Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning. Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggningen

Transkript

1 1 2 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggningen

2

3 Förord I markanvändnings- och bygglagen förtydligas olika plannivåers uppgift och ställning syfte är att reglera områdesanvändningen delta i planläggningen Lagens allmänna inom systemet för planering av områdesanvändningen I landskapsplanen anges prin- förutsättningar för en bra livsmiljö och och byggandet för att på det sättet skapa ciperna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och anvisas områden som är kulturellt hållbar utveckling Målet är också främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och nödvändiga med tanke på landskapets utveckling Utöver denna grundläggande upp- beredningen av ärenden och att säkerställa att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i gift skall landskapsplanen främja möjligheterna att uppnå de riksomfattande målen elverkan, att det finns tillgång till mångsidig att planeringen är högklassig och sker i väx- för områdesanvändningen och samordna sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas dem med såväl landskapets som lokala mål för områdesanvändningen Denna handledning i tillämpningen av Inom systemet för planering av områdesanvändningen ersätter landskapsplanen lar deltagande samt utredning och bedöm- markanvändnings- och bygglagen behand- regionplanen enligt den tidigare byggnadslagen I likhet med regionplanen tjänar ockningen Handledningen innehåller tolkningning av konsekvenser i landskapsplanläggså landskapsplanen till ledning för kommunernas planläggning Landskapsplanens skapsplanläggningen samt synpunkter på ar av de krav som lagen uppställer för land- uppgift och ställning inom systemet för planering av områdesanvändningen innebär lagens syften Handledningen riktar sig i högklassig och god planering i enlighet med att de viktigaste grundläggande lösningarna första hand till dem som utarbetar landskapsplaner och övriga instanser som är fast i riksomfattande, landskapets och regionala områdesanvändningsfrågor i första hand engagerade i processen för utarbetandet av definieras på ett juridiskt bindande sätt just landskapsplaner i landskapsplanen Handledningen ingår i en samlig anvisningar om landskapsplanläggning, som Den nya markanvändnings- och bygglagen förbättrar i förhållande till tidigare består av följande verk: möjligheterna att erhålla information om Landskapsplanens innehåll och utformning planläggningen, samt att följa upp den och

4 Landskapsplanens rättsverkningar Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggningen Landskapsplanebeteckningar och -bestämmelser Handledningen har sin utgångspunkt i det förberedande arbete som utförts av den arbetsgrupp för utveckling av landskapsplanläggningen som tillsatts av miljöministeriet och av den arbetssektion tillsatt av arbetsgruppen vilkor utrett frågor som gäller deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggningen Under beredningen av handledningen har diskussionsmöten ordnats för förbunden på landskapsnivå och de regionala miljöcentralerna liksom för landskapsplanläggningens intressegrupper Handledningen har också två gånger sänts till vida kretsar för kommentarer Frågor i anslutning till deltagande i och bedömning av landskapsplaner har dessutom utretts i pilotprojekt för landskapsplanläggning, vilka genomförts med stöd av miljöministeriet Byggnadsrådet Mauri Heikkonen och överingenjör Antti Irjala har ansvarat för färdigställandet av handledningen på basis av materialet från arbetsgruppen för utveckling av landskapsplanläggningen och de kommentarer som getts om materialet Helsingfors den 1 juli 2002 Avdelningschef Överdirektör Pekka Kangas 4

5 Innehåll Förord 3 1 Inledning 7 2 Planläggningsprocessen Faser i landskapsplanläggningen Uppgifter under olika faser i landskapsplanläggningen Inledning Mål Beredning Förslag Godkännande Fastställelse Uppföljning 20 3 Program för deltagande och bedömning Syftet med programmet för deltagande och bedömning Stommen för innehållet i programmet för deltagande och bedömning Egenskaper hos ett bra program för deltagande och bedömning Definition av intressenterna Intressenternas rättigheter och besvärsrätt 31 4 Anordnande av deltagande och växelverkan Metoder som lämpar sig för landskapsplanläggningen Information och framläggningar Meddelande om anhängiggörande samt information om programmet för deltagande och bedömning Deltagande i beredning av planen Offentlig framläggning av planförslag Meddelande om godkännandet av en plan Utlåtanden

6 44 Myndigheternas samråd Syftet med myndigheternas samråd Anordnande av och tidpunkt för myndigheternas samråd Instanser som kallas till samråd Frågor som behandlas vid myndigheternas samråd Annat samarbete mellan myndigheterna Intressenternas och de sakkunnigas roll vid utarbetandet av landskapsplanen och bedömningen av konsekvenserna 42 5 Bedömning av konsekvenserna Bedömningens syfte och uppgifter Planens influensområde Bedömning av konsekvenserna som ett led i planläggningsprocessen Behövliga undersökningar och utredningar Konsekvenser som skall bedömas och konsekvensernas betydelse Tillräckliga utredningar och bedömningar Strukturering av bedömningen av konsekvenserna Särskilda bedömnings- och utredningsobjekt Konsekvenser för nätverket Natura Övriga särskilda utredningsförpliktelser som naturvårdslagen betingar Utredningsförpliktelser som lagen om fornminnen betingar Miljökonsekvenser som överskrider statsgränserna Förhållande till kommunal planläggning Projekt där förfarande vid miljökonsekvensbedömning förutsätts Uppföljning av konsekvenserna 63 6 Rapportering om deltagande och bedömning av konsekvenserna Dokument under planeringens gång Planbeskrivningens innehåll 66 Presentationsblad 71 6

7 5 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning 1 Inledning

8 Inledning 1 Enligt Finlands grundlag hör till demokratin att den enskilde har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling Det allmänna skall verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön Markanvändnings- och bygglagen (132/1999, MBL) förutsätter i enlighet med grundlagen ett öppet och interaktivt arbetssätt inom planeringen av områdesanvändningen Växelverkan och bedömning av planens konsekvenser är enligt lagen centrala element i planläggningen Det gäller att allt mera målmedvetet skapa förutsättningar för att planens innehåll och konsekvenser samt övriga centrala frågor i ett tillräckligt tidigt skede diskuteras med alla som berörs Ett öppet arbetssätt förutsätts också i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) I enlighet med kapitlen 2-4 i denna handledning är målet en planläggningsprocess där inte bara planerarna av områdesanvändningen utan också sakkunniga inom andra förvaltningsområden samt representanter för näringslivet, invånarna, markägarna och medborgarorganisationerna kommer med insatser och synpunkter Förfarandena för väx- elverkan anpassas enligt behov och krav i respektive planläggningssituation I enlighet med kapitel 5 skall planen basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna av genomförandet av planen, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, utredas i nödvändig omfattning Utredning och bedömning av konsekvenserna skall ingå som ett fast led i planläggningsprocessen Enligt kapitel 6, som beskriver rapportering om deltagande och växelverkan, är det viktigt att materialet i anslutning till utarbetandet av planen är tydligt och åskådligt så att intressenterna får kännedom om planens konsekvenser och har möjlighet att ge respons 8

9 MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas MBL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt som bestäms nedan i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen Myndigheter som bereder planer skall informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den MBL 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen utredas i nödvändig omfattning Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser

10 1 10

11 5 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning 2 Planläggningsprocessen

12 Planläggningsprocessen Faser i landskapsplanläggningen Kontrollen av planläggningsprocessen samt anordnandet av deltagande och bedömning underlättas av att planeringen struktureras i tydliga faser Klara delbeslut bibehåller intresset hos dem som deltar i planläggningen också när planeringen drar ut på tiden Planläggningen inleds i allmänhet med skissering av utgångspunkterna för planen samt uppställande av mål och framskrider via alternativ och planutkast till utarbetandet av det slutliga planförslaget Bedömningen av konsekvenserna preciseras när processen framskrider Intressenternas syn på målen och intressenternas bedömningar av planens positiva och negativa konsekvenser styr för sin del planeringen och beslutsfattandet På basis av de beslut som fattas under processens gång kan planeringsprocessen indelas i faser som följer: Under inledningsfasen uppgörs ett arbetsprogram för planen samt ett program för deltagande och bedömning Dessutom ordnas samråd mellan myndigheterna om utgångspunkter och mål för planen Det informeras om att planen har anhängiggjorts I slutet av inledningsfasen informeras om programmet för deltagande och bedömning (PDB) och bereds möjlighet för respons Under målfasen definieras målen för utarbetandet av planen utgående från landskapets egna utvecklingsbehov, de utgångspunkter som de riksomfattande målen för områdesanvändningen tillhandahåller, de diskussioner som förts med intressenterna och intressenternas yttranden Målen kan preciseras ytterligare och vid behov ändras under de följande arbetsskedena Under beredningsfasen görs behövliga utredningar och utformas planalternativ samt bedöms deras konsekvenser tillsammans med intressenterna I slutet av fasen framläggs alternativen jämte utredningar samt annat beredningsmaterial som berör planen Under förslagsfasen utarbetas ett planförslag utgående från den respons som fåtts under beredningsfasen och eventuella tilläggsutredningar Bedömningen av konsekvenserna preciseras och en planbeskrivning utarbetas Fasen avslutas med att planförslaget framläggs Om planförslaget ändras på 12

13 väsenliga punkter efter att det varit till påseende skall det framläggas på nytt Under godkännandefasen behandlas anmärkningar och utlåtanden som inlämnats om förslaget, ordnas myndigheternas samråd och görs behövliga rättelser i planförslaget Planen godkänns av landskapsfullmäktige och förs till miljöministeriet för fastställelse Under fastställandefasen bedömer miljöministeriet planens laglighet och fastställer planen i dess helhet eller lämnar den delvis eller helt utan fastställelse Under fastställandefasen kan justerande rättelser fortfarande göras vid ministeriet och, med förbundets samtycke, smärre ändringar Under uppföljningsfasen följer förbundet med hur planen genomförs samt vilka ändringar som behövs 1 2 Uppgifter Fas Definition av utgångspunkter och mål utgångspunkter mål Inled- Mål Be- För- Godkän- Fast- Uppning redning slag nande ställande följning Huvudsaklig tidpunkt för uppgiften 3 Planering av planens innehåll alternativ förslag plan Utredningar och bedömningar av konsekvenserna utgångsuppgifter Preliminär tidpunkt för uppgiften eller tidpunkt som skall preciseras 4 basutredningar konsekvensutredningar och bedömning 5 Deltagande och växelverkan PDB myndigheternas samråd åsikter och utlåtanden anmärkningar och utlåtanden 6 besvär och utlåtanden Bild 21 Processen för utarbetandet av landskapsplaner 13

