Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism

Transkript

1 Social resursförvaltning Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism

2 Innehåll 1 Bakgrund uppföljning av nationella rekommendationer Kontinuerlig och bred samverkan Samverkan i befintliga strukturer Nödvändiga samverkansaktörer Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild Tydlig ansvarsfördelning Anhöriga som centrala aktörer Glöm inte det civila samhället Involvera även kritiska vänner Arbeta på flera fronter Se individerna, inte enbart ideologier som dessa förespråkar Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt Slutsatser Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

3 1 Bakgrund Det här är en uppföljning av arbetet med den plan som byggt på nationella rekommendationer från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Fokus för rekommendationerna handlade om att bygga strukturer för arbetet på lokal nivå och inte om rekommendationer för insatser på individnivå. Den här uppföljningen handlar alltså inte om samordningsfunktionens totala uppdrag. Under de senaste åren har debatten om hur Sverige arbetar med och hanterar frågan om våldsbejakande extremism varit intensiv. Det finns många olika uppfattningar om omfattningen av problemet men också om hur arbetet ska organiseras, vilka metoder som ska användas och hur resurser ska fördelas. En stor del av debatten har också handlat om kommunernas roll i arbetet samt vilket ansvar respektive möjligheter kommunen har. Göteborg har varit en av de städer där problemet med individer och grupper varit relativt stort. Bland annat har ett stort antal individer anslutit sig till olika terrorklassade grupper i Syrien och Irak. Antalet aktiviteter från högerextremistiska grupper har också ökat. Utifrån problembilden tog Göteborgs Stad initiativ till att ta fram en plan som en fortsättning på den strategi som fanns sedan tidigare. Planen antogs i Social resursnämnd i mars 2016 (Dnr 0561/15) och i kommunfullmäktige i september 2016 (KF:s Dnr 0245/15). Planen gällde i första hand en del av Social resursförvaltnings samordningsuppdrag. na innehöll även insatser som innefattade civilsamhället. Planen gällde arbetet för perioden I planen framgick att en uppföljning och revidering skulle genomföras. Planen togs fram i ett läge som präglades av intensiv debatt från såväl politiker som expertis samt av internationella terrordåd. I den mediala debatten lyftes kommunerna ofta fram som viktiga aktörer, inte minst i det förebyggande arbetet. Samtidigt var stödet till kommunerna svagt och det fanns få riktlinjer och direktiv från nationell nivå för hur kommunerna skulle ta sig an frågan. En av få aktörer som tog fram rekommendationer var Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Denna tog fram ett dokument med tolv rekommendationer för hur ett lokalt arbete borde organiseras. Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism utgick från rekommendationerna som anpassades till en lokal nivå. Uppföljningen av planen har i huvudsak genomförts inom ramen för samordningsuppdraget mot våldsbejakande extremism. Uppföljningen beskriver vilka av aktiviteterna i planen som genomförts. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

4 2 uppföljning av nationella rekommendationer Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tidigare presenterat tolv rekommendationer för det lokala arbetet. Göteborgs Stads plan utgick från de tolv rekommendationerna. Till varje rekommendation kopplade Göteborgs Stad ett mål och en eller flera åtgärder. Nedan redogörs för vilka åtgärder som genomförts under respektive rekommendation. 2.1 Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism Identifiering av de samarbetspartners som är avgörande för det förebyggande arbetet bör ske i ett tidigt skede för att öka medvetenheten och kunskapen om den lokala lägesbilden såväl som potentiella lösningar, samt möjliggöra förberedelser och uppföljning. Berörda aktörer ska identifieras inom aktuella organisationer och myndigheter. Identifiera samverkansaktörer och få kontaktpersoner hos dessa. Stödja samarbetsaktörer (politiker, tjänstemän, föreningar, invånare) med kunskapshöjande insatser om våldsbejakande extremism. Samordningsfunktionen har identifierat och fått fram kontaktpersoner inom de flesta av de relevanta aktörerna inom området våldsbejakande extremism. Det handlar till exempel om individ- och familjeomsorgen, skolan, fritid- och fältverksamhet, säkerhetspersonal och kommunala bostadsbolag samt polis och Räddningstjänst. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla samverkan med en del organisationer inom civilsamhället. Särskilt viktigt är att utveckla arbetet med att involvera olika religiösa samfund. Ett annat viktigt område är att ytterligare involvera organisationer som arbetar direkt mot målgruppen ungdomar. Samordningsfunktionens stödjande funktion i de kunskapshöjande insatserna fungerar väl. Utvärderingarna har gett höga betyg. Nyttan märks också genom att utbildningarna bidragit till att yrkesverksamma hör av sig för stöd, frågor och även kring oro för individer. Det handlar till exempel om personer som arbetar inom individ- och familjeomsorgen, skolan eller fält- och fritidsverksamhet. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

