HANNUKAINEN MINING OY. Uran i MKB och tillståndet

Transkript

1 1 HANNUKAINEN MINING OY Uran i MKB och tillståndet

2 2 1 URAN I MKB Gråberg i MBK s. 83: Anrikningssand MKB s Bakgrundsstrålning MKB s Pepparriskor s Ytvatten Nuläge s Konsekvenser s Grundvatten Nuvarande tillstånd s Konsekvenser s Hälsa s URAN I MILJÖTILLSTÅNDET Ytvatten Nuläge s Konsekvenser s Driftskedet Skedet efter driften Områdets radiometriska egenskaper s Geokemin i malmen och gråberget som ska brytas s Grundvattnets kvalitet Nuläge s Konsekvenser s Hälsokonsekvenser s Utvinningsavfall s VATTENDRAGSKONTROLL Bilaga 1 Bakgrundsstrålning, MKB kap. 10.3

3 3 1 URAN I MKB Texterna har kopierats från MKB-referatet Kommentarer som gäller MKB-texten är kursiverade. 1.1 Gråberg i MBK s. 83: Sammansättningen på det gråberg som bildas analyseras oavbrutet under gruvdriften. Det är viktigt att övervaka sammansättningen, eftersom vissa typer av avfall kan bilda surt brunnsvatten. SRK Ltd har på uppdrag av den projektansvarige definierat syraproduktionsförmågan för det gråberg och den lösa jord som bildas i Hannukainen enligt ABA-testet i standarden EN Därtill har man gjort NAG-tester. Utifrån resultaten (SRK 2013) är det möjligt att det lakvatten som bildas i gråbergsområden till vilka man placerar eventuellt syrabildande gråberg (s.k. PAFgråberg) eventuellt innehåller förhöjda halter av aluminíum, kobolt, koppar, mangan, nickel, uran, zink och sulfat. Det lakvatten som bildas i gråbergsområden där icke-syrabildande gråberg produceras (s.k. NAF-gråberg) kan innehålla förhöjda halter av uran och sulfat och förhöjda nitrathalter på grund av gruvdriften. 1.2 Anrikningssand MKB s. 87 De lindrigt förhöjda Cd-, Cr-, Pb-, U- och Zn-halterna i anrikningssand med en magnetkishalt; Ag-, As-, Bi-, Co-, Cu-, Fe-, Mo-, Ni-, P-, S-, Se- och Te-halterna är femfaldiga i jämförelse med Ca-halten och förhöjda Hg-halter. 1.3 Bakgrundsstrålning MKB s Det som lagts fram om bakgrundsstrålning i MKB har plockats till den separata bilagan 1. MBK s. 186: Olika riktvärden har föreskrivits för att skydda vattenlevande organismer; långvarig exponering för uran 15 µg/l och kortvarig 33 µg/l (CCME, Canadian council of Ministers of the Environment. Canadian Environmental Quality Guidelines. Water Quality for the Protection of Aquatic Life. Freshwater. / rådet för miljöministeriet i Kanada. Riktvärden för miljökvaliteten i Kanada. I Hannukainen görs en radiologisk utredning, prover har tagits på hösten 2016 och analysresultaten fås på våren Pepparriskor s. 158 I projektområdet utfördes en kartläggning av tallstamlavar i totalt 20 uppföljningsområden (Lapin Vesitutkimus Oy 2011). I samband med lavkartläggningen samlades från tio områden pepparriskprover (Lactarius rufus), från vilka 26 grundämnen analyserades, inklusive kvicksilver och uran. I valet av provområden utnyttjades de existerande skogslav- och humusprovpunkterna. Därtill beaktades skyddsområden i närområdet. Utredningen har presenterats i sin helhet som bilaga till MKB (Bilaga 7).

4 4 1.5 Ytvatten Nuläge s. 175 Svamparnas uranhalt låg under definieringsgränsen för analysen (<0,05 mg/kg torrvikt). Kvicksilverhalten överskred kvantifieringsgränsen i ett provområde (definieringsgräns <0,04 torrvikt, i provet 0,048 mg/kg). Uranhalterna har granskats från ytvatten åren I MKB har man använt WHO:s värde 15 µg/l för uran, i Finland är gränsvärdet i förordningen om hushållsvatten (1352/2015) 30 µg/l.

5 5

6 6 MBK s. 209: De mangan-, koppar-, kobolt- och zinkhalter som mätts i Niesajokibassängen (FS13) är högre än de värden som fåtts vid andra mätpunkter. Det vatten som strömmar ut från bassängen har högre arsenik-, nickel- och uranhalter än vad mätresultaten från andra kontrollpunkter visar. I de övre delarna av Niesajoki höjs bassängens metallhalter av avloppsvattnet från avloppsvattenreningsverket i Ylläs och det vatten som avletts från

7 7 reservoaren för anrikningsverket i Rautuvaara. Metallhalterna i Niesajoki är i allmänhet högre än motsvarande halter som mätts i vattnet i Äkäsjoki Konsekvenser s Grundvatten Uppgångarna i uranhalterna har granskats i MKB från och med sidan 477, men de har i detta samband lämnats bort, eftersom konsekvensbedömningarna preciserats under tiden för ansökan om miljötillstånd Nuvarande tillstånd s. 174 Efter utredningen av nuvarande tillstånd år 2008 (Pöyry Environment Oy 2008) har kvaliteten på grundvattnet i Hannukainenområdet undersökts genom att ta prover också år 2011 (Helsingfors universitet 2012, SRK Consulting 2012). Halterna av vissa tungmetaller, såsom molybden, kobolt, nickel och krom, var i grundvattnet en aning höga jämfört med bakgrundshalterna (Lahermo m.fl. 2002). I ett prov uppmättes en uranhalt på 17 µg/l, i övrigt låg uranhalterna under 15 µg/l. I området är grundvattnet elektrolytfattigt, vilket är typiskt för grundvatten i Finland. I de grundvattenrör som finns söder om det gamla gruvområdet i Hannukainen syntes den gamla gruvverksamheten i form av förhöjda halter av lösta ämnen.

