Seismiska prognoser möjliga med ny teknik

Transkript

1 Rekordrullning i Svappavaara tack vare hög driftsäkerhet, sid 4-5 Vi har varit med om förändringar förr Gästkrönikör Ann-Helen Laestadius SID 7 Nr 2 December Seismiska prognoser möjliga med ny teknik LKAB på plats på klimatkonferens Lyfter klimatsmarta lösningar som Green Pellets och Ulcos. Sid 2 LKABs investeringar i utbyggda mätsystem ökar nu även möjligheten att minska bergrörelserna via en förbättrad planering av brytningen. Sid 2 Pelletspralin ger mersmak Sid 6-7 Koskullskulle rullar på Malmbanan Nu har nya loken namngetts. Sid 10 Maskoten Doris hälsade välkommen i Luleå.. Foto: Lennart Jönsson Glad familjefest på LKAB-dagen Hela malmfältare deltog på LKAB-dagen i Luleå som bjöd på matig jullunch, mys med barnfavoriterna Isidor och Doris på COOP Lars-Eric Aaro, tf vd, LKAB. Arena och elitseriehockey. Helt perfekt, engagemanget, att alla är med är kanonbra, tyckte Niclas Rosenberg. Sid blir inte det katastrofår vi befarade I Kiruna, Malmberget och Svappavaara har man sett vändningen i våra affärer. På produktionsorterna kör bl a fordon skytteltrafik mellan våra gamla malmtippar och krosstationer. Varenda pellets vi kan få fram är såld. I Luleå slår malmhamnen leveransrekord, och i Narvik köar båtarna för att få komma in och lasta. Under hösten har vi på LKAB haft ett tempo i våra leveranser av järnmalmsprodukter som varit högre än någonsin tidigare. Kontrasten mot i våras är enorm. Trots att pelletspriset sjunkit med nära 50 procent, ser helåret 2009 inte ut att bli det katastrofår som vi befarade i våras, när vi kunde konstatera att även vår kassa halverades. När vändningen kom stod LKAB starkt. Vi gjorde ett antal strategiska underhållsinsatser under våren i några av våra förädlingsanläggningar, som fått anstå under högkonjukturen. Forts sid 12 Vinn möte med Kalla Sid 10 Läsarnas frågor besvarades av LKAB:s chef Läs Lars-Eric Aaros chatt. Sid 8-9

2 2 LKAB framtid December 2009 Monica Quinteiro gläds åt att den nya tekniken ökar LKABs kunskap om bergrörelserna. Ny teknik möjliggör seismiska prognoser MALMBERGET Miljoninvesteringarna i mätutrustning i LKABs gruvor gör det i dag möjligt att producera seismiska prognoser. Dessutom kan vi bättre planera brytningen för att minska bergrörelserna, konstaterar Monica Quinteiro, verksamhetschef teknik gruva, LKAB. Investeringen på 15 miljoner kronor i gruvan i Malmberget och 11 miljoner kronor i gruvan i Kiruna, ger ett utbyggt system av geofoner som dramatiskt ökar informationsflödet från bergrörelserna i gruvorna. Aldrig tidigare har LKAB kunnat avläsa och så systematiskt kunnat följa produktionens påverkan på bergspänningar och bergrörelser. Den ökade kunskapen ger nu helt nya möjligheter. Monica Quinteiro, verksamhetschef teknik gruva LKAB: Utifrån data som vi får från geofonerna och den kunskap vi har om brytningssekvenserna ser vi samband i hur de olika delarna genererar seismisk aktivitet. Det gör att vi med ett halvårs framförhållning kan säga hur bergrörelserna kommer att se ut. Christina Dahnér, specialist på gruvseismik LKAB, förklarar mer konkret vad den ökade kunskapen innebär: Det är framförallt bergrörelser i malmernas takskivor Vi kommer att kunna reducera antalet stora seismiska händelser och hängväggar som genererar de större skakningarna. Det vi kan se i dag är hur bergrörelserna triggas beroende på i vilken ordning och på vilket sätt vi väljer att bryta en ny ort. Vi kan också följa hur och var den seismiskt aktiva zonen finns och hur den förändras i anslutning till hängväggen och hålrummen. Det innebär att vi ser hur den zonen kryper närmare markytan. Vi kommer att veta mer exakt var gropar bildas, när en takskiva bryter igenom till dagytan och när detta kommer att ske och får genom detta en längre framförhållning. Det handlar om att vi kan förutsäga om aktiviteten ökar eller minskar i olika områden det närmaste halvåret. Vilka åtgärder i produktionen kan ni göra? Vi kan öka framförhållningen i brytningen och låta Foto: Fredric Alm vissa moment ta längre tid. Det betyder att vi måste ha en längre planeringshorisont. Det här arbetet sker i samarbete med gruvplaneringen. Målet är att vi ska försöka producera inom ramen för vår brytningsmetod på ett sätt som ger en jämnare spänningsomvandling i bergmassan. Menar du att den seismiska aktiviteten kommer att minska? Bergrörelserna kommer att fortsätta i Malmberget så länge gruvan lever. Men vi kommer att kunna styra dem bättre, vilket gör att samhällspåverkan i form av skakningar kommer att sjunka. Inga bergrörelser är ett orealistiskt mål, men vi kommer att kunna reducera antalet stora händelser, konstaterar Dahnér. När ni säger att ni kan förklara händelser, vad innebär det? Det är en del i lärprocessen. Förklara händelser betyder att man kan säga varför den hände just där och just då.. På så sätt förstår vi hur det hänger ihop och kan göra förändringar i vår framtida brytning. Det är alltså en viktigt del både i vår planering och för samhället i ett längre perspektiv, säger Dahnér. KAJSA LINDMARK Anders Lundkvist tror på investeringarna i vindkraft. Vi släpper ut lite i jämförelse med våra konkurrenter Hallå där Anders Lundkvist, LKABs expert på energifrågor som befinner sig på klimatkonferensen i Köpenhamn. Vad gör du på konferensen? Jag är här för att besöka sidoevenemang till konferensen som berör LKAB närmast. Jag ska också få känsla för atmosfären och se vad som händer i slutskedet av konferensen. Vi kommer att på plats få en ordentlig slutsummering om vilka slutsatser man kan dra redan nu. Kommer du att driva LKABs frågor? Får jag chansen kommer jag absolut att berätta om LKABs satsningar och vår produkt. Det handlar mycket om att träffa och prata med folk. Vilka satsningar kommer du att tala om? Vi har en hel rad intressanta frågor, som ULCOSprojektet, våra vindkraftasatsningar, skogssänkesatsningar och olika övergripande arbeten som vi jobbar med. Självklart berättar jag om vår magnetitmalm, Green pellets. FAKTA: Hur kan LKABs råvara kallas grön? Det är för att den har en bra prestanda och vi utnyttjar dess egenskaper fullt ut. Det är den mest effektiva råvaran globalt sett. Vi släpper ut lite i jämförelse med motsvarande industri i världen. Varför är det viktigt att berätta om satsningarna? Inom industrin finns ett stort tekniskt kunnande. Detta kan användas till att skapa förändringar för att minska CO 2 -utsläppen på sikt. Arbetet måste ske internt i företagen och vi har ett stort ansvar själva att hitta de rätta metoderna. Men då gäller det även att skapa sig förutsättningar. Beslutsfattarna måste vara beredda på att ta beslut i frågor som är flaskhalsar. Jag är helt säker på att det kommer att ske stora förändringar om vi får de rätta förutsättningarna. KAJSA LINDMARK Några av de projekt LKAB driver eller deltar i för att minska påverkan på klimatet: GREEN PELLETS: LKABs magnetitbaserade pellets ger stora miljöfördelar. Vid framställningen av pelletsen frigörs stora mängder energi från magnetiten som minskar behovet av fossila bränslen och därmed koldioxidutsläppen. När LKABs pellets används i masugn blir de totala koldioxidutsläppen från gruva till stål hela sju gånger lägre än om stålverken skulle välja alternativet att sintra hematitfines istället. ULCOS: Projekt som undersöker möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från den europeiska stålindustrin. LKAB bidrar med experimentmasugnen i Luleå för att studera hur CO 2 -utsläppen från masugnar kan reduceras. CO 2 -BINDNING: LKAB bedriver ett så kallat CCS-projekt (Carbon Capture and Storage). Syftet är att utreda möjligheten att avskilja koldioxid och binda den i gråbergsdeponier. VINDKRAFT: LKAB är delägare i BasEl som bland annat satsar på förnyelsebara energikällor. Under 2009 har den första vindkraftsparken uppförts och utredning pågår för att undersöka möjligheten till framtida vindkraftproduktion på LKABs industriområden. SKOGSPRODUKTION: Genom ökad skogsproduktion försöker LKAB tillsammans med andra aktörer reducera koldioxidhalten i atmosfären och genomför praktiska försök som syftar till att fördubbla skogsproduktionen på avgränsade ytor. På längre sikt kommer man, genom ökad skogsproduktion, att kunna binda motsvarande mängd koldioxid som LKAB släpper ut.

