Bevarandeplan. Virisens vattensystem SE

Transkript

1 Bevarandeplan Virisens vattensystem SE Namn: Virisens vattensystem Sitecode: SE Områdestyp: SCI Area: 3700 ha Kommun: Storuman och Vilhelmina Karta: Topografiska 24 E-F Koordinat: Fastighetsägare: Staten Ytterligare skyddsform: Kap 4:6 Miljöbalken Nationalälvs skydd och 7 kap14 Miljöbalken, Strandskydd Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (dnr: ) Versionsdatum:

2 Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. När Sverige trädde in i EU blev vi också en viktig del av Natura nätverket. Över hela Sverige finns idag många naturområden som ingår i Natura Områdena kan vara mycket olika, men gemensamt för dem är att de är ett exklusivt urval av den värdefullaste naturen i Sverige och Europa. Till varje Natura 2000-område skall det finnas en bevarandeplan som ur olika aspekter beskriver området och hur naturvärdena kan bibehållas. Bevarandeplanen skall svara på frågor som: Varför är området utpekat till Natura 2000? Vilka naturvärden och arter är här viktigast sett ur ett EU-perspektiv? Hur står det till med dessa naturtyper och arter inom området? Finns några speciella hot mot området? Vilka bevarandeåtgärder är nödvändiga för att man ska uppnå syftet med området? Hur bör området skötas? Hur följer man upp att området bibehåller och utvecklar de viktigaste naturvärdena? Var går det att läsa mer om området? Mer information om Natura 2000 Mer information om Natura 2000 hittar du på: Länsstyrelsens hemsida Naturvårdsverkets hemsida eller direkt av Länsstyrelsen på telefon

3 Innehåll Karta... 4 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 5 Ingående arter enligt habitatdirektivet... 5 Bevarandesyfte och bevarandemål... 5 Vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 6 Bevarandeåtgärder med tidplan... 7 Skyddsåtgärder... 8 Skötselåtgärder... 8 Bevarandetillstånd inom området... 8 Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter... 8 Beskrivning av livsmiljöer... 8 Beskrivning av arter... 9 Referenser

4 Karta Bakgrundskarta ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande Hela sjön Virisen ingår i Natura 2000-området men bakgrundskartan misstämmer en aning med verkligheten. 4

5 Beskrivning Virisens vattensystem är källsjöområde för Vapstälven, den största svenska älv som rinner västerut och mynnar i Atlanten. Källsjöarna består förutom Virisen också av Övre och Nedre Vapstsjön samt Skalvattnet. Vidare avvattnar ett flertal små flöden systemet från angränsande fjällmassiv. De högst belägna ligger på nära 1200 meter över havet. Vapstälven får med tillskott från omgivande vattendrag snabbt karaktären av en vild obruten fjällälv med både brusande forsar och höga fall. Speciellt vid högflöden, under snösmältningen är vattendraget imponerande. Systemet är inte reglerat och har numera lagstiftat skyddad mot framtida vattenkraftsutbyggnad enligt nationalälvsparagrafen kap 4 6 MB. Virisen med omnejd är också ett erkänt bra ur fiskesynpunkt. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Virisen ingår i nätverket Natura Det har utsetts till det europeiska nätverket därför att det här finns en naturtyp som EU-länderna tillsammans bestämt är extra viktiga att skydda och bevara. Följande naturtyp ska utifrån habitatdirektivet 1 värnas inom området. Kod Naturtyp Areal (ha) 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3700 Ingående arter enligt habitatdirektivet Kod Art Förekomst 1948 Skogsrör (Calamagrostis chalybaea) 2 lokaler inom området Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att ingående naturtyp skall ha en gynnsam bevarandestatus 2. För naturtypen innebär detta att utbredningsområdet bevaras, att viktiga strukturer och funktioner bibehålls, dessa kan exemplifieras i lekbottnar, ståndplatser men också naturligt översvämmade partier. Typiska arter 3 ska också förekomma i livskraftiga populationer som bekräftelse på ett intakt ekologiskt system. För de arter som pekas ut i EUdirektiven innebär en gynnsam bevarandestatus att arternas utbredning och antal inte ska minska och att deras livsmiljö är tillräckligt stor för att arterna skall kunna fortleva. För att garantera att gynnsam bevarandestatus råder har ett antal bevarandemål definierats för naturtypen Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. 1 EU Rådets direktiv 92/43/ EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 2 Fullständiga definitioner av gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper finns i Naturvårdverkets handbok. Natura 2000 i Sverige - handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. 3 Typiska arter är framtagna av Naturvårdsverket för respektive naturtyp. De typiska arterna skall fungera som ett kvitto på att naturtypen har gynnsam bevarandestatus. 5

