FEBRUARI 2011 RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I VÅRDEN

Transkript

1 FEBRUARI 2011 RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER I VÅRDEN Som patient har du rätt till vård inom en viss tid, rätt att få information som är begriplig och att säga ifrån om något blir fel. Här kan du läsa om bland annat vårdgarantin, individanpassad information och patientnämndens arbete. Vi hjälper dig ATT hitta vägen till en god hälsa Uno och Berit Larsson fick hjälp av Sista utposten. Sid 3 Rätt till information - även på teckenspråk Sid 4 Nya hälso- och sjukvårdsnämnder igång sid 6 i n f o r m at i o n f r å n H ä l s o - o c h s j u k vå r d s n ä m n d e r n a I G Ö T E B O R G s o m r å d e t

2 I 37 kan du läsa om vad våra hälso- och sjukvårdsnämnder i Göteborg med omnejd gör för att ytterligare förbättra tillgången till god primärvård, sjukhusvård, tandvård och folkhälsoinsatser. Denna gång handlar 37 om vilka rättigheter och skyldigheter du har som patient. Vårdgarantin: Dag 1 kontakt med primärvården Inom 7 dagar erbjudande om läkarvård Inom 90 dagar erbjudande om specialistvård Inom 180 dagar specialistbehandling påbörjas Vårdgaranti god vård i rätt tid Alla i Västra Götalandsregionen ska erbjudas behandling inom tydligt fastslagna tidsramar. Den som trots allt inte fått vård i rätt tid, kan vända sig till Sista utposten för att komma vidare. Jag ser mig som ett medborgarkansli, säger handläggaren Carola Lygner. Vårdgarantin innebär att den som söker hjälp ska få kontakt med primärvården samma dag, och inom sju dagar erbjudas läkarbesök, om ett sådant behövs. Besök i den specialiserade vården ska erbjudas inom 90 dagar och vid beslut om vidare åtgärd ska behandling därefter påbörjas inom 90 dagar. För barn- och ungdomspsykiatri ska besök erbjudas inom 30 dagar och fördjupad utredning eller behandling inom 60 dagar. I takt med att vårdgarantin stegvis införts de senaste tio åren, har väntetiderna blivit allt kortare, säger Elisabeth Malmborg, som är regionens samordnare för God vård i rätt tid. carola LYGNER För att vårdgarantin ska kunna uppfyllas krävs det dock att även patienterna ställer upp. Dels genom att acceptera att hamna hos andra vårdgivare än de först vänt sig till, dels genom att verkligen dyka upp på bokade besök. Besök slösas bort Den som sagt ja till en tid måste ha synnerligen starka skäl för att avboka. Efter två avbokningar återsänds remissen. Varje år går cirka bokade vårdbesök i Västra Götaland till spillo på grund av att patienter uteblir. I många fall efterlevs vårdgarantin men ibland går det fel och det är för sådana situationer som Sista utposten har inrättats. Sista utposten har till uppgift att hjälpa patienter att komma vidare i vårdkedjan. Det är en neutral plats dit medborgarna kan vända sig med sina klagomål och önskemål. Personalen har mandat att föra över patienter till andra vårdgivare och ålägga den ursprungliga vårdgivaren att betala, säger Elisabeth Malmborg. Ett slags medborgarkansli I varsitt kontor i Lillhagsparken på Hisingen sitter Carola Lygner och Stina Ulvenstam och tar emot samtalen till Sista utposten. Carola handlägger fysiska sjukdomar, medan Stina tar hand om psykiatriärendena. Jag ser mig som ett medborgarkansli, säger Carola. Min uppgift är att bevaka patienternas intressen och se till att deras rättigheter respekteras. Första åtgärden i ett ärende är att kontakta vårdgivaren som tagit emot remissen, för att undersöka hur väntetiden ser ut. Om de inte lyckas boka in patienten inom sju-tio dagar, skickar jag ärendet vidare till någon av de tiotals andra vårdgivare som regionen har avtal med, säger Carola. Många som