3 nr 1 november 2009 på sig December 2009 LKAB framtid 3 Spricktillväxten är inte onormalt hög i Malmberget MALMBERGET Över 200 hus har undersökts, i över 30 år har besiktningar gjorts och förutom nio hus på svaghetszonen har inga skadade hus kunnat hittas. Joakim Björnström, Yttre miljö, LKAB, konstaterar detta faktum: Spricktillväxten skiljer sig inte från det normala. Vi har ett väldigt bra underlag för att göra den bedömningen. Det skakar mer i Malmberget än på orter som inte har gruvbrytning i närheten av samhället, det är klarlagt och ingen tvistefråga. Men, om det skakar så att husen skadas är en fråga som i den allmänna debatten ibland upplevs som osäker. År 2000 köpte LKAB in nio skadade hus som står på svaghetszonen i östra Malmberget efter åläggande från Bergstaten, där anser LKAB att det inte är klarlagt i vilken utsträckning gruvverksamheten påverkat eller om det är en naturlig förekomst. Men, fakta är att utöver det har över 40 års mätningar, undersökningar i över 200 hus, somliga årligen i 20 år, några rent av två gånger per år, inte visat på någon onormal spricktillväxt i fastigheterna. Nationella experterna Nitro Consult har i 30 år utfört mätningarna och Olof Bergström, kontorschef Luleå, är tydlig med att uppdragen utförs enligt nationell praxis: Vi gör husbesiktningar enligt gällande svensk standard. Den bygger på en genomgång av hela huset, dokumentation av befintliga defekter. Allt måttbestäms och ritas in grafiskt. Det är samma standard som gäller för t ex arbetet med Citybanan i Stockholm, eller andra anläggnings- eller industriprojekt, som orsakar vibrationer som gäller med gruvbrytningen i Malmberget och Kiruna. Det har pågått vibrationsmätningar i vår regi sedan slutet av 70-talet i Malmberget. Det har gett en omfattande kunskap om hur vibrationerna sprids i samhället. Sedan slutet på 90-talet finns det ett antal Hans Hedman på Nitro Consult genomför en besiktning enligt nationella normer. Nationellt standardiserade mätningar utförs via kalibrerade instrument. fasta mätstationer. Sedan har vi flyttbara mätpunkter som vi kan placera i hus under några månader. Vad visar mätningarna? Det skakar mer i Malmberget än på orter som inte har en gruva, men vibrationsnivåerna från sprängningarna har med åren blivit lägre. Om det nu inte är gruvbrytningen som orsakar sprickorna, vad är det då som händer med husen? Alla hus har sprickor. Det normala huset är inte sprickfritt. Jag har aldrig hört att någon hittat ett hus utan sprickor. Väder och vind påverkar mest, hårda höststormar eller extrem kyla. Men också snö- laster, åldrande, egna nyttjandet, det är en massa orsaker som normalt påverkar ett hus. Trä är ett levande material och det påverkas mycket av luftfuktighet, det märker väl många att en dörr kan vara svår att stänga under en del av året, men inte sedan, säger Bergström och tillägger: Bristande underhåll bidrar också. En fasadspricka som inte lagas kan fyllas med fukt och leda till frostsprängningar som förvärrar skadan. Men, ni får betalt av LKAB för mätningarna, levererar ni inte bara de svar som LKAB vill ha? Självklart inte. LKAB är som vilken kund som helst. Vi har många kunder över hela landet och vi följer samma normer i det arbetet som med alla andra. Länsstyrelsen har faktiskt efter krav från boende i Malmberget krävt in uppgifter för att se att vi uppfyller de normer som gäller och efter en granskning har vi fått klartecken att vi uppfyller alla krav som ställs. Joakim Björnström som arbetar med frågorna om påverkan på just yttre miljö på LKAB tar spontant upp den bergrörelse som ägde rum den 17 maj i år i Malmberget. Efter den 17 maj har vi utökat kontrollen för att utreda om den större seismiska händelsen faktiskt medförde någon påverkan på fastigheter. Vi kan redan nu se att det inte blivit några påtagliga skador, några strukturella skador, men vi vill nu säkerställa om vi har orsakat några kosmetiska skador som t ex tapetsprickor. Vi vill vara helt säkra på att vi inte orsakat negativ påverkan på hus. Har vi det måste vi ersätta de skadorna, det är en självklarhet för oss. Varför finns det en etablerad sanning att husen spricker på grund av gruvbrytningen då? Vi har nog varit för dåliga på att berätta om resultaten och på att förklara att våra mätningar följer nationell standard. En trasig dagvattenbrunn som en traktor kört sönder blir i media en skada som gruvbrytningen orsakat, det spär på en felaktig bild. Vi har inte överskridit de vibrationsvillkor vi fick 2008 av miljööverdomstolen och då ska man veta att de villkoren är väldigt stränga, även om vi når den nivån föreligger ingen risk för skada på huset. Att det däremot upplevs som störande, det är en annan sak och det har vi respekt för. Därför har vi nu börjat utveckla s k komfortmätningar, slutar Björnström. RONNY OLOVSSON Stabilare elnät när gruvhissarna kör hårt KIRUNA Ovanför sovringsverket på Kiirunavaara har en ny elanläggning tagits i drift. Tack vare den kan de stora malmhissarna nu starta och accelerera med full kraft utan att det stör elnätet. Hissarnas stora likströmsmotorer utgör en snabbt varierande last som orsakar stora spänningsvariationer när flera hissar, eller spel som de kallas med gruvspråk, accelererar samtidigt. Dessa variationer stör elutrustningar både inom och utom LKAB. För att minska dessa variationer har hittills restriktioner lagts in i bergspelens styrsystem så att bara ett spel av sju får accelerera samtidigt, säger projektledaren Lennart Mukka. Detta har i sin tur begränsat möjligheten att utnyttja spelen fullt