Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag Barn- och utbildningsnämnden Beslutad , 44

2 Innehållsförteckning 1 Omvärldsanalys Verksamhetsutveckling Grunduppdrag Förskola Grundskola, grundsärskola och fritidshem Gymnasieskola/gymnasiesärskola Vuxenutbildning Mål I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Hållbar personalförsörjning Följetal Förskola och pedagogisk omsorg Fritidshem Grund- och grundsärskola Gymnasie- och gymnasiesärskola Vuxenutbildning... 9 Personal Analys av personalbehov Personal - Antal anställda Personal - Sjukfrånvaro Personal - Personalrörlighet Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Ekonomi Driftbudget Kommentar driftbudget Bruttobudget per verksamhet Budgetreserv Investeringsbudget Taxor och avgifter Bilagor Bilaga 1: Effekt och osäkerhetsanalys Bilaga 2: Omvärldsanalys Bilaga 3: Beräkning kring gymnasieskolan 2

3 1 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender. Omvärldsanalysen är gjord utifrån en kontinuerlig omvärldsbevakning. Från resultatet av omvärldsbevakningen har ett urval gjorts av förändringar som antas kunna påverka verksamheten. Omvärldsförändringarna har bearbetats med hjälp av en effekt- och osäkerhetsanalys (se bilaga 1). Sist i texten, efter genomgången av omvärldsförändringarna, finns en sammanfattande värdering av omvärldsförändringarnas totala påverkan på budgeten. Nedan listas de omvärldsförändringar som valts ut samt ett sammanfattande ekonomiskt resonemang. Hela omvärldsanalysen finns som bilaga (se bilaga 2). Omvärldsförändringar: 1. Likvärdighet 2. Resultatutveckling 3. Nationell IT-strategi för skolväsendet 4. Kompetensförsörjning 5. En lärmiljö för alla - ökade krav på individualisering och flexibilitet 6. Nyanlända 7. Nybyggnationer i kommunen som påverkar elevvolymer 8. Barn och ungdomars psykiska hälsa 9. Krav på mindre barngrupper 10. Stadieindelade timplaner 11. Förlängd skolplikt och förändrat gymnasium Ekonomiskt resonemang utifrån jämförande analys Vid jämförelse med andra kommuner ligger kostnaderna för barn- och utbildning i Marks kommun nära riksgenomsnittet när kostnaderna slås ut på kommunens alla invånare. Görs istället en jämförelse av nämndens kostnader utefter antal barn i barnomsorg respektive antal elever i grundskolan blir kostnaderna i Marks kommun lägre än riksgenomsnittet. Utökade resurser skulle ge möjligheter till högre måluppfyllelse. Att ligga i den undre kvartilen i kostnad per elev och samtidigt prestera resultat motsvarande den översta kvartilen är en mycket svår utmaning. Barn- och utbildningsförvaltningen kan bedriva verksamhet med de ramar och anpassningar som planerats. Men det finns områden där ökade resurser skulle kunna öka kvaliteten och måluppfyllelsen. I dag har Marks kommun resultat på de flesta områden som ligger i nivå med medelkommunen men om kommunen skall bli en toppkommun inom skolområdet behövs medvetna strategier som ibland kräver ökade resurser. Resultatutvecklingen i kommunen är positiv och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Nästa steg kan vara att höja resurstilldelningen så att den hamnar i paritet med jämförbara kommuner. För att lägga ett budgetförslag inom angiven ram behöver barn- och utbildningsnämnden effektivisera och lägga anpassningsåtgärder om 12,9 mnkr 2018 och 31,9 mnkr I omvärldsanalysen beskrivs även behovet av lokalförändringar som för planperioden kommer innebära ökade lokalkostnader. Barn- och utbildningsnämnden kommer behöva ramjustering motsvarande lokalkostnadsökningen. Ett ökat behov finns bland asylsökande och nyanlända barn/elev som de senaste åren ökat kraftigt. Ersättningar från migrationsverket ersätter delvis det ökade behovet. Eftersom målet är att så stor del som möjligt av verksamheten för asylsökande och nyanlända ska vara integrerad med övrig verksamhet är det ibland svårt att skilja mellan kostnadsökning och ordinarie verksamhet. 3