ringer är till en början frustrerade och arga över att inte ha fått besked eller över att deras ärende dragit ut på tiden. Men på Carolas anslagstavla hänger tidningsurklipp med rubriken Dagens ros och tackbrev från människor som tack vare henne fått snabbare tillgång till de operationer och behandlingar de behövt. En del blir överraskade av att få hjälp. Människor som har ont eller är oroliga måste få besked. Vårdgarantin är viktig, alla ska ha rätt till hjälp i rätt tid. Det handlar om respekt. TEXT: Emil Carlsson Vill du komma i kontakt med Sista utposten, ring: görs på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet. Kontakt: Hedvig Ahlstrand, Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg, e-post: 37grader@vgregion.se Produktion: Ivelind Design & Byline: Arell. Foto: Sergio Joselovsky och Rolf Hallin. Valfrihet i vården I Västra Götaland råder valfrihet i vården. Det innebär att alla har rätt att söka vård var de vill i landet, så länge vårdgivaren har avtal med respektive landsting samt har möjlighet att ta emot patienter från andra landsting. Behandlingar som kostar över kronor kräver dock regionens godkännande i förväg. Patienten ska då kontakta respektive sjukhus alternativt Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg för en betalningsförbindelse. 2

3 Att någon lyssnar ger nya krafter Uno och Berit Larsson i Lindome har flera gånger råkat ut för att vårdgarantin inte uppfyllts. Men tack vare Sista utposten har de fått hjälp att ta sig vidare till behandling. Att någon lyssnar och förstår ger nya krafter, säger Uno Larsson. För två år sedan var Berit Larsson i behov av starroperationer på båda ögonen. Men på Mölndals lasarett var väntetiden lång. Tiden gick utan att någon tid för behandling bokades in, och efter att från en läkare ha fått information om Sista utposten, vände sig Uno dit för sin hustrus räkning. Av handläggaren Carola Lygner fick jag tips om vilken väg vi skulle gå vidare. När jag väl fått reda på vilka alternativ jag hade och vilka andra vårdgivare jag också hade rätt att vända mig till gick det snabbt, säger han. Kallelsen dröjde Berits ögon opererades kort därefter med gott resultat på hos en privat vårdgivare i Göteborg. Men bara ett halvår senare hade de ryggproblem hon dragits med under lång tid förvärrats så kraftigt att hon åter tvingades söka vård. I maj 2009 upptäcktes också fel på flera kotor, men läkarna konstaterade att ingen nerv låg i kläm, och att det var för tidigt att operera. Sedan dess har Berits värk fortsatt att förvärras, men trots remiss till ortopedin i Mölndal dröjde kallelsen även denna gång. Till slut såg Uno och Berit ingen annan utväg än att återigen vända sig till Sista utposten och Carola Lygner för att få hjälp att komma vidare. Hon förstod vår situation och blev upprörd. När man är arg och frustrerad är det en underbar känsla att någon lyssnar på en och tar tag i ärendet, säger Uno Larsson. Remissen fördes direkt över till en annan privat vårdgivare och efter bara en vecka fick Berit tid hos en ryggspecialist. Processen igång Något beslut om operation kunde dock inte fattas denna gång, eftersom ytterligare utlåtanden behövs. Men tack vare Sista utposten är processen i rörelse och i januari väntar ett nytt inbokat läkarbesök. Vi har förståelse för att det inte går att trolla. Men det är bra att det finns valfrihet och vårdgaranti, så att man vid behov kan få hjälp där det finns plats, säger Uno Larsson. TEXT: Emil Carlsson Uno och Berit Larsson i Lindome FICK HJÄLP AV CAROLA LYGNER Hon förstod vår situation och blev upprörd. När man är arg och frustrerad är det en underbar känsla att någon lyssnar på en och tar