ut. För att medge full produktionskapacitet på 35 miljoner ton råmalm per år från den nya huvudnivån KUJ 1365 i framtiden har det nu installerats en så kallad dynamisk faskompenseringsanläggning som snabbt tillför energi för att begränsa spänningsvariationerna. Den begränsar variationerna som uppstår i elnätet vid acceleration av bergspelens motorer och minskar spänningsvariationerna. Dessutom ökar bergsspelskapaciteten med cirka 30 procent, säger Lennart Mukka. Responsen uppmuntrar Du håller i LKAB Framtid nr 2. Responsen på den här nya tidningen har varit uppmuntrande. Vår ambition att berätta mer för fler om det som händer i och runt LKAB möter uppenbarligen en efterfrågan i Malmfälten. Tidningen är inte okontroversiell, men så ska det ju vara! Världsunika SILA i Narvik invigdes med pelletssläpp, sid 11 SIFO: Över 90 procent accepterar stadsflytt Gällivares girlpower världsbäst! På brottarklubben GSK:s brottarmattor möter vi världsmästarinnan Sofia Mattsson, den senaste i raden av stjärnor som världens nu kanske bästa brottarklubb producerat. LKAB Framtid 97 procent i Gällivare och 96 procent i Kiruna säger sig acceptera samhällsomvandlingen i Malmfälten till följd av de beslutade nya huvudnivåerna. lät unga talangen Liv Martinsson, 10 år, utmana stjärnan och sökte svaret på hur det kommer sig att just girlpower från Gällivare blivit världsbäst. Resan har börjat tillbaka till framtiden Malmbergarna har alltid rört Bygg inte på malmen igen! LKAB utvecklar möjlig lösning på klimathot Tävla och vinn äventyrsryggsäck Egen vindkraft sänker kos tnader Chatta med Lars-Eric Aaro, tf vd, LKAB Ställ dina egna frågor... Såhär i början känns det viktigt att presentera en mängd basfakta som påverkar villkoren för samhällsomvandlingen i både Kiruna och Malmberget. Med tiden kommer vi att berätta om många andra saker som också formar LKABs och våra verksamhetsorters framtid. I första numret bjöd vi in till de första två chattarna i LKABs historia. Det kom in fler frågor än vi klarade att besvara, men några av dessa obesvarade hittar du i spalten Fråga LKAB i den här tidningen. Den här gången är du välkommen att ställa dina frågor till Monica Quinteiro, som är LKABs expert på var malmerna ligger och som analyserat utvecklingen av skalv i olika delar av Malmberget. Monica chattar på på måndag den 21 december kl Nästa nummer av LKAB Framtid kommer den 5 februari. Vi ses 2010! LOTTA FOGDE Kommunikationsdirektör, LKAB Chatta med Monica Quinteiro på måndag På måndag 21 december kl kan du chatta med Monica Quinteiro på

4 4 LKAB framtid December 2009 Vilken plats i Malmberget tycker du är finast? BARBARA JAKUBUWSKA, 67 år, Malmberget Jag tycker att Fokushuset och det som är kvar av centrum är vackrast. JOHAN BJÖRK, 19 år, Gällivare Sporthallen är finast tycker jag. Marie-Louise Fors i kontrollrummet. Det här trivs jag bäst med eftersom det är det jag har lärt mig senast. Rekordrullning i S MAGNUS MALTERYD, 39 år, Gällivare Kyrkan tycker jag är fin. EMELIE KALLA, 19 år, Malmberget Uppe på Hermelin med alla gamla hus. HOLGER OLOFSSON, 73 år, Malmberget Norra Mosebacke där vi bor. Där finns en liten fin sjö. SVAPPAVAARA Verket har hållits igång i 39 dygn och 21 timmar utan stopp. Det är rekord för ett grate-kiln-verk. I dag har Svappavaara det driftsäkraste verket i företaget, säger Marie-Louise Fors, driftare, operatör och provtagare i pelletsverket. Det är ett gammalt verk och för att lyckas köra utan avbrott krävs det ett dagligt underhåll och att alla gör ett bra jobb inom sina ansvarsområden, säger Marie-Louise Fors. Hon har själv erfarenhet av flera olika områden, då hennes skiftlag roterar på arbetsuppgifterna och växlar nu mellan driften, operatörssidan och provtagningen. Det senaste året har varit turbulent i Svappavaara. Under årets första sex månader låg produktionen nere och personalen pendlade till Kiruna respektive Malmberget. Jag arbetade i Malmberget. Väl på plats trivdes jag jättebra med arbetsuppgifterna och de nya arbetskamraterna. Men jag måste erkänna att det kändes konstigt inför flytten, säger hon. Även Agne Vallsten, som ingår i resursstyrkan i anrikningsverket, trivdes på sin tillfälliga arbetsplats under jord på nivå 1045 i Kiruna. Det var bra på flera sätt. Vi fick komma ut och se andra delar av företaget, jag hamnade i ett kanongäng och trivdes som fisken i vattnet, säger han. Sedan 1 juni körs pelletsverket och anrikningsverket i Svappavaara för fullt. Uppstarten efter det långa stoppet gick mycket bra, trots att pelletsverket just fått en ansiktslyftning. 14 minuter efter beräknad start rullades de första kulorna. Starten var något utöver det vanliga och personalen var otroligt engagerad när de kom tillbaka och jobbade hela sommaren när resten av företaget hade ledigt. Till vår hjälp kom personal från Kiruna och när de väl kommit in i arbetet funkade det suveränt, säger Göran Lantto, tf produktionschef i pelletsverket. Hösten i Svappavaara har flutit på bra och verken har kunnat producera pellets med en jämn och hög kvalitet. En annan fördel med att hålla igång produktionen är Starten av verket var något utöver det vanliga att maskinslitaget blir jämnare och vi kan totalt sett producera mer pellets när vi går för fullt, säger Göran Lantto. En öppning av Gruvberget är bevis för att LKAB tror på framtiden och skulle bidra till att öka råmalmproduktionen. Vi hoppas på att produktionen i Gruvberget får komma igång under våren, eftersom det i dag är råmalmstillgången Agne Vallsten ser till att kvarnarna i Anrikningsverket fungerar som de ska.

