Ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans

Transkript

1 : Ärende nr 01 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekomomistab Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: E-post: anna-karin.jernberg@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus ställer sig bakom förvaltningschefens beslut om ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans i enlighet med beslut från regionfullmäktige. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att uppdraget som gavs till sjukhusdirektören den 30 mars 2016, om att under april månad 2016 återkomma med åtgärder för ekonomi i balans, är fullgjort. Sammanfattning av ärendet I delårsrapporten efter mars 2016 uppgår resultatet till drygt 17 mnkr. Prognosen sätts till minus 25 mnkr. I mars månad gav styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus sjukhusdirektören uppdraget att under april återkomma med ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Sjukhusdirektören har fattat beslut om ytterligare åtgärder vilka redovisas i detta tjänsteutlåtande. Den sammantagna effekten av dessa åtgärder, åtgärdsprogram 3, uppgår 2016 till 12,6 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Regionfullmäktige har godkänt att Södra Älvsborgs Sjukhus får redovisa ett negativt resultat för 2016 om minus 25 mnkr. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har fattat beslut om en detaljbudjet som inkluderar åtgärder för en ekonomi i balans. Dessutom har styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus i januari 2016 fattat beslut om ett kompletterande åtgärdsprogram. Den 30 mars redovisade sjukhusdirektören för styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus tänkta ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus gav vid det tillfället, i ett särskilt beslut, sjukhusdirektören i uppdrag att under april månad återkomma med en redovisning av ytterligare åtgärder. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutade den 20 april 2016 om en prognos för helåret på minus 25 mnkr. Resultatet efter mars uppgår till minus 17,4 mnkr. Det är förvaltningens bedömning, att för att nå prognosen på minus 25 Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

2 Datum Diarienummer SÄS (4) mnkr fordras ytterligare åtgärder. Förvaltningschefen har därför fattat beslut om ett antal åtgärder. Dessa åtgärder sammanfattas i detta ärende för ställningstagande av styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Fördjupad beskrivning av ärendet Stopp för bemanningsföretag sjuksköterskor Västra Götalandsregionen beslutade 2015 om avveckling av bemanningsföretag sjuksköterskor där varje förvaltning kunde bevilja avsteg av särskilda skäl. Södra Älvsborgs sjukhus har hittills inte kunna reducera användandet av bemanningsföretag sjuksköterskor på grund av rådande vakanssituation. Från och med mars 2016 ser rekryteringsläget betydligt bättre ut. I delårsrapport mars ökar antalet nettoårsarbetare sjuksköterskor med 13 samt undersköterskor med 55, dvs totalt för omvårdnadspersonal med 68. Rekryteringssituationen framöver ser fortsatt bättre ut samtidigt som sjukfrånvaron har reducerats varje månad senaste 12 månaderna. Bedömningen är nu att SÄS kan införa ett totalstopp för bemanningsföretag sjuksköterskor och att vakanssituation får hanteras genom att anpassa kapacitet samt fortsatt styrning av bemanningsservice internt. Sjukhusdirektören har därför i separat TU beslutat om stopp för bemanningsföretag sjuksköterskor från 1 september Påskynda avveckling av bemanningsföretag läkare på akutmottagningen Södra Älvsborgs sjukhus införde som första sjukhus för många år sedan akutläkare på vår akutmottagning. I samband med detta beslut överfördes resurser från tidigare jouransvariga moderkliniker till akutkliniken. Eftersom akutläkare är en relativt ny specialitet i Sverige så har det varit svårt att bemanna akutmottagningen fullt ut med egna anställda läkare och flera linjer på akutmottagningen har bemannats genom bemanningsföretag läkare. Under senare år har budgetmedel till del återförts till medicin- samt kirurgkliniken som fått ett utökat bemanningsansvar på akutmottagningen. Som en del av regionens satsning på akutvårdskedjan har ytterligare resursförstärkning gjorts till akutmottagningen med såväl läkartjänster som för omvårdnadspersonal. Vi ser nu att avvecklingen behöver påskyndas och uppdraget ligger hos verksamhetschefen på akutmottagningen att tillsammans med övriga berörda kliniker säkerställa att akutmottagningen på sikt bemannas helt och hållet av interna medarbetare. Restriktioner i interna fastighetsprojekt Regionens fastighetsinvesteringsmedel fördelas i dels central strategiska fastighetsprojekt och dels förvaltningsegna fastighetsmedel. I de förvaltningsinterna fastighetsprojekten fördelas ombyggnadskostnader som nya hyresnivåer med avskrivningstid tio år. I nuvarande ekonomiska situation behöver användandet av de förvaltningsegna medlen prioriteras där endast ytterst nödvändiga investeringar kommer beslutas för innevarande år. Godkända anledningar till fastighetsprojekt och som beslutats i separat TU blir; - nödvändiga ombyggnationer på grund av omflyttning av vård, - patientsäkerhetsskäl samt fastighetsprojekt där hemtagning av kostnad görs i annat kostnadsslag.

3 Datum Diarienummer SÄS (4) Selektiv anställningsprövning Sjukhuset har under senaste året kraftigt ökat antalet nettoårsarbetare. Det finns fyra huvudsakliga skäl till denna ökning och dessa är; - regional finansiering (ex psykiatri, akutvårdskedjan, närsjukvårdsteam mm), - påtagligt sänkt sjukfrånvaro, - fler chefer i arbetet med normtal chefer samt övriga rekryteringar på grund av vakanser. I den sistnämnda gruppen ligger kraftig rekrytering av undersköterskor för att kompensera för de påtagliga vakanserna sjukhuset har för sjuksköterskor. Sjukhusdirektören har efter samverkan beslutat om att konvertering av tjänster ska ske om arbetsuppgifter för längre tid än 12 månader har omfördelats mellan olika yrkeskategorier. För att komma i bättre balans i våra personalkostnader har sjukhusdirektören i separat TU beslutat om selektiv anställningsprövning. Selektiv anställningsprövning gäller alla verksamhetsområden som har obalans i personalkostnader samt i totalresultat. Beslut om eventuell anställning delegeras till biträdande sjukhusdirektör. För de verksamheter som har obalans i personalkostnader men som klarar totalresultat införs en rekryteringsbegränsning där enbart ersättningsrekrytering är möjlig. Kostnadseffekt av styrelsebeslut för SÄS/Skene Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus beslutade den 3 februari 2016 om utveckling av SÄS/Skene som specialist- samt närsjukhus. Beslutet innebar en minskning av slutenvården samt ökning av öppenvården. Sammantaget innebär beslutet en ekonomisk effekt där kostnader för slutenvården minskas vilket nu har beräknats. Den ekonomiska effekten och säkerställandet av hemtagning görs inom ramen för åtgärdsprogram 3. Uppdrag läkarchefer röntgen akutmottagningen Sjukhuset har sedan många år långa ledtider på akutmottagningen vilket medför att patientomhändertagandet skjuts framåt under dygnets alla timmar. Det medför att en hel del dagpatienter utreds och behandlas på kvällen där kvällspatienter skjuts mot natten. En förskjutning av röntgenundersökningar mot natten medför merkostnader för sjukhuset där kostnader för jour ökar inom röntgen. I nuvarande situation ser vi att ökad bemanning med kostnad på ca 2,5 mnkr måste göras om inte röntgenundersökningarna minskas nattetid. Uppdraget syftar till att se över remissindikationer för röntgen från akutmottagningen och beskrivs mer detaljerat i särskilt uppdrag beslutat av biträdande sjukhusdirektören. Uppdraget gynnas också av det pågående arbetet med ledtider på akutmottagningen.

4 Datum Diarienummer SÄS (4) Summerad ekonomisk effekt av beslutade åtgärder - Åtgärdsprogram 3 Åtgärd: Stopp för bemanningsföretag sjuksköterskor från 1/ ,5 mnkr Påskynda avveckling av bemanningsföretag läkare på akutmottagningen 2,5 mnkr Restriktioner i interna fastighetsprojekt 0,3 mnkr Selektiv anställningsprövning 2,5 mnkr Kostnadseffekt av styrelsebeslut SÄS/Skene 2,3 mnkr Uppdrag läkarchefer röntgen akutmottagningen 0,5 mnkr Effekt ,6 mnkr Beredning Information till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus och Information till CSG och Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef Besluten skickas till för kännedom till Regionstyrelsen/ägarutskottet, regionstyrelsen@vgregion.se Regionfullmäktiges presidium, regionfullmaktige@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Revisorskollegiet i Västra Götalandsregionen, revision@vgregion.se

5 : Ärende nr 02 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Psykiatrins kvarter Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till den verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringen psykiatrins kvarter på SÄS. 2. Under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften och evakueringskostnader samt ett utökat låneutrymme för konstinvesteringen föreslår styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus hemställer om utökat investeringsutrymmet för utrustning enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Etablering av psykiatrins kvarter utgör en förutsättning för en värdig, säker och förbättrad patientmiljö tillika arbetsmiljö. Kvarteret ger ökade möjligheter till att utveckla innehållet i både heldygnsvård, öppenvård och andra vårdformer för dels Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) och dels Vuxenpsykiatriska kliniken (VUP). Därtill kommer de samordningsvinster som kan uppnås mellan å ena sidan VUPs heldygnsvård och närheten till den vuxenpsykiatriska öppenvården och å andra sidan ökat samarbete mellan VUP och BUP rörande både vårdens innehåll för vissa patientgrupper men också kompetens-/personalmässiga samband. Utifrån upprättad avsiktsförklaring handlar det om att utforma morgondagens psykiatriska vård till det självklara valet för patient, närstående, invånare, studerande och medarbetare, där god specialiserad psykiatrisk vård ska erbjudas utgående från patientens perspektiv. Det ska också vara alla medarbetares angelägenhet att bidra till en professionell, utvecklande och lärande miljö som alla kan vara stolta över. Fördjupad beskrivning av ärendet De främsta orsakerna till behovet av nya lokaler för psykiatrisk verksamhet är brister i att kunna bedriva en patientsäker vård, att lokalerna inte är ändamålsenliga, för få vårdplatser inom framförallt VUP samt total avsaknad av Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

6 Datum Diarienummer SÄS (4) enkelrum. Generella brister i övrigt utgörs av bristfälliga samtalsrum, vilket ger ytterst begränsade möjligheter till en god vård där patientens delaktighet stärks. Därutöver finns det idag otillräckligt med både rehabiliterings- och aktivitetslokaler samt utemiljöer som kan bidra till en läkande vårdmiljö. Verksamhetsnytta - Patientsäker vård - Värdigt bemötande i varje möte med patient och närstående - Enkelrum för ökad integritet och trygghet för den enskilde patienten - Ökat antal vårdplatser - Jämlika samtalsrum med syfte att öka patientens delaktighet - Administrativa arbetsplatser utformade utifrån professionens olika behov och som tillåter expansion utan att det ger avkall på gällande sekretesskrav - Vårdenheter utformade på sådant sätt att de medger flexibilitet inför nya uppdrag och/eller andra förändringar i vårdutbudet - Separat blåljusentré där integriteten värnas - ECT-behandling på plats - Campus sjukhusövergripande utifrån SÄS utbildningsuppdrag Projektet ersätter psykiatrins gamla lokaler som har stora behov av upprustning och där det inte finns förutsättningar för att utveckla vården på ett funktionellt sätt. Byggnad 23 (BUP) från början av 1970-talet har stora renoveringsbehov inte minst ur miljö- och energiperspektiv och byggnad 24 (VUP) är av samma skäl utdömd för heldygnsvård. Projektet innebär att tomten där BUP finns idag används för en ny vårdbyggnad (byggnad 22) för heldygnsvården både för BUP och VUP, samt för klinikernas akutmottagningar inklusive observationsplatser för VUP. Därtill en NPmottagning för BUP och ECT-verksamhet. Den nya vårdbyggnaden, byggnad 22 stjärnan, innehåller totalt sex våningar varav två är kulvertplan under mark. Entréplanet ligger delvis i suterräng medan plan fyra till sex ligger helt ovan mark. Den del av byggnad 22 som kallas torget dvs. plan 3 entréplanet planeras en psykiatrisk rehabiliteringsverksamhet, sjukhusövergripande Campus, gemensam incheckning och en caféverksamhet samt rum för brukarföreträdare. Efter en omfattande ombyggnation erbjuder byggnad 24 lokaler för VUPs öppenvårds- och dagvårdsmottagningar samt personallokaler och utrymme för administrativa arbetsplatser. Merparten av öppenvården inom VUP samlokaliseras i byggnad 24 där jämlika eller neutrala samtalsrum planeras utifrån att varje patient ska möta sin behandlare i ett rum avsett för just samtal och där miljön utformas för att skapa trygghet och värme i mötet. De nya samtalsrummen innebär att de administrativa arbetsplatserna inte används för samtal med patienter. Finansiering Utifrån senast beslutad planritning uppgår hyresnivån för ny- och ombyggnad till cirka 33,4 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler som planeras att sägas upp i samband med inflyttning till Psykiatrins kvarter uppgår till ca 23,1 mnkr

7 Datum Diarienummer SÄS (4) (varav 20,3 mnkr är intern hyra) per år. Detta innebär nettoökning avseende hyror med 10,3 mnkr. Utöver ökad hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader med cirka 4,5 mnkr per år för bland annat räntor, avskrivning och väktarfunktion. Sammantaget innebär investeringen 15 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset. De ökade kostnaderna finansieras genom interna effektiviseringar och samordningsvinster. 6,5 mnkr är redan genomförda genom uppsagda lokaler och genom att berörda verksamheter bedrivit ett aktivt förändrings- och förbättringsarbete som resulterat i att flera tjänster kunnat reduceras. Utöver detta är ytterligare förslag till åtgärder identifierade med motsvarande minst 6,7 mnkr. Dessa bildar utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att finansiera tillkommande kostnader inom befintliga ramar. Här ingår bland annat översyn av vårdplatser för vård av unga vuxna samt samordningsvinster i samband med integrering av öppen och sluten vård. Eftersom sjukhuset numer har en fastställd grundram för utrustningsinvesteringar att förhålla sig till och inte har möjlighet genom nuvarande investeringsmodell att över tid ackumulera och spara investeringsutrymme inför större investeringar så behöver sjukhuset be om ett utökat låneutrymme på 34 mnkr fördelad på 24 mnkr 2019 och 10 mnkr I psykiatrins kvarter har också ny verksamhet planerats som i dagsläget saknar finansiering; etablering av campus i samband med att läkare genomför delar av sin utbildning på SÄS samt att vård och utredning av autistiska barn har överförts från Habilitering och hälsa ställer krav på större ytor än tidigare. Hyresnivån för dessa verksamheters ökade ytor uppgår till ca 1,8 mnkr per år och sjukhusets utgångspunkt är att detta inte ska finansieras genom interna effektiviseringar inom barn- och vuxenpsykiatri, utan genom att nya uppdrag ska vara fullt finansierade från uppdragsgivaren. Tider/genomförande Byggnationen av psykiatrins kvarter planeras starta våren 2017 och pågå till Arbetet sker i etapper där olika delar blir färdiga och tas i bruk successivt för att evakuering och tömning av rum och byggnader ska vara möjliga. Utifrån att tomtmarken och etableringsytorna är begränsade bör projektet samordnas med projektet till- och ombyggnad av infektionskliniken i en entreprenad. Genom att båda projekten upphandlas och genomförs i en entreprenad kan byggresurserna också optimeras. Beredning Arbetet med Psykiatrins kvarter har utformats av en projektorganisation där både sjukhusledning, berörda klinikledningar samt chefer och medarbetare varit involverade på olika sätt. Därutöver har brukare och fackliga representanter deltagit i både projektledningsgrupp och i programgrupper för dels heldygnsvård och akutmottagning VUP, dels öppenvård VUP, dels BUP, dels torget och dels i programgruppen för administrativa arbetsplatser. Varje chef har svarat för

8 Datum Diarienummer SÄS (4) kontinuerlig dialog på APT. SÄS sjukhusstyrelse har erhållit ett utbildningstillfälle rörande helheten. CSG vid Södra Älvsborgs Sjukhus den 25 april Ärendet kommer att lämnas för yttrande till södra hälso- och sjukvårdsnämnden under maj månad 2016 och för kännedom till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef Bilaga Systemhandling Psykiatrins kvarter Södra Älvsborgs Sjukhus/Västfastigheter Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, hsn@vgregion.se Fastighetsnämnden för kännedom, vastfastigheter@vgregion.se

9 Psykiatrins kvarter Systemhandling Södra Älvsborgs sjukhus Västfastigheter

10 Innehåll Inledning... 5 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Verksamhet...12 Tomt Byggnad Utrustning Tider Genomförande Kostnadsberäkning...51 Ekonomi Fakta... 53

11 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Inledning Psykiatrins kvarter i Borås är en förutsättning för en värdig, säker och förbättrad patientmiljö som ger ökade möjligheter att utveckla vården. Därtill kommer samordningsvinster genom närheten mellan vuxenpsykiatrins heldygnsvård och öppenvård, och ökat samarbete mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Det gäller både vården för vissa patientgrupper och ur kompetensoch personalperspektiv. ingång 2 Under de senaste tio åren har olika alternativ prövats för att lösa psykiatrins behov, både förslag att bygga om och att bygga till befintlig byggnad 24 där vuxenpsykiatrin idag har sin heldygnsvård och akutmottagning. Förslagen har nått olika långt i beslutsprocessen, men har av olika skäl inte kunnat genomföras. En bidragande orsak är att nuvarande lokaler dömts ut byggnadstekniskt och ur energiperspektiv. Med psykiatrins kvarter bygger vi framtidens vård. Projektet har formats genom ett flertal programgrupper med bred representation från berörda verksamheter. ingång Marianne Segenstedt Projektledare Södra Älvsborgs sjukhus Claes Westberg Projektledare Västfastigheter Sjukhusområdet med huvudentré (ingång 1) och entré till psykiatrins kvarter (ingång 2). Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 5

12 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Entrén i psykiatrins kvarter är ljus, varm och lättorienterad. Sammanfattning Psykiatrins kvarter är Södra Älvsborgs sjukhus största satsning på både barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård på många år. Det är en investering i verksamhetsutveckling med sjukhusets värdegrund som utgångspunkt. Som bygginvestering består projektet av ett helt nytt hus och en befintlig byggnad som ska renoveras och byggas om. De sammanlänkas av en ny entré till vårdavdelningar, öppenvårdsmottagningar och lokaler för aktiviteter och rehabilitering. I entrén kommer också att finnas caféverksamhet, incheckning för patienter och lokaler för campus. Det nya huset (byggnad 22) är ritat av White arkitekter som vann regionens arkitekttävling för projektet. Psykiatrins kvarter beräknas vara helt klart i början av Vårdideologi och verksamhet Utformningen ska skapa förutsättningar för en vård i en välkomnande och läkande miljö som stärker delaktighet och värnar patientens integritet. Verksamhetens inriktning sammanfattas i avsiktsförklaringen som är den strategiska plattformen. All planering i skapandet av kvarteret utgår från patientens perspektiv, både den fysiska utformningen, arbetssätt och processer. I det ingår också barns perspektiv, både som patienter och som närstående. Arkitekturen präglas av ljus och värme i interiör erna och tar tillvara den omgivande naturen som en del av vården. Dagsljus har en positiv och läkande effekt och lokalerna utformas för att dra nytta av de bästa väderstrecken, till exempel vårdrummens placering. Projektet bidrar också till en attraktivare arbetsplats som ger medarbetare förutsättningar att erbjuda en kvalitativt god vård. Bakgrund och framtida behov Psykiatrins kvarter skapar förutsättningar för en modern psyki a trisk vård och möter både nationella och regionala krav. I framtiden väntas en utveckling med fler äldre personer, ökad psykisk ohälsa, komplexa vårdbehov och krav på förbättrad och mer individuellt formad heldygnsvård. Utöver de nya vårdplatserna ska öppenvården utvecklas och vara grunden för den psykiatriska vården. Som byggprojekt ersätter psykiatrins kvarter gamla lokaler med stora behov av upprustning. Det är inte möjligt att utveckla vården på ett funktionellt sätt i nuvarande lokaler. Byggnad 23 från början av 1970-talet, där barn- och ungdomspsykiatrin (bup) idag har sin verksamhet, har stora renoveringsbehov inte minst ur miljö- och energiperspektiv. Byggnad 24, där vuxenpsykiatrin (vup) har vårdavdelningar och akutmottagning, är av samma skäl utdömd för heldygnsvård. Projektet innebär att tomten där bup finns idag används för en ny vårdbyggnad för heldygnsvården inom bup och vup, och för klinikernas akutmottagningar. Utöver det skapas förutsättningar för nya verksamhetsformer och nya uppdrag. Öppenvården inom vup i Borås samlokaliseras i byggnad 24, där de klinikens vårdavdelningar nu finns. Med denna lösning ges möjlighet att även integrera vuxenpsykiatrisk rehabilitering inom kvarteret. 6 Copyright 2016, Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 7

13 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Bakgrund Avsiktsförklaring Inför planeringen av psykiatrins kvarter utarbetades under 2012 en så kallad avsiktsförklaring. Den fastslår att SÄS ska med god tillgänglighet och gott bemötande ge specialiserad psykiatrisk vård utifrån ett patientperspektiv för personer med allvarlig psykisk ohälsa för att bota, lindra och stödja. Utgångspunkten är sjukhusets vision och värdegrund, och de bärande principer som varit grundfundament inför om- och nybyggnationer. I syfte att säkerställa en djup förankring och bred delaktighet med alla medarbetare inom bup och vup, utarbetades ett dialogmaterial med olika frågeställningar att ta ställning till. Resultatet sammanställdes till nämnda avsiktsförklaring, som utgör en plattform i utvecklingen av psykiatrins kvarter. Den ska kännetecknas av att morgondagens arbetssätt inleds idag. Även brukarrådet inom vuxenpsykiatrin involverades i frågorna. Värdegrund för psykiatrins kvarter Bemötande Vi bemöter varje patient, närstående, samverkanspartner, studerande och kollega på ett professionellt och välkomnande sätt. Vårt empatiska förhållningssätt finns i varje möte och även i de situationer där vård sker mot patientens vilja. Alla miljöer ska vara ljusa och skapa förutsättningar för god orientering, integritet, säkerhet och lugn. Helhet Vi utgår alltid från patientens behov i alla kontakter med patienter och närstående. Vi säkerställer vårdens kontinuitet så att den enskilde patienten upplever vården som en sammanhållen helhet oavsett vårdform och vårdgivare, vilket innebär att vi måste bidra till en värdeskapande samverkan utifrån patientens perspektiv. Vår kommunikation utgår från att patienten upplever vården som en helhet vilket kräver god dialog också med samverkanspartners. Utvecklas Vi utvecklas professionellt och är i framkant inom den specialiserade vården och i förbättringskunskap. Vi utmanas till att söka ny kunskap, utveckla vårdformer, ta del av och bedriva forskning. Vi säkerställer regelbunden kompetensöverföring i teamen och mellan teamen och med samverkanspartner. Studerande främjar vår utveckling och är en självklar del av vår verksamhet. Visionen för kvarteret är att vara det självklara valet för patient, närstående, invånare, studerande och medarbetare. Vi ska erbjuda en god specialiserad vård som utgår från patientens perspektiv. Det ska också vara alla medarbetares angelägenhet att bidra till en professio nell, utvecklande och lärande miljö som alla kan vara stolta över. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 8 9

