Bevarandeplan Natura 2000

Transkript

1 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken mm) Areal (ha): 3 SE Agnmyren Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Kod Namn Areal (ha) % av yta 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 2 67 Ovanstående arealuppgifter, som tidigare rapporterats in till nätverket Natura 2000 för detta område, har visat sig vara felaktiga. Bevarandeplanen som följer har skrivits utifrån de nya uppgifter vi har om detta område. Ytterligare ändringar av ingående naturtyper kan bli aktuella efter att basinventeringen genomförts. 1

2 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE Agnmyren Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer... 3 Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt?...4 Bevarandeåtgärder - med tidplan... 4 Bevarandestatus idag... 5 Uppföljning av bevarandemålen... 5 Referenser... 5 Kartor... Namn: Kommun: Områdeskod: Agnmyren Mora SE Områdestyp/status: SCI Ägarförhållanden: Privat: Mora Naturvårdsfond Areal (ha): 3,35 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Kod Namn Areal(ha) % av yta 3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation 1,7 50,7 Ingående arter enligt habitatdirektivet Inga noterade. Beskrivning av området I norra delen av Klikten, den förkastningsspricka som delar Sollerön, finner man en 2

3 intressant liten damm. För några tusen år sedan bildade Siljan här en grund, skyddad vik lämpad för fiske. Området har en lång historia och stenåldersgravar är funna längre upp i förkastningsdalen. Längs Agnmyren ligger två gravfält från vikingatidens slut (Riksantikvarieämbetet 1992). I områdets sydöstra del finns ett litet kalkbrott, kallat silvergruvan, där mineral som zinkblände och blyglans brutits. Idag är en del av branten skyddad som naturminne för att bevara den väl utbildade förkastningsbranten och den kalkgynnade floran med riklig förekomst av blåsippor. En stig går genom området (Länsstyrelsen 1986). Agnmyren är en liten sjö med rika växtförhållanden tack vare det kalkhaltiga sippervattnet från Klikten, den branta sluttningen i områdets östra del. Kalktuffbildning är synlig där kalkhaltigt vatten sipprar ur berget, främst på bergväggarna i dagbrottet. En damm byggdes för att motverka tidigare utdikningar och myren antog karaktären av en eutrof sjö (Länsstyrelsen 1986). Sjön är känd i Siljanstrakten som en av de största grodlekplatserna. Det är tusentals exemplar av vanlig groda som i månadsskiftet april-maj samlas i dammen för parning. En mindre mängd åkergroda leker också i dammen. Även mindre vattensalamander finns i någorlunda stort antal. En av anledningarna till det rika groddjursbeståndet är att det saknas fisk i dammen. Redan under tidig höst tar syret slut och det bildas svavelväte i den multnande växtmassan på bottnen. Detta slår ut eventuella fiskar och gynnar grodornas yngel, som lämnar pölen redan på eftersommaren. Karaktärsarterna för Agnmyren är de höga beståndsbildande vattenstrandsväxterna bladvass, bredkaveldun och gul svärdslilja. Även missne och vattenklöver är iögonenfallande arter trots sitt låga växtsätt. På vattenytan finner man andmat och mossan vattenstjärna, vilka båda tar sin näring direkt ur vattnet och saknar kontakt med botten. En spännande vattenväxt är också vattenbläddran som avslöjar sin närvaro med de små uppstickande gula blommorna. Fågellivet är rikt i området, även om Agnmyrens ringa storlek gör att området inte i första hand utmärker sig för sina ornitologiska värden. Närheten till andra fågelrika områden, som SPA-området Norrviken norra (SE ), gör dock att många arter besöker även Agnmyren. Sävsångare, rörsångare och årta förekommer, liksom vattenrall. På åkrarna kring Natura 2000-området häckar tofsvipa och storspov. (Naturskyddsföreningen i Mora, opubl.) Bevarandesyfte Det främsta syftet för området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för samtliga naturtyper och arter som legat till grund för utpekandet av området till nätverket Natura Bevarandemål Observera att nedanstående bevarandemål inte är fullständiga. På grund av kunskapsbrist saknas i några fall specifika värden. Dessa är i sådant fall ersatta med 3