5 December 2009 LKAB framtid 5 23 april 2008 sköts första salvan för provbrytning i Gruvberget. vappavaara som är begränsningen i företaget, säger Göran Lantto. Hur framtiden ser ut är oviss, men det finns en försiktig optimism hos många av de anställda i Svappavaara. Självklart hoppas vi få köra nu när verken går så bra, även om företaget skulle tvingas till att dra ner på produktionen, säger Marie-Louise Fors. KAJSA LINDMARK Foto: Fredric Alm Göran Lantto, tf produktionschef Pelletsverket, Marie-Louise Fors och Agne Vallsten bidrar alla tre till att få verken i Svappavaara att gå som de ska. Råvarubristen leder till stopp KIRUNA Från tvärstopp på marknaden till full fart på några månader. Nu lider LKAB tvärtom av råvarubrist. Det är angenäma bekymmer, men visst är det en frustration samtidigt när vi tvingas stanna verk i brist på rågods, säger Jan-Ivan Johansson, förädlingschef i Kiruna. Omsvängningen på järnmalmsmarknaden är nästan overkligt snabb. Först tvärstopp och nu plötsligt fyllda orderböcker och rekordkörning i verken och malmhamnarna. Lars-Eric Aaro, tf vd, LKAB konstaterar: Under hösten har vi på LKAB haft ett tempo i våra leveranser av järnmalmsprodukter som varit högre än någonsin tidigare. Kontrasten mot i våras är enorm. Nu har LKAB fått ett nytt, angenämare problem, allt man hinner producera är redan sålt, pelletsproduktionen är på nya rekordnivåer och faktum är att situationen just nu summeras bäst med ett ord: råvarubrist. Ett ord som gör bl a Gruvberget aktuellt på nytt. Jan-Ivan Johansson, förädlingschef Kiruna: KK2 stod stilla från den 9 november till den 27 november. Istället körde vi max i övriga verk och vi kunde kompensera något för bortfallet genom att optimera produktionen i KK4. Hur kunde det bli så här? Vi har förbrukat de buffertlager som funnits där vi normalt har rågods på lager, delvis på grund av att vi har haft en begränsad gruvproduktion då vi genomfört förstärkningsarbeten. Men också för att vi inte lyckats fullt ut med Kiruna Sydväst där vi utvinner råmalm ur gamla gråbergsdeponier. Situationen beskrivs lite skämtsamt som att ni letar malm överallt just nu. Anders Henriksson och Jan-Ivan Johansson letar rågods. Ja, lite så. Vi har undersökt alla deponier och mätt upp sedan tidigare och nu har vi börjat utvinna dem. Problemet är att få upp kapaciteten snabbt. Och att hitta så hög järnhalt som vi önskar. Hur ser det ut nu framåt? Vi är beroende av att få de här extratillskotten, annars kommer vi tvingas stanna fler gånger på grund av bristen på rågods. Och vi vill inte ha en situation där vi startar och stänger de här verken ofta så att vi orsakar haverier. Från kris till full fart, vem anade det i våras? Vi misstänkte nästan att det skulle bli så här så vi försökte ta höjd innan vi stängde ner inför sommaren. Så vi har haft mer rågods och färdig produkt i lager än normalt. Och vi kortade dessutom sommarstoppet med tre veckor för att vi märkte uppgången, slutar Johansson. Kollegan Anders Henriksson, förädlingschef i Malmberget och Svappavaara, känner igen frågan: Hos oss är det inte lika akut, men delvis påverkar det. Vi har inget upplagsrågods att ta in i anrikningsverket sedan slutet på november. Vi har inte nog med rågods för att fullt nyttja vår installerade kapacitet. Så vi kör lite på sparlåga. Vi försöker kompensera bortfallet med att utnyttja varpmalmen från Tingvallskulle. Försöka förädla den för att ta in den. Vi sneglar också lite på de spillhögar som finns på dammområdet, slutar Henriksson. RONNY OLOVSSON

6 6 LKAB framtid December 2009 VAD TYCKER DU OM CHOKLAD- VARIANTEN AV LKAB GREEN PELLETS? ERIK SARRI, studerande, Kiruna Jag är inte så mycket för praliner, men den här var ganska god. LKABs Green pellets har aldrig smakat så gott. SIGRID GRADWOHL, turist, Österrike Mmm. Jag gillar kombinationen av det hårda och det krämiga. Pellets med mersmak en god affär SVEN-ERIK OJA, besöksguide, LKAB Den smakar hjortron, jättegod! LINDA TIEVA, mammaledig, Piteå Den var jättegod! MICHAEL BRANDENBURGER, turist, Schweiz Den var god, riktigt god! Jag gillar den mjuka insidan. KIRUNA I en skogsglänta i byn Altajärvi står världens kanske minsta chokladfabrik. Det är i en tio kvadratmeter stor stuga som schweizaren Tomas Rosencrantz huserar när han för hand tillverkar sina praliner smaksatta av skogens bär. En lokal specialpralin är LKAB Green pellets som gett stugan smeknamnet KK5. Pralinen har inspirerats av LKABs järnmalmspellets och är liksom förebilden förädlad i Kiruna av lokala råvaror. Den har formen av en pellets och innehåller bland annat hjortron, säger Thomas Rosencrantz. Den gröna kvisten som en riktig LKAB Green pellets ska ha, symboliserar den miljövänliga järnmalmspellets som LKAB producerar. Green pellets-pralinerna har än så länge bara tillverkats för speciella tillfällen som bolagsstämmor och mässor. Nu ska även gäster på Bolagshotellen och LKABs EU-besökare bjudas på härligheterna under december månad. I chokladfabriken är tillverkningen i full gång. Praliner färdiga att förpackas väntar på en plåt och den berusande chokladdoften sprider sig i stugan. Pralinförpackningar är staplade på hög, omlindade med rött presentsnöre och en fin Kirunapralin-etikett, redo att levereras. Kring jul säljs det som mest praliner, det är då folk blir chokladsugna, säger han. Under varma somrar och direkt efter jul är efterfrågan minst, men resterande tid på året produceras praliner i en jämn ström. På ett år hinner det bli närmare ett ton Kirunapraliner och varje pralin väger cirka 14 gram. Thomas Rosencrantz sätter kvaliteten högt, han chokladdoppar pralinerna för hand och använder de bästa råvarorna. Kvalitet är det viktigaste, det går före kvantitet Kvalitet är det viktigaste, det går före kvantitet. Jag använder äkta råvaror och essenser är bannlysta här. Alla praliner som lämnar fabriken är färska och har en rekommenderad hållbarhet på cirka två månader. Blir de äldre förändras smakerna, därför tycker jag att de är godast att ätas färska, säger han. Thomas kom till Kiruna för 17 år sedan. Med sig hade han en treårig lärlingsutbildning som gav honom titeln konditor confiser. Yrket tar lång tid att lära sig och jag fick börja från grunden. Efter tre år är man fortfarande inte fullärd, säger han. Som schweizare har han chokladen i blodet, men när han kom till Sverige visste svenskarna knappt vad praliner var. Han arbetade till att börja med på konditori Brända tomten i Kiruna. När chokladvågen kom för fem år sedan vågade jag mig på att börja tillverka praliner till försäljning, säger han. Han satsade till att börja med på smaker av lokala produkter som blåbär, lingon och hjortron, men är nu uppe i 45 sorter med alla möjliga smaker. Och pralinerna säljs som delikatesser i välsorterade butiker runt om i länet och i Stockholm. Jag har också valt att inte ha nötter i pralinerna, men det kan ändå finnas spår av nötter i chokladen, säger han. Men hur gör man då? Som sagt, det gäller att använda sig av goda råvaror och se till att få en bra sammansättning av smör, grädde och choklad för att få den perfekta mjukheten på insidan och den perfekta hårdheten på utsidan, mer än så får ni inte veta, säger Thomas Rosencrantz hemlighetsfullt. KAJSA LINDMARK Thomas Rosencrantz har fullt upp i pralinve