8 Konsekvenser s. 470 I projektalternativ 4 påverkar avrinningen från vattenreservoaren i Kivivuopionojaområdet grundvattnets vattenkvalitet. Tabell 5 innehåller ett sammandrag av de uppskattade halterna i grundvattnet i projektalternativ 4. Det bedöms att kadmiumoch nickelhalterna överskrider WHO:s riktvärden för dricksvatten. I tabellen finns det ett sammandrag av vattenkvalitetsprognoserna för grundvattenområdet under gruvans verksamhetstid och efter stängningen. Halterna av arsenin, krom, kvicksilver, nickel och uran kan överskrida de fastställda gränsvärdena för hushållsvatten. Också nitrat- och sulfathalterna överskrider de gränsvärden som fastställts för hushållsvatten. I alla alternativ kan det förmodas att kvaliteten på grundvattnet i grundvattenområdet i Kivivuopionvaara ( ) förbättras då avståndet ökar från gråbergsområdet och vattenreservoaren. Detta beror på att de skadliga ämnena lösts upp och spätts ut i rent grundvatten. I Kivivuopionvaara grundvattenområde ( ) kan det förmodas att kvaliteten på grundvattnet förbättras då avståndet ökar från gråbergsområdet och vattenreservoaren. Detta beror på att de skadliga ämnena lösts upp och spätts ut i rent grundvatten. Nedgången i grundvattenkvaliteten är kraftigast i alternativen 1A 1C på grund av avrinningen från gråbergsområdet, men de gränsvärden som WHO fastställt för dricksvatten överskrids också i alternativ 4 (här hänvisar man till gränsen på 15 µg/l, men numera är gränsen 30 µg/l,). Grundvattenområdet är litet och det har klassificerats som ett område av klass III, varför användning för vattenförsörjning inte är sannolik. Under gruvdriftstiden kan konsekvensen för grundvattenkvaliteten i sin helhet ses som rimlig.

9 9 1.7 Hälsa s. 613 Vattenkvaliteten i Kivivuopionvaara grundvattenområde ( ) efter stängningen har presenterats i tabell 5 ovan. Det förutspås att halterna av skadliga ämnen i grundvattenområdet i gruvans stängningsskede stiger till en högre nivå än i gruvans driftskede, vilket beror på avrinningen från gråbergsområdet och minskningen av dess utspädande verkan efter att gruvan stängts. Liksom i driftskedet bedöms det att halterna av arsenin, krom, kvicksilver, nickel, uran och sulfat överskrider kvalitetskriterierna för dricksvatten (SRK Consulting 2012). Från Kivivuopionvaara grundvattenområde ( ) riktar sig grundvattenströmningen i västlig riktning mot Valkeajoki, där grundvattnet får sitt utlopp. De konsekvenser som hänför sig till ytvattnet har beskrivits i kap i MKB. Det bedöms att den efterverkning som hänför sig till Kivivuopionvaara grundvattenområde ( ) är måttlig. Uran är ett radioaktivt grundämne som allmänt förekommer i berggrunden. Natururan är i huvudsak en lågaktiv isotop U-238. Enligt WHO:s bedömning är dricksvattnets kemiska toxicitet en större risk än den risk som dess strålning medför. Uran absorberas sannolikt dåligt genom huden till organismen. Utifrån djurprov är det känt att uran har en skadlig inverkan på njurarna. Uranförekomsten och -egenskaperna har behandlats mer ingående i kapitel 10.3 (bilaga 1).

10 10 Direkta hälsokonsekvenser, ytvatten Vid rekreationsanvändning, till exempel simning, kan människor utsättas för uran i vattnet, men det handlar inte om egentligt dricksvatten, hälsokonsekvensen klassificeras som måttlig. Med undantag för den egentliga verksamhetstiden är halterna för de granskade ämnena lägre än kvalitetskriterierna för hushållsvatten och konsekvenserna klassificeras som små. 2 URAN I MILJÖTILLSTÅNDET 2.1 Ytvatten Nuläge s. 109 Texterna har kopierats från miljötillståndsansökan. Tabell5-4. Rikt- och gränsvärden för olika ämnen som utnyttjats vid beskrivningen av vattenkvaliteten. Kvalitetskrav och - rekommendationer för hushållsvatten (SHM 461/2000, ändring av SHM 442/2014) Ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (Srf 868/2010 och EU-dir. 2008/105/EG) EU:s riktvärden för vattenkvaliteten från och med år 2015 (EU dir. 2013/39/EU och SNf 1308/2015) Gränsvärde n i Sverige*** (max. enskilt prov) krav Rekommendatione r AA-EQS MAC-EQS AA-EQS MAC-EQS Al µg/l 200 As µg/l 10 Cd µg/l 5 0,08-0,25 0,45-1,5 0,08-0,25 0,45-1,5 Cr µg/l 50 3 (Cr VI) Cu µg/l Fe µg/l 200 Hg µg/l 1 0,05 0,07 0,07 Mn µg/l tillämpas 4 Ni µg/l inte 34**

11 ,2 tillämpas 1,2 Pb µg/l inte 14** Sb µg/l 5 U µg/l 30* 0,07 (2,3) Sulfat mg/l 250 * Även Världshälsoorganisationens (WHO, 2011) riktgivande gränsvärde för högsta tillåtna uranhalt i dricksvatten. Strålsäkerhetscentralen rekommenderar att överväga åtgärder för att avlägsna uran från dricksvatten, om vattnets uranhalt överstiger värdet 100 µg/l. ** EQS avser biotillgängliga koncentrationer för ämnena i fråga *** Havs- och vattenmyndigheten 2013 Tabell5-5. Vattenkvaliteten i Niesa bassäng (provtagningsplats FS13) åren Djup Syre Susp. Elkond. Alkal. ph COD Mn Tot.P Tot. N NH 4 -N Klorid m mg/l mätt.% mg/l ms/m mmol/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l medelvärde 0,7 8,2 74 2,9 34 0,34 6,9 3, ,6 min 0,1 0,4 3 0,5 24 0,14 6,2 2, ,1 max 1,0 13, ,2 54 0,81 7,8 6, ,7 maj 0,6 10,1 85 4,2 33 0,42 6,8 3, ,0 juni augusti 0,7 8,9 90 2,4 35 0,27 7,0 3, ,9 SO 4 Fe Al Cd Cr Co Cu Mn Ni Zn U n mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l medelvärde ,25 0, , ,16 24 min <0,002 < 0,1 3 1, ,11 24 max ,00 10, , ,33 24 maj ,34 1, , ,13 6 juni augusti ,23 0, , , Konsekvenser s Driftskedet Varselvärde (TV) och larmvärde (AV) Det är känt att vattenlevande organismer under en kort tid tål högre halter av skadliga ämnen än normalt. De internationella riktvärdena för vattenkvaliteten innehåller ofta två vården, av vilka det ena definierar de maximivärden som vattenlevande organismer tål och ett annat toleransvärde för långvarig exponering. I bedömningen av målet för vattenkvaliteten har larmvärdena (AV) fastställts till en nivå som ännu är säker vid långvarig exponering. I MKB-förfarandet har således två målvärden bestämts för varje kvalitetsvariabel i vattnet: varselvärde (TV) och larmvärde (AV). En överskridning av varselvärdet visar på en iakttagbar förändring i vattenkvaliteten jämfört med grundtillståndet och hjälper till att styra uppföljningen. Det ska dock observeras att trots att ändringarna på grund av utsläppen procentuellt sett kan vara stora, lämnar haltnivåerna i vattendragen till största del på en så låg nivå, att de inte har betydande konsekvenser för vattendragets status. Konsekvenser för Äkäsjoki i gruvans driftsskede:

12 12 Tabell Vattenkvalitetsprognos för Äkäsjoki i slutskedet av gruvdriften (Ramboll YVA 2013). Parametri Yksikkö FS09 Nykytila pitoisuus Mallinnetut pitoisuudet - kaivostoiminnan loppuvaiheessa Muutos (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi Kevät Talvi Avainparametrit Nitriitti mg/l 0,0019 0,005 0,01 0,001 Nitraatti mg/l 0, ,012 0,012 0,013 2,5 5,4 Kloridi mg/l 0, ,0008 0,0032 0, Sulfaatti mg/l 4,4 32,5 65 3,2 3,3 3,3 2,1 2,9 Rauta mg/l 0,4 0,49 0,98 0,28 0,29 0,29 2,1 2,4 Alumiini mg/l 0,05 0,05 0,1 0,021 0,022 0,022 2,6 6,3 Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , ,5 13 Kadmium mg/l 0, , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0, , , ,6 47 Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , Kupari mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , ,6 6,6 Elohopea mg/l 0, , , , , , Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,01 0,01 0,01 2,1 2,8 Molybdeeni mg/l 0, ,5 1 0, , , ,3 13 Nikkeli mg/l 0,0003 0,01 0,02 0, , , ,1 11 Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , ,1 2,2 Uraani mg/l 0,0001 0,0075 0,015 0, ,0001 0, Sinkki mg/l 0,0016 0,015 0,03 0, , , Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,011 0,0085 0,017 0,0085 0,0063 0,0075 4,8 24 TOC mg/l 7, Kalsium mg/l 3,1 2,4 4,8 2,7 3,2 3,2 2,2 3,1 Kalium mg/l 0,49 0,41 0,82 0,39 0,38 0,4 2,6 6,9 Magnesium mg/l 0,96 0,7 1,4 0,87 0,93 0,95 2,3 4 Natrium mg/l 1,8 1,25 2,5 1,6 1,5 1,6 2,4 4,6 Pii mg/l 6, ,8 4,2 4,2 2,1 2,3 Barium mg/l 0,0052 0,005 0,01 0,0046 0,0082 0, Strontium mg/l 0,02 0,015 0,03 0,017 0,017 0,018 2,2 3,4 Antimoni mg/l 0, , , , , , Tabell5-22. Prognostiserad förändring av vattenkvaliteten enligt modellen vid Niesajokis mynning i gruvdriftens slutskede (Ramboll MKB 2013). Parametri Yksikkö FS12 Nykytila Mallinnetut pitoisuudet pitoisuus kaivostoiminnan loppuvaiheessa Muutos (%) TV 50% AV AV Kesäkuu Keskiarvo Talvi Kesäkuu Keskiarvo Talvi Niitraatti mg/l 0, ,053 0,028 0,046 0, ,5 Kloridi mg/l ,2 0,12 0,12 0, Sulfaatti mg/l ,8 3 3, Rauta mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,32 0,32 0, Alumiini mg/l 0,067 0,05 0,1 0,039 0,019 0,019 0, Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , , Kadmium mg/l 0, , , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0,0002 0, , , Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , , Kupari mg/l 0,0021 0,0025 0,005 0,0014 0, , , Elohopea mg/l 0, , , , , , , ,3 21 Mangaani mg/l 0,038 0,35 0,7 0,032 0,0034 0,0035 0, Molybdeeni mg/l 0,0002 0,5 1 0, , , , Nikkeli mg/l 0,0024 0,01 0,02 0,002 0, , , Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , , Uraani mg/l 0, ,0075 0,015 0, , , , Sinkki mg/l 0,0022 0,015 0,03 0,0013 0, , , I Muonio älv är halterna även lägre än de gränsvärden som används i Sverige (tabell 5-4), med undantag för uran, vars halt i nuläget (0,085 µg/l) redan är större än gränsvärdet för uran som angetts som årsmedelvärde (0,07 µg/l). Uranhalterna är dock tydligt lägre än gränsvärdet för maximihalten för ett enskilt prov (2,3 µg/l) (Havs- och vattenmyndigheten 2013).

13 13 Tabell5-23. Prognos enligt modellkalkyler för förändringar i vattenkvaliteten i Muonio älv nedströms från blandningszonen (FS23), räknat utifrån belastningsuppgifterna för gruvans 18:e verksamhetsår (Ramboll MKB 2013). Parametri Yksikkö FS23 Nykytila pitoisuus Mallinnetut pitoisuudet kaivostoiminnan loppuvaiheessa Muutos (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi ka Kevät Talvi ka Avainparametrit Niitraatti mg/l 0, ,0051 0, ,0117 2, Kloridi mg/l 0, ,79 0,784 0,779-0,379-0,958 Sulfaatti mg/l 3,8 32,5 65 2,57 2, Rauta mg/l 0,54 0,95 1,9 0,4 0,4 0,4-0,26-0,85 Alumiini mg/l 0,057 0,05 0,1 0,021 0,021 0,021-0,28-0,86 Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , ,2-1,6 Kadmium mg/l 0, , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0, , , Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , ,7-0,8 Kupari mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , Elohopea mg/l 0, , , , , , Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,0067 0,0067 0,0076-0,17 13 Molybdeeni mg/l 0, ,5 1 0, , , ,4 16 Nikkeli mg/l 0, ,01 0,02 0, , , Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , ,2 Uraani mg/l 0, ,0075 0,015 0, ,0001 0, Sinkki mg/l 0,0017 0,015 0,03 0, , , Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,0051 0,0085 0,017 0,003 0,003 0,0033 0,19 9 TOC mg/l 6,9 6,5 13 5,1 n/a n/a n/a n/a Kalsium mg/l 4,6 4,45 8,9 3,5 3,5 3,5-0,19 1,6 Kalium mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,65 0,67 4,1 6,3 Magnesium mg/l 1,2 1,2 2,4 0,9 0,9 0,91 0,1 0,94 Natrium mg/l 1,9 1,7 3,4 1,4 1,4 1,4 1,5 2,9 Pii mg/l 1,6 1,35 2,7 1,1 n/a n/a n/a n/a Barium mg/l 5, ,2 3,2 3,2-0,27-0,82 Strontium mg/l 0,0096 0,0075 0,015 0,0069 0,0068 0,0068-0,24-0,31 Antimoni mg/l 0,022 0,0215 0,043 0,016 0,015 0,015-0,43-0,91 Uppdatering av bedömningen av vattenkonsekvenser för Muonio älv vilken gjort under tiden för tillståndsansökan: I sedimenteringsbassängen utjämnas vattenkvaliteten då vattenfraktionerna blandas. De kvalitetsuppskattningar som anges i tabellen (Tabell 251) har uppskattats som genomsnittlig vattenkvalitet under verksamhetsåren