14 1 2 Innehållet i faserna beskrivs mera detaljerat under 22 I fråga om snäva planer eller vid behandling av ett avgränsat sakkomplex kan målfasen och beredningsfasen utformas till en helhet Även då är det trots allt viktigt att målen och de viktigaste planlösningarna utformas i växelverkan med intressenterna Planering, bedömning av konsekvenserna och deltagande bildar en helhet där delfaktorerna påverkar varandra Kunskapsmängden växer när processen framskrider Därför bör det också vara möjligt att ändra eller precisera besluten Processen för utarbetandet av landskapsplaner presenteras i stora drag i bild Uppgifter under olika faser i landskapsplanläggningen I avsnitten nedan beskrivs i stora drag landskapsplanläggningens uppgifter under olika faser i planläggningen Presentationen av uppgifterna fokuseras på frågor som är av väsentlig betydelse med tanke på deltagande och bedömning av konsekvenserna Beskrivningen motsvarar närmast processen för helhetslandskapsplaner eller vidsträckta landskapsplaner Innehållet i och tidsplaneringen för de viktigaste uppgifterna presenteras i bild 22 (s ) 221 Inledning Planläggningsprocessen inleds med att ett arbetsprogram samt ett program för deltagande och utvärdering görs upp I början definieras vad och hurdana alternativ som avses bli behandlade i planen Samtidigt definieras också de allmänna målen för planen samt de utgångspunkter som de riksomfattande målen för områdesanvändningen uppställer Behoven av att ändra gällande planer utreds Den befintliga kunskapsbasen kartläggs och aktualiteten kontrolleras Planeringens kommande behov av uppgifter skisseras upp Basutredningar och undersökningar som gjorts för tidigare planer tjänar oftast som utgångsuppgifter också när en ny plan utarbetas En tidtabell planeras samt metoder väljs för hur kunskaperna skall utökas och utredningarna utföras På basis av tillgängliga uppgifter ges en preliminär definition av planens influensområde I det här skedet är en bedömning av konsekvenserna nödvändig uttryckligen för att definiera intressenterna Influensområdet bör vara tillräckligt vidsträckt så att informationen når intressenterna redan när planen börjar utarbetas Influensområdet kan preciseras under processens gång när det fås nya och mera detaljerade uppgifter Samtidigt kan också gruppen av intressenter preciseras Deltagande och växelverkan planeras med beaktande av behövliga behandlingstider 14

15 Enligt markanvändnings- och byggförordningen (MBF) anordnas det första samrådet mellan myndigheterna när planläggningen inleds Den lämpligaste tidpunkten är när utkasten till arbetsprogrammet samt programmet för deltagande och bedömning står till förfogande De myndigheter som samråder är miljöministeriet, den regionala miljöcentralen och förbundet på landskapsnivå Till samråd skall också kallas de myndigheter vars verksamhetsområde planen kan beröra Samråd ordnas för att klarlägga de riksomfattande mål och övriga centrala mål som ansluter sig till utarbetandet av planen Det är också skäl att behandla innehållet i programmet för deltagande och bedömning Det centrala innehållet i den promemoria som upprättas över resultaten av diskussionerna kan fogas till de mål och utgångspunkter för planeringen som presenteras i programmet för deltagande och bedömning I syfte att reglera utgångspunkterna för planen samt deltagandet och bedömningen är det i allmänhet skäl att redan i det här skedet också diskutera med de övriga intressenterna Om programmet för deltagande och bedömning informeras i allmänhet i slutet av inledningsfasen i samband med att planen anhängiggörs Intressenterna skall beredas tillfälle att ge respons 222 Mål Under målfasen fås respons på programmet för deltagande och bedömning Härvid gäller det också att besluta om programmet bör ses över Målen i planen styr i hög grad den senare planeringen Diskussioner med intressenterna och samarbete är därför speciellt viktiga under denna fas Diskussioner med intressenterna kan föras tex enligt ekonomisk region På så sätt kan man främja diskussionen om strategier och mål Samtidigt får man också ett värdefullt innehåll för planeringen Under denna arbetsfas utreds också olika myndigheters mål närmare De utvecklingsstrategier för landskapet som ingår i landskapsöversikten är också viktiga utgångspunkter för landskapsplanen Målen och utvecklingsstrategierna konkretiseras som mål för markanvändningen och dimensioneringen Den önskade utvecklingen i landskapet kan åskådliggöras med hjälp av en sk utvecklingsbild En av uppgifterna under målfasen är också att identifiera behov som gäller fler än en kommun samt landskapets behov Ett väsentligt led i målfasen är att kartlägga problem i nuläget och se över de basuppgifter som ligger till grund för utarbetandet av planen Problemen i nuläget kartläggs utgående från befintliga kunskaper och eventuella tilläggsutredningar Även detta är förenat med gestaltning av olika intressesyn

16 1 2 vinklar och olika intressenters respons i fråga om problemen Beskrivningen och analysen av nuläget kan tillgodogöras som ett led i den planbeskrivning som utformas senare samt som en av utgångspunkterna för konsekvensutredningarna Kartläggning av svagheter, styrkor, hot och möjligheter (fyrfältsanalys) har etablerat sig som ett arbetssätt som är bekant för landskapsplanläggare, förtroendevalda och intressenter Fyrfältsanalysen är ett bra instrument för att inleda diskussioner om olika intressen och mål Uppgifterna preciseras och utökas i samarbete med olika myndigheter Material som samlats in i samband med utarbetandet av tidigare planer och regionutvecklingsprogram utgör en viktig del av uppgifterna Uppgifterna uppdateras på behövliga punkter och eventuella kunskapsbrister avhjälps Om de godkända målen informeras i enlighet med programmet för deltagande och bedömning Ett sammandrag över diskussionerna och målen offentliggörs tex på förbundets hemsidor 223 Beredning Syftet med fasen är att nå en lösning som bäst uppfyller målen för planen samt kraven på innehållet enligt markanvändnings- och bygglagen De alternativ som undersöks kan hänföra sig till övergripande lösningar i planen, tex befolkningstillväxt, utveckling av regionstrukturen eller strukturen hos nätverket av grönområden eller lokalisering av funktioner med skadliga verkningar, tex vägsträckningar, eller syftet med och läget för utvecklingsområden Under beredningsfasen har utredning av konsekvenserna speciellt stor betydelse På basis av utredningen och bedömningen av konsekvenserna kan olika parter och intressenter ta ställning till bla valet av alternativ och innehållet i planen Intressenternas syn på utvecklingen av planområdet, alternativen och konsekvenserna kan inhämtas på flera olika sätt Graden av aktivitet i arrangemangen för deltagande kan variera från samplanering till kommentering av beredningsmaterialet Samråd mellan myndigheterna eller andra former av nära kontakter mellan olika myndigheter är också viktiga under den här fasen Under planeringens gång kan man fatta delbeslut, med hjälp av vilka planeringen styrs i önskad riktning Om alternativ gallras bort under planeringen, krävs tydliga motiveringar Alternativ samt centrala planeringslösningar i planen bör dock väljas slutgiltigt först under förslagsfasen efter det att beredningsmaterialet varit framlagt, då responsen på beredningsmaterialet, i sin helhet, står till förfogande För att deltagandet skall lyckas förutsätts tillräcklig information För att väcka intresse behövs också offentlig debatt i pressen och massmedierna Deltagandet bör inlemmas som ett fast led i planberedningen 16

17 Utöver övriga tillfällen för deltagande är det skäl att genom framläggning av beredningsmaterialet bereda alla intressenter och medlemmar i kommunerna i landskapet tillfälle att uttrycka sin åsikt I detta sammanhang även utlåtandena begäras En välgjord preliminär planbeskrivning förbättrar möjligheterna att delta Planbeskrivningen skall innehålla en tydlig presentation av de centrala utgångspunkterna för planen, motiveringarna till de viktigaste lösningarna och en jämförelse med uppställda mål I planbeskrivningen lönar det sig också att beskriva landskapsplanens noggrannhet och rättsverkningar 224 Förslag Utarbetandet av planförslaget inleds på basis av de planer som utarbetats och den respons på beredningsmaterialet som fåtts under de föregående faserna Ett sammandrag görs över åsikterna och utlåtandena om beredningsmaterialet I detta sammanhang väljs också det alternativ som skall ligga till grund för den slutliga planen samt övriga planeringsprinciper som är centrala för utarbetandet av planen Det är också tänkbart att lösningarna till vissa delar senareläggs och fattas i slutet av förslagsfasen Arrangemangen för deltagande bör då riktas uttryckligen till de viktigaste frågor som fortfarande saknar lösning Planförslagets konsekvenser bedöms med hjälp av tidigare utredningar Bedömningen och utredningarna kompletteras enligt behov Sättet att genomföra planen planeras och ansvarsområdena i fråga om genomförandet förtydligas Åtgärder för att minska olägenheterna för miljön utreds och ett program för kontroll av konsekvenserna görs upp Landskapsplanedokumenten färdigställs så att de innehåller en landskapsplanekarta jämte bestämmelser och en beskrivning av landskapsplanen jämte bilagor Resultaten av utredningen och bedömningen av konsekvenserna samt alternativen och grunderna för utgallringen presenteras i planbeskrivningen I slutet av fasen framläggs landskapsplaneförslaget officiellt och utlåtanden begärs om förslaget Om framläggningen informeras Det är viktigt att fasens betydelse framhävs genom en så omfattande och åskådlig information som möjligt inom planens hela influensområde 225 Godkännande Planförslaget skall hållas offentligt framlagt i kommunerna i minst 30 dagar Under denna tid har medlemmarna i kommunerna i förbundet på landskapsnivå och intressenterna rätt att lämna in anmärkningar Ett sammandrag görs över anmärkningarna och utlåtandena Förbundets motiverade bemötande av anmärkningarna ges