7 December 2009 LKAB framtid 7 GÄSTKRÖNIKAN Ann-Helen Laestadius Journalist och författare till romanen Sms från Soppero Ingen är så stolt över sin stad som kirunaborna är över Kiruna. Och det är få städer som väcker så mycket uppmärksamhet. För några år sedan var det populärt med tröjor med stadsnamn på och jag hade förstås en Kirunatröja. Och var jag än gick eller åkte tunnelbana i Stockholm fick jag leenden, tummen upp och alla ville berätta om sitt minne av Kiruna eller fråga om ishotellet. Nu vill alla veta hur man flyttar en hel stad. Visst är det lite spännande ändå hur vi kirunabor är? Stan ska omvandlas, hus ska rivas, nya byggas och ingen vet riktigt var det ska sluta men vi lever på som om inget hänt. I Stockholm planerades bygget av en affärsgalleria på Odenplan och folk hängde ut röda skynken och skrev på protestlistor. När jag fikade med en annan utflyttad kirunabo pratade vi om det här och Det kan ju faktiskt vara så att vi nu är på väg till något mycket bättre hon hade en klockren förklaring till varför kirunaborna inte gick man ur huse i demonstrationer över stadsflytten. Det handlar helt enkelt om att det är LKAB det bolaget behöver säger vi självklart ja till. Utan tvekan och med hjärtat. Om kravet kommit från staten hade det däremot mullrat, Gruvtolvan skulle ha slagit näven i bordet och demonstrationsfacklorna skulle ha tänts. Kommer ni ihåg när man som barn fick frågan vad man var rädd för? Eller när man fyllde i Mina vänner -böcker om vad man avskydde mest. Jag avskydde visserligen rökare och krig skrämde mest. Men i verkligheten var ju rädslan för att LKAB skulle läggas ner störst. Under skoltiden på åttiotalet var det ett ständigt överhängande hot och vår klass på Bolagsskolan var med i radioprogrammet Dags. En reporter kom upp till oss tioåringar och ställde gravallvarliga frågor om vad våra pappor sa när de fick veta att gruvan skulle göra sig av med många anställda. Jag minns mitt svar än i dag: Jag vet inte vad han sa, men han blev i alla fall inte glad. Sedan spelade de låten med refrängen: Kiruna, dina brända barn sitter fast, sitter fast i byråkraternas papperskorg. Åttiotalets början var en tid av demonstrationer oftast för fred men nästan lika mycket jobben i gruvan, ballonger släpptes i luften och små barnröster sjöng. Kiruna, vårt Kiruna, världens bästa stad, världens största eller var det näst största kommun till ytan, inget dåligt fick ske. Var det då jag lärde mig att vara så inihelsike stolt över att vara kirunabo eller fick jag det med modersmjölken? Spelar ingen roll, det viktiga är att jag kommer att vara kirunabo hela livet var jag än bor. Jag ska inte sticka under stol med att jag liksom många andra ibland suckat och undrat vars det blomstrande Kiruna tagit vägen. När Domus var varuhuset med stort V, man åkte raggarrundan utan enkelriktade vägar, Bolagsskolan hade sex sjuor och Malmia fixade disco på två våningar. Kanske är det därför vi kirunabor inte höjer nämnvärt på ögonbrynen nu när stan ska förändras. Vi har varit med om förändringar förr, vi är luttrade och det kan ju faktiskt vara så att vi nu är på väg till något mycket bättre. Jag är i alla fall övertygad om att det dröjer innan någon skriver Kiruna dör slåss på en husfasad igen. ANN-HELEN LAESTADIUS rkstaden tiden före jul. Foto: Fredric Alm

8 8 LKAB framtid December 2009 Utmaningen är att bibe Christina Niemi Autio. LULEÅ Vilket hockeylag håller han på? Vilka fler malmtillgångar finns? Vad gör de av pelletsen i Kina? Onsdagen den 25:e november chattade LKABs tf vd Lars-Eric Aaro med allmänheten. Här är ett utdrag av läsarnas frågor och Lars-Eric Aaros svar: LKAB prisat för redovisning GRATTIS! Christina Niemi Autio, informatör på LKAB och projektledare för års- och hållbarhetsredovisningsarbetet, LKAB har mottagit första pris på konferensen Finforum 2009 för bästa hållbarhetsredovisning för stora företag 2008! Men... Vad är en hållbarhetsredovisning? Framtiden är samtidens viktigaste fråga LKABS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2008 Både en berättelse och rapport kan man säga, om företagets strategiska hållbarhetsarbete. Med det menas hur LKAB arbetar med hållbarhet ur ekonomiska, sociala och miljöperspektiv. Varför gör LKAB en sådan? LKABs ägare, staten, beslutade 2007 att alla statligt ägda företag skall rapportera om sitt hållbarhetsarbete. Varför vann LKAB? För att LKAB var bäst Alla de som varit involverade i arbetet, med Rolf Johansson på Finance som projektledare, har gjort ett fantastiskt bra jobb. Priset kom som en trevlig överraskning, inte väntad alls, främst för att detta var LKABs första hållbarhetsredovisning någonsin. I motiveringen nämns att LKABs hållbarhetsredovisning ingår som en separat del i årsredovisningen och visar på ett strukturerat sätt hur koncernen arbetar med sina väsentliga hållbarhetsfrågor ur perspektiven ekonomiska frågor, miljöfrågor och sociala frågor. Jag har också hört från säker källa att VD-ordet faktiskt framhålls som det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur går arbetet vidare? Priset stimulerar oss förstås också att fortsätta arbeta ambitiöst och långsiktigt med hållbarhetsfrågorna och inriktningen är att bli ännu bättre. Vi ska heller inte glömma bort att en redovisning är just en redovisning. Den beskriver hur det bakomliggande viktiga hållbarhetsarbetet bedrivs i koncernen. Min chef, kommunikationsdirektör Lotta Fogde, är ytterst ansvarig för arbetsområdet och jag vet att hon funderar som bäst på hur organisationen kring detta skall se ut i framtiden. Främst gäller det att hitta sätt och organisation för att systematiskt mäta och rapportera in alla indikatorer (mätetal) som ingår i redovisningen men också att driva och utveckla hållbarhetstänket och arbetet i koncernen. MAGNUS AHLQVIST Hej när planeras börsintroduktionen? /Börje Att LKAB har blivit ett publikt bolag, har inget med aktier att göra, utan handlar om att LKAB, eventuellt om