6 Naturtyper Kod Naturtyp Bevarandemål Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Arealen av naturtypen ska vara minst 3700 hektar och sträckan minst X kilometer (meter). ph-värde ska vara X (6,5) eller högre (tillståndsklass 2). Bottenfauna ska motsvara minst tillståndsklass 2. [Fotnot: Tillståndsklasser enligt Naturvårdsverket Sjöar och vattendrag. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4913.] Vattenlevande organismer ska ha fria vandringsvägar senast år X. Bottenstrukturen ska minst ha klass 1 enligt System Aqua (d.v.s. vattendraget får endast vara försiktigt rensat). Vattendragssträckorna ska uppfylla minst indikatorvärde 2 enligt System Aqua när det gäller vattenståndsvariationer. Minst X (2) av de typiska kärlväxtarterna X, Y och Z ska förekomma i minst X % av provytorna. Populationerna av de typiska fiskarterna X, Y och Z ska vara minst X, Y etc. [Fotnot: Mål sätts upp på objektsnivå utifrån basinventeringen och/eller äldre elfisken.] Populationen av flodpärlmussla ska bibehållas eller öka. Andelen musslor mindre än 5 cm ska utgöra mer än X (10) % av den totala populationen. Art Kod Art Bevarandemål 1948 Skogsrör (Calamagrostis På varje lokal ska minst 25 växande plantor chalybaea) finnas. Vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Här beskrivs endast de viktigaste hoten vi i dag känner till mot Natura 2000-områdets naturvärden. Hoten redovisas som exempel på verksamheter och faktorer som kan innebära en negativ påverkan på de naturtyper och arter som skyddas inom området. Andra hot som idag 4 Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att sätta skarpa mål som är lättare att följa upp för respektive naturtyp. 6

7 är okända kan bli aktuella i framtiden liksom mer storskaliga och diffusa hot som t.ex. klimatförändringar. Aktuella hot mot Natura 2000-området Det Norska statliga kraftbolaget Statkraft har långt gångna planer på att bygga ut Vefsnaälven. En del av Statkrafts utbyggnadsplaner berör Skarmodalsälven och Unkervattnet. Dessa åtgärder som planeras kan också komma att påverka Virisens vattensystem men även områdena SE Skalmodal och SE Vardo- Laster och Fjällfjällen då dessa ligger i anslutning till vattendraget. Utifrån den beskrivning rörande utbyggnadsplanerna som presenterats på nätet är det svårt att yttra sig om hur projektet kommer att påverka vattenföringen i Vapstälven. Byggs en damm i Skarmodalsälven kan vattenregimen komma att påverkas ända upp i Vapstälven om det vill sig illa. Verksamheter m.m. som generellt kan påverka naturtyperna och arterna negativt Skogsbruk i när- och tillrinningsområdet inklusive dikesrensningar och körvägar, kan ge ökad belastning av bl.a. humusämnen och tungmetaller, orsaka grumling och igenslamning. Avverkning av strandnära skog har stora negativa effekter, bl.a. förändrad hydrologi, ljusinstrålning och vattentemperatur samt ändrad tillförsel av organiskt material. Vägar/järnvägar/skogsbilvägar riskerar att skapa vandringshinder samt grumling under eller efter anläggningstiden. Utsläpp av föroreningar från punktkälla, t ex avlopp, täkt, gruva eller annan verksamhet. Reglering av vattenföring resulterar i negativa konsekvenser och medför en förändrad flödesdynamik och skapande av spridningsbarriärer. Utsättningar av främmande arter eller fiskstammar kan förändra konkurrensförhållanden och sprida smitta. Det hotar även den genetiska sammansättningen hos inhemska arter. Bevarandeåtgärder med tidplan Virisens vattensystem är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller samtliga Natura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området negativt är tillståndspliktiga enlig 7 kap 28 a miljöbalken. Området är förutom att vara skyddat inom nätverket Natura 2000 också skyddat enligt nationalälvsparagrafen 4 kap 6 MB. Detta innebär att vattenkraftverk inte får byggas samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Vidare är Virisens vattensystem till stora delar utpekad som riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap 6 MB. Vidare råder också strandskydd enligt 7 kap 14 MB. Syfte är att värna om allemansrätten och friluftslivet samt bevara land- och vattenområden som är biologiskt värdefulla. 7