18 1 UPPGIFTER Meddelande om anhängiggörande samt information om programmet för deltagande och bedömning MBF 30, MBL 63 Inledning Mål Beredning Framläggning av beredningsmaterialet MBF 30 2 Definition av utgångspunkter och mål Planering av planens innehåll Utgångspunkter och allmänna mål för utarbetandet av planen Utgångspunkter som uppställs i de riksomfattande målen för områdesanvändningen MBL 24, MBL 28 Preliminär kartläggning av alternativ Mål och utvecklingsstrategier för områdesanvändningen i landskapet Konkretisering av strategierna i form av markanvändningsoch dimensioneringsmål Utredning av möjligheterna att realisera målen och samordning av målen Utformning av utvecklingsbilder Översyn av målen Planering av alternativ Utkast till landskapsplan Utredningar och bedömning av konsekvenserna Kartläggning av befintlig kunskapsbas och bedömning av behov av att ändra planerna Preliminär identifiering av konsekvenser och definition av influensområdet Programmering av utredningar av konsekvenserna Kartläggning av problem i nuläget Kartläggning av svagheter, styrkor, hot och möjligheter Uppdatering och komplettering av basutredningarna Utredningar som tjänar jämförelse och bedömning av alternativ MBL 9, MBF 1 Bedömning av konsekvenser och jämförelse av alternativ Deltagande och växelverkan Beslut Information Rapportering Definition av intressenter MBL 62 Planering och val av förfaranden för deltagande och växelverkan Myndigheternas samråd MBL 66, MBF 11 Beslut om utarbetande av planen, dess omfattning och sakinnehåll Godkännande av arbetsprogrammet och programmet för deltagande och bedömning Meddelande om anhängiggörande Information om programmet för deltagande och bedömning MBL 63 Arbetsprogram Program för deltagande och bedömning MBL 63 Promemoria över myndigheternas samråd Utredning av myndighetsinstansernas mål Invånarnas och näringslivet mål Godkännande av målen Beslut om översyn av arbetsprogrammet och programmet för deltagande och bedömning Information om utgångspunkter och mål MBL 62 Vid behov information om precisering av arrangemangen för deltagande Mål Samarbete mellan myndighetsinstanser Dialog och samarbete i tex verkstäder och förhandlingar Presentation och framläggningar av alternativ och konsekvenser för att utreda intressenternas åsikter, och utlåtanden MBF 30 Gallring bland alternativen Beslut om framläggning av beredningsmaterialet Information om möjlighet att framföra åsikter MBF 30 Jämförelse av alternativ jämte val- och gallringskriterier Sammandrag över åsikter och utlåtanden Övrigt beredningsmaterial och preliminär planbeskrivning Bild 22 Faser i landskapsplanläggningen och landskapsplanläggningens uppgifter 18

19 Förslag Framläggande av planförslag MBL 65 Godkännande Godkännande av plan MBL 31 Fastställande Beslut om fastställände MBL 31 Uppföljning 1 Översyn av målen Uppnående av uppställda mål Målens aktualitet och eventuella ändringar MBF 2 Utarbetande av förslag till landskapsplan Planering av minskningen av olägenheter för miljön Gestaltning av genomförbarhet, tidsplanering och ansvar Färdigställande av förslaget Bedömning av planens aktualitet MBL 27, MBF 2 Beaktande av planen vid detaljerad planläggning och planering av projekt 2 Bedömning av planförslagets konsekvenser MBL 9, MBF 1 Bedömning av uppnåendet av målen Åtgärder för att minska olägenheterna för miljön Programmering av uppföljningen av konsekvenserna Vid behov precisering och komplettering av utredningar Bedömning av planens laglighet Eventuella tilläggsutredningar Uppföljning av genomförande och konsekvenser 3 Åsikter och utlåtanden om beredningsmaterialet Framläggande av planförslaget MBL 65 Myndighetsinstansernas samråd Beslut om beaktande av åsikter och utlåtanden Val av alternativ Godkännande av planförslag Information om framläggning av förslag och om rätt att lämna anmärkningar MBF 12 Anmärkningar och utlåtanden om planförslaget MBF 13 Myndigheternas samråd MBF 11 Beslut om beaktande av anmärkningar och utlåtanden samt myndigheternas samråd Godkännande av plan MBL 31 Information om beslut om godkännande MBL 67 Besvär hos miljöministeriet Myndighetsinstansernas samråd Ministeriernas utlåtanden Landskapsförbundets bemötanden av utlåtanden och besvär Hörande med anledning av eventuella ändringar Beslut om fastställelse MBL 31 Justerande rättelser och smärre ändringar MBL 31 Områden som fastställts och områden som lämnats utan fastställelse MBL 31 Anvisningar för fortsatt planering Information om beslut om fastställelse MBF 14, MBF 95 Besvär hos högsta förvaltningsdomstolen Utlåtanden om besvär Respons på planen och genomförandet av den Högsta domstolens beslut med anledning av besvär Behov av att se över landskapsplanen Information om genomförande av planen och behov av ändringar 4 5 Planförslag jämte beskrivningar Sammandrag över åsikter och utlåtanden under förslagsfasen Sammandrag och bemötanden av anmärkningar och utlåtanden Promemoria över myndigheternas samråd Landskapsplan jämte beskrivningar och bilagor MBL 29, 30, MBF 9, 10 Beslut av miljöministeriet eller statsrådet Uppföljningsrapporter 6 19

20 1 2 för kännedom till dem som begärt det Sammandraget över utlåtandena och anmärkningarna bör också finnas tillgängligt för alla på förbundets hemsidor Myndigheternas samråd anordnas för andra gången mellan miljöministeriet, den regionala miljöcentralen och förbundet på landskapsnivå De myndigheter som deltagit i myndigheternas samråd under inledningsfasen inkallas samt övriga myndigheter vars verksamhetsområde planen kan beröra Förslaget färdigställs på basis av eventuella tilläggsutredningar och med beaktande av anmärkningarna, utlåtandena och resultaten av myndigheternas samråd Om det i detta skede görs väsentliga ändringar i planen, skall planen framläggas på nytt, dvs man återgår till förslagsfasen Landskapsplanen godkänns av förbundsfullmäktige Efter godkännandet förs planen till miljöministeriet för fastställelse Om godkännandet av landskapsplanen informeras så som anges i programmet för deltagande och bedömning 226 Fastställelse Beslut av förbundsfullmäktige kan överklagas hos miljöministeriet Miljöministeriet inhämtar utlåtande om landskapsplanen av de ministerier som saken gäller Ministeriet begär att förbundet på landskapsnivå skall bemöta utlåtandena och besvären Efter att ha fått bemötandena kan miljöministeriet sammankalla myndigheterna till samråd i syfte att utreda behov av ytterligare utredningar, ändringar eller justerande rättelser Justerande rättelser görs enligt ministeriets beslut, och med samtycke av förbundet gör ministeriet smärre ändringar Angående ändringar skall de höras vars fördel eller rätt direkt berörs av ändringen Om ministeriernas ståndpunkter skiljer sig från varandra i väsentliga avseenden, skall miljöministeriet föra saken till statsrådets allmänna sammanträde för avgörande Miljöministeriet skickar beslutet om fastställelse till förbundet Efter det skall förbundet i enlighet med MBF 95 sända den fastställda landskapsplanen till de ministerier som planen berör samt till den regionala miljöcentralen, lantmäteribyrån, förbunden på landskapsnivå för områden som gränsar till landskapsplaneområdet, kommunerna och byggnadstillsynsmyndigheterna i landskapsplaneområdet samt enligt behov till andra myndigheter Landskapsplanen träder i kraft när beslutet om fastställelse har kungjorts i kommunerna inom landskapsplanens område i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i dessa kommuner 227 Uppföljning Beslutet om fastställelse kan besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen Faktorer som påverkar områdesanvändningen i landskapet bör följas kontinu- 20

21 5 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning erligt Uppföljningen gäller särskilt hur planen genomförs och hur målen uppnås samt hur kommunernas planläggning och andra planer för områdesanvändningen anpassas till landskapsplanen Konsekvensernas utfall bör också följas särskilt om planen innehåller förpliktelser eller bestämmelser om detta Förbundet bör också följa intressenternas respons på landskapsplanen På så sätt kan också nya behov eller aspekter komma fram Information om genomförandet av planen och om ändringsbehov kan göras tex med hjälp av ett meddelande om planläggningen vid förbundet på landskapsnivå Om uppföljningen och dess resultat kan också rapporteras som ett led i förbundets verksamhetsberättelse eller genom en särskild uppföljningsrapport Landskapsstatistiken kan också innehålla uppgifter som är centrala med tanke på uppföljningen Resultaten av uppföljning i anslutning till landskapsplanläggningen kan också behandlas som ett led i uppföljningen av landskapsöversikten

22 1 2 22

23 5 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning 3 Program för deltagande och bedömning

24 Program för deltagande och bedömning Syftet med programmet för deltagande och bedömning Det centrala syftet med markanvändningsoch bygglagen är att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas För att målet skall nås har i lagen inlemmats ett krav på utarbetande av ett särskilt program för deltagande och bedömning Förutsättningar för en öppen och interaktiv planläggning och ett bra slutresultat skapas med hjälp av programmet för deltagande och bedömning Programmet anger regler för samarbete och hjälper invånare, myndigheter och föreningar att finna sin roll i planprocessen Med hjälp av programmet kan förfarandena för växelverkan och bedömningen av planens konsekvenser anpassas till olika faser i planarbetet på ett ändamålsenligt sätt Intressenterna informeras i allmänhet om programmet för deltagande och bedömning samtidigt som det meddelas att planläggningen har inletts Möjlighet att delta skall erbjudas redan i början av planeringen, då det ännu inte finns några lösningar och möjligheterna att påverka är reella Deltagande på ett tidigt stadium gör det möjligt att beakta intressenternas mål och synpunkter när planen bereds och minskar behovet av anmärkningar i slutet av planeringen samt sökande av ändring i beslut MBL 63 Program för deltagande och bedömning När en plan utarbetas skall ett med avseende på planens syfte och betydelse nödvändigt program för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser utarbetas i ett tillräckligt tidigt stadium När frågan om planläggning väckts skall detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen och om förfarandet för deltagande och bedömning Informationen skall ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens syfte och betydelse Informationen kan också ges i samband med informationen om planläggningsöversikten 24

