Bilaga 2. Forskningsplan. Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Bihandledare Kjerstin Almqvist Agneta Schröder

Transkript

1 Bilaga 2 Forskningsplan Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Huvudhandledare Lars Kjellin Författare Mikael Selvin Bihandledare Kjerstin Almqvist Agneta Schröder

2 Bakgrund Den svenska sjukvården eftersträvar en delaktig patient och denna fråga har varit central de senaste decennierna vilket har lett till en större tydlighet i regelverket vad gäller patientens möjligheter till delaktighet i sin vård (Patientsäkerhetslagen 2011, SOSFS 2012:9). Det är viktigt att betona att alltid utgå från patientens behov och resurser vilket framgår i Florin, Ehrenberg & Ehnfors (2006) studie om delaktighet bland patienter inom somatisk vård. Resultatet visar att endast 20% av de intervjuade patienterna kände att de varit lagom involverade i sin vård medan 41% hade önskat att fått vara mer delaktiga och 39% mindre delaktiga. Det visar att upplevelsen av delaktighet är subjektiv och varierar från person till person. Bäst är det om information utbyts i en dialog mellan patient och personal så att patienten hela tiden känner att möjligheten finns att aktivt medverka i sin vård (Socialstyrelsen, 2011). Rättspsykiatrisk vård är en vårdform med mycket särskilda förutsättningar. Patienterna är inte frivilligt vårdade utan har efter att begått ett brott blivit överflyttade till rättspsykiatrisk vård i stället för kriminalvård. Majoriteten av patienterna inom rättspsykiatrisk vård har utöver psykisk sjukdom stora sociala problem som exempelvis saknad av bostad och sysselsättning, bristfälligt nätverk och en ansträngd ekonomi. Många har också ett pågående eller före detta missbruk. Detta innebär att behandlingen blir komplex och mångfacetterad (Kristiansen & Strand, 2010). Den rättspsykiatriska patienten ställs i de allra flesta fall inför en lång vårdtid och för att uppfylla villkoren för utskrivning ställs stora krav på förändringar. All forskning om förändrings- och motivationsarbete tyder på att patientens egen motivation till förändring är av avgörande betydelse. För att följsamheten till vården ska bli god visar den samlade kunskapen att ett patientcentrerat arbetssätt och en delaktig patient är av stor betydelse (Socialstyrelsen, 2011). I en intervjustudie med patienter inom allmänpsykiatrisk vård beskriver patienter att vårdkvalitet är att vara delaktig i sin egen vård och behandling genom att exempelvis få information om sitt hälsotillstånd och vilken vårdform man vårdas inom men också att få delta i planeringen av sin egen vård samt rätten till ett självbestämmande över den egna vården (Schröder et al. 2006). Att bli tvångsvårdad innebär att man förlorar sin autonomi och det innebär också en kränkning av patientens integritet. Vårdmiljön är fylld av restriktioner och patienter reagerar initialt för det mesta väldigt negativt på behandlingen. Det är inte ovanligt att missförstånd uppstår där en och samma handling uppfattas på helt olika sätt (Arlebrink, 2010). Tvångsvårdslagstiftningen (LPT 1991:1128 och LRV 1991:1129) säger att tvång ska utövas så skonsamt som möjligt och ska stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Frivillighet ska