5 Ungefär personer har fått kunskapshöjande insatser och generell information. Därutöver har tre utbildningspaket avseende de tre våldsbejakande miljöerna tagits fram; våldsbejakande islamistisk extremism, våldsbejakande vit makt-miljö samt våldsbejakande autonom miljö. Samordningsfunktionen har arrangerat riktade utbildningar för kontaktpersoner i stadsdelsförvaltningarna. Syftet har varit att de i sin tur kan sprida och använda materialet från utbildningen i sina egna organisationer. 2.2 Samverkan i befintliga strukturer Framgångsrik lokal samverkan mot våldsbejakande extremism ska bygga på eller införlivas i redan befintliga strukturer, som exempelvis Brottsförebyggande råd (Brå), sociala insatsgrupper, skola, socialtjänst, polis, fritid (SSPF) eller liknande samverkansform och bör inte bestå av ad hoclösningar på projektbasis. Långsiktighet är en nyckelfaktor för framgång i det förebyggande arbetet. Arbete mot våldsbejakande extremism ska inkluderas i stadens strukturer för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Stadens arbete med SSPF skola-socialtjänst-polis-fritid i samverkan ska inkludera våldsbejakande extremism som riskindikator. Arbete mot våldsbejakande extremism ska ingå i stadens arbete med sociala insatsgrupper. Specifika insatser mot våldsbejakande extremism ska synliggöras i lokala överenskommelser mellan stadsdelsförvaltningar och polisen. Våldsbejakande extremism ska inkluderas som arbetsområde i modellen Trygg i Göteborg. Det breda förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är en etablerad del av samverkan inom Trygg i Göteborg och är en riskindikator i framtagandet av lokala lägesbilder. Insatserna på individnivå via SSPF skola-socialtjänstpolis-fritid i samverkan och sociala insatsgrupper har också våldsbejakande extremism som riskindikatorer. Trygg i Göteborg är namnet på den modell som Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg samverkar utifrån. En inventering av förekomsten av våldsbejakande extremism ingår nu även i stadsdelsförvaltningarnas och lokalpolisområdenas lokala problembilder. 2.3 Nödvändiga samverkansaktörer Samverkansgruppen bör inkludera skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, kommunens säkerhetsfunktion och polis. Därtill kommer företrädare för Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

6 exempelvis bostadsbolag, räddningstjänst med flera. Kontinuerlig dialog med länsstyrelsen är också att rekommendera. En fungerande samverkansgrupp mot våldsbejakande extremism ska finnas. Revidera nuvarande samverkansgrupp. Bygga upp nya samverkansstrukturer utifrån behov. Bygga upp ett nätverk och struktur utifrån kunskapshuset med relevanta samverkansaktörer. Göteborg har tillsammans med kommunerna Stockholm, Örebro och Borlänge varit med i ett pilotarbete med att etablera så kallade kunskapshus. Initiativet kom ifrån Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Samordningsfunktionen har utifrån rekommendationerna initierat och skapat ett nätverk av berörda aktörer från olika myndigheter och förvaltningar kopplat till sakområdet. Under 2017 gjorde Högskolan Dalarna en utvärdering av arbetet med att etablera kunskapshus. En styrka som lyftes fram för Göteborgs del i utvärderingsrapporten var den etablerade samverkan med polisen och andra myndigheter. Ett förbättringsområde var samverkan med sjukvården, exempelvis psykiatrin och civilsamhället. Begreppet kunskapshus har delvis skapat viss otydlighet eftersom det inte handlar om ett fysiskt hus som personer kan besöka. et av utvärderingen samt egna erfarenheter pekar ut en riktning för det framtida arbetet. Rapportförfattarna gav tio rekommendationer framåt utifrån idén med kunskapshus. Samordningsfunktionen kommer att omhänderta rekommendationerna i den framtida planen mot våldsbejakande extremism. Vad gäller samverkansgrupper kommer samordningsfunktionen se över och revidera dem, samt utöka gruppen med aktörer som inte ingått tidigare. 2.4 Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild En aktuell och bred lägesbild av situationen beträffande våldsbejakande extremism i kommunen bör tas fram i samverkansgruppen. I detta arbete har Polismyndighetens representanter i samverkansgruppen en central roll. En uppdaterad lokal lägesbild ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Lägesbilden ska innehålla information om vit makt-miljön, den autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön, dess närvaro och aktiviteter. Göteborgs Stad Göteborgs Stad ska ha en aktuell lägesbild. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