14 14 Tabell Uppskattning av vattenkvaliteten på det vatten som avleds från sedimenteringsbassängen i Rautuvaara till Muonio älv under driftåren Parametri Yksikkö Toimintavuosi Pitoisuus keskim. ph - 6,3 6,3 6,3 6,3 6,3 Alkaliniteetti mg/l ,2 121,3 Cl mg/l ,9 F mg/l 0,9 0,9 0,9 0,8 0,9 P mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 SO4 mg/l ,8 Ag mg/l 0,0008 0,0008 0,0008 0,0008 0,0 Al mg/l 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 As mg/l 0,0003 0,0003 0,0003 0,0003 0,0 N mg/l ,4 Ca mg/l ,3 Cd mg/l 0,005 0,005 0,004 0,004 0,004 Co mg/l 0,04 0,04 0,04 0,04 0,038 Cr mg/l 0,002 0,002 0,002 0,001 0,002 Cu mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Fe mg/l 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Hg mg/l 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 K mg/l ,4 Mg mg/l ,3 Mn mg/l 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Mo mg/l 0,04 0,04 0,04 0,03 0,041 Na mg/l ,4 Ni mg/l 0,08 0,09 0,08 0,08 0,083 Pb mg/l 0,0008 0,0008 0,0008 0,0007 0,001 Sb mg/l 0,004 0,004 0,004 0,003 0,004 U mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,021 Zn mg/l 0,03 0,03 0,03 0,03 0,027 Tabellen nedan visar värden för belastningen på Muonio älv under driftåren Tabell Belastning som riktas mot Muonio älv vid genomsnittliga hydrologiska förhållanden under verksamhetsåren Muuttuja Yksikkö Tammi Helmi Maalis Huhti Touko Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu Vuosi Cl kg F kg P kg SO4 kg Ag kg 0,321 0,274 0,289 0,329 1,338 0,829 0,626 0,626 0,532 0,509 0,391 0,329 6,392 Al kg 132,4 113,0 119,5 135,6 552,3 342,4 258,4 258,4 219,6 209,9 161,5 135,6 2638,7 As kg 0,125 0,107 0,113 0,128 0,521 0,323 0,244 0,244 0,207 0,198 0,152 0,128 2,491 N kg Ca kg Cd kg 1,8 1,5 1,6 1,8 7,4 4,6 3,5 3,5 3,0 2,8 2,2 1,8 35,6 Co kg 15,4 13,2 13,9 15,8 64,4 39,9 30,1 30,1 25,6 24,5 18,8 15,8 307,6 Cr kg 0,69 0,59 0,62 0,71 2,88 1,79 1,35 1,35 1,15 1,10 0,84 0,71 13,77 Cu kg 79,3 67,7 71,5 81,2 330,6 204,9 154,6 154,6 131,4 125,6 96,7 81,2 1579,3 Fe kg 48,8 41,7 44,1 50,0 203,6 126,2 95,3 95,3 81,0 77,4 59,5 50,0 972,9 Hg kg 0,04 0,04 0,04 0,05 0,19 0,12 0,09 0,09 0,07 0,07 0,05 0,05 0,89 K kg Mg kg Mn kg 71,1 60,7 64,2 72,9 296,7 183,9 138,8 138,8 118,0 112,8 86,8 72,9 1417,6 Mo kg 16,9 14,4 15,2 17,3 70,4 43,6 32,9 32,9 28,0 26,7 20,6 17,3 336,1 Na kg Ni kg 34,2 29,2 30,8 35,0 142,5 88,3 66,7 66,7 56,7 54,2 41,7 35,0 680,9 Pb kg 0,32 0,27 0,29 0,33 1,33 0,83 0,62 0,62 0,53 0,51 0,39 0,33 6,37 Sb kg 1,49 1,27 1,34 1,52 6,21 3,85 2,90 2,90 2,47 2,36 1,81 1,52 29,66 U kg 8,79 7,50 7,93 9,00 36,66 22,73 17,15 17,15 14,58 13,94 10,72 9,00 175,16 Zn kg 11,0 9,4 9,9 11,2 45,8 28,4 21,4 21,4 18,2 17,4 13,4 11,2 218,8

15 Tabell 2-1. Kalkylmässiga genomsnittliga uppgångar för ämneshalter nedanför utloppsröret. I tabellen anges även förändringen i förhållande till den naturliga nivån. Muuttuja Yksikkö Tammi Helmi Maalis Huhti Touko Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu Vuosi Luonnontaso Muutos % Cl µg/l ,9 F µg/l P µg/l 0,9 0,9 1,0 1,0 0,3 0,2 0,2 0,4 0,3 0,4 0,4 0,6 0,3 12 2,9 SO4 µg/l ,9 Ag µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0 0,0 Al µg/l 1,2 1,2 1,4 1,4 0,5 0,2 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,8 0,5 26,1 1,8 As µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,06 0,7 N µg/l ,5 Ca µg/l ,1 Cd µg/l 0,016 0,016 0,019 0,019 0,006 0,003 0,005 0,007 0,006 0,007 0,007 0,011 0,006 0, ,3 Co µg/l 0,14 0,14 0,17 0,16 0,06 0,03 0,04 0,06 0,05 0,06 0,06 0,10 0,05 0, ,6 Cr µg/l 0,01 0,01 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,026 9,3 Cu µg/l 0,73 0,72 0,85 0,84 0,29 0,13 0,20 0,30 0,28 0,30 0,30 0,49 0,28 0,288 96,8 Fe µg/l 0,45 0,45 0,53 0,52 0,18 0,08 0,12 0,19 0,17 0,18 0,19 0,30 0, ,1 Hg µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 1,6 K µg/l ,7 Mg µg/l ,3 Mn µg/l 0,66 0,65 0,77 0,75 0,26 0,12 0,18 0,27 0,25 0,27 0,27 0,44 0,25 10,9 2,3 Mo µg/l 0,16 0,15 0,18 0,18 0,06 0,03 0,04 0,06 0,06 0,06 0,06 0,10 0,06 0,15 39,6 Na µg/l ,1 Ni µg/l 0,32 0,31 0,37 0,36 0,12 0,06 0,09 0,13 0,12 0,13 0,13 0,21 0,12 0,2 60,1 Pb µg/l 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,04 2,8 Sb µg/l 0,01 0,01 0,02 0,02 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 52,3 U µg/l 0,08 0,08 0,09 0,09 0,03 0,01 0,02 0,03 0,03 0,03 0,03 0,05 0,03 0,09 34,4 Zn µg/l 0,10 0,10 0,12 0,12 0,04 0,02 0,03 0,04 0,04 0,04 0,04 0,07 0,04 1,97 2,0