tag i ärendet Egenremiss ett sätt att själv kontakta specialist Skriv och berätta om dina besvär och varför du söker vård. Skicka brevet till en specialistmottagning som behandlar det du söker för. Det kallas för egenremiss och ska behandlas på samma sätt som en läkarremiss. En remiss är en skriftlig begäran om en undersökning. Den brukar skickas från en läkare till en annan läkare. Men du kan också själv söka direkt till de flesta specialistmottagningar utan läkarremiss. En del mottagningar har särskilda blanketter som du kan få hemskickade för att fylla i. Men det går lika bra med ett brev där du beskriver din situation och symtom och varför du söker vård. Ibland kan det räcka med att ringa och prata med en sköterska som antecknar det du säger. Du kan skicka egenremiss även till privata vårdgivare som Västra Götalandsregionen har avtal med. En egenremiss är lika mycket värd och ska behandlas på samma sätt som en remiss som skrivits av en läkare. Om du behöver högspecialiserad vård eller undersökningar, som till exempel röntgen och laboratorieprover, måste du ha en remiss från läkare. Högspecialiserad vård är till exempel svårare hjärtsjukdomar, fetmaoperationer och provrörsbefruktning. Om du söker vård i ett annat landsting gäller de remissregler som finns i det landstinget. Källa: 3

4 i n f o r m at i o n f r å n H ä l s o - o c h s j u k vå r d s n ä m n d e r n a I G Ö T E B O R G s o m r å d e t Alla har rätt till begriplig information Alla har rätt till individuellt anpassad information vid varje kontakt med vården. Språk- och teckenspråkstolkar är därför självklara inslag på många håll i Västra Götalandsregionen. Min uppgift är att se till att människor möts, säger teckenspråkstolken Mia Uhlán. Enligt svensk lag ska vårdinformation om sjukdom, behandling och diagnoser förmedlas på ett sådant sätt att budskapet når fram till den som är berörd. Därför ska kommunikationen anpassas efter mottagarens hälsotillstånd, kognitiva förmåga, samt kulturella och språkliga bakgrund. Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand hjälper barn och ungdomar med funktionsnedsättningar att leva ett fullvärdigt liv. Socionomen Lena Stignäs Borg arbetar som projektledare för Kulturdialogen, habiliteringens satsning för att söka alternativa arbetssätt och skapa dialog med familjer i Göteborgs nordöstra stadsdelar, där många hem inte har svenska som förstaspråk. Varje gång vi ska träffa någon som inte kan svenska kallar vi in en professionell tolk. Oftast är det patientens föräldrar som inte kan svenska, och om informationen inte når fram får insatserna inte avsedd effekt. För att barn och ungdomar ska nå bästa resultat i träning och utvecklingsarbete krävs det att omgivningen är delaktig, säger Lena Stignäs Borg. Inför varje möte tar habiliteringspersonalen därför reda på om det kommer att behövas tolk. I de fall det krävs anlitas sedan en professionell tolk från en förmedling. En bra tolk ska vara objektiv, och lyder precis som övrig personal under tystnadsplikt. Människor som tillhör en liten språkgrupp kan ibland känna sig otrygga med att tala med en tolk om saker de inte vill att andra ska veta. Men oftast fungerar det utmärkt att även genomföra behandlande samtal med tolk. Jag är så van att jag inte ens brukar tänka på att de är där, säger Lena Stignäs Borg. På andra håll finns det behov av helt andra typer av tolkning, till exempel till och från teckenspråk. Mia Uhlán arbetar som teckenspråkstolk inom regionens Tolkverksamhet. Den som behöver tolkservice kan boka henne eller någon av hennes kollegor dygnet runt via webben, eller via text- eller taltelefon. Vi följer med våra tolkanvändare