25 MBF 30 Framförande av åsikter när planer bereds I 62 markanvändnings- och bygglagen avsedd möjlighet för intressenter att framföra sina åsikter när en plan bereds kan ges genom att beredningsmaterialet läggs fram och intressenterna ges möjlighet att skriftligen eller muntligen framföra sina åsikter inom en viss tid eller vid ett särskilt möte om planen eller på något annat lämpligt sätt I detta sammanhang kan även andra kommunmedlemmar framföra sina åsikter Möjligheten att framföra åsikter skall kungöras på ett sätt som fungerar med hänsyn till intressenternas tillgång till information och som fastslagits i programmet för deltagande och bedömning Om inte något annat sätt att informera anses vara lämpligt med beaktande av omständigheterna, kungörs saken i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs Meddelandet skall dock alltid publiceras i minst en dagstidning med allmän spridning på orten Det som i 2 mom föreskrivs om information iakttas i tillämpliga delar även i fråga om sådan information om att planläggning har inletts som avses i 63 markanvändnings- och bygglagen, om inte denna information ges i samband med informationen om planläggningsöversikten 32 Stommen för innehållet i programmet för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är ett officiellt dokument som definierar de principer för och sätt att genomföra deltagande och växelverkan som skall iakttas när planen utarbetas och konsekvenserna av planen bedöms Där framförs också de centrala konsekvenserna av planen och hur de avses bli bedömda Nedan följer en kort presentation av stommen för innehållet i programmet för deltagande och bedömning De saker som tas upp bör alltid ingå i programmet Landskapsplanens innehåll och planområdet Landskapsplanen ges ett namn och de kommuner som hör till planområdet konstateras Planområdet presenteras också på en karta, av vilken framgår administrativa gränser samt behövlig terränginformation, benämningar, centra och trafiknätet Det redogörs för vad planen gäller och vilka saker som redan tagits upp i tidigare planer Det konstateras särskilt om det är fråga om en helhetslandskapsplan eller ett delområde, tex en landskapsplan som gäller en stadsregion eller en etapplan som gäller enbart bestämda funktioner

26 1 2 3 Utgångspunkter och mål för planeringen De utgångspunkter som markanvändningsoch bygglagen samt de riksomfattande målen för områdesanvändningen uppställer för planeringen presenteras Likaså presenteras de mål och utgångspunkter som förbundet uppställer för planeringen samt redogörs för vilka alternativ som avses bli undersökta Det redogörs för befintliga planer och beslut som är centrala med tanke på utarbetandet av planen Dessutom anges landskapsplanens roll som ett led i planeringen på landskapsnivå samt landskapsplanens rättsverkningar Influensområde En preliminär avgränsning av influensområdet presenteras Det är skäl att särskilt observera att influensområdet i allmänhet sträcker sig utanför planområdet och också till det angränsande landskapets område Kartan över influensområdet syftar till att få intressenterna att observera hur vittgående konsekvenserna är och vilka som berörs av planen och dess konsekvenser Avgränsningen preciseras när planeringen framskrider Intressenter Intressenterna och de som särskilt berörs av planen anges Tabell 31 kan användas som hjälp vid grupperingen Förfaranden för deltagande och sätt att informera Förfaranden för växelverkan i anslutning till utarbetandet av planen beskrivs Av planen skall också framgå var man kan få information om planläggningen De massmedier och tidningar där annonser publiceras anges Det uppges hur man kommer att informera om möjligheten att framföra åsikter och anmärkningar I detta sammanhang anges också hur intressenterna informeras om preciseringar och ändringar i arrangemangen för deltagande och bedömning Myndigheternas samarbete Principerna för myndigheternas samarbete beskrivs Utöver lagstadgade samråd mellan myndigheterna presenteras också övriga förhandlingar och kontakter mellan myndigheterna Konsekvenser som skall utredas och metoder för bedömning av konsekvenserna Det anges vilka konsekvenser som skall utredas Centrala utredningar gällande området presenteras och det redogörs för till vilka delar bedömningen av konsekvenserna huvudsakligen kan basera sig på befintlig information och till vilka delar nya utredningar behövs De konsekvenser som skall utredas kan klassificeras enligt MBF 1 eller noggrannare 26

27 Det redogörs för i vilket skede, med vilka metoder och vem som skall utreda konsekvenserna Intressenternas möjligheter att delta i bedömningen av konsekvenserna under olika faser i utarbetandet av planen beskrivs Planläggningens gång, beslutsfattande och möjligheter att påverka En tidtabell uppgörs av vilken särskilt framgår behandlingen av planen, planering och bedömning i anslutning till planen samt möten i anslutning till deltagande och tidpunkter för lämnande av respons Dessutom nämns hur man får information om tidtabellen i fortsättningen Tidtabellens noggrannhet anpassas till den noggrannhet med vilken processen kan planeras på förhand Kontaktinformation Kontaktinformation till förbundet på landskapsnivå, bla adresser och telefonnummer samt förbundets hemsida på Internet 33 Egenskaper hos ett bra program för deltagande och bedömning Ett bra program för deltagande och bedömning är ett koncist sammandrag över väsentlig information i anslutning till deltagande och bedömning av konsekvenserna Programmet för deltagande och bedömning är ett verktyg som omspänner hela planeringsprocessen Förfarandena för deltagande och bedömning kan dock preciseras under planeringens gång Det är speciellt viktigt att observera att det skall informeras särskilt om enskilda möten för deltagande och bedömning, framläggningar samt möjligheter att framföra åsikter eller anmärkningar Ett högklassigt program för deltagande och bedömning är Begripligt Av programmet framgår hur, var och när man kan delta och vem som kan delta Följdriktigt Av programmet framgår vilka saker som hänför sig till varandra, vad som påverkar vad och vem som svarar för respektive sak Öppet Centrala motiveringar och utgångspunkter anges, bla vad som redan beslutats och hur pass bindande besluten är Opartiskt Alla intressentgrupper kan delta under de olika faserna Aktiverande Av programmet framgår sådant som är viktigt med tanke på utvecklingen av området och intressenternas möjligheter att påverka Avseende bör särskilt fästas vid följande frågor: Är skaran av intressenter övergripande? Hur når informationen olika grupper av intressenter? Hur lämpar sig arrangemangen för deltagande och valda metoder för olika grupper?

28 1 2 3 Erbjuds tillfälle att delta i ett tillräckligt tidigt stadium? Har intressenterna möjlighet att påverka definitionen av problem i nuläget, utformningen av mål samt definitionen och valet av alternativ som skall undersökas? Kan intressenterna påverka hur konsekvenserna bedöms och vilka bedömningskriterier som används? Utreds alla väsentliga konsekvenser? Har bedömningsmetoderna presenterats? Hur hänför sig landskapsplaneplaneringen till annan planering i området och förutsätter en tillräcklig bedömning av konsekvenserna till vissa delar ytterligare uppgifter om den mera detaljerade planeringen? Granskas konsekvenserna på ett tillräckligt vidsträckt område? Anlitas tillräcklig sakkunskap för bedömningen och är de metoder som används tillbörliga? 34 Definition av intressenterna Intressentskapet ges en bred definition i markanvändnings- och bygglagen Intressenter är markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (MBL 62 ) När planläggningen inleds måste det utredas vem som i det aktuella planprojektet är sådana intressenter som avses i lagen I varje landskap finns särskilda intressenter som är kännetecknande för landskapet och som i allmänhet har identifierats redan i samband med tidigare områdesplanering Dessutom gäller det att finna de intressenter som särskilt bör fås med i beredningen av planen Sådana nyckelgrupper är tex de som särskilt berörs av planens konsekvenser, parterna i en känd tänkbar konflikt och planens genomförare En preliminär granskning av planens konsekvenser är till hjälp när det gäller att identifiera intressenterna och definiera behov av samarbete Då framgår vilka saker planen påverkar och hur långt dess konsekvenser sträcker sig (se punkt 57) I praktiken är det omöjligt att dra upp en skarp gräns mellan intressenter och övriga Det är därför bättre att intressenterna ges en vid definition i stället för en alltför snäv avgränsning och att man genom god information ser till att informationen om att planläggningen inleds och om olika faser i planläggningen når potentiella intressenter De som bor på planområdet och markägarna i planområdet är alltid intressenter Intressenter är likaså de som förfogar över området tex genom ett långvarigt arrendeavtal Intressentskapet för dem som arbetar eller idkar en näring på planområdet och för dem som bor utanför området och äger mark bestäms via planens konsekvenser 28

29 Markägare De vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen Markägare och -innehavare på planområdet Markägare och -innehavare av område utanför planområdet Invånare i planens influensområde Företag och näringsidkare Personer som arbetar eller går i skola i området De som anlitar företagens och inrättningarnas tjänster Kommuner i landskapets område Grannförbund och kommuner som påverkas av planen Myndigheter inom statens centralförvaltning, tex Museiverket, Forststyrelsen, Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket Myndigheter inom regionförvaltningen, tex arbetskrafts- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna, landskapsmuseerna, skogscentralerna, vägdistrikten, försvarsförvaltningen, länsstyrelserna samt de regionala social- och hälsovårdsmyndigheterna Riksomfattande intresseorganisationer, tex Torvindustriförbundet Sammanslutningar på landskapsnivå, tex distriktsbyråerna för Finlands Naturskyddsförbund, handelskamrarna och skogscentralerna Sammanslutningar och föreningar på regional eller lokal nivå Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, tex energiverk, vattenverk och bolag som svarar för datakommunikation Sammanslutningar som företräder markägarna Sammanslutningar som företräder invånarna, tex byaråd, boendeföreningar eller deras takorganisationer samt fritidsorganisationer Sammanslutningar som företräder näringsidkarna Bild 31 Exempel på intressenter i landskapsplanläggningen Myndigheterna är intressenter i sådana fall då planeringen berör deras verksamhetsområde Sådana myndigheter är bla kommunerna i planområdet samt grannförbunden och de kommuner som påverkas av planen Intressenter i landskapsplanläggningen är också myndigheter verksamma inom statens centralförvaltning och affärsverk som kan 6 29