4 2 Verksamhetsutveckling "En lärmiljö för alla en modern skola på vetenskaplig grund " är visionen som inspirerar och styr allt arbete i Marks kommuns förskolor och skolor. Den är en syntes av kommunala och statliga mål och är det all verksamhet ska styras mot. Den sammanfattas i fyra punkter: Mark ska 2017 vara en ledande skolkommun. Alla når de nationella målen. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan och förskolan är inkluderande så att alla når sin fulla potential. För Barn och utbildningsförvaltningen innebär det att vara ledande att skolkommun att skolor och förskolor i Mark ska vara kända för hög kvalitet och vara en spännande utvecklingsmiljö. Visionen innebär också att vi har goda resultat i en jämförelse med andra kommuner i Sverige. Att alla når de nationella målen innebär att vi har fokus på skolans och förskolans huvuduppdrag. Visionen innebär även att alla barn och elever i Mark får möjlighet att utnyttja sina förutsättningar på bästa sätt och det finns höga förväntningar på alla inom förvaltningen att arbetet ska ge resultat. I skollagen anges att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollag, 2010). All pedagogisk personal kan formulera sin teoretiska utgångspunkt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Fokus ska vara på vad som ger resultat i form av ökad måluppfyllelse för barn och elever. Att vara inkluderande innebär att samtliga är medvetna om uppdraget att ta emot alla barn och elever inom upptagningsområdet. Det innebär också att motverka alla former av exkludering och att alla känner samhörighet med den verksamhet hen tillhör. Vi är övertygade om att detta gynnar alla socialt och kunskapsmässigt. Med lärmiljö avses såväl de fysiska som sociala aspekterna. Visionen gäller personal, studerande, elever och barn i kommunens skolor och förskolor, där drygt 6500 barn, elever, studerande och ca 1100 personal är verksamma. Utifrån visionen, forskning och styrdokument har förvaltningsledningen åtta långsiktiga strategier för att nå de statliga och kommunala målen: Ett aktivt ledarskap En varierad undervisning och lärmiljö. Ett strukturerat kollegialt lärande. Ett elevhälsoarbete av god kvalitet. Arbetslag som samarbetar och samplanerar. Ett systematiskt kvalitetsarbete. Inkluderande arbetssätt barn och elever som resurs. En åskådlig progression genom utbildningen. 4

5 3 Grunduppdrag I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I årets budgetunderlag föreslår barn- och utbildningsnämnden inga förändringar. 3.1 Förskola Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1 5 år. Barn- och utbildningsnämnden ska ge barnen en god pedagogisk verksamhet, i enlighet med skollag och förskolans läroplan, som stimulerar barnens utveckling och lärande. 3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder 6-16 år i enlighet med skollag och läroplan. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Fritidshemmen ska tillgodose barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling. 3.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier. Nämnden ska utforma verksamheten enligt skollag och läroplan. Nämnden ska inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning. 3.4 Vuxenutbildning Nuvarande beskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska ge vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen, som ska ske enligt skollag och läroplan, ska vara den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. De som fått minst utbildning ska prioriteras. 5

6 4 Mål Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Andel barnskötare med barnskötarutbildning Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen Andel elever med gymnasieexamen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser 98% 98% >= 98% >= 98% >= 98% >= 99% >= 99% 29% 39% >= 70% >= 80% >= 90% >= 100% >= 100% 36% 36% >= 70% >= 80% >= 90% >= 90% >= 100% 38,3 >= 80% >= 85% >= 85% >= 90% >= 90% 90% 100% 100% 100% 100% 100% 83% 90% 100% 100% 100% 100% 72,7% 79,3% >=90% >=100% >=100% >=100% >=100% 220,1 225,7 >= 230 >= 230 >= 230 >= 230 >= % 88% >=90% >=100% >=100% >=100% >=100% 69,5% 69,8% >=95% >=100% >=100% >=100% >=100% 72,5% 74,2% >= 97% >= 97% >= 100% >= 100% >= 100% 33,5% 32,8% >= 49% >= 51% >= 53% >= 53% >= 53% 82,9% 82,9% >= 100% >= 100% >= 100% >= 100% >= 100% 6