16 Skedet efter driften Parametri Yksikkö Tabell5-34. Vattenkvalitetsprognos för Äkäsjoki efter att gruvdriften lagts ned (Ramboll Finland Ab 2013). FS09 Nykytila pitoisuus Mallinnetut pitoisuudet - Tilanne louhosjärvien ylivuodon alkuvaiheessa Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkia (CaO) lisätty Kuervitikon louhosjärveen Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkikiveä (CaCO 3 ) lisätty korkearikkiseen sivukivikasaan Mallinnetut pitoisuudet - Tilanne vedenlaadun tasaannuttua louhosjärvissä Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkikiveä (CaCO 3 ) lisätty korkearikkiseen sivukivikasaan TV 50% AV AV Kevät Keskiarvo Talvi Keskiarvo Kevät Talvi Avainparametrit Niitraatti mg/l 0, ,012 0,018 0,016 0,016 0,018 0,043 0,036 Kloridi mg/l 0, ,0008 0,055 0,021 0,021 0,055 0,49 0,28 Sulfaatti mg/l 4,4 32,5 65 3,2 4,2 3,7 3, ,4 Rauta mg/l 0,4 0,49 0,98 0,28 0,28 0,28 0,28 0,29 0,29 0,28 Alumiini mg/l 0,05 0,05 0,1 0,021 0,022 0,021 0,022 0,025 0,03 0,022 Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , , , , , Kadmium mg/l 0, , , , , , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0, , , , , ,0011 0,00084 Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , , , ,0035 0,0011 Kupari mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , , , , ,00047 Elohopea mg/l 0, , , , , , , , , , Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,01 0,012 0,011 0,01 0,011 0,014 0,013 Molybdeeni mg/l 0, ,5 1 0, , , , , , ,00043 Nikkeli mg/l 0,0003 0,01 0,02 0, ,0011 0, , , , ,00044 Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , , , , , Uraani mg/l 0,0001 0,0075 0,015 0, , , , , ,0029 0,0021 Sinkki mg/l 0,0016 0,015 0,03 0, ,0014 0,0011 0, ,0011 0,0029 0,0015 Tabell Vattenkvalitetsprognos för Kuerjoki efter avslutad gruvverksamhet vid högoch lågvattenföring i Kuerjoki (Ramboll Finland Ab 2013). Mallinnetut pitoisuudet - Tilanne louhosjärvien ylivuodon alkuvaiheessa Parametri Yksikkö FS40 Nykytila pitoisuus Sivukivikasalta suotuvan vedenlaadun ennuste perustuen NAG - testidataan, kalkkia (CaO) lisätty Kuervitikon louhosjärveen Muutos nykytilapitoisuuksista (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi Kevät Talvi Avainparametrit Nitraatti mg/l 0, ,002 0,004 0, Kloridi mg/l 0, ,5 0,53 0,63 5,2 26 Sulfaatti mg/l 2,3 32, ,7 4, Rauta mg/l 0,43 0,36 0,72 0,32 0,32 0,32-0,11 0,35 Alumiini mg/l 0,0381 0,05 0,1 0,027 0,027 0,029 0,68 9 Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , Kadmium mg/l 0, , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0, , , Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , Kupari mg/l 0, ,0025 0,005 0,0002 0, , Elohopea mg/l 0, , , , , , Mangaani mg/l 0,0039 0,35 0,7 0,0029 0,0047 0, Molybdeeni mg/l 0, ,5 1 0, , , Nikkeli mg/l 0,0002 0,01 0,02 0, , , Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , ,75-2,3 Uraani mg/l 0, ,0075 0,015 0, , , Sinkki mg/l 0,0018 0,015 0,03 0,001 0,0013 0,

17 Niesajoki: I den första situationen är rörledningen från Rautuvaara till Muonio älv fortfarande i bruk, och den belastning som riktas mot Niesajoki orsakas endast av lakvatten från anrikningssandområdena (tabell 5-36). I den andra situationen har avledningen av vatten längs rörledningen till Muonio älv avslutats och lak- och överskottsvatten från anrikningssandområdena tillåts rinna fritt till Niesajoki (tabell 5-37). I båda granskningarna har man dessutom i enlighet med försiktighetsprincipen antagit att området för anrikningssand med hög svavelhalt i sin helhet producerar lak- och överskottsvatten till Niesajoki. Konsekvenserna av lak- och överskottsvatten från anrikningssandbassängerna för vattenkvaliteten i Niesajoki är naturligtvis ju lägre, desto mindre vatten som bildas från området för anrikningssand med hög svavelhalt. I Niesajoki mynning överstiger uranhalten varselvärdet (TV) och i värsta fall larmvärdet (AV). I värsta fall (tabell 5-37) blir uranhalten på vintern högre än gränsvärdet för hushållsvatten (30 µg/l). Blyhalterna understiger miljökvalitetsnormen. Fosfathalten kan öka avsevärt, vilket medför ökad eutrofiering (tabell 5-37). I det värsta alternativet skulle den ändrade vattenkvaliteten försämra också ekologisk och kemisk status för Niesajoki. 17 Tabell5-36. Enligt modellkalkylerna prognostiserad ändring av vattenkvaliteten vid Niesajoki mynning efter avslutad gruvverksamhet. Granskningssituation 1 (SRK 2013a). Parametri Yksikkö FS12 Nykytila pitoisuus Pitoisuudet kaivoksen sulkemisen jälkeen Muutos (%) TV 50 % AV AV Kesäkuu Talvi Kesäkuu Talvi Nitraatti mg/l 0, ,053 0,0054 0, Kloridi mg/l ,19 0,12 0, Sulfaatti mg/l ,3 2,9 3, Rauta mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,32 0, Alumiini mg/l 0,067 0,05 0,1 0,039 0,019 0, Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , Kadmium mg/l 0, , , , , , Koboltti mg/l 0,0004 0,002 0,004 0,0002 0, , Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , Kupari mg/l 0,0021 0,0025 0,005 0, ,0039 0, Elohopea mg/l 0, , , , , , Mangaani mg/l 0,04 0,35 0,7 0,032 0,004 0, Molybdeeni mg/l 0, ,5 1 0, , , Nikkeli mg/l 0, ,01 0,02 0,002 0, , Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , Uraani mg/l 0, ,075 0,15 0, ,0008 0, Sinkki mg/l 0,0022 0,015 0,03 0,0013 0,0011 0, Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,007 0,0135 0,027 0,004 0,0043 0,014 8,6 250 TOC mg/l 10, ,6 3,3 3, Kalsium mg/l 16 16,5 33 9,8 1,3 1, Kalium mg/l 1,8 1,45 2,9 1,34 0,25 0, Magnesium mg/l 5,3 4,5 9 3,08 0,34 0, Natrium mg/l 3,4 2,9 5,8 2,36 0,26 0, Pii mg/l 6, ,4 2,7 2, Barium mg/l 0,0077 0,0065 0,013 0,0074 0,0019 0, Strontium mg/l 0,041 0,035 0,07 0,0278 0,0036 0, Antimoni mg/l 0, , , , , ,

