5 Y = 100 K = 0 Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 13 nov 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

9 Variationer av logotypen En modern logotyp ska fungera i många sammanhang, i stort och i smått. Ibland tillsammans med andra logotyper och ibland bara för sig själv på olika material. Därför behövs en större uppsättning varianter av logotypen där det sammanvägda intrycket blir en tydlig identitet och avsändare. Vänsterställd logotyp Möjliggör vänsterställd logotyp för flexibel användning. Med denna uppställning har vi också möjlighet att jobba med underkategorier. Underkategorier Huvudregeln är att logotypen används utan underkategorier. Beslut om vilka underkategorier som får tillföras logotypen tas av Västerviks kommuns HR och kommunikationschef. Miljö & Bygg

10 Inverterad vit Vi använder allt oftare film och presentationer på små skärmar där bild och text behöver hitta varandra. En inverterad vit logotyp är oftast bästa lösningen. Den inverterade vita logotypen fungerar fint mot mörka och röriga bilder. Den ska också användas mot mörka färgade plattor. Det är vanligt att använda enfärgade logotyper när man grupperar många avsändare i olika typen samarbeten. Därför behöver vi varianter av enfärgade logotyper och även i inverterad vit färg. Livskvalitet varje dag Skylt Kommunledningskontor Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 13 nov 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

11 Exempel på annan användning Logotypen skapar förutsättningar för att skapa tydlig kommunikation men på ett flexibelt sätt.

12 Våra vapensköldar Sedan medeltiden har vi inom det militära använt vapensköldar med egna symboler för att särskilja oss från andra på stridsfältet. Städer som ställde upp med egna arméer utvecklade egna vapensköldar, så kallade stadssköldar. Ett internationellt heraldiskt system växte fram och på 1800-talet blev det vanligt att sätta en murkrona på stadsvapen för att markera att man var en stad och inte ett land eller en adelssläkt. I Västervik har vi genom historien mest använt oss av olika typer av sigill för att visa tillhörighet, stadsprivilegier och identitet. På 1600-talet blev vi en så kallad Stapelstad, vilket innebar att fick rätten att bedriva handel med utlandet. Vi fick också rätten för visst självstyre och för detta byggdes lokala administrationer, rådhus, tingshus mm. Detta blev grunden för de självbestämmande organ som idag finns inom kommun och landsting fick Västervik sitt första stadsvapen på sköld och underställde sig därmed Riksheraldikerämbetets regler för användning av stadsvapen. Stadsvapnet har sedan utsmyckats i olika varianter och har sedan 1938 burit en så kallad murkrona. Utvecklingen har skett på egen hand utan Riksheraldikers medverkan och när vi på 70-talet blev en storkommun fortsatte man att använda stadsvapnet som symbol även fast Riksheraldikerämbetet förespråkat ett nytt kommunvapen. I början av 2000-talet gjorde Riksheraldikern på eget bevåg en uppdatering av kommunvapnet. Västerviks gamla stadsvapen levde dock vidare men återställs idag till dess korrekta form. Enligt heraldikens regler är det dock tillåtet för städer med tidigare stadsprivilegier att bära murkrona. Västerviks stadsvapen Västerviks första stadsvapen framtaget av Riksheraldikerämbetet Blev sedan Västerviks kommunvapen Västerviks kommunvapen moderniserat av Riksheraldiker Vladmir A. Sagerlund Vi kommer därför också tillåta att en variant med murkrona finns med i vår grafiska profil för kommunen. Den kommer att behandlas som stadsvapen och används vid särskillda tillfällen. Den synliggörs i ceremoniella sammanhang och på särskilda platser i staden, i Stadsparken, på brunnslock och i olika sammanhang där vi vill återknyta till stadens historia. Stadsvapnet kan också användas vid speciella inbjudningar, på gåvor från staden till våra gäster eller som märke/pin på rockslaget för våra styrande. Hallingeberg Gladhammar Överum Loftahammar