7 Tillsammans med samarbetsaktörer inom kunskapshuset ta fram en aktuell lägesbild. Inkludera civilsamhället, boende, barn och ungdomar i lägesbilden. Genomföra ett pilotarbete utifrån Kungälvsmodellen baserat på lokal lägesbild. I februari 2018 presenterade samordningsfunktionen en lägesbild i rapportform gällande situationen om våldsbejakande extremism i Göteborg. Lägesbilden togs fram i samverkan med relevanta aktörer inom kommunens verksamheter och andra myndigheter via en enkät. Utöver det inhämtades information genom samverkan i kunskapshuset och genom samordningsfunktionens omvärldsbevakning. Ett stort antal organisationer inom civilsamhället har medverkat i arbetet med lägesbilden. Lägesbilden visade bland annat att flera av de tillfrågade upplever att våldsbejakande extremism är ett problem i Göteborg. Det visar sig bland annat genom ökad propagandaspridning och försök till rekrytering. En del av de svarande från enkäten uppgav också att de blivit hotade och utsatta av individer från olika extremistmiljöer i sitt vardagliga arbete som aktiva inom civilsamhället eller som tjänstepersoner. Samordningsfunktionen har genomfört flera möten med representanter från tre ungdomsråd i Göteborgs samt haft fokusgrupper med cirka 150 barn och ungdomar. Syftet har varit att inhämta uppfattningar från barn och unga om våldsbejakande extremism. I Göteborgs Stads budget för 2015 avsattes medel för att införa Toleransprojektet, även kallat Kungälvsmodellen. Det är en skolbaserad förebyggande insats som samordnas av Social resursförvaltning. Den syftar till att stärka demokratin i samhället och förhindra högerextrema krafter att vinna gehör för sina åsikter bland unga. Tre högstadieskolor samt individ- och familjeomsorgen är involverade i projektet som nu genomför sin tredje omgång. Skolorna stöttas i metoden av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet. En implementeringsutvärdering är gjord av FoU i Väst/GR en visar att Toleransprojektet uppskattas av såväl de professionella som de elever som intervjuats. Det är nu dags att pröva att implementera modellen i ytterligare ett område. Utvärderingen är då en bra grund att utgå ifrån. 2.5 Tydlig ansvarsfördelning Det är viktigt att kommunen har en utsedd funktion som ansvarar för arbetet mot våldsbejakande extremism. Denna funktion ska ha ett tydligt mandat att sammankalla samverkansgruppen. Denna funktion kan med fördel också initiera det förebyggande arbetet och vara en kontaktpunkt och kanal för åtgärder vid behov. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