30 1 2 3 jämställas med dem, tex Museiverket, Forststyrelsen, Vägförvaltningen, Banförvaltningscentralen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket, samt myndigheter inom regionförvaltningen, tex arbetskrafts- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna, landskapsmuseerna, skogscentralerna, vägdistrikten, länsstyrelserna samt de regionala social- och hälsovårdsmyndigheterna Även sammanslutningar är intressenter när planeringen berör deras verksamhetsområde Sammanslutningarna kan vara föreningar eller bolag Viktiga intressenter i landskapsplanläggningen är i synnerhet sådana sammanslutningar som verkar på landskapsnivå, tex distriktsbyråerna för Finlands naturskyddsförbund och handelskamrarna Viktiga bolag med tanke på utvecklingen av landskapet är tex bolag som svarar för datakommunikationen och energidistributionen eller vattentjänsterna i området Intressenter är också sådana sammanslutningar på lokal nivå som företräder invånarna, tex byaråd, boendeföreningar samt fritidsorganisationer och miljöföreningar Även intresseorganisationer på riksnivå, tex Torvindustriförbundet, kan vara intressenter i landskapsplanläggningen MBL 62 Växelverkan när planer bereds Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds skall ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken MBF 8 Samarbete vid utarbetande av landskapsplan Förbund på landskapsnivå skall vid utarbetandet av en landskapsplan i tillräcklig mån samarbeta med berörda kommuner, statliga myndigheter och andra parter som är centrala med avseende på landskapsplanläggningen Vid beredningen av ett beslut om att utarbeta en landskapsplan delområdesvis enligt 27 2 mom markanvändnings- och bygglagen skall berörda kommuner höras 30

31 35 Intressenternas rättigheter och besvärsrätt Markanvändnings- och bygglagen tillskriver intressenterna rättigheter i fråga om rätten att få information, deltagande och påverkan Intressenterna skall informeras om att planläggning inleds samt ges tillfälle att delta i beredningen av planen, bedöma konsekvenserna och uttala sin åsikt om planen under beredningen Intressenterna och medlemmarna i kommunerna i landskapet skall beredas tillfälle att göra anmärkningar om planförslaget när det är offentligt framlagt Intressentskapet är inte förenat med direkt besvärsrätt i fråga om planen Rätten att överklaga planen är dock så vidsträckt att den också omfattar största delen av intressenterna Besvärsrätten bestäms enligt MBL 191 Utöver vad som i 92 kommunallagen bestäms om besvärsrätt, har den regionala miljöcentralen och andra myndigheter i ärenden som hör till deras verksamhetsområde rätt att överklaga ett beslut som gäller godkännande av en plan Besvärsrätt tillkommer också kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser Dessutom har en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde och inom det geografiska område där sammanslutningen är verksam rätt att överklaga ett beslut som gäller godkännande av en plan I fråga om ett beslut som gäller godkännande av en landskapsplan tillkommer besvärsrätt också en riksomfattande sammanslutning när det är fråga om huruvida något strider mot riksomfattande mål för områdesanvändningen Enligt 92 kommunallagen (365/1995) får besvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna inom landskapsområdet Kommunmedlemmar är enligt 4 kommunallagen kommuninvånarna, samt samfund, institutioner och stiftelser som har hemort i kommunen samt de som äger eller besitter fast egendom i kommunen Det är skäl att observera att begreppet part enligt kommunallagen är snävare än begreppet intressent enligt markanvändnings- och bygglagen Å andra sidan bör man lägga märke till att rätten att överklaga planen gäller för bla alla invånare i landskapet oavsett planens konsekvenser och planområdets omfattning Som intressenter betraktas enligt markanvändnings- och bygglagen bara de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen I synnerhet i fråga om en plan som utarbetats delområdesvis kan besvärsrätt då tillkomma också flera sådana personer som inte kan betraktas som intressenter Ändring i ett beslut som gäller godkännandet av en landskapsplan kan sökas hos miljöministeriet (MBL 188 ) Besvär över ministeriets beslut om fastställelse kan ytterligare anföras hos högsta förvaltningsdomstolen

32 1 Besvär kan anföras på den grunden att beslutet strider mot lag (7 förvaltningsprocesslagen) När en landskapsplan helt eller delvis lämnats utan fastställelse har någon annan än förbundet på landskapsnivå eller kommunen inte rätt att söka ändring (MBL 191 )

33 5 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning 4 Anordnande av deltagande och växelverkan

34 1 Anordnande av deltagande och växelverkan Metoder som lämpar sig för landskapsplanläggningen Inom landskapsplanläggningen behandlas så vidsträckta områden och antalet intressenter är så många att deltagande på bred front och tillräcklig växelverkan förutsätter att massmedierna används effektivt En särskild utmaning för landskapsplanläggningen är att skapa förutsättningar för medborgarorganisationerna att delta i beredningen av planen Å andra sidan skall också enskilda personer erbjudas möjligheter att delta Aktiviteten i fråga om deltagandet kan höjas genom möten i de ekonomiska regionerna eller i regionerna För ändamålet kan också utses samarbetsgrupper, med hjälp av vilka informationsgången mellan näringslivet och invånarna samt å andra sidan sakkunniga och förtroendevalda på lokalnivå, kommunnivå och nivån för den ekonomiska regionen säkerställs och underlättas Bestämmelsen i MBL 27 2 mom syftar också till att beakta lokala förhållanden och förbättra informationsgången I momentet sägs att när en landskapsplan utarbetas delområdesvis skall ett organ tillsättas vid förbundet på landskapsnivå för att styra beredningen av planen Organets medlemmar skall föreslås av de berörda kommunerna De metoder som används vid deltagande och växelverkan skall väljas enligt planens innehåll, influensområdets omfattning samt andra särdrag i anslutning till planläggningen De metoder som används bör bidra till att så många av intressenterna som möjligt kan nås genast när planen börjar utarbetas Det bör observeras att viljan att delta i allmänhet är störst mot slutet av planeringen då planlösningarna har konkretiserats I det skedet återstår dock bara begränsade möjligheter att påverka lösningarna Olika arrangemang för deltagande och växelverkan kompletterar i allmänhet varandra Metoderna för deltagande och växelverkan kan klassificeras enligt grad av växelverkan i metoder som lämpar sig för förmedling av information, inhämtande av information, dialog och samarbete (bild 41) En del av metoderna lämpar sig väl för utarbetandet av helhetslandskapsplaner i sådana fall då de disponibla resurserna är goda En del av metoderna lämpar sig för behandling av specialfrågor eller motstridiga mål En del av förfarandena föreskrivs i lag eller förordning 34

35 Förmedling av information meddelande tidningsannons kungörelse kommunens planläggningsöversikt brev förbundets hemsida broschyr, presentationsblad utställning framläggning informationstillfällen pressmeddelande presskonferens lokalradio, -TV Dialog planeringsmottagning öppna dörrar planeringsstation utställningsjour dialog på förbundets webbsidor informations- och diskussionsmöte myndigheternas samråd stugkväll diskussionsgrupp smågruppsarbete seminarium terrängsyneförrättning Inhämtande av information skriftlig åsikt anmärkning utlåtande responskort förfrågan intervju diskussionsgrupp diskussionsforum på förbundets hemsida framläggning informations- och diskussionsmöte pressuppföljning Samarbete landskapsforum samarbetsgrupp samrådsgrupp, -möte planeringsgrupp samarbete mellan myndigheter medling i konflikter verkstad framtidsverkstad Bild 41 Metoder för växelverkan indelade enligt grad av växelverkan De understreckade formerna för deltagande och växelverkan lämpar sig vanligen väl för landskapsplanläggningen 5 En del av metoderna lämpar sig bara om antalet intressenter är litet eller om planen är snäv Förfaranden för deltagande och växelverkan i landskapsplanläggningen är användning av förbundets hemsidor, olika informations-, presentations- och diskussionstillfällen i anslutning till teman kring planens innehåll och bedömning av konsekvenserna Till förfarandena för växelverkan hör också framläggningar, myndigheternas samråd samt inhämtande av åsikter och utlåtanden, vilka föreskrivs särskilt i lagstiftningen Av förfarand- 6 35

36 ena för deltagande och växelverkan har i denna handledning särskilt preciserats och förtydligats förfaranden gällande information och framläggningar (42), utlåtanden (43), myndigheternas samråd (44) och övrigt samarbete mellan myndigheterna (45) Att använda hemsidorna på Internet är en bra metod i synnerhet då uppgifterna om planeringen och bedömningen av konsekvenserna preciseras eller ändras under planläggningens gång Det är en utmaning att hålla intressenternas intresse vid liv För detta förutsätts regelbundna uppdateringar eller information om när ny information har dykt upp på sidorna Med hjälp av en möjlighet att skicka e-post som fogats till hemsidorna kan intressenterna ställa frågor som förbundet kan svara på genom ett svar som riktar sig till alla Med hjälp av Internet kan man också ordna olika förfrågningar I anslutning till webbsidorna kan man öppna en diskussionskanal där intressenterna kan utbyta åsikter och information Förbundet bör då aktivt delta i diskussionen Så kallade landskapsforum eller landskapsdagar kan ordnas i synnerhet när målen för landskapsplanen skisseras upp och tyngdpunktsområdena i planläggningen definieras Ett sådant storskaligt evenemang är motiverat också när konsekvenserna av alternativen har utretts Verkstäder i de ekonomiska regionerna, vilka koncentrerar sig på ett bestämt område eller ämnesområde, är speciellt användbara när en landskapsplan utarbetas delområdesvis Under de olika faserna i utarbetandet av planen kan planeringsmaterialet jämte åskådliggöranden samlas till en obemannad utställning, dit det är lätt för intressenterna att komma och begrunda situationen Bemannade utställningar och planeringsstationer betjänar i sin tur dialogen mellan planerarna och intressenterna Utställningslokalen kan finnas vid förbundet och i kommunerna inom planeringsområdet I egenskap av utrymmen som är öppna för alla lämpar sig även offentliga utrymmen, tex bibliotek, för presentation av meddelanden och material som gäller planläggningen I sådana lokaler nås också personer som inte aktivt följer planläggningen Tidningsannonser och kungörelser i tidningarna drunknar ofta på tidningssidorna om de inte görs synligare eller om intressenterna inte på basis av annan information är beredda på annonser i tidningarna Ett brev är ett effektivt och personligt medel när man vill nå ett begränsat antal intressenter, tex de vilkas insats särskilt behövs för planering av planlösningar eller bedömning av konsekvenserna Också broschyrer eller presentationsblad lämpar sig för distribution till särskilda grupper eller till begränsade områden Meddelanden och informationsmöten är effektiva när speciellt viktiga frågor behandlas Utmaningen består i att göra också sådan planering som gäller positiva saker till en nyhet Information i rätt tid till lokaltidningarna och tidningarna i landskapet samt 36