13

14 Västerviks kommun HR & Kommunikation

15 Västerviks kommunvapens historia Sammanställning gjord av Johan Jensen, Kommunikationsstrateg

16 Västerviks stadsvapen, dess historia och utveckling Västerviks stadsvapen har sin ursprung i de stadssigill som användes för att bekräfta identitet och avsändare redan under medeltiden, ofta i samband med handel. Med sigillen kom också olika typer av privilegier utfärdade av kung eller kyrka. Det var ett sätt att styra, men också ett sätt att delegera. Med stadsprivilegier kom också rätten att hålla med eget rådhus, egen jurisdiktion, visst självbestämmande och till exempel rätten att bediva handel. Det tidigaste bevarade sigillet från Västervik är från ett köpebrev från Det innehåller bokstaven W med en svårtydd omskrift.(se figur 1.) När handeln med omvärlden ökade uppstod behov av större särprägel eftersom man lätt kunde förväxlas med andra städer på W i närheten. Fig 1. Det tidigaste bevarade sigillet från Det var Johan III som 1587 införde ett nytt sigill med ett enmastat skepp (närmast en Hansegogg) med ett W intill masten. Som omskrift stod S. Civitatis Westervick Anno 87 (Se figur 2.) Detta var tiden då Västervik började växa som betydande sjöfartsstad med ett skeppsvarv och rätten att bedriva handel med utlandet. År 1672 anskaffades ännu ett sigill, nu med ett tremastat skepp och under 1700-talet uppstod flera varianter av detta sigill (Se figur 3 och 4). Från sigill till stadsvapen Framväxten av stadsvapensköldar har sin ursprung i det militära feodalsamhället. De rustningsbeklädda riddarna behövde en tydlig symbol för att inte förväxlas på slagfältet. För att bringa ordning utarbetades ett system; heraldiken med regler kring hur detta gjordes på bästa sätt. Större städer kunde ställa upp med egna arméer och därför uppstod stadsvapen som symbol för dessa städer. Eftersom Västervik som stad aldrig hållit någon egen armé utan istället varit koncentrerat på handel har vi mest använt sigill som symbol för stadens styre istället för vapensköldar. Fig 2. Johan III s sigill från 1587 med den enmastade koggen. Fig 3. Stadssigill från 1672 med tremastat skepp. Under 1800-talet fick heraldiken en uppryckning i samband med Napoleons framväxande militärstat. Det blev på modet att utsmycka vapensköldarna med mer detaljer och kejserlig prakt. Det är först nu som vi ser framväxten av en så kallad murkrona ovanpå vapensköldarna. Denna var till för att markera stadsprivilegier så att den inte skulle förväxlas med andra typer av vapensköldar. På 1800-talet införs också Riksheraldikerämbetet i Sverige. I en instruktion utfärdad i augusti 1885 bestämdes bland annat att inget vapen fick sättas upp på offentliga byggnader, minnesvårdar, fanor, standar eller mynt utan att riksheraldikern först hade hörts i ärendet. Fig 4. Stadssigill från 1700-talet med variant av tremastat skepp. I Västervik användes fortfarande sigill med tremastade skepp som

17 avsändare i stället för vapensköld. I början av 1900-talet lär det ha funnits flera symboler och varianter av sigill så till den grad att stadsfullmäktige 1925 vände sig till riksheraldiker ämbetet för att få sigellets eller vapnets rätta utseende fastslaget. Det fanns förutom det enmastade koggen ytterligare tre varianter med tremastat skepp som användes vid olika sammahang. (Se stadssigill från 1930 bild 5.) I stadsfullmäktige behandlades frågan om stadens vapen inte mindre än 13 gånger åren Staden ville få igenom användningen av det tremastade skeppet som symbol i vapnet, men riksheraldikern var obeveklig och hävdade användning av ursprungskoggen. En blå sköld med ett enmastat skepp av guld blev den slutliga blasoneringen (Heraldiska beskrivningen) som Stadsfullmäktige tvingades acceptera enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april Riksheraldikern överlämnade sedan ett nytt orginal till det nya stadsvapnet som fortsatt skulle gälla. (Se bild 6.) Bild 5. Stadssigill från 1930 Västerviks stad får då sin första officiella vapensköld/stadsvapen. Den är dock utan murkrona och har en enkel vapensköld. Västervik väljer dock att följa tidsandan och göra en mer utsmyckad form med fördjupade konturer och skuggningar, en annan sköldform, en rejäl murkrona, samt en vimpel med text runtom skölden. (Se bild 7) Det har sedan 1800-talet varit tillåtet för städer med stadsprivilegier att bära murkrona på vapen enligt heraldiska regler så Riksheraldikern har accepterat detta men det är fortsatt Riksheraldikerns original utan murkrona som arkiverats och varumärkesskyddas via Riksarkivet. Bild 6. Original från Riksheraldikern 1931 för det nya stadsvapnet. 20 år senare ser vi en förenklad logotyp (Se bild 8.) där man valt en annan vapenform samt en annan typ av murkrona. Från stad till kommun Städernas särställning minskades succesivt från det att staten växte och makten centraliserades infördes vår första kommunreform då landet delades upp i 2500 kommuner. Vid regeringsformen 1866 avskaffades ståndsriksdagen och såväl borgarskapet som adeln tappade formell makt och man gjorde allt mindre skillnad mellan stad och landsbyggd gjordes en ny reform då man försökte minska antalet kommuner, men det var inte förrän 1971 års kommunreform som vi fick de ca 280 kommuner vi känner igen idag. Mellan 1953 och 1971 var det många kommuner, men inte alla, som började använda kommunvapen på sköld som symbol för det decentraliserade styret. Västervik som fick sitt kommunvapen redan 1931 var tidigt ute i detta. Bild 7. Västerviks första stadsvapen på sköld från 1938 som bygger på Riksheraldikerns original. Bild 8. Reviderat stadsvapen från 1958.