8 Stadens verksamheter ska veta hur arbetet mot våldsbejakande extremism är organiserat utifrån ansvar och roller. Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism. Göteborgs Stad har sedan mars 2015 två tjänster som utgör stadens samordningsfunktion i arbetet mot våldsbejakande extremism. Inom ramen för uppdraget har informationsspridning och förankring av funktionen varit viktigt. Kunskaperna om själva planen varierar i de olika verksamheterna. Däremot är kännedom om samordningsfunktionens uppdrag och roll ganska tillfredsställande och det inkommer ett stort flöde av information och förfrågningar. Det kommer också in ett flöde av orossamtal angående individer. 2.6 Anhöriga som centrala aktörer Anhöriga till personer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer behöver ofta stöd vid en pågående radikaliseringsprocess, men kan också spela en central roll i att hindra och motverka radikalisering. Handlingsplanen bör därför ta anhöriga i beaktning. Anhöriga ska inkluderas i alla delar av stadens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Inventera kanaler och medier för att nå prioriterade invånare. Sprida numret till den nationella telefonlinjen i Göteborg. Sprida information till stadens invånare om vart de kan vända sig med frågor kring våldsbejakande extremism. Samtalsgrupper med anhöriga ska mobiliseras för att genom dem motverka radikalisering. Utveckla metoder för att öka anhörigas delaktighet i arbetet. Arbetet med att involvera och nå ut till anhöriga är svårt att överblicka. Ansvaret för det konkreta arbetet med att erbjuda stöd till anhöriga ligger inom stadsdelarnas uppdrag. Några av våra stadsdelar erbjuder stöd till föräldrar som även kan innefatta föräldrar till personer som har kopplingar till extremism. Samordningsfunktionen har systematiskt spridit information i stadens kanaler om vart och hur man som anhörig kan få stöd. Utöver det har vi informerat om den nationella stödtelefonen. Via verksamhetsområdet stöd till familjer och individer i Social resursförvaltning kommer samordningsfunktionen i kontakt med anhöriga. I det Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

9 arbetet erbjuds visst stöd, men framförallt kan funktionen bistå i att omhänderta och länka till rätt instanser inom exempelvis Göteborgs Stad. Inom deras kompetensområde finns också möjlighet till samtalsstöd för anhöriga. Samordningsfunktionen har tagit initiativ till att stärka samverkan med en aktör inom civilsamhället. Det är en aktör som har särskild kompetens kring arbete med stöd och involvering av anhöriga till individer som radikaliserats och finns i olika sekter och extremistiska grupperingar. 2.7 Glöm inte det civila samhället Att föra kontinuerlig dialog med det civila samhället om våldsbejakande extremism är viktigt. Det kan exempelvis röra sig om lokala idrottsföreningar, trossamfund eller andra ideella organisationer. Dialogen kan med fördel föras inom ramen för en befintlig struktur, exempelvis ett interreligiöst råd eller annan lokal samverkansöverens-kommelse med det civila samhället. I de fall där sådan struktur saknas kan den upprättas och med kontinuerliga, regelbundna möten inrättas. Inkludera hellre fler än färre aktörer eftersom alla sitter på en specifik kompetens och ett potentiellt positivt engagemang som gynnar arbetet. Civilsamhället i Göteborg ska vara inkluderat i arbetet mot våldsbejakande extremism. Identifiera viktiga delar i civilsamhället. Verka för att civilsamhället får en aktiv roll och delaktighet i det förebyggande arbetet Samordningsfunktionen arbetar kontinuerligt med att utveckla kontakten och samverkan med civilsamhället. Vi har såväl strukturerad som mer individuell samverkan med olika aktörer. Utöver det finns det på lokal nivå utvecklade samverkansstrukturer där civilsamhället är inkluderat. Samordningsfunktionen har ett etablerat samarbete med interreligiöst center och sammankallar också ett nätverk bestående av cirka organisationer. Samordningsfunktionen har även träffat och besökt flera olika samfund under uppdragsperioden för att diskutera samverkan inom frågeområdet. Trots vissa pågående aktiviteter och initiativ upplever samordningsfunktionen att området kan utvecklas än mer. I det framtida arbetet behöver vi bli bättre på att stärka samverkan mellan med civilsamhället och samordningsfunktionen. Det har funnits vissa svårigheter med att involvera religiösa samfund i arbetet mot våldsbejakande extremism. Samordningsfunktionen har tagit olika initiativ Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