14 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Dagens situation Den psykiatriska vården på säs, framförallt för vuxna, har hittills kännetecknats av betydligt färre vårdplatser än genomsnittet i regionen och nationellt. För att möta nuvarande och framtida behov och för att kunna utveckla vården krävs ytterligare vårdplatser. För ett antal år sedan var beläggningen extremt hög med beläggningssiffror på procent över längre perioder. Situationen var utomordentligt ansträngd för både patienter och medarbetare. Under de senaste åren har dock situationen stabiliserats vilket i första hand beror på sänkt medelvårdtid. Det kan å andra sidan leda till täta återinläggningar. Orsakerna till behovet av fler vårdplatser är är utvecklingen med fler äldre personer, en ökning av den psykiska ohälsan, förändrat sjukdomspanorama för gruppen unga vuxna (18-25 år), komplexa vårdbehov och krav på förbättrad och mer individuellt formad heldygnsvård. Utöver fler vårdplatser ska öppenvården utvecklas, vilket kommer att utgöra grunden för den psykiatriska vården. Till detta ska läggas vikten av tidiga insatser och mobil tillgänglighet. Antalet vårdplatser är för få inom vup. Dessutom saknas enkelrum inom både vup och bup vilket är en förutsättning för en vård som värnar integriteten. Brister i att kunna bedriva en säker vård. Både inredning och utrustning är i dåligt skick vilket gör att patientsäkerheten påverkas negativt. Lokalerna är inte ändamålsenliga, vilket bland annat innebär svårigheter att ge ett gott professionellt bemötande. Lokalerna är också torftiga och saknar aktivitetsutrymmen för de patienter som behöver det. Det är otillräckligt med både rehabiliterings- och aktivitetslokaler och utemiljöer som kan bidra till en läkande miljö. Antalet samtalsrum är bristfälligt, vilket bland annat begränsar möjligheterna till delaktighet för patienterna. Den vårdhygieniska standarden är svår att upprätthålla. Entréfunktionerna medger inte att patientens och närståendes integritet säkerställs. Vårdavdelning med flerbäddsrum inom nuvarande vuxenpsykiatri. Tidigare utredningar Behoven av att utöka antalet vårdplatser och utveckla psykiatrin på säs är kända sedan länge, och flera alternativ har utretts under de senaste tio åren. En kortfattad beskrivning av de olika stegen hittills: 2006: planering av en femte vårdavdelning inom vup genom en påbyggnad vilket ledde vidare till nästa steg : planering för om- och tillbyggnad. En utredning konstaterade i slutskedet att inga enkelrum kunde erbjudas, det var svårigheter att få plats på tomten och det saknades möjligheter till evakuering under byggtiden. Förslaget förkastades då det blev kostsamt i förhållande till förväntat resultat genomfördes en djupare analys av hela psykiatrin för både barn och vuxna som ledde fram till den lösning vi nu kommit fram till. Förstudien blev klar 2013 men projektet fick pausa på grund av avsaknad av beslut på regionnivå. Psykiatrins kvarter skapar förutsättningar för en modern psyki a trisk vård och möter de krav som finns för framtiden. Som byggprojekt ersätter kvarteret gamla lokaler med stora behov av upprustning. De främsta orsakerna till behovet av nya lokaler för psykiatrisk vård är dessa: Nuvarande lokaler ger inte möjlighet att skapa en attraktiv arbetsplats och studentmiljö. Brister i integreringen av öppen- och heldygnsvård ur både patient- och kompetensperspektiv. Nuvarande lokaler medger inte att utveckla vården i enlighet med framtida behov. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 10 11

15 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Verksamhet Framtidens vårdbehov i heldygnsvård Psykiatrins kvarter gör det möjligt att nå de nationella målen och att integrera olika vårdbehov och vårdformer. Nationella kartläggningar har fastslagit följande centrala områden för en god och säker vård med ett utvecklat och tydligt patientperspektiv: mindre tvång tillgång till rätt kompetens bra vårdmiljö dagliga meningsfulla aktiviteter nära tillgång till läkande utemiljöer och rehabiliteringslokaler ökat inflytande för patienterna och utvecklad medverkan av närstående och brukarföreträdare Ansvar och vårdutbud idag Psykiatrin inom Södra Älvsborg sjukhus, säs, ansvarar för målgruppen barn, ungdomar och vuxna i behov av specialiserad psykiatri. Psykiatrin bedriver både öppen-, mellan- och heldygnsvård. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, bup, ansvarar för barn och ungdomar upp till 18 år. Hela familjen är viktig och involveras alltid i vården. På sjukhusområdet i Borås finns klinikgemensamma enheter såsom akutavdelning, akutmottagning, mellanvård och neuropsykiatrisk mottagning. Till verksamheten hör även fyra öppenvårdsmottagningar som är placerade i tre kommuner. Vuxenpsykiatriska kliniken, vup, ansvarar för målgruppen vuxna över 18 år. I Borås finns flera subspecialiserade mottagningar, rehabilitering och en dagvårdsenhet. På sjukhusområdet finns en psykiatrisk akutmottagning, heldygnsvård med fyra subspecialiserade vårdavdelningar och en mindre observationsavdelning. Dessutom finns öppenvårdsmottagningar i flera kommuner. Vad uppnås genom psykiatrins kvarter Genom att samlokalisera heldygnsvård, öppenvårdsmottagningar, mellanvård och rehabilitering kan flera samordningsvinster göras. Framförallt skapas en smidig vårdprocess för många patienter, och dessutom öka samverkan och nyttjande av kompetens. Här presenteras några viktiga ställningstaganden inför planeringen av psykiatrins kvarter. Säker vård och arbetsmiljö En viktig hörnsten är att säkerställa en patientsäker vård. Det handlar såväl om utformning, materialval och utrustning som hur flödet för olika patientgrupper formas. Därtill kommer alla medarbetares kompetens och förhållningssätt, oavsett profession. En säker miljö ska också utformas så att den medger den trygghet varje behandlare behöver för att kunna utföra ett professionellt arbete. Det innebär att frågorna också måste balanseras i förhållande till olika arbetsmiljöfaktorer, till exempel vikten av att ha en reträttväg i samtalsrummen. Ett annat exempel är att ha tillgång till en väktarfunktion i entrén som både ska ge patienter och närstående liksom personal ökad trygghet. Bemötande och delaktighet En ytterst central fråga är vikten av ett professionellt och värdigt bemötande, vilket också beskrivs i projektets avsiktsförklaring och värdegrund. Det handlar om att skapa förutsättningar för att möta patienter och närstående där de befinner sig. I detta sammanhang ska också poängteras vikten av att stärka patientens delaktighet. Av detta skäl skapas neutrala, jämlika samtalsrum som ytterst handlar om att varje patient möter personalen på lika villkor. Samtalsrummen ska ge en lugn och trygg miljö för varje patient. Detta innebär att mötet inte äger rum i behandlarens arbetsrum. I lokalplaneringen för heldygnsvården finns också aktivitetsrum som är tillgängliga för alla patienter, mindre dagrum inom varje vårdmodul och några större lokaler för rehabilitering utanför avdelningen. Enkelrum En generell förutsättning inom psykiatrins kvarter är att alla patientrum ska vara enkelrum som ger ökad integritet och trygghet för den enskilde. Enkelrum ger möjlighet till den avskildhet som merparten av patienterna har behov av. De ger också givna tillfällen för förtroliga samtal med personalen. Samtidigt ger enkelrummen varje patient ökade möjligheter att sköta sin personliga hygien då alla rum har dusch och toalett. Enkelrummen ska samtidigt ge den säkerhet och skydd som krävs i vissa situationer. Varje enkelrum ska omges av en läkande miljö där patienten har möjlighet till egna val. Tillgången till ljus och grönska är betydelsefulla inslag i vården och därför har alla rum fönster som öppnar sig mot omgivande natur och ljusa väderstreck. Se bild sidan 14. Vårdplatser inom vuxenpsykiatrin För närvarande finns 66 fastställda vårdplatser inom vup. Inom kvarteret planeras för 76 vårdplatser, vilket ger möjlighet för den nödvändiga utvecklingen av vården, säkrar innehållet i det som dagligen erbjuds patienterna och ger utrymme för planerade inläggningar etc. Till detta kommer vikten av att erbjuda bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. En annan faktor av betydelse är de befintliga observationsplatserna på akutmottagningen. Observationsplatserna ger utrymme för bedömning under en mer sammanhållen tid, med rimliga och avgränsade vård- och behandlingsåtgärder. Denna vårdform är även framöver en tydlig planeringsförutsättning för vup. Flexibla lösningar för barnpsykiatrin Framtidens barn och ungdomspsykiatri måste ha patientens och familjens behov i centrum. Samtidigt ska säs vara en attraktiv arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter för olika professioner. Att utveckla vårdformerna för de mest vårdkrävande patienterna och deras familjer är av stor vikt för att kunna motverka långa vårdtider och tvångsåtgärder. För att det ska vara möjligt behövs ett nära samarbete mellan akutmottagning, mellanvård och akutavdelning. Eftersom behoven av dessa olika typer av vård ständigt varierar har vi i psykiatrins kvarter byggt in en flexibilitet Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 12 13

16 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Vårdrummet är patientens egen vrå. Samtalsrum möjliggör jämlika möten mellan patienter, personal och närstående. 14 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 15

17 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus i systemet. För bup:s del möjliggör byggnaden att man kan separera vårdplatserna inom akutavdelningen i en akut modul och en behandlingsmodul. Så snart ett akut vårdbehov uppstår ska en korrekt insats utformas för den specifika patienten. Målet är att minimera lidande och tvångsåtgärder. Att hålla samman familjen och i största möjliga mån arbeta med insatser så att patienten inte separeras från sin kontext är av största vikt för en framgångsrik vård av denna patientgrupp. Den neuropsykiatriska mottagningens mål är att barn och ungdomar med autism och normal begåvning ska få de förebyggande insatser som behövs från den specialiserade psykiatrin, i syfte att kunna utvecklas optimalt utifrån sina personliga förutsättningar och i så lite grad som möjligt utveckla psykisk ohälsa. I de fall där så ändå uppstår ska här finnas rätt kompetens för att bemöta och behandla patienterna på ett evidensbaserat sätt. Samtalsrum Utifrån avsiktsförklaringen där patientens perspektiv är centralt planeras för jämlika eller neutrala samtalsrum. Den främsta anledningen till detta är vikten av att varje patient möter sin behandlare i ett rum avsett för just samtal, där miljön utformas för att skapa trygghet och värme i mötet. I samtalsrummet skapas förutsättningar för dokumentation som patienten med eventuella närstående kan följa visuellt. Detta för att öka patientens delaktighet i vård och behandling. De nya samtalsrummen innebär att de administrativa arbetsplatserna inte används för samtal med patienter. Se bild sidan 15. Administrativa arbetsplatser Ett särskilt programgruppsarbete har haft uppdrag att fokusera på utformning av administrativa arbetsplatser. I gruppen har ingått vårdenhetschefer och andra medarbetare, fackliga företrädare, representanter från företagshälsovården och externa konsulter som lett arbetet. Syftet med programgruppsarbetet var att ta fram förslag på hur moderna arbetsrum kan gestalta sig. Programgruppens arbete efter enkätundersökning bland medarbetare inom bup och vup, djupintervjuer med representanter från alla berörda yrkeskategorier och tre workshops resulterade i ett förslag med en mix av olika slags arbetsplatser där behovet utifrån arbetsuppgift styr vilken plats man väljer. Varje enhet och team har en given hemvist. Däremot finns inte fasta, personliga arbetsplatser. Nedanstående principer har varit vägledande vid utformningen: De neutrala samtalsrummen används för alla möten med patienter och eventuella närstående. Kraven på sekretess ska beaktas. En god arbetsmiljö ska främjas. Det ska finnas en flexibilitet som beredskap för organisationsförändringar, nyrekrytering etc. Det tvärprofessionella arbetet ska stärkas. Lokalerna ska vara attraktiva för kommande generationers medarbetare. Resurseffektiv användning av lokalerna. ect Psykiatrins kvarter kommer att rymma den elektrokonvulsiva behandlingen (ect) som idag utförs inom anestesiklinikens lokaler på en annan del av sjukhusområdet. Denna förändring är ett önskemål från brukarföreträdare. De beskriver den starkt negativa upplevelsen av långa, utlämnande transporter på bår som man idag tvingas till för sin behandling. Genom att placera ect inom kvarteret får patienterna sin behandling på ett lugnt och säkert sätt i en trygg och välbekant miljö. it-lösningar Kravet på it, telefoni och tillgänglighet förändras och lösningarna behöver bli mer flexibla än idag, bland annat beroende på tillkomsten av jämlika samtalsrum. Utifrån it- och dokumentationsperspektiv ska det finnas förutsättningar att dokumentera tillsammans med patienten för att skapa en större delaktighet för patienten i sin egen vård och behandling. Oavsett i vilken miljö medarbetare arbetar ska man kunna nyttja it och telefoni på ett ändamålsenligt och användarvänligt sätt. Utöver detta behöver det finnas lösningar som gör att behandlare på ett enkelt sätt kan visa var man befinner sig rent fysiskt, för exempelvis kollegialt utbyte. Därutöver måste det finnas bokningssystem som kan hantera bokning av rum som är kopplat till person och/eller funktion. Systemet måste också hantera att man med lätthet vet var patienten befinner sig och vart han eller hon ska inom kvarteret. Modern it ger också möjligheter att skapa en kreativ forsknings- och utvecklingsmiljö för medarbetare och studenter. Campus ny verksamhet i kvarteret säs har ett omfattande utbildningsuppdrag. När det gäller verksamhetsförlagda utbildningar har sjukhuset en genomströmning av ungefär 1500 studerande årligen. Nuvarande utbildningslokaler är svårtillgängliga och kommer inte att räcka för framtida uppdrag. Därför skapas ett campusområde inom psykiatrins kvarter, med grupprum, undervisningslokaler för föreläsningar och lunchhörna för dem som är under utbildning. Genom detta synliggörs vårt stora utbildningsuppdrag och skapar ändamålsenliga, lättillgängliga lokaler. Campus utvecklar och stärker den pedagogiska kompetensen och skapar förutsättningar för nätverk för både studenter och personal som arbetar med utbildning. Alla verksamhetsförlagda utbildningar samlas under samma tak, med samlad kompetens gentemot våra lärosäten. Effektivt utnyttjande av lokaler, material och kompetenser. Nav för interprofessionellt lärande. En gemensam träffpunkt för våra studenter. Studenterna vet var de ska ha sina utbildningar, var de kan träffa utbildningsteamets personal, var det finns arbetsplatser för examens- och projektarbeten och annat. Nöjda studenter ger ett större rekryteringsunderlag. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 16 17

18 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Tomt Fastighetsägare och byggrätt Västra Götalandsregionen äger hela sjukhustomten som omfattar 35,5 hektar. Den nya byggnaden (byggnad 22) kommer att ersätta byggnad 23 (nuvarande bup) och sammanlänkas med byggnad 24 (vup) och byggnad 35 (personalmatsal och konferenslokaler). Det krävs inget markförvärv för projektet. Gällande detaljplan för säs Borås är fastställd Byggrätten vid nybyggnadsområdet medger bebyggelse för allmänt ändamål och föreslagen byggnad inryms inom detaljplanen. Trafik och parkering Idag kör man in på sjukhusområdet via två huvudstråk, Klinikvägen i väster och Samaritvägen i öster. Dessa två gator övergår i norr i varandra och gör att man kan köra runt hela sjukhusområdet. Psykiatrins kvarter ligger på Samaritvägens östra sida relativt centralt i området. För att prioritera för gående och cyklister kommer Samaritvägen att utformas som lågfartsgata (gårdsgata) förbi psykiatrins kvarter. Behovet av parkering kommer att öka för både besökande och personal, vilket kommer att lösas genom utbyggnad och omdisponering. Tomt och markplanering säs Borås är till sin karaktär och disposition ett ganska typiskt sjukhusområde. Byggnader från olika tidsepoker den första invigdes 1930 och utbyggnadsetapper har flätats samman i en förhållandevis grön och parkliknande miljö. I nordväst ansluter ett skogsområde som breder ut sig vidare norrut. Tomten för psykiatrins kvarter ligger i direkt anslutning till skogen, där det finns både promenadslingor och tennisbanor. Läget ger naturligt kvarteret två karaktärssidor. Mot väster entré- och angöringssidan vänder man sig mot kvarterets mer urbana del: dess kärna med entré, kommunikationsstråk och övrig verksamheter men som också har karaktären av hus i park. Atmosfären här är varm, öppen och välkomnande med omsorg om detaljerna, och som också innehåller grönska och platser för vila och väntan. Mot norr och öster ansluter man till en lugnare sida med närhet till och kontakt med det angränsande naturområdet. Det är här de olika utegårdarna för bup, vup och en särskild gård för rehabilitering ligger. bup har även tillgång till en terrass på byggnadens tak. Gårdarna har var och en sin egen identitet, utformad för aktivitet och vila, gemenskap och avskildhet, allt utifrån patienternas och verksamhetens behov. Gemensamt är att den karaktär som ansluter utanför tomten är den som vandrar in och knyter samman den nya anläggningen med sin omgivning. Såväl parkmiljön som skogen är i fri och vild i sitt formspråk. I den yttre miljön skapas det genom friare geometriska former, val av växter, kompositioner och olika täthet och struktur i planteringarna. ingång 1 Södra Älvsborgs sjukhus med psykiatrins kvarter. En känsla av att man lämnar huset och verksamheten bakom sig för en stund infinner sig när man kliver ut genom dörren man får en paus. Det är också många som får grönskan, såväl den vilda som den skapade, som utblick från rum högre upp i byggnaden. Tomten och byggnaderna ger sist men inte minst stora möjligheter att följa årstidernas och vädrets växlingar. 22 BY 22 BY 35 matsal ingång 2 22 BY Situationsplan. Markplanering kring den planerade byggnaden. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 18 19

19 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Byggnad Ett samlat och välkomnande kvarter för psykiatrisk öppen- och heldygnsvård Intentionen är att skapa ett samlat och välkomnande kvarter för psykiatrisk vård med en arkitektur som sätter människan i centrum (ur förstudien 2013) Arkitekturen främjar patientens tillfrisknande och steget tillbaka till det vardagliga livet genom att stödja självständighet, frihet och möjlighet till eget ansvar. Dessutom skapas en avstressande, lugn och säker arbetsmiljö för personalen och goda möjligheter till delaktighet och samvaro med närstående och besökare. Lokalerna utformas efter verksamhetens vision så att arbetet kan ske på ett effektivt sätt. Vad är psykiatrins kvarter? Psykiatrins kvarter består av en befintlig byggnad, byggnad 24, och två nya byggnader under den gemensamma beteckningen byggnad 22; stjärnan och torget med glasgången. Stjärnan byggs efter rivning av byggnad 23, som idag rymmer barn- och ungdomspsykiatri. Torget blir en ny viktig entré på sjukhuset. Det sammanlänkar byggnad 24 och stjärnan och skapar genom glasgången en förbindelse till restaurangen i byggnad 35. Byggnad 22, stjärnan + + Byggnad 22, torget = *Tandvården (gråmarkerad), ingår ej i projektet. Byggnad 24* Psykiatrins kvarter! Plan 6 bup Byggnad 22, stjärnan Verksamheter och flöden Psykiatrins kvarter rymmer både öppenvård, heldygnsvård och akutmottagning för vup och bup samt kvartersgemensamma funktioner och lokaler för säs campus. Efter en omfattande ombyggnation erbjuder byggnad 24 lokaler för vup öppenvårds- och dagvårdsmottagningar samt personallokaler och administrativa ytor. Byggnad 22, stjärnan, innehåller lokaler för vup:s akutmottagning och heldygnsvård samt bup. Inom stjärnan finns även lokaler för ect (elektrokonvulsiv behandling) för patienter inom heldygnsvård och för polikliniska K1 Plan 4 och 5 vup heldygnsvård Plan 3 vup akut, ect, rehabilitering Plan 1 teknik, rörpost, omklädning, förråd Plan K1 kulvertplan 3 torget, huvudentré Byggnad 22, torget Byggnad 24 Plan 4, 5 och 6 vup öppenvårdsmottagning administration Plan 3 vup öppenvårdsmottagning samtal Plan 2 vup öppenvårdsmottagning samtal, dagvård behandlingar, samt gemensam rehabilitering för patienter inom heldygns- och öppenvård. På torget finns kvartersgemensamma funktioner och flera lokaler för säs campus. Byggnad 22, stjärnan, innehåller totalt sex våningar, varav två är kulvertplan under mark. Entréplanet i stjärnan ligger delvis i suterräng medan plan fyra till sex ligger helt ovan mark. Byggnad 22, torget, innehåller endast entréplanet medan byggnad 24 har ett kulvertplan (plan ett), ett suterrängplan (plan två) och plan tre till sex ovan mark. 20 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 21

20 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Flöden genom kvarteret organiseras så att det stödjer verksamhetens behov, besökarens orientering och effektiva leveranser. De flesta besökare, personal och studenter kommer till kvarteret ut ifrån, genom entrébyggnaden. Inom stjärnan finns det två publika trapp- och hisshallar som nås direkt från entrébyggnaden. Dessa trapp- och hisshallar används av vup respektive bup för att hålla flödena skilda. vup-trappan är byggnadens huvudtrappa och de två vup-hissarna är säng- och transporthissar för mat- och sängtransporter samt varuleveranser. Byggnad 24 har en huvudtrappa och två hissar som ligger i nära anslutning till torget. En av hissarna är ny för att förbättra flöden och tillgängligheten inom byggnaden och entré direkt från torget. Inom byggnad 24 vistas patienter endast på plan två och tre. Från plan fyra till sex rör sig endast personalen. Torget kommer att vara öppet under vanliga mottagningstider och under besökstider till vup och bup. Övriga tider släpper enheterna in besökare och patienter på torget via porttelefon. bup har även möjlighet att ta in egna patienter och besökare med särskilda behov direkt utifrån genom en mindre separat entré som leder till bup:s hiss- och trapphall. Flödet till restaurangen i byggnad 35 sker genom torget eller genom kulverten i plan ett. Personal och studenter kan även nå kvarteret från källaren, plan ett. Här finns bland annat alla omklädningslokaler och kulvertkoppling till flera delar av sjukhuset. vup:s och bup:s trapp- och hisshallar inom stjärnan, och även huvudtrappa och hissar inom byggnad 24, nås från plan ett. Besökare till vup:s akutmottagning når enheten genom en separat entré, öppen dygnet runt. Till akutmottagningen finns även en separat blåljusentré för transporter med ambulans, polis eller eget fordon. Akutmottagningen har en intern korridor som kopplar enheten och blåljusentrén till vup-hissarna, där det även kan ske transport av patienter i säng eller brits. Logistik Transporter till och från stjärnan, exempelvis av mat, avfall, varor, tvätt, städ, post, rörpost och läkemedel, sker genom ett logistiskt nav en kärna i mitten av byggnaden hela vägen från kulvertplan till översta våningen. Leveranser till varje våningsplan sköts av Regionservice utan att man behöver gå in i verksamhetens lokaler. Inom mittkärnan dimensioneras de stora vup-hissarna för varuleveranser och framtida robotstyrda transporter, så kallade agv-vagnar. I mittkärnan på vårdplanen finns störtar för tvätt och sopor, miljörum, station för rörpost, avdelningsförråd, avdelningskök, nisch för agv-vagnar och uppställningsyta för mat- och städvagnar. Kvarteret kopplas samman med sjukhusområdets rörpostsystem där en knutpunkt är i kulvertplan K1 där rörposten ansluter till varje våning i byggnad 22 och receptionen i byggnad 24. Fakta om hur logistiken i byggnaderna ska lösas för mathantering, miljörum/avfallshantering, varuleveranser, tvätt, städ, rörpost och läkemedel finns i en logistikhandling som har tagits fram under systemhandlingsskedet. teknik rörpost Plan K1 Detta kulvertplan knyter samman psykiatrins kvarter med sjukhusområdets teknikkulvertar. Här placeras miljörum och en ny knutpunkt för sjukhusområdets rörpostsystem. Kulverten och plats framför hissar dimensioneras för framtida agv-transporter. Stjärnan är kopplad till plan K1 genom transporthissarna och en trappa. teknik omklädning förråd hissar Plan 1 Detta är byggnadens tekniska våning. Här finns fläktrum, elförsörjning, vatten- och värmeförsörjning men också omklädningsrum för personal och studenter samt förråd för verksamheten. Plan ett kopplar ihop byggnad 24 och stjärnan med varandra och med övriga sjukhuset i flera riktningar. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 22 23

21 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus infart för polis och ambulans vup akutmottagning 22 ect rehabilitering 22 vup heldygnsvård 22 bup 22 torget glasgång till restaurang vup öppenvård samtal, dagvård vup öppenvård samtal vup öppenvård administration vup öppenvård administration hissar Plan 2 Detta plan finns endast inom byggnad 24 och innehåller lokaler för vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagningar och dagvård samt utrymme för personal. Delar av plan två rymmer även tandvården, som inte ingår i projektet. Plan 3 Entréplanet binder ihop hela kvarteret och genom glasgången även sjukhusets restaurang. På torget finns kassa/incheckning med väktarfunktion och sekretariat, digital incheckning, väntrum inklusive lekyta, ett litet café och rum för brukarorganisationer. Torget är hemvist för säs campus med lokaler för undervisning, grupparbete, studiesal, matsal för studenter och personer med utbildningstjänster samt administrativa ytor för lärare. Besökare och patienter till vup och bup inom stjärnan har tillgång till två separata hiss- och trapphallar som nås från torget. Plan tre, inom byggnad 24, rymmer samtalsrum och väntrum för vup:s öppenvårdsmottagningar. Inom stjärnan finns lokaler för vup:s akutmottagning, ect och rehabilitering. Plan 4 och 5 Dessa plan i byggnad 22 rymmer totalt fyra vuxenpsykiatriska vårdavdelningar, två avdelningar per plan. Varje avdelning har 18 patientrum, uppdelade i tre vårdmoduler. Planen är nästan identiska men med skillnaden att plan fyra har direkt markkontakt till de två avskärmade vup-gårdarna som även nås via trappa och hiss från plan fem. Våningsplanen nås via huvudtrappan och vup-hissarna som mynnar i en ljus foajé på varje plan. Inom byggnad 24 finns administrativa lokaler för vup:s öppenvårdsmottagningar. Plan 6 I byggnad 22 finns lokalerna för bup:s verksamhet: akutmottagning, akutavdelning, neuropsykiatrisk mottagning, mellanvård, administrativa ytor och lokaler för personalen. Planet nås via bup:s trappa och hiss. I det norra benet finns en stor terrass för hela verksamheten och en mindre hiss och trappa för att nå bup-gården på markplanet. Modulen för patienter som vårdas på avdelningen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (lpt) har tillgång till en egen avgränsad terrass. På plan sju, takplanet, finns hissmaskinrum som nås via interntrappa. De är också vägen för åtkomst till tak. Inom byggnad 24 finns administrativa lokaler för vup:s öppenvårdsmottagningar. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 24 25