18 18 Tabell Enligt modellkalkylerna prognostiserad ändring av vattenkvaliteten vid Niesajoki mynning efter avslutad gruvverksamhet. Granskningssituation 2 (SRK 2013a). Parametri Yksikkö FS12 Nykytila pitoisuus Pitoisuudet kaivoksen sulkemisen jälkeen Muutos (%) TV 50% AV AV Kesäkuu Talvi Kesäkuu Talvi Avainparametrit Niitraatti mg/l 0, ,053 0,0095 0, Kloridi mg/l ,2 0,21 0, Sulfaatti mg/l 39 39,85 79, Rauta mg/l 0,81 0,935 1,87 0,63 0,31 0, Alumiini mg/l 0,067 0,05 0,1 0,039 0,019 0, Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , Kadmium mg/l 0, , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0,0002 0,0037 0, Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , , Kupari mg/l 0,0021 0,0025 0,005 0,0014 0,11 0, Elohopea mg/l 0, , , , , , Mangaani mg/l 0,038 0,35 0,7 0,032 0,027 0, Molybdeeni mg/l 0,0002 0,5 1 0, ,0018 0, Nikkeli mg/l 0,0024 0,01 0,02 0,002 0,0041 0, Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , Uraani mg/l 0, ,0075 0,015 0, ,026 0, Sinkki mg/l 0,0022 0,015 0,03 0,0013 0,017 0, Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,007 0,0135 0,027 0,004 0,08 0, TOC mg/l ,6 3, Kalsium mg/l 16 16,5 33 9, ,2 210 Kalium mg/l 1,8 1,45 2,9 1,3 3, Magnesium mg/l 5,3 4,55 9,1 3,1 1,5 3, Natrium mg/l 3,4 2,9 5,8 2,4 1,1 2, Pii mg/l 6, ,4 2,7 2, Barium mg/l 0,0077 0,0065 0,013 0,0074 0,0021 0, Strontium mg/l 0,041 0,0345 0,069 0,028 0,031 0, Antimoni mg/l 0, , , , , , Muonio älv Vattenkvaliteten i Muonio älv har i modelleringen beräknats för tre olika belastningssituationer. Belastningssituationerna skiljer sig från varandra beroende på hur stor del av anrikningssanden med hög svavelhalt som påverkar belastningen på vattenområden. I det värsta alternativet deltar 100 % av anrikningssanden med hög svavelhalt i belastningen på vattenområden. Vattenkvaliteten har modellerats på några kilometers avstånd nedströms från utloppsplatsen. Inom denna zon uppskattas att utloppsvattnet är helt blandat med vattenmassan i Muonio älv (Ramboll Finland Ab 2013). Enligt modellkalkylerna för det värsta fallet höjer belastningen som orsakas Muonio älv halterna av koppar, molybden och uran till en nivå som är högre än varselvärdena (TV). I modellkalkylerna blir de uppskattade haltökningarna av skadliga ämnen dock även i det värsta scenariot låga i Muonio älv (tabell 5-38) (SRK 2013a).

19 19 Tabell5-38. Prognos för vattenkvalitetsförändringar i Muonio älv efter stängningsskedet (Ramboll Finland Ab 2013). Parametri Yksikkö FS23 Nykytila pitoisuus Pitoisuudet kaivoksen sulkemisen jälkeen Muutos (%) TV 50% AV AV Kevät Talvi ka Kevät Talvi ka Avainparametrit Nitriitti mg/l n/a - n/a n/a n/a n/a n/a n/a Nitraatti mg/l 0, ,0051 0,005 0,005-1,3-4 Kloridi mg/l 0, ,79 0,79 0,78-0,2-0,7 Sulfaatti mg/l 3,8 32,5 65 2,57 2,7 2,7 4,2 3,7 Rauta mg/l 0,54 0,95 1,9 0,4 0,4 0,4-0,2-0,4 Alumiini mg/l 0,057 0,05 0,1 0,021 0,021 0,021-0,3-0,5 Arseeni mg/l 0, ,0025 0,005 0, , , ,3 3,2 Kadmium mg/l 0, , , , , , Koboltti mg/l 0, ,002 0,004 0, ,0001 0, Kromi mg/l 0, ,0005 0,001 0, , ,0002-0,2-0,4 Kupari mg/l 0, ,0025 0,005 0, ,0017 0, Elohopea mg/l 0, , , , , , Mangaani mg/l 0,018 0,35 0,7 0,0067 0,007 0,0069 3,2 3,2 Molybdeeni mg/l 0, ,5 1 0, , , ,6 12 Nikkeli mg/l 0, ,01 0,02 0, , , Lyijy mg/l 0, ,0036 0,0072 0, , , ,8 1,1 Uraani mg/l 0, ,0075 0,015 0, ,0004 0, Sinkki mg/l 0,0017 0,015 0,03 0, ,0011 0, Muut parametrit Fosfaatti mg/l 0,0051 0,0085 0,017 0,003 0,0039 0, TOC mg/l 6,9 6,5 13 5,1 5,1 5,1-0,2-0,4 Kalsium mg/l 4,6 4,45 8,9 3,5 3,5 3,6 2,5 2,9 Kalium mg/l 0,81 0,95 1,9 0,63 0,67 0,68 6,6 8,8 Magnesium mg/l 1,2 1,2 2,4 0,9 0,91 0,9 0,8 0,3 Natrium mg/l 1,9 1,7 3,4 1,4 1,4 1,4 0,3 0 Rikki mg/l 1,6 1,35 2,7 1,1 n/a n/a n/a n/a Pii mg/l 5, ,2 3,2 3,2-0,2-0,5 Barium mg/l 0,0096 0,0075 0,015 0,0069 0,0068 0,0068-0,2-0,5 Strontium mg/l 0,022 0,0215 0,043 0,016 0,016 0,016 1,8 2,1 Antimoni mg/l 0, , , , , , ,2-0,5 2.2 Områdets radiometriska egenskaper s Uran är ett vanligt grundämne som förekommer i jordskorpan nästan överallt på jorden. Uranhalten i Finlands berggrund är i genomsnitt 4 mg/kg. (Strälsäkerhetscentralen). Baserat på tagna prover är uranhalten i berggrunden i gruvområdet i Hannukainen i genomsnitt 11 mg/kg och 10 mg/kg i Kuervitikko. Halterna i Hannukainen är dock relativt låga, eftersom mineraler med en uranhalt på minst mg/kg klassificeras som uranmalm. Enligt en omfattande bestämning av grundämnen i fyndigheten i Hannukainen (whole rock assay, WRA) är de genomsnittliga uranhalterna något högre än halterna i den omgivande jordmånen. Ringa urankoncentrationer kan iakttas i amfibolit med hög svavelhalt, monzonit och skiffer (Ramboll Finland Ab 2013) (tabell 7-7). Även i pegmatitådrorna kan varierande mängder av urankoncentration iakttas. (SRK Uranium discussion note 2011). Uranhalterna i bäcksediment i Finland är i genomsnitt ca 2 mg/kg. De kraftigaste urananomalierna i bäcksediment förekommer i norra Finland och särskilt i västra Lappland (GTK 2008). Uranhalterna i bäcksediment i vattenområden i närheten av gruvområdet i Hannukainen är ställvis något högre än genomsnittet i Finland (tabell 7-14). Metallernas rörlighet och ph har en stark omvänd korrelation. Det ser ut om som de förhöjda uranhalterna sannolikt förekommer tillsammans med svavelrika material i sura lakvatten. Uran är rörligt i oxiderande och orörligt i reducerande förhållanden,