3 eftersträvas och patientens vilja och integritet måste alltid sättas i första rummet. All information som kan ges till patienten ska ges till patienten och det är en förutsättning för att känna sig delaktig. Det är viktigt för att kunna delta i beslut men också för att slippa fatta beslut om situationen är exempelvis alltför komplex (Strand, Holmberg, Söderberg, 2009). Begreppet delaktighet är komplext och multidimensionellt och har i litteraturen getts olika innebörd (Cahill, 1998). Bland annat beskrivs faktorer som lärande, kommunikation och mellanmänskliga relationer (Socialstyrelsen, 2003). Delaktighet uppstår genom individens samspel med sin miljö och innebär att vara autonom och bestämma över sitt eget liv (Björck-Åkesson & Granlund, 2004 ). Varje individ är expert på upplevelsen av sin egen ohälsa och har den bästa kännedomen om sin egen kropp och sin egen situation (Socialstyrelsen, 2003). Patienten är dock beroende av andras kompetens, resurser och beslut för att kunna bli delaktig. Detta beskrivs i International Council of Nurses, ICN:s (2005) etiska kod för sjuksköterskor genom att det är sjuksköterskans ansvar att den enskilda individen får tillräcklig information för att kunna ge sitt samtycke till vård och behandling. Studier inom psykiatrisk vård visar att patienterna ofta är missnöjda med sin delaktighet (Björngaard et al, 2007; Eldh et al., 2004; Kuosmanen et al., 2006; Moutossis et al., 2000; Siponen & Välimäki, 2003). Tidigare studier inom allmänpsykiatrisk öppenvård (Schröder et al., 2011), allmänpsykiatrisk slutenvård (Schröder et al., 2010) och rättspsykiatrisk slutenvård (Schröder et al. manuskript accepterat) visar att patienter skattar vårdens kvalitet lågt vad gäller frågor som rör deras delaktighet i vården och den information de får. Ingen tidigare forskning har publicerats om patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Det har däremot publicerats ett fåtal studier som beskriver delaktighet utifrån patientens perspektiv inom den somatiska vården. Inom akutsjukvård (Frank, 2009) menar patienter att delaktighet är att bli sedd, erkänd, involverad och få utrymme. Larsson (2008) kom fram till att delaktighet utifrån patientens perspektiv kan beskrivas i fyra kategorier; tillmötesgående atmosfär, emotionell respons, enighet och rättigheter. Den psykiatriska vården kan inte automatiskt jämföras med den somatiska vården och frågan om delaktighet i en tvångsvårdssituation blir av särskilt intresse med det dilemma som råder; patienten har

4 ingen möjlighet att påverka beslutet om vård men det ska finnas möjlighet till delaktighet när det gäller vårdens innehåll och utformning (Engström, 2008). Hur delaktig kan egentligen en patient känna sig under de förutsättningar som råder inom rättspsykiatrin? Det är därför betydelsefullt att även forskning inom den rättspsykiatriska vården utgör grunden för en beskrivning av vad patienter lägger för innebörd i begreppet delaktighet. För att kunna förbättra patienters delaktighet i den rättspsykiatriska vården behöver vi känna till vad patienter menar med delaktighet. Syfte Att beskriva patienters uppfattningar av delaktighet i den rättspsykiatriska vården. Vetenskapliga frågeställningar Vad innebär egentligen begreppet delaktighet för patienten inom rättspsykiatrisk vård och hur gestaltas detta under de speciella premisser vårdformen innebär? Design och metod Detta är en kvalitativ intervjustudie där en fenomenografisk analysmetod används eftersom det är uppfattningar av ett fenomen som ska beskrivas. Fenomenografi Inom fenomenografin är begreppet uppfattning centralt. Avsikten med den fenomenografiska ansatsen är att analysera människors uppfattning av olika företeelser, inte uppfattningar om olika företeelser. Med uppfattningar om något avser man att människan gör något till föremål för medveten reflektion och förenar en värdering till denna tanke, eller med andra ord att människan har en åsikt om något. Inom fenomenografin är man i stället ute efter att beskriva vad fenomenet betyder för individen och på vilket sätt individen förstår fenomenet och detta kallas individens uppfattning av fenomenet (Uljens, 1989). Datainsamling Intervjuer är den vanligaste metoden att samla in data i fenomenografiska undersökningar och de kan variera från att vara öppna eller semistrukturerade till att vara helt strukturerade. Oavsett struktur finns det inga fasta svarsalternativ och en central utgångspunkt inom fenomenografin är det finns inte ett rätt eller lämpligt svar. Gemensamt inom fenomenografin är att intervjuerna spelas in och skrivs ut