22 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Säkerhet Säkerhetsfrågorna är särskilt centrala inom psykiatrin och har hanterats i en särskild grupp som i samråd med övriga programgrupper tagit fram ett separat säkerhetsprogram. I gruppen ingår representanter från verksamheten, säs lokal- och säkerhetsavdelning, Västfastigheter, White arkitekter och tekniska konsulter. Utformningen ska bidra till en trygg och säker arbetsmiljö för personalen och ska så långt som möjligt förebygga risk för suicidförsök och våldsamt beteende hos patienter. Dessutom ska säkerhetsåtgärderna försvåra möjligheterna att smuggla in droger eller föremål som patienterna kan skada sig själva eller andra med. Säkerheten bygger på en kombination av åtgärder av olika slag. Vissa är kopplade till verksamhetens rutiner, personalens kvalifikationer och kännedom om patienterna och ytterligare andra till byggnaderna och dess tekniska installationer. Säkerhetsprogrammet beskriver de fysiska åtgärderna. Omhändertagande av patienter som anländer med polis eller ambulans, och som kan vara påverkade och starkt utagerande ställer särskilda krav på lokalerna. För att skydda såväl patienter som personal, och för att undvika skador, skapas rejäla utrymmen där ingripanden och tvångsåtgärder kan bli aktuella. Till dessa hör också trappor och hissar. Likaså finns reträttvägar och genvägar för personalförstärkningar vid larm. Byggnaden utformas dessutom för att förhindra anlagda bränder och rymningsförsök. En viktig princip är indelningen i så kallade säkerhetsnivåer A-E, där A som är den högsta säkerhetsklassningen omfattar utrymmen där patienter ofta vistas ensamma, framförallt i vårdrummen. Där finns ett antal tekniska krav som ska uppfyllas i syfte att ingen ska kunna skada sig själv eller förstöra fast och lös inredning. Andra säkerhetsfrågor som ingår är bland annat brandskydd, överfallslarm, sprinklersystem, inbrottslarm, tekniska larm och passagesystem. En annan utgångspunkt är att säkerhetsåtgärderna ska vara så osynliga som möjligt. Lokalernas utformning och hela psykiatrins kvarter ska ha en läkande och lugnande inverkan. I de fall det kan bli konflikt mellan vad som betraktas som en läkande och en säker miljö bör strävan vara att så långt som möjligt ge företräde åt målet att skapa en lugn och trygg miljö. Alltför påtagliga säkerhetsanordningar kan bli kontraproduktiva. Läkande arkitektur Under det senaste decenniet har frågan om arkitekturens läkande egenskaper väckt allt större intresse i Sverige. Erfarenheter och nya forskningsrön visar på ett starkt samband mellan den fysiska vårdmiljön och patienternas välbefinnande och återhämtning. Utöver de rent funktionella aspekterna av byggnader är det viktigt att väga in vårdmiljön. Inom psykiatrin, där patienter ofta stannar under en längre tid, har dessa frågor stor betydelse. White arkitekter har stor erfarenhet av byggnader för psykiatri, erfarenheter som nu också är föremål för forskning. Det sker genom arkitekt Stefan Lundins doktorandtjänst vid Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers tekniska högskola. I projektet psykiatrins kvarter bevakar han frågorna kring läkande arkitektur. I projektet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset i Göteborg, färdigt 2007, utfördes en analys av den statistik som redovisade omfattningen av tvångsåtgärder gentemot patienter före respektive efter flytten till de nya lokalerna. En betydande minskning noterades av både tvångsmedicinering och bältesläggning. Det fanns anledning att tro att minskningen var relaterad till den fysiska miljöns utformning. Arkitekttävlingen och förstudien År 2011 vann White arkitekter arkitekttävlingen om psykiatrins hus på Södra Älvsborgs sjukhus. Syftet med tävlingen vara att få förslag till en nybyggnad på byggnad 23:s tomt. Ur juryns utlåtande: Förslaget är väl genomarbetat med en presentation som visar kunskap och inlevelse i byggnadens framtida verksamhet. Huvudidén med en byggnad i y-form är tilltalande och ger en funktionell lösning och goda sambandsmöjligheter för vårdavdelningarna. Att förlägga byggnaden i samma riktning som hus 24 och inte följa sjukhusets huvudriktning skapar en sammanhållen psykiatri och en angöringsyta framför huvud entrén. Byggnaderna har en modern och fräsch utformning med en egen identitet som samspelar väl med sjukhuset i övrigt. Under programarbetet förstärktes projektets ambition att skapa ett samlat kvarter. Under 2013 gjordes en ny förstudie där projektet berikades med torget och glasgången för att stärka sambandet mellan öppen- och heldygnsvården och för att skapa en värdig och välkomnande entré till hela kvarteret. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 26 27

23 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Övergripande gestaltningsprinciper Redan inför arkitekttävlingen 2011 inledde White arkitekter en designprocess för att identifiera huvudprinciper som skapar en optimal och läkande psykiatrisk vårdmiljö. Genom workshops och intervjuer samlade projektgruppen kunskap och erfarenhet från interna kompetenser (arkitektur, landskap, vård, forskning, hållbarhet, säkerhet), representanter från vårdprofessionen (vårdare, sjuksköterskor, läkare) och representanter från olika psykiatriska brukarorganisationer. Projektgruppen konkretiserade sedan kunskapen i sex gestaltningsprinciper: Småskalighet och variation När man närmar sig kvarteret får det inte upplevas som en storskalig institution. Interiört undviks långa och monotona korridorer och mindre enheter skapas. Stjärnan anpassas till tomtens unika kvalitéer och varierade topografi. Byggnaden är inbäddad i grönska och i sluttande terräng samtidigt som interiören får skiftande vyer mot naturen och varierade dagsljusförhållanden. Torget är småskaligt, i ett plan, som ett mellanrum mellan byggnad 22 och byggnad 24. Frihet och möjlighet till social interaktion Patienten ska ha möjlighet att välja enskildhet eller olika grader av socialt umgänge. Därför finns olika rum; det lilla allrummet, stora dagrum, aktivitetslokaler samt gårdarna. Vårdrummet är den privata vrån där enkelrummen har balkonger och fönster mot naturen. Exempel på utemiljö. Delaktighet Patienter, personalen och närstående är jämlika och delaktiga i vården. Rummen för samvaro dimensioneras så att personal och närstående kan umgås tillsammans med patienterna och i samtalsrummen kan jämlika möten ske. Säker och läkande vårdmiljö En viktig, och för utformningen avgörande fråga, är säkerheten. Hur säkerheten utformas har stor betydelse för hur psykiatrins kvarter upplevs. Därför ska säkerhetsanordningar vara så diskreta som möjligt för att inte i onödan påminna den sjuke om dess be lägenhet och för att undvika att hot- och våldsbeteenden triggas. Ljusa miljöer Dagsljuset har en läkande effekt och lokalerna utformas för att dra nytta av väderstrecken. Gårdarna leder ljuset längst in i lokalerna och mitt i avdelningens hjärta erbjuder dagrummen dagsljus, varierande utblickar och grönska som skapar en känsla av frihet i alla våningsplan. Skiftande utemiljöer Landskapet gestaltas så att det kan upplevas på flera olika sätt. Gårdarna erbjuder sinnesupplevelser, inbjuder till aktivitet och uppmuntrar till kontakt mellan människor. Gårdarna har naturkaraktär och avslutas mot omgivningen med transparenta skärmar för att hindra rymning med också för att ge känslan av frihet och utsikt. En slingrande stig till naturområdet skapar möjlighet till promenader och en mer aktiv gård gestaltas i anslutning till rehabiliteringsenheten. Exempel på konst i Tehuset, SÄS senaste nybyggnation som invigdes Konstnärlig gestaltning Västfastigheters konstenhet deltar tidigt i projektet med att ta fram ett konstprogram tillsammans med Södra Älvsborgs sjukhus. Konsten tillför de olika miljöerna en humanistisk, estetisk, poetisk och existentiell dimension. Konsten påverkar oss på flera sätt: sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Samspelet mellan konst, arkitektur och omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter, närstående och personal. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke om hela människan. Ett övergripande krav på konsten är att den är väl utför, både tekniskt och innehållsligt och att den är beständig. Konsten, både i byggnader och utomhus, förvaltas av Västfastigheter när arbetet är klart. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 28 29

24 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus allrum allrum Y-modellen och uppbyggnad av stjärnan Y-modellen ligger som plankoncept för en vup vårdavdelning. Y-modellen och kopplingen av två vårdavdelningar per plan ger byggnad 22 dess stjärnform. Varje avdelning består av tre vårdmoduler och i varje vårdmodul finns sex patientrum. Avdelningen har en y-form, där varje ben rymmer en vårdmodul. Mittpunkten är avdelningens nav, där entrén till avdelningen, avdelningens stora dagrum och flera gemensamma utrymmen finns. Ingen vårdmodul behöver passeras för att nå en annan då alla nås från dagrummet. I varje modul, utöver patientrum, finns teamstation, teamrum, allrum och balkong. Från ett av teamrummen kan bevakning ske av alla vårdmoduler, så här bemannas avdelningen under natt- och jourtid. Två y-formade vårdavdelningar grupperas per plan och formas efter tomtens förutsättningar. Dessa två flyglar skapar en stjärna med sex ben där det norra benet är bredast och rymmer gemensamma administrativa ytor och personalutrymmen. I mitten av stjärnan finns det ett logistiskt nav som samlar servicefunktioner, gemensamma lokaler samt två transporthissar som kopplar alla våningar till kulvertplanen. I stjärnans södra del, utanför avdelningarnas entréparti och mittemot hissarna, finns huvudtrappan, en ljus foajé och en arbetsplats för koordinatorn som ger ett personligt bemötande. Foajén ansluter till torget på entréplanet. patientrum team team team allrum dagrum patientrum patientrum + Två avdelningar på varje plan... grupperas som en stjärna... Kvarterets gestaltning och val av material Gestaltningen baseras på de övergripande principerna för läkande arkitektur som har varit vägledande för all utformning, från den första volymskissen till val av material och detaljer. Kvarteret består av två större byggnadsvolymer och en lägre volym mellan dem som är torget. För att hålla ihop kvarteret har både byggnad 22 och byggnad 24 puts av samma typ och kulör. I båda byggnaderna är fönstren som öppningar i en mur och storleken på fönster och glaspartier är olika. Båda byggnaderna är täta och massiva medan torget är lätt och transparent. På insidan finns en konsekvent användning av trä för väggbeklädnad, stomme eller golv i valda delar. Trä är ett naturligt och varmt material som som binder ihop kvarteret och skapar en ombonad och avstressande miljö. Färgsättning bidrar till att synliggöra olika platser och hjälpa till i orienteringen. Färgskalan är hämtad från naturen och har milda kulörer. Valda material och detaljer möter de krav som ställs på moderna vårdbyggnader. Det handlar om krav på hygien, städbarhet, drift, tillgänglighet, hållbarhet och miljö. Smarta materialval och robusta detaljer garanterar även ett vackert åldrande. Nedan finns en fördjupad beskrivning av kvarterets byggnader samt deras interiör och exteriör. Ett Y med tre vårdmoduler utgör en avdelning....kring ett logistiskt nav. 30 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 31

25 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Gestaltning byggnad 22, torget Torget är benämningen på entrén in till kvarteret för den psykia triska vården. Det binder ihop byggnad 22 och 24 och ska ge en välkomnande känsla för både patienter, närstående, studenter, personal och andra besökare till området. Exteriören är öppen, tydlig, småskalig och välkomnande. Interiören är ljus, varm och lättorienterad. Gestaltningen följer dessa principer: Torget är ett mellanrum mellan byggnad 22 (stjärnan) och byggnad 24. För att öka tydligheten och möjligheten att orientera sig är de yttre fasaderna på stjärnan och byggnad 24 synliga från torget. 32 Området delas upp i mindre volymer, gestaltade som träboxar. Däremellan skapas tydliga stråk till byggnad 24, byggnad 22 och byggnad 35 (personalmatsalen. Synliga träpelare och träbalkar samspelar med boxarna och ger en varm och gedigen karaktär. Träpelarna utgör även fasadens bärande konstruktion. Fasaden är en tunn och transparant hinna av glas som omsluter torget. Vindfånget annonserar sig tydligt som en fristående volym. Torget är en låg byggnad vars tak blir synligt från stora delar av kvarteret och omgivande byggnader. Att taket blir grönt är därför viktigt. Lanterniner i taket förstärker orienterbarheten och ger ett vackert dagsljus. För att få maximal rumshöjd i stråken och väntrummen har nedpendlade undertak valts bort och istället finns synliga installationer mellan träbalkarna. Cementmosaik är golvmaterialet i stråk och väntrum och har fördelen att det kan läggas i stora ytor, är slitstarkt och har oändliga variationer i färg och mönster. På torget finns en plats för en större lekskulptur som bidrar till en barnvänlig miljö. Lekskulpturen utvecklas som ett särskilt konstuppdrag. 1. Torget är ett mellanrum i interiören. mellan byggnad 22 och Fasaden är av glas och taket är grönt. 2. Torget är uppdelat i mindre volymer,. gestaltade som träboxar. Gestaltning byggnad 22, stjärnan Stjärnformen skapas genom mindre enheter i en y-modell. Känslan av en storskalig institution försvinner och delar kan bäddas in i topografin som ger utblickar och dagsljus. Stjärnans utsida och insida hänger ihop och bildar en helhet. De sex byggnadskropparna, som stjärnan består av, är trävolymer. Ett yttre skal av varmgrå puts sveper runt de sex volymerna och binder samman dem till en byggnad. Inne i byggnaden är trämaterialet framträdande. 1. Byggnaden bryts ner i mindre enheter. enligt y-modellen. 2. Byggnadskropparna utgörs av trävolymer. 3. Ett yttre skal av grå puts sveps runt. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 33

26 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Utsnitt ur stjärnans fasad. Vårdrummet Vårdrummet är patientens egen oas. Stor vikt har lagts vid att erbjuda varje patientrum möjlighet till dagsljus och frisk luft. Här uppstår en svår balans att väga säkerhetsaspekterna mot den läkande arkitekturen. Även hygien- och tillgänglighetskrav har varit avgörande i utformningen av rummet. Se bild sidan 14. Vid patientrummets balkong uppstår ett mellanrum mellan den yttre putsfasaden och inre trävolym. Balkongens väggar kläs i träpanel som kontrasterar mot putsfasaden. Det stora antalet patientrum ger stjärnans fasader karaktäristiska uttryck med varma träburspråk urgröpta ur en putsfasad. Interiört präglas patientrummet av träkaraktären i fasadväggen och är i övrigt avskalat med hållbara och lättstädade material, tåliga detaljer och en lugn färgskala. Ett antal patientrum inom bup-avdelningen är extra stora för att ge övernattningsmöjlighet för närstående. Glasfasaderna mot gårdarna är fasadpartier i aluminium, sammanhållna i en tydlig ram skuren ur putsfasaden. Från dagrummet nås de tre modulerna inom avdelningen. En genomtänkt färgsättning av korridorerna ger avdelningar individuella intryck och karaktär åt den enskilda modulen samtidigt som den bidrar till orienteringen. Allrummet I gaveln på varje vårdmodul erbjuds patienter ett mindre rum för samvaro. Detta rum är mindre än dagrummet och har utgång till en inglasad balkong. Här återkommer trämaterialet i väggarna, både i rummet och på balkongen. Glasfasaden vid balkongen är ett fasadparti i aluminium med samma karaktär som dagrummets fasad. Fasadpartiet ligger även som avslutning av korridoren; man rör sig alltid mot ljuset vilket är viktigt för orientering och välbefinnande. Gårdar och bup -terrass De två vup-gårdarna kräver avgränsningar som tillgodoser säkerheten och samtidigt ger dagsljus och möjlighet till utblickar. Dessa skärmar gestaltas med glas och bärande träkonstruktion som påminner om torgets fasad. Lösningar för insynsskydd genom en ytbehandling av glaset studeras i senare bearbetning. bup-planet har tillgång till en stor takterrass som BUP-enheternas patienter kan nyttja för utevistelse av olika slag, exempelvis att fika, spela spel med mera. Terrassen avgränsas med hänsyn till säkerhet. Fasaden runt terrassen är i puts med större fasta glaspartier, liknande övriga fasader. Vid vårdrummets balkong uppstår ett mellanrum mellan den yttre putsfasaden och den inre trävolymen. Dagrummet Dagrummet är avdelnings hjärta. Här samlas man för att äta, titta på tv och umgås med andra. Tack vare husets stjärnform är det stora dagrummet naturligt uppdelad i olika zoner som ger varierade utblickar, är orienterade mot olika väderstreck och möbleras utifrån sin funktion. Gestaltningen bidrar till en ombonad, ljus och trygg miljö med god akustik. I dagrummet blir träboxarna synliga som väggbeklädnad. Golvmattan har en varm kulör och undertaket är ett perforerat gipsundertak. Trappor och foajéer Särskild omsorg har lagts i gestaltningen av huvudtrappan. Redan i entréplanet är huvudtrappan inbjudande för att uppmuntra till rörelse. Huvudtrappan är så öppen och transparent som möjligt med hänsyn till säkerheten. Vid trappan finns möjlighet till konst som kan synas i alla våningar. Trappan är placerad vid fasaden i direkt anslutning till den ljusa foajén som finns på varje våning. Här finns även en arbetsplats för koordinator.. 34 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 35

27 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Allrum finns i gaveln på varje modul och har utgång till en inglasad balkong. Dagrummet är avdelningens hjärta. 36 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 37

28 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Gestaltning byggnad 22, glasgången Glasgången binder samman torget med restaurangen i byggnad 35 och är det stråk där lunchgäster rör sig. Söder om glasgången finns en vacker grönskande kulle som bibehålls. Stora glaspartier mot grönskan gör promenaden mot matsalen till en vacker upplevelse. Glaspartierna bärs upp av samma typ av träpelare som används på torget. Längs gångens norra sida finns grupprum och föreläsningssalar för studenter. Grupprummen är träboxar enligt samma princip som torget. Gestaltning byggnad 24 Byggnad 24 är ett befintligt 1960-talshus. Det är dock viktigt att hålla ihop psykiatrins kvarter så att både de nya och det befintliga huset får samma dignitet. Exteriört målas byggnaden i samma varmgrå kulör som byggnad 22, för att visuellt hålla ihop kvarteret. Fläktrum och plåtarbeten på taket målas i en ljusare grå kulör. Mot gården behålls tegelfasaden. Interiört tas färgsättning och materialval upp från byggnad 22 men anpassas efter det befintliga husets förutsättningar. Trämaterialet återkommer som en röd tråd i kvarteret och används här främst på golvytor i form av en tålig industriparkett. Insida yttervägg får samma varmgrå kulör som utsidan, vilket ger en subtil fondeffekt och bidrar till orienterbarheten. Viktiga stråk och väntrum får sobra naturkulörer. Väntrum placeras ljust mot husets södra fasad med utsikt mot den lummiga gården. Byggnadens entré från torget markeras med en extra bred fasadöppning, i skarven mellan husets höga och låga del. Entréplanet ligger en meter över torgets och höjdskillnaden tas upp i en bred trappa. En ny hiss, som förbinder husets samtliga plan, når även ner till torget. Byggnad 24 har låga takhöjder vilket förutsätter synliga installationer i samtalsrum. I korridorer och väntrum, som har en högre säkerhetsklass, får undertak och något lägre takhöjd accepteras. Möbler och textilier väljs för att både möta kraven på trivsel och städbarhet. På plan fyra till sex finns endast administrativa lokaler och ett stort gemensamt personallunchrum med terrass. De övre planen har inga särskilda hygien- eller säkerhetskrav. Här utförs synliga vitlackerade installationer i samtliga rum för att maximera takhöjder. Övrig gestaltning anpassas efter personalens arbetssätt, men viktiga element som till exempel trä och färgsättning behålls från övriga delen av kvarteret. Entréplanet i byggnad 24 med väntrum och samtalsrum. 38 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 39

29 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Konstruktion Grundläggning Grundläggningen av byggnadsstommen utförs med grundplattor och med längsgående sulor, på en sprängstensbotten. Hela grundläggningen dräneras. Golvet är skilt från grundkonstruktionerna med isolerande och fuktskyddande lager av makadam, cellplast och plastfolie. Källarväggar av platsgjuten betong motfylls och vilar på grundsulor. Väggarna värmeisolerar med cellplast och fuktskyddas med en membranisolering och ett dränerande lager i återfyllningen närmast väggen. Stomme Nybyggad, byggnad 22 Stommen är ett nav av en pelar-balkstomme med bjälklag av plattbärlag som kvarsittande form som samverkar med en platsgjuten överbetong. Innerväggarna i betong går kontinuerligt från bottenplan upp till övre plan. Runt navet sträcker sig fem flyglar, jämt fördelade. Ytterväggarna är så kallade utfackningsväggar. Stor omsorg läggs vid montaget för att få en tät klimatskärm. Kompletterande avväxlingar görs av stålbalkar på stålpelare. För att få en hög flexibilitet utförs bjälklag med stora och fria spännvidder. Bjälklagsbalkar integreras i bjälklagen för att uppta minimalt utrymme på bjälklagens undersidor. Byggnad 22:s pelar-balkstomme. Taket är ett isolerat bjälklag av trp-plåt på en pelar-/balkstomme av stål. Isoleringen är av pir och kilformad cellplast för att skapa ett fall i lutning på 1/40. Ovanpå isoleringen läggs ett tätskikt av bitumenduk. Genomföringar i taket görs med runda stålrör och tätstosar för att minimera fuktrisker och energiförluster. Byggnad 22 och byggnad 24 binds samman av ett torg där stommen består av limträpelare och limträbalkar. Ombyggnad, byggnad 24 Den befintliga stommen består av bärande ytterväggar, korridorväggar och tvärgående väggar. Väggar som rivs avväxlas med balkar av stål. Nya håltagningar i bjälklag för bland annat schakt avväxlas med balkar av stål. Ett nytt fläktrum byggs på taket och värmeisoleras. Ytterfasaderna tilläggsisoleras. Stabilitet Byggnad 22 Navet stabiliseras genom vertikala, kontinuerliga väggar av betong, som exempelvis hisschakt. Flyglar stabiliseras via diagonalstag av stål i gavlar och vid schakt. I båda fallen sker stabiliseringen i kombination med skivverkan i bjälklag och yttertak. Klimatskal Stor vikt läggs på energihushållningen. Byggnadsstommens klimatskal har därför en stor andel värmeisolering samtidigt som stor omsorg läggs på att få en tät byggnad med få köldbryggor. Täthet, infiltration Byggnadens luftläckage vid nybyggnad får inte överstiga 0,20 l/ (s m²) omslutande area vid ±50 Pa tryckdifferens. Stor vikt läggs på utformning av elementskarvar och fogar. U-värden, byggnadsdelar inkl. köldbryggor Golv på mark... Up = 0,10 W/m2 C Källaryttervägg...Up = 0,10 W/m2 C Ytterväggar...Up = 0,11 W/m2 C Yttertak...Up = 0,06 W/m2 C 40 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 41

