Bygg- och miljönämnden

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (17) Plats och tid Sammanträdesrum Moberg,, kl. 12:30 14:30 Beslutande Bo Eddie Rossbol (S), ordförande Kristina Ideström (S) Jan Petersson (S) Eva-Lena Gotthardsson (S) Ingvar Gustavsson (M) Per Schjelbred (M) Göran Eriksson (C) Ros-Marie Sandberg (KD), ersättare för Kent-Göran Karlsson (C) Övriga deltagande Åsa Albertson, byggnadschef Kajsa Rosqvist, bygglovhandläggare Jan-Olof Olsson, stadsarkitekt Kerstin Holgersson, nämndsekreterare Utses att justera Ingvar Gustavsson, (M) Justeringens plats och tid Bygg- och miljöenheten, tekniska kontoret, , kl Underskrifter sekreterare Paragrafer Kerstin Holgersson ordförande justerare Bo Eddie Rossbol Ingvar Gustavsson Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämnd/styrelse Bygg- och miljönämnden Datum för anslags Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet nedtagande Tekniska kontoret, Emmaboda kommunhus Underskrift Kerstin Holgersson

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (17) Innehållsförteckning 47 Ekonomirapport 48 Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål Regional miljöövervakning Kalmar län 50 Samråd för planerad 400 kv-ledning Nybro-Hemsjö 51 Fasanen 6, detaljplaneändring 52 Information Delegationsbeslut Meddelanden

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (17) 47 Dnr BMN/2014:3 042 Ekonomirapport, delårsbokslut Åsa Albertsson redogör för delårsrapporten per Prognosen för byggoch miljönämndens resultat per helår balanserar mot budget. Beslutsunderlag Driftbudgetuppföljning och arbetsmaterial verbal del på delårsrapport att med kännedom lägga delårsapporten per till protokollet samt uppdrogs åt Åsa Albertsson att färdigställa den verbala delen.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (17) 48 Dnr BMN/2014: Regionalt åtgärdesprogram för miljökvalitetsmål Yttrande Sammanfattning Emmaboda kommun arbetar mycket med miljömålsarbete och prioriterar detta högt. För närvarande läggs särskild vikt vid 14 av de nationella miljökvalitetsmålen. Hur kommunen lyckas med arbetet kommer att få stor betydelse för kommunens utveckling i regionen och ett hållbart samhälle för kommande generationers livskvalitet. Kommunen är dock begränsad av de ekonomiska möjligheterna för att nå det resultat vi strävar efter. Miljömålsarbete sker idag inom kommunens organisation. Arbetet med miljömålen är viktigt och i många avseenden ett nav i miljöarbetet. För att få goda resultat och bra kostnadseffektivitet krävs att många personer och organisationer deltar och prioriterar miljöfrågorna. Miljöarbetet bör ingå i budgetar och bokslut, så att resurser tillförs och åtgärder prioriteras i olika sammahang. Att göra ett miljöbokslut i samband med ekonomiska bokslut är också en framgångsfaktor. Idag är många organisationer och företag miljöcertifierade enligt i ex ISO och det bidrar till att miljöarbetet går framåt. I vår kommun som har en industrihistoria som många i stycken inte har varit miljövänlig. Det gäller metallindustri, glasbruk, sågar med mera som främst på 1900-talet har förorenat marken. I vår tid när den nuvarande industriproduktionen har mycket mindre miljöpåverkan, blir det en viktig angelägenhet att sanera mark, som då dels kan användas till annat, inte utgöra risk för hälsa eller miljö och inte heller bidra till att vattenkvaliteterna i yt- och grundvatten försämras. Eftersom förorenaren oftast inte finns kvar och exploateringstrycket är mycket litet näst obefintligt, måste statliga medel tillföras för att sanering vid till exempel glasbruken ska kunna utföras. Emmaboda kommun har för avsikt att arbeta fram lokala miljömål i samband med att nya inriktningsmål för kommunens arbete ska beslutas inför den nya mandatperioden och som anknytning till de regionala miljökvalitetsmålen. Bakgrund Riksdagen beslutade den 28 april 1999 att det skulle finnas femton nationella miljökvalitetsmål för Sverige. I november 2005 antogs ett sextonde miljökvalitetsmål om biologisk mångfald. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Uppföljning och utvärdering: Miljökvalitetsmålen följs upp varje år. I uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen. En gång per mandatperiod görs även en fördjupad utvärdering