från vaggan till graven. Vi är med på allt från förlossningar, luciafirande och läkarbesök, till möten på banken, i skolan och på arbetsplatsen, säger Mia Uhlán. Inför en tolkning kan det krävas förberedelser. Om en tolkanvändare lider av en särskild sjukdom kan det till exempel vara viktigt att läsa in sig på vanliga begrepp och frågeställningar. För den som fötts döv är teckenspråk vanligen modersmål även om personen levt hela sitt liv i Sverige. Därför är det logiskt att information på samhällsviktiga hemsidor även presenteras med teckenspråksfilmer. Det är oerhört viktigt att få del av den information som vi alla ständigt omges av. Min uppgift som tolk är att överföra information. Att se till att människor möts, som om jag inte varit där. TEXT: Emil Carlsson Västra Götalandsregionens tolkverksamhet: Rätten till individuellt anpassad information finns i hälso- och sjukvårdslagen. Du som patient eller anhörig har rätt att vid varje kontakt med vården få individuellt anpassad information om: sjukdom eller diagnos behandlingsalternativ rätten till valfrihet, det vill säga att välja vårdgivare vårdgarantin, exempelvis garantitider, återbud och ny vårdgivare Begreppet individuellt anpassad innebär att informationen ska förmedlas utifrån varje patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. Det betyder att i möjligaste mån anpassa språk, media och andra kommunikationsmedel till varje patient. Från 1 juli 2010 finns ett tillägg i lagen som säger att det är verksamhetschefen inom varje enhet som är ytterst ansvarig för att det finns rutiner som gör att patienterna verkligen får den information de har rätt till. Vårdpersonalen ska alltså försäkra sig om att du verkligen förstår det de informerar dig om. Barnens egen vårdguide: BVC (Barnavårdscentral) För friska barn VÅRD- CENTRAL För sjuka barn BARN- AKUTEN vid Drottning Silvias barn- & ungdomssjukhus Vid olycksfall och svåra akuta tillstånd JOUR- CENTRAL För sjuka barn när vårdcentralen är stängd BARN- & UNGDOMS- MEDICIN Specialistvård 1177 Rådgivning per telefon och på webben Hej! Här hittar du kloka råd från A till Ö Förkylning När man är förkyld känner man sig hängig och sjuk. Det är vanligt med snuva eller nästäppa, obehagskänsla i halsen, hosta och huvudvärk. Ibland kan man även ha lite feber. En förkylning går över av sig själv. Eftersom orsaken är ett virus finns det inga läkemedel som kan göra att man snabbare blir frisk. Om man har en kraftig förkylning kan det vara bra att stanna hemma och ta det lugnt första dygnet. Då undviker man också att smitta andra. Vilan behövs, men det innebär inte att man alltid behöver ligga till sängs. Det är bra att dricka mer än vanligt. Varm dryck kan lindra både hosta och halsont. Kall dryck eller glass kan också lindra svedan i halsen. Om man blir hes så ska man prata så lite som möjligt. Om man inte känner sig bättre efter fyra till fem dagar bör man kontakta vårdcentralen. Detsamma gäller om man har feber som försvinner några dagar men sedan kommer tillbaka. Influensa Typiskt för all slags influensa är att man plötsligt känner sig dålig med snabbt stigande feber, huvudvärk och muskelvärk. Samtidigt kan man få snuva, ont i halsen och torrhosta. Febern brukar ligga mellan 39 och 40 grader i tre till fem dagar. Efter en vecka är man vanligtvis frisk igen, men man kan känna sig trött i flera veckor efteråt. Influensa orsakas av ett virus och går inte att behandla med antibiotika. Äldre människor kan ha lägre feber och mindre besvär av hosta. Små barn kan ha diarré, illamående, kräkningar och magont som symtom. Det är viktigt att lyssna på kroppen och inte anstränga sig för mycket. Om man tillhör