18 Vid kommunreformen 1971 beslutades att de kommunala vapnen skulle registreras och varumärkesskyddas. Detta gjordes hos patentoch registreringsverket med stöd av en ny lag från 1 okt För Västerviks del beslutades att godkänna Riksheraldikerns stadsvapen från 1931 som det nya kommunvapnet för Västerviks kommun. Intyg för rättsskydd finns i skrivelse från Patent och registreringsverket. Men det är alltså riksheraldikerns ritning och underlag som registreras, inte den variant med murkrona som Västerviks stad beslutar att börjar använda. Skyddet gäller dock i och med att man följer blasoneringen (den heraldiska beskrivningen). Men redan här ser man hur det heraldiska vapnet och stadens logotyp börjar leva egna liv. Västerviks kommun har sedan dess använt stadsvapnet som identitetsbärare men redan på 1980-talet började variationer förekomma. I ett brev från februari 1985 påpekar Statsheraldiker Clara Nevéus att Västerviks kommun frångått det ursprungliga vapnet från 1932 och lagt till en murkrona samt ändrat formen på vapenskölden....dess detaljrikedom och volymmarkeringar gör, att det numera förefaller ganska omodernt särskilt när det skall användas i liten skala. Hon erbjuder sig att modernisera stadsvapnet och poängterar att en nyritning bör underställas Riksarkivet för bedömning i heraldiskt avseende, innan den tas i bruk. Stadsvapenets utveckling Detta har dock inte hörsammats utan man har fortsatt att använda stadsvapnet från 50-talet som symbolbild i sin logotyp för den nya kommunen. Från stadsvapen till logotyp Under 1980-talet ökade konkurensen om uppmärksamhet i takt med nya kanaler och medier för olika typer av information. Färgtryck blev vanligare och reklambyråer anlitades ofta för att annonsera och driva kampanjer. Ordet varumärke som tidigare mest handlat om kommersiella varor, börjar att användas även för myndigheter och offentlig verksamhet som ett samlingsbegrepp för hur man uppfattas av omvärlden. Begreppet logotyp lånas in från företagsvärlden och blir något snarlikt det vi tidigare kallat stadsvapen. En logotyp beskrivs och varumärkesskyddas på ett mer detaljerat sätt där också färgkoder, namntexten och typografin räknas in. Framtagning av logotyper kan göras utan att riksheraldikern ska lämna godkännande. Utvecklingen av logotyper har för vissa offentliga verksamheter inneburit ett sidospår gentemot den heraldiska traditionen. Myndigheter och kommuner har varit fria att välja logotyp själva så länge de inte inkräktar på andra regleringar och lagar. En sådan lag är Lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar (1970:498). Kommuner har ensamrätt på att använda sitt heraldiska kommunvapen som logotyp för verksamheten. De får förvalta och utveckla kommunvapnet i samråd med Riksheraldikerämbetet men de får inte bryta mot den heraldiska blasoneringen (beskrivningen) och samtidigt kalla det ett kommunvapen. En lösning för många har varit att ta bort skölden för att på det sättet göra sig fri från heraldikens regler. Det vanligaste är dock att man har kvar sitt kommunvapen men att det anpassas till modernare kanaler