behov uppstår, kan låna pengar på kapitalmarknaden med t ex företagscertifikat. Har LKAB funderat på att använda fullortsborrning vid drivning av nya huvudnivåer och liknande stora projekt? /Christer Jo, Vi använder redan fullortsborrning för att driva våra ventilationsschakt, men kommer också att använda den för våra störtschakt i Kuj1365. Jag läste i en programförklaring från 80-talet, att skivrasbrytning inte var någon bra metod, därför skulle det forskas på nya metoder. Programförklaringen skrevs av kända bergslärare vid Luleå tekniska universitet. Vad blev resultatet? Eller varför används fortfarande metoden (skivrasbrytning)? /Dola Under så hade man en forskningsgruva i gamla Luossavaara-gruvan, där man testade grovhålsbrytning med öppna rum, som vi också använde i Kuj på talet. Under 90-talet så återgick LKAB till skivrasbrytning eftersom det medgav högre planerbarhet under de förutsättningar vi hade i Kuj. Kommer det att finnas sommarjobb under 2010 eller ska ni stänga då också? /Malin Hej Malin, Min absoluta förhoppning är att vi inte skall behöva uppleva det vi upplevde 2009, så vi planerar för sommarjobb ALLVARLIGT TALAT! Hur stor andel av LKABs kostnader är personalkostnader? /Dola Personalkostnader är ca 20 % av våra totala driftkostnader under ett år. Lars-Eric. Jag undrar om det inte vore vettigt att pumpa rent i Leveäniemi dagbrott för att ha en lätt tillgänglig produktionsreserv. Ett råmalmslager för vissa konjunkturlägen, som man sa på 70-talet. /Christer Hej Christer, Du har helt rätt, Leveäniemidagbrottet är en närliggande produktionsreserv, som definitivt kan komma att bli aktuell för oss att öppna igen om vi ser att den höga efterfrågan vi har just nu håller i sig. Vad innebär gruvan i Pajala för LKABs verksamhet? /Christina Hej Christina, Om Pajala-gruvorna kommer igång så innebär det för LKAB att vi får en till medlem i gruvfamiljen i Sverige som vi kan arbeta tillsammans med för att utveckla Sverige som gruvnation. Hur gör LKAB om inte stadsflytten utvecklas snabbare? Att behöva dra ner på produktionen är ju ett alternativ som inte gynnar någon. /Robert Hej Robert, Jag känner och utgår ifrån att det stora arbete vi gör tillsammans med kommunerna handlar om att utveckla våra arbetsplatser och samhällen, och i den positiva andan så kommer vi att lösa de frågeställningar som uppkommer på denna resa. Du har rätt i att en produktionsneddragning inte skulle gynna någon. Malin Sundvall LKABs chefsjurist. Hur går det till när LKAB köper hus? Vi försöker att i så god tid som möjligt gå ut med information till boende i de områden som av olika anledningar kommer att påverkas av LKABs malmbrytning. Genom brev, möten Lars-Eric Aaro hann svara på många frågor under chatten. Vad är mest lönsamt, att sälja pellets till kunder i Europa eller Kina? /Magnus Hej Magnus, Detta är något som jag vill behålla för oss själva inom LKAB, vi vill inte publicera detta öppet, så våra konkurrenter förstår vår strategi för vår försäljning. Den senaste tiden ser vi att pelletsverken står på grund av brist på råvara, eller låg kapacitet på kedjan från gruva till malmförädlingsverken. Krav om större volymer för att vara lönsamma och starka in i framtiden kräver handling och beslutsamhet, redan i projekteringsstadiet. och personliga kontakter upplyser vi om hur LKABs planer för området ser ut. Vi går självklart också i detalj igenom utformningen av LKABs erbjudande om husköp med varje enskild fastighetsägare. För att bedöma husens marknadsvärde anlitar vi oberoende fastighetsvärderare. Den ersättning LKAB erbjuder ska motsvara kostnaden för ett jämbördigt boende på orten. Vid värderingen tas inte hänsyn till eventuella värdesänkningar som kan följa av att fastigheten ligger i ett område som kommer att påverkas av gruvbrytningen. Ägaren ska med andra ord få ekonomiska möjligheter att skaffa ett hus som med hänsyn till skick, läge och användbarhet är likvärdigt med det hus ägaren måste lämna. Allteftersom utbudet av fastigheter i Malmberget har sjunkit, har de hus LKAB köper där börjat värderas utifrån vad ett likvärdigt boende i Gällivare skulle kosta.

9 December 2009 LKAB framtid 9 hålla LKABs försprång Foto: Lennart Jönsson Hur många resdagar har du på ett år? /Slim Shady Ja, det har blivit många resdagar de senaste åtta månaderna, fler än fyra dagar i snitt per vecka. Men det är en fantastisk förmån att få vara ute i världen och sälja LKAB Green pellets. Det är tur att våra barn är utflugna, och att man har en fru som har sitt eget arbete, sina kompisar och egna intressen. Vilket är LKABs största hot? Vilken är den största utmaningen? /Giron Vårt största hot är att våra kunder inte hämtar våra produkter i våra hamnar. Utan våra stora volymer pelletsförsäljning så är vi inte lönsamma och då kommer vi inte heller att kunna förverkliga vår framtid! Utmaningen är att bibehålla LKABs försprång vad gäller kunskap om hur pelletsen används samt vår kvalitet på LKABpelletsen. Hur kommer LKAB hantera de stora pensionsavgångarna och hur säkras överföringen av den kompetens som finns bland dessa individer. /Robert Hej Robert, I ett företag som LKAB med unika arbetsområden så är det viktigt att vi fortsätter och har en långsiktig syn på kompetensutveckling, så att våra unga medarbetare successivt får med sig de äldres erfarenheter och kunskaper. Inte minst är detta viktigt i våra underjordsarbeten, men gäller givetvis generellt i hela företaget. Vilket hockeylag håller du på? /Dola Ja, det första jag slår upp i NSD/ NK är sporten och då kollar jag hur det gick för Kiruna, min gamla moderklubb, efter det att jag kom från Vittangi. Så, Kiruna är mitt lag. Hej Pelle, Jag gör det som privatperson!... glömde fråga om LKAB vet vad som görs av malmen som går till Kina? /Magnus Hej Magnus, I Kina går ca 93 % av stålet till infrastruktur-investeringar, så det mesta blir byggnader, vägar och hamnar. Hur aktivt prospekterar man i närområdet efter nya fyndigheter? Är nya fyndigheter i närområdet ett tänkbart/gångbart alternativ till huvudnivå som kommer efter den kommande? /Robert Hej Robert, Jag tror att de stora järnmalmsfyndigheterna, som ligger max 500 m under backen, de har vi upptäckt. Vi letar efter kompletterande mindre fyndigheter som kan utgöra viktiga bidrag till vårt råvarubehov för pelletstillverkningen långsiktigt. Forskas det mycket i hur man kan effektivisera energiåtgången vid upptaget av malmen från gruvan? /Elvi Ja, tidigare har man lagt ner mycket FoU-arbete på något som kallas hydraulisk transport, alltså att man maler ner malmen under jord och sen pumpar upp den i vattensuspension i