en riskgrupp, och inte har vaccinerat sig mot influensa, ska man snabbt kontakta sjukvården om man får symtom på influensa helst inom ett dygn. Köldskador Om man vistas ute i stark kyla kan man råka förfrysa sig. Oftast är det kinder, öron, näsa, fingrar och tår som skadas. När man får en köldskada blir huden till att börja med vit och kall. Man kan få en stickande smärta i huden, men känseln försvinner fort. En köldskada bör värmas upp omedelbart, annars kan skadan bli allvarlig. Man ska så fort som möjligt försöka komma inomhus eller i skydd från vind och blåst, och börja en långsam uppvärmning av huden. Det bästa är att värma hud mot hud. Man ska alltid kontakta vården så fort som möjligt om man tror att man har fått en djup köldskada, eftersom det finns en risk att huden och vävnaden får bestående skador. Man kan misstänka att man har en djup köldskada om huden är hård, kall, vitgul eller vit med ett blåtonat, marmorliknande mönster. Magsjuka Det finns många typer av magsjuka som antingen beror på virus eller bakterier. Vinterkräksjuka till exempel beror på virus medan den vanligaste bakterien, som orsakar magsjuka, är campylobacter. Magsjuka smittar ofta lätt och kan orsaka att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka. För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att man kan ha svåra besvär och känna sig väldigt trött. Eftersom diarré gör att man förlorar vätska är det viktigt att dricka mycket. Man bör dricka ofta och lite i taget. Om små barn har kräkningar och diarréer är det extra viktigt att de får i sig vätska. Så snart man känner sig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt. Man ska kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen. Tips och kloka råd finns på och i boken Egenvårdsguiden. 4

5 En andra bedömning I vissa fall kan du ha rätt till en andra medicinsk bedömning, så kallad second opinion, av en annan läkare än den du först gick till. Det gäller om du står inför svåra medicinska ställningstaganden och om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Den medicinska behandlingen kanske innebär särskilda risker för dig och ditt val har stor betydelse för din framtida livskvalitet. Det kanske inte heller står helt klart vilken behandling som är lämpligast just i ditt fall. Det behöver inte vara så att du är missnöjd med den första bedömningen, men ibland kan det vara önskvärt att få ytterligare en bedömning av en specialist. Lex Maria Skador eller risk för skador i vården måste anmälas När en patient har drabbats av en allvarlig sjukdom eller skada på grund av vård eller behandling ska personalen enligt lag, Lex Maria, göra en anmälan om detta till Socialstyrelsen. Det gäller även om en patient utsatts för risken att skadas. Lex Maria gäller även för den privata vården samt tandvårds- och apotekspersonal. Som patient ska du få information om att anmälan har gjorts och dessutom ges möjlighet att beskriva vad som har inträffat. Bestämmelserna i Lex Maria finns för att du som patient ska få klarhet i varför en skada eller sjukdom har uppstått, men framför allt för att sjukvården ska lära av de misstag som sker så att inte andra ska råka illa ut. Genom att analysera rapporter om fel och brister från sjukvården i hela Sverige kan Socialstyrelsen skicka ut rekommendationer till sjukhus och vårdcentraler för att förebygga skador. Om du som patient är missnöjd och själv vill göra en anmälan kan du vända dig till patientnämnden eller Socialstyrelsen. Se artikel till höger. LaSSe Brukarstödcenter kan lagar och regler om funktionshinder Kan jag få personlig assistans? Varför är sjukersättningen ändrad? Vilket stöd kan mina anhöriga