Granskning av skolans effektivitet, kvalitet och kostnader

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av skolans effektivitet, kvalitet och kostnader Smedjebackens kommun Maj 2009 Fredrik Alm Marie Lindblad

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING OCH UPPDRAG UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA NATIONELL STYRNING INOM SKOLAN REVISIONSMETOD OCH AVGRÄNSNING Kvalitet Måluppfyllelse Kostnader Avgränsning RESULTATET AV GRANSKNINGEN KVALITET Resultat totalt Resultat per skola Måluppfyllelse Iakttagelser - kvalitet och måluppfyllelse KOSTNADER Elevtimmar Produktionskostnad Iakttagelser - kostnader, elevtimmar och produktionskostnader EFFEKTIVITET Kvalitetseffektivitet Måleffektivitet Iakttagelser - effektivitet...20 Bilaga KRUT-pärm

3 Sammanfattning Revisorerna i Smedjebackens kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska grundskolornas effektivitet utifrån kvalitet och kostnader. Revisionsfrågan i granskningen har varit: Finns variationer i effektivitet mellan likartade verksamheter och vilka förklaringar finns det i så fall till detta? Aktuella skolor är Bergaskolan, Björsjö skola, Gubbo skola, Hagge skola, Kyrkskolan, Röda Berga, Vad skola och Vinsboskolan. Syftet med granskningen är att identifiera styrkor och svagheter i hur väl skolverksamheten svarar upp mot målen i läroplanen samt att se om det förekommer skillnader i produktionskostnad och effektivitet mellan kommunens skolor. För att definiera kostnader och kvalitet i grundskolan har metoden KRUT - Kvalitets- och ResursUTveckling använts. Kvaliteten har mätts genom en enkätundersökning och utgörs av hur elever, föräldrar och lärare upplever skolverksamheten. Frågor har ställts om hur verksamheten i grundskolan bedrivs enligt gällande läroplan och har inriktats på sex kvalitetsområden. Datainsamlingen har skett genom en skriftlig enkät riktad till samtliga elever och föräldrar i skolår 2, 5 och 8 samt lärare. Därtill har resultat från nationella prov i matematik, engelska och svenska i skolår 5 och 9 analyserats vilket utgör ett mått på skolenheternas måluppfyllelse. Skolornas kostnader har beräknats och analyserats. Förvaltningskostnader och övergripande overheadkostnader har inte ingått i jämförelsen. Produktionskostnaderna har sedan beräknats som kostnader exklusive lokal dividerat med antalet elevtimmar per skolenhet. Elevernas resultat vid kvalitetsmätningen visar att samtliga skolenheter har ett kvalitetsvärde över 3,00, vilket är riktvärdet för ett godkänt resultat. Genomsnittet för samtliga elever är 3,34. Detta är ett mycket högt kvalitetsvärde och likaledes det högsta som uppmätts vid liknande granskningar i andra kommuner. Föräldrarnas 3,27 och lärarnas 3,43 är också de högsta kvalitetsvärden som noteras för respektive svarandegrupp. Föräldrarnas kvalitetsvärden varierar mycket mellan skolorna, från 2,54 (Hagge skola) till 3,64 (Gubbo skola), och vi föreslår att nämnden bör analysera vad det ovanligt låga resultatet från Hagge skola kommer an på. Totalt sett bedömer vi att resultatet från kvalitetsenkäten är mycket bra. Analysen av måluppfyllelsen ger att andelen godkända nationella prov i år 5 och år 9 är 83 procent, vilket är genomsnittlig andel jämfört med tidigare granskade kommuner. Skolornas andelar uppvisar en förhållandevis låg variation. Lägst andel prov som uppnår målen uppvisar Björsjö skola med 71 procent medan Gubbo skola har högsta andelen med 100 procent. Vid jämförelse av skolornas kostnader ges att kommunen har en dubbelt så hög kostnadsandel för elev- och skolhälsovård än tidigare granskade kommuner. Detta får till följd att andelen lärande är lägre än genomsnittet. Sammantaget utgör primärkostnaderna (lärande, mat 2