rör. På senare tid så har nog det mesta återgått till att det fortfarande är väldigt effektivt att med en s k skip hissa upp malmen från under jord. Våra energikostnader är ca 10 % av driftskostnaderna, så det är ett oerhört viktigt område du ställer frågor inom, och som vi lägger ner stora arbeten i för att effektivisera. Vilken mineral har sålt bäst på din marknad under 2009? JOHN ENGEL, Hong Kong, vd Minelco Asia Pacific Ltd. Zirkonsand har lett utvecklingen för Minelco Asia Pacific under I år kommer vi att ha sålt cirka ton av denna mineral, detta enbart i Kina. Zirkonsand är en mineral som naturligt kan hittas på sandstränder och används i en lång rad industriella processer, bl a keramiska-, eldfasta-, gjuteri-, kemiska- och kärnkraftsprocesser. Erik prisad för bästa examensarbete Foto: Anders Lindberg Det vore intressant att veta hur man planerade att täcka behovet av malm/brytning? /Sture Hej Sture, Hela vår strategi för de investeringar vi gjort de senaste fem åren i värdekedjan från verken, logistiken till våra hamnar, har baserats på att varje ton vi kan ta fram i våra gruvor skall kunna förädlas och levereras till kund. Vårt mål var därmed att flaskhalsen skulle vara i gruvan. Därför startade vi också ett prospekteringsprogram 2005/2006 för att finna ny malmreserv som skulle kunna komplettera våra nuvarande gruvor. Ett sånt fynd är t ex Gruvberget i Svappavaara. Håller Du på Kiruna i ishockey som LKAB-chef eller privatperson? /Pelle Läs hela chatten på www. lkabframtid.com Hej alla Ni som följt chatten och Ni som deltagit med era frågor! Vi hörs framöver om Ni tycker detta fungerade och var bra! Hälsningar Lars-Eric Erik Degerstedt ska köpa skidor för pengarna. Erik Degerstedt har tilldelats ett stipendium för bästa examensarbete i mineralteknik Efter examen har han fått anställning som forskningsingenjör på LKAB. Som vid alla husköp sker det en förhandling mellan köpare och säljare innan avtal tecknas. Vi kan aldrig tvinga någon att sälja sitt hus till LKAB. Svenska myndigheter kan däremot besluta att LKAB skall få exklusiv rätt till en fastighet, om det anses vara av värde för samhället att gruvbrytning kan bedrivas i det området. Vår absoluta ambition är dock att nå en frivillig lösning med alla berörda fastighetsägare. Sekundstrid på femmilen till Svappis 1969 Söndag 23 mars 1969 startade drygt 230 skidlöpare från förvaltningskontoret i Kiruna. Målet var Svappavaara, och dit kom segraren, truckreparatö- ren Bengt Lassi, efter 2 timmar, 46 minuter och 28 sekunder. Tvåan, B Vanhatalo, gick i mål endast en sekund efter Lassi! Damtävlingen vanns av Berit Grundström på tiden Totalt 226 åkare fullföljde hela loppet, kunde LKABs tidning SKIP rapportera. Erik Degerstedts examensarbete, HPGR-malning av anrikningsrågods i MPC-krets, handlar om hur väl Malmbergets malm krossas i en så kallad HPGR (High Pressure Grinding Roll) samt om hur malmens malbarhet ökar. Stipendiet på kronor kommer från Janne Kempes Stipendiefond och delades ut på SweMins årsmöte 26 november i Stockholm. Swe- Min är en arbetsgivar- och branschförening för gruvor, mineral och metallproducenter i Sverige. Och Erik vet vad han ska använda stipendiesumman till: Sen jag flyttade till Kiruna har jag ju lovat att jag ska börja åka skidor, så nu får jag gå och köpa mig en utrustning.

10 10 LKAB framtid December 2009 FRÅGA LKAB: LKABs kommunikationsenhet får ofta frågor från privatpersoner om LKAB och om samhällsomvandlingen. Många av frågorna och svaren är sannolikt intressanta för fler än frågeställarna. Därför svarar vi på några av dem här. Har du en fråga, skicka gärna in den till: Varför inte lösa ut allt som berörs inom år och omvandla till gruvpark nu och därigenom kunna börja bygga nu? En förutsättning för att kunna ta större grepp är att man vet var och hur det nya samhället ska utvecklas. Det möjliggör även för andra än kommunen och LKAB, att kunna investera och bidra till en kritisk massa på det nya stället. Därför stödjer LKAB t ex arbetet med projektet Nya Gällivare. Inom LKAB har vi fattat beslut om att eftersträva fem års framförhållning gentemot alla som kan komma att beröras av gruvbrytningen. Vi har inte haft det hittills, men ser fördelar för alla parter om det går att arbeta så. Det ställer krav på LKAB att ligga före när det gäller kunskap om vart malmerna tar vägen och om de är brytvärda på ökat djup. Men för att det ska göra skillnad i praktiken är vi beroende av att kommunerna, som äger planmonopolet, också har god framförhållning. Finns det brytvärd malm under Bäckenområdet (Mbgt)? Fabianmalmen i Malmberget sträcker sig åt sydväst, från Elevhemsområdet mot OK till. Deformationerna från brytningen av Fabian kommer framåt år att ha påverkat området direkt väster om Elevhemsområdet, inklusive bussgaraget och några kvarter till. En mindre del av Bäckenområdet berörs således. Se malmoch deformationskartan på Var i processen, från malm till pellets, får ni den högsta utväxlingen på resultatet per satsad krona? Eller enklare uttryckt om du har en krona att investera, var i företaget ska den kronan satsas, för att få största utbytet (vinst)? LKAB har medvetet investerat de senaste åren i ökad pelletskapacitet, så att all malm som tas upp ur gruvorna ska kunna förädlas till pellets. Därmed har vi förflyttat flaskhalsen i produktionen till gruvorna. Så i dagsläget ligger det närmast till hands att investera i ny gruvbrytning. Hur stor pelletspremien, alltså skillnaden mellan att sälja malmen oförädlad eller ej, varierar från år till år. Just nu är pelletspremien extremt liten, historiskt sett. England är så vitt jag vet det land som har mest gruvingenjörer i världen trots att gruvorna försvinner. Har ni planer på att sälja den kompetens ni har inom området till andra företag? Nej, vi har ingen överkapacitet när det gäller kompetens, utan vi behöver våra egna medarbetare. Däremot är det en viktig konkurrensfördel för LKAB att vi kan bedriva utvecklingsprojekt ihop med våra kunder, med experimentmasugnen i Luleå som bas. Vi säljer inte bara pellets, utan även möjligheten att utveckla och effektivisera processen i stålverkens masugnar. Skicka in din fråga: info@lkab.com Loksektion 119 Koskullskulle väntar på sin namntext och de sista kontrollerna. Fråga 1: Från vilken ort kommer Charlotte Kalla? 1: Bodö X:Tärendö 2: Jämtön Fråga 2: Vilken av följande är inte en malmkropp i Malmberget? 1. Hermelin X. Fabian 2. Fingal Fråga 3: På vilken nivå byggs den nya huvudnivån i Kiruna? 1: 1365 meter X: 1250 meter 2: 1045 meter Fråga 4: Vad heter författarinnan till SMS från Soppero? 