10 riktat till enskilda aktörer och har en plattform via interreligiöst center i Göteborg. En annan utmaning handlar om de aktörer inom civilsamhället som vill vara en del av arbetet mot våldsbejakande extremism. Erfarenheter visar att det finns många som vill delta, men samordningsfunktionen behöver säkerställa deras kapacitet, kunskaper och avsikter för att vilja delta. 2.8 Involvera även kritiska vänner Det är viktigt att dialogen med det civila samhället är öppen och tillåter hög takhöjd. Samtal ska inte bara föras mellan aktörer i samförstånd. Genom att involvera även kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. Göteborgs Stads arbete mot våldsbejakande extremism ska vara transparent och öppet för kritik. Göteborgs Stad ska inrätta ett forum där aktörer kan framföra synpunkter på arbetet. Bjuda in till träffar för att möjliggöra transparens och kritik. Ta fram en kommunikationsstrategi för Göteborgs Stads arbete mot våldsbejakande extremism. Ta fram kommunikationsplaner för de olika målgrupperna i arbetet. Inför beslut om planen bjöds en rad organisationer och religiösa samfund in för respons och synpunkter. Möjligheten för kritik och synpunkter finns kontinuerligt inom de etablerade samverkansstrukturerna och även att ges direkt till samordningsfunktionen. Samordningsfunktionen har en kommunikationsstrategi och har arbetat med kommunikationsplaner. 2.9 Arbeta på flera fronter Framgångsrik samverkan inkluderar både främjande, förebyggande och motverkande åtgärder mot våldsbejakande extremism. Det är lätt att hamna i ett arbete där bränder måste släckas dagligen. Avsätt därför resurser för det förebyggande arbetet och konkretisera de åtgärder som ska genomföras eftersom detta minskar behovet av det motverkande arbetet. Våldsbejakande extremism ska förebyggas tillsammans med anhöriga och i tidiga åldrar. Påbörja ett pilotarbete i skolan mot våldsbejakande extremism med fokus på mänskliga rättigheter och demokrati. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

11 Utreda förutsättningar att börja med mentorsverksamhet. Toleransprojektet som i huvudsak är ett demokratistärkande arbetssätt inom skolan har startats upp på tre skolor. Implementeringen av projektet har utvärderats av GR/FoU i Väst. Samordningsfunktionen har inte haft möjlighet att jobba särskilt med att starta upp en mentorsverksamhet som är särskilt riktad till individer i riskzon för våldsbejakande extremism. Däremot finns det möjlighet till ett liknande individuellt stöd genom olika ordinarie verksamheter i Göteborgs Stad. Ett exempel är stadens kontaktmannapool som arbetar med att förmedla och handleda kontaktpersoner till ungdomar som är i behov av extra stöd och är aktuella inom socialtjänsten i Göteborg Se individerna, inte enbart ideologier som dessa förespråkar Det arbete som sker på individnivå i samverkansgruppen bör fokusera på vilka preventiva åtgärder som kan genomföras för att skapa sammanhang och mening för just den person ärendet gäller. Demokratifrämjande samtal av prestigelös karaktär kräver både tålamod och kunskap. Här går det att ta hjälp av den nationella samordnarens utbildningsmaterial Samtalskompassen i arbetet. Medarbetare i Göteborgs Stad ska utifrån sin profession kunna genomföra individuella samtal kring våldsbejakande värderingar och demokratiska grunder Prioriterade yrkesgrupper ska utbildas för att kunna genomföra samtal med grupper och individer kring demokrati och mänskliga rättigheter. Prioriterade yrkesgrupper ska utbildas i utbildningswebben Samtalskompassen och kunna arbeta i den. Samordningsfunktionen träffar regelbundet olika yrkesgrupper inom exempelvis skola, fritid- och fältverksamhet, säkerhet, individ- och familjesorg, kommunala bostadsbolag och polisen för att informera och stärka deras förmåga att kunna ta samtal kring extremistiska värderingar. Samordningsfunktionen har genomfört särskilda informationsinsatser kring materialet Samtalskompassen. Samordningsfunktionen har också tagit initiativ till att ta fram utbildningsmaterial som riktar sig till olika yrkesgrupper. Behovet av att utveckla metoder och material som är anpassat till olika yrkesgrupper är stort. Området behöver utvecklas och stärkas i framtiden, särskilt i de verksamheter som möter barn och unga. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