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (17) Ansvariga myndigheter: Naturvårdsverket har ansvar för sju av miljökvalitetsmålen, Havs- och vattenmyndigheten för tre och Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning har ansvar för ett var av de övriga sex målen. Myndigheterna arbetar för att nå miljökvalitetsmålen och ansvarar för samordningen av uppföljning och utvärdering av respektive mål. Regionalt och lokalt arbete för att nå målen görs av Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna. Den 20 december 2012 fattade landshövdingen i Kalmar län beslut om nya regionala miljömål. De regionala miljömålen följer de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmål. Ett litet tillägg finns under Begränsad klimatpåverkan, där regionens mer ambitiösa mål för fossilbränslefri region, No Oil, gäller. I och med detta har de gamla delmålen upphört. Länsstyrelsen i Kalmar har nu arbetat fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen i Kalmar län för åren Förslaget är nu på remiss till bland annat länets kommuner yttrande ska lämnas senast den 30 sep Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse på regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål Hållbar utveckling och en god livsmiljö i Kalmar län. Förslag till beslut att ställa sig bakom länsstyrelsen förslag om regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål 2014 till 2020 med ovanstående synpunkter och motiveringar. att föreslå kommunstyrelsen att ställa sig bakom bygg- och miljönämndens beslut om yttrande och ta det som sitt eget. att ställa sig bakom länsstyrelsen förslag om regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål 2014 till 2020 med ovanstående synpunkter och motiveringar. att föreslå kommunstyrelsen att ställa sig bakom bygg- och miljönämndens beslut om yttrande och ta det som sitt eget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (17) 49 Dnr BMN/2014:412 MMM Regional miljöövervakning i Kalmar län Yttrande Bakgrund På uppdrag av Naturvårdsverket har Länsstyrelsen under 2014 tagit fram ett förslag till nytt program för övervakning i Kalmar Län I Länsstyrelsens uppdrag ingår att de nogsamt ska följa tillståndet i länet och svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Ärendets beredning Ärendet har mottagits av kommunledningskontoret, där det i dialog med tekniska kontoret miljöenheten har arbetats fram ett yttrande för Emmaboda kommun. Synpunkter och kommentarer går att lämna till Länsstyrelsen fram till 15 september, med några dagars förlängning efter överenskommelse per telefon Kommunens arbete Emmaboda kommun är aktiv i miljöövervakning på olika sätt. Dels genom ett omfattande recipient kontrollprogram inom ramen för Lyckebyåns vattenförbund, men också med mätningar av tätortsluft och vatten i form av kalkeffektuppföljning. För att åtgärder och investeringar ska bli så kostnadseffektiva som möjligt krävs att tillståndet i miljön kan verifieras, så att förbättringar kan sättas in där de bäst gör nytta. I Emmaboda kommun finns miljöproblem med förorenade områden och sediment, och försurningspåverkan. Det är mycket viktigt att kalkningsåtgärder sker kontinuerligt för att också motverka föroreningarna spridning i vattenmiljön om PH i verkligheten, är lägre än PH målen. Kommunens synpunkter