30 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Miljö Miljömål Miljömål för projektet kan sammanfattas enligt följande: Miljöbyggnad preliminärt nivå Silver Innemiljö - Ljudklasser enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer - Termisk komfort enligt Vf315 Anvisning för termisk komfort - God luftkvalitet enligt Belok innemiljö Byggvaror och metoder - Byggvarubedömningen - Livscykelperspektiv vid val av material och vara - Konstruktioner med minimal materialåtgång och restprodukter - Minimera klimatpåverkan från betong - Minimerad påverkan på inre och yttre miljö Miljöbyggnad Nybyggnadsdelen (byggnad 22) följer Miljöbyggnad och med preliminärt mål Silver. Fördjupad bedömning samt eventuellt underlag för certifiering görs i nästa skede Regionen totalt 2015 Energinivåer kwh/m2 och år säs Borås 2015 Mål nybyggnader Prognos Diagrammet visar energiprognosen för psykiatrins kvarter efter genomfört systemhandlingsskede. Nuvarande prognos indikerar en energianvändning på cirka 78 kwh/m2 för nybyggnaden att jämföra med måltalet 60. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att prognosen jämfört med förväntan och andra likvärdiga pågående projekt ser relativt bra ut och utgör en bra plattform för fortsatt projektering. Byggnad 22 (stjärnan) är energimässigt mycket robust, med bra klimatskal och energiprestanda. Däremot utgör torget och förbindelsegången mot byggnad 35, en större utmaning främst på grund av de mycket stora glasytorna. Energianvändningen i befintlig byggnad 24 kommer enligt beräknad prognos att minska med 25 procent efter ombyggnaden. Energiförsörjning Psykiatrins kvarter kommer att försörjas med fjärrvärme och fjärrkyla via sjukhusets distributionsnät Verksamhetsenergi Tappvarmvatten Fastighetsenergi Miljöprogram För att säkerställa att miljömålen nås har ett miljöprogram ställts samman för projektet med uppföljningsaktiviteter för målen. Energi Bakgrund, måltal Västra Götalandsregionens mål är att energiförbrukningen i regionens fastigheter, inklusive verksamhetens energianvändning, ska halveras till 2030 relativt Nybyggnad byggnad 22 Byggnad 24 före ombyggnad Uppdelade prognoser kwh/m2 och år. Byggnad 24 efter ombyggnad Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 42 43

31 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Värme, ventilation och sanitet (vvs) De nya och renoverade byggnaderna får sin huvudförsörjning av media från befintliga försörjningssystem på sjukhusområdet. Värme- och kylsystem för klimathållning baseras på vattenburen energitransport samt frikyla i uteluften. Systemen ger stor flexibilitet och generalitet vid framtida ombyggnationer utan att principiella förändringar i system behöver göras. Inneklimat Västfastigheters riktlinje Termisk komfort anger rekommenderade rumstemperaturintervall sommar respektive vinter för olika utrymmen och lokaler. Riktlinjerna gäller som dimensionerande förutsättningar för samtliga utrymmen varvid förbindelsegången mot byggnad 35 samt öppen torgyta innanför entrén kommer att betraktas som Övrig kommunikationsyta. Säkerhet Nybyggnaden har tappvarmvatten från beredningssystem som förhindrar uppkomst och spridning av legionellabakterier med hjälp av uppvärmning till 70 grader innan vattnet blandas till lägre temperatur och distribueras ut. Fokus kommer även att läggas på vvs-inredning i patientytor. Nybyggnaden kommer även att sprinklas. Uppvärmning Uppvärmningen sker huvudsaklingen via konventionella vatten burna system med radiatorer eller konvektorer i rum där värmebehov finns. I patientrum finns möjlighet att värma med golvvärme. Kylning All tilluft kommer att kylas. Lokaler med stor och ryckvis återkommande personbelastning, där människorna är det dominerande värmetillskottet, förses med kyla via ventilationsluften. I dessa fall är ventilationen behovsstyrd. I rum med lägre personbelastning men med höga interna laster eller stor solinstrålning installeras kylbafflar. Dagvatten Utvändiga stuprör ska finnas för anslutning till sjukhusets befintliga nät. Spillvatten Spillvatten anslutes till sjukhusets befintliga nät. System för el, data- och telekommunikation, transport och säkerhetssystem Kraftförsörjning För att skapa flexibilitet och robusthet förses fastigheten med en redundant försörjning. Även redundant ups-försörjning installeras för att säkerställa kritiska funktioner och verksamheter. Belysning Belysningen på sjukhuset ska hjälpa till att skapa en tilltalande miljö och även bidra till att miljön känns trygg och välkomnande. Belysningen ska även skapa en god och varierad vistelsemiljö för patienten samtidigt som den är en funktionell del i vården. Armaturer med energieffektiva ljuskällor väljs, ett högteknologiskt och flexibelt belysningsstyrningssystem installeras för ökad energieffektivitet. Data- och telekommunikation För kommunikation inom fastigheten och med omvärlden byggs ett strukturerat och redundant nät upp för datakommunikation. Även antenn- och högtalarsystem med mera installeras. Transport För transporter inom byggnad 22 installeras tre hissar varav två är säng- och transporthissar. Som komplement till detta finns tre hissar för lokala transporter från avdelningar till rastgårdar. För transporter inom befintlig byggnad 24 installeras tre hissar varav två är säng- och transporthissar. Ett rörpostsystem installeras med stationer på samtliga plan inom byggnad 22 och utvalda plan i byggnad 24. Säkerhetssystem Ett antal säkerhetssystem installeras för att stödja verksamhetens arbete. Byggnaderna förses med ett automatiskt brand- och utrymningslarm samt ett komplett inbrottslarmsystem. En passerkontrollanläggning med kortläsare finns för alla passager genom skalskyddet, in till avdelningen och andra utvalda rum. Kallelsesignalsystem och överfallslarm installeras inom verksamhetsytor för att skapa trygghet för patienter och personal. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 44 45

32 SAMTALSRUM 17,2 m² KORRIDOR 36,4 m² 9,8 m² 4,8 m² RWC PERS. 16,5 m² KAPPRUM 2,6 m² Systemhandling, psykiatrins 7,8 m² PATIENTRUM 5 kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs RWC/D sjukhus 5,3 m² 16,5 m² FOAJÉ 55,0 m² Tillgänglighet För att skapa en tillgänglig byggnad så anpassas de tekniska systemen för detta. En god elmiljö skapas, höjden för montering av apparater definieras och ljussättningen sker medvetet i kombination med färgsättning, dörrautomatik och hissar med talade meddelanden. Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för Fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder följs i val av rumsstorlekar och rumsfunktioner. Det gäller i såväl programarbete som teknisk projektering. Brandskydd Byggnadernas brandskydd projekteras enligt bbr 22 och Västra Götalandsregionens brandskyddsstandard tillämpas för brandoch utrymningssäkerhet. Lokalerna delas in i verksamhetsklasser som dimensionerar brandskyddet för verksamheterna. Verksamhetsklasserna är i huvudsak verksamhetsklass Vk5D (patientdelar), Vk2a (publika delar och dagverksamhet) och Vk1 (kontor och teknikutrymmen). Från varje lokal eller avdelning finns minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Patientavdelningarna är låsta så utrymning sker med beledsagning av personal vilket ställer höga krav på ett organisatoriskt brandskydd. För att trygga säkerheten kommer även flera brandtekniska installationer att finnas. C:\CAD\Revit\2016\A-40-V-2200_09epe.rvt PATIENTRUM 5 16,5 m² RWC/D 5,3 m² RWC/D 5,1 m² PATIENTRUM 6 16,9 m² BALKONG 11,8 m² PATIENTRUM 3 16,5 m² RWC/D 5,3 m² RWC/D 5,1 m² PATIENTRUM 4 16,5 m² ALLRUM 18,0 m² HISS ,8 m² PATIENTRUM 1 16,5 m² RWC/D 5,3 m² RWC/D 5,1 m² PATIENTRUM 2 16,5 m² WC 2,4 m² AKTIVITET 19,3 m² LUGNT RUM 12,0 m² KOORDINATOR/BEMÖTANDE 17,2 m² TRAPPA ,1 m² Byggnaderna delas in i brandceller i brandteknisk klass ei 60. Varje patientrum och varje modul i byggnad 22, är en egen brandcell. Delar av ventilationsbrandskyddet utförs med fläkt-i-drift vilket minskar antalet brandgasspjäll. Samtliga byggnader får ett automatiskt brandlarm enligt sbf 110:7. Brandlarmet aktiverar utrymningslarm, larm till räddningstjänst, TEAMRUM stängning av branddörrar, 27,2 m² ventilationsbrandskydd mm. Byggnad KORRIDOR 22 och torget förses med en automatisk vattensprinkleranläggning utförd 14,4 m² enligt sbf 120. Systemet utformas så att risken, 78,9 m² TEAMSTATION vid felaktig aktivering, minimeras inom avdelningarna. Räddningstjänstens TRAPPHUS möjlighet att göra insatser beaktas. Byggnad 22 9,7 m² har exempelvis, med tanke på byggnadens placering, utrustas med TRAPPA en 16,5 stigarledning m² för att underlätta en släckinsats. Dessutom utformas trapphus, hissar och kulvertar med brandgasventilation. SAMTAL/ANHÖRIGRUM 12,5 m² RWC BESÖK RULL. FÖRRÅD 5,1 m² 5,2 m² RWC/D 5,3 m² TEAMSTATION 14,4 m² TEAMRUM 14,4 m² PATIENTRUM 6 16,5 m² BALKONG 12,7 m² RWC/D 5,1 m² PATIENTRUM 5 16,5 m² ALLRUM 18,0 m² KORRIDOR 16,3 m² KORRIDOR 52,4 m² WC 2,8 m² TRAPPA ,5 m² SAMTALSRUM/AKT.RUM 20,5 m² RWC/D 5,1 m² PATIENTRUM 3 16,5 m² RWC/D 5,1 m² PATIENTRUM 1 16,5 m² RWC/D 5,3 m² PATIENTRUM 2 16,5 m² RWC/D 5,3 m² PATIENTRUM 4 16,5 m² Brandsäkerheten för en modul med patienter. Brandcellsgräns ei 60 Utrymningsväg Inomhusbrandpost :26:38 SKALA 1:200 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 47

33 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Utrustning Nuvarande utrustning inom psykiatrin är gammal och sliten. Det gäller inredningen i både vård- och kontorsmiljöer. Nyanskaffning har inte skett på många år. Utbyte och underhåll har skett via reparationer och tvätt av möbler, samt utbyte genom sjukhusets möbelförråd med stöd av ansvarig servicetekniker. Nybyggnation mnkr Ombyggnation och renovering... 7 mnkr TOTALT...34 mnkr Tider Här är de övergripande projekttiderna indelade skedesvis. Projektets målsättning är att börja använda lokalerna stegvis vid årsskiftet 2018/2019. Projektet har även en detaljerad projekttidplan. Vid inflyttningen till psykiatrins kvarter uppskattas att majoriteten av utrustningen måste nyanskaffas då den ska passa in i den läkande arkitektur projektet har som mål. Ytterligare ett skäl till behovet av nya möbler för de administrativa arbetsplatserna är att nuvarande skrivbord är för stora för mer flexibla arbetsplatser. Fram till inflyttningen kommer säs inte att köpa in möbler till befintliga lokaler annat än sådana som passar in i den miljö som planeras för psykiatrins kvarter. Genomförandebeslut i regionstyrelsen oktober 2016 Successiv inflyttning med start årsskiftet 2018/2019 Budgeten för utrustning till psykiatrins kvarter bygger på systemhandlingens rumsfunktionsprogam. Den totala bruttolistan över utrustning är uträknad till totalt 34 mnkr (miljoner kronor) Utrustningen för nya byggnad 22 är uträknad till 27 mnkr och för den renoverade och ombyggda byggnad 24, där inflyttning är planerad ett år senare, med 7 mnkr. Program färdigt maj 2016 Planerad byggstart mars Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 49

34 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Genomförande Byggnationen av psykiatrins kvarter planeras starta våren 2017 och pågå till början av Arbetet sker i etapper där olika delar blir färdiga och tas i bruk successivt för att evakuering och tömning av rum och byggnader ska vara möjliga. Processen ska även säkra en bra arbetsmiljö och vård för personal, patienter och anhöriga. Utifrån att tomtmarken och etableringsytorna är begränsade bör projektet samordnas med projektet till- och ombyggnad av infektionskliniken i en entreprenad. Genom att båda projekten upphandlas och genomförs i en entreprenad kan byggresurserna också optimeras. Projektering och upphandling entreprenad Etapper 1. Evakuering av bup från byggnad Rivning av byggnad Byggnation av ny vårdbyggnad 22, stjärnan 4. Ombyggnad av byggnad 24 samt byggnation av byggnaden som sammanbinder byggnad 22 och 24 (entrétorget). Inför varje etapp förbereder Västfastigheter arbetet, tillsammans med representanter från Södra Älvsborgs sjukhus och från byggentreprenören, så att väl genomförda evakueringar och omflyttningar kan ske där arbetsmiljön och nödvändig mediaförsörjning säkras. Angränsande avdelningar informeras om byggnationen och störningar löpande. Analyser genomförs inför varje etapp för att ringa in vilka risker som finns ur ett arbetsmiljöperspektiv, både för vård- som byggverksamheten. Kostnadsberäkning För projektet finns en genomarbetad teknisk systemhandling som syftar till att säkerställa kvaliteten i beslutsunderlaget när det gäller utformning av byggnader, tekniska system, energiförbrukning och investeringskalkyl. Ny- och ombyggnadskostnad (kostnadsläge april 2016) mnkr Evakueringskostnader...4 mnkr Utrustning mnkr Konstinvesteringar (max 1% av investeringsbeloppet)... 7,6 mnkr Preliminärt utfall per år: ÅR Investering mnkr Genomförandebeslut i regionstyrelsen oktober 2016 Psykiatrins kvarter nybyggnad + ombyggnad Inflyttning Utrustning mnkr Infektionskliniken nybyggnad + ombyggnad Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 51

35 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Ekonomi Fakta Finansiering, hemtagning och resultatpåverkan för verksamheten Utifrån senast beslutad planritning är hyresnivån för ny- och ombyggnaden cirka 33,4 mnkr per år. Hyresnivå för de lokaler vars verksamheter kommer att inrymmas i psykiatrins kvarter uppgår idag till 23,1 mnkr per år, och är en nettoökning på 10,3 mnkr. Utöver hyreskostnad tillkommer driftskostnader för bland annat räntor, avskrivning, väktarfunktion med mera med cirka 4,5 mnkr per år. Kostnader för räntor och avskrivning för ny utrustning är 3,1 mnkr per år, med en avskrivningstid på tio år. Sammantaget innebär investeringen 15 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset. De ökade kostnaderna finansieras genom interna effektiviseringar och samordningsvinster. 6,5 mnkr genomförs genom uppsagda lokaler och ett förändrings- och förbättringsarbete som resulterat i att antalet tjänster reduceras. Utöver detta är ytterligare förslag till åtgärder identifierade som motsvarar minst 6,7 mnkr som är utgångspunkt för ett fortsatt arbete med att finansiera tillkommande kostnader inom befintliga ramar. Här ingår bland annat översyn av vårdplatser för vård av unga vuxna och samordning vid integrering av öppen och sluten vård. I psykiatrins kvarter har också ny verksamhet planerats som i dagsläget saknar finansiering: etablering av campus och övertag av vård och utredning av autistiska barn från förvaltningen Habilitering och hälsa. Hyresnivån för dessa verksamheters lokaler är cirka 1,8 mnkr per år. Utgångspunkten är att detta inte ska finansieras genom effektiviseringar av bup och vup, utan genom att nya uppdrag är fullt finansierade från uppdragsgivaren. Resultatpåverkan och evakueringskostnad för Västfastigheter Baserat på framtagna lokalytor har hyresintäkterna beräknats och redovisas nedan. Ny hyra för till- och ombyggnad Hyra för nybyggnad (avtalstid 20 år)... 24,5 mnkr/år Ny hyra efter ombyggn av byggnad 24 (avtalstid 15 år)... 8,9 mnkr/år TOTALT... 33,4 mnkr/år Avgående hyror Nuvarande hyror för byggnad 24 som byggs om... 7,3 mnkr/år Avgående hyror för lokaler som lämnas och blir disponibla. Solhem 5200 m2, säs Borås 1030 m2... 9,5 mnkr/år Avgående hyror för lokaler som rivs, 2830 m2... 3,5 mnkr/år TOTALT... 20,3 mnkr/år Totalt behov av årligt koncernbidrag Koncernbidrag till följd av till- och ombyggnaden... 32,5 mnkr/år TOTALT... 32,5 mnkr/år Evakueringskostnader... 4,0 mnkr Organisation för att ta fram systemhandlingen Beställare Västra Götalandsregionen genom Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter. Projektledning Företag Ansvarig Projektägare/ fastighetsförvaltare... Västfastigheter... Patrik Eriksson Projektledning/ projekteringsledning... Västfastigheter... Claes Westberg Projektledning verksamhet... säs Borås... Marianne Segenstedt Projekteringsgrupp Arkitekt... White arkitekter ab... Cristiana Caira Konstruktion/statik... Integra Engineering ab... Anders Enocksson vvs, sö, sprinkler... åf Installation ab... Anki Bengtsson El, data, tele, hiss... wsp Group ab... Torbjörn Strand Energi... åf Installation ab... Rasmus Cagner Brand... wsp Group ab... Robin Flygmark Ytor* Ombyggnad total bra m 2 varav verksamhetsyta bra e + g m 2 Rivning bra m 2 Nybyggnad bra m 2 varav verksamhetsyta bra e + g m 2 varav teknikutrymmen m 2 *BRA är bruksarea exklusiva ytterväggar Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 52 53

36 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Beskrivningar och ritningar A... enligt handlingsförteckning: arkitekt inkl mark K...enligt handlingsförteckning: konstruktör V...enligt handlingsförteckning: rör, luft, sprinkler, styr och kyla E...enligt handlingsförteckning: el, tele, data, larm och övervakning Hiss...enligt beskrivning Hållbarhet...enligt handlingsförteckning: hållbarhet, miljö, energi Brand...enligt beskrivning och ritningar Sop-... och tvättstört...enligt beskrivning Övriga handlingar Lokalprogram för alla verksamheter Rumsfunktionsprogram (rfp) för alla verksamheter Sammanfattande systemhandling (denna handling) Kontaktperson för framtagna handlingar är Claes Westberg, Västfastigheter, Kontaktperson för verksamheten är Marianne Segenstedt, säs, Materialval och färgsättning i viss exteriör och interiör, möbler, belysning och annan inredning som redovisas i bilder och illustrationer är inte de slutgiltiga valen. 54

37 Södra Älvsborgs sjukhus Västfastigheter

38 : Ärende 03 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Seija Erkkonen Telefon: E-post: seija.erkkonen@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Framtida laboratoriemedicin vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till den verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringen Framtida Laboratoriemedicin på SÄS. 2. Under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften och ett utökat låneutrymme för konstinvesteringen föreslår styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus hemställer om utökat investeringsutrymme för utrustning enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Samordning av laboratorieverksamheterna inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin i gemensamma lokaler inom Södra Älvsborgs Sjukhus är helt avgörande ur två perspektiv. Nuvarande byggnad, där laboratorierna finns belägna i olika plan, är enligt planerna för sjukhusområdet en byggnad som på sikt ska rivas. Lokalerna är slitna och inte ändamålsenliga och byggnaden klarar inte ytterligare omfattande ombyggnader. Utöver detta finns transfusionsmedicin i en annan byggnad på sjukhusområdet. Befintliga lokaler medger ingen samordning av laboratorieverksamheterna vilket är en förutsättning för att möta sjukvårdens ökade krav på laboratoriemedicinsk diagnostik. Sjukvårdens tilltagande komplexitet, inkluderande medicinskteknisk utveckling, åldrande befolkning och krav på effektiv användning av vårdplatser, ökar behovet av information från laboratorieanalyser med cirka 5 procent per år. När nuvarande byggnad rivs ges det möjlighet till framtida expansion inom den aktuella delen av sjukhustomten, helt enligt kommande beslut i lokalförsörjningsplanen Idag finns lediga lokaler med tillräcklig yta som ger möjlighet att samordna laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

39 Datum Diarienummer SÄS (4) För att möta sjukvårdens framtida behov av tillgänglighet och ökad analysverksamhet, men även behov av nya analyser samtidigt som det ställs krav på ökad effektivitet kräver nya arbetssätt för att optimera flöden. Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor inom laboratorieverksamheterna. Kommande pensionsavgångar innebär att vi kommer att bli färre och samutnyttjande av personal och kompetens inom och mellan specialiteterna är en nödvändighet. För att möta dessa utmaningar och de ekonomiska begränsningar som ständigt råder krävs ett effektivt samutnyttjande av personal, kompetens, gemensam analysplattform, övrig instrumentpark, administrativa och förrådsytor i gemensamma lokaler. Samordning av laboratorieverksamheterna är helt i linje med Västra Götalands mål och strategi. Fördjupad beskrivning av ärendet Verksamheterna inom laboratoriemedicin, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, och transfusionsmedicin ansvarar för medicinsk diagnostik till Södra Älvsborgs Sjukhus, Alingsås lasarett, VGPV, privatpraktiserande läkare/tandläkare och kommuner inom upptagningsområdet för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Produktion Specialitet Analyser 2015 Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Transfusionsmedicin Blodtappningar Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5 % av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. Samordning av laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler innebär: Samordning av personal och kompetens Analysplattform som på sikt möjliggör likvärdiga analysresultat i regionen Kostnadseffektiva processer Samordning av övrig instrumentpark Samordning av jourverksamhet Central provtagning direkt anslutning till laboratoriet Samordning av administration, personalutrymmen och förråd

40 Datum Diarienummer SÄS (4) Kund och patientnytta - en utbudspunkt för provmottagning - gemensamt sekretariat i och kundtjänst - möjlighet till utökad service dygnets alla timmar - fler standardiserade och i större utsträckning kortare analystider - Provtagning och blodcentral i direkt anslutning till huvudentrén ökar tillgängligheten för patienter och blodgivare Finansiering Utifrån senast beslutad planritning uppgår hyresnivån för ny- och ombyggnad till cirka 5,1 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler vars verksamhet kommer att inrymmas i de gemensamma lokalerna uppgår idag (2016) 5,8 mnkr/år. Detta innebär nettominskning avseende hyror med 0,7 mnkr. Utöver nettominskning av hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader avseende avskrivningar för ny maskinpark med cirka 4,5 mnkr per år. Sammantaget innebär investeringen 3,8 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset. Eftersom sjukhuset numer har en fastställd årlig grundram för utrustningsinvesteringar att förhålla sig till och inte möjlighet genom nuvarande investeringsmodell att över tid ackumulera och spara investeringsutrymme inför större investeringar så behöver sjukhuset be om ett utökat låneutrymme på 14,5 mnkr för Detta förutom redan beviljat utrymme på 20 mnkr som strategisk investering för automationsutrustning. Hemtagningen består till stor del av att laboratorieverksamheterna samordnas i en gemensam lokal. Verksamheterna flyttar från fyra fysiska arbetsplatser till en gemensam arbetsplats. Besparing av tjänster på sikt 2,8 mnkr per år. Total ekonomisk nettoeffekt blir därmed 1,0 mnkr i ökade kostnader per år. Beredning CSG Södra Älvsborgs Sjukhus Ärendet kommer att lämnas för yttrande till södra hälso- och sjukvårdsnämnden under maj månad 2016 och för kännedom till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef

41 4 (4) Bilaga Systemhandling FLM Framtida Laboratoriemedicin, Södra Älvsborgs Sjukhus/Västfastigheter Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, Fastighetsnämnden för kännedom, Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post:

42 FLM Framtida Laboratoriemedicin Systemhandling Södra Älvsborgs sjukhus I Västfastigheter

43 Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund 4. Verksamhet 5. Placering i huset 6. Byggnad 6.1 Vision, koncept 6.2 Disposition 6.3 Kommunikationer, samband 6.4 Gestaltning 6.5 Arbetsmiljö 6.6 VVS 6.7 Elsystem 6.8 Energi 7. Utrustning 1. Inledning Laboratoriemedicinsk diagnostik är en del av kärnverksamheten inom sjukvården. Uppskattningsvis procent av alla beslut som rör diagnostik och behandling baseras på laboratoriemedicinska analyser. Sjukvårdens tilltagande komplexitet, inkluderande medicinskteknisk utveckling, åldrande befolkning och krav på effektiv användning av vårdplatser, ökar behovet av information från laboratorieanalyser med cirka 5 procent per år. Regional samordning av den laboratoriemedicinska diagnostiken förutsätter att analysplattformarna i regionen på sikt är uppbyggda enligt samma principer och metoder för att underlätta den medicinska kommunikationen mellan sjukhusen och minska behovet av omprover för patienter som flyttar mellan olika sjukhus. Analysplattformarna ska tillgodose akutsjukhusens behov av basdiagnostik 24/7/365 och vara flexibla för att möta variationer som påverkas av sjukhusens förändrade uppdrag över tid. Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor inom laboratorieverksamheterna. Kommande pensionsavgångar innebär att vi blir färre medarbetare, vilket ställer högre krav på samordning av personal och kompetens. Det kommer att krävas betydande utbildningsinsatser under kommande år för kompetensöverföring både inom och mellan specialiteterna. För att möta dessa utmaningar behöver laboratorieverksamheterna vid Södra Älvsborgs Sjukhus samordnas i gemensamma och ändamålsriktiga lokaler för att skapa förutsättningar för kostnadseffektiva processer, gemensam analysplattform och en tryggad kompetensförsörjning. 8. Tider 9. Genomförande 10. Kostnadsberäkning 11. Ekonomi -Finansierning / resultatpåverkan för verksamheten -Resultatpåverkan Västfastigheter och ev evakueringskostnad 12. Fakta (ytor, nyckeltal, projektorganisation mm) 13. Framtagna handlingar - register 2 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