5 ordagrant så nära talspråket som möjligt, det vill säga att man inte bara skriver orden utan även pauseringar, mumlanden eller andra ljud som uppstår under intervjutillfället (Starrin & Svensson 1994). Intervjuaren uppfattas i den kvalitativa intervjun som medskapare till intervjuns resultat. Intervjun utgörs av en interaktion mellan minst två personer där både intervjuare och intervjuperson reagerar på och påverkar varandra (Starrin & Svensson, 1996). Urval och tillvägagångssätt Ungefär patienter fördelat på rättspsykiatriska klinikerna i Örebro och Värmland kommer att ingå i studien och urvalet blir strategiskt då en variation i både kön, ålder, vårdtid och vårdform (rättspsykiatrisk sluten- eller öppenvård) eftersträvas. Inklusionskriterier - Patienter som är inskrivna för rättspsykiatrisk öppen- och slutenvård. Exklusionskriterier - Psykisk ohälsa som omöjliggör deltagande, exempelvis demens, förvirringstillstånd eller akut psykos. Strategiska urvalskriterier är: - Jämn fördelning mellan de olika enheterna på kliniken - Andelen kvinnor ska ungefär motsvara aktuell andel kvinnor på kliniken - Så stor spridning i vårdtid som möjligt - Så stor spridning i ålder som möjligt En kontaktperson på respektive enhet kommer att informera de patienter som uppfyller inklusionskriterierna och de strategiska urvalskriterierna muntligt och skriftligt (bilaga 3) om studien. De patienter som vill veta mer om studien får då uppge till kontaktpersonen hur de vill bli kontaktade av intervjuare (mail, telefon eller personligt möte). Inom en vecka kontaktar intervjuaren patienten och utförligt berättar om studien och det planerade tillvägagångssättet. Om patienten då önskar delta i studien bestäms tid för intervjun som genomförs vid ett tillfälle och beräknas ta minuter. I samband med intervjun lämnar patienten ett skriftligt samtycke (bilaga 6). Intervjuerna sker i lämpliga utrymmen i anslutning till klinikerna alternativt på plats patienten själv väljer om patienten vårdas i rättspsykiatrisk öppenvård. Samma huvudfråga kommer användas till samtliga deltagare; Hur uppfattar

6 du begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård? Vidare ställs frågor i stil med: Hur menar du då? Kan du berätta mer? Vad får dig att säga så? Förklara! Utveckla! En semistrukturerad intervjuguide kommer att användas (bilaga 4). Analys av data Kärnan i analysen är enligt Larsson (1986) jämförelsen mellan likheter och skillnader i informanternas uppfattningar av det undersökta fenomenet. De utskrivna intervjuerna bearbetas och kategoriseras enligt Martons (1994) fyra analysstegsteg. Marton menar att detta förfarande sker växelvis, att man kan gå fram och tillbaka i analysstegen. Steg 1: Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck. I första fasen läses materialet igenom flera gånger för att bli insatt och väl bekant med det. Därefter markeras väsentliga utsagor av deltagarna som svarar mot studiens syfte. Steg 2: Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna. Den andra fasen innebär att på ett systematiskt sätt uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna genom att kontrastera intervjuutsagor mot varandra. Syftet med att analysera uttalandena är att förstå delens relation till helheten. Steg 3: Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier. I tredje fasen jämförs uppfattningarna med varandra och skillnader och likheter identifieras. Det viktiga här är att beskrivningskategorierna ska vara relevanta i förhållande till syftet och på ett tydligt sätt skilja sig från varandra. De får heller inte överlappa varandra. Steg 4: Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet. Fokus i denna fjärde fas är relationen mellan de preliminära beskrivningskategorierna och om de på ett adekvat sätt representerar uppfattningarna.

