Bevarandeplan för Stensjön

Transkript

1 Dnr Bevarandeplan för Stensjön Upprättad: Namn: Stensjön Områdeskod: SE Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 54 ha Skyddsform: Naturvårdsförvaltare: Kommun: Hudiksvall Mittpunktskoordinat: / Markägare: Privat Nyttjanderätter: Outrett Lägesbeskrivning: 17 km söder om Delsbo

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM NATURA 2000 OCH BEVARANDEPLANER NATURA BEVARANDEPLANER BEVARANDESYFTE ÖVERGRIPANDE BEVARANDESYFTE INGÅENDE NATURTYPER ENLIGT ART- OCH HABITATDIREKTIVET BEVARANDEMÅL OMRÅDESBESKRIVNING ALLMÄN OMRÅDESBESKRIVNING BESKRIVNING AV NATURTYPER HOTBILD NATURTYPER BEVARANDEÅTGÄRDER OMRÅDESSKYDD SKÖTSELÅTGÄRDER BEVARANDESTATUS IDAG BEVARANDESTATUS FÖR OMRÅDET BEVARANDESTATUS FÖR ARTER OCH NATURTYPER ÖVERVAKNING OCH UPPFÖLJNING... 6 BILAGOR: KARTA 2

3 1. Allmänt om Natura 2000 och bevarandeplaner 1.1 Natura 2000 Medlemsländerna inom Europeiska Unionen, EU, bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Nätverket kallas Natura Syftet är att värna om vissa naturtyper, arter och deras livsmiljöer som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv. Vissa naturtyper och arter är prioriterade, vilket innebär att extra hänsyn ska tas till dessa. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Det är unionens bidrag till förverkligandet av intentionerna i bl.a. Bernkonventionen och konventionen om biologisk mångfald. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s art- och habitatdirektiv (Rådets Direktiv 92/43/EEG) samt fågeldirektivet (Rådets Direktiv 79/409/EEG). EG-direktiven är en form av EU-lagar som medlemsstaterna är skyldiga att införliva i det egna regelverket och tillämpa inom landet. Direktiven binder medlemsstaterna till ett visst mål, men ger de nationella myndigheterna rätt att välja hur målen ska uppnås. Alla områden i Natura 2000-nätverket är av riksintresse enligt 4:e kapitlet Miljöbalken, vilket bland annat innebär att områdets naturvärden får stor tyngd vid prövning av eventuella exploateringsintressen. Dessutom infördes år 2001 en tillståndplikt för åtgärder/verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i ett Natura 2000-område. 1.2 Bevarandeplaner Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vad som är syftet med bevarandet av varje enskilt Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som bedöms vara nödvändiga utifrån den hotbild som finns. I planen beskrivs även de ekologiska förutsättningar som behövs för att området skall bidra till att upprätthålla arterna och naturtyperna i gynnsam bevarandestatus. Detta innebär lite förenklat att "ängen ska förbli äng" och att "naturskogen ska fortsätta att vara naturskog", och att arterna ska fortleva i livskraftiga bestånd. Begreppet "gynnsam bevarandestatus" är närmare definierat i habitatdirektivet liksom i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken (SFS 1998:1252). Bevarandeplanen har flera viktiga funktioner att fylla i den fortgående processen att sköta och förvalta Natura 2000-områden bl.a: Underlag för tillståndsprövningar enligt 7 kap 28a- 29 miljöbalken och framtagande av miljökonsekvensbeskrivningar enligt 6 kap miljöbalken. Fungera som referensnivå för den framtida, med jämna mellanrum återkommande, övervakningen och uppföljningen av gynnsam bevarandestatus. Fungera som vägledning för vård- och förvaltningsåtgärder t.ex. skötselplaner, naturvårdsavtal mm Upplysa och kommunicera med olika intressenter t.ex. markägare om vad som ska bevaras och vad som krävs för att nå bevarandemålen. 3

4 2. Bevarandesyfte 2.1 Övergripande bevarandesyfte Huvudsyftet med området är att bevara en väldokumenterad näringsfattig svagt näringsrik sjö. 2.2 Ingående naturtyper enligt Art- och habitatdirektivet I tabellen nedan anges den naturtyp som anmälts inom området. Naturtypens ungefärliga utbredning framgår av kartbilagan. Arealerna och naturtyperna kan komma att justeras efter den inventering ( basinventeringen ) som genomförs nationellt under Tabell 1. Ingående naturtyper enligt Art- och habitatdirektivet Kod Naturtyp 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Anmäld areal Areal (ha) Andel (%) Bevarandemål 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Utbredningen av oligo-mesotrofa sjöar (3130) utgör minst 54 ha av området. Totalfosfor, ph-värde, absorbans och siktdjup ska uppfylla minst tillståndsklass 2. Siktdjupet ska vara minst 3 meter. Sjön ska ha naturliga vattenståndsvariationer. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen. Uppföljningsbara arter och förekomstnivåer för området fastställs efter genomförd basinventering. 3. Områdesbeskrivning 3.1 Allmän områdesbeskrivning Stensjön ligger i ett skogsdominerat landskap och tillrinningsområdet domineras av äldre barrskog (ca 40 %), medan resterande del utgörs av ungskog, hyggen, plantering och myrmark. Sjön ingår i det nationella nätverk av referenssjöar som upprättades för att följa försurningens effekter och även i länets regionala undersökningsprogram med långsiktig uppföljning av kvicksilverhalter i fisk. 4. Beskrivning av naturtyper 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Definition: Näringsfattiga eller svagt näringsrika sjöar med förekomst av flacka, ibland betespräglade, stränder och grunda bottnar. Vattenvegetationen på de grunda bottnarna består av perenn kortskottsvegetation och på blottlagda stränder och bottnar förekommer lågvuxen annuell pionjär-vegetaion. Sjöhabitatet omfattar stranden upp till medelhögvattenlinjen. 4