4 och elev- och skolhälsovård) en hög andel av kostnaderna. På skolnivå noteras endast mindre avvikelser från kommungenomsnittet. Enligt vår bedömning är detta ett bra resultat. Kostnaderna är centrerade kring eleverna och förutsättningarna är likartade oavsett val av skola. Produktionskostnaden är i genomsnitt 95 kr per elevtimme. Detta är den högsta produktionskostnaden som uppmätts. Bland de kommuner som granskats sedan 2007 är genomsnittet 82 kr per elevtimme. Detta innebär att kostnaderna är högre i förhållande till den undervisningstid som genomförs. En stor del av detta förklaras av en låg fyllnadsgrad i klassrummen. Undervisning som bedrivs för 5 eller 15 elever kostar nästintill lika mycket att genomföra. Givet att elevunderlagen minskar framgent bör nämnden prioritera vissa skolor. Enligt vår bedömning är det inte kostnadseffektivt att driva de mycket små skolorna som finns i kommunen. Skolornas produktionskostnader varierar mellan 83 kr (Bergaskolan och Kyrkskolan) till 131 kr (Björsjö skola) per elevtimme. Kvalitetseffektiviteten är hög när kvalitetsvärdet är högre än genomsnittet 3,34 samtidigt som produktionskostnaderna understiger 95 kr per elevtimme. Låg kvalitetseffektivitet innebär att kvalitetsvärdet är lågt till en hög produktionskostnad. Kommunens skolor uppvisar varken hög eller låg effektvitet. Skolorna har antingen lägre kvalitetsvärde till lägre produktionskostnad eller högre kvalitetsvärde till högre produktionskostnad. Måleffektiviteten är hög när andelen godkända prov överstiger genomsnittet 83 procent samtidigt som produktionskostnaderna understiger 95 kr per elevtimme. Den enda skolan som uppvisar en hög måleffektivitet är Bergaskolan. En låg andel godkända prov till hög produktionskostnad, det vill säga låg måleffektivitet, uppvisar Björsjö skola, Hagge skola, Röda Berga och Vinsboskolan. Utifrån dessa två effektivitetsanalyser kan vi dra slutsatser om den totala effektiviteten. Detta innebär att skolor som uppvisar både hög kvalitets- och måleffektivitet bedöms som effektiva, medan skolor med både låg kvalitets- och måleffektivitet bedöms som ineffektiva. I denna granskning har ingen av de deltagande skolorna uppvisat sådana värden. Vi har i denna granskning funnit ett samband mellan produktionskostnad och kvalitetsvärde. Enligt den metod vi använt beror 41 procent av skillnaderna i kvalitetsvärde på variationer i produktionskostnad. Detta samband styrker även ovanstående effektivitetsanalys. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns vissa skillnader mellan skolorna avseende effektivitet, produktionskostnad, kvalitet och måluppfyllelse. Vår bedömning är dock att skillnaderna är mindre än genomsnittet i samtliga fall. Det mest utmärkande för kommunens resultat är de höga produktionskostnaderna. Vi har i denna rapport försökt förklara detta resultat. Vi rekommenderar nämnden att diskutera den höga produktionskostnaden för att utröna om det finns andra bakomliggande faktorer till resultatet. Till hjälp finns en mer detaljerad redogörelse i bilagan (KRUT-pärmen). 3

5 1 Inledning och uppdrag Kommunerna är till stor del inriktade på tjänsteproduktion vilket gör att verksamhetens inriktning och resurseffektivitet är en angelägen och strategisk uppgift att granska och analysera. Var finns kommunens skärningspunkt mellan kvalitet och kostnader? Hur och på vilket sätt uppfattar elever, föräldrar och lärare arbetet med läroplanen? I vilken utsträckning når eleverna godkänt i nationella prov? Hur ser kostnaderna ut på en operativ nivå i grundskolan? Till vad används pengarna? Frågorna är intressanta både idag och ur ett framtidsperspektiv särskilt när resurser stramas åt och kravet på hög kvalitet i skolan ökar. 1.1 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Smedjebackens kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska grundskolornas effektivitet utifrån kvalitet och kostnader. Revisionsfrågan i granskningen har varit: Finns variationer i effektivitet mellan likartade verksamheter och vilka förklaringar finns det i så fall till detta? 1.2 Nationell styrning inom skolan Skolans verksamhet styrs till stor del av lagstiftning, nationella mål och riktlinjer. Detta sker genom skollagen, läroplaner och kursplanen. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun är att staten anger de övergripande målen och riktlinjerna för verksamheten och kommunerna svarar för genomförandet. Därmed ger staten också uttryck för vilka krav och förväntningar föräldrar och elever kan ha på sin skola. I denna granskning utgår vi från de nationella målen. Skollagen Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer. Lagen anger övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet ska utformas. I skollagen finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Ett av kraven är att kommunen upprättar en skolplan. Där finns också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, nämligen sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning. Läroplaner Regeringen fastställer läroplaner för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Läroplanerna ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. 4

6 Skolans uppgifter och de värden som ska ligga till grund för undervisningen bestäms i läroplanerna. Läroplanen Lpo 94 är uppdelad i följande huvudområden: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektors ansvar För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanen mål samt riktlinjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå. Läroplanen omfattar barn/elever från sex till sexton år. Timplan I skollagen fastställs att den garanterade undervisningstiden för grundskolan totalt är timmar per elev. Antalet avser hela grundskoleutbildningen och inom denna ram står det kommunerna fritt att bestämma hur många undervisningstimmar respektive skolår ska ha. Detta motsvarar närmare 741 undervisningstimmar per år, eller 21 undervisningstimmar per vecka i nio års tid. 1.3 Revisionsmetod och avgränsning För att definiera kostnader och kvalitet i grundskolan har Komrev i granskningen använt sig av metoden KRUT - Kvalitets- och ResursUTveckling. Metoden kartlägger effektivitet och är en kombination av produktionskostnad och kvalitet. I denna granskning har kvalitetsmåttet kompletterats med resultatet vid nationella prov. Definitioner av centrala begrepp: Kvalitet Måluppfyllelse Produktionskostnad Kvalitetseffektivitet Måleffektivitet = Elevernas upplevda kvalitet = Elevernas resultat vid nationella prov = Kostnad per elevtimme = Kvalitet i relation till produktionskostnad = Måluppfyllelse i relation till produktionskostnad Kvalitet Kvaliteten fångades med hjälp av enkäter och resultatet bygger således på en subjektiv upplevelse. Denna mätning baseras på ett antal påståenden som bygger på läroplanens olika målområden. 5

