Dammstakärret SE

Transkript

1 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Dammstakärret SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som skall uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och naturtyperna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden.

2 2 Namn: Dammstakärret Areal: 25,5 ha Natura 2000-kod: SE Kommun Fastställd av Länsstyrelsen: Områdestyp och status: Ägarförhållanden: Skyddsform: Vaxholm SCI-område enligt art- och habitatdirektivet. Statens fastighetsverk Naturreservatsbildning pågår Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet Tabell 1. Naturtyper Naturtypskod Naturtypens namn Areal (ha) Andel (%) 3160 Dystrofa sjöar och småvatten 5,2 (enligt 20 regeringsbeslut 4,3 ha) 7140 Öppna, svagt välvda mossar, fattiga 1,7 (enligt 7 och intermediära kärr och gungflyn regeringsbeslut 4,3 ha) 91D0 *Skogsbevuxen myr 4,5 (enligt regeringsbeslut 7,4 ha) 18 * Prioriterad naturtyp bevarandet bedöms ha hög prioritet inom EU. 11, 8 ha består av skogmark som ej klassas som naturtyp enligt Natura 2000-systemet. 1,9 ha i den östra delen klassas som utvecklingsområde mot naturtyp 91D0 alternativt Förutsättningarna för detta är igenläggning av dike och avverkning av träd på myren. Ändringar av arealer enligt tabellen ovan kommer att anmälas till regeringen. Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet Tabell 2. Arter Svenskt namn Vetenskapligt namn Artens kod Inga Natura 2000-arter* finns rapporterade från området. *Arter som finns upptagna i bilaga 2 till EG:s habitatdirektiv respektive bilaga 1 till EG:s fågeldirektiv och därmed skyddas av Natura 2000-reglerna.

3 3 Bevarandesyfte/-mål för Dammstakärret Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och naturtyperna. Vad detta innebär i detta område uttrycks i följande mål: Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Arealen dystrofa sjöar och småvatten skall bibehållas. Biotopen får inte försämras för de typiska arterna. Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) Arealen öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn skall bibehållas. Täckningsgraden av botten- fält- busk och trädskikt bör inte förändras till att bli nämnvärt glesare eller tätare. Biotopen får inte försämras för de typiska arterna. Opåverkad hydrologi och hydrokemi. Skogsbevuxen myr (91D0) Arealen skogsbevuxen myr skall bibehållas. Skoglig kontinuitet av barr-, bland- eller lövskog med en varierad åldersstruktur och gamla träd, främst tall, glasbjörk och gran. Naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar, som stormfällningar, insektsangrepp och översvämningar. Opåverkad hydrologi och hydrokemi. Biotopen får inte försämras för de typiska arterna. Beskrivning av området Dammstakärret ligger på Bogesundslandet, ca 5 km nordväst om Vaxholm. Området är beläget i ett bergsområde och omges av hällmarkstallskog. I sydost och sydväst reser sig två rödgrå-grå gnejsgranitiska berghöjder på ca m.ö.h. med rundade hällar som går ut i vattnet. Tillrinningsområdet är ca 6 ha. Enligt äldre lantmäterikartor, bl.a. häradskartan från år 1901, har större delen av området tidigare nyttjats som betesmark. Att döma av kartan fanns redan vid denna tidpunkt två grävda diken, ett i öster och ett i sydväst, som har påverkat de hydrologiska förhållandena. Även om dessa diken delvis rasat samman, har de än idag en viss avvattnande effekt. I kärret finns ett källutflöde som ger området höga botaniska kvalitéer. Laggen runt mossen är rätt så otydlig med ett trädskikt som består främst av lövträd. Den fria vattenytan omges av två områden som är av sumpskogskaraktär. Det ena området i sydväst (se även ovan) har säkerligen haft en högre grundvattennivå tidigare att döma av vegetationen. Trädskiktet är här tätt och karaktäriseras av björk, tall och klibbal. Fältskiktet är glest och utgörs av bladvass, kråkklöver, kärrsilja, kärrsälting, spridd förekomst av skvattram etc. På södra och norra sidan finns gungflyartad mjukmattevegetation med främst vitmossor. Här påträffas kärlväxter såsom bladvass, vitag, dystarr, blåsstarr,