7 Nämndens mål: Uppdrag. Att införa 1:1 i grundskolan i enlighet med den nationella IT-strategin. Kommungemensamma mål: Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Nämndens mål: Uppdrag: Kartlägga det lokala arbetet om trygghet och studiero (Normer och värden) Nämndens mål: Uppdrag: Påbörja ett gemensamt arbete inom området trygghet och studiero (Normer och värden) 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) >=80 >=85 >=85 >=88 >=90 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Förskola och pedagogisk omsorg Barnomsorg 0 5 år, antal barn total Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Förskola - antal barn i egen regi Förskola - antal barn i annans regi Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi Sålda platser - förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,4 5,1 5,2 5,2 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen 10,4 10,7 10,7 Barngrupp, antal barn per avdelning 16,6 17,4 17,3 17,3 7

8 5.2 Fritidshem Fritidshem - antal barn i annans regi Fritidshem - antal barn i egen regi Fritidshem - Sålda platser Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning 50,1 52,4 50,3 50,3 Fritidshem - antal veckortimmar totalt i egen regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 19,8 18,4 18,9 18,9 5.3 Grund- och grundsärskola Grundsärskola - antal elever i egen regi Grundskolan, antal elever i egen regi Sålda platser - grund- och grundsärskola Grund- och särskola, antal elever i annans regi Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) 83,5 85,1 82,4 83,8 87,2 86,4 84,5 87,3 83,5 82,8 79,3 83,6 89,2 87,7 85,6 88,1 72, ,7 79,3 206,9 213,2 220,1 222,9 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor 218,7 224,5 231,7 243,5 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA 194,7 201,9 209,5 211,5 13,3 13,2 13,2 13,2 Andel elever som läser moderna språk 78 79,4 76,5 76,5 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 33, ,9 75,9 8,5 7,9 8,8 7,8 8,2 6,4 8

9 5.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi Sålda platser Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun 2,7 2 1,3 1, ,8 13,5 13,8 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,4 10,2 10,8 10,8 Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 8 8,4 6,4 48,5 56,2 72,7 72,7 5.5 Vuxenutbildning Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi Elever antal heltidsstuderande Antal heltidsstuderande per lärare, (åa) 11, ,8 21,8 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs 47,2 53,7 80,4 80,4 69,3 42,4 82,9 82,9 Invånare år, andel (%) som deltar i komvux 2,6 2,7 2,9 2,9 Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 3,2 3,2 3,6 3,6 9

10 Personal 5.6 Analys av personalbehov Förvaltningen har svårigheter att rekrytera viss kompetens, ett problem som också är kommunövergripande. För att komma till rätta med de utmaningar som finns i att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal med rätt kompetens behöver förvaltningen genomföra ett flertal åtgärder. Dels inventera hur attraktiv man är på marknaden jämfört med andra arbetsgivare i närområdet, samt klargöra orsakerna till varför anställda slutar och utifrån det skapa strategier för att komma till rätta med problematiken. Statsbidrag från migrationsverket och skolverket, såsom lågstadiesatsningen, har inneburit att antalet anställda 2016 ökat kraftigt från tidigare år. 5.7 Personal - Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) ,8 95,3 5.8 Personal - Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro alla anställda (%) 5,1 5,4 6,5 6,5 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 42,4 44,3 51,7 54, Personal - Personalrörlighet Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar

11 6 Ekonomi 6.1 Driftbudget Driftbudget, belopp i tkr Utfall 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Fördelning på huvudverksamheter, netto Förskola och pedagogisk omsorg varav: egen regi fsk och ped omsorg varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg Fritidshem varav: egen regi fritidshem varav: köpta/sålda platser fritidshem Grundsärskola varav: egen regi särskola varav: köpta/sålda platser särskola Grundskola varav: egen regi grundskola varav: köpta/sålda platser grundskola Gymnasie- och gymnasiesärskola varav: egen regi gymnasieskola varav: köpta/sålda platser gymnasieskola Vuxenutbildning Ledning och administration Nettokostnader Kommentar driftbudget Tabellen för driftbudgeten är utformad enligt kommunens anvisningar och enligt kommunfullmäktiges beslut kring budgetram för åren Nedan följer en beskrivning av ekonomiska beräkningar utifrån nuvarande verksamhet och väntade förändringar samt vad det kommer innebära för anpassnings-/besparingskrav för att inrymmas i ovanstående budgetram. 11

12 Total kostnadsberäkning Gemensamt för nämndens verksamheter är att lönekostnaderna årligen beräknas öka med 3,2-3,5 procent samt att övriga externa kostnader i genomsnitt ökar med 2,4-2,6 procent årligen. De internt köpta tjänsterna hyra, städ och kost beräknas öka med ca 2,4 procent. All kostnadsökning utöver 1 procent ger nämnden ett anpassnings-/besparingskrav. För år 2018 blir detta anpassnings-/besparingskrav 12,9 mnkr. År 2019 är anpassnings-/besparingskravet 31,9 mnkr Konstandsberäkning nuvarande verksamhet, inkl. volymförändringar 814,1mnkr 841,6 mnkr 869,9 mnkr Beslutad/planerad ram KF-nov ,2 mnkr 809,7 mnkr 802,6 mnkr Krav på anpassningsåtgärder 12,9 mnkr 31,9 mnkr 64,6 mnkr Anpassningsåtgärder Här ges ett förslag på hur anpassningsåtgärderna kan fördelas mellan nämndens verksamheter. Verksamhet Förskola Fritidshem Grundsärskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Ledning och administration Krav på anpassningsåtgärd år 2018, mnkr. Procentuell fördelning utifrån budgetram 2,9 mnkr 0,8 mnkr 0,3 mnkr 5,4 mnkr 2,5 mnkr 0,2 mnkr 0,8 mnkr Anpassningsåtgärd/konsekvens Förskolorna ligger i nivå medriksgenomsnittet över antalet barn/årsarbetare. Efter anpassningsåtgärd riskerar verksamheten att ha fler barn/årsarbetare än riksgenomsnittet. För att möta anpassningsåtgärderna kan antalet förskolor behöva bli färre. Möjligheten att söka statsbidrag för mindre barngrupper kan påverkas. Fritidshemmen har färre barn per årsarbetare än riksgenomsnittet och kan efter en anpassningsåtgärd hamna i nivå med riksgenomsnittet. För att möta anpassningsåtgärderna kan antalet fritidshem behöva bli färre. En anpassning av verksamheten medför att antalet årsarbetare kommer att minska. Behoven i grundsärskolan är svår att prognostisera. Grundskolorna har ca 4-5% fler elever per årsarbetare än riksgenomsnittet och skulle efter en anpassningsåtgärd riskera att ligga ännu längre från snittet. För att möta anpassningsåtgärderna kan antalet grundskolor behöva bli färre. En anpassning av verksamheten medför att antalet årsarbetare och materialomkostnader per program kommer att minska. Kan innebära en avveckling av program. En anpassning av verksamheten medför att antalet årsarbetare kommer att minska. En anpassning av verksamheten kan medföra att antalet års arbetare kommer att minska. *jämförelser med rikssnittet är hämtade från SCB och avser verksamhetsår Det totala anpassningskravet för barn- och utbildningsnämnden inför år 2018 är 12,9 mnkr, detta kommer påverka nämndens verksamhet betydligt med en lägre bemanning för barn/elever inom alla huvudverksamheter och där grundskolan utmärker sig med en redan låg grundbemanning i jämförelse med andra kommuner i landet. Lokalbehoven kommer förändras under planperioden. Vissa beslut är fattade, andra beslut kvarstår att fatta utifrån lokalutredningen. Hyresförändringar är ej beräknade och heller inte medtagna i barn- och utbildningsnämndens budgetunderlag En ramjustering motsvarande lokalkostnadsökning behövs till nämndens anslag. 12