7 Frågorna till föräldrar och lärare var uppbygga av följande kvalitetsområden: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Frågorna till elever var uppbyggda på ett liknande sätt som till föräldrarna, men frågor inom kvalitetsområdet Övergång och samverkan ingick ej. Datainsamlingen genomfördes under februari-april Elev- och lärarenkäten delades ut och samlades in under lektionstid respektive arbetstid. Föräldraenkäten skickades direkt till vårdnadshavaren och returnerades direkt till Komrev med portofritt kuvert Måluppfyllelse Måluppfyllelse har beräknats utifrån resultatet vid nationella prov för skolår 5 och 9. Resultaten vid nationella prov i engelska, matematik och svenska är hämtade från vårterminen Kostnader Vi har granskat kostnader utifrån ett verksamhetsnära perspektiv. Kommunernas lönekostnader inklusive personalomkostnader utgör vanligtvis den största delen. Därefter kommer kostnader för lokaler och övriga driftskostnader. För att granska vad en verksamhet kostar och jämföra dem har vi delvis använt oss av metoden KRUT. KRUT-metodens grundprincip är att ta reda på verksamhetens kostnader utan hänsyn taget till intäkter. Ett av KRUT:s syften är att medverka till att berörda aktörer i verksamheterna skall kunna kommunicera sina kostnader i hela organisationen. Där varje yrkesfunktion i organisationen skall kunna känna igen sig och kunna samtala om verksamheten utifrån en gemensam karta som bygger på delaktighet. Kostnad specificeras på: Primärfunktioner (Lärande, Mat, Elev- och skolhälsovård) Stödfunktioner (Ledning och administration, Fortbildning, Städ) Lokalkostnader Kostnaderna har tagits fram av kommunens tjänstemän enligt anvisningar av Komrev. Kostnaderna har hämtats från kommunens informationssystem och avser 2008 års kostnader. Framtagning har skett under februari-april

8 För att mäta produktionskostnaden har kostnaderna satts i relation till skolornas totala antal elevtimmar under kalenderåret Vi har beräknat antalet elevtimmar utifrån ett genomsnitt av skolornas elevantal under vårterminen och höstterminen Avgränsning Enkäter har besvarats av elever och föräldrar i skolår 2, 5 och 8 samt lärare och övrig personal som i någon form undervisar eleverna. Följande grundskolor och skolår deltar i enkätundersökningen: Bergaskolan (5,8) Kyrkskolan (5,8) Björsjö skola (2,5) Röda Berga (2) Gubbo skola (2,5) Vad skola (2) Hagge skola (2,5) Vinsboskolan (2,5) Kostnaderna har tagits fram för grundskoleverksamheten. Förskoleklass, förvaltningskostnader och övergripande overheadkostnader har ej medtagits i kostnaderna. Kostnader för skolskjuts, IT och kapitaltjänster har ej bedömts möjliga att fördela ut per skolenhet. Stegelbackens skola avvecklades efter vårterminen 2008 och ingår ej i denna sammanställning. 2 Resultatet av granskningen 2.1 Kvalitet Nedan följer en sammanfattning av de frågor som ställdes till föräldrar, elever och lärare. Genom att studera dessa attityder får vi ett underlag som talar om hur de tre respondentgrupperna upplever skolans arbete, det vill säga hur de subjektivt uppfattar skolans uppdrag. Att observera i denna jämförelse och som har påverkat resultaten: Föräldrarnas något låga svarsfrekvens En hög andel föräldrar har svarat Vet ej inom kvalitetsområdena Elevernas ansvar och inflytande, Övergång och samverkan samt Skolan och omvärlden. För en mer detaljerad redovisning av kvalitetsmätningen inklusive identifierade förbättringsområden hänvisar vi till bilagan. Svarsfrekvens Av de 644 respondenter som fått enkäten har 500 besvarat den. Det ger en total svarsfrekvens på 78 procent. 7

9 Tabell 1 Svarsfrekvens totalt Svar Utlämnade Svarsfrekvens Elever % Föräldrar % Lärare % Totalt % Svarsfrekvensen var högst bland elever med 99 procent, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Lärarnas svarsfrekvens var också hög, 94 procent. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen betydligt lägre, 52 procent. Jämfört med tidigare granskningar i andra kommuner är denna svarsfrekvens dock att betrakta som hög för svarandegruppen Resultat totalt Kvalitetsvärdet fångades med positivt formulerade påståenden, som utgör ett tänkt idealtillstånd som eftersträvas i relationen med föräldrar, elever och personal. Respondenterna skulle kring dessa påståenden ta ställning till hur mycket de instämde i dessa. Respondenten svarade på en skala mellan 1-4, där 1 innebär att respondenten inte alls instämde med påståendet och 4 innebär att respondenten helt instämde med påståendet. Detta utgör värdet på kvalitet. Efter varje kvalitetsområde fick respondenterna ta ställning till hur viktigt kvalitetsområdet och dess påståenden är för dem på skala Respondenten kunde välja mellan mindre viktigt (10), viktigt (20) eller mycket viktigt (30). Detta utgör värdet av vikt. I diagram 1 presenteras kvalitets- och viktvärdet per frågeområde och per svarandekategori. Kvalitetsvärdet utgörs av staplarna och läses av mot den vänstra skalan 1-4. Viktvärdet utgörs av linjerna och läses av mot den högra skalan Den streckade linjen visar elevernas genomsnittliga kvalitetsvärde för samtliga kvalitetsområden. 8