19 I riktlinjerna för Västervik kommuns grafiska profil från 1988 pratar man om kommunens logotyp i stället för kommunvapnet. Logotypen består då av kommunvapnet med tillförandet av murkrona och understående text som en enda grafisk enhet. Det betyder att proportionerna mellan vapen och text inte får förändras, och någon annat typsnitt, någon annan stil, får inte heller användas. Den grafiska profilen beskriver också hur logotypen ska placeras och hur den ska användas vid olika sammanhang. Logotypen är dock inte registrerad hos Patent och registreringsverket. Parallellt med detta har riksheraldikerämbetet jobbat med att modernisera kommunvapnen. I början av 2000-talet gjorde Riksarkivet en genomgång av kommunvapen och Västerviks kommunvapen ritades om av Riksheraldiker Vladmir A. Sagerlund år Det är en mer stiliserad variant av ursprungsoriginalet från 1931 och det kommunvapen som gäller officiellt för Västerviks kommun ännu idag. (Se bild 9.) Vid skrivandets stund har vi alltså ett modernt kommunvapen från 2006 som inte används av kommunen och en logotyp med stadsvapnet från 1950-talet som inte fullt ut följer gällande regler och riktlinjer Johan Jensen, kommunikationsstrateg Västerviks kommun Bild 9. Omritat kommunvapen 2006 av riksheraldiker Vladmir A. Sagerlund Källor Riksarkivet Svensk författningssamling Egna arkiv Intern utredning gjord 1986 av Kommunarkivarie Per Erik Fredriksson. Vår nuvarande Kommunarkivarie Kent Berg har varit behjälplig att plocka fram källor ur vårt egna arkiv

20

21

22

23

24

25 Kommunikationsstrateg Johan Jensen Kommunstyrelsen Förnyad logotyp och grafisk profil för Västerviks kommun Kommunstyrelsen gav kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till förnyad logotype och grafisk profil. Syftet med utvecklingsuppdraget är att befintlig logotype och grafisk profil inte är anpassad utifrån de moderna digitala kommunikationskanaler som kommunen idag har prioriterat fokus på. Det förslag som presenteras i bifogat beslutsunderlag kan på ett bra sätt möta de krav som dagens teknik kräver. Förändringarna som föreslås kommer att bidra till att kommunen blir en trovärdig avsändare i sin kommunikation med medborgare och omvärlden. Detta skapar en ökad attraktion och vi-känsla inom organisationen och i kommunen, vilket även stärker kommunens arbetsgivarvarumärke. Förslaget har godkänts av koncernledningsgruppen och presenterats på en ordförandekonferens 5 september 2017 och för kommunstyrelsen 11 september Förslaget är att det nya förslaget ska börja gälla från och med 1 januari I budget 2017 finns 2 mnkr avsatta för projektet och bifogat förslag ryms inom fastlagd budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till förnyad logotyp och grafisk profil för Västerviks kommun att gälla från och med 1 januari Kommunstyrelsen beslutar vidare att under förutsättning att kommunfullmäktige fattar erfoderliga beslut uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att ta fram en ny profilmanual, nya mallar för kommunikation samt ett nytt skyltprogram för kommunens verksamheter, samt att under förutsättning att kommunfullmäktige fattar erfoderliga beslut uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att ta fram en detaljerad projektplan och budget för genomförandet. Anders Björlin Sofia Eldh Johan Jensen Kommundirektör HR- och kommunikationschef Kommunikationsstrateg F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\handlingar-ks170925\missiv Förnyad logotyp och grafisk profil Vvik kommun JH.docx

26 Förnyad logotyp och grafisk profil Västerviks kommun 2018 Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 25 sep 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

27 Bakgrund och behov Senast uppdateringen gjordes Mycket har hänt sedan dess. Nya digitala kanaler har ersatt tryckta och vi har idag ett prioriterat fokus på digitala kanaler när vi kommunicerar. Den gamla logotypen och grafiska profilen är gjord för tryckta medier och fungerar dåligt i de mer moderna sammanhangen. Detta påverkar vår trovärdighet som professionell kommun och vår trovärdighet och attraktion när vi kommunicerar med medborgarna och omvärlden. Internt behöver vi skapa förutsättningar för ett modernt kommunikationsarbete. På sikt stärker detta kommunens arbetsgivarvarumärke. Det skapar också en ökad attraktion och vi-känsla inom organisationen och i kommunen. Kommunstyrelsen har gett avdelningen för HR & kommunikation i uppdrag att ta fram ett förslag på utveckling som presenteras i detta dokument. Förslaget har presenterats och godkänts av koncernledningsgruppen för tjänstemannaorganisationen. Därefter har förslaget presenterats på en ordförandekonferens den 5 september och för kommunstyrelsen den 11 september. Det föreslagna stiliserade kommunvapnet har tagits fram i samarbete med varumärkesbyrå Idermark & Lagervall och Svenska riksarkivet. Ny logotyp Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 25 sep 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