20 20 och således beror uranets rörlighet på de rådande förhållandena (Ramboll Finland Ab 2013). Numeriska kalkyler har utförts för att preliminärt bestämma huruvida uran kommer ut ur gråbergshögarna i Hannukainen i halter som överstiger Världshälsoorganisationens (World Health Organization, WHO) kvalitetsrekommendation för dricksvatten (30 µg/l). De preliminära, konservativa kalkylerna visar att uran kan komma ut från gråbergshögarna i Hannukainen och Kuervitikko i en mängd som överstiger Världshälsoorganisationens kvalitetsrekommendation för dricksvatten (30 µg/l) (SRK Uranium discussion note 2011). Det ska dock observeras att lakvattnet från gråbergshögarna späds ut innan vattnet avleds till Muonio älv. Således är uranhalten i vatten som avleds till omgivningen låg. I Finland är kvalitetskravet på hushållsvatten 30 µg/l vad gäller uran (442/2014). Den normala halten uran i dricksvatten i Finland är under 1 µg/l. Eftersom uranhalten i berggrunden varierar mycket efter område och det mjuka grundvattnet i Finland bidrar till uranets löslighet, kan uranhalten i borrbrunnar på vissa orter variera till och med mellan µg/l. Halterna är större i borrbrunnar än i jordbrunnar (Ramboll Finland Oy 2013). Anrikningssanden i Rautuvaaraområdet har undersökts bland annat av GTK år De gamla anrikningssandområdena i Rautuvaara innehåller förutom koppar-, arsenikoch nickelsulfider även uranoxidmineraler. Den uranhalt som uppmättes i ett ca 10 cm tjockt, uranhaltigt anrikningssandlager var cirka 470 mg/kg, vilket är något lägre än uranets SAMASE (åtgärdsvärde för förorenat jordmaterial) på 500 mg/kg. Enligt GTK:s rapport anknyter det uranhaltiga mineralmaterialet i den gamla anrikningssanden i Rautuvaara till guldmalmerna i Juomasuo, Pahtavuoma och Laurinoja, vilka har behandlats i Rautuvaara. En närmare bedömning av uranhalterna och strålningsnivåerna är inte möjlig utifrån de tillgängliga uppgifterna. I GTK:s undersökningar var uranhalterna i lakvattnet från zondammområdet µg/l, i vattnet från anrikningssandområdet < 4,5 µg/l och i överskottsvatten från anrikningssandbassängen, lakvatten från den nedre dammen och i det omgivande diket < 6 µg/l (GTK 2007).

21 21. U (purosedimentti mg/kg) < > 51 Hannukainen kaivosalue Pohjakartta-aineisto (c) Maanmittauslaitos purosedimenttigeokemia-aineisto (c) GTK Km Bild Uranhalter i bäcksediment i västra Lappland. 2.3 Geokemin i malmen och gråberget som ska brytas s. 211 I början av undersökningarna har uranhalten i borrkärneproverna inte analyserats systematiskt och i senare analyser har gränsvärdet för bestämning av uran varit 10 ppm. Utifrån dessa analyser har man fått en riktgivande uppgift om uranhalten, enligt vilken uranhalten i de flesta proverna understiger 10 ppm. För att utreda den verkliga uranhalten har noggrannare bestämningsgränsvärden använts för nästan prover. I tabellen (tabell 7-7) har vid beräkningen av den genomsnittliga halten uran (U) använts allt befintligt material om uran, medan inga analyser där bestämningsgränsen

22 22 för U-halten har varit 10 ppm har använts vid beräkningen av medelhalten U*, utan endast de analyser med en noggrannare bestämningsgräns. Uranhalten i berggrunden i fyndigheterna i Hannukainen och Kuervitikko är enligt de tagna proverna i genomsnitt 11 eller 13 ppm i Hannukainen, beroende på de analysmetoder som använts, och 7 ppm i Kuervitikko. Uran är ett vanligt grundämne som förekommer i jordskorpan överallt på jorden. I berggrunden i Finland uppskattas det att det finns i snitt 4 ppm uran (Strålsäkerhetscentralen 2014). Enligt strålningsförordningen (1512/1991) föreligger särskild anmälningsskyldighet vid omfattande utnyttjande av naturresurser när uran- eller toriumhalten överstiger 100 ppm. Lauri et. al. (2010) har studerat genomsnittliga uranhalter i berggrunden i Finland med hjälp av prover i databasen Rock Geochemical Database of Finland. Enligt detta material är den genomsnittliga uranhalten i berggrunden i Finland 2,0 ppm, och vid en granskning av hur uranet fördelas mellan regionerna i mellersta Lapplands skifferavsnitt (351 prover), som också omfattar Hannukainenområdet, är den genomsnittliga uranhalten 1,73 ppm. Större delen av de regionala prover som överskrider ovan nämnda genomsnittliga uranhalt (68 prover) är granit. Några uranfyndigheter har upptäckts inom mellersta Lapplands skifferavsnitt. Av dessa fyndigheter finns Kesänkitunturi förekomst i kvartsiter (0,06 %, dvs. 600 ppm uran) och Pahtavuoma förekomst i grönsten och grafitskiffer (0,19 %, dvs ppm U) inom Kolari-Kittilä-området. I Finland finns för närvarande inga kända uranfyndigheter som skulle kunna utnyttjas kommersiellt. Alla kända fyndigheter är för små och deras uranhalter är för låga (GTK 2014). Analyser av både gråberg och malm i Hannukainen och Kuervitikko visar på något förhöjda uranhalter. Den genomsnittliga uranhalten i gråberget i Hannukainen varierar mellan 6,2 13,2 ppm och malmens genomsnittliga halt är 14,8 15,2 ppm. I Kuervitikko är den genomsnittliga uranhalten genomgående lägre, i gråberget mellan 5,9 9,8 ppm och i malmen 7,8 ppm. I tabellen (tabell 7-8) anges aktivitetshalterna i de koncentrat som fås från Hannukainen gruvprojekt och som STUK fastställt. Aktivitetshalterna låg mellan 0,9 210 Bq/kg, beroende på isotop. Halterna var på samma nivå eller något högre än de aktivitetshalter som uppmätts i jordmånen och berggrunden i genomsnitt.