och kommentarer på förslaget Inledningsvis betonar vi att det är viktigt med en samordning av miljötillståndet i länet och med miljömålsarbetet. Arbetet med vattendirektivet med bättre grund- och ytvatten är en förutsättning för god dricksvattenkvalitet och kvantitet. Hushållning och samverkan kring dricksvattentillgångar är en framgångsfaktor för att länet ska kunna utvecklas. Vattendirektivet kommande cykel kommer sannolikt att ställa krav på åtgärder som leder till förbättringar, och där är finansieringsfrågan viktig att lösa, så att åtgärderna i så stor utsträckning som möjligt kan genomföras. Brunifieringen av vatten har under en lång tid ökat. Vattnens färg, turbiditet och halt av organiskt material har ökat sedan mitten av 90-talet Detta innebär också ökade kostnader med ytterligare åtgärder för att få fram bra dricksvatten ur ytvatten. Lyckebyåns vattenförbund har under lång tid låtit göra undersökningar och trenden med ökad brunifiering är mycket tydlig.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (17) Förslaget med gemensam strategi för recipientkontrollen i länet i syfte att utöka och bredda övervakningen, både geografiskt och innehålls mässigt samt med flera finansierande och deltagande verksamhetsutövare är i grunden bra. Det krävs förmodligen en tydlig modell, om hur man ska gå tillväga för att få in fler betalare i recipientkontrollprogrammen. Övervakning av befintliga miljögifter bör öka, och mer kunskap behövs för att vi ska förstå sambandet mellan miljögifter och hälsoproblem. Den kunskapen kan också vara värdefull i bedömningen av hur olika saneringar ska prioriteras. Fortsatta mätningar i luft är nödvändiga, dels för redovisning till allmänheten hur kvaliteten är, och ha en god kunskap och beredskap om något stort utsläpp till luft oförutsett sker. Krondroppsnätet ger en god långsiktig bild av nedfallet. Sammanfattning av ärendet Arbetet med miljöövervakning i ett regionalt perspektiv är bra. Kommunens bidrag med provtagning och kontroller måste syfta till att kunskaper om tillståndet i miljön ökar, så att åtgärder och förbättringar kan sättas in där det bäst gör nytta. De sammanlagda insatserna med provtagning måste fortsätta i samma eller ökad omfattning de kommande åren, för att säkerställa att miljöarbetet utvecklas i miljömålens riktning, och att risker för hälsa och miljö minimeras. Kalmar läns arbete måste samordnas med intilliggande län och även länder, eftersom naturens gränser inte följer de administrativa. Luft och vatten rör sig över stora områden och över lång tid. Beslutsunderlag Förslag till Miljöövervakning Regional miljöövervakning i Kalmar län. ISSN Förslag till beslut att ställa sig bakom länsstyrelsens förslag om miljöövervakning med ovanstående synpunkter och kommentarer. att föreslå kommunstyrelsen att ställa sig bakom bygg- och miljönämndens beslut och ta det som sitt eget yttrande. att ställa sig bakom länsstyrelsens förslag om miljöövervakning med ovanstående synpunkter och kommentarer. att föreslå kommunstyrelsen att ställa sig bakom bygg- och miljönämndens beslut och ta det som sitt eget yttrande. Beslutet skickas till kommunstyrelsen

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (17) 50 Dnr BMN/2014: Planerad 400kV-ledning mellan Nybro-Hemsjö Yttrande Bakgrund Svenska kraftnät har inkommit med en inbjudan till samråd för planerad 400 kv ledning på sträckan Nybro-Hemsjö enligt 6 kap Miljöbalken, med möjlighet till yttrande. Ärendets beredning Emmaboda kommun kommer att lämna ett yttrande med synpunkter från Byggoch miljönämnden och Kommunstyrelsen. Emmaboda kommun har fått förlängd tid att svara på remissen till den 22 september. Förvaltningens roll Emmaboda kommun, tekniska kontoret har fått flera telefonsamtal från privatpersoner och fastighetsägare