få? Att leva med en funktionsnedsättning för med sig många frågor. Rådgivarna på LaSSe Brukarstödcenter kan ge svar på de flesta. Hela personalen på LaSSe brukarstödcenter. I mitten längst fram syns verksamhetsledaren Stina Roempke. Foto: Kamerareportage Det är en djungel av lagstiftning som omger personer som på olika sätt behöver stöd i det dagliga livet på grund av någon funktionsnedsättning. Att känna till allt och hänga med när det sker förändringar är inte det enklaste. På LaSSe Brukarstödcenter finns dock personer som både kan lagstiftningen på området och som är en helt fristående part, utan koppling till frivilligorganisationer, assistansföretag eller myndigheter. De har dessutom egen erfarenhet av att leva med funktionshinder. Vi ger råd och stöd och kan även hjälpa till med till exempel ansökningar eller överklaganden. Men vi är inget assistansföretag, förtydligar Stina Roempke, som är verksamhetsledare. Ibland kan det gå fel i kontakten mellan en patient och sjukvården. Remisser försvinner, någon känner sig illa bemött eller anser sig inte fått rätt behandling. Blir du inte lyssnad på av den som du anser har gjort fel eller dennes chef, kan du vända dig till patientnämnden. Det bästa är att först försöka klara ut problemen direkt med personalen där du upplever dig illa behandlad. Men om personalen inte förstår eller tar till sig synpunkterna, eller om det känns obehagligt att kontakta dem, kan du som patient eller närstående höra av dig till patientnämnden. Ibland räcker det med att patienten pratar med oss, men vill patienten gå vidare så informerar vi om hur man gör. Vi kan hjälpa till att försöka reda ut vad som har hänt, säger Margareta Nygårds, utredare på Patientnämnden Göteborg. Det finns fyra patientnämnder i Västra Götalandsregionen. Av dessa handlägger Patientnämnden Göteborg ärenden för Göteborg och södra Bohuslän. Patientnämnden är fristående och opartisk och personalen och nämndens politiker har tystnadsplikt. Den främsta uppgiften är att stödja och hjälpa enskilda patienter och vara en förmedlande länk mellan patienten och vården. Vi gör inga medicinska bedömningar och har inte heller några sanktionsmöjlig- LaSSe drivs som ett personalkooperativ och har funnits i 15 år. Genom ett sjukvårdsavtal med Västra Götalandsregionen kan de erbjuda sina tjänster, som är gratis för besökarna, till hela regionen. Kontoret finns dock i Göteborg, men det går förstås att både ringa och maila. Kompletterar kuratorerna LaSSe ordnar även cirklar där deltagarna kan utbyta erfarenheter. En handlar om Att arbetsleda sina assistenter. Kurser om ny lagstiftning brukar snabbt bli fulltecknade. Man kan säga att vi är ett komplement till kuratorerna i regionen. Det händer ofta att de ringer hit eller rekommenderar personer att kontakta oss, säger Stina Roempke. Merparten av ärendena handlar om personlig omvårdnad, till exempel personlig assistans och hemtjänst, och ekonomi. Vi hjälper till vid kontakter både med myndigheter och assistansanordnare, kan vara med vid hembesök eller i andra sammanhang när personen behöver stöd för att föra fram sina åsikter eller behov. Men vi är ingen myndighet och fattar inga beslut. Vi för journal för att alla rådgivarna ska kunna hjälpa en person om den som har hand om den kontakten inte är på plats. Men vi har sekretess och lämnar inte ut några uppgifter till assistansanordnare eller myndigheter, betonar Stina Roempke. TEXT: Elisabeth Gustafsson LaSSe Brukarstödcenter har tel På webbplatsen finns information om verksamhet och aktiviteter, Anmäl brister då kan vården bli bättre! heter, vi ska fungera som ett opartiskt stöd mellan patient och vårdpersonal, påpekar