7 Etiska överväganden Enligt etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden (Vård i Norden, 2005) har forskaren ansvar för att tillvarata deltagarens personliga integritet. Både muntlig och skriftlig information om studien ska ges, vad som är syftet och vilken metod som kommer användas och att deltagandet kan avbrytas när som helst utan påverkan på nuvarande eller kommande vård och behandling. Forskaren ska garantera full sekretess och sörja för att informationen förvaras oåtkomligt för obehöriga. En kodlista kommer upprättas och allt material som rör studien kommer vara inlåst i kassaskåp på Psykiatriskt forskningscentrum i Örebro. En ansökan till Etikprövningsnämnden kommer att göras. Intervjuaren (Selvin) har tidigare jobbat på rättspsykiatriska kliniken i Örebro men slutade där Detta kan innebära vissa fördelar då Selvin är bekant med den miljö patienten vistas i men också att förförståelsen kan påverka forskningsresultatet. Då patientarbetet i Örebro sker genom kontaktmannaskap och att sjuksköterskan är ansvarig för två till tre patienter samtidigt blir de relationerna ofta ganska djupa. Det kan hända att patienter som intervjuaren varit ansvarig sjuksköterska för fortfarande vårdas på kliniken och i så fall blir de automatiskt exkluderade ur studien. Detta för att minimera risken att en stor förförståelse ska kunna påverka forskningsresultatet. Även andra patienter kan veta vem Selvin är men det ska tydligt klargöras att intervjuerna sker i egenskap av doktorand och inte som sjuksköterska. Inget resultat kommer kunna härledas till någon enskild individ och inget av det som kommer fram i intervjuerna kommer att påverka undersökningspersonens framtida vård och behandling eller bemötande. En viss kännedom och tidigare relation kan innebära att undersökningspersonerna känner sig trygga och mer bekväma i intervjusituationen. Selvin har ingen tidigare erfarenhet av rättspsykiatriska kliniken i Värmland och är totalt okänd för undersökningspersonerna vilket kan vara både en fördel och nackdel. En fördel då det kan göra att de lättare kan tala öppet om sina upplevelser av sin vård och behandling eftersom intervjuaren inte har varit eller är involverad i vården. En nackdel då en viss kännedom och tidigare relation kan innebära att undersökningspersonerna känner sig mer trygga och mer bekväma i intervjusituationen. Det kan vara en vinst i att informera undersökningspersonerna om intervjuarens erfarenhet av att ha arbetat inom rättspsykiatrisk vård.

8 Forskningens betydelse Det finns få studier, såväl nationellt som internationellt om rättspsykiatrisk vård och hur patienter uppfattar delaktighet. Denna forskning kommer belysa delaktighet ur patientens perspektiv och förväntas leda till viktiga kunskaper till beslutsfattare och vårdpersonal för att vården ska kunna förbättras. Tidplan Projektet beräknas pågå från januari 2013 till december När etikansökan är godkänd startar intervjuerna vilket beräknas ta cirka tre månader. Därefter börjar analys och rapportskrivande.

9 Referenser Arlebrink J. Etiska aspekter på tvångsvård. I: Skärsäter (red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa på grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur. 2010, sid Björck-Åkesson, Eva; Granlund, Mats (2004) Delaktighet- ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). I: Gustavsson, Anders (red.)(2004) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. Bjørngaard, J.H., Ruud, T., Garrat, A., & Hatling, T. (2007). Patients' experiences clinicians ratings of the quality of outpatient teams in psychiatric care units in Norway. Psychiatric Services, 58, Engström, K. (2008). Delaktighet under tvång: om ungdomars erfarenheter i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Doktorsavhandling, Örebro Universitet. Eldh AC, Ehnfors M, Ekman I. (2004). The phenomena of participation and non-participation in health care--experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing. Sep, 3, Florin J, Ehrenberg A & Ehnfors M (2006). Patient participation in clinical decision-making in nursing: a comparative study of nurses and patients perceptions. Journal of Clinical Nursing 15, Hälso- och sjukvårdsrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Individperspektivet i Socialstyrelsens arbete. Rapport från ett internt projekt. Socialstyrelsen; Kristiansen L, Strand S. Rättspsykiatri. I: Skärsäter (red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa på grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur. 2010, sid Schröder, A., Ahlström G. & Wilde Larsson B. (2006). Psychiatric patient s perceptions of the concept of quality of care in the public psychiatric care: A phenomenograpic interview study. Journal of Clinical Nursing, 15, Schröder, A., Wilde-Larsson, B., Ahlström G. & Lundqvist, L-O. (2010). The psychometric properties of the instrument Quality in Psychiatric Care and descriptions among in-patients. International Journal of Health Care Quality Assurance 23, Schröder, A., Ahlström, G., Wilde-Larsson, B. & Lundqvist, L-O (2011). Psychometric properties of the instrument Quality in Psychiatric Care Out-Patient (QPC-OP). International Journal of Mental Health Nursing, 20, Schröder, A., Ågrim, J.& Lundqvist, L-O. The Quality in Psychiatric Care Forensic In-patient (QPC-FIP): Psychometric properties and patient s view of quality of forensic psychiatric services in Sweden. Journal of Forensic Nursing (Manus accepterat). Siponen U, Valimaki M. (2003). Patients satisfaction with outpatient psychiatric care. Journal of Psychiatric mental Health Nursing, 10,