4 4 trådstarr, rosling, tuvull, stor sileshår, videört, hjortron och vattenklöver i fältskiktet. Den lilla oansenliga och svårupptäckta orkidén myggblomster förekommer inom objektet. De dominerande mossarterna i kärret är rost-, prakt- och tallvitmossa. I mer näringsrika delar i kärret växer purpur- och trubbvitmossa liksom olika arter krokmossor. En särskilt intressant vitmosseart som finns inom området är den röda rubinvitmossan som hör hemma i västsvenska myrar. I skogskanten och inne bland träden påträffas skuggälskande vitmossor som brok-, spärr- och granvitmossa. I öster finns en skvattramtallmosse där trädskiktet består av tallar i varierande ålder. Fältskiktet utgörs här av odon, skvattram, blåbär och lingon. Den öppna vattenytan inom Dammstakärret är på 4,3 hektar. Som nämnts tidigare har tillrinningsområdet, genom de två grävda dikena, påverkats negativt. Vattnet i sjön är näringsfattigt och har ett siktdjup på cirka 1-2 m. Vattenvegetation i sjön är sparsam men här finns bladvass, vit näckrosor, smal kaveldun och nate. Vattenområdet och omkringliggande kärr är en värdefull fågellokal och bland annat har svarthakedopping, knipa och kricka häckat. Även morkulla, skogssnäppa och enkelbeckasin förekommer inom Natura 2000-området. Storlom hörs då och då ropar från området. Smålom har rastat. Fisksamhället i sjön är okänt. I samband med våtmarksinventeringen bedömdes området tillhöra klass 1. Beskrivning av arter/livsmiljöer samt förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Dammstakärret är en 4,3 ha stor skogstjärn med av torv eller humussyror brunfärgat vatten. Sjön omges av gungflyn med såväl vertikal som horisontell torvtillväxt och med en zonering i vegetationen. Sjön har ett lågt ph. Karaktärsarter som finns i strandkanten är vitag, trådstarr, dystarr, vattenklöver, stor sileshår, hjortron, rosling, knaggelstarr och stjärnstarr. I vattnet påträffas bladvass, smal kaveldun och vit näckros. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: Intakta hydrologiska förhållanden. Bibehållna eller förbättrade förhållande avseende vattenståndsfluktuationer. Oreglerade vattenförhållanden skall upprätthållas och negativ påverkan från eventuella tidigare regleringar, rensningar eller dikningar minimeras. En för naturtypen naturlig artsammansättning utan negativ inverkan av främmande arter eller fiskstammar. Naturligt näringsfattigt och humusrikt, svagt surt vatten med låg grad av antropogen belastning avseende bl a försurande ämnen, partiklar (grumlande ämnen), näringsämnen och miljögifter. Inom ramen för naturtypen förekommer olika vattenkemiska förhållanden. Naturliga nivåer för några karaktärsgivande