Margareta Nygårds. Anser patienten att de fel som begåtts är så allvarliga att det behöver göras en medicinsk bedömning eller att händelsen behöver prövas av andra skäl, kan patienten eller en närstående välja att anmäla det till Socialstyrelsen. Andra instanser är Läkemedelsförsäkringen och Patientförsäkringen som du kan vända dig till om du anser dig ha blivit skadad av läkemedel eller fått en vårdskada. Ett viktigt skäl till att kontakta vårdpersonal eller patientnämnden om något blivit fel är att synpunkter som kommer fram ska kunna användas för att förbättra vården. I varje enskild utredning där det behövs och patienten vill, kontaktas den berörda personalen. I mer övergripande sammanhang redovisas patientnämndens arbete till sjukvårdsledningar, styrelser och nämnder. I det arbetet deltar de politiker som har förtroendeuppdrag i patientnämnderna. De medverkar dock inte i enskilda ärenden. TEXT: Elisabeth Gustafsson Vill du komma i kontakt med Patientnämnden Göteborg, ring , eller e-posta till patientnamnden.goteborg@vgregion.se Mer information finns på:

6 Nya nämnder på plats! I november utsåg politikerna i regionfullmäktige de nya hälsooch sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen efter höstens val. De tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för att invånarna inom respektive nämnds geografiska område har tillgång till god hälso- och sjukvård. Efter höstens val styrs Västra Götalandsregionen av en minoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med stöd av Sjukvårdspartiet. I hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvarsområde ingår primärvård, sjukhusvård, tandvård, handikappverksamhet och folkhälsoinsatser. I Göteborg och södra Bohuslän finns fem hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN) en för Partille, Härryda och Mölndal, en för Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale, en för Göteborg Hisingen, en för Göteborg centrum-väster och en för nordöstra Göteborg. Nämnderna kartlägger befolkningens behov, för dialog med brukargrupper, förhandlar, utvärderar, ställer krav på och sluter avtal med olika vårdgivare så att hälso- och sjukvården ska fungera så bra som möjligt. Nämnderna har avtal både med egna verksamheter inom Västra Götalandsregionen och med privata vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett särskilt uppdrag att föra dialog med invånarna i sitt nämndområde kontakt med medborgarna välkomnas! Vänd dig direkt till någon nämndpolitiker som du har förtroende för och/eller känner till eller till hälso- och sjukvårdskansliet. Hälso- och sjukvårdskansliets tjänstemän bereder ärenden och bidrar med underlag för nämndernas beslut om budget, riktlinjer, regler och vårdbeställningar. Kansliet följer också upp genomförandet av de politiska besluten och gör löpande analyser av följderna av besluten. TEXT: ELISABETH GUSTAFSSON i n f o r m at i o n f r å n H ä l s o - o c h s j u k vå r d s n ä m n d e r n a I G Ö T E B O R G s o m r å d e t HSN 4 Presidiet för Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Jan-Åke Simonsson (S) ordförande (höger i bild), Birgit Lövkvist (V) (mitten i bild) 1:e vice ordförande, Benny Strandberg (KD) 2:e vice ordförande (vänster i bild). HSN 5 Presidiet för Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster Frank Andersson (S) ordförande, (mitten i bild) Mikael Malm (MP) 1:e vice ordförande (vänster i bild), Johan Fält (M) 2:e vice ordförande (höger i bild). HSN 7 Presidiet för Hälso- och sjukvårdsnämnd 7, Partille, Härryda, Mölndal Evert Svenningsson (S), ordförande (vänster i bild), Jenny Svanergren (MP) 1:e vice ordförande (mitten i bild), Per