37 lokalradion utgör ett led i processen för förmedling av det önskade meddelandet till intressenterna 42 Information och framläggningar 421 Meddelande om anhängiggörande samt information om programmet för deltagande och bedömning När frågan om planläggning har väckts skall detta meddelas så att intressenterna har möjlighet att få information om utgångspunkterna för planläggningen och om förfarandet för deltagande och bedömning (MBL 63 ) Anhängiggörandet skall meddelas på ett sätt som fungerar med hänsyn till intressenternas tillgång till information Om inte något annat sätt att informera anses vara lämpligt med beaktande av omständigheterna, kungörs saken i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs (MBF 30 ) Meddelandet skall dock alltid publiceras i minst en dagstidning med allmän spridning i landskapet Om planens influensområde sträcker sig utanför landskapsområdet, skall detta beaktas när informationens omfattning planeras Om det finns många intressenter behövs det i allmänhet också andra sätt att informera, tex informationsmöten, tidningsartiklar och tidningsannonser eller publicering på förbundets hemsida Om programmet för deltagande och bedömning inte kan offentliggöras i sin helhet i samband med meddelandet om att frågan om planläggning har väckts, underrättas intressenterna om var de kan bekanta sig närmare med planen Intressenternas skall beredas möjlighet att ge respons på programmet för deltagande och bedömning Förbundet på landskapsnivå skall informera om att landskapsplan har börjat utarbetas samt om faserna i planläggningen så, att kommunen kan informera om landskapsplanläggningen i sin planläggningsöversikt eller på annat lämpligt sätt Förbundet skall informera kommunerna inom sitt område om sina aktuella planer och om andra åtgärder som påverkar kommunernas områdesplanering, den byggda miljön och styrningen av byggande 422 Deltagande i beredning av planen Enligt markanvändnings- och bygglagen skall planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds ordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken Förfarandena för deltagande och sätten att informera presenteras i programmet för deltagande och bedömning Om beredande av tillfälle att framföra åsikter infor

38 meras också på ett i programmet för deltagande och information konstaterat sätt som fungerar med tanke på intressenternas tillgång till information Det är viktigt att möjlighet att delta erbjuds redan i början av planläggningen, då möjligheterna att påverka planens innehåll är som bäst Utgångspunkterna samt de centrala målen för planen presenteras i programmet för deltagande och bedömning Det är viktigt att informera om målen och diskutera offentligt Intressenterna skall också beredas tillfälle att ge respons på målen och utgångspunkterna för planeringen Under beredningen av planen riktas informationen särskilt till de områden som berörs av planlösningarna I samband med landskapsplanläggning är antalet intressenter så stort att allas möjlighet att delta i utarbetandet av planen kan säkerställas bara genom att beredningsmaterialet framläggs och genom att intressenterna bereds tillfälle att skriftligen framföra sin åsikt inom en viss tid 423 Offentlig framläggning av planförslag Förslaget till landskapsplan skall hållas offentligt framlagt i kommunerna i planområdet under minst 30 dagar Berörda kommuners medlemmar och intressenterna har rätt att göra anmärkning mot planförslaget (MBF 12 ) De som gjort en anmärkning och som skriftligen har begärt det och samtidigt uppgett sin adress skall underrättas om förbundets motiverade ställningstagande till den framförda åsikten Framläggning av förslaget och rätten att göra anmärkning skall kungöras i samma ordning som kommunala tillkännagivanden offentliggörs i de berörda kommunerna, om inte sakens betydelse förutsätter mera omfattande information I landskapsplanen upptas i allmänhet saker som förutsätter mera omfattande och övergripande information Om planens konsekvenser sträcker sig till ett annat landskapsområde, skall avseende fästas vid att också intressenterna på det andra landskapsområdet har möjlighet att få information om den offentliga framläggningen 424 Meddelande om godkännandet av en plan Information om ett beslut om godkännandet av en plan skall utan dröjsmål sändas till de kommunmedlemmar samt de som gjort en anmärkning och som när planen var framlagd begärde det skriftligen och samtidigt uppgav sin adress Har den skrivelse där begäran framställdes flera undertecknare, kan information om att planen godkänts sändas till enbart den första undertecknaren Den första undertecknaren ansvarar för att informationen förmedlas till de andra undertecknarna 38

39 43 Utlåtanden Behovet av utlåtanden under inlednings-, mål- och beredningsfasen vid utarbetandet av en plan är beroende av planens innehåll och omfattning samt de metoder för växelverkan som används Som utgångspunkt kan dock allmänt taget anses att utlåtanden begärs om mål i anslutning till planen och om framlagt beredningsmaterial Dessutom kan det vara motiverat att särskilt begära utlåtanden om alternativ eller andra centrala planeringsprinciper beträffande planen Enligt markanvändnings- och byggförordningen skall utlåtande om förslaget till landskapsplan begäras av den regionala miljöcentralen, de kommuner som saken berör, förbunden på landskapsnivå för de områden som gränsar till planområdet och enligt behov andra myndigheter och sammanslutningar som är centrala med avseende på landskapsplanen (MBF 13 ) Myndigheter och sammanslutningar som är centrala med avseende på planen är i praktiken också intressenter De har redan tidigare deltagit i beredningen av planen, tex vid möten för allmänheten, i myndigheternas samråd eller genom att direkt till vissa delar delta i produktion och planering av informationsmaterial som ligger till grund för planen Vid välorganiserad växelverkan har deras synsätt stått till förfogande redan när planen beretts Med hjälp av utlåtande om förslaget till landskapsplan försöker man särskilt kontrollera hur tidigare framförda synpunkter har kunnat beaktas i planförslaget och om det fortfarande finns sådana frågor, skillnader i synsätt eller konflikter som förutsätter åtgärder 44 Myndigheternas samråd 441 Syftet med myndigheternas samråd Om myndigheternas samråd i samband med landskapsplanläggning bestäms i MBL 66 och MBF 11 Myndigheternas samråd utgör ett centralt led i växelverkan och samarbetet mellan statliga myndigheter och förbunden på landskapsnivå samt styrningen av landskapsplanläggningen När en landskapsplan utarbetas skall förbundet på landskapsnivå enligt lagen upprätthålla kontakt med miljöministeriet och den regionala miljöcentralen Miljöministeriet, den regionala miljöcentralen och förbundet på landskapsnivå skall tillsammans med andra berörda myndigheter samråda för att klarlägga de riksomfattande mål och övriga centrala mål som ansluter sig till planen Syftet är att säkerställa förbundet på landskapsnivå på ett tillräckligt tidigt planeringsstadium får kännedom om den statliga miljöförvaltningens och de övriga myndigheternas mål Genom förhandlingarna får å andra sidan också myndigheterna kännedom om och kan påverka bla sådana saker som upptas i landskapsplanen och som myndig

40 heterna enligt lag skall försöka främja efter det att planen fastställts 442 Anordnande av och tidpunkt för myndigheternas samråd Enligt MBF 11 omfattar landskapsplanläggningen två lagstadgade samråd mellan myndigheterna Förbundet på landskapsnivå skall komma överens med miljöministeriet om anordnande av samråd och ge in det material som behövs för samrådet När myndigheternas samråd planeras beaktas utöver markanvändnings- och bygglagen även bla lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Myndigheternas första samråd enligt markanvändnings- och byggförordningen ordnas när planläggning inleds Den lämpligaste tidpunkten för det första samrådet infaller när utkasten till arbetsprogrammet samt till programmet för deltagande och bedömning enligt MBL 63 står till förfogande Det andra samrådet enligt markanvändnings- och byggförordningen, vilket gäller planförslaget, ordnas efter det att planförslaget varit offentligt framlagt och anmärkningar och utlåtanden om förslaget har erhållits I det samrådsmaterial som skickas på förhand skall ingå ett sammandrag av förbundet över anmärkningarna och utlåtandena samt ett utkast till hur de skall beaktas Om sådana väsentliga ändringar som leder till att förslaget framläggs på nytt görs i planförslaget efter samrådet om förslaget skall också myndigheternas samråd ordnas på nytt Om orsakerna till ändringarna redan behandlats vid tidigare samråd mellan myndigheterna och om inga nya aspekter för klarläggande av riksomfattande och andra centrala mål framkommit i samband med framläggningen behöver dock inget samråd mellan myndigheterna anordnas 443 Instanser som kallas till samråd Till samråd skall förbundet på landskapsnivå utöver miljöministeriet och den regionala miljöcentralen även kalla de övriga myndigheter vars verksamhetsområde saken kan beröra Förbundet håller nästan oavbrutet kontakt med kommunerna under planprocessen Om landskapsplanen särskilt berör en viss kommun eller kommungrupp kan det dock bli nödvändigt att bereda kommunerna eller kommunen i fråga tillfälle att delta i myndigheternas samråd Vid behov kan även sådana övriga instanser kallas vars verksamhet planen särskilt kan beröra, tex regionala eller riksomfattande elproducent- eller distributionsbolag eller samkommuner som sköter den regionala avfallshanteringen Om planen gäller samernas hembygdsområde skall också sametinget kallas till samråd 40