12 2.11 Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna Den lokala lägesbilden avgör vilka åtgärder kommunen bör vidta i sitt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Vid framtagandet av konkreta åtgärder spelar genusperspektivet en mycket viktig roll. Med detta i åtanke målgruppsanpassas åtgärderna. Säkerställa genusperspektivet i samtliga analyser och åtgärder Inkludera genusperspektivet i den lägesbild som tas fram. Beakta genusperspektivet i de åtgärder som görs. Samordningsfunktionen arbetar systematiskt med att beakta genusperspektivet i arbetet. I enkäten som är en del av framtagandet av den lokala lägesbilden finns det frågor som beaktar ett genusperspektiv. Till exempel visar rapporten Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq att 24 procent av dem som rest till Syrien och Irak är kvinnor. Orossamtal till samordningsfunktionen som rörde kvinnor ökade särskilt under Lägesbilden vittnar också om att personer som arbetar mot våld riktat mot kvinnor eller med andra frågor som rör kvinnors rättigheter, utsätts för hot och trakasserier. I de utbildningar och informationstillfällen som samordningsfunktionen genomför läggs särskild vikt vid att uppmärksamma kvinnor och unga kvinnors utsatthet kopplat till riskindikatorer i olika extremistmiljöer Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt Det är viktigt att ha en god uppföljning av det samverkansarbete som bedrivs för att finkalibrera insatserna. Med jämna mellanrum bör det genomföras någon form av utvärdering. På så sätt ökar effektiviteten i det förebyggande arbetet. Arbetet ska planeras utifrån behov hos samarbetsaktörer. En enkät till samarbetsaktörer ska genomföras för att få en bild över vilka behov och insatser som efterfrågas. Tillsammans med Göteborgs Universitet genomföra en studie om lokala förklaringar till varför och varför inte individer radikaliseras. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

13 Samordningsfunktionen har genomfört en intern uppföljning av arbetet med planen, enligt uppdrag. Inom ramen för arbetet med den interna uppföljningen har samordningsfunktionen ställt frågor till tjänstepersoner i staden om vilka behov de har. Utbildning anpassad efter särskilda yrkeskategorier efterfrågas. En annan sak som efterfrågas är metoder för att arbeta förebyggande, till exempel för att hantera utmaningar inom skolan. Samordningsfunktionen är av uppfattningen att den interna uppföljningen bör kompletteras med en extern utvärdering av stadens arbete mot våldsbejakande extremism inom en snar framtid. På så vis skulle samordningsfunktionen få en mer omfattande analys av hur åtgärderna svarar mot måluppfyllelsen. Samordningsfunktionen kommer ta initiativ till att genomföra en fördjupad studie på lokal nivå angående radikaliseringens orsaker. Samarbetet ska planeras tillsammans ske med Göteborgs Universitet och kontakt är inledd. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

14 3 Slutsatser Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism har varit i bruk sedan september Nedan beskrivs en del viktiga resultat och framtida utmaningar att hantera. Den lokala lägesbilden gällande våldsbejakande extremism är föränderlig över tid och påverkas av händelser, aktiviteter och företeelser i omvärlden. Utifrån samordningsfunktionen systematiska omvärldsbevakning kan vi följa förändringarna och inkludera dem i vår analys. Samordningsfunktionens arbete med att följa propagandaspridning från extremistiska grupper, aktuell forskning inom området samt nationell och viss internationell medierapportering ger bra verktyg till att försöka förstå hur den lokala lägesbilden påverkas. När planen mot våldsbejakande extremism togs fram handlade utmaningen i huvudsak om att individer från Göteborg reste iväg och anslöt sig till olika terrorklassade grupperingar i främst Syrien och Irak. Över tid har problematiken förändrats och har i nuläget mer eller mindre upphört. Däremot har nya utmaningar tillkommit i form av att individer återvänder från konfliktområden i Syrien och Irak. En del av individerna bedöms ha varit delaktiga eller medlemmar i terrorklassade grupperingar och i vissa fall finns minderåriga barn med i bilden. Frågan om hur en kommun ska hantera de här individerna är en fråga som blivit alltmer central. Arbetet med att analysera och identifiera en kommuns ansvar och möjligheter kopplat till frågan har kommit igång. Utöver det finns en ökad oro för att individer radikaliseras men blir kvar på hemmaplan och kan komma att utgöra ett hot mot sin omgivning. Till samordningsfunktionen kommer det regelbundet in samtal som handlar om oro kring individer som befinner sig i riskzonen för att radikaliseras. För att hantera samtalen på ett relevant sätt har vi stärkt samverkan genom verksamhetsområdet stöd till familjer och individer i Social resursförvaltning, som har möjlighet att följa upp och lotsa frågan till rätt instans. Arbetet har varit framgångsrikt och behöver fortsätta utvecklas. Andra viktiga förändringar som påverkar den lokala lägesbilden är ökad aktivitet från högerextremistiska grupperingar, främst Nordiska motståndsrörelsen. Samordningsfunktionen får signaler och information om att de aktivt söker upp ungdomar i vissa utpekade områden och stadsdelar samt att propagandaspridningen ökat. Ett annat viktigt verktyg i att bättre förstå den lokala lägesbilden och vilka utmaningar som finns är den lägesbild som Social resursförvaltning presenterade i februari Kunskapen och informationen som samordningsfunktionen fått genom lägesbilden kommer att vara viktiga fokusområden i den kommande planen. Göteborgs Stad har ett etablerat samarbete med polismyndigheten i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Det är en bra utgångspunkt för att även hantera frågan om hur man ska arbeta mot våldsbejakande Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)

