Nennesmo. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Transkript

1 Bevarandeplan för Natura 2000-område Nennesmo Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd Beteckning

2 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EUs fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut Natura 2000-områden. Genom utpekandet åtar sig länderna att naturmiljöerna och arterna i varje område långsiktigt ska bevaras. Natura 2000-nätverket är viktigt i EUs arbete för att bevara biologisk mångfald. I de båda direktiven listas särskilt värdefulla naturmiljöer och arter. Bevarandeplan Bevarandeplanen beskriver området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturmiljöer och arter som ska vara i gynnsamt bevarandetillstånd. Även vad som kan påverka Natura 2000-området negativt, behov av bevarandeåtgärder, t ex skydd eller skötsel, liksom uppföljning beskrivs också. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Lagstiftning För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kapitlet ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för de åtgärder som behövs för skötseln av naturmiljöerna i området. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövningar av eventuella åtgärder i Natura 2000-området. Kontakt Vid frågor om Natura 2000 kontakta Länsstyrelsen: Telefon växel: E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Foto: Nennesmo. Länsstyrelsen

3 av 6 Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Nennesmo Kommun: Gislaved Områdets totala areal: 59,1 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Staten (Naturvårdsverket) Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: , SCI: , SAC: , regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Högmossar Taiga 91D0 - Skogsbevuxen myr Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000 är att säkerställa den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade naturtyper och arter. I varje enskilt Natura 2000-område är syftet att prioriterade naturtyper och arter bevaras så att området på bästa sätt bidrar till gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. I Natura 2000-området Nennesmo är det prioriterade bevarandevärdet mosaiken av värdefulla myr och skogsnaturtyper. Motivering: Området har mycket höga värden knutna till naturtyperna taiga, högmosse och trädklädd myr. Taigan har naturskogskvaliteter med riklig med död ved, äldre träd och förekomst av signalarter. Högmossen och den trädklädda myren bidrar med värdefulla våtmarksmiljöer för bland annat många vitmossor, kärlväxter och fåglar. Vid eventuella målkonflikter har bevarandet av högmosse högre prioritet än trädklädd myr. Prioriterade åtgärder: Vid behov utförs skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald av arter och viktiga strukturer i naturtyperna taiga och högmosse.

4 av 6 Beskrivning av området Nennesmo ligger drygt 8 km söder om Gislaved. Området utgör en del av ett större våtmarkskomplex och består av en mosaik av skog och myrmark. Skogen består till största delen av barrskog på fastmark och utgör cirka 75% av Natura 2000-områdets yta. Myrmark i form av skogbevuxen myr och högmosse täcker den återstående arealen. I skogen finns rikligt med mycket gamla träd, torrträd och vindfällen. Dessa strukturer gör skogen mycket värdefull för kryptogamfloran. I området växer åriga tallar och 100-årig gran och skogen har delvis erhållit en urskogsliknande karaktär. Miljön är av stor betydelse för insekter som lever i döda och döende träd. Nennesmo omges till stora delar av den slingrande Ängån och i väster av Risamossen. I samband med att reservatet övergick i Naturvårdsverkets ägo inleddes planer på en utvidgning norr och söder om det befintliga området. En utvidgning skulle innebära att hot om kanteffekter på Natura 2000-området skulle minska betydligt, samtidigt som en en sträcka kantzon utmed Ängån skulle säkras och värdefull nyckelbiotopsklassad skog skulle bli formellt skyddad. Vad kan påverka negativt Nennesmo är inköpt av Naturvårdsverket med reservatsbildningssyfte. Reservatsbildning pågår och några direkta hot föreligger ej. Bevarandeåtgärder Nennesmo var tidigare ett stiftsreservat. Nu pågår ombildning till naturreservat med en planerad utvidgning av området. Skyddet bedöms därefter bli tillräckligt för området. Aktuella skötselåtgärder för att bevara områdets naturvärden: Är föryngringen av tall är otillräcklig för att bibehålla en talldominerad taiga kan det bli nödvändigt med åtgärder, t.ex. en enkel form av markberedning som rör om i det översta marklagret tillsammans med viss luckhuggning. Ringbarkning och/eller uttag av granar som konkurrerar med tallplantor är en alternativ eller kompletterande skötselåtgärd. Åtgärderna genomförs vid behov. Hotas naturtypen högmosse av igenväxning kan skötselåtgärder för att värna den biologiska mångfalden av arter och strukturer knutna till öppen högmosse bli aktuella. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