41 444 Frågor som behandlas vid myndigheternas samråd Myndigheternas första samråd (inledande samråd) 9 Utredning och bedömning av konsekvenserna 10 Tidtabell för planläggningen Myndigheternas andra samråd (samråd om förslag) 1 Myndigheternas första samråd anordnas för att klarlägga riksomfattande mål och övriga centrala mål som ansluter sig till utarbetandet av planen Vid samrådet bör också övriga centrala utgångspunkter för utarbetandet av planen samt planer för förfaranden för deltagande och bedömning behandlas Exempelförteckning över frågor som i allmänhet bör behandlas vid myndigheternas samråd: 1 Situationen i fråga om områdesplaneringen i landskapet 2 Definition av planeringsuppgiften, det centrala innehållet i planen och alternativen 3 Riksomfattande mål för områdesanvändningen som ansluter sig till planen 4 Andra centrala mål som ansluter sig till utarbetandet av planen och planeringsbehov 5 Avgränsning av planområdet, planens influensområde och intressenter 6 Utgångspunkter och basutredningar i anslutning till utarbetandet av planen 7 Planerade förfaranden för deltagande och växelverkan 8 Samarbete mellan myndigheterna när planen utarbetas Under det andra samrådet är målet att utreda hur riksomfattande och övriga centrala mål har uppnåtts med hjälp av planen, hur inlämnade anmärkningar och utlåtanden kan beaktas och hur eventuella konfliktsituationer kan lösas Det är också skäl att ta upp tillbörligheten och tillräckligheten beträffande förfarandet för deltagande och växelverkan samt utredningarna och konsekvensbedömningarna Frågor som behandlas är således: 1 Utlåtandena och beaktandet av dem 2 Anmärkningarna och beaktandet av dem 3 Förfarandena för deltagande och växelverkan samt deras tillräcklighet 4 Uppnåendet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och övriga mål 5 Konsekvensbedömningarnas resultat samt tillbörligheten och tillräckligheten i fråga om utredningarna och bedömningen 6 Eventuella behövliga ändringar i innehållet eller utformningen 7 Anordnandet av uppföljning av genomförandet av planen Enligt markanvändnings- och byggförordningen skall en promemoria upprättas över

42 myndigheternas samråd Av promemorian framgår de centrala frågor och ställningstaganden som varit aktuella vid samrådet Genom promemorian säkerställs en tillräcklig informationsgång mellan olika myndigheter 45 Annat samarbete mellan myndigheterna Enligt MBF 8 skall vid utarbetandet av en landskapsplan förbundet på landskapsnivå i tillräcklig mån samarbeta med berörda kommuner, statliga myndigheter och andra parter som är centrala med avseende på landskapsplanläggningen Ett intensivt samarbete mellan myndigheterna redan före myndigheternas lagstadgade samråd och i synnerhet när planen bereds under tiden mellan myndigheternas samråd av är yttersta vikt På så sätt säkerställs att planer som görs upp på olika håll beaktas på ett tidsenligt sätt när landskapsplanen utarbetas Samtidigt ombesörjs att de berörda myndigheter som är viktiga för genomförandet av planen så tidigt som möjligt informeras om avgöranden som träffas i samband med planläggningsprocessen Ett särskilt behov av samarbete och samråd mellan myndigheterna under beredningsfasen kan uppkomma om konflikter kan väntas uppstå mellan olika parter eller om flera alternativ framförts, varvid det är ändamålsenligt att valet av alternativ behandlas tillsammans med olika myndighetsinstanser Behov av samråd kan också uppkomma om nya betydande behov av områdesreserveringar har framkommit under planeringens gång När planer utarbetas gäller det att också beakta sådana samrådsplikter någon annanstans i lag som eventuellt berör saken I tex 9 sametingslagen (974/1995) föreskrivs skyldighet att förhandla med samtinget om vissa vittsyftande och viktiga åtgärder, bla gällande samhällsplanering på samernas hembygdsområde Samarbete som betjänar utarbetandet av landskapsplaner kan också hänföra sig till utarbetandet av landskapsöversikter eller regionutvecklingsprogram 46 Intressenternas och de sakkunnigas roll vid utarbetandet av landskapsplanen och bedömningen av konsekvenserna Förbundet på landskapsnivå svarar för utarbetandet av planen samt för basutredningarna och konsekvensutredningarna i anslutning till planen Planläggningen skall dock ordnas så att de som berörs av planen har möjlighet att delta i beredningen och bedöma planens konsekvenser Invånarna samt representanter för föreningar och näringslivet kan delta i planeringen och bedömningen av konsekvenserna bla genom att föra fram egna mål, avgränsningar och accentueringar Intressenterna förfogar också ofta över uppgif- 42

43 Bild 42 Olika intressen som gäller områdena och konsekvenserna av planlösningarna kan åskådliggöras tex med hjälp av en konfliktkarta över området 5 ter om sin närmiljö som är värdefulla med tanke på bedömningen av konsekvenserna Deltagandet i bedömningen av planens konsekvenser sker tex i verkstäder på regionnivå och vid gemensamma bedömningsseminarier för hela planområdet Information om konsekvenserna och deras betydelse kan också samlas in genom förfrågningar och med hjälp av responssystem på förbundets webbsidor Det är förnuftigt att ordna bedömning som gäller särskilda grupper i samarbete med organisationer och föreningar som företräder dem Utredningar som gjorts av sakkunniga 6 43

44 1 Invånare, föreningar och näringsliv Kännedom om planens konsekvenser Planerare och personer med sakkunskap och bedömning av konsekvenserna Mål Basutredningar 2 Avgränsningar och accentueringar Avgränsning av influensområdet och preliminärä konsekvensutredningar 3 Kännedom om konsekveserna Kompletterande konsekvensutredningar Bedömningar av konsekvenserna Planens konsekvenser 4 Bild 43 Olika parters roll i konsekvensbedömningen vid förbundet på landskapsnivå och uppgifter som fåtts av intressenterna bildar tillsammans de uppgifter som behövs vid bedömningen av planens konsekvenser Förbundet kan ha ett omfattande nätverk av kontaktpersoner, vilket stöder miljökonsekvensbedömningen Ur nätverket kan utses en grupp som mera intensivt deltar i bedömningen I bedömningsgruppen kan finnas företrädare för bla miljöförvaltningen, medlemskommunerna, förbundet och olika sammanslutningar Varje plan har sina särdrag och karaktäristiska konsekvenser Vilka konsekvenser planen har är å andra sidan beroende av planområdets egenskaper Samarbete mellan intressenterna och den sakkunniga person eller expertgrupp som känner området leder därför till planlösningar som kan godtas av så många som möjligt 44

45 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning 5 Bedömning av konsekvenserna

46 Bedömning av konsekvenserna Bedömningens syfte och uppgifter Planen skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar Med hjälp av dem bör man kunna bedöma betydande direkta och indirekta verkningar av genomförandet av planen Utredningen och bedömningen av konsekvenserna syftar till att ge planerarna, intressenterna och beslutsfattarna information om konsekvenserna av genomförandet av planen, deras betydelse samt möjligheterna att lindra skadliga verkningar Bedömningens viktigaste uppgift är att stöda beredningen och valet av planlösningar Genom att jämföra de positiva och negativa verkningarna av olika alternativ kan man finna godtagbara lösningar på basis av vilka planeringen framskrider Vid bedömningarna utreds också om skadliga verkningar kan förebyggas eller lindras Dessutom granskas hur de mål som uppställts för planen och kraven på innehållet i planen uppfylls MBL 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen utredas i nödvändig omfattning Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser MBF 1 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för: 1) människors levnadsförhållanden och livs miljö; 46

47 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet; 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna; 4) region- och samhällsstrukturen, samhällsoch energiekonomin och trafiken; 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund 52 Planens influensområde Planens influensområde omfattar förutom planområdet också sådana områden utanför planområdet där den planerade områdesanvändningen har betydande konsekvenser Influensområdet kan vara ett administrativt område, såsom ett landskap, en ekonomisk region, en kommun, eller ett funktionellt område, såsom ett pendlingsområde, eller en miljöhelhet, såsom ett avrinningsområde, eller en kombination av dessa Områdesreserveringar i närheten av landskapsgränsen påverkar ofta grannlandskapen Också betydande ändringar i områdesanvändningen på annat håll i landskapsplaneområdet kan utöver planområdet också beröra grannlandskapen Avrinningsområden följer inte administrativa gränser Åtgärder och begränsningar som gäller ett vattendrag kan därför ha väsentliga konsekvenser för flera landskapsområden Betydande verksamhet, tex stora handelscentras verkningar i fråga om tillgången på tjänster, har väsentliga konsekvenser som ofta sträcker sig till flera kommuners områden, i vissa fall även till grannlandskapet Influensområdet definieras preliminärt i början av planeringen Influensområdets avgränsning och intressenterna preciseras när planeringen och konsekvensbedömningen framskrider Landskapsplaneområde INFLUENSOMRÅDE Bild 51 Landskapsplaneområde och planens influensområde I exemplet har det vattenkraftverk som anvisats i landskapsplanen konsekvenser för hela avrinningsområdet; nedströms tex genom att hindra anadroma fiskars vandring I det övre loppet inverkar regleringen av vattendraget på hur fritidsbebyggelsen på strandområdena använder stränderna