som gäller samrådet. Många har inte uppfattat utskickat samrådsunderlag, som just samråd utan mer som marknadsföring. Detta är olyckligt, och kan medföra att sakägare och även allmänhet inte på ett korrekt sätt kan delta i det demokratiska samrådsarbetet. Emmaboda kommun har deltagit på Svenska Kraftnäts samrådsmöte i Emmaboda den 18 juni där projektet presenterades. Planerad 400 kv ledning berör Emmaboda kommun från nordost till sydväst genom hela kommunen, med en sammanlagd sträcka på ca 3 mil. Redovisade sträckningsalternativ enligt samrådsunderlaget är 3 eller 4 st, men vid Emmaboda tätort sammanstrålar dessa alternativ helt, strax nordväst om centralorten. Detta innebär att ortens möjligheter till utbyggnad i denna riktning tas bort i framtiden, och även det tätortsnära friluftslivet påverkas negativt, vilket är mycket allvarligt. Under sommaren har flera markägare och boende uttryckt sin oro för kommande byggnation. Orosmomenten handlar om elektromagnetiska fält, ägande och brukande, fastigheters värdeminskning, landskapsbilden förfulas, attraktionskraften för området minskar, ökad risk för stormfällning av träd mm. Jord- och skogsbruk håller i stor utsträckning på att ställa om till ekologisk produktion, och miljö-anpassat skogsbruk, därför är det naturligtvis omöjligt för markägarna att acceptera kreosotbehandlat konstruktionsmaterial på markerna, vilket enligt uppgift ingår i den föreslagna luftledningen. Emmaboda kommun anser att i detta stora projekt ska Miljöbalkens hänsynsregler i andra kapitlet tillämpas. Det gäller 2:1 gällande kunskapskrav och hänsyn för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet, - främst genom att kunskapen om risker med luftledning och dess elektromagnetiska fält gör att nedgrävning av ledningen ska prioriteras 2:2 gällande utföra skyddsåtgärder, vidta försiktighetsmått för att skydda, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden med för skada eller olägenhet för människors hälsa och miljö. I samma syfte ska yrkesmässig verksamhet använda bästa möjliga teknik - nedgrävning av kabel är en skyddsåtgärd och ett försiktighetsmått och bästa teknik för att uppfylla denna hänsynsregel.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (17) 2:5 att alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi mm. vilket innebär att hushållning med mark och konstruktionsmaterial i projektet gäller och innebär att nedgrävning ska väljas. I samrådsunderlaget finns endast 400 kv växelström luftledning redovisad i olika sträckningar. Eftersom denna typ av ledningsdragning tar mycket mark i anspråk, och som i Emmaboda kommun generellt är skogsmark, kommer hela den ytan tas ur skogsproduktionen, för överskådlig framtid. Detta går helt emot riksdagens beslutade miljömål om begränsad klimatpåverkan och för Kalmar län fossilbränslefritt till Dessutom bör hänsyn tas till miljömålet säker strålmiljö, där forskning påvisat skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält. Tre mils luftledningar innebär att många personer kommer att bo eller vistas varaktigt nära kraftledningen, med risker och oro som följd av elektromagnetiska fälts påverkan. Det sammanlagda samhällsekonomiska målet är att olika infrastrukturprojekt samordnas, för mesta möjliga total nytta på investerat kapital. Därför bör statliga verk och myndigheter samarbeta, och så långt det är möjligt arbeta för gemensamma projekt, som bidrar till att södra Sverige kan utvecklas inom olika områden. I den regionala transportplanen för Kalmar Län är länsväg 120 Örsjö- Rävemåla upptagen som större investeringar >30 mkr, men investeringen ligger utanför plan perioden. En markförlagd kabel kan med fördel inkluderas i vägförbättringsprojekt, vilket eventuellt kan bidra till att väginvesteringen kan tidigareläggas.