44 2. Sammanfattning Samordning av laboratorieverksamheterna inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin i gemensamma lokaler inom Södra Älvsborgs Sjukhus är helt avgörande ur flera perspektiv: Befintliga lokaler medger ingen samordning av laboratorieverksamheterna, vilket är en förutsättning för att möta sjukvårdens ökade krav på laboratoriemedicinsk diagnostik. Sjukvårdens tilltagande komplexitet, inkluderande medicinskteknisk utveckling, åldrande befolkning och krav på effektiv användning av vårdplatser, ökar behovet av information från laboratorieanalyser med cirka 5 procent per år. Sjukvårdens framtida behov av ökad tillgänglighet och analysverksamhet men även behov av nya laboratorieanalyser samtidigt som det ställs krav på ökad effektivitet, kräver utökad automation och nya arbetssätt för att optimera flöden och processer. Analysplattformen ska vara flexibel för att möta variationer i sjukhusets förändrade uppdrag över tid. Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor inom laboratorieverksamheterna. Kommande pensionsavgångar innebär att vi blir färre medarbetare, vilket ställer krav på samordning av personal och kompetens. Det kommer att krävas betydande utbildningsinsatser under kommande år för kompetensöverföring både inom och mellan specialiteterna. Nuvarande byggnad, där laboratorierna finns belägna i olika plan, är enligt planerna för sjukhusområdet en byggnad som på sikt ska rivas. Lokalerna är slitna och inte ändamålsenliga och byggnaden klarar inte ytterligare omfattande ombyggnader. Utöver detta är transfusionsmedicin belägen i en annan byggnad på sjukhuset. För att möta dessa utmaningar och de ekonomiska begränsningar som ständigt råder, krävs ett effektivt samordning av personal, kompetens och analysverksamhet i gemensamma lokaler. Samordning av laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler är en möjlighet för att nå regionens uppsatta kvalitetsmål för att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. 3. Bakgrund Verksamheterna inom laboratoriemedicin, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin ansvarar för medicinsk diagnostik till Södra Älvsborgs Sjukhus/Borås och Skene, Alingsås lasarett, VG primärvård, privatpraktiserande läkare/tandläkare och kommuner inom upptagningsområdet för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden. I dag bedrivs laboratorieverksamheterna i skilda lokaler utan samutnyttjande av personal, kompetens, analysinstrument och lokalytor. Varje laboratorium har en egen rörpostanslutning, provmottagning och sekretariat. Även personal- och administrativa utrymmen och förråd är separata. Det finns inga förutsättningar för att samutnyttja analysinstrument för vissa prover som idag analyseras vid respektive laboratorium. Laboratorieverksamheten kan inte fullt ut tillgodose Södra Älvsborgs Sjukhus behov av analysverksamhet 24/7/365. Ett exempel är inkubering av blododlingar som idag endast utförs kontinuerligt under dagtid. Kompetensförsörjningen är en kritisk faktor inom laboratorieverksamheterna. Kommande pensionsavgångar innebär att vi blir färre medarbetare, vilket ställer krav på samordning av personal och kompetens. Det kommer att krävas betydande utbildningsinsatser under kommande år för kompetensöverföring både inom och mellan specialiteterna. Nuvarande byggnad, där laboratorierna finns belägna i olika plan, är enligt planerna för sjukhusområdet en byggnad som på sikt ska rivas. Lokalerna är slitna och inte ändamålsenliga och byggnaden klarar inte ytterligare omfattande ombyggnader. Utöver detta är transfusionsmedicin belägen i en annan byggnad på sjukhuset. Därför finns inga förutsättningar för att samordna laboratorieverksamheterna i nuvarande byggnad. När nuvarande byggnad rivs ges det möjlighet till framtida expansion inom den aktuella delen av sjukhustomten, helt enligt kommande beslut i lokalförsörjningsplanen Idag finns på sjukhuset lediga lokaler med tillräcklig yta som ger möjlighet att samordna laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler. Samordning av de tre laboratorieverksamheterna, tillsammans med en modern analysplattform i gemensamma lokaler, säkerställer framtida behov vid Södra Älvsborgs Sjukhus behov av medicinsk diagnostik och skapar kostnadseffektiva processer, förutsättningar för kompetensförsörjning och på sikt bidrar till likvärdiga analysresultat inom regionen. Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 3

45 4. Verksamheten Nulägesbeskrivning Verksamheterna inom laboratoriemedicin, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin ansvarar för medicinsk diagnostik till Södra Älvsborgs Sjukhus/Borås och Skene, Alingsås lasarett, VG primärvård, privatpraktiserande läkare/tandläkare och kommuner inom upptagningsområdet för Södra hälso- och sjukvårdsnämnden. Specialitet Analyser 2015 Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Transfusionsmedicin Blodtappningar Provtagningar Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning på omkring 5 procent av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. I dag bedrivs laboratorieverksamheterna i skilda lokaler utan samordning av personal, kompetens, analysinstrument och lokalytor. Varje laboratorium har en egen rörpostanslutning, provmottagning och sekretariat. Även personal- och administrativa utrymmen och förråd är separata. Laboratorieverksamheten kan inte fullt ut tillgodose Södra Älvsborgs Sjukhus behov av analysverksamhet 24/7/365. Ett exempel är inkubering av blododlingar som idag endast kontinuerligt utförs under dagtid. Målsättning Ett laboratoriemedicin som har förmåga att möta utvecklingen inom vården och säkerställa patientens och beställarnas behov in i framtiden. Samordning av laboratorieverksamheterna inom Södra Älvsborgs Sjukhus är helt i linje med Västra Götalands mål och strategi. Kontinuerligt förbättringsarbete är en förutsättning för att uppnå förnyelse och ökad effektivitet för att möta sjukvårdens krav och de ekonomiska begränsningar som ständigt råder. Samordning av laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler är en möjlighet för att nå regionens uppsatta kvalitetsmål för att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Säker vård Regionala analysplattformar som är uppbyggda enligt samma principer för att säkerställa likvärdiga analysresultat oberoende var analysen utförs. Patientfokuserad vård Möjlighet till utökad analysverksamhet 24/7/365. Vi kommer även att kunna erbjuda fler standardiserade, och i större utsträckning kortare, analystider. Kunskapsbaserad vård Vi får sammantaget en ökad kompetens- och kunskapsnivå genom att vi samlar kompetens från tre specialiteter under samma tak. Jämlik vård Regionala analysplattformar som är uppbyggda enligt samma principer för att analysresultaten ska vara likvärdiga i regionen. Vård i rimlig tid Vi bidrar till kortare väntetider genom fler standardiserade, och i större utsträckning kortare, analystider. Utökad möjlighet av analysverksamhet 24/7/365. Effektiv vård Samordning av laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler, tillsammans med en analysplattform leder till ett effektivt samutnyttjande av våra resurser. 4 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

46 Vad vill vi uppnå med Framtida laboratoriemedicin En samordnad verksamhet i gemensamma lokaler med gemensam provmottagning, sekretariat, kundtjänst och reception för blodgivare. Navet är en gemensam analysplattform för storproduktion av analyser. Jour- och akutverksamhet samordnas. Övrig verksamhet som provtagning, blodgivningsverksamhet, bakteriologi, molekylär diagnostik, substrattillverkning och övriga specialfunktioner är integrerade i lokalerna. Samordning av laboratorieverksamheterna i gemensamma lokaler innebär: Samordning av personal och kompetens Analysplattform som på sikt möjliggör likvärdiga analysresultat i regionen Kostnadseffektiva processer Samordning av övrig instrumentpark Gemensam jourverksamhet Central provtagning i direkt anslutning till laboratoriet Gemensamma utrymmen för administration, personal och förråd, miljörum och kemikalier Kund och patientnytta - en utbudspunkt för provmottagning - gemensamt sekretariat och kundtjänst - möjlighet till utökad service 24/7/365 - fler standardiserade, och i större utsträckning kortare analystider - provtagning och blodtappning belägna i huvudentrén ökar tillgängligheten för patienter och blodgivare Gemensam kundtjänst, sekretariat och reception Ökad tillgänglighet och service, dels inom laboratoriet, dels till våra kunder genom en samlad funktion. Kundtjänst är en ny funktion, som svarar på och förmedlar frågor vidare till rätt kompetens inom respektive specialitet. Central provtagning En provtagningsverksamhet som erbjuder både drop in och bokade tider för våra patienter. Eftersom provtagningen ligger i anslutning till sekretariat och kundtjänst kan patienten boka ny tid för provtagning i samband med besöket. Då laboratoriet och provtagningen kommer fysiskt närmare kan personal samordnas på ett mer effektivt sätt. Jourverksamhet/akutverksamhet Analysverksamheten som utförs jourtid koncentreras tillsammans med akutverksamheten i nära anslutning till varandra. Detta innebär en avsevärt förbättrad arbetsmiljö och samordning av personal inom klinisk kemi och transfusionsmedicin. Inkubering av blododlingar kan ske 24/7/365. Gemensam provmottagning Provmottagningen är centralt belägen, vilket innebär en avsevärd förbättrad service för våra kunder, dels internt inom sjukhuset, dels för externa transporter. En utbudspunkt för inlämning/utlämning av prover och blodkomponenter. Gemensam analysplattform Automation kommer att vara hjärtat i hela produktionen 2017 och framåt. Det pågår en ständig metod- och teknikutveckling som innebär att fler analysinstrument kan uppkopplas till plattformen. Samtidigt måste hänsyn tas till sjukhusets förändringar av uppdrag över tid. Detta ställer krav på en flexibel analysplattform där automation ska kunna anpassas utefter rådande omständigheter. Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 5

47 Övrig analysverksamhet Övriga analysinstrument inom klinisk kemi, klinisk mikrobiologi och transfusionsmedicin som inte kan uppkopplas till banan integreras och samordnas i lokalerna. Molekylär diagnostik Diagnostik med molekylärbiologiska metoder är ett område under utveckling. Primärdiagnostik med odlingar ersätts mer och mer med PCR-diagnostik och diagnostiken kommer på sikt att inkludera alla specialiteter och kommer i framtiden att kunna gå på analysplattformen. Förrådsutrymmen Samordning av förrådsutrymmen, vilket innebär en effektiv lagerhållning samt miljö- och kemikalierum. Administration - personalutrymmen Ledningsgruppen är samordnad i gemensamma lokaler, vilket innebär att ledningsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Även lunchrum, konferensrum och omklädningsrum nyttjas gemensamt. Bakteriologiverksamhet Helautomatiserad provsättning av prover på odlingsplattor. Via en provbana transporteras odlingsplattorna till en inkubator. Systemet indikerar när odlingsplattorna är klara för avläsning, vilket görs på en dataskärm. Substratavdelning Tillverkning av substrat till bakteriologin, både agarplattor och rör (buljonger, spädningsrör, tillväxtmedium etc.) Blodgivningsverksamhet Placering av blodtappningen i huvudentrén innebär en förbättrad tillgänglighet och service för våra blodgivare genom närhet till både kafeteria och apotek. Nya lokaler innebär också ett förbättrat flöde och en ökad integritet för blodgivarna genom anpassade rum för personliga samtal. 5. Placering i huset Behovet av nya lokaler för laboratoriemedicin har under lång tid stått på agendan. En sammanhållen enhet nära huvudentré med stort patientflöde samt närhet till AVC med stort omfång av provtagning har varit önskemålet. Genom att lokaler friställts i projektet i direkt anslutning till huvudentrén med tillhörande Glasgata och i direkt anslutning till akutvårdscentralen så har en optimal placering kunnat erbjudas. Detta innebär att blodgivare på ett lätt sätt kan hitta till transfusionsmedicin samt att patienter på väg till sin mottagning enkelt kan ta sina prover i direkt anslutning till incheckningen innan besöket. 6 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

48 6. Byggnad 6.1 Vision, koncept I dag finns laboratorieverksamheten i flera plan i ett hus, som på sikt skall rivas. Lokalerna är slitna och många gånger icke ändamålsenliga. Utöver detta finns transfusionsmedicin på ett helt annat ställe inom sjukhuset. Målet är att samla de olika verksamheterna i nya lokaler, som anpassas till verksamheternas önskemål om nya arbetssätt och med moderna förutsättningar. Ombyggnaden är tänkt att möjliggöra nya funktioner, som en central provmottagning, ge plats för modernare utrustning som analysplattformar, men också göra det möjligt för verksamheten att bli ett lab, med t.ex. gemensamt personalrum och administration. 6.3 Kommunikationer, samband 6.2 Disposition De tilltänkta lokalernas läge, i direkt anslutning till dagens entréhall, ökar tillgängligheten för såväl patienter som blodgivare. Vägg i vägg med provtagning, blodgivning och kundtjänst, kommer laboratorielokalerna ligga, vilket ger nära samband, både vad gäller personal så väl som prover/blodkomponenter. Den stora mängden prover som kommer från externa provtagningar, transporteras via kulvertplan och hissas upp till provmottagningen. 6.4 Gestaltning De publika lokalerna med väntrum, provtagningsrum och blodgivning, ska kännas lugna och välkomnande, där möter vården allmänheten, i en traditionell situation. Lokalerna i övrigt kommer att präglas mer av modern högteknologisk produktion, med ljusa och ändamålsenliga, överskådliga och effektiva lokalytor. Huvudentré 6.5 Arbetsmiljö En del av lokalytorna ligger långt inne i huset, vilket är bra för analysinstrument som i många fall behöver jämn rumstemperatur, men inte lika bra ur arbetsmiljösynpunkt. Därför har vi förlagt så mycket som möjligt av övriga arbetsplatser vid fönsterväggar, medan automationsbanan placeras långt in i kärnan. I övriga lokaler som saknar dagsljusinsläpp, som provmottagning och jourlaboratoriet, kommer vi att arbeta mycket med belysningen, som t.ex. dagsljussimulering/dynamiskt ljus osv. Vi vill att så mycket dagsljus som möjligt skall nå så långt in i lokalerna som det går, och har därför haft som mål att hålla uppe undertakshöjderna, samt att arbeta med glaspartier som går upp till undertak i så stor utsträckning som möjligt. Akustikmiljön kommer också bli en stor fråga att beakta. Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 7

49 Översiktsplan 8 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

50 6.6 VVS system Mediaförsörjning Ombyggnadsytan kommer att få sin huvudförsörjning av media från de inom sjukhusområdet befintliga försörjningssystemen för värme, vatten, spillvatten och komfortkyla. VVS-system, allmänt Värme- och kylsystem för klimathållning av byggnaden ska baseras på vattenburen energitransport samt frikyla i uteluften. VVS-systemen utformas så långt som möjligt för flexibilitet och generalitet erhålls vid framtida lokala ombyggnader utan att principiella förändringar i system behöver genomföras. Inneklimat Västfastigheters regionövergripande riktlinje termisk komfort anger rekommenderade rumstemperaturintervall för sommar respektive vinter för olika typer av utrymmen och lokaler. Dessa riktlinjer kommer att tillämpas och däri redovisade värden kommer att gälla som dimensionerande förutsättningar för projektet. Eventuellt behov av avfuktning/befuktning får utredas när leverantörer av analysplattformarna är bestämda. Uppvärmning Uppvärmning sker via befintligt vattenburet system med radiatorer. Kylning av lokaler Förutom att all tilluft till lokalerna är kyld så kommer även utrymmen där behov föreligger, att förses med lokal kylinstallation i form av kylbafflar, fan-coils eller motsvarande. Som grundprincip gäller att överskottsvärme från utrustning och apparater ska ventileras bort vid källan och rumskylapparater enbart dimensioneras för resterande nettobehov. Kylsystem för kylskåp och kylrum För kylning av kylskåp och kylrum utformas ett särskilt lågtempererat köldbärarsystem med egna dedikerade vätskekylda vätskekylaggregat. Systemet utformas med redundans (n+1) för hög drifttillgänglighet. Kondensorenergi från kylsystemet återvinns i första hand till varmvattenberedning och överskott kyls bort via utomhusplacerade kylmedelkylare. Eventuellt kompletteras systemet även med funktioner för frikyla. Tappvatten Tappvattensystem inom ombyggnadsytan ansluts till byggnadens centrala system. Renvattensystem Ett nytt system för avjoniserat vatten installeras. Brandsläckningssystem Ombyggnadsytan kommer att sprinklas med våtrörssystem med undantag av två rum för analysplattform som kommer att ha ett preaktionsystem. (Preaktion innebär att rörsystemet inte innehåller vatten vid normal drift utan vattenfylls vid brand. Detta för att förhindra vattenskador på dyrbar utrustning vid eventuell mekanisk skada på ett sprinklerhuvud.) Vattensprinklersystemet ansluts till befintlig avsättning i schakt på plan 5. Spillvatten Spillvatten ansluts till sjukhusets befintliga system. Något särskilt omhändertagande eller behandling av spillvatten förutsätts inte erfordras. Ventilation För vissa särskilda utrymmen med illaluktande verksamhet i substrat, jour- och utredningslab samt disk- och miljörum anordnas ett nytt separat luftbehandlingssystem med eget aggregat som placeras i fläktrum plan 7. För tillbyggd personalmatsal anordnas ett nytt separat system som ansluts till befintligt aggregat på plan 7. Huvudkanaler till/från det nya aggregatet samt för personalmatsal förläggs utvändigt på fasad. Samtliga övriga ytor (även rum för analysplattformar) ansluts till byggnadens centrala luftbehandlingssystem. Instrumenten i rum för analysplattformar förses med lokala punktutsug via huvar som ingår i utrustning. Ovanför vissa speciellt värmeavgivande instrument och frysar kommer kåpor med frånluftsutsug att installeras för lokal uppfångning av värme. Specialventilation Dragskåp i substrat och mikroskopi samt dragbänk i preparation kommer att få separata frånluftssystem som kommer att dras utvändigt på fasad (respektive i schakt) upp till fläktar på plan 7. Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 9

51 Gassystem Instrumentluft ansluts till sjukhusets befintliga centrala system, görs om till anläggningens tekniska luftsystem och matar bl a laboratoriets två analysplattformar. Anslutning till reservgasförsörjning som finns i byggnad 13. För helium anordnas ett nytt centralt system med tömningscentral placerad utanför byggnad 7. Rördragning från tömningscentral till gaskromatograf sker i kulvert. För anaerobodling anordnas ett nytt centralt blandgassystem -10% väte (hydrogen), 10% koldioxid, 80% kväve (nitrogen) - med tömningscentral placerad utanför byggnad 7. Rördragning från tömningscentral till anaerobodling sker i kulvert. Väte (hydrogen) får en egen lokal försörjning via en generator placerad vid gaskromatograf, detta system ingår i utrustning. Styr- och övervakningssystem VVS-systemen ska styras och övervakas av ett datoriserat system som är uppkopplat till en överordnad huvuddator. Temperaturer i kyl-, frysskåp och kylrum övervakas via det centrala styr- och övervakningssystemet med larm till driftcentralen. 6.7 El, tele och transportsystem Allmänt Samtliga befintliga installationer demonteras inom ombyggnadsytan då dessa är ålderstigna och inte uppfyller dagens krav på funktion och driftsäkerhet. Kraftförsörjning För att skapa en flexibelitet och robusthet förses verksamhetsytan med redundant kraftförsörjning. Även UPS-försörjning installeras för att säkerställa kritiska funktioner och verksamhet. Nya fördelningscentraler och nya lokala elcentraler monteras. Belysningssystem Ett nytt energieffektivt belysningssystem installeras. Belysningen ska hjälpa till att skapa en tilltalande vistelsemiljö för besökare och personal. Ljusmiljön ska kännas välkomnande och skapa en god och varierad arbetsmiljö. Belysningsarmaturer med energieffektiva ljuskällor ska väljas och ett belysningsstyrningssystem med hög teknisk nivå och flexibilitet installeras för att skapa en energieffektiv anläggning. All belysning är styrd på något sätt, via närvaro, efter dagsljus eller på tidkanal. Ingen belysning ska stå på i onödan. Enkelt uttryckt ska det finnas rätt ljus på rätt plats vid rätt tid. Telesystem För kommunikation inom fastigheten och med omvärlden byggs ett strukturerat och redundant nät upp för datakommunikation. Detta nät är gemensamt för data och telefoni, kommunikation sker med omvärlden via redundanta fibermatningar till nya data/tele rum i respektive plan. Även antenn- och entrésignalsystem mm installeras. Säkerhetssystem Ett antal säkerhetssystem installeras för att stödja verksamhetens arbete. Byggnaderna förses med ett automatiskt brand- och utrymningslarm samt ett komplett inbrottslarmsystem. Passerkontrollanläggning med kortläsare utförs för alla passager genom skalskyddet, in till avdelningar och andra utvalda rum. Kallelsesignalsystem installeras inom verksamhetsytor där patienter vistas för att skapa trygghet för patienter och personal. Transportsystem Sjukhusets befintliga rörpostsystem byggs om och anpassas för verksamhetens nya placering och behov. Dessa system består av ett större system (160mm) för transport av blod till OP-avdelningen och ett mindre system (110mm) för transport av prover från sjukhusets övriga avdelningar. 10 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

52 7. Utrustning Utrustnings investering för analysplattform med instrument och kringutrustning SÄS är beviljat 20 mnkr sedan tidigare i regionala strategiska investeringar. Frågan är lyft till regionen eftersom huvuddelen av upphandlingen genomförs som en funktionsupphandling med undantag av provbana och inkubatorer inom mikrobiologi. 8. Tider Nedan redovisas förenklade övergripande projekttider. Projektets målsättning är att kunna inleda en utrustningsfas parallellt med byggverksamheten under senare delen av Fullt drifttagande planeras till Regionen har fattat beslut om regionala analysplattformar för att uppnå samordningseffekter och säkerställa likvärdiga analsyresultat oberoende var analysen utförs. Regiongemensam upphandling pågår, där SÄS, SU, Kungälv och NU-sjukvården ingår. Upphandlade analysplattformar ska vara flexibla för att möta sjukhusens förändrade uppdrag över tid. Investering av övriga analysinstrument och utrustningar sker enligt SÄS ordinarie investeringsprocess och framåt. Problemet är att verksamheten måste skjuta fram vissa av dessa beviljade investeringar för att invänta vilka prover som kan analyseras på instrument som ska uppkopplas på analysplattformen. I annat fall riskerar verksamheten att investera i fristående analysinstrument för prover som i pågående upphandling visar sig kunna analyseras på analysplattformen. Inflyttning i gemensamma lokaler innebär en minskad lokalyta vilket förutsätter nyanskaffning av inventarier för att rymmas på denna yta. Budget för inventarier utgår från rumsfunktionsprogram. Regionen har beslutat om regional upphandling av analysplattformar som ett led i att samordna den laboratoriemedicinska diagnostiken i regionen. Detta innebär att en regional BP0 måste inlämnas för att på regional nivå säkerställa resurser, kompetens och kostnader vid upphandling, införande och drift. Beviljade strategiska investeringar 2014 Analysplattform, kringutrustning, inkubatorer Beviljade investeringar SÄS Analysinstrument Behov av ytterligare investeringar 2017 Analysinstrument och utrustning Behov av investering av inventarier 2017 Belopp 20 mnkr Belopp 8,2 mnkr Belopp 9 mnkr Belopp 5,5 mnkr Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 11

53 9. Genomförande 10. Kostnadsberäkning Under lång tid har nya placeringen av laboratoriemedicin varit en planeringsförutsättning, varför lokalerna idag är i princip disponibla för ombyggnad. Den enda verksamhet som kräver speciell hänsyn är nuvarande provtagningsenheten, som placerad i lokaler, som i den slutgiltiga lösningen skall disponeras av transfusionsmedicin. Detta kommer att kräva en etappindelning, där man först färdigställer lokaler för provtagningsenheten för att sedan kunna göra ombyggnad för Transfusionsmedicin. Trots att ombyggnaden ligger centralt i sjukhuset bedöms inte ombyggnaden menligt påverka omkringliggande verksamheter utan att dessa skall kunna bedriva sin verksamhet utan inskränkningar. För projektet finns en teknisk systemhandling som syftar till att säkerställa kvaliteten i beslutsunderlaget när det gäller utformning av byggnader, tekniska system, energiförbrukning samt investeringskalkyl. Projektet är kostnadsberäknat i kostnadsläge april 2016 Bygginvestering i ny- och ombyggnad Utrustning (redan beviljat) Utrustning Konstnärlig utsmyckning (max 1 % av investering) 65 mnkr 28,2 mnkr 14,5 mnkr 0,6 mnkr Positivt är att ombyggnaden för FLM görs fristående från befintliga lokaler, vilket gör att laboratorieverksamheten kan ske oberoende av ombyggnaden och nya analysmaskiner kan valideras i de nya lokalerna parallellt med att laboratorieverksamheten pågår i befintliga lokaler utan inskränkning. När valideringen sedan är genomförd så kan verksamheten koncentrerat flytta över till de nya lokalerna. Preliminärt utfall per år: Mnkr/År Investering 2,0 mnkr 2,0 mnkr 40,0 mnkr 1,0 mnkr Utrustning (redan beviljad) 15,0 mnkr 13,2 mnkr Utrustning (äskad) 14,5 mnkr Konstinvestering 0,6 mnkr 12 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