10 Socialstyrelsen, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Strand S, Holmberg G, Söderberg E. (2009). Den rättspsykiatriska vården. Studentlitteratur, Lund. Svensk sjuksköterskeförening (2005). Översättning av International Council of Nurses, ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Uljens, M. (1989). Fenomenografi forskning om uppfattningar. Studentlitteratur, Lund.

11 Bilaga 1 Intyg från verksamhetschef Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Projektet som ansökan om etikprövning gäller kommer att bedrivas inom Rättspsykiatriska avdelningar i Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting. Personella resurser för projektets genomförande finns i form av adj. professor Kjerstin Almqvist, Psykiatrins FoU-enhet, Landstinget i Värmland, docent Lars Kjellin, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting, Med. Dr, forskare Agneta Schröder, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting och forskare Mikael Selvin, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting. I egenskap av verksamhetschef för Rättspsykiatriska verksamheten i Örebro läns landsting ansvarar jag för att kontaktpersoner kommer att finnas tillgängliga inom kliniken och att tillstånd ges till Selvin, Almqvist, Kjellin och Schröder att tillfråga patienter inom Rättspsykiatrin vid nämnd verksamhet om deltagande i studien. Örebro den Verksamhetschef Agneta Westman Rättspsykiatriska kliniken Örebro Läns Landsting

12 Bilaga 2 Intyg från verksamhetschef Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Projektet som ansökan om etikprövning gäller kommer att bedrivas inom Rättspsykiatriska avdelningar i Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting. Personella resurser för projektets genomförande finns i form av adj. professor Kjerstin Almqvist, Psykiatrins FoU-enhet, Landstinget i Värmland, docent Lars Kjellin, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting, Med. Dr, forskare Agneta Schröder, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting och forskare Mikael Selvin, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting. I egenskap av verksamhetschef för Rättspsykiatriska verksamheten i landstinget i Värmland ansvarar jag för att kontaktpersoner kommer att finnas tillgängliga inom kliniken och att tillstånd ges till Selvin, Almqvist, Kjellin och Schröder att tillfråga patienter inom Rättspsykiatrin vid nämnd verksamhet om deltagande i studien. Karlstad den Verksamhetschef Karin Haster Rättspsykiatriska kliniken, Karlstad Landstinget i Värmland