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (17) Översiktlig karta mellan Nybro och Hemsjö, med förslag till samförläggning av kabel i huvudsak utmed väg 25, 120 och 29. Konsekvensbeskrivning Emmaboda kommun anser att Svenska Kraftnät samrådsunderlag inte tar hänsyn till Miljöbalkens hänsynsregler eller till angivna Nationella miljömål. De tekniska alternativen för kraftöverföring bör utredas med fler alternativ, såsom likström markkabel. Remissen bör återemitteras för vidare handläggning och utredning av Svenska Kraftnät, som följs av nytt samrådsförfarande med möjlighet till yttrande. Sammanfattning av ärendet Emmaboda kommun har tagit del av samrådsunderlaget och kommit fram till: Att inbjudan till samrådet till sakägarna har varit otydligt och sammanfaller med sommar och semesterperioden. Att samrådsunderlaget inte innehåller olika tekniska lösningar på nyanläggning av elnätets stamnät, utan bara växelström i luftledning med olika sträckningsalternativ.

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (17) Att underlaget inte innehåller hur olika infrastruktursatsningar kan samverka, t ex elnät med annan kabelförläggning, elnät med vägbygge etc., vilket är olyckligt. Att uttryckt oro finns för strålning och elektromagnetiska fält vid och i närheten av planerad luftledning. Att Emmaboda tätorts möjligheter att byggas ut i nordlig riktning tas bort. Även friluftslivet påverkas negativt. Att landskapsbilden i hela kommunen påverkas negativt. Attraktionskraften försämras. Att markägarnas möjligheter att bruka jord och skog minskar. Intäkter för skogsbrukad areal är betydande över en lång tidsperiod. Att det framtida elnätet måste vara stabilt och säkert. Det måste tas hänsyn till framtida klimatförändringar, såsom t ex händelserna med storbranden i Västmanland, och översvämningar i Halland nu i sommar, men även stormar såsom Gudrun och Per. Att med hänvisning till ovanstående måste alternativet med likströms markkabel utredas. Markkabeln förorsakar betydligt mindre intrång både för markägare och för kommunens utbyggnads möjligheter, minskar oron för strålning och påverkar inte landskapsbilden. Att med alternativet nergrävd likströmskabel gynnas lokal arbetskraft, och sannolikt minskar risk för överklaganden. Ytterligare skäl till att detta alternativ ska utredas beskrivs bl.a. i Miljöbalkens hänsynsregler, vilka gäller för alla frågor som prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande etc. Markkabel har med framgång använts i andra projekt t ex Västlänken. En markförlagd kabel stämmer väl överens med arbetet med de nationella miljömålen främst gällande begränsad klimatpåverkan och säker strålmiljö. Beslutsunderlag Samrådsunderlag för planerad 400kV-ledning Nybro-Hemsjö Förslag till beslut att avge yttrande innebärande att alternativet med likströms markkabel ska utredas och förordas, samt att markkabeln ska i så stor utsträckning som möjligt samförläggas med befintliga ledningsgator eller vägar etc. för att minimera markintrånget. att förslaget med luftledning med växelström inte godtas i Emmaboda kommun med hänvisning till de samhällsekonomiska och miljömässiga effekter detta förorsakar. att föreslå kommunstyrelsen att ta bygg- och miljönämndens yttrande som sitt eget.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (17) att avge yttrande innebärande att alternativet med likströms markkabel ska utredas och förordas, samt att markkabeln ska i så stor utsträckning som möjligt samförläggas med befintliga ledningsgator eller vägar etc. för att minimera markintrånget. att förslaget med luftledning med växelström inte godtas i Emmaboda kommun med hänvisning till de samhällsekonomiska och miljömässiga effekter detta förorsakar. att föreslå kommunstyrelsen att ta bygg- och miljönämndens yttrande som sitt eget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (17) 51 Dnr BMN/2014:404 FDP Fasanen 6, detaljplaneändring Ändring genom tillägg fastigheten Fasanen 6 i Emmaboda