4 ett x. Målen kan i flera fall behöva revideras i samband med kommande uppföljning. Även listorna över typiska arter kan komma att justeras Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation Arealen naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation ska vara minst 1,7 hektar. Täckningsgrad av täta bladvassbestånd ska vara mellan %. Mängden lekande groddjur ska inte minska. Minst två av de typiska kärlväxtarterna (bladvass, bredkaveldun, gul svärdslilja, missne, vattenklöver, andmat, vattenbläddra, kransslinga, blomvass, särv-arter, slamkrypa, dyblad, korsandmat, ävjebrodd, axslinga, vattenpilört, grovnate, långnate, sjöranunkel, stor andmat, vattenaloe) ska förekomma i minst x (60)% av provytorna. Beskrivning av arter/livsmiljöer Om inte annat anges så är Länsstyrelsens beskrivningar av arter/livsmiljöer baserade på Naturvårdsverkets generella vägledningar för arter och naturtyper inom nätverket Natura 2000 (Naturvårdsverket 2003) Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation. Vattnet är grumligt och stillastående. ph är vanligen >7. Sjöarna har en hög biologisk produktion och innehåller artrika växt- och djursamhällen. Sjöarna omges av breda bladvassbälten. (Naturvårdsverket 2003) Agnmyren är en liten sjö med rika växtförhållanden tack vare det kalkhaltiga sippervattnet från Klikten. En damm har byggts för att återställa vattenspegeln efter tidigare utdikningar. Sjön är känd i Siljanstrakten som en av de största grodlekplatserna. Det är tusentals exemplar av vanlig groda som i månadsskiftet april-maj samlas i dammen för parning. En mindre mängd åkergroda leker också i dammen. Även mindre vattensalamander finns i någorlunda stort antal. En av anledningarna till det rika groddjursbeståndet är att det saknas fisk i dammen. Redan under tidig höst tar syret slut och det bildas svavelväte i den multnande växtmassan på bottnen. Detta slår ut eventuella fiskar och gynnar grodornas yngel, som lämnar pölen redan på eftersommaren. Karaktärsarterna för Agnmyren är de höga beståndsbildande vattenstrandsväxterna bladvass, bredkaveldun och gul svärdslilja. Även missne och vattenklöver är iögonenfallande arter trots sitt låga växtsätt. På vattenytan finner man andmat och mossan vattenstjärna, vilka båda tar sin näring direkt ur vattnet och saknar kontakt med botten. En spännande vattenväxt är också vattenbläddran som avslöjar sin närvaro med de små uppstickande gula blommorna. Fågellivet är rikt i området, även om Agnmyrens ringa storlek gör att området inte i första hand utmärker sig för sina ornitologiska värden. Närheten till andra fågelrika områden, främst Norrvikens SPA-område, gör dock att många arter besöker även Agnmyren. Sävsångare, rörsångare och årta förekommer i området, liksom vattenrall. På åkrarna kring Natura 2000-området häckar tofsvipa och storspov. 4