10 Diagram 1 Kvalitet och vikt efter kvalitetsområde Kvalitet Vikt 4 30 Elever (kvalitet) 3 25 Föräldrar (kvalitet) Lärare (kvalitet) 2 20 Elever (vikt) Föräldrar (vikt) 1 15 Lärare (vikt) 0 10 Snittkvalitet elever 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Elevernas ansvar och inflytande 4. Skola och hem 5. Övergång och samverkan 6. Skolan och omvärlden I diagrammet framgår att lärarnas kvalitetsvärden är högre än både elevernas och föräldrarnas. Lärarna har de högsta staplarna för samtliga frågeområden förutom Skola och hem där eleverna har den högsta och Övergång och samverkan där föräldrarna är mest nöjda. Det senare förhållandet är ovanligt. I detta fall beror det dels på att föräldrarna är mer nöjda med Övergång och samverkan än vanligtvis och dels på att lärarna ger ett ovanligt lågt värde för frågeområdet. Det är framför allt frågan om samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem som fått ett sämre resultat. Elevernas högsta värde återfinns inom Skola och hem med 3,61, vilket är högre än både föräldrar och lärare. Föräldrarna tycker att kvaliteten är bäst när det gäller Normer och värden med 3,47. Lärarnas högsta stapel finns även den inom frågeområdet Normer och värden med 3,61. Det lägsta kvalitetsvärdet får frågeområdet Skolan och omvärlden av elever och föräldrar, medan lärarna ger Övergång och samverkan det lägsta värdet. Tabell 2 Genomsnittligt kvalitets- och viktvärde efter kvalitetsområde och svarandekategori Kvalitet Elever Föräldrar Lärare Elever Föräldrar Lärare 1. Normer och värden 3,35 3,47 3,61 24,40 27,48 29,00 2. Kunskaper 3,35 3,28 3,54 24,68 28,39 28,99 3. Elevernas inflytande och ansvar 3,16 3,06 3,25 23,53 24,72 25,30 4. Skola och hem 3,61 3,45 3,56 24,64 25,63 26,60 5. Övergång och samverkan - 3,07 3,02-24,17 26,40 6. Skolan och omvärlden 2,91 3,06 3,14 23,12 24,97 25,10 Totalt 3,34 3,27 3,43 24,08 25,89 26,89 Vikt 9

11 Det genomsnittliga kvalitetsvärdet för elever är 3,34, vilket är det högsta uppmätta värdet bland de kommuner som genomfört motsvarande projekt. Detta gäller även föräldrar och lärare som båda har mycket höga värden i 3,27 respektive 3,43. När det gäller vikt har lärarna de högsta viktvärdena i samtliga frågeområden. Eleverna har de lägsta viktvärdena i samtliga fall, vilket illustreras av den mörka linjen i diagram 1. Elevernas viktvärden är dock högre än vi tidigare uppmätt. Detta gäller även föräldrarnas viktvärden medan lärarnas viktvärde är de näst högsta. Det viktigaste för eleverna är Kunskaper och Skola och hem. Bland lärarna är Normer och värden och Kunskaper allra viktigast. Bland föräldrarna är det Kunskaper som fått de högsta viktvärdena Resultat per skola Det högsta kvalitetsvärdet bland eleverna uppvisar Vad skola och Vinsboskolan med 3,82 respektive 3,81. Vi har aldrig uppmätt så höga värden vid tidigare granskningar. Eleverna i Bergaskolan har gett det lägsta värdet med 3,05, vilket ändå är att betrakta som ett godkänt resultat utifrån vårt riktvärde om 3,00 för ett godkänt resultat. Tabell 3 Genomsnittligt kvalitetsvärde efter skola och svarandekategori Kvalitet Skola Elever Föräldrar Lärare Elever Föräldrar Lärare Berga 3,05 3,23 3,23 21,72 25,43 25,74 Björsjö 3,64 3,57 3,86 25,78 27,00 28,70 Gubbo 3,59 3,64 3,63 26,67 28,89 27,00 Hagge 3,63 2,54 3,62 26,41 26,67 24,33 Kyrkskolan 3,23 3,25 3,68 23,96 25,31 29,03 Röda Berga 3,53 3,23 3,31 24,47 27,41 26,93 Vad 3,82 3,33 3,59 27,87 25,33 28,57 Vinsbo 3,81 3,35 3,56 27,42 25,69 27,64 Totalt 3,34 3,27 3,43 24,08 25,89 26,89 Vikt Med reservation för något låg svarsfrekvens bland föräldrarna noteras att Gubbo skola har det högsta kvalitetsvärdet med 3,64. Detta kvalitetsvärde är mycket högt för att vara från föräldrar. Lägsta kvalitetsvärdet uppvisar föräldrarna vid Hagge skola med 2,54. Det är mycket ovanligt att en skola med elever i skolår 1-6 får ett så lågt resultat av föräldrarna. Utifrån enkätsvaren ges att föräldrarna är missnöjda med elevernas möjligheter att påverka sin studiesituation. Efter avstämning med rektor har vi fått kännedom om att det finns en konflikt mellan föräldrar och lärare vid skolan. Detta har troligtvis påverkat resultatet. Lärarna har det högsta kvalitetsvärdet av svarandekategorierna med 3,43. Det högsta kvalitetsvärdet uppvisar lärarna vid Björsjö skola med 3,86 medan Bergaskolans lärare gav det lägsta värdet med 3,23. Som högsta och lägsta resultat är dessa värden ovanligt höga. 10