54 11. Ekonomi Finansiering/hemtagning/resultatpåverkan för verksamheten Hemtagningen består till stor del av att laboratorieverksamheterna samordnas i en gemensam lokal. Verksamheterna flyttar från fyra fysiska arbetsplatser till en gemensam arbetsplats. Resultatpåverkan och evakueringskostnad för Västfastigheter Baserat på framtagna lokalytor har hyresintäkterna beräknats och redovisas nedan. Ny hyra för till- och ombyggnad Hyra för nybyggnad, personalrum (avtalstid 20 år) 0,2 mnkr/år Samordning kommer därför att kunna göras av jourverksamhet, kundservice, sekretariat och reception för blodgivare. Det blir gemensam provmottagning för inlämning/utlämning av prover och blodkomponenter. Även personal- och administrativa utrymmen och förråd kommer att samordnas. Samordning kommer även att kunna göras, dels av analysinstrument uppkopplade till en gemensam bana, dels av övrig utrustning. Samtidigt ökar möjligheterna till utökad service 24/7/365. Samordning av personal och kompetens kommer på sikt att resultera i en lägre bemanning. Under en övergångsperiod krävs resurser i samband med flytt till nya lokaler eftersom verksamhet måste bedrivas parallellt under en period. Det kommer även att krävas betydande utbildningsinsatser för kompetensöverföring både inom och mellan specialiteterna. Ny hyra efter ombyggnad (avtalstid 15 år) Totalt Avgående hyror Nuvarande hyror för byggnad 13 som byggs om Avgående hyror för lokaler som lämnas och blir disponibla. Byggnad 1, 530 m² och byggnad 8, 2700 m² Totalt 4,9 mnkr/år 5,1 mnkr/år 0,3 mnkr/år 5,5 mnkr/år 5,8 mnkr/år Förändring av tjänster på sikt Personal 6 tjänster Besparing Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 13

55 12. Fakta Organisation för framtagande av systemhandling Beställare Västra Götalandsregionen genom Södra Älvsborgs sjukhus Projektledning Företag Ansvarig Projektsägare/ Fastighetsförvaltare Västfastigheter Patrik Eriksson Projektledning/ Projekteringsledning Västfastigheter Bengt-Ove Ström Projektledning/ Verksamhet SÄS Borås Martti Valkonen Projektörer Arkitekt Pyramiden arkitekter Catharina Stiernström Nyckeltal verksamhet Specialitet Analyser 2015 Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Transfusionsmedicin Blodtappningar Provtagningar Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning på omkring 5 procent av laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare vårdtider. WS-projektör ÅF Infrastucture AB Anette Pettersson El-, Tele-, hissprojektör WSP-Group AB Henrik Truedsson Energi ÅF Infrastucture AB Rasmus Cagner Brand Prevecon AB Marina Wilhelmsson Ytor Projekt Framtida Laboratoriemedicin, FLM, omfattar totalt ca 2150 m² BRA fördelade på följande byggnader vid SÄS Borås: B13 Ombyggnad ca m² BRA B13 Tillbyggnad ca 160 m² BRA B7 Ombyggnad ca 80 m² BRA B6 Ombyggnad ca 160 m² BRA 14 Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus

56 13. Framtagna handlingar Beskrivningar och Ritningar A enligt handlingsförteckning: arkitekt V enligt handlingsförteckning: rör, luft, styr, kyla och sprinkler E enligt handlingsförteckning: el, tele, data, larm och övervakning Brand enligt beskrivning och ritningar Övriga handlingar Verksamhetsprogram för alla verksamheter Rumsfunktionsprogram(RFP) för samtliga rum/verksamheter Sammanfattande systemhandling Framtida Laboratoriemedicin FLM, SÄS I Systemhandling I Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 15

57 Södra Älvsborgs sjukhus Västfastigheter

58 : Ärende 04 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Seija Erkkonen Telefon: E-post: seija.erkkonen@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Utbyggnad och samlokalisering av infektionssjukvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till den verksamhetsdriva fastighetsinvesteringen Infektionssjukvård på SÄS. 2. Under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften och evakueringskostnader samt ett utökat låneutrymme för konstinvesteringen föreslår styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus hemställer om utökat investeringsutrymme för utrustning enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Med anledning av en om- och tillbyggnad har en kartläggning av dagens och morgondagens behov analyserats. Analysen baseras på statistiska analyser, medicinskt sektorsråd infektion och Infektionsläkarföreningens framtidsdokument (2007, reviderad 2015). Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser, både när det gäller nominellt eller disponibla vårdplatser baserat på befolkningsunderlaget i upptagningsområdet och för infektion definierade diagnoser som kan komma ifråga. Den genomsnittliga beläggningsfrekvensen på infektionsvårdplatser är 99 procent. Det finns en riktlinje som säger att det ska finnas en vårdplats inför varje natt för möjlighet till isoleringsvård av svårt akuta smittsamma infektionsfall (ex tuberkulos, MRSA). Infektionsavdelningen får inte överbeläggas på grund av vårdhygieniska skäl men på de disponibla platserna förekommer överbeläggningar av infektionspatienter frekvent. Avdelningens sex enkelrum är hela upptagningsområdets möjlighet till isoleringsrum med slussar, vilket medfört att det ofta varit logistiska problem att säkerställa isoleringsvård. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

59 Datum Diarienummer SÄS (4) Konsumtionsanalysen (Bo Palaszewski 2010, Konsumtionsanalys Infektionssjukvård SÄS) visar att ökande problem med multiresistenta bakterier och förändrad åldersstruktur kommer att öka behovet av vård på infektionsenhet. Den största belastningen kommer att vara på behovet av vårdplatser med möjlighet till isolering. Det finns samordningsvinster när det gäller kostnader och tid om Nya Infektion och Psykiatrins kvarter Borås, som planeras på intilliggande tomtmark görs samtidigt. Det skulle då bli en etableringskostnad istället för två, samordning mellan projekten med exempelvis transporter och inarbetning av tid eftersom arbetsstyrkan kommer att under längre tid jobba med likartade projekt. Totalkostnaden för de bägge projekten blir då lägre än kostnaden för projekten var för sig. Fördjupad beskrivning av ärendet I Västra Götalandsregionen finns fyra infektionsenheter som är placerade vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SkaS), Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus (NU-sjukvården) och Södra Älvsborgs Sjukhus. Alla enheter bedriver likartad verksamhet samt ansvarar för isoleringsvården i sitt upptagningsområde. För närvarande ser fördelningen av antalet totala vårdplatser och isolerings vårdplatser ut som följer: Sjukhus Vårdplatser Isoleringsplatser Upptagningsområde SU, IKÖ SKAS NU-sjukvården SÄS Jämförelsen visar att antalet isoleringsplatser i förhållande till region i övrigt är lågt för SÄS som det också är i jämförelse i riket. Beräkningar har visat ett ökat behov av antalet vårdplatser på infektion som kan bedriva isoleringsvård. För att möjliggöra en flexibel användning bör alla vårdrum få enhetlig utformning vid en ombyggnation. Detta skulle underlätta både den dagliga vården och hanteringen av smittsamma utbrott samtidigt som sjukhuset skulle bli bättre rustat att möta framtida, idag okända, smittor. Det ligger också i linje de behov av isoleringsplatser som legat till grund för de senaste om/nybyggnationer av infektionsavdelningar som gjorts på Malmö Allmänna Sjukhus, NU-sjukvården och Centralsjukhuset Kristianstad. Det överensstämmer också med Smittskyddsenhetens och det medicinska sektorsrådet infektions bedömning av det framtida behovet av isoleringsrum som är vårdplatser/ inv. Med globalisering, flyktingströmmar och klimatförändringar kommer problematiken med bakterieresistens och smittsamma sjukdomar att öka och det vi planerar och bygger för nu skall klara av behoven nästkommande 30 åren.

60 Datum Diarienummer SÄS (4) Varje byggnationsprojekt inom hälso-och sjukvården måste utgå från verksamhetens behov. Samtidigt förutsätter varje byggnationsprojekt ett ifrågasättande av verksamhetens nuvarande arbetssätt, då det ger unika möjligheter att skapa förutsättningar för förbättrad och moderniserad verksamhet ur patient-, medarbetar- och resurs-/verksamhetsperspektiv. Inom ramen för Infektionsvårdbyggnadsprojektet har därför en bred ansats tagits inom verksamhetsutveckling, med stöd från sjukhusets utvecklingsstab. I lokalernas utformning så stärks förutsättningarna att arbeta utifrån regionens grundläggande principer och värderingar. Ledordet under arbetet har varit patientnytta och det når man genom standardiserade arbetssätt och hög flexibilitet, där behovet av förflyttningar av patienter minimeras. Idag är vårdplatserna för den specialiserade infektionssjukvården på SÄS fördelade på både Infektionsavdelningen (18st) och E 32 (12st). Genom att samlokalisera dessa skapas goda förutsättningar för hög effektivitet och patientsäkerhet. Detta genom fysiskt samlad och tillgänglig kompetens, standardiserade arbetssätt och hög flexibilitet, där behovet av förflyttningar av patienter minimeras. Vårdnivåerna kan enkelt anpassas utifrån varje individs unika och varierande behov under vårdepisoden genom mottagningsvård, dagvård, heldygnsvård i samma byggnad. I den nya byggnaden samlas infektionssjukvården på SÄS till en avdelning med 28 vårdplatser vilket också är i linje med de beräkningar som gjorts av chefläkare Lars Rex när det gäller behovet vårdplatser. Antalet stämmer också med Smittskyddsenhetens och det medicinska sektorsrådet infektions syn på behovet av isoleringsplatser. Det ökar också möjligheten att ta hand om smittsamma patienter både på avdelningen och mottagningen. Närheten till expertkompetens inom vårdhygienenheten bedöms ytterligare ge förutsättningar till en säker vård och sambanden med infektion är betydelsefulla. Det finns också i projektet att förbereda för sprututbytesverksamhet i de nya lokalerna. Finansiering Utifrån senast beslutad planritning uppgår hyresnivån för ny- och ombyggnad till cirka 10,4 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler vars verksamhet kommer att inrymmas i nya infektion uppgår idag (2016) till 4,2 mnkr/år. Detta innebär nettoökning avseende hyror med 6,2 mnkr. Utöver ökad hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader med cirka 3,1 mnkr per år för bland annat räntor och avskrivning enligt nedan: Tillkommande kapitalkostnader: 2,1 mnkr Tillkommande kostnader Regionservice (ex. städ, tvätt, IT, kost): 1 mnkr Sammantaget innebär investeringen 9,3 mnkr i ökade driftskostnader för kliniken. Hemtagningseffekt för ny- och ombyggnation finns i att begränsa eller minska kostnaden för utbrott av MRB (2-30 mnkr).

61 Datum Diarienummer SÄS (4) Eftersom sjukhuset numer har en fastställd årlig grundram för utrustningsinvesteringar att förhålla sig till och inte har möjlighet genom nuvarande investeringsmodell att över tid ackumulera och spara investeringsutrymme inför större investeringar så behöver sjukhuset be om ett utökat låneutrymme på 16,1 mnkr för De ökade driftskostnaderna behöver säkerställas dels genom finansiering av Hälso- och sjukvårdsnämnd södra men också genom omprioritering av resurser inom förvaltningen. Beredning CSG Södra Älvsborgs Sjukhus Ärendet kommer att lämnas för yttrande till södra hälso- och sjukvårdsnämnden under maj månad 2016 och för kännedom till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef Bilaga Systemhandling Nya Infektion Södra Älvsborgs Sjukhus/Västfastigheter Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, hsn@vgregion.se Fastighetsnämnden för kännedom, vastfastigheter@vgregion.se

62 Nya Infektion Systemhandling I

63 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Verksamheten Tomt Byggnad Utrustning Tider Genomförande Kostnadsberäkning Ekonomi Fakta Framtagna handlingar

64 Behovet av ombyggnad av infektionsvårdbygganden har varit känt sedan länge och en förstudie påbörjades därför redan år I förstudien som bearbetats i arbetad beskrivning av förutsättningar och krav på infektionsvårdsverksamheten. Förstudien har utgjort en projektarbetet 2015/2016. isoleringsplatser som är vårdplatser/ inv. Det ökar också möjligheten att ta hand om smittsamma patienter både på avdelningen och mottagningen. Närheten till expertkompetens inom vårdhygienenheten bedöms ytterligare ge förutsättningar till en säker vård och sambanden mellan vårdhygien och infektionsenhe- för att förbereda för sprututbytesverksamhet i de nya lokalerna. MÖJLIGHET TILL SMITTHANTERING LÄGST I LANDET Lokalerna som nuvarande verksamhet är belägna i är 30 år, och avdelningen var planerad till 12 vårdplatser, alla i enkelrum. Sedan många år har uppdraget varit 18 vårdplatser vilket inneburit att möjligheten till enkelrum/isoleringsvård endast har varit 6 vårdplatser för Södra Älvsborg. I jämförelse med regionen och riket så är denna möjlighet till att hantera smitta lägst i landet. Lokalernas funktionalitet brister, de stödjer inte dagens tientdelaktighet eller patientsäkerhet då dessa genomgått stora förändringar under de senaste 30 åren. FLER VÅRDPLATSER OCH NÄRHET TILL EXPERTKOMPETENS I den nya byggnaden så samlas infektionssjukvården på SÄS till en avdelning med 28 vårdplatser, vilket också är i linje med de beräkningar som gjorts av sjukhusledningen när det gäller behovet av vårdplatser. Antalet stämmer också med Smittskyddsenhetens och Medicinskt sektorsråd infektions syn på behovet av 3 Systemhandling

65 NYA INFEKTION PSYKIATRINS KVARTER PSYKIATRINS KVARTER ÖVERSIKTSKARTA SÄS BORÅS SIFFOR AVSER HUSNUMMER 4

66 BEHOV AV NYA LOKALER Nuvarande infektionsavdelning är ålderstigen och uppfyller inte de krav som ska ställas på tillgänglighet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och vårdhygienisk standard. Antal isoleringsrum (6 stycken) är redan i dagsläget otillräckligt i förhållande till behovet. I relation till befolkningsunderlaget har Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) betydligt färre isoleringsrum än övriga sjukhus inom Västra Götalandsregionen och även i en jämförelse med övriga infektionskliniker i Sverige. INVESTERING FÖR FRAMTIDEN En välfungerande infektionssjukvård är en förutsättning för att kunna bedriva en högspecialiserad vård. I takt med ökande användning av immunnedsättande läkemedel och implantat av främmande material (t ex hjärtklaffar och proteser) och därmed ökande infektionsrisker, blir denna koppling allt tydligare. Infektionssjukdomar är en stor och växande utmaning och infektionssjukvården utgör en stark och livskraftig gruppering som tar ansvar och leder utvecklingen med att förebygga och behandla infektioner. Möjligheten att tidigt isolera patienter vid utbrott av smittsamma sjukdomar innebär att medpatienterna inte utsätts för risken att få en vårdrelaterad infektion (VRI). En investering i infektionssjukvård kan ses som en försäkringspremie för att minska risken för framtida utbrottskostnader. SAMLAD ENHET olika medicinska specialiteters behov av vårdplatser studerats och då har möjligheten att ha en samlad enhet för infektionssjukvård också analyserats. SÄS förslag som då inrymmer 28 vårdplatser, vilket är i linje med det beräknade behovet. I den nya byggnaden samlas infektionssjukvården SÄS till en enhet med goda möjligheter att ta hand om smittsamma patienter på både avdelning och mottagning. Detta förstärks med närhet till expertkompetens inom vårdhygienenheten, som ger ytterligare förutsättningar till en säker vård. FLEXIBILITET vårdrum få enhetlig utformning vid en ny/ombyggnad. Detta skulle underlätta både den dagliga vården och hanteringen av smittsamma utbrott samtidigt som sjukhuset skulle bli bättre rustat att möta framtida, idag okända, smittor. Det ligger också i linje av det behov av isoleringsplatser som legat till grund för de senaste om- och nybyggnationer av infektionsavdelningar som gjorts på Malmö Allmänna Sjukhus, Norra Älvsborgs Länssjukhus och i Centralsjukhuset Kristianstad. Det överensstämmer med Smittskyddsenhetens och medicinsk sektorsråd infektions bedömning av det framtida behovet av isoleringsrum; vårdplatser/ förändringar kommer problematiken med bakterieresis- 5 Systemhandling

67 tens och smittsamma sjukdomar att öka, det vi planerar och bygger för ska klara av behoven de nästkommande 30 år. UTGÅNGSPUNKTER Varje byggnadsprojekt inom hälso-och sjukvården måste utgå från verksamhetens behov. Samtidigt förutsätter varje projekt ett ifrågasättande av verksamhetens nuvarande arbetssätt, då det ger unika möjligheter att skapa förutsättningar för förbättrad och moderniserad verksamhet ur patient-, medarbetar- och resurs-/ verksamhetsperspektiv. Inom ramen för infektionsvårdbyggnadsprojektet har därför en bred ansats tagits inom verksamhetsutveckling, med stöd från sjukhusets utvecklingsstab. I lokalernas utformning stärks förutsättningarna att arbeta utifrån regionens grundläggande principer och värderingar. Ledordet under arbetet har varit patientnytta, det når man genom standardiserade ningar av patienter minimeras. KOSTNAD Kostnadsberäkning för förslaget är 196 mnkr avseende fastighetsinvesteringskostnad samt en därtill beräknad hyresökning på 6,2 mnkr. eller minska kostnaden (2 30 mnkr) för utbrott av MRB då själva ombyggnationen från dubbelrum till enkelrum inte i sig innebär några minskade kostnader. Aktuellt förslag innebär att de vårdhygieniska aspekterna för dagens och framtidens infektionssjukvård får patientsäkra lösningar. Möjligheten att under byggnationen fortsatt kunna bedriva isoleringsvård, med endast ett mindre antal evakueringsplatser, ses som en stor fördel. SAMORDNINGSVINSTER och tid om Nya Infektion och Psykiatrins kvarter Borås, som planeras på intilliggande tomtmark (avsnitt 5, tomt), görs samtidigt. Det skulle då bli en etableringskostnad istället för två, samordning mellan projekten med exempelvis transporter och inarbetning av tid eftersom arbetsstyrkan kommer att under längre tid jobba med likartade projekt. Totalkostnaden för de bägge projekten blir då lägre än kostnaden var för sig. 6

68 NULÄGE INFEKTIONSENHETEN Nuvarande byggnad 37 stod färdig 1986 för infektionsenheten, efter att ha varit lokaliserad vid epidemin i stadsdel Tullen i många år. De nya lokalerna bestod i en mottagning och en avdelning för 12 patienter i enkelrum, varav 9 vårdrum med tillgång till dubbla slussar. Redan tidigt skedde en förändring då uppdraget för avdelningen blev 18 vårdplatser, 6 enkelrum och 6 dubbelrum och så har det kvarstått. Det låga antalet isoleringsplatser för upptagningsområdet gamla Södra Älvsborg är lägst i riket, vilket har varit ett patientsäkerhetsproblem som tilltagit under senare tid då behoven varit betydligt större än de sex möjliga isoleringsplatserna. Infektion ansvarar sedan 2010 också i centralhuset. Eftersom infektionsavdelningen byggdes för 12 patienter är gemensamma utrymmen (läkemedelsrum, administrativa ytor och samtalsrum) alltför snålt tilltagna. Avdelningen behöver också moderniseras utifrån dagens och morgondagens behov utifrån ett patientperspektiv och också utifrån den medicinska utvecklingen. En till/ombyggnation av enheten har funnits med i lokalplaneringen sedan 2004 men har dröjt på grund av andra byggprojekt på SÄS, som T-huset med dess följdprojekt. diagnosgrupperna är hepatit B och C, HIV, tuberkulos, immunbristpatienter samt vaccinationer. Det sker även en omfattande telefonrådgivning till både allmänhet och andra vårdgivare. På avdelningen bedrivs all form av sjukhusanknuten specialistvård av patienter med infektionssjukdomar, såsom svåra infektioner och/el- omfattande konsultverksamhet som dagligen utförs på tar Alingsås lasarett och SÄS Skene. Enheten deltar även i grundutbildningen inom Göteborgs Universitet för läkare (Campus SÄS) och Högskolan i Borås för sjuksköterskor. Referens VÄRDEGRUND OCH FOKUSOMRÅDEN PÅ SÄS VILL VI: Erbjuda tillgänglig specialiserad vård för ökad livskvalitet Vara ett attraktivt specialistsjukhus som erbjuder utbildning av hög kvalitet Vara en arbetsgivare som värdesätter engagemang, delaktighet och utveckling Verksamheten bedriver mottagning där de största Vara en trygg vårdgivare med en god vårdmiljö 7 Systemhandling

69 VERKSAMHETSIDÉ SÄS - ett hälsofrämjande sjukhus med god specialiserad vård. Vi arbetar hälsofrämjande för en hållbar fram tid VÄRDEGRUND Mitt handlande och bemötande utgår från respekt och förtroende för patienter, närstående och medarbetare Min arbetsinsats är viktig för helheten Jag vill utvecklas, lära nytt och dela med mig av min kunskap Värdegrunden beskriver vårt gemensamma förhållningssätt och hur vi förväntas utföra vårt arbete. Den genomsyrar allt vi gör för våra patienter. Dess framgång vilar på att vi agerar och tar beslut utifrån dessa tre grundpelare. Vi följer upp verksamheten, återkopplar och förbättrar Nyckeln till vår framgång handlar till stor del om hur vi arbetar och förhåller oss till varandra och våra patienter. KVALITETSMÅL Genom att vi utvecklar vår verksamhet mot de nationella kvalitetsmålen för God Vård kommer vi närmare vår vision. SÄS är en organisation i ständig utveckling. Det innebär att vi aldrig kommer att bli färdiga med vårt arbete mot målen. Men vi är mycket framgångsrika VÅRT GEMENSAMMA ARBETSSÄTT Vi gör patient och närstående delaktiga i vården Vi arbetar i team och kombinerar process- och linjeorganisation Vi är en lärande organisation och utvecklas ständigt Vi samarbetar, använder resurser effektivt och 8

70 SÄS FOKUSOMRÅDEN ÄR FÖLJANDE: bedöms ge ytterligare förutsättningar till en säker vård. Vårdskador ska minimeras Öka patientens delaktighet Enkelrum medför att infektionsrisker minskas. Kommunikation mellan personal, patient och anhöriga underlättas. Förutsättningar för god sömn ökar. Vård i rätt tid Utveckla kunskapsbaserad vård En bättre arbetsplats VÄRDEGRUNDENS OCH FOKUSOMRÅDENAS PÅVERKAN PÅ PROJEKTET: Välfungerande infektionssjukvård är en förutsättning för att kunna bedriva en högspecialiserad vård och med en ny byggnad kan verksamheten utvecklas för att möta framtidens vård. Våra förutsättningar att arbeta utifrån våra grundläggande principer och värderingar förbättras i nya moderniserade lokaler. Genom att samlokalisera den specialiserade infektionssjukvården på SÄS skapas goda förutsättningar för hög effektivitet och patientsäkerhet. Detta genom fysiskt samlad och tillgänglig kompetens, standardiserade ningar av patienter minimeras. Vårdnivåerna kan enkelt anpassas utifrån varje individs unika och varierande behov under vårdperioden genom mottagningsvård, dagvård och heldygnsvård i samma byggnad. Närheten till expertkompetens inom vårdhygienenheten Standardiseringen av vårdmiljön är väl genomtänkt så vårdtiden är så trivsam som möjligt oavsett kort respektive lång vårdtid, isoleringsvårdbehov, öppenvård, tolkberoende och olika kulturella bakgrunder. Administrativa ytor är placerade och utformade för att skapa en god arbetsmiljö samt närhet till patienter och närstående. Personcentrerat arbetssätt -förutsättningar att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt skapas med nya lokaler. Med detta arbetssätt vill vi involvera patienten att bli mer aktiv i sin vård och behandling, samt vara delaktig i beslutsprocessen. Personcentrerad vård har visat positiva effekter på patienters upplevelser av livskvalitet och trygghet och är en förutsättning för effektivare vård och behandling. Syftet med personcentrerad vård är att skapa ökad patientupplevd delaktighet och trygghet samt förbättrad patientsäkerhet och att minimera vårdskador. Detta i enlighet med regionens och SÄS värdegrund. En miljö som främjar lärande -förutsättningar för att bedriva ett omfattande utbildningsuppdrag med hög kvalitet i samarbete med lärosätena, har präglat utform- 9 Systemhandling