15 extremism och hur arbetet ska organiseras på lokal nivå. Samordningsfunktionen ser att det finns behov av ytterligare information och förankring för att arbetet mot våldsbejakande extremism ska vara en del i den befintliga samverkansmodellen Trygg i Göteborg. Det finns ett behov av att säkerställa att den lokala nivån har rätt kunskaper inom området. Samordningsfunktionen och andra delar av verksamhetsområdet Social utveckling i Social resursförvaltning har tagit initiativ till att utveckla och stärka framtagandet av lokala lägesbilder. Samverkan med stadsdelarna kommer att stärkas ytterligare framöver. Ett annat viktigt område som behöver utvecklas är samverkan med civilsamhället. Särskilt på lokal nivå finns det goda exempel och strukturer i arbetet mot våldsbejakande extremism. Men arbetet behöver fokusera på att också involveras i civilsamhällets strukturer på central nivå. Beslutet att inkludera arbetet mot våldsbejakande extremism i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet anser samordningsfunktionen vara rätt modell. Det styrks genom de förändringar som skett på nationell nivå. Uppdraget att samordna det nationella arbetet har flyttats till Brottsförebyggande rådet i och med inrättandet av Center för våldsbejakande extremism. Det är en förflyttning från ett tidigare socialpolitiskt sakområde till ett kriminalpolitiskt. Vår tolkning är att stadens organisering av arbetet väl stämmer överens med förändringen. Behovet av ökad kunskap och utbildning inom sakområdet är stort. Samordningsfunktionen har prioriterat arbetet och erbjudit utbildningsinsatser, både i egen regi och genom extern kompetens. Behovet kvarstår men insatserna behöver utvecklas för att bättre möta olika yrkesgruppers behov. Den ökade kunskapen samordningsfunktionen fått inom sakområdet visar på att insatser inom arbetet mot parallella samhällsystem, organiserad brottslighet, gängproblematik, brottsutsatthet och otillåten påverkan även har effekt i arbetet med att förebygga och förhindra en negativ utveckling inom området våldsbejakande extremism. Frågorna hänger ihop. Det stärker oss i uppfattningen att arbetet organiseras och struktureras utifrån att olika sakområden hänger tätt samman. Även om det skett en skiftning på nationell nivå vet samordningsfunktionen utifrån den lokala kunskapen och lägesbilden att insatser inom det socialpolitiska området är viktiga, särskilt i de främjande och förebyggande delarna. Ett annat viktigt sakområde som behöver involveras är Göteborgs Stads arbete med demokratistärkande insatser, mänskliga rättigheter och antidiskrimineringsområdet. En ny plan har utformats som ska gälla Social resursförvaltnings samordningsuppdrag Den nya planen kommer innehålla fler åtgärder av konkret karaktär. För mer information om Göteborgs Stads arbete mot våldsbejakande extremism, besök goteborg.se/valdsbejakande. Uppföljning av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism (15)