12 När respektive skolas svarandekategorier jämförs ges att skillnaderna är förhållandevis små, med ett undantag. Hagge skola har följaktligen den största skillnaden med 1,09, noterbart är dock att elever och lärare har nästintill identiska kvalitetsvärden. Den minsta skillnaden uppvisar Gubbo skola med 3,59 för elever, 3,64 för föräldrar och 3,63 för lärare. Differensen dem emellan är således endast 0,05 och detta är den minsta skillnaden som uppmätts i liknande granskningar Måluppfyllelse Vid beräkning av måluppfyllelse har antalet godkända prov i engelska, matematik och svenska dividerats med antalet genomförda prov inom respektive ämne. Detta oavsett om skolan endast undervisar år 5, skolår 9 eller både år 5 och år 9. Kommande analys baseras således på andelen godkända prov. Under vårterminen 2008 fanns det fortfarande elever i skolår 5 på Röda Berga. De nationella prov som redovisas nedan avser således Röda Berga skolår 5 och Bergaskolan skolår 9. Tabell 4 Andel godkända nationella prov efter skola Skola Antal godkända prov Antal genomförda prov Andel godkända prov (%) Berga Björsjö Gubbo Hagge Kyrkskolan Röda Berga Vinsbo Totalt Anm. Vad skola undervisar endast elever i skolår 1-3 och således genomförs ej nationella prov för skolår 5 eller 9. Av samtliga genomförda nationella prov i kärnämnena blev 83 procent godkända i kommunen. Andelarna varierar mellan som lägst 71 procent för Björsjö skola och som högst 100 procent för Gubbo skola Iakttagelser - kvalitet och måluppfyllelse Elever och lärare uppvisar höga svarsfrekvenser. Föräldrarnas svarsfrekvens är något lägre, men likväl hög för svarandegruppen. Det är godtyckligt vilka skolor och skolår som uppvisar låga svarsfrekvenser bland föräldrarna. Vår bedömning av resultatet i kvalitetsmätningen utgår från riktvärdet 3,00 som motsvarar ett godkänt resultat. Eleverna uppvisar genomsnittet 3,34. Det är ett mycket högt kvalitetsvärde och det högsta vi uppmätt jämfört med tidigare granskningar. Noterbart är att ingen skola uppvisar kvalitetsvärden under vårt riktvärde. Totalt sett har de yngre eleverna gett ett högre 11

13 kvalitetsvärde än de äldre. Pojkarnas kvalitetsvärde är 3,29 medan flickorna har ett genomsnittligt värde på 3,39. Denna skillnad är vanligt förekommande. Föräldrarna har även de det högsta uppmätta kvalitetsvärdet med 3,27. Även lärarnas resultat, 3,43, är högre än vid tidigare granskningar. Andelen Vet ej-svar från föräldrar inom frågeområdena Elevernas ansvar och inflytande, Övergång och samverkan samt Skolan och omvärlden anser vi visar på ett behov av att öka föräldrarnas kunskap om hur arbetet bedrivs inom skolan. Kvalitetsvärdena varierar något mellan skolorna. Elevernas högsta respektive lägsta kvalitetsvärde är 3,82 (Vad skola) och 3,05 (Bergaskolan). Skillnaden är en av de största vi uppmätt och beror främst på att Vad skolas resultat är mycket högt. Det är även ovanligt att skolan med lägst resultat har ett godkänt resultat, vilket Bergaskolan uppvisar. Andelen godkända prov för kommunen totalt är 83 procent, vilket är en genomsnittlig andel jämfört med liknande granskningar. Därtill varierar andelen mellan 71 procent (Björsjö skola) och 100 procent (Gubbo skola). Vi rekommenderar nämnden att analysera spridningen mellan skolorna. 2.2 Kostnader De verksamhetsnära kostnaderna har fördelats på de yrkesfunktioner som finns på respektive skola. Personalkostnaderna har fördelats utifrån den lönekostnad respektive yrkesfunktion har på enheten. Övriga kostnader, som är förknippade med lärande, ledning, administration med mera har sedan lagts till för att få en helhetsbild av hur de vardagliga kostnaderna fördelar sig på enheten. Vi förutsätter att de kostnadsuppgifter vi fått från kommunens tjänstemän stämmer överens med verkligheten. Mer detaljerade uppgifter återfinns i bilagan. Den kostnadsmassa som analyserats uppgår totalt till tkr. Kostnaderna fördelar sig enligt tabell 5. Ej utfördelade kostnader uppgår till tkr varav skolskjuts utgör tkr och kapitaltjänstkostnader utgör 100 tkr. Resterande tkr är övergripande förvaltningsgemensamma kostnader, bestående av förvaltningskontoret, plusjobbare, fortbildning, utvecklingsfrågor, IT, facklig verksamhet och rehabilitering. Tabell 5 Total kostnad efter funktion Primär Stöd Totalt Tusen kronor Andel (%) Lärande Mat Elev- och skolhälsovård Ledning och administration Fortbildning Städ Lokal Totalt