5 Representativa sjöar av naturtypen har naturliga vattenståndsvariationer, regelbunden ishyvling och/eller strandbete. Störningen i strandlinjen är en förutsättning för karaktäristisk annuell vegetation som utgör ett betydande inslag på de flacka stränderna som blottas eller utsätts för störning. Den perenna kortskottsvegetationen förekommer längs 20 % av den exponerade litoralzonens (vattenstrandens) längd. Vass och annan högre vattenvegetation förekommer relativt sparsamt liksom slingor och flytbladsvegetation, men kan dominera i skyddade vikar. Sammanlagt bör dessa typer av vegetation maximalt täcka 30 % av objektets yta eller 60 % av strandlängden, men beror mycket på strandens flikighet och förekomst av skyddade vikar. Vattenkemiskt är sjöarna oligo-mesotrofa (näringsfattiga svagt näringsrika) med en totalfosforhalt normalt 25 µg/l P/l (måttligt höga halter) och med en vattenfärg normalt 60 mg Pt/l (måttligt färgat vatten). Sjöar som sedan länge varit sänkta eller dämda och upprätthåller vattenståndsfluktuationer med naturlig säsongsvariation samt reglerade sjöar där förutsättningarna för naturtypens karaktäristiska arter upprätthålls, ingår i naturtypen. Däremot bör sjöar med korttidsreglering (flera gånger per vecka) eller en regleringsamplitud med kraftig negativ påverkan på förutsättningarna för den karaktäristiska vegetationen inte ingå i typen. Karaktärsarter: Strandpryl, bäcknate, löktåg, nålsäv, borstsäv, klotgräs, dvärgigelknopp, vägtåg, ävjebrodd, strandranunkel och slamkrypearter. Ekologiska förutsättningar för gynnsam bevarandestatus: För bevarandet av sjön är det viktigt att vattenmiljön förblir oförändrad. Det som framför allt kan hota naturtypen är åtgärder i direkt anslutning till sjön eller i tillrinningsområde, t.ex. markkalkningen eller gödsling, då detta kan förändrar vattenmiljön avsevärt. Den kalkning som sker i närliggande vatten påverkar inte Stensjön tillrinningsområde. 5. Hotbild Vid beskrivandet av saker som kan skada de utpekade naturvärdena i ett område kan endast nu kända problem belysas. Det är viktigt att ha i åtanke att nya hot troligen kommer att identifieras i framtiden. De hot som är av global karaktär t.ex. klimatförändringar och atmosfäriskt spridna miljöbelastningar kan inte lösas genom skydd eller skötselåtgärder. Att en åtgärd är angiven som hot gör att man ska vara extra uppmärksam. Åtgärden kan vara tillståndspliktig. Hur och var i området åtgärden utförs och vilken hänsyn som tas kan vara avgörande för om åtgärden påverkar området på ett betydande sätt eller inte, d.v.s. är tillståndspliktig eller inte. 5.1 Naturtyper Tabell 2. Hot mot ingående naturtyper. Naturtyp 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Hot Avverkning, markavvattning och skyddsdikning i tillrinningsområdet kan orsaka ökad belastning av humusämnen, grumling och igenslamning av bottenvegetation och grunda bottnar. 5

6 Avverkning av strandskog förändrar hydrologi och struktur i strandzonen och ändrad tillförsel av större organiskt material. Utsättning av främmande arter, eller fiskstammar kan ändra konkurrensförhållanden, sprida smitta och/eller orsaka genetisk kontaminering. 6. Bevarandeåtgärder 6.1 Områdesskydd Stensjön omfattas idag inte av något formellt skydd. Eftersom sjön ingår i referenssjönätverket bör restriktioner mot mänsklig påverkan som direkta avloppsutsläpp, kalkning, muddring, sänkning, dämning, fiske med storfiskemetoder och etablering av ny bebyggelse finnas. Naturtypen är känslig för påverkan i tillrinningsområdet och åtgärder som omfattande dikning, extrem markberedning eller kalkning riskerar att förändra sjöns karaktär och bör begränsas. Vid eventuella avverkningar runt själva sjön bör en skyddszon lämnas. 6.2 Skötselåtgärder Inga skötselåtgärder. 7. Bevarandestatus idag 7.1 Bevarandestatus för området Bevarandestatusen för området bedöms vara gynnsam. 7.2 Bevarandestatus för arter och naturtyper Tabell 3. Bevarandestatus hos ingående naturtyper och arter. Naturtyp 3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder Bevarandestatus Gynnsam 8. Övervakning och uppföljning Uppföljning av bevarandestatusen kommer att ske genom nationellt uppföljningsprojekt. 6

7 KARTA 7