71 ningen av lokalerna. Miljön har utformats för att stödja lärande både för studenter och medarbetare, med närhet mellan studieutrymmen och patientverksamhet, såväl som möjlighet till avskildhet för ostört arbete. Visualisering för daglig styrning och uppföljning präglar miljön. INFEKTIONSSJUKVÅRDENS VÅRDBEHOV Flera infektionskliniker i landet har byggts om de senaste åren för att ta emot det ökande antalet patienter med infektioner. Det har visats ett ökat behov av antalet vårdplatser som kan bedriva isoleringsvård och det beräknade grundbehovet är ca vpl/ inv. De senaste om- och nybyggnationerna av infektionsavdelningar uppfyller dessa beräkningar. Man har också i dessa projekt haft som princip att alla vårdrum skall vara lika, för att få en standardiserad rutin att följa i vårdarbetet vilket gynnar arbetssätten och effektiviteten på enheten. Beräkningarna är gjorda utifrån framtida förändringar i åldersstruktur, det ökande antalet svåra infektioner i samhället och den alltmer ökande enbart enkelrum med dubbla slussar och med möjlighet till kontrollerad ventilation i samtliga vårdrum. samt ordinära mottagningsrum. Förutsättningar för dagsjukvård ökar med lokalernas utformning och det förbereds även lokaler för sprututbytesverksamhet. Administrativa ytor samlas och det nuvarande behovet av barack för dessa försvinner. I den nya byggnaden kommer även vårdhygien att ha sina lokaler, vilket också planerat för den utökade verksamheten för studenter (Campus) som då inryms i administrativa ytor. Referenser singlebedded. Patient Education and Coenseling dence-based Healthcare Design. Herd Vol 1, No 3. Health Environments Research and Design Journal För en fungerande isoleringsvård har personalen inom gäller isoleringsteknik och vårdhygieniska rutiner som utgör basen för denna vård inom SÄS. 10

72 KLINIK OCH SÄS LOKALBEHOV NU OCH FRAMTID INFEKTIONSSJUKVÅRD SÄS SÄS infektionsenhet ingår sedan 2010 i kliniken för hud/std, infektion, vårdhygien och ögon (HIVÖ). Infektionsenheten bedriver sluten och öppen infektionssjukvård inom gamla Södra Älvsborgs län, med invånare. Kliniken har ett övergripande uppdrag att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar inom Södra Älvsborg, både i samhälle och inom sjukvården. Aktuellt verksamhetsprogram beskriver verksamheten vid infektionsenheten (byggnad 37) som funktionellt har fyra delar; slutenvård med 18 vårdplatser, mottagningsverksamhet, konsultverksamhet (internt och externt) samt administration. Slutenvård omfattar all form av sjukhusanknuten specialistvård av patienter med infektionssjukdomar, såsom svåra infektioner och/eller hög smittsamhet. Infektionspatienter vårdas på E 32 med 12 vårdplatser (vpl) och på infektionsavdelningen med 18 vpl. Lokalerna på infektionsavdelningen är anpassade med slussfunktioner och kontrollerad ventilation, som möjliggör vård av patienter med sex dubbelrum och sex enkelrum varav fyra är anpassade till luftvägssmitta och två för kontaktsmitta. Vid större behov av isolering (> 6 vårdplatser) kan det totala vårdplatsuppdraget inte säkerställas, då dubbelrum får användas som isoleringsrum enheten, att män och kvinnor delar rum, att dubbelrum används som isoleringsrum och i vissa fall prioriteras smittsamhet bort. Även barn med behov av isoleringsvård vårdas på infektionsavdelningen. Antalet isoleringsrum för upptagningsområdet är betydligt färre än regionen i övrigt. Öppenvården är mångfacetterad med en allmän infektionsmottagning och en resemedicinsk mottagning. En stor del (> 60 %) riktar sig mot sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen ex tuberkulos, hepatit B och C samt HIV. Arbetet på infektionsmottagningen innebär också en omfattande telefonrådgivning både till allmänhet och andra vårdgi- och planerade besök. Läkare, sjuksköterskor och kurator har egna mottagningar samt gemensamma teambesök. Den resemedicinska mottagningen, med mer komplicerade vaccinationsfrågor, bedrivs av både läkare och sjuksköterskor. Infektionsenheten bedriver dagligen konsultverk- SÄS Skene. Infektionsläkare är processägare för pneumoni och sepsis på SÄS. Kliniken är drivande och ansvarig 11 Systemhandling

73 i frågor rörande slutenvårds- och öppenvårds- STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) inom Södra Älvsborg. Enheten deltar i grundutbildningen inom Göteborgs Universitet för läkare och Högskolan i Borås för sjuksköterskor. Uppdraget för läkarutbildningen kommer att öka då Campus SÄS når sin fulla status. Även undersköterskor från gymnasieskolans omvårdnadsprogram och vuxenutbildningen i Borås praktiserar/tjänstgör på enheten. Kliniken tar emot en hög andel sidoplacerade läkare under specialisttjänstgöring och bedriver utbildningsaktiviteter som innefattar både andra kliniker på SÄS och andra vårdgivare. KONSUMTIONSANALYS INFEKTIONSSJUKVÅRDEN SÄS Med anledning av en om- och tillbyggnad har kartläggning av dagens och morgondagens behov analyserats. Analysen baseras på statistiska analyser, medicinskt sektorsråd infektion och Infektionsläkarföreningens framtidsdokument. Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser, både när det gäller nominellt och disponibla vårdplatser, baserat på befolkningsunderlaget i upptagningsom- som kan komma ifråga. Den genomsnittliga beläggningsfrekvensen på infek- natt, för att möjliggöra isoleringsvård av svårt akut smittsamt infektionsfall (ex tuberkulos, MRSA). På infektionsavdelningen får inte överbeläggning ske av vårdhygieniska skäl, men på E 32 s disponibla platser förekommer överbeläggningar av infektionspatienter frekvent. Avdelningens sex enkelrum är hela upptagningsområdets möjlighet till isoleringsrum med slussar, vilket medfört att det ofta varit logistiska problem att säkerställa isoleringsvård. Analysen visar att ökande problem med multiresistenta bakterier och förändrad åldersstruktur kommer att öka behoven av vård på infektionsenhet. Den största belastningen kommer att vara på behovet av vårdplatser med möjlighet till isolering. INFEKTIONSSJUKVÅRD/ISOLERINGSPLATSER I VGR ter som är placerade vid Sahlgrenska sjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SkaS), Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) och SÄS. Alla enheter bedriver likartad verksamhet samt ansvarar för isoleringsvården i sitt upptagningsområde. För närvarande ser fördelningen av antalet totala vårdplatser och isoleringsvårdplatser ut som följer: SU, IKÖ SKAS NÄL SÄS 12

74 Jämförelse visar att antalet isoleringsplatser är betydligt färre på SÄS än på övriga infektionsenheter i regionen. Det samma gäller i jämförelse med andra infektionskliniker i Sverige enligt Nysam Infektionsrapport. Kartläggningar har visat ett ökat behov av antalet vårdplatser på infektionsenheten som kan bedriva isoleringsvård och det beräknade grundbehovet är cirka 10 vpl/ inv. Referenser ISOLERINGSVÅRD Infektionsavdelningen är, förutom IVA, den enda vårdavdelningen på SÄS där man har möjlighet att vårda vuxna med luftburen smitta (t ex. tuberkulos, mässling, smitta vårdas på infektionsavdelning, vilket ställer krav på utrymme för säng till förälder. Isoleringsrum behöver utrustas med inre och yttre sluss så att man kan vårda patienter utan risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Isoleringsrum ger förutsättning till hög följsamhet till riktlinjer och vårdhygienisk standard. Vården ges av personal med hög kompetens gällande smittspridning. Förutsättningar till kohortvård (avdelad enhet på vårdavdelning med helt egen personal, även nattetid), behövs vid hantering av patienter med höggradig smittsamhet. Detta tillämpades i många länder under SARSutbrottet och även i planering för vård i samband med desinfektionsrum, förråd och kök som kan inkluderas i den fysiska kohortenheten. Frikostiga ytor och optimerad logistik vid hantering av tvätt, avfall, mat, instrument och patienttransporter samt alla kategorier av besökare, krävs för att minska risk för smittspridning. Korta transportvägar och så få möten av rent/orent som möjligt eftersträvas. Utrymmen i såväl vårdrum som sluss och hygienrum bör förses med goda avställningsytor för att kunna separera rena och potentiellt smittsamma produkter. Avdelningskök utformas för att uppfylla livsmedelslagens intentioner. Klara avgränsningar på rena/smutsiga ytor och moderna materialval underlättar rengöring och minskar smittspridning. Hela cirkeln motsvarar alla patienter med sjukdomar som orsakas av ett smittämne. Bland dessa innefattas patienter med sjukdomar som bör vårdas på enkelrum/isoleringsrum. Här omfattas patienter som har eller där det eller annan höggradig smitta som kräver isoleringsvård. 13 Systemhandling

75 Luftburen smitta ska inte kunna överföras från ett patientrum till andra rum/utrymmen. För att säkerställa detta behöver väggar mellan patientrum vara garanterat täta och patientrummet med dess hygienrum ska alltid ha ett betryggande undertryck gentemot övriga rum. Slussfunk- möjliga inre transportvägar i akutsituationer (och ev. medförande smittrisk) bör belysas. Vid längre vårdtider på grund av sjukdom med luftburen smitta, som omöjliggör vistelse i gemensamma lokaler såsom sjukgymnastik eller arbetsterapi, är det väsentligt att patienten ges möjlighet och utrymme för hjälpmedel och träning i det egna vårdrummet (rollator, gåbord, an- höggradigt resistenta bakterier kan ha ett mycket utdraget förlopp (månader år) där man måste kunna lita på att en infektionsavdelning har resurser att omhänderta merparten av de smittsamma patienterna. Byggteknik, dimensioner, ventilation och inredning skall följa rekommendationer i följande skrifter: Smittskyddslagen Samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Smittskyddslagen reglerar ansvarsfördelning och vilka åtgärder som ska vidtas, skyldigheter och rättigheter etc. Ett 60-tal sjukdomar omfattas av lagens bestämmelser och indelas i samhällsfarliga, allmänfarliga, smittspårningspliktiga och anmälningspliktiga sjukdomar. De mest smittsamma och/eller mest komplicerade infektionstillstånden handläggs på en infektionsklinik och förekommer även som isoleringsvård. Viss vård är tvingande (4 kap 6 och 7), vilket för verksamheten innebär att den inte kan nedprioriteras eller senareläggas. Avdelningen har bedrivit tvångsvård enligt smittskyddslagen där smittskyddsläkaren beslutat om detta. Arbetsmiljölagen Vården av smittsamma patienter regleras även i arbets- där man klassar agens (smittämne) enligt riskklass 3. Riskklass 3 innebär smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan t ex vara en allvarlig sjukdom där antingen möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade eller som är mycket smittsam (ex multiresistent tuberkulos, MRB (multiresistenta bakterier mm) AFS (arbetsmiljöverkets författningssamling) 2005:1 övergripande förordningar biologiska agens och exponering ning för att minska risker för personal ning (smitta) av biologiska agens Referenser lag/ htm 14

76 UTBROTTSFÖRSÄKRING ÖKNING AV MULTIRESISTENTA BAKTERIER (MRB) Ökningen av resistens (bakteriestam som är motstånds- där stammen i alla andra aspekter har oförändrade egenskaper) är ett påtagligt hot mot den moderna sjukvården. Merkostnaden för behandling av infektioner med MRB beror på förlängda vårdtider, ökade behandlingskostnader, ökat behov av isoleringsvård samt ökad kostnad för smittspårning. Redan idag hittas bakterier (t ex. ESBL-stammar) där antibiotika i tablettform inte har effekt. Vid sådan bakterieinfektion, oavsett infektionens svårighetsgrad, krävs intravenös behandling som antingen får ges på avdelning eller som poliklinisk behandling på mottagning. Beräkningar förutspår en kraftigt ökad förekomst av resistenta tarmbakterier. De mest aktuella MRB idag: HUDBAKTERIE KAN ORSAKA INFEKTIONER I HUD, MJUKDELAR OCH SKELETT SAMT BLOD FÖRGIFTNING TARMBAKTERIE KAN ORSAKA URINVÄGSINFEKTIONER OCH BLODFÖRGIFTNING CARBA TARMBAKTERIE KAN ORSAKA URINVÄGSINFEKTIONER OCH BLODFÖRGIFTNING VRE TARMBAKTERIE, ÖVERLEVER LÄNGE I VÅRDMILJÖ KAN ORSAKA URINVÄGSINFEKTIONER OCH BLODFÖRGIFTNING MRSA: I Sverige upptäcks närmare nya fall/ år, trenden är stigande (till skillnad mot många länder i Mellan- och Sydeuropa) hittades 33,4 nya MRSA-bärare/ invånare inom VGR. Behovet av vård, uppföljning och information till patienter med bärarskap av resistenta bakterier kommer successivt att öka i takt med att antalet MRB ökar. infektioner inte längre kan botas med antibiotika så kommer delvis helt nya krav att ställas på infektions- heten (ECDC) klassar MRB som ett allvarligt hot mot sjukvården och folkhälsan. Inom EU dör idag uppskattningsvis personer per år till följd av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier beräknades kostnaden för dessa infektioner till 1,5 miljarder euro. 15 Systemhandling

77 ESBL: Vanligast förekommande MRB i Sverige. Det ende trenden bryts. Under våren 2014 var det ett utbrott av VRE på SÄS hematolog-onkologisk avdelning, E 71 som medförde månader, med stora omkostnader som följd av omfattande mikrobiologisk provtagning samt ändrade städrutiner i samband med utbrottet. Referenser 2011 Res... :Estimating the Burden of Antibiotic Resistance in Europe. PLoS ESBLCARBA: Fortfarande upptäcks endast ett begränsat antal nya fall/år i Sverige av denna potentiellt mycket allvarliga resistensmekanism. Med enstaka undantag rör det sig om fall där patienten smittats utomlands. utvecklingskurvan kommer att likna den som gäller för vanliga ESBL. VRE (Vankomycinresistenta enterokocker): Under de senaste 5-10 åren har vi i Sverige haft ett antal större och mindre utbrott kopplade till sjukhus och/eller särskilda boenden. Ströfall av VRE upptäcks också, där patienten oftast smittats utomlands. UTBROTTSHANTERING Smittspridning inom sjukvården upptäcks ofta sent i förloppet och kan snabbt få allvarliga följder. En väl utbyggd infektionssjukvård, med till- förebygga epidemiska utbrott och dels för att begränsa omfattningen av redan inträffad smittspridning. En investering i god infektionssjukvård kan ses som en försäkringspremie för att i framtiden påtagligt reducera risken för kostbara epidemiska utbrott. MRB: Innan en allvarlig typ av MRB får fotfäste och blivit allmänt förekommande är strategin search and destroy. Även en smärre smittspridning på sjukhus blir därför förhållandevis kostsam att hantera. Merkostnaden för ett MRSA-utbrott i Holland med fyra sekun- 16

78 därfall beräknades till 1 mnkr. Mer omfattande utbrott (typexempel ESBL-utbrottet vid Uppsala Akademiska Sjukhuset ( ) genererade merkostnader på Referenser Staphylococcus aureus. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1999:18: Vinterkräksjuka: Spridning av calici- och norovirus har under senare år orsakat betydande problem med intagningsstopp och inställda operationer såväl vid SÄS som andra svenska sjukhus. För att bättre kunna infektionsenhet. : Varje vintersäsong föreligger behov av att vårda ett större eller mindre antal patienter med sastammar vilket innebär att ett stort antal människor insjuknar. En modern infektionsenhet bör vara utformad för optimal funktion i sådana epidemiska lägen. Mässling: Luftburen smitta där icke-immuna individer löper stor risk att insjukna. Trots pågående vaccinationsprogram föreligger en ständig risk för smittsamma utbrott. SARS, Coronavirus, Ebola: Coronavirus har under det senaste decenniet orsakat allvarlig sjukdom hos människa, SARS 2003 samt nu pågående utbrott med en ny virusvariant på Arabiska halvön. I Västafrika pågår fortfarande ett utbrott med Ebola där det framförallt varit Sierra Leone, Liberia och Guinea som drabbats. VERKSAMHETSUTVECKLING VÄRDEGRUND OCH ARBETSSÄTT Varje byggnationsprojekt inom hälso-och sjukvården måste utgå från verksamhetens behov. Samtidigt förutsätter varje byggnationsprojekt ett ifrågasättande av verksamhetens nuvarande arbetssätt, då det ger unika möjligheter att skapa förutsättningar för förbättrad och moderniserad verksamhet ur patient-, medarbetar- och resurs-/verksamhetsperspektiv. Inom ramen för Infektionsvårdbyggnadsprojektet har därför en bred ansats tagits inom verksamhetsutveckling, med stöd från sjukhusets Utvecklingsstab. Arbetet med att förändra arbetssätten i verksamheten har påbörjats och kommer att implementeras fortlöpande detta är förändrat rondarbete, visualisering av patienternas vårdplan och ett pilotarbete inom Personcentrerad Vård. Arbetsmaterialet har utgjort underlag till arkitekten. Här följer en översiktlig beskrivning över arbetet: Chefer och medarbetare har under hösten 2015 genomfört förutsättningslösa intervjuer med patienter och anhöriga, för att kartlägga behov och förväntningar på vård och vårdmiljö ur ett patient-/anhö- 17 Systemhandling

79 rigperspektiv. I arbetet har olika patientkategorier inkluderats såsom patienter med kort respektive lång vårdtid, isoleringsvårdbehov, öppenvård, tolkberoende, olika kulturella bakgrunder och åldrar. Intervjuer har även genomförts med yrkeskategorier från andra kliniker som medverkar i vården av patienterna, för att säkerställa att lokalerna blir ändamålsenliga för gemensamma, eftersträvade arbetssätt ur alla professioners perspektiv. Fysioterapi, arbetsterapi, kuratorsfunktion och intensivvård har varit fokus för denna kartläggning. På infektionsavdelningen och infektionsmottagningen har vårdprofessionernas underlag och synpunkter löpande samlats in och diskuterats. Arkitekten har fått ta del av de synpunkter som förts fram. Arbetsgruppen har kontinuerligt träffat personal på svårt sjuka patienter med samtidig kunskap från infektionsenheten skapat bästa förutsättningar att hantera smitta. Samarbete med medicin tekniska samt arkitekt har skett kontinuerligt. Kartläggning hur patienter och personal rör sig på avdelning respektive mottagning har legat till grund för hur enheten. Kartläggning hur patienter och personal rör sig på avdelningen respektive mottagningen har legat till grund för hur vi har placerat de olika funktioner Flera moderna infektionsbyggnader har studerats i syfte att lära av goda exempel, bland annat Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL), som även besökts i jämförande syfte. En jämförelse med principerna för Nya Karolinska Sjukhuset har också genomförts och påverkat indelningen av avdelningen i moduler. Trender och framtidsscenarion inom i smittspridning och resistensutveckling har kart- ten. NYA INFEKTION VAD UPPNÅR VI OCH TILL VILKEN NYTTA En tvärprofessionell arbetsgrupp, under ledning av läkarchef, vårdenhetschef och projektledare från Västfastigheter, har fokuserat arbetat med att skapa en effektiv, patientaktiverande, säker och arbetsmässigt hållbar miljö, som även främjar utbildningsuppdraget. Arbetsgruppen har med arkitekten omsatt funktionskraven till byggnationslösningar. Standardisering i vårdmiljön har eftersträ- variationer inom vårduppdraget. Förutsättningar för närhet, teamarbete, visualisering och delaktighet har eftertraktats i planlösningar. Möjlighet behovsscenarion. Arbetsgruppen har samverkat bl. a med Vårdhygien och Regionservice i arbetet med att bygga 18

80 patientsäkert och försörjningsfunktionellt. Lokalerna bör stödja ett arbete som mer och mer går mot en patientnärmre, patientsäkrare och personcentrerad vård. Vårdlokalernas utformning har anpassats till dagens forskning om vårdmiljöns påverkan relaterat till patientens tillfrisknande. Enkelrum minskar risk för smittspridning men ger även andra positiva effekter. Patienternas integritet ökar, möjligheten att ta emot närstående ökar, sömnen blir bättre samt att nöjdheten sammantaget av vistelsen blir bättre. Då vi har patienter som isoleras under längre perioder är detta extra angeläget. Det skapas möjlighet för patienter att gå ut i friska luften och möta sina närstående utan att riskera smitta. Möjligheten att utföra undersökningar och behandlingar på rummet gör att behovet av andra ytor på enheten minimeras. Enheten har som fokus att stärka patientens ställning genom att göra patienten delaktig i sin egen vård samt att öka förståelsen om sin sjukdom. Våra arbetssätt kommer kontinuerligt utvecklas mot ett personcentrerat förhållningssätt och vi kommer att skapa förutsättningar för patienten att följa sin egen vårdplan. Dessa arbetssätt förenklas i samband med enkelrum då vi kan utveckla arbetet fullt ut utan att kränka patientens integritet. Då vi har patienter med smittsamma sjukdomar på enheten som lyder under smittskyddslagen kan vi ge god information till patienten utan att bryta mot sekretessreglerna. I studier ser man att ljussättning, insläpp av dagsljus, utsikt mot naturen påverkar behov av smärtlindring, stressnivåer samt depression. Infektionsbyggnaden är belägen vid skogsbrynet vilket skapar vackra vyer ut i naturen. Låga fönster gör att en sängliggande patient kan se ut. Ljussättning i patientrummet är anpassad efter olika ljusbehov över dygnet. Nattbelysning är reglerad för att minimera falltillbud samt att bibehålla god nattsömn. Den centrala placeringen av vårdadministrativa ytor och patientnära förråd gör att vårdpersonalens interna transporttid minskar, detta medför mer tid för patienterna och skapar en god tillgänglighet för de som behöver komma i kontakt med oss. Vi skapar en naturlig mötespunkt där vi tar emot nya patienter och visar vart besökare kan vända sig. På mottagningen har vi noga studerat patientens väg genom mottagningen för att göra besöket så smidigt som möjligt. Ur arbetsmiljöperspektiv har vi placerat rummen så att de funktioner som har ett tydligt samband med varandra är placerade tillsammans eller i närheten av varandra. Vi har säkerställt att det vid tillbud såsom hot tillkalla hjälp, alternativt sätta sig i säkerhet. Rummen på mottagningen är stora nog att rymma en säng. Det gör att vi kan bedriva dagsjukvård på ett optimalt sätt. Öppenvård är väsentligt för framtiden då antalet slutenvårdsplatser kommer att vara begränsade på SÄS. Nybyggnation minskar risker för smittspridning genom att Logistiken är genomtänkt utifrån hantering av tvätt, avfall, mat, instrument och patienttransport. Minimering av 19 Systemhandling

81 möten av rent respektive orent. Patienter och besökare får ingång via yttre sluss till alla isoleringsrum. Det medför att patient kan tas in på mottagning-, och avdelningsrum utifrån, utan risk för smittspridning till övriga patienter. Det står i linje med beräknat behov av isoleringsplatser på vpl/ invånare, som nya och ombyggda infektionsavdelningar i riket (MAS, Kristianstad och NÄL) har. En jämförelse med principerna för Nya Karolinska Sjukhuset har påverkat indelningen av avdelningen i moduler. Således delas vårdavdelningens 28 vårdplatser in i fyra terska som ansvarar för 7 patienter (mot i dag 9 patienter, som har kritiserats ur ett arbetsmiljöperspektiv). En specialistläkare ansvarar för 2 moduler medan en underläkare arbetar i varje modul. Det ökar det tvärprofessionella arbetssättet mellan yrkeskategorierna, säkrar kvalitén och ökar patientsäkerheten. Med 28 vårdplatser skapas också delas utifrån olika vårdtyngd. Verksamhetsnytta med 28 likadana vårdrum: Standardiserat arbetssätt med samma rutiner inom avdelningen påverkar patientsäkerheten på ett gynnsamt sätt. För infektionsvården är bibehållandet av rutiner hos personalen avgörande för att hindra smittspridning. ningen som skapar merarbete för omvårdnadspersonalen och tillför inte mervärde för patienten. som har behov av slutenvårdsplatser. Smittskyddsenheten (Per Follin, Medicinskt Sektorsråd Infektion ) anger att ökningen av tuberkulos och MRB (ffa ESBLCarba) ger ökade behov av isoleringsvård framöver, vilket ökar kraven på ändamålsenliga lokaler avseende smitta. Minskad sekundärspridning på andra somatiska avdelningar inom vården vid hantering av utbrott och/ matförändringar kommer problematiken med bakterieresistens och smittsamma sjukdomar att öka vilket i sig ökar behov av isolering. Det vi planerar och bygger för nu skall klara av behoven nästkommande 30 år. alla patientgrupper dvs. patienter med multiresistenta bakterier och/eller smittsamma sjukdomar. Flera av mottagningsrummen får kontrollerad ventilation, hygienutrymme samt inre - och yttre slussfunktion med möjlighet till i öppenvård med komplicerad infektionsproblematik med smittspridningsrisk kommer i framtiden att behöva ända- 20