5 av 6 Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: Högmossar Areal: 15,3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning I områdets södra och västra delar finns naturtypen högmossar. I naturtypen finns påverkan i form av ett stort antal gamla och handgrävda diken. Området är även påverkat av kvävenedfall via nederbörden och de tidigare laggzonerna har blivit bevuxna med sluten skog. Typiska arter som är funna i området är t.ex. rubinvitmossa, flaggvitmossa, tuvsäv och rundsileshår. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Högmossar ska vara näringsfattiga, ha en ostörd hydrologi, bevarat laggkärr och ett tydligt välvt mosseplan med pågående torvbildning. Trädskiktets täckningsgrad ska bibehållas eller minska, fältskiktet ska vara naturligt lågvuxet och bottenskiktets inslag av vitmossa ska bibehållas eller öka. Det ska finnas en diversitet av strukturer inom naturtypen vilket skapar goda förutsättningar för biologisk mångfald knuten till kärlväxter, mossor och fåglar. Strukturerna är t.ex. tuvor, strängar, höljor och gölar. Det ska finnas ett gott inslag av typiska arter, som t.ex. rundsileshår, dystarr, grönbena och ljungpipare. Arealen högmossar ska vara minst 15 hektar. Bevarandetillstånd Måttligt bevarandetillstånd: I anslutning till mossepartierna finns ett stort antal handgrävna diken från främst år De senaste årtiondenas kvävenedfall via nederbörden kan ha gjort att de tidigare öppna laggzonerna blivit bevuxna med sluten skog. Orsaken till den ökande igenväxningen kan vara en effekt av kvävenedfall och möjligtvis också från dikena nämnda ovan. För att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd kan åtgärder för att bibehålla öppna myrpartier behöva genomföras, t.ex. genom igenläggning av diken och bortröjning av igenväxningsvegetation.

6 av Taiga Areal: 36,5 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning All skog som växer på fastmark är barrnaturskog som hör naturtypen taiga. Under första världskriget påverkades troligen delar av beståndet av dimensionshuggning. Det som lämnades var sannolikt en gles fröträdställning och ett relativt tätt grandominerat underbestånd. Även under andra värdskriget lär skogen ha nyttjats, denna gång var det björk som avverkades till ved. Skogen ingår i en skoglig nyckelbiotop med värden knutna till riklig förekomst av äldre träd samt stående och liggande död ved. Skogen är även viktig för den biologiska mångfalden av fåglar, insekter, mossor, lavar och vedsvampar. I fältskiktet finns ris som blåbär, ljung och lingon men också örter som skogsstjärna och skogskovall. Signalarter som är funna i området är t.ex. garnlav och kattfotslav. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Taigan ska ha naturskogskaraktär och vara flerskiktad med ett betydande inslag av äldre träd och död ved. De övre trädskikten ska präglas av tall, lövträd såsom björk, asp, rönn eller sälg ska utgöra ett viktigt inslag. Gran ska maximalt utgöra ett påtagligt inslag. Det ska finnas tillräcklig föryngring av tall och lövträd i området, för att de unga träden på sikt ska kunna ersätta de äldre. Skogen ska präglas av naturliga processer och småskaliga naturliga störningar eller skötselåtgärder som efterliknar sådana, t.ex. åldrande och avdöende, insektsangrepp, storm eller brand. Skogen ska hysa en hög biologisk mångfald av kärlväxter, mossor, lavar, svampar, fåglar och skalbaggar. Typiska arter, som t.ex. grön sköldmossa, blåmossa och kattfotslav ska förekomma i området. Det ska finnas förekomster av garnlav området. Arealen taiga ska vara minst 36 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Skogen har utsatts för avverkningar under första och andra världskriget, men har i dagsläget ovanligt få avverkningsspår. Taigan är naturskogsliknande och det finns rikligt med död ved i form av lågor och torrträd. Bevarandetillståndet bedöms vara gynnsamt och förutsättningarna för att bevara områdets naturvärdet på lång sikt kommer öka om området utvidgas i norr och söder. Vid behov utförs skötselåtgärder för att bibehålla ett trädskikt präglat av tall.

7 av 6 91D0 - Skogsbevuxen myr Areal: 6,7 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Skogsbevuxen myr finns insprängt i områdets taiga, främst i de östra delarna. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Skogsbevuxen myr ska ligga på fuktig - blöt torvmark med naturlig torvbildning. Hydrologin ska vara ostörd och näringsförhållandena näringsfattiga - intermediära. Vanliga trädslag ska vara glasbjörk, tall och gran. Den skogsbevuxna myren ska ha naturskogskaraktär, den ska vara olikåldrig och det ska finnas gamla träd och död ved. Främmande trädslag ska inte förekomma. Naturtypen ska ha en speciell biologisk mångfald av kärlväxter, mossor och fåglar. Typiska arter för naturtypen, som t.ex. kärrviol, kornknutmossa och spillkråka ska förekomma. Arealen skogbevuxen myr ska vara minst 6 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

8 av 6 Dokumentation Inventeringsrapport från nyckelbiotopen Skogsvårdsstyrelsen i Gislaved. Länsstyrelsen i Jönköpings län Bevarandeplan för Natura 2000-område Nennesmo Svenska kyrkan, Växjö stift. Informationsfolder om Växjö stifts kyrkoreservat. Bilagor Kartbilaga (översiktskarta och naturtypskarta).

9 Natura 2000-område Nennesmo (SE ) Bilaga översiktskarta 1: Natura 2000-område Nennesmo Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping

10

11 Natura 2000-område Nennesmo (SE ) Bilaga naturtypskarta Naturtyper Högmossar (7110) Taiga (9010) Skogsbevuxen myr (91D0) Ej Natura 2000-habitat Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping 1:10 000