Vorberg (M) 2:e vice ordförande (höger i bild). HSN 11 Presidiet för Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg Hisingen Elise Norberg Pilhem (V) ordförande (mitten i bild), Gunilla Dörner Buskas (S) 1:e vice ordförande (vänster i bild), Mariella Olsson (FP) 2:e vice ordförande (höger i bild). Presidiet för Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Håkan Linnarsson (S) ordförande (höger i bild), Ingrid Bergman (MP) 1:e vice ordförande (vänster i bild), Magnus Berntsson (KD) 2:e vice ordförande (mitten i bild). För kontaktuppgifter och information om nämndens arbete se respektive nämnds hemsida. Om du blir sjuk När du blir sjuk eller behöver råd om vård ringer du antingen Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 eller till din vårdcentral. Har du en pågående kontakt med vården, ring till den mottagning som sköter din behandling. Är mottagningen stängd, ring När det gäller livshotande tillstånd ringer du 112 till SOS Alarm dygnet runt. Mer information om vårdcentraler, jourcentraler och övriga mottagningar i Västra Götaland finns på 1177.se/vgregion. Till jourcentralen vänder du dig när vårdcentralen är stängd Om du vänder dig till den jourmottagning som din vårdcentral samarbetar med kostar besöket 100 kr. Väljer du en annan jourmottagning kostar det 300 kr. Kontakta 1177 för vägledning till rätt jourcentral. GÖTEBORG Alla patienter i göteborgsområdet hänvisas nattetid till: Nattjour: Jourcentralen Gamlestadstorget, Gamlestadsv 4 Alla vardagar 22-08, lör-sön Tel: Centrum Jourcentral Akutläkarna Stampen Stampgatan 14 Tel: Jourcentral Allemanshälsans vårdcentral Landala Karl Gustavsgatan 32 Mån-fre 17-22, lör-sön Tel: Jourcentral Capio Vårdcentral Axess Södra Allégatan 6 Alla dagar 07-08, Tel: Centrumakuten Kaserntorget 11 A Tel: Hagakliniken Första Långgatan 16 Mån-tors 17-20, fre 17-18, lör Tel: Jourcentral Kungsportsakuten Kungsportsavenyen 10 Vardagar 17-22, lör-sön Tel: Frölunda/Väster Västerakuten Näverlursgatan 42 Tel: Hisingen Hisingsakuten Virvelvindsgatan 8 A Tel: Jourcentral Backa Läkarhus Herkulesgatan 1 G Tel: Kortedala Jourcentral Nya vårdcentralen Kortedala Torg Tusenårsgatan 3 Tel: Nordost Jourcentral Angereds Läkarhus Kultivatorgatan 3 Tel: Jourcentralen Gamlestadstorget Gamlestadsvägen 4 Tel: Medical Center Vårdcentral & BVC Angereds Torg Tel: Öster Jourcentralen Gamlestadstorget Tel: ALE och KUNGÄLV Jourcentral Centrumpraktiken Triogatan 5, Kungälv Tel: Primärvårdsakuten Kungälv Kungälvs sjukhus Tel: HÄRRYDA och MÖLNDAL Jourcentral Allemanshälsans vårdcentral Jungfruplatsen Jungfruplatsen 2 Mån-fre 17-22, lör-sön Tel: Primärvårdsakuten Mölndal Mölndals sjukhus (vid Akutmottagningen) Mån-fre 17-22, lör-sön Tel: Ungefärlig tid kan bokas via tel 1177 PARTILLE Primärvårdsakuten Partille Kyrktorget 13 Lör-, sön-, helgdag 9-15 Tel: Mån-fre uppsök Primärvårdsakuten Mölndal, se Härryda och Mölndal STENUNGSUND Primärvårdsakuten Stenungsund Jullen 3 Mån-fre 17-21, lör-sön Tel: rådgivning/tidbokning ring 1177 eller Jourcentralen Stenungstorgs Läkarhus Nordanvindsgatan 14 Mån-fre 17-22, lör-sön Tel: ÖCKERÖ Jourmottagning Hönö vårdcentral Almvägen 1, Hönö Ons-tor 17-19, fre (jämna veckor) 17-19, lör-sön (jämna veckor) Tel: Jourmottagning Vårdcentralen Öckerö Björnhuvudsvägen 54, Öckerö Mån-tis 17-19, lör-sön (ojämna veckor) Tel: Vid nödsituation, ring 112 för ambulans. För rådgivning och tidsbokning: 1177 Rådgivning om vård på webb och tel. Nationellt telnr: 1177 Hemsida: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (Östra sjukhuset): För akut sjuka barn (0-16 år) med medicinska och kirurgiska sjukdomar. Öppet alla dagar, dygnet runt. Tel: (vx) 6