14 Fördelningen mellan de olika funktionerna är primärfunktioner 73 procent, stöd 8 procent och lokal 19 procent. Jämfört med tidigare granskningar är andelen primärfunktioner något högre vilket är att föredra. Inom funktionen är dock andelen lärande 55 procent, vilket är något lägre än genomsnittet på 60 procent vid liknande granskningar. Detta förklaras av att andelen elev- och skolhälsovård är 10 procent, vilket är en dubbelt så hög andel jämfört med tidigare granskade kommuner. Diagram 2 Kostnader efter funktion och skola (tkr) Tkr Lokal Stöd Primär 0 Berga Björsjö Gubbo Hagge Kyrkskolan Röda Berga Vad Vinsbo Skolornas kostnader och storlekar varierar mycket, se diagram 2. Björsjö skola och Gubbo skola uppvisar de lägsta kostnaderna med omkring tkr, vilket är två av de kostnadsmässigt minsta skolorna vi granskat. Bergaskolans kostnader är tkr. Den genomsnittliga kostnaden är tkr, vilket ligger närmast kostnaderna för Vinsboskolan. Av de fyra skolor som har kostnader på mer än tkr återfinns tre av dem i Smedjebackens centralort. Kyrkskolan i Söderbärke med en kostnad på tkr samt övriga skolor återfinns i andra delar av kommunen. I diagram 3 redovisas den procentuella fördelningen mellan primärfunktioner, stödfunktioner och lokalkostnader per skola. De streckade linjerna visar den genomsnittliga fördelningen för kommunen totalt. 13

15 Diagram 3 Kostnader efter funktion och skola (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Lokal Stöd Primär Snitt Stöd Snitt Primär 0% Berga Björsjö Gubbo Hagge Kyrkskolan Röda Berga Vad Vinsbo Kostnadsfördelningen mellan primär- och stödfunktioner samt lokal varierar förhållandevis lite mellan enheterna. Lägsta andelen primärfunktioner har Vinsboskolan med 65 procent jämfört med genomsnittet 73 procent. Att den skola med lägst andel primärkostnader understiger genomsnittet med 8 procentenheter är en liten diskrepans. På samma sätt avviker Röda Berga positivt med 80 procent primärfunktioner. Stödkostnaderna varierar mellan 7 och 11 procent. Lokalkostnaderna varierar mellan 12 och 26 procent. Om lokalkostnader är höga blir andelen primär- och stödfunktioner automatiskt lägre. Av denna anledning kommer kostnaderna för lokaler att exkluderas i fortsättningen. Vid redovisning av enskilda aktiviteter varierar det något mer, vilket är brukligt. Som ges i diagram 4 är andelen lärande 68 procent, mat utgör 10 procent medan elev- och skolhälsovård står för 12 procent. De lägsta andelarna lärande har Gubbo skola och Hagge skola (59 procent) och Vad skola (61 procent). Gubbo skola redovisar en hög andel elev- och skolhälsovård, medan Vad skola har höga kostnader för mat. Hagge skola redovisar något högre andelar både för elev- och skolhälsovård och mat. Högsta andelarna lärande uppvisar Björsjö skola (76 procent) och Röda Berga (75 procent). 14

16 Diagram 4 Kostnader efter aktivitet och skola (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Städ Fortbildning Ledning och administration Elev- och skolhälsovård Mat Lärande Snitt Lärande 0% Berga Björsjö Gubbo Hagge Kyrkskolan Röda Berga Vad Vinsbo Elevtimmar Elevtimmar är den totala undervisningstiden under ett läsår, i detta fall för skolår 1 till 9. Vi har utgått från antalet undervisningstimmar per vecka för samtliga elever för respektive skolår. Elevantalet utgörs av ett medelvärde för elevantalet under vårterminen och höstterminen under Detta har multiplicerats med antalet veckor under ett läsår. Tabell 6 Antal elevtimmar, elever och timmar per elev efter skola (skolår inom parantes) Elevtimmar Antal Elevtimmar Skola totalt elever per elev Berga (5-9) Björsjö (1-6) Gubbo (1-6) Hagge (1-6) Kyrkskolan (4-9) Röda Berga (1-6)* Vad (1-3) Vinsbo (1-6) Totalt * Röda Berga undervisade elever i skolår 5-6 under vårterminen Dessa ingår i beräkningen av elevtimmar. 15