48 Bedömning av konsekvenserna som ett led i planläggningsprocessen landskapsplan som beredas gällande regionplan eller landskapsplan nuvarande markanvändning Bedömning av konsekvenserna ingår som ett fast led i planläggningsprocessen Bedömningen planeras och programmeras som ett led i uppgörandet av arbetsprogrammet för planen genast i början av planeringen I programmet för deltagande och bedömning presenteras vilka konsekvenser som skall bedömas och hur bedömningen genomförs samt hur de som berörs av planen kan delta i beredningen och bedömningen av planen Processen för bedömning av konsekvenserna inleds när planen börjar utarbetas Basutredningarna i planen kan användas som utgångsmaterial och jämförelseuppgifter för konsekvensutredningarna I början tar bedömningen fasta på utredning och planering i anslutning till utformningen av alternativ Bedömningen fokuseras i takt med att antalet alternativ krymper Konsekvenserna bedöms i växelverkan med intressenterna Genom arrangemang för deltagande och växelverkan stöds möjligheterna för dem, vars förhållanden sannolikt påverkas av lösningarna, att bedöma alternativens konsekvenser ur sitt perspektiv innan områdesanvändningslösningarna väljs Vid bedömningarna klarläggs intressenternas intressen och uppfattningar om konsekvensernas betydelse Med hjälp av bedömning av konsekvenserna kan man åskådliggöra betydelsen av områdesanvändningslösningarna i planen, i synnerhet med hänsyn till områden som är känsliga för konsekvenserna eller ur olika intressenters perspektiv För utarbetandet av en plan förutsätts i allmänhet att olika alternativ undersöks En jämförelse av alternativen blir då ett central Bild 52 Konsekvenserna av den landskapsplan som bereds jämförs med den nuvarande markanvändningen och den gällande region- eller landskapsplanen 48

49 6 Deltagande och bedömning av konsekvenser i landskapsplanläggning beståndsdel i bedömningen Vid bedömningen skall man också alltid jämföra den gällande planen och den plan som bereds (bild 52) Som alternativ kan granskas bla samhällsstrukturella modeller som tar sikte på en helt annorlunda utveckling, varvid också konsekvenserna av alternativen kan avvika betydligt från varandra Det är också ofta nödvändigt att utreda alternativ för lokaliseringen och dimensioneringen av enskilda projekt och olika typer av områdesreserveringar 54 Behövliga undersökningar och utredningar En landskapsplan skall i enlighet med MBL 9 basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar så att konsekvenserna av genomförandet av planen kan identifieras, förutses och beaktas i tillräcklig mån när planen utarbetas och godkänns Konsekvensutredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser När landskapsplanen utarbetas skall de omständigheter som nämns i kraven på innehållet i landskapsplanen och de utredningar dessa förutsätter beaktas i den utsträckning landskapsplanen i egenskap av översiktlig plan förutsätter (MBL 285 ) Utgångsuppgifterna och basutredningarna tillhandahåller en utgångspunkt för definition av de områdesanvändningsfrågor som skall lösas och för utarbetandet av planen samt står som grund för nödvändigheten av de områdesreserveringar som anvisas i planen Bästa möjliga planeringslösning söks i sin tur med hjälp av konsekvensutredningar och bedömning Till de utgångsuppgifter som behövs vid utarbetandet av planen hör uppgifter om bla region- och samhällsstrukturen i pla Utgångsuppgifter Utgångsuppgifter Basutredningar för utarbetandet av planen Utgångsuppgifter Basutredningar Konsekvensutredningar 5 Bild 53 Uppgifterna kompletteras när planeringen framskrider 49

50 nens och dess influensområde, befolkningsuppgifter, miljöns tillstånd och ekologisk hållbarhet, arrangemang för trafik och teknisk service, vatten- och marksubstanstillgångar, ekonomi och näringsliv, landskapet, naturvärden, kulturarvet, rekreation, utvecklingsperspektiv för området och om andra avgöranden som träffas i planläggningen Under inledningsfasen i planeringsprocessen kartläggs tillgänglig information för planeringen (bild 53) Behovet att komplettera uppgifterna diskuteras vid myndigheternas samråd under inledningsfasen Kompletteringen av uppgifterna fortsätter med hjälp av basutredningar som är väsentliga med tanke på innehållet i planen En del av uppgifterna kvarstår i oförändrad form under hela planläggningen, en del kompletteras utgående från ytterligare uppgifter av intressenterna och på basis av utredningar När kunskapen fördjupas förbättras möjligheterna att nå bättre planlösningar som kan godtas av så många parter som möjligt De konsekvensutredningar som behövs för utarbetandet av planen koncentreras till beredningsfasen, då också växelverkan med intressenterna är som mest omfattande 55 Konsekvenser som skall bedömas och konsekvensernas betydelse Betydande direkta och indirekta konsekvenser av genomförandet av planen bedöms i fråga om de omständigheter som nämns i MBF 1 Bedömningen producerar dessutom information om vilka konsekvenser genomförandet av planen har i fråga om kraven på innehållet enligt MBL 28 Kraven på innehållet i planen tillhandahåller en utgångspunkt för de verkningar som bör eftersträvas De betydande konsekvenserna av genomförandet av planen bedöms i fråga om: - människors levnadsförhållanden och livsmiljö - jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet - växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna - region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken - stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön I landskapsplanläggningen granskas verkningarna för människors levnadsförhållanden och livsmiljö bla med hänsyn till hälsan och trivseln i livsmiljöerna samt samhällenas funktionsduglighet Landskapsplanen kan ha betydande konsekvenser för bla tillgången på tjänster, bevarandet av rekreationsområden, spridningen av utsläpp och idkandet av näringar Till de viktigaste konsekvenserna för naturtillgångarna hör olägenheter i anslutning till användning av torv-, grus- och bergstillgångar samt intressekonflikter mellan tex tryggande av att grundvatten bildas och grustäkt Centrala frågor att klarlägga med hänsyn till vattnet är tex vattenkvalitetsfrågor beträffande vidsträckta vattendrag samt 50

51 risker och verkningar för tillgången på hushållsvatten Verkningar för luften och klimatet kan ha sin upprinnelse i direkta utsläppskällor men också i indirekta utsläpp till följd av den trafikökning som uppkommer när samhällsstrukturen splittras Centrala frågor att utreda med hänsyn till växt- och djurarter gäller tryggandet av en skyddsnivå som är gynnsam för livsmiljöerna samt bevarandet och förstärkningen av skyddade och andra helheter som är betydande för naturen Allmänt taget kan konsekvenserna anses vara betydande, om förekomsten av en art eller naturtyp inte längre är möjlig i området på lång sikt Splittring eller förenhetligande av samhällsstrukturen är centrala frågor att klarlägga Hit hör också att upprätthålla en balanserad, ändamålsenlig och fungerande samhällsstruktur och att trygga förutsättningarna för utveckling Det gäller bla att ha klart för sig om den anvisade markanvändningen eller områdesanvändningsprincipen stöder en samhällsstruktur där trafikbehovet inte ökar Likaså gäller det att klarlägga interaktionsförhållandena mellan trafiksystemet och samhällsstrukturen samt verksamhetsbetingelserna för kollektivtrafiken och den lätta trafiken Trafiksäkerhet på allmän nivå hör också till de frågor som skall utredas Centrala konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön hänför sig till bevarandet av övergripande landskaps- och kulturmiljöer på riksnivå eller som omfattar fler kommuner än en En i planen anvisad områdesanvändning eller områdesanvändningsprincip orsakar en förändring eller upprätthåller en situation som kan ha negativa eller positiva konsekvenser Verkningen kan vara direkt eller indirekt För att kunna bedöma de indirekta och direkta konsekvenserna måste man klarlägga åtminstone de konsekvenskedjor som är centrala med tanke på de betydande konsekvenserna av den anvisade områdesanvändningen På grund av omfattningen av de frågor som tas upp i landskapsplanläggningen är det också viktigt att bedöma sådana konsekvenser som upprepas och anhopas När konsekvenserna granskas är det skäl att också fästa avseende vid den allmänna utvecklingsgång som inte är beroende av landskapets lösningar, tex den allmänna ekonomiska tillväxten eller befolkningens åldrande Landskapsplanens konsekvenser skall bedömas med fokusering på dess betydande konsekvenser Frågan om konsekvensernas betydelse begrundas med hänsyn till respektive form av områdesanvändning och i förhållande till de olika intressentgrupperna Konsekvensernas sannolika betydelse påverkas i synnerhet av: Den förändring som den planerade områdesanvändningen medför - konsekvensernas styrka och skadlighet - influensområdets omfattning - konsekvensernas tidpunkt, längd, upprepade förekomst och återställande - anhopningen av konsekvenserna - konsekvensernas sannolikhet

52 Bild 54 Betydelsen av en konsekvens är relaterad till områdets värde och känsliga karaktär samt till storleken på den förändring som orsakas På bilden ökar betydelsen när färgen blir mörkare Influensområdets egenskaper och känsliga karaktär - särdrag i naturen - kulturmiljön och särdrag i landskapet - verkningar och risker för människors hälsa - nuvarande och planerad markanvändning i influensområdet Konsekvenserna är som mest betydande när det är fråga om en stor förändring på ett känsligt område Förändring orsakad av planerad områdesanvändning Med förändring orsakad av planerad områdesanvändning avses en i planen anvisad ändring i relation till den befintliga miljön, övriga planer och beslut samt den gällande landskaps- eller regionplanen Om den ändring av områdesanvändningen som anvisas i planen är stor förutsätts sannolikt närmare utredningar och bedömningar än i samband med en smärre ändring På grund av förändringar i miljön eller eventuellt föråldrade tidigare planer krävs det en genomgång av alla enskilda områdesanvändningsformer och reserveringar Utredningarna preciseras då i fråga om de objekt som har betydande indirekta eller direkta konsekvenser Samordningen av två eller flera områdesanvändningsformer som påverkar varandra kan öka behoven av bedömning och utredning Betydelsen av en enskild reservering kan vara liten, men de sammantagna konsekvenserna av flera reserveringar kan vara betydande Exempelvis ett enskilt torvtäktsområde bör granskas som ett led i hela avrinningsområdets sammantagna verkan för vattendraget Målområdets egenskaper och känsliga karaktär Målområdet kan vara värdefullt tex på grund av naturvärden, landskapet, kulturmiljön, skyddet av grundvatten eller andra egenskaper som är känsliga för förändringar Redan en liten ändring som planen orsakar kan ha betydande konsekvenser för ett känsligt område Också andra egenskaper hos området än miljö- eller naturvärden kan stå i strid med den planerade områdesanvänd- 52