5 5 parametrar kan vara; ph <6.2, vattenfärg > 100 mg Pt eller abs f 400/5 >0,2 och totalfosfor < 25 µg/l. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen. De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på någon av de aktuella hotfaktorerna. Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140): Naturtypen utgörs av öppna eller mycket glest skogsbevuxna myrar av typen svagt välvd mosse. Själva mosskanten är inom Dammstakärret är delvis trädbeväxt med björk med mager och lågväxande tall. Arter som här finns är tranbär, sileshår och stjärnstarr, dystarr. Den björk som börjat vandra in i västra delen av sjön, kan ha gynnats av det dikningsföretag som tidigare skett i den sydvästra delen av sjön. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: Hydrologi och hydrokemi får inte påverkas negativt. Täckningsgraden av botten- fält- busk och trädskikt får inte förändras till att bli nämnvärt tätare. Ingen påtaglig minskning av populationerna av de typiska arterna i naturtypen. De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på någon av de hotfaktorer som är aktuella för naturtypen. Skogsbevuxen myr (91D0) Det finns två områden inom objektet som utgörs av skogsbevuxen myr. Dessa är skogbevuxna med tall och i mindre grad björk. Krontäckningen bedöms till 30%. I buskskiktet finns främst brakved samt enstaka enbuskar. Vegetationen i fältskiktet domineras av ris och vitmossarter. Mängden död ved är sparsam. De två diken som finns i sydväst och i öster, bör läggas igen för att försäkra sig om att dessa inte negativt påverka området framöver. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: Skoglig kontinuitet av barr-, bland- eller lövskog med en varierad åldersstruktur och gamla träd, främst tall, glasbjörk och gran. Rätt växtbetingelser och ph för vitmossor. Förekost av substrat för främst mossor och kärlväxter. Exempel på substrat: Död ved; högstubbar, grenar, torrträd, hålträd, lågor m.m. av olika trädslag (främst tall) och nedbrytningsgrad. Gamla och grova träd av olika trädslag (främst tall). Naturlig dynamik, vilket omfattar naturliga störningar, som stormfällningar, insektsangrepp och översvämningar. Opåverkad hydrologi och hydrokemi. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna. De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på förändringar. Den gynnsamma bevarandestatusen är avhängig de ekologiska krav som arterna har så att de kan finnas kvar och öka i antal.

6 6 Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Kvävenedfall och sur nederbörd. Skogsbruk intill sjön, inklusive avverkning, markavvattning och skyddsdikning kan orsaka näringstillförsel, grumling och igenslamning inom området. Vattenreglering kan medföra onaturliga vattennivåer och fluktuationer. Avverkning av strandskog som kan förändra hydrologi och struktur i strandzonen och ändrad tillförsel av större organiskt material. Utsättning av främmande arter, eller fiskstammar. Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) Tillkommande och existerande ingrepp i form av dikning och andra markavvattnande åtgärder liksom dämning kan påverka habitatets hydrologi och hydrokemi på ett negativt sätt, vilket i sin tur kan ge konsekvenser på vegetation och torvbildning samt torvnedbrytning. Markavvattningsföretag och dämning i närliggande våtmarks- eller fastmarksmiljöer kan ge en negativ påverkan på habitatet. Genom att anlägga skogsbilvägar över eller i närheten av habitatet kan hydrologin och/eller hydrokemin i området förstöras. Skogsbruk och andra företag som innebär att fastmarksholmar och närliggande fastmark avverkas kan innebära är näringsämnen läcker ut på myren och att de hydrologiska förhållandena ändras. Vid skogsbruksåtgärder i intilliggande skog ska en skyddskappa på. m mot myren lämnas oavverkad. Ökad våtdeposition av kväve gör att habitatets vegetationssammansättning förändras med resultat att antalet vitmossor minskar, och andelen gräs, buskar och träd ökar. Igenväxning av habitatet p.g.a. markavvattning och kvävedeposition kan innebära att proportionerna mellan olika arter i botten och fältskikt allvarligt förändras och på sikt kan habitatet övergå till trädklädd myr 91D0. Samhällsbyggande med nya kommunikationsleder, anläggningar etc, kan förstöra eller skada habitatet.