17 Antalet elevtimmar varierar från drygt timmar för Björsjö skola till nära timmar för Bergaskolan. Detta beror givetvis på elevantalet, vilket är den enskilt största faktorn som påverkar det totala antalet elevtimmar. Den största respektive minsta skolan, sett till elevtimmar hade även de högsta respektive lägsta kostnaderna i kronor. Den genomsnittliga undervisningstiden för en elev i skolår 1-9 är 760 timmar per år. Vad skola har den lägsta genomsnittliga undervisningstiden per elev och år med 653 timmar medan Bergaskolan har den högsta med 841 timmar. Skolor med en hög andel yngre elever har vanligtvis ett lägre genomsnitt, samtidigt som en skola med hög andel äldre elever får ett högt. Således är detta resultat i högsta grad rimligt Produktionskostnad För att få produktionskostnaden har kostnaderna för 2008 dividerats med antalet elevtimmar på respektive skola för under Detta ger ett mått i form av kronor per elevtimme. Den totala kostnaden på närmare tkr har fördelats på totalt elevtimmar. Vid beräkning av produktionskostnader har kostnaderna för lokaler exkluderats. Vår bedömning är att kostnaden ej går att påverka i samma utsträckning som andra verksamhetskostnader. Det blir således missvisande om de ingår i effektivitetsanalysen. Tabell 7 Produktionskostnad (kr per elevtimme) efter skola Skola Totalt kr per elevtimme Berga 83 Björsjö 131 Gubbo 103 Hagge 123 Kyrkskolan 83 Röda Berga 105 Vad 102 Vinsbo 112 Totalt 95 Produktionskostnaderna uppgår till i genomsnitt 95 kr per elevtimme. Produktionskostnaderna varierar mellan som lägst 83 kr per elevtimme för Bergaskolan och Kyrkskolan och som högst 131 kr per elevtimme för Björsjö skola Iakttagelser - kostnader, elevtimmar och produktionskostnader När det gäller kommunens totala kostnad inklusive lokalkostnader består den av 55 procent lärande och 10 procent elev- och skolhälsovård. Denna fördelning är ovanlig då kommunen har en dubbelt så hög kostnadsandel elev- och skolhälsovård. Vid avstämning har det framkommit att man har en central elevhälsa som varit kostnadsdrivande och att man inför 2009 genomför en omorganisation. Sammantaget ger detta att primärfunktionerna (lärande, mat 16

18 och elevvård) utgör en 73 procent av de totala kostnaderna. Denna andel är vanligtvis omkring 70 procent. Enligt vår bedömning är det positivt att en hög andel av kostnaderna hamnar nära eleverna. Detta får till följd att andelen stödfunktioner är något lägre medan lokalkostnaderna är genomsnittliga. Det finns vissa skillnader mellan skolorna när det gäller hur kostnaderna fördelar sig mellan primär-, stöd- och lokalkostnader. Genomsnittet för kommunens primärkostnader är 73 procent och skolornas andelar varierar mellan 65 och 80 procent, vilket enligt vår bedömning är en liten differens. Antalet elevtimmar per elev och år varierar mellan 653 och 841. Skillnaderna mellan skolorna beror på vilka skolår som undervisas och på förhållandet mellan antalet elever i respektive skolår. Björsjö skola har det näst lägsta antalet elevtimmar (19 929) som uppmätts för en enskild skola. Gubbo skola med samma totalkostnad som Björsjö skola har elevtimmar. Produktionskostnaden är i genomsnitt 95 kr per elevtimme. Detta är den högsta produktionskostnaden som uppmäts för de kommuner som granskats. Produktionskostnaderna har aldrig överstigit 90 kr per elevtimme. Bland de kommuner som granskats sedan 2007 är genomsnittet 82 kr per elevtimme. Detta innebär att kostnaderna är högre i förhållande till den undervisningstid som genomförs. En stor del av detta förklaras av en låg fyllnadsgrad i klassrummen. Undervisning som bedrivs för 5 eller 15 elever kostar nästintill lika mycket att genomföra. Skolornas produktionskostnader varierar mellan 83 kr (Bergaskolan och Kyrkskolan) till 131 kr (Björsjö skola) per elevtimme, vilket är en jämförelsevis liten spridning. Elevantalen är en starkt bidragande faktor till variationen mellan skolorna. De större skolorna har stordriftsfördelar, även efter att hänsyn tagits till undervisningstid. 2.3 Effektivitet I förestående effektivitetsanalys presenteras de tidigare redovisade uppgifterna i nya tabeller och diagram. Av denna anledning kommenteras inte uppgifterna var för sig, analysen kommer i stället att utgöras av ett sammanfattande omdöme för kombinationen av värdena Kvalitetseffektivitet I detta avsnitt redovisas kvalitetseffektiviteten, tidigare definierad som kombinationen av kvalitet och produktionskostnad. Kvalitetsvärdet utgörs av elevernas genomsnittliga svar på samtliga frågor i enkäten. Produktionskostnaden utgörs av skolornas redovisade kostnader (exkl. lokal) dividerat med antalet elevtimmar. 17