tätort Utlåtande enkelt förfarande Ett planförslag har varit på samråd till den 18 augusti Yttranden utan erinringar har inkommit från - Nanna Johannisson, Bildningsförvaltningen, Emmaboda kommun - Erling Karlsson, Tekniska kontoret, Emmaboda kommun - Kalmar läns Museum - Lantmäteriet Växjö - Emmaboda Energi - Anette B. för Fasanen 5 -Ivar Lindmark, EBA, Emmaboda kommunala bostadsbolag Yttrande med synpunkter har inkommit från -Länsstyrelsen i Kalmar län: Instämmer i uppfattningen att planens genomförande inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Vill uppmärksamma kommunen om att bilförsäljning redan omfattas av planbestämmelsen handelsändamål. Bedömer att genomförandet inte kräver ändring av detaljplanen. Om ändringen genom tillägg till detaljplanen ändå genomförs kan planen komma ha två användningsbestämmelser för H, tidigare lydelse samt det aktuella. Kommentar: Enligt planbeskrivningen är planens syfte att långsiktigt säkerställa den önskade verksamheten. Frågan om precisering av handelsändamål i äldre planer har flertalet gånger varit föremål för motioner i riksdagen, betänkanden, propositioner samt lagändringar och därför har kommunen valt att trygga föreslagen verksamhet. De både handelsbestämmelserna kompletterar varandra. Den aktuella säkerställer bilförsäljning samt den tidigare medger traditionell handel såsom t ex närbutik. -Skanova: Har markförlagda teleanläggningar i området. Förutsätter att den som initierar en eventuell flytt av ledningarna bekostar flytten. Kommentar: Frågan om vem som bekostar en eventuell flytt av teleanläggningarna får bestämmas i genomförandeskedet.

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (17) -Christina och Gert: Hartmann, Fasanen 4: Accepterar verksamheten men det måste förhindras att regnvatten rinner in i vår trädgård. Kommentar: Kommunen ska bevaka och ha tillsyn om detta. Förslag till beslut att ta detta utlåtande som sitt eget. att anta ändringen genom tillägg för fastigheten Fasanen 6 i Emmaboda tätort. att ta detta utlåtande som sitt eget. att anta ändringen genom tillägg för fastigheten Fasanen 6 i Emmaboda tätort. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 (17) 52 Information, Emmaboda festivalen Åsa Albertsson meddelade att städningen efter festivalen är besiktigad och godkänd samt att inkomna ljudfiler håller på att granskas. att med kännedom lägga informationen till protokollet.

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 (17) 53 Dnr BMN/2014:4 400 Anmälan delegationsärenden Delegationsbeslut fattade av bygg- och miljönämndens tjänstemän enligt beslutad delegationsordning. Delegationsbeslut nr 141/2014 t.o.m. 196/2014 enligt förteckning. att med kännedom lägga delegationsärenden till protokollet. Förteckning finns tillgänglig på bygg- och miljöenheten.

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 (17) 54 Dnr BMN2014:2 400 Anmälan meddelanden Länsstyrelsen i Kalmar län. Samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken för byte av stolpar och ledning i befintlig ledningsgata vid Piggsmåla, Emmaboda kommun. Dnr 2014:BMN5/24. Länsstyrelsen i Kalmar län. Angående ansökan om tillstånd för markavvattning för Höksjön, Nybro kommun. Dnr 2014:BMN5/25. Boverket. Ändringar i Boverkets byggregler den 1 juli 2014, BFS 2014:3. Länsstyrelsen i Kalmar län. Anmälan om vattenverksamhet på fastigheten Emmabo 1:12. Dnr 2014:BMN5/27. Växjö Tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Fastighetsreglering m.m. för fastigheten Hovgård 1:5 och fastigheter inom Skäppebo m.fl. skifteslag i Emmaboda kommun. Dnr 2014:1/171. Länsstyrelsen i Kalmar län. Tillstånd att sätta upp valaffischer. Dnr 2014:BMN5/29. Länsstyrelsen i Kalmar län. Beslut enligt 2 kap Kulturmiljölagen om tillstånd att utföra begränsad undersökning av husgrund. Rostock 1:3 i Emmaboda kommun. Dnr 2014:BMN5/28. Emmabo 1:354, beslut om bostadsanpassningsbidrag. Dnr 2014:BMN354. att med kännedom lägga meddelanden till protokollet.