28 Ny utvecklad logotyp Den nya logotypen är en naturlig utveckling av den gamla. Vi bevarar arvet med vapenskölden och den status tillika myndighet som den traditionen för med sig. För att matcha dagens behov av kanaleffektivt användande har vi stiliserat koggen och tagit bort konturer och skuggningar i bilden som strider mot heraldikens riktlinjer. Detta gör också att vi kan använda koggen som grafiskt element och som profilskapande dekor vid behov. Eftersom murkronan symboliserar stadsprivilegier och fokus på staden Västervik, har den plockats bort. Vi återgår här till kommunvapnet i dess ursprungliga form från 60-talet då kommunreformen ledde till att de nya kommunerna fick egna kommunvapen. På detta sätt får kommunen ökad tydlighet i att omfatta hela kommunen. Stilistiskt blir logotypen mer balanserad, tydlig och lätthanterlig. Färgerna i logotypen har modifierats för att skapa mer särskiljning mot andra liknande kommunvapen och för att ge profilen en ny känsla. Den nya logotypen har en mörkare mer marin känsla. Gammal logotyp Det nya kommunvapnet har tagits fram i samråd med riksheraldiker som också gett sitt godkännande. Typografin för logotypen innebär en övergång till typsnittet Gotham som är ett stilrent och flexibelt typsnitt som finns i många varianter. Det balanserar vapenskölden väl och är tydligt i både stora och små storlekar. Ny logotyp Stadsvapen Kommunvapen

29 Typsnitt för profil Typsnittet Gotham är ett modernt och flexibelt typsnitt som är välanvänt världen över. Det ska användas i profilmaterial och när vi beställer produktioner från externa leverantörer. Gotham light Gotham light italic Gotham book Gotham book italic Gotham medium Gotham medium italic Gotham bold Gotham Black Gotham Ultra Typsnitt för kontorsmaterial Typsnitt för kontorstryck i powerpoints och Word samt för hemsidan används tills vidare samma tysnitt som tidigare. Garamond (brödtext) Arial (rubrik) Färger Den gula färgen har en mörkare ton än tidigare. Detta möjliggör att kunna jobba med gula plattor med vit dekoration som syns och där kontrasten till svart blir bra. Den blå färgen går mer mot det marina än tidigare och ger ett mer orginellt intryck än den klarblå. Båda färgerna är framtagna för att också fungera med inverterad vit logotyp. Komplementfärger För att skapa en mer levande kommunikation har vi kompletterat med färgerna rött och grönt att användas för accentuering vid behov. Observera att färgerna inte får användas som profilfärger som tar över det sammanvägda intrycket från det blå och gula. Den röda och gröna färgen är tagna från kommunens platsvarumärke och skapar på så vis en brygga mellan de båda. Profilfärger Komplementfärg Accentur C = 0 M = 15 Y = 76 K = 0 C = 100 M = 45 Y = 15 K = 10 C = 0 M = 0 Y = 0 K = 100 C = 15 M = 100 Y = 100 K = 0 C = 75 M = 5 Y = 100 K = 0 Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 25 sep 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

30 Variationer av logotypen En modern logotyp ska fungera i många sammanhang, i stort och i smått. Ibland tillsammans med andra logotyper och ibland bara för sig själv på olika material. Därför behövs en större uppsättning varianter av logotypen där det sammanvägda intrycket blir en tydlig identitet och avsändare. Vänsterställd logotyp Möjliggör vänsterställd logotyp för flexibel användning. Med denna uppställning har vi också möjlighet att jobba med underkategorier i samma yta. Underkategorier Huvudregeln är att logotypen används utan underkategorier. Beslut om vilka underkategorier som får tillföras logotypen tas av Västerviks kommuns HR och kommunikationschef. Miljö & Bygg

31 Inverterad vit Vi använder allt oftare film och presentationer på små skärmar där bild och text behöver hitta varandra. En inverterad vit logotyp är oftast bästa lösningen. Den inverterade vita logotypen fungerar fint mot mörka och röriga bilder. Den ska också användas mot mörka färgade plattor. Det är vanligt att använda enfärgade logotyper när man grupperar många avsändare i olika typen samarbeten. Därför behöver vi varianter av enfärgade logotyper och även i inverterad vit färg. Livskvalitet varje dag Skylt Kommunledningskontor Beslutsunderlag: Kommunstyrelsen 25 sep 2017 Ansvarig projektledare: Johan Jensen, Kommunikationsstrateg, HR & Kommunikation

32 Exempel på annan användning Logotypen skapar förutsättningar för att skapa tydlig kommunikation men på ett flexibelt sätt.

33 Västerviks kommun HR & Kommunikation