7 7 Skogsbevuxen myr (91D0) Alla former av produktiosskogsbruk i eller i anslutning till ett naturtypen. Exempel på skogsbruksåtgärder är avverkningar, markberedning, dikning, dikesrensning, vägbyggen och annat som kan förändra hydrologin och hydrokemin negativt vilket leder till konsekvenser för vegetation samt torvbildning och torvnedbrytning. Vid skogsbruksåtgärder i intilliggande skog ska en skyddskappa på. m mot myren lämnas oavverkad. Plantering. Ingrepp i kringliggande vattenytans hydrologi. Ökad våtdeposition av kväve, vilket kan förändra näringsstatusen och artsammansättningen i fältskiktet med minskat antal vitmossor och ökad andel gräs, buskar och träd. Kalkning, gödsling och/eller spridning av aska i objektet ger förändringar på vegetationens artsammansättning. Samhällsbyggande med nya kommunikationsleder, anläggningar etc, kan förstöra eller skada habitatet. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler: Enligt 7 kap 28 miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötsel och för förvaltning av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap. MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området ingår i en Värdefull fastighet enligt 16 förordningen om statliga byggnadsminnen. Inga skyddsföreskrifter enligt denna paragraf finns utformad för Bogesund i dagsläget. Natura 2000-områdets förvaltning ska stå i samklang med områdets status som värdefull fastighet, vilket förvaltas av Statens Fastighetsverk.

8 8 Åtgärder: Tabell 3. Förslag till bevarandeåtgärder för Dammstakärret: Område/art Åtgärd Tidsplan Hela området Naturreservatsbildning pågår. Dystrofa sjöar och Inga åtgärder. småvatten (3160) Öppna, svagt välda Inga åtgärder. mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) Skogsbevuxen myr Igenläggning av det grävda diket i 2008 (91D0) öster. Övrigt För att utvecklingsområdet i den västra delen ska utvecklas till naturtyp 91D0 alt 7140 måste diket som avvattnar myren läggas igen och träd avverkas. Bevarandestatus i dag Tabell 4. Bevarandestatus hos ingående naturtyper och arter Naturtyp/art Bevarandestatus Dystrofa sjöar och Gynnsam. småvatten (3160) Öppna, svagt välda Gynnsam. mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) Skogsbevuxen myr Ej gynnsam. (91D0)

9 9 Uppföljning av bevarandemål Tabell 5. För närvarande pågår en basinventering av samtliga Natura områden. I väntan på dess resultat ges här förslag på metoder som föreslagits i Naturvårdsverkets uppföljningsrapport (jan 2005). Naturtyp/art Att följa upp Tidsplan Samtliga naturtyper inom området Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Öppna, svagt välda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) Skogsbevuxen myr (91D0) Fjärranalys för kontroll av bibehållen areal. Riksinventeringen av skog (RIS) där areal, typiska arter följs. Riksinventeringen av skog (RIS) där areal, typiska arter följs. Riksinventeringen av skog (RIS) där areal, typiska arter följs. Vart 6:e år Riksinventeringe n av skog (RIS) där areal, typiska arter följs. Riksinventeringe n av skog (RIS) där areal, typiska arter följs. Riksinventeringe n av skog (RIS) där areal, typiska arter följs.

10 10 Inventeringar i området och andra referenser Artdatabanken, lista med rödlistade arter, uttag Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturvårdsprogram för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, Våtmarksinventering i Stockholms län. Objekt 10I 8H 01. Vaxholms kommun, 1983: Vaxholms kommuns naturvårdsplan, Vaxholm. Vaxholms kommun, 1980: Underlag för naturvårdsplan - Vegetation, Vaxholm. Vaxholms kommun, 1980: Underlag för naturvårdsplan - Geologi, Vaxholm. Vaxholms kommun, 1980: Underlag för naturvårdsplan - Djurliv, Vaxholm. Kartor: Dammstakärret Natura 2000-område Ref: Lantmäteriet, Ur Geografiska Sverigedata, /188-AB 1. Digital topografisk karta över Dammstakärret. Natura 2000-området avgränsas med röd linje på kartan.

11 11 2. Digitalt flygfoto över Dammstakärret (flygår: 2000). Natura 2000-området och dess naturtyper avgränsas med vit linje.