23 23 Tabell7-7. Geokemin i stenarna i Hannukainen och Kuervitikko som genomsnittliga halter. Förklaringar: mh = medelhalt, # = antal prover, NA = inga analyser, U* = vid beräkningen av medelhalten har inga analyser, vars bestämningsgräns för U-halten är 10 ppm använts, utan endast de analyser som har haft en noggrannare bestämningsgräns. HANNUKAINEN Monzonit Diorit Skarnsten Amfiobit Skiffer/gnejs Pegmatitådror mh # mh # mh # mh # mh # mh # SiO2 % TiO2 % Al2O3 % Fe2O3 % MnO % MgO % CaO % Na2O % K2O % S % Cr ppm Ni ppm Co ppm Cu % Au ppb Zn ppm As ppm Pb ppm U ppm U* ppm Huvudelement Spårelement KUERVITIKKO Monzonit Diorit Skarnsten Amfiobit Skiffer/gnejs Pegmatitådror mh # mh # mh # mh # mh # mh # SiO2 % TiO2 % Al2O3 % Fe2O3 % MnO % MgO % CaO % Na2O % NA NA K2O % S % Cr ppm Ni ppm Co ppm Cu % Au ppb Zn ppm As ppm Pb ppm U ppm U* ppm NA NA NA NA Huvudelement Spårelement

24 Tabell 7-8. Radioaktivitetsmätningar av koncentraten från gruvaprojektet i Hannukainen (Strälsäkerhetscentralen 2011) Nuklidi Rauta Magnetiitti Kupari Pyriitti Pyrrotiitti Jäännös keskimääräinen pitoisuus rikaste rikaste rikaste rikaste rikaste maa- ja kallioperässä K (10) 2,2 (1,9) 3,7 (1,8) 28 (4) 4,6 (2,1) 210 (20) Ra (10) 11 (1) 22 (2) 110 (10) 38 (3) 130 (10) Ra (2) 1,2 (0,4) 2,7 (0,4) 18 (2) 3,8 (0,8) 25 (3) Th (5) 1,2 (0,3) 2,8 (0,3) 21 (2) 3,9 (0,6) 24 (2) Th (1) 0,9 (0,3) 2,5 (0,5) 15 (1) 3,5 (1,0) 25 (3) U-235 5,6 (1,5) <1,4 1,0 (0,5) 4,6 (1,5) 2,0 (0,8) 5,7 (1,1) 0,5-3,5 U (40) 18 (4) 27 (10) 140 (30) 65 (21) 140 (30) Tulos (± mittaustarkkuus) (Bq/kg)

25 2.4 Grundvattnets kvalitet Nuläge s. 234 Grundvattenkvaliteten i jordmånen På bilderna visas låddiagram (Boxplot) om ph-, nickel-, kobolt-, koppar-, sulfat- och uranresultaten från Hannukainen och Kuervaara. Om material saknas, har punkterna i diagrammen lämnats tomma. Uranhalterna i alla prover i Hannukainen understeg kvalitetskravet på hushållsvatten (30 μg/l) och den larmgräns (AV) som bestämts för FS09 på 15 μg/l, med undantag för HAN11HYD01(D), där den högsta uppmätta halten (27,5 μg/l) var högre än AVgränsen. De genomsnittliga uranhalterna i Finland är 0,85 μg/l i ringbrunnar och 13,7 μg/l i borrbrunnar. Samtliga prover i Kuervitikko understeg hushållsvattenkvalitetskravet för nickel på 20 μg/l, och samtliga prover understeg även hushållsvattenkvalitetskravet för uran (30 μg/l) samt den larmgräns (AV) som ställts för Kuerjoki (4 μg/l). Den maximala uranhalten på 0,92 μg/l uppmättes på observationsplats HAN11HYD05(D) Äkäsjoki FS09 Av (15 µg/l) U_µg/L HAN OW 08D HAN OW 08S LVT 6 SP 305 SP 310 Pulkka-törmäntie 7 Ylläksen-tie 180 BH 109 HAN OW 02D Han OW 02S LVT2-OW2s LVT SP 303 SP 304 SP 306 SP 311 Median 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes ARD Impacted Samples Bild Box & Whisker graf vad gäller uran från grundvattnet i Hannukainen.

26 Kuerjoki FS40 Av (15 µg/l) U_µg/L BH 101 BH 103 BH 803 KUE_OW_01D KUE_OW_01S KUE11GT04 SP 307 SP 308 SP 312 SP 314 Median 25%-75% Non-Outlier Range Outliers Extremes Bild Box & Whisker graf vad gäller uran från grundvattnet i Kuervitikko. Vattenkvalitetsresultaten i observationsrören på Rautuvaaraområdet anges i tabell Uranhalten i Rautuvaaraområdet översteg varselvärdet på observationsplats FS15 i många brunnar, men larmvärdet överskrids endast i proverna RAU12HYD03(S) och RAU12HYD07(D).

27 Tabell7-14. Vattenkvaliteten i grundvattnet i Rautuvaara i enlighet med centrala variabler jämfört med målvärdena för vattenkvaliteten på observationsplats FS15. Uppgifter om provplatserna visas på bild (Bild 7-17) och i en tabell (Tabell 7-10). WQO FS15 HYD01 HYD02 HYD03 HYD04 HYD05 HYD06 HYD07 HYD08 HYD09 Variabel Enhet *TV *AV Djup Låg Djup Låg Djup Låg Låg Djup Låg Djup Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Antal prover ph <6.7/>7.0 <6.0/> Suspenderade ämnen mg/l Ammonium mg/l Nitrat-N mg/l Klorid mg/l Sulfat mg/l Järn mg/l Aluminium mg/l < Arsenik mg/l < < < Kadmium mg/l < < < < < < < < < < < < Kobolt mg/l < Krom mg/l < < < < < < Koppar mg/l Mangan mg/l Molybden mg/l < Nickel mg/l Bly mg/l < < Zink mg/l < < Uran mg/l < < WQO FS15 HYD10 HYD11 HYD12 HYD13 HYD14 HYD15 HYD16 HYD17 HYD18 Variabel Enhet *TV *AV Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Djup Låg Antal prover ph <6.7/>7.0 <6.0/> Suspenderad e ämnen mg/l Ammonium mg/l Nitrat-N mg/l Klorid mg/l Sulfat mg/l Järn mg/l Aluminium mg/l Arsenik mg/l < < < < Kadmium mg/l < < < < < < < < < < < < < < Kobolt mg/l < Krom mg/l < Koppar mg/l Mangan mg/l Molybden mg/l < < Nickel mg/l Bly mg/l < < < < < < Zink mg/l < < < < Uran mg/l < < < <