82 målsenliga lokaler. De administrativa arbetsplatserna på vårdenheterna är anpassade efter verksamhetens behov med hänsyn till alla yrkeskategorier. Centralt placerade arbetsplatser möjliggör närhet och god blick över vården, ledande till god arbetsmiljö med färre störningsmoment och förutsättningar för daglig planering och förbättringsarbete. SÄS har idag ett stort utbildningsuppdrag. Studenter från Göteborgs universitet, högskolan Borås samt från vuxenutbildningen tas emot på infektionsenheten. Lokalerna anpassas så att studenterna ges goda förutsättningar i sin i bra lokaler både verksamhetsnära och till att kunna sitta mer ostört. Administrativa ytor för läkarna och stab samlokaliseras ovanpå nybyggd del av avdelningen. Där inryms också utbildningslokal för Campus SÄS. Referenser Siegel et al, 2007) MILJÖ INRE OCH YTTRE SÄS är ett hälsofrämjande sjukhus. Det innebär ökad medvetenhet om mötets betydelse i vården, att samtala med patienten om levnadsvanor, att arbeta aktivt för medarbetarnas hälsa och samverka i lokalsamhället kring hälsoinriktade arrangemang. På senare tid har forskning om vårdmiljöns påverkan på livskvalité, hälsa och tillfrisknande aktualiserats. En genomtänkt miljö där arkitektur, ljus och konst samspelar är viktig för patienter, besökare och medarbetare. Dagsljus leds in i byggnaden för att främja miljön för patientens tillfrisknande och för personalens arbetsmiljö. Dagsljuset och anpassad belysning minskar stress och bidrar till en bra dygnsrytm också vid skiftarbete. Vårdmiljön ska bidra till tillfrisknande, upplevd hälsa och upp- utformning, utsmyckning och ljusinsläpp gör det lätt att hitta, och ökar känslan av egenmakt. Patient och besökares olika krav på delaktighet eller avskildhet tillgodoses genom omsorgsfull rumsutformning. mot natur för avledning och ökad orientering i tid och rum. IS/IT-lösningar kan understödja valbarhet av musik, konst och annan avledning. Alla utrymmen är lättskötta, vilket ökar hygien och minskar risk för förslitningsskador hos personalen. Personalutrymmen är ergonomiskt planerade och lättskötta, avskildhet skapar arbetsro, närhet möjliggör effektiv och bra arbetsplanering. Pausrum disponeras för avkoppling under måltidsrast. Väl planerade mötesrum ökar möjligheter till teamarbete. Miljön är utformad för att stödja daglig systematisk styrning, samt patientsäkerhets- och förbättringsarbete genom visualisering. Referens century (R Ulrich et al, 2004) 21 Systemhandling

83 M 22

84 FASTIGHETSÄGARE OCH BYGGRÄTT gas om och till för att rymma totalt 28 vårdplatser samt en mottagningsverksamhet. TOMT OCH MARKPLANERING En avsevärd bergschaktning kommer att utföras då nadens höjdsättning. Tillbyggnaden kommer att hamna utanför gällande byggrätt. Efter avstämning med kommunens byggnadsnämnd är det troligt att översträdelsen av byggrätten kommer att betraktas som en mindre överträdelse och då inte vara ett hinder för projektets bygglov. TRAFIK OCH PARKERING I första hand sker angöring via huvudentrén vid besöksparkeringen på västra sidan av byggnaden. Då byggnaden ligger i ett sutterängläge och alla vårdrum måste ha access från utsidan anläggs även en angöringsväg med två vändplatser på den högre nivån, öster om byggnaden. byggs om och får totalt 33 platser inklusive handikapplatser. På den östra sidan planeras tio platser för personal. GULMARKERAT OMRÅDE AVSER BERG I DAGEN EFTER SPRÄNGNING LANDSKAPSSEKTION VÄST-ÖST 23 Systemhandling

85 VISION OCH KONCEPT och trygghet i fokus. Ambitionen är att göra den optimala infektionsvårdavdelningen som främjar patientens tillfrisknande och som andas omtanke och trygghet. Arbetsmiljön för personalen är lika viktigt och korta vägar mellan vårdrum och stödfunktioner är prioriterade. + Förutsättningen för projektet har varit att använda den placering nära naturen i utkanten av sjukhusområdet. NYA FUNKTIONER ADDERAS KRING KÄRNAN + ga byggnaden och en stor tillbyggnad där slutresultatet är en infektionsklinik med en egen ny identitet där nytt och gammalt smälter ihop till en helhet. Nya Infektions vårdavdelning byggs upp med 28 stycken enkelpatientrum som alla har samma möjlighet till isolering. Alla rummen kan nås direkt utifrån och invändigt skiljer slussar korridorer och vårdrum åt. KÄRNAN MED DESS FUNKTIONER KOPPLAS TILL BEFINTLIG KLINIK... + Fyra stycken vårdenheter placeras runt en ljus kärna där de kort korridorerna bildar lugna trygga armar med dagsljus och närhet till naturen som viktiga inslag....integreras OCH BILDAR DEN NYA, UTÖKADE INFEKTIONSKLINIKEN Närheten till naturen är en viktigt hälsobefrämjande aspekt för tillfrisknandet. Byggnaden ger alla vårdrummen förutsättningar att utblickar mot naturen. 24

86 VERKSAMHET OCH FLÖDEN Nya Infektions verksamhet i byggnaden består i en mottagning och en vårdavdelning. Till mottagningen kommer en ny sprutbytesverksamhet kopplas. I byggnaden kommer även arbetsplatser för vårdhygien att lokaliseras. Programmet för byggnaden har tagits fram i en process med verksamheten där arbetsgrupper har beskrivit rummen och dess samband för att skapa det mest optimala fram för att åskådliggöra dessa samband och de har sedan varit underlag för planlösningen. VÅRDAVDELNING Vårdavdelningens uppbyggnad med 28 vårdplatser och dess mest optimala samband har styrt utformningen av hela byggnaden. Vårdavdelningen byggs upp med 4 stycken enheter med 7 patientrum per enhet. Ett vårdteam ansvarar för en enhet och har en egen teamstation intill ett annat teams teamstation för att kunna dela in vårdenheterna i två med 14 patienter per enhet när det är lägre bemanning på kvällar, nätter och helger. Alla rum delas in efter om de ingår i 7-enheten, 14- enheten eller 28-enheten. MOTTAGNING Mottagningen består i totalt 9 stycken undersökningsrum, provtagning, lab, skölj och expeditioner. Vaccinationer är en del av verksamheten och de kommer att ske i ett eget rum. Sprutbytesverksamheten får en egen entré och väntrum som även kan användas vid behov till övrig mottagningsverksamhet. Hälften av undersökningsrummen får slussar och kan nås även direkt utifrån. Resten av rummen nås enbart från korridoren. Ett mindre personalrum placeras inom mottagningen för kortare raster. ADMINISTRATION NYA INFEKTION Administrativa arbetsplatser för Nya Infektion placeras på ett eget våningsplan tillsammans med ett campusrum för studenter. Ett stort personalrum för hela verksamheten placeras centralt inom vårdavdelningen för att enkel kunna nyttjas på kvällar, nätter och helger. 25 Systemhandling

87 ADMINISTRATIVA FUNKTIONER M.M KURATOR RUM FÖR ENBART PERSONAL RUM FÖR PATIENTER OCH PERSONAL 26

88 27 Systemhandling KÖK RUM SOM KAN PLACERAS UTANFÖR AVDELNINGEN

89 28

90 DISPOSITION Huvudkonceptet för byggnaden bygger på att tillgång till natur och dagljus främjar både läkandet och män- Byggnaden är utformad utifrån organisationen av vårdavdelningens fyra vårdenheter och att skapa små översiktbara enheter med tydlig identitet och tillhörighet för de patienter som vistats där. Det skall vara korta vägar för personalen både vid hög och låg bemanning. som både ger orienterbarhet och dagsljus till annars mörka lokaler. I entrén möter man ljusgården som förbinder mottagningen och vårdavdelningen och som skall främja samarbetet och öka gemenskapen inom infektionskliniken. Receptionen ligger strategiskt direkt när man kommer in och patienter kan lätt orientera sig. Administrativa lokaler är placerade på det översta planet och är synliga via ljusgården. Alla vårdrummen har slussar med direktentré från det fria för att kunna användas som isoleringsrum. Även hälften av mottagningens rum har egena entréer. Detta naden. Till mottagningens rum kommer man direkt från entréplanet och besöksparkeringen. Till vårdavdelningens 28 rum kommer man till hälften av rummen via loftgångar som nås via angöringsplatser på två sidor om byggnaden. Den andra hälften av rummen nås från samma angöringsplatser men de har direktaccess i markplan. 29 Systemhandling

91 TILLBYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD PLANER PLANER UNDER MARK varav två av dem är förbunda till sjukhusets kulvertsystem. För att skapa en större säkerhet i transportsystemet byggs en ny hiss bredvid den nuvarande hissen som byts ut. Den nya hissen kommer att betjäna plan 1-6. Nya störtar för tvätt och sopor från sköljen i plan 4 tas ner till plan 1. Rörposten dras om till nya lägen i NYA STÖRTAR FÖR TVÅTT OCH SOPOR NY HISS SPRINKELCENTRAL 30

92 TILLBYGGNAD OMBYGGD BEFINTLIG BYGGNAD VINDFÅNG RECEPTION OCH TELEFONRUM VÄNTRUM LJUSGÅRD MED TRAPPA SEKRETERARRUM UNDERSÖKNINGRUM UTAN SLUSSAR UNDERSÖKNINGRUM MED SLUSSAR VACCINATIONSRUM UNDERSÖKNINGSRUM SPRUTBYTE VÄNTRUM SPRUTBYTE SAMTALSRUM KURATOR PROVTAGNINGSRUM LAB SKÖLJ LÄKEMEDELSRUM EXPEDITION SKÖTERSKA EXPEDITION SPRUTBYTE ARBETSSTATION EXPEDITION MOTTAGNING EXPEDITION JOUR MED TELEFONRUM PAUSRUM STERILFÖRRÅD RULLFÖRRÅD FÖRRÅD MILJÖRUM ENTRÉ VÅRDHYGIEN VISNINGSRUM VÅRDHYGIEN KONTORSRUM VÅRDHYGIEN MÖTESRUM VÅRDHYGIEN KOPERING VÅRDHYGIEN FÖRRÅD VÅRDHYGIEN ROCKBYTE GASRUM 31 Systemhandling

93 TILLBYGGNAD OMBYGGD BEFINTLIG BYGGNAD LJUSGÅRD MED TRAPPA ENTRÉ VÅRDAVDELNING TEAMSTATION TEAMEXPEDITION SKRIVRUM KANSLIST VÅRDKOORDINATOR BÄNK FÖR BLOMMOR SKÖLJ MED KÄLLSORTERING STERILFÖRRÅD RULL FÖRRÅD LÄKEMEDELSRUM DAGRUM MAT DAGRUM AVDELNINGSKÖK DISKRUM PLATS FÖR MATVAGNAR MILJÖRUM VÅRDRUM INRE SLUSS YTTRE SLUSS APPARATRUM BEHANDLINGSRUM ÖVERVAKNINGSRUM SAMTALSRUM EXPEDITION CHEF STUDENTRUM MÖTESRUM KOPIERING PERSONALRUM VÄRDEFACK ENTRÉ LOFTGÅNG 32

94 TILLBYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD LJUSGÅRD MED TRAPPA ENTRÉ ADMINISTRATION LOUNGE / BIBLIOTEK MED PENTRY KLINIKLEDNING KOPIERING FÖRRÅD KAPPRUM VÄRDEFACK POSTFACK UTEPLATS OCH UTRYMNINGSVÄG FLÄKTRUM NYTT FLÄKTRUM BEF. 33 Systemhandling

95 34

96 VÅRDAVDELNING Huvudkonceptet för byggnaden bygger på att tillgång till natur och dagljus främjar både läkandet och män- Även i utformning av den invändiga miljön används naturens färgpalett för färgsättning och materialval. I mitten av vårdavdelningen är ljusgården som både ger orienterbarhet och dagsljus till annars mörka korridorer. En ledstång i trä följer runt ljusgårdens helt uppglasade sdor. Ledstången ger både trygghet mot glaset och en möjligt att stå och titta ner i ljusgården på trädgåden i dess mitt. och ger utblickar mot den omgivande naturen. Även i fönsternischen och njuta av naturen. Nischerna kläs förslagsvis med trä. TEAMSTATIONER Teamstationerna har varsin väggkulör som hör ihop med dess vårdenhet för att ge orienterbarhet och identitet. Arbetsstationen utförs med en front av trä och en sänkbart skrivbord. Mot ljusgården är teamstationerna uppglasade för att få in dagsljus i rummen. Teamstationerna och läkemedelsrummet får varsin naturtapet med smala trädstammar och fåglar i tre olika utförande. Tapeterna ger olika intryck beroende på hur nära man är och med sin fantasin kan man läsa in olika saker. Väggarna i korridorstråken i Nya Infektion är vita och golven mellangrå. Alla dörrar är i trä med ett överstycke i trä vilket är en anspelning på de höga trästammarna i skogen. ELEVATION A i i KORRIDOR TEAM VÄST KORRIDOR TRAPPHUS KORRIDOR TEAM ÖST KORRIDOR 35 Systemhandling

97 36 KÖK

98 KÄRNAN Från huvudentrén når man vårdavdelningen via trappan i ljusgården och man kommer upp direkt i kärnan av byggnaden. På dagtid har en kanslist full uppsikt över besökare och andra personer som behöver hjälp vidare in i byggnaden. Ambulanspersonal eller besökare som kommer via angöringsplatsen öster om byggnaden kommer in i kärnan via en entré i samma våningsplan. I mittkärnan har personalen sina teamstationer som är lokaliserade två och två för att kunna användas ihop vid låg bemanning. Vid teamstationernas arbetsstationer är undersköterskorna synliga och kan svara på medicinska frågor. Patienter som får lämna sina rum kan vistas i de två dagrummen som ligger nära teamstationerna och med utsikt mot två av gårdarna som omger huset. Dagrummen har glaspartier mot mittkärnan som medger uppsikt både innefrån dagrummen och omvänt från teamstationerna in mot dagrummen. Vid en av teamstationerna utformas ett torg med i verksamheten med lika långt till alla vårdrum. Sittgrupperna är lika mycket för besökare och patienter ska vistas länge och vill ha social kontakt. Placeringen är ljus och man har överblick genom ljusgården. strategiskt placerat i mitten. Även andra rum som det Runt mittkärnan placeras de två sköljarna som används mer uppställning av rullstolar och duschvagnar bland annat. in till teamstationerna. Väggen har smala glaspartier in till expedtionen och kan kläs med en av naturtapeterna med fåglar och smala trädstammar. ELEVATION B info ARBETSSTATIONEN UTANFÖR TEAMSTATION VÄGG MED FÖNSTER IN TILL TEAMSTATION KORRIDOR 37 Systemhandling

99 38

100 VÅRDRUMMEN I EN VÅRDENHET Små lugna trygga avdelningar för både patienter och Sju stycken rum bildar en enhet. Varje vårdrum har med plats för att dra in en duschvagn vid behov. Varje Eftersom många patienter som vårdas på Nya Infektion måste isoleras utformas rummen för att vara vilsamma och ha mesta mesta möjliga kontakt till dagsljus och kan hämta vatten. Möjlighet att ta in ett kylskåp och en Alla vårdrum har kontakt med naturen utanför vilket forskning visar är viktigt då ögat fångar upp motiv i stället för enbart himmel. I rummen som vetter mot loftgång kan växter planteras som klättrar utmed slussarnas väggar vilket skulle ge även de patienterna nära tillgång till natur. Fönster utformas med låga sittnischer som även gör att sängliggande patienter kan se ut. Dagljus kommer både in via de stora fönstren och även genom de uppglasade dörrarna i de yttre slussarna. Vårdrummen har en hotelltouch med softa färgtoner som kan komma att upplevas som avstressande. som kan användas på olika sätt, exempelvis för en sittplats, till en arbetsbänk eller uppställningsplats för rullstolar. I änden av korridoren möts man av ett stort fönster som vetter ut mot naturen. Här kan man slå sig ned i fönsternischen av trä. Varje vårdenhet får sin egen färgkod som är ett ID för patientens hemvist och en tydlig visuell kommunikation. Färgpaletten utgår från att ta in naturens lugn i form av naturmaterial och stora enkla dimensioner. ELEVATION C VÅRDRUM VÅRDRUM NISCH FÖR VAGNAR VÅRDRUM VÅRDRUM EL RULLANDE FÖRRÅD 39 Systemhandling

101 VÅRDRUM I NORRA FLYGELN 40

102 FÄRG I VÅRDRUM FÄRG I KORRIDOR TAPET PÅ UTVALDA YTOR I KÄRNAN LAMPA I VÅRDRUM TYP AV FÅTÖLJ + PALL SITTDYNA I FÖNSTER PLÄD/SÄNGFILT FÅTÖLJ + FOTPALL GOLV FÄRG I VÅRDRUM FÄRG I KORRIDOR TAPET PÅ UTVALDA YTOR I KÄRNAN LAMPA I VÅRDRUM TYP AV FÅTÖLJ + PALL SITTDYNA I FÖNSTER PLÄD/SÄNGFILT FÅTÖLJ + FOTPALL GOLV FÄRG I VÅRDRUM FÄRG I KORRIDOR TAPET PÅ UTVALDA YTOR I KÄRNAN LAMPA I VÅRDRUM TYP AV FÅTÖLJ + PALL SITTDYNA I FÖNSTER PLÄD/SÄNGFILT FÅTÖLJ + FOTPALL GOLV FÄRG I VÅRDRUM FÄRG I KORRIDOR TAPET PÅ UTVALDA YTOR I KÄRNAN LAMPA I VÅRDRUM TYP AV FÅTÖLJ + PALL SITTDYNA I FÖNSTER PLÄD/SÄNGFILT FÅTÖLJ + FOTPALL GOLV 41 Systemhandling

103 ARBETS 42

104 MOTTAGNINGEN Infektionskliniken får en gemensam tydlig huvudentré. Innanför entrén möts man av receptionen och ett ljust öppet rum med en liten trädgård. av receptionen görs lite avskiljd för att ha möjlighet att föra samtal med viss sektretess. Två mötesrum för samtal med patienter och anhöriga är placerade vid ljusgården. Rummen kan även användas för andra sorts möten. Vaccinationer och samtal med kurator görs i den västra bland annat väntplatser för provtagning. Hälften av mottagningsrummen förses med inre och yttre slussar och hälften är vanliga undersökningsrum. Färgsättningen av mottagningen har också naturen som inspiration. FONDVÄGG I VÄNTRUM FÄRG ÖVRIGA VÄGGAR MJUKA SITTMÖBLER VÄNTRUM LJUST TRÄSLAG TYP AV FÅTÖLJ + PALL TEXTIL I VÄNTRUM STOLAR MÖTESRUM TEXTIL I VÄNTRUM GRANITPLATTOR GOLV 43 Systemhandling

105 44

106 Nya Infektion skall vara en ljus, välkomnande och lugn byggnad som främjar tillfrisknande. Byggnaden består i en ombyggd huskropp som byggs ihop med en större ligt ställs man alltid inför valet hur de olika delarna ska det skall avläsas när byggnaden är färdigbyggd. I det här projektet har vi valt att försöka få de två delarna att bilda en helhet där olikhetena i det gamla och nya är nedtonat. Eftersom byggnaden dessutom har en komplex form och vissa delar har loftgångar med skärmtak och utvändiga slussar så är ambitionen att ge hela byggnaden ett så lugnt uttryck som möjligt. loftgångarna rivs. Nya loftgångar med annan utbredning - fasaden mot besöksparkeringen. På den östra sidan av det fönster byts ut till nya med bättre U-värde. Förslagsvis kan det röda fasadteglet målas i en varm ljusgrå kalkfärg som gör att man fortfarande kan avläsa tegelstrukturen i fasaden. Det gamla taket läggs om och bekläs med ljusgrå plåt istället för tegelpannor. Takfötter görs om och anpassas till ett samtida formstråk. För tillbyggnaden föreslås en tegelfasad i ljus varmgulgråa kulörer. En stor del av naturen kommer att försvinna när Nya Infektion byggs och ersätts av en del hårdgjorda ytor kring byggnaden samt ett stort bergschakt. Ett sedumtak på den nybyggda delen skulle därför upplevas som positivt ur gestaltningssynpunkt men har även andra fördelar som t.ex ett förbättrat lokalt omhändertagande av dagvatten. Dörrar till huvudentré och slussar kan vara av trä och själva slusshusen kan beklädas med plåt. Undersidan av loftgångarna får belysning och ytbehandlas så att rummen under loftgångarna påverkas så lite som möjligt av skuggverkan. Alla loftgångar samt entréer och uteplatser till alla vårdrum får skärmtak i glas som släpper in mer dagsljus in till vårdrummen. Räcken till loftgångar och invändiga trappor utformas så att de talar samma formspråk. 45 Systemhandling

107 FASAD MOT NORR FASAD MOT SÖDER 46

108 FASAD MOT VÄSTER FASAD MOT ÖSTER 47 Systemhandling

109 M 48

110 LANDSKAP Byggnaden är redan idag nära naturen och när infektionsklinken byggs ut skall alla vårdum ha nära tillgång till naturen för att främja patienternas tillfrisknande och vara en bra arbetsmiljö för personalen. För att få plats med tillbyggnaden kommer mycket berg att behöva sprängas bort och kvar kommer det Bergväggen är upp till sju meter hög och belägen i söderläge vilket kommer att göra att den kommer att vara solbelyst under soliga dagar. Klätterväxter som klättervildvin och/eller murgröna planteras och kommer att växa upp på väggen under åren framöver. Möjliga teman för de fyra gårdarna skulle kunna vara: Klippträdgården i nordost Gläntantienter vid dagrummet Skogen Parken höga träd mer att utformas olika beroende på dess läge. Från alla rum har man utblickar på olika sorts natur. 49 Systemhandling

111 MILJÖ MILJÖMÅL Miljömål för projektet kan sammanfattas enligt följande: med preliminärt mål att uppnå nivå Silver. Värdering fortsatta systemhandlingsarbetet.. Miljöbyggnad preliminärt nivå Silver Innemiljö - Ljudklasser enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer - Termisk komfort enligt Vf315 - God luftkvalitet enligt Byggvaror och metoder - Byggvarubedömningen - Livscykelperspektiv vid val av material och vara - Konstruktioner med minimal materialåtgång och restprodukter - Minimera klimatpåverkan från betong - Minimerad påverkan på inre och yttre miljö ENERGI Västra Götalandsregionens mål är att energiförbrukningen i regionens fastigheter inklusive verksamhetens energianvändning skall halveras till 2030 relativt MILJÖPROGRAM För att säkerställa att miljömål uppfylls kommer ett nierade mål och uppföljningsaktiviteter. MILJÖBYGGNAD Projektet kommer att värderas enligt Miljöbyggnad Då hela bygganden n ovan mark kommer att utgöras av nybyggnad nad och totalt talt ombyggnation g har man i projektet valt att värdera ra byggnaden gn i sin helhet het som nybyggnad. 50

112 Då hela bygganden ovan mark kommer att utgöras av nybyggnad och totalt ombyggnation har man i projektet valt att värdera byggnaden i sin helhet som nybyggnad. Nuvarande prognos för bygnad 37 indikerar en energianvändning på ca 85 kwh/m2 att jämföra med det generella måltalet 60. Prognosen baseras i nuläget på relativt förenklade analyser och en fördjupad bearbetning kommer ske i det fortsatta systemhandlingsarbetet. för denna byggnad och påverkar prognosen negativt kan nämnas: Tappvarmvattenanvändningen som kan förväntas vara hög i denna typ av verksamhet Energiåtgång för ventilation som även den kan förväntas vara hög relativt andra vårdverksamheter främst beroende av åtgärder i form av tryckförhållanden för att minimera smittspridning. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att prognosen jämfört med förväntan och andra likvärdiga pågående projekt ser relativt bra ut och utgör en bra plattform för fortsatt projektering. ENERGIFÖRSÖRJNING Byggnaden kommer att försörjas med fjärrvärme och fjärrkyla via sjukhusets distributionsnät. Eventuell möjlighet att utnyttja solenergi för tappvarmvatten- eller elproduktion kummer utredas i nästa skede. 51 Systemhandling