13 13

14 Ur omvärldsanalysens ekonomiska konsekvenser märks det ökade behovet hos asylsökande och nyanlända barn och elever. Det ökade antalet barn och elever kommer framför allt påverka verksamheterna för: Studiehandledning (grundskola och gymnasieskola) Modersmål (grundskola och gymnasieskola) Svenska som andraspråk (grundskola och gymnasieskola) Svenska för invandrare (vuxenutbildning) Anpassad verksamhet och barn- och elevgrupper (föskola, grundskola) 6.3 Bruttobudget per verksamhet Detaljerad driftbudget 2018 Huvudverksamhet Intäkter - varav bidrag Personalkostnader - varav bidragsfinansierade Övriga kostnader - varav bidragsfinansierade Nettokostnad Förskola och pedagogisk omsorg Fritidshem Grundskola- och grundsärskola Gymnasie- och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Förvaltningsövergripande Summa Bidrag för förskola och pedagogisk omsorg samt fritids avser maxtaxa, bidrag för mindre barngrupper samt fritidshemssatsning. Bidrag i grundskola avser riktade statsbidrag som lågstadiesatsning och karriärtjänster. Detaljerad driftbudget 2019 Huvudverksamhet Intäkter - varav bidrag Personalkostnader - varav bidragsfinansierade Övriga kostnader - varav bidragsfinansierade Nettokostnad Förskola och pedagogisk omsorg Fritidshem Grundskola- och grundsärskola Gymnasie- och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Förvaltningsövegr ipande Summa Bidrag för förskola och pedagogisk omsorg samt fritids avser maxtaxa, bidrag för mindre barngrupper samt fritidshemssatsning. Bidrag i grundskola avser riktade statsbidrag som lågstadiesatsning och karriärtjänster. 14

15 6.4 Budgetreserv Budgetreserv Belopp (tkr) Procent av bruttokostnaderna 0,4 0,4 0,4 0,4 Barn- och utbildningsnmnden ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. 6.5 Investeringsbudget Investeringsprojekt Utfall 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Förskola Grundskola Gymnasie + Vux Övergripande + elevhälsa Summa Behovet av investeringar är sex mnkr årligen i budgetperioden. Vid en inventering är det flera skolor och förskolor som har slitna möbler och där en upprustning behöver ske inom planperioden. Större delen av investeringsbehovet består av underhålls-/återinvesteringar i möbler till undervisningssalar i skolan och möbler till förskolor. Inspektion av utemiljön i förskolan kommer också att kräva investeringar under planeringsperioden. Flera förskolor är i behov av solskydd. Om förändringar i lokaler kommer ske enligt den lokalutredningsplan som tagits fram, väntas även investeringsbudgeten bli påverkad med inköp av inredning och möbler i samband med lokalförändringar. I nuvarande investeringsplan finns inte möbler och inredning medräknat avseende de lokalförändringar som kommer genomföras under planperioden. 6.6 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor Taxa/taxeområde Kort beskrivning av taxan Belopp 2017 Senaste ändring av taxan i KF Nytt taxebelopp 2018 efter indexuppräkning eller uppräkning på annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Förskola, fritidshem Marks kommun använder den nationella maxtaxan, vilket innebär att vårdnadshavaren betalar en viss procent av hushållets bruttoinkomst Hushållets bruttoinkomst förändras efter ett lagstyrt index årligen Skolverket kommer senast 1 oktober lämna uppgifter om inkomsttak och högsta avgift för Totala intäkter taxor och avgifter Taxa Utfall 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Förskola, fritidshem Summa (tkr)