1: Linda Lampenius 2: Ann-Helen Laestadius 3: Åsa Larsson Fråga 5: Vilken smak har LKABs chokladpellets? 1: Hallon X: Lakrits 2: Hjortron Foto: Anders Lindberg Snart rullar Koskullskulle på Malmbanan KOSKULLSKULLE Nu är det klart vad de nyaste IORE-loken ska heta, och ett namn är kanske mer efterlängtat än de andra. Jätteroligt! Malmbanan börjar ju här för vår del, säger Eko Nilsson, ordförande för Koskullskulle intresseförening. Intresseföreningen har länge argumenterat för att ett av de nya loken borde få namn efter stationen utanför Vitåfors industriområde. Idén kom från Alf Norberg som grubblat på det där länge. Man står ju ofta vid järnvägsövergången och väntar på att malmtågen ska passera och man ser alla möjliga ortsnamn på loken. Det är ju enorma mängder malm som åkt genom Kullen, så vi framförde till LKAB att det vore roligt om det kunde uppmärksammas, säger Eko Nilsson. Namnval med omsorg De första IORE-loken började levereras för snart tio år sedan. TÄVLA OM KALLA! Jan Olovsson, projektledare för nya lok och vagnar. Då bestämdes att varje sektion skulle få ett namn utöver sitt nummer, säger Jan Olovsson, projektledare för nya lok och vagnar på LKAB. Man utgick från verksamhetsorter för LKAB och kända platser längs banan, eller stationer som var utbyggda för 30 tons axellast. Man försökte också få en geografisk fördelning mellan det norra och det södra omloppet, alltså sträckorna Kiruna-Narvik respektive Malmberget-Luleå. Jan Olovsson berättar om hur tankarna gått när nya namn valts: Kaisepakte är en utbyggd station, och kanske en av de vackraste längs linjen. Rombak och Råtsi har båda omformarstationer, Rombak ligger ju också i Norge. Riksgränsen var en historiskt viktig plats för järnvägen som bland annat hade lokstall. Kaitum betydde också mycket under bygget och på grund av den grusgrop som låg där. Sandskär är ju den sista stationen på södra omloppet, och har också gett namn åt den sista loksektionen som levereras i serien. Vinn en exklusiv heldag på SM i Piteå januari och träffa idolerna Marcus Hellner och Charlotte Kalla. I trafik under 2010 De nya loken kommer att monteras och testköras för att sedan övertas av LKAB i fyra omgångar; i januari, maj, juli och september Det första loket, bestående av sektionerna 119 Koskullskulle och 120 Kaisepakte, finns redan på MTABs lokverkstad i Kiruna för slutmontage och drifttagning. Koskullskulle är en gammal klassisk station, och stationshuset är bevarat för eftervärlden hos Malmbanans vänner i Karlsvik utanför Luleå. Självfallet har intresseföreningens engagemang spelat en stor roll i just det namnvalet, säger Jan Olovsson. Men varför har loksektion 125 fått namnet Sjisjka? Jo, det är ju Sveriges enda ort med två SJ! ANDERS LINDBERG FAKTA: NAMN PÅ BEFINTLIGA IORE-LOK 101 Polcirkeln 102 Malmberget 103 Luleå 104 Gällivare 105 Narvik 106 Kiruna 107 Svappavaara 108 Torneträsk 109 Abisko 110 Björkliden 111 Katterat 112 Vassijaure 113 Bergfors 114 Rautas 115 Stenbacken 116 Stordalen 117 Boden 118 Murjek NAMN PÅ NYA IORE-LOK 119 Koskullskulle 120 Kaisepakte 121 Rombak 122 Råtsi 123 Riksgränsen 124 Kaitum 125 Sjisjka 126 Sandskär Rätt svar i novembertävlingen var 2, 2, 1, 1, X. Vinnare av äventyrsryggsäcken: Örjan Lingebrand, Kiruna Tävla på www. lkabframtid.com

11 December 2009 LKAB framtid 11 LULEÅ. Lördagen den 5 december besökte malmfältare Luleå på LKAB-dagen och åt jullunch tillsammans och hejade på Luleå Hockey. Det är ett ett jättetrevligt initiativ, att alla får vara tillsammans här. Kanonbra! tyckte t ex Lars Olausson, Malmberget. Vilken mineral har sålt bäst på din marknad under 2009? Doris hälsade alla glada Malmfältare välkomna till Luleå och COOP Arena. En lättare julfika smakade gott efter resan till Luleå, tyckte Henrik och Maria Skoglind, Kiruna. LKAB-dagen är en jättebra julfest där hela familjerna får vara med, tyckte Anna Waara. Helt perfekt! Engagemanget, att alla är med är kanonbra, tyckte Niclas Rosenberg och sonen Anders. Tova Nyberg, Ruben Nyberg och Isak Edman, Malmberget, hängde med Isidor. Tomas Kohkoinen, dottern Fanny och Barbro fick LKAB-tablettask. Foto: Lennart Jönsson Elias Vikstén provade hockeytröjor i souvenirbutiken Hemmalaget. LKAB Green Pellets pryder en av nya COOP Arenas väggar. Julbordet smakade gott. Stig Lantto, Moa Kristiansen och Wilma Lantto. Malmberget. ROBERT BOULTON, Flixborough, England, vd Minelco Ltd. England befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur även om bil- och byggindustrin har återhämtat sig en aning. Detta kombinerat med hög aktivitet inom hälso- och energisektorn har uppehållit en ganska bra efterfrågan på magnetit som står för 35 % av vår försäljning. Minelco Ltd försörjer många industrier och man kan nu se en svag återhämtning för gjuteriindustrin med växande efterfrågan på bentonit, kromit och järnoxid. Även efterfrågan på eldfasta mineraler har ökat, om än från en historiskt rekordlåg nivå. Kolgruvorna i Storbritannien har kommit igång igen och det gör att vi kan öka försäljningen av magnetitprodukter för kolrening, där magnetiten hjälper till att separera kol från föroreningar. Den finkorniga magnetiten bildar tillsammans med vatten en så kallad slurry vars densitet anpassas så man kan separera det lätta kolet från de tyngre föroreningarna. Sedan kan man återvinna magnetiten och använda den igen, eftersom den går att ta bort ur processen med hjälp av magneter. Milla och David Björnström från Kiruna myste på LKAB-dagen. Glada matminglare. Ulf Sipuri och Ingegerd Fors, Kiruna. LKAB Infomine poppis för EU-besökare Under Sveriges ordförandeskap i EU har Kiruna varit flitigt besökt av delegater och ambassadörer. Inte mindre än fem EU-konferenser har kommit till besöksgruvan Infomine, den första 10 juli och den sista 15 december. Fredrik Freiner och Anette Särkijärvi höll ordning på huliganerna Hilma och Gustav. Leif Lindmark, Kiruna, uppskattade lakritspastillerna. MATS DRUGGE, Cincinnati, USA, vd Minelco Inc. På den nordamerikanska marknaden har Minelco framgångsrikt sålt magnetitprodukter som är speciellt framtagna för tillverkning av vattenreningskemikalier. Vattenrening är en stor och växande marknad där vi etablerat oss och lyckats stärka vår position i år. Under 2009 har vi sålt närmare hundra tusen ton magnetitprodukter för tillverkning av vattenreningskemikalier som till exempel järnklorid och järnsulfat. Kunderna väljer Minelco därför att vi har en mycket ren magnetit, det vill säga nästan helt utan föroreningar, men också därför att vi erbjuder en långsiktigt konsistent produkt av hög kvalitet och att vi uppfattas som en tillförlitlig och långsiktig partner.