5 (Naturskyddsföreningen i Mora, opubl.) Agnmyren Andra arter som kan förväntas finnas i denna typ av sjöar är dyblad, ålnate och andra naten, stor andmat, vattenaloe, gul näckros, kransslinga och hornsärv. (Naturvårdsverket 2003) Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Om inte annat anges så är Länsstyrelsens bedömningar av hotbilder baserade på Naturvårdsverkets generella vägledningar för arter och naturtyper inom nätverket Natura 2000 (Naturvårdsverket 2003) Det största hotet mot områdets värden är en alltför låg vattennivå. Åtgärder för att förbättra befintliga stigar och anordningar för friluftslivet utgör i allmänhet inte något hot mot den utpekade naturtypen. Inom det område som är utpekat som naturminne skall dock föreskrifterna för naturminnet följas. Åtgärder för att minska bladvassens utbredning för att nå uppställda bevarandemål utgör inte heller något hot mot området Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation Följande åtgärder kan påverka naturtypen negativt: Ändrad reglering av sjöns vattennivå resulterar i sänkta eller höjda, och oftast utjämnade, vattenståndsamplituder vilket kan leda till ökad igenväxning och andra eutrofieringssymptom, försumpning eller erosion i strandlinjen. Vattennivån i Agnmyren styrs av dammen vid sjöns utlopp i områdets nordligaste del. En alltför låg vattennivå utgör ett hot mot områdets värden. Ökat läckage av näringsämnen från omkringliggande jordbruksmark kan påskynda eutrofieringen (övergödningen). Intensiv växtodling i strandzonen ökar risken för erosion samt läckage av växtnäring och bekämpningsmedel. Regelbunden rensning av diken kan orsaka grumling. Upphörd hävd och/eller skogsplantering på omkringliggande betesmarker ökar igenväxningstakten i strandzonen. Utsättning av främmande arter eller fiskstammar kan ändra konkurrensförhållanden, sprida smitta och/eller orsaka genetisk kontaminering. För att de rika bestånden av groddjur ska finnas kvar i området bör Agnmyren förbli fiskfri. Exploatering av strandområdet. Anläggning och underhåll av vägar, järnvägar och skogsbilvägar kan orsaka grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen i diken och vattendrag uppströms. Ökad andel barrträd i närområdet ändrar markkemi och förändrar landskapsbilden. 5

6 Utsläpp av föroreningar från punktkälla, t ex avlopp, industri, täkt eller annan verksamhet. Bevarandeåtgärder med tidplan För att bevara Agnmyrens värden är det av största vikt att sjöns vattennivå regleras genom en damm vid sjöns utlopp. Planer på att höja sjöns vattennivå genom att byta ut den nuvarande dammen till en ny damm av typ munk är långt gångna, och Mora kommun beräknar utföra åtgärden senast sommaren Bladvassens utbredning kontrolleras genom årlig skörd av vass. Med längre intervall (10-15 år) kan det vara nödvändigt att minska rotfiltens utbredning genom fräsning eller liknande åtgärder. Vid fräsning eller grävning bör särskild hänsyn tas för att inte skada kulturmiljövärden. Den branta sluttningen i områdets östra del är skyddad som naturminnet Klikten. En skötselplan finns för naturminnet. Återkommande skötselåtgärder omfattar röjning av lövsly och gran (Länsstyrelsen 1986). Området ingår i riksintresse för naturvården, Sollerön. Området omfattas också av riksintresse för friluftslivet, Siljanområdet, samt av riksintresse för kulturmiljövården, Sollerön. De fornlämningar som finns i området bör bevaras väl synliga och skyddade i landskapet enligt den vårdplan över Sollerö-Bengtsarvet som upprättats av riksantikvarieämbetets fornvårdsenhet (Riksantikvarieämbetet 1992). Bevarandestatus idag Innan basinventeringen är genomförd vet vi inte om gynnsam bevarandestatus råder i hela området. Uppföljning av bevarandemål Efter genomförd basinventering kommer områden att definieras där fri utveckling får råda. I områden där icke gynnsam bevarandestatus anses råda kommer uppföljning att ske mot uppställda mål. Skötselåtgärder kommer att utföras för att nå fastställda mål. Referenser Länsstyrelsen i Kopparbergs län Naturminne Klikten. Beslut och skötselplan. Dnr Naturskyddsföreningen i Mora Mora Naturvårdsfond. Agnmyren, Sollerön, Mora kommun. En näringsrik damm med välutvecklad lerslättsjöflora. Opublicerat. Naturvårdsverket Naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation.. Natura 2000, Art och naturtypsvisa vägledningar. 6

7 Riksantikvarieämbetet Vårdplan över Sollerö-Bengtsarvet Sollerö socken W-län, obj.nr. 90. Upprättad av Johan Leppänen, Fornvårdsenheten, Riksantikvarieämbetet Jenny Sander

8 SE Agnmyren Agnmyren meter Koordinater angivna i rikes nät Underlagskarta lantmäteriet medgivande