8 Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Skyddsåtgärder Skogsrör är fridlyst enligt Miljöbalken 8 kap 1-2 med stöd av 1 c Artskyddsförordningen (1998:179). Enligt denna är det inte tillåtet att avsiktligt plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna eller förstöra fridlysta växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen. Området är idag skyddat som naturreservat, detta tillsammans med det skydd som Natura 2000 innebär bedöms vara tillräckligt. Skötselåtgärder Vid förekomst av konstgjorda vandringshinder bör dessa åtgärdas annars bör området tillåtas fri utveckling. Bevarandetillstånd inom området Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att bedöma bevarandetillståndet. Det kommer också att finnas en bättre grund för att fatta beslut om områdets skötsel. Nedan redovisas därför endast en preliminär bild. Bevarandestatus per naturtyp Kod Naturtyp Bevarandestatus 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Gynnsam Bevarandestatus per art Kod Art Bevarandestatus 1948 Skogsrör (Calamagrostis chalybaea) Gynnsam Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter Det pågår för närvarande ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningsmetoder för de olika arterna och naturtyperna (Abenius m.fl. 2004). Bevarandeplanen kommer att kompletteras med information om hur de olika naturtyperna och arterna ska följas upp och bedömas. Beskrivning av livsmiljöer 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 8

9 Naturtypen kännetecknas av i stort sett naturliga älvar och åar, eller delar av system, med relativt näringsfattigt och klart vatten. Under våren uppträder ofta höga vattenstånd. De stora variationerna i vattenstånd under året skapar strandmiljöer med hög biologisk mångfald. Vattendynamiken är skiftande (älvsjöar, sel, forsar och fall). Genom erosion blir vattendragen näringsrikare mot mynningen. Karaktärsarter är lax, öring, flod- och bäcknejonöga och stensimpa och flodpärlmussla. En viktig förutsättning för gynnsam bevarandestatus är oreglerad vattenföring. I sedan tidigare påverkade vattendrag är bibehållna eller förbättrade förhållanden avseende vattenföring och flödesdynamik av stor betydelse. Oreglerad vattenföring upprätthåller en stor variation gällande bottensubstrat, vegetation och strandstrukturer och därmed förutsättningar för naturligt förekommande arter. Naturliga omgivningar med strandskog och våtmarker är betydelsefulla. Strandskogen är viktig för beskuggning av strandnära partier och för tillgången på substrat i form av nedfallande material, stambaser och död ved i eller i anslutning till vattendraget. I låglänta delar och på finkorniga jordar där vattendragen tillåts meandra karaktäriseras den naturliga närmiljön av omväxlande erosions och sedimentationspartier med regelbundet blottlagd jord och förekomst av branta strandbrinkar. Även anslutande delar med ett extensivt jordbruk med bete och slåtter kan vara betydelsefullt. Beskrivning av arter 1948 Skogsrör (Calamagrostis chalybaea) Skogsrör är ett löst tuvat gräs med upp till 1,5 m höga strån. Karakteristiska kännetecken är den kraftiga, styva och gråvioletta vippan och håren nedanför ledknutarna. Skogsrör är endemisk för norra Europa vilket innebär att arten inte finns på något annat ställe i världen. Huvuddelen av de kända förekomsterna ligger i ett bälte från norska Nordland till södra Norrlands skogsland. Arten är kalkgynnad och förekommer ofta i högproduktiva granskogar med rik högörtsvegetation som t.ex. nordisk stormhatt och torta. Skogsrör växer också ofta utmed skogbäckar, i raviner och i skogssluttningar. Skogsrör är mycket skuggtålig, men blomning och frösättning är bättre i mer ljusöppna miljöer. Groning gynnas av förekomst av bar mark och arten uppträder därför ofta i kulturskapade miljöer som mindre kalhyggen, vägkanter och liknande. Arten är inte hotad i Sverige. Fridlyst. Referenser Abenius J., Aronson, M., Haglund, A., Lindahl, H. & Vik, P Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket, Stockholm. Abenius, J Plan för projektet Metoder för uppföljning och övervakning av Natura Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura Naturvårdsverkets webbplats. Naturvårdsverket, handbok 2003:9. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket Sjöar och vattendrag. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport

10 10