13 Bilaga 3 Patientinformation Information kring studien Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Förfrågan om deltagande i forskningsstudie Du tillfrågas härmed om deltagande i denna forskningsstudie gällande patienters uppfattningar av delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Studiens bakgrund och syfte Inom sjukvården eftersträvas det att göra patienten så delaktig som möjligt i sin vård och behandling eftersom delaktighet är en viktig del för att nå framgångsrika resultat. Trots detta visar studier att patienter ofta är missnöjda med sin delaktighet. Den rättspsykiatriska vården är speciell eftersom patienten inte vistas där frivilligt och att vårdmiljön innehåller en hel del restriktioner. Det finns få studier som specifikt rör den rättspsykiatriska patientens upplevelser av begreppet delaktighet och mer forskning behövs inom detta område. Resultaten från denna studie kommer till stor nytta i det fortsatta arbetet att förbättra vården. Syftet med studien är att beskriva patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Utformning av studien Om Du efter att läst denna information är intresserad av att veta mer om studien uppger du till kontaktpersonen på avdelningen hur du vill bli kontaktad (mail, telefon eller personligt möte). Inom en vecka kommer jag kontakta dig och informera ytterligare om studien, svara på dina frågor och tillfråga om ditt deltagande. Ditt deltagande är helt frivilligt och vare sig Du väljer att delta eller inte, kommer detta inte att påverka Din fortsatta behandling eller bemötande. Om Du vill avbryta Ditt deltagande kan Du göra det när som helst utan närmare förklaring. Om Du väljer att delta innebär detta en personlig intervju med dig vid ett tillfälle. Om du bestämmer dig för att delta kommer vi överens om plats, datum och tid för intervjun. I samband med intervjun får Du också läsa och skriva under ett skriftligt samtycke på ditt deltagande. Intervjuaren är doktoranden och psykiatrisjuksköterskan Mikael Selvin som har mångårig erfarenhet av att arbeta inom rättspsykiatriskt vård. Varje intervju beräknas att ta mellan 45 och 90 minuter och intervjun kommer att äga rum på avskilt rum i anslutning till kliniken alternativt på plats du själv väljer om Du vårdas i rättspsykiatrisk öppenvård. Under intervjun kommer Du att få frågor som Du svarar så fritt som möjligt på. Intervjun spelas in för att senare kunna skrivas ner ordagrant och bearbetas.

14 De uppgifter som Du lämnar behandlas konfidentiellt och ingen kommer att få reda på att just Du har medverkat i denna studie. Varje intervju kodas och allt material förvaras i låst kassaskåp vid Psykiatriskt forskningscentrum. Du kan när som helst under eller efter intervjun avbryta det hela utan påverkan på din kommande behandling eller bemötande. Intervjun kommer att ske någon gång under perioden december 2012 till mars Eventuella nackdelar/fördelar med att delta i studien Egentligen finns det varken risker eller fördelar för Dig personligen med att delta i studien. Förhoppningen är att Du kommer att uppleva det som en positiv möjlighet att dela med Dig av Dina upplevelser och erfarenheter. Dina synpunkter är viktiga i arbetet med att förbättra vården. Information om studiens resultat Denna studie beräknas vara klar under senare delen av 2013 och kommer publiceras som en vetenskaplig artikel. Utvalda citat från intervjuerna presenteras i resultatet och Du kommer att ges möjlighet att ta del av och godkänna de citat som väljs ut från just din intervju. Studien ingår som en delstudie i en doktorsavhandling. Övrigt Personuppgiftsansvarig för denna studie är Örebro läns landsting. Enligt personuppgiftslagen (PuL) har Du rätt att en gång per år gratis få ta del av den information som behandlas om Dig i studien och vid behov få eventuella fel rättade. Kontaktperson för detta är Mikael Selvin. Kontaktperson för studien är: Mikael Selvin, Fil. Mag och doktorand Doktorand vid Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) Tel: (vxl) mikael.selvin@orebroll.se Doktorandens handledare: Agneta Schröder Doktor i medicinsk vetenskap och forskare Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) Tel: (vxl) agneta.schroder@orebroll.se Kjerstin Almqvist Adj. Professor Psykiatrins FoU-enhet, Landstinget i Värmland Tel: (vxl) kjerstin.almqvist@liv.se Lars Kjellin Docent och forskningschef Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) Tel: (vxl) lars.kjellin@orebroll.se

15 Bilaga 4 Intervjuunderlag Innan inspelningen av intervjun påbörjas kommer korta frågor, information om studien och presentation. Huvudfråga: Hur uppfattar du begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård? Vidare ställs följdfrågor i stil med: Hur menar du då? Kan du berätta mer? Vad får dig att säga så? Förklara! Utveckla!