19 Tabell 8 Kvalitetseffektivitet (kvalitet x produktionskostnad) efter skola Skola Kvalitetsvärde (elever) Produktionskostnad Berga 3,05 83 Björsjö 3, Gubbo 3, Hagge 3, Kyrkskolan 3,23 83 Röda Berga 3, Vad 3, Vinsbo 3, Totalt 3,34 95 Genomsnittet för kvalitetsvärdet är 3,34 och produktionskostnaden 95. I diagram 5 utgörs axlarnas skärningspunkt av dessa värden. Diagram 5 Kvalitetseffektivitet (kvalitetsvärde x produktionskostnad) efter skola 4,0 Helt Produktionskostnad (kr/elevtim) 3, ,0 I huvudsak Berga Björsjö 2,5 Gubbo Hagge Kyrkskolan 2,0 Delvis Röda Berga Vad 1,5 Vinsbo 1,0 Inte alls Kvalitetsvärde (elever) I diagrammet framgår att två skolor (Bergaskolan och Kyrkskolan) placerat sig i den nedre vänstra rutan. Det innebär att deras kvalitetsvärde och produktionskostnad är lägre än kommungenomsnittet. Övriga skolor har placerat sig i den övre högra rutan vilket indikerar att deras kvalitetsvärde och produktionskostnad är högre än kommungenomsnittet. De två övriga 18

20 rutorna är tomma vilket enligt KRUT-metoden innebär kommunens skolor varken är effektiva eller ineffektiva utifrån kvalitet. Det går att se en tendens till en lutande linje från nedre vänstra till övre högre rutan. Det finns även ett mätbart samband som föreslår att ju högre produktionskostnad desto högre kvalitetsvärde. Enligt statistisk metod är detta samband omkring 41 procent Måleffektivitet I detta avsnitt redovisas måleffektiviteten, tidigare definierad som kombinationen av resultat vid nationella prov och produktionskostnad. Resultatet vid nationella prov utgörs av andelen godkända prov för skolår 5 och skolår 9 från vårterminen Produktionskostnaden utgörs av skolornas redovisade kostnader (exkl. lokal) dividerat med antalet elevtimmar. Tabell 9 Måleffektivitet (andel godkända x produktionskostnad) efter skola Skola Godkända prov (%) Produktionskostnad Berga Björsjö Gubbo Hagge Kyrkskolan Röda Berga Vad Vinsbo Totalt Genomsnittliga andelen godkända är 83 procent och produktionskostnaden är likt tidigare 95 kr. I diagram 6 utgörs axlarnas skärningspunkt av dessa värden. 19

21 Diagram 6 Måleffektivitet (andel godkända x produktionskostnad) efter skola 100,0 90,0 Produktionskostnad (kr/elevtim) , ,0 Berga 60,0 Björsjö 50,0 Gubbo 40,0 Hagge Kyrkskolan 30,0 Röda Berga 20,0 Vinsbo 10,0 0,0 Andel godkända prov (%) När det gäller måleffektiviteten är resultatet mer slumpmässigt. Måleffektiviteten är hög för Bergaskolan som har hög andel godkända prov till en lägre produktionskostnad. Kyrkskolan har en lägre måluppfyllelse till en lägre produktionskostnad, medan Gubbo skola har en hög andel godkända prov till en högre produktionskostnad. Övriga skolor har lägre måluppfyllelse till en högre produktionskostnad och är enligt KRUT-metoden mindre måleffektiva. Det framträder ingen tendens till att produktionskostnaden påverkar andelen godkända nationella prov. Därvidlag har inget samband uppmätts Iakttagelser - effektivitet Kvalitetseffektiviteten är hög när kvalitetsvärdet är högre än genomsnittet 3,34 samtidigt som produktionskostnaderna understiger 95 kr per elevtimme. De skolor som uppvisar en hög kvalitetseffektivitet återfinns i den övre vänstra rutan i diagram 5, vilket ingen skola i granskningen gör. På liknande sätt återfinns skolor med lägre kvalitetseffektivitet än genomsnittet i den nedre högra rutan. Som ges i diagram 5 är denna ruta tom och således uppvisar ingen skola i kommunen låg kvalitetseffektivitet. Vi har i denna granskning funnit ett samband mellan produktionskostnad och kvalitetsvärde. Nära 41 procent av variationen av kvalitetsvärde förklaras av skillnader i produktionskostnad, vilket är ett av de högsta sambanden som uppmätts vid liknande granskningar. Resterade an- 20

22 del förklaras av andra faktorer. Det är ovanligt att sambandet är så starkt, vilket även styrker analysen av kvalitetseffektiviteten. Måleffektiviteten är hög när andelen godkända prov överstiger genomsnittet 83 procent samtidigt som produktionskostnaderna understiger 95 kr per elevtimme. De skolor som uppvisar en hög måleffektivitet återfinns i den övre vänstra rutan i diagram 6. Endast Bergaskolan placerar sig där. På liknande sätt som tidigare återfinns skolor med låg måleffektivitet i den nedre högra rutan. De skolor som återfinns i denna ruta är Björsjö skola, Hagge skola, Röda Berga och Vinsboskolan. Detta beror på att skolorna har en högre produktionskostnad och en lägre andel nationella prov som når upp till målen, jämfört med genomsnitten i kommunen. Utifrån dessa två effektivitetsanalyser kan vi dra slutsatser om effektiviteten inom grundskolorna. De skolor som befinner sig i övre vänstra rutan i båda diagrammen har vi bedömt som de mest effektiva. Skolor som befinner sig i nedre högra rutan i båda diagrammen bedömer vi vanligtvis som mindre effektiva. Vi har i denna granskning inte funnit att någon skola uppvisar något av detta. Slutsatsen blir att grundskolorna i Smedjebacken bedrivs med något varierande effektivitet men att samtliga skolor uppvisar en godkänd total effektivitetsnivå. 21