16 Bilaga 5 Till samtliga personer som ansvarar för datainsamlingen vid respektive enhet Instruktion angående studien Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Bakgrund Inom sjukvården eftersträvas det att göra patienten så delaktig som möjligt forskning tyder på att delaktighet är en viktig del för att nå framgångsrika resultat. Trots detta visar studier att patienter ofta är missnöjda med sin delaktighet. Den rättspsykiatriska vården är speciell eftersom patienten inte vistas där frivilligt och att vårdmiljön innehåller en hel del restriktioner. Det finns få studier som specifikt rör den rättspsykiatriska patientens upplevelser av begreppet delaktighet och mer forskning behövs inom detta område. Resultaten från denna studie kommer till stor nytta i det fortsatta arbetet att förbättra vården. Syfte Syftet med studien är att beskriva patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Urval Ungefär patienter fördelat på rättspsykiatriska klinikerna i Örebro och Karlstad kommer att tillfrågas om deltagande i studien och urvalet blir strategiskt då en variation i både kön, ålder, vårdtid och vårdform (rättspsykiatrisk sluten- eller öppenvård) eftersträvas. Inklusionskriterier - Patienter som är inskrivna för rättspsykiatrisk öppen- och slutenvård. Exklusionskriterier - Psykisk ohälsa som omöjliggör deltagande, exempelvis demens, förvirringstillstånd eller akut psykos Strategiska urvalskriterier - Jämn fördelning mellan de olika enheterna på kliniken, även öppenvårdspatienter inkluderas - Andelen kvinnor ska ungefär motsvara aktuell andel kvinnor på kliniken - Så stor spridning i vårdtid som möjligt - Så stor spridning i ålder som möjligt

17 Tillvägagångssätt De patienter som uppfyller inklusionskriterierna och de strategiska urvalskriterierna informeras muntligt och skriftligt om studiens bakgrund och syfte. Önskar patienterna veta mer om studien lämnar de sina kontaktuppgifter till kontaktpersonen som förmedlar dessa till doktoranden. Informera om att doktoranden kommer kontakta patienten inom en vecka för att ge ytterligare information om studien, svara på frågor och tillfråga om patienten vill delta i studien. Om de väljer att delta bestäms tid för intervjun som beräknas ta minuter och sker vid ett tillfälle. I samband med intervjun får patienten läsa och skriva under ett skriftligt samtycke. Plats för intervjun blir i lämpligt utrymme i anslutning till avdelningen alternativt på plats patienten väljer själv om patienten vårdas inom rättspsykiatrisk öppenvård. Alla svar kommer behandlas konfidentiellt med full sekretess. Deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att det påverkar kommande behandling eller bemötande. Du är välkommen att höra av dig till nedanstående personer för ytterligare information eller om du undrar över något ytterligare. Tack för din värdefulla medverkan till att genomföra studien! Med vänliga hälsningar Mikael Selvin Fil. Mag. och doktorand Psykiatriskt forskningscentrum Örebro Läns Landsting Tel: mikael.selvin@orebroll.se Agneta Schröder Doktor i medicinsk vetenskap och forskare Psykiatriskt forskningscentrum Örebro Läns Landsting Tel: agneta.schroder@orebroll.se Lars Kjellin Docent och forskningschef Psykiatriskt forskningscentrum Örebro Läns Landsting Tel: lars.kjellin@orebroll.se Kjerstin Almqvist Adj. Professor Psykiatrins FoU-enhet, Landstinget i Värmland Tel: kjerstin.almqvist@liv.se

18 Bilaga 6 Skriftligt samtycke Till mitt deltagande i studien Patienters uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Jag har mottagit såväl muntlig som skriftlig information om studien och fått tillfälle att tänka igenom mitt deltagande samt att ställa frågor. Genom att skriva under, samtycker jag till mitt deltagande i studien och känner att mitt deltagande är helt frivilligt. Jag är medveten om att mina svar från intervjun kommer behandlas konfidentiellt med full sekretess och samtycker härmed till att berörd personal i forskningsstudien får ta del av mina svar från intervjun. Jag är också medveten om att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta studien utan att det påverkar kommande behandling eller mitt fortsatta bemötande. Datum Namnteckning försöksperson Namnförtydligande försöksperson Datum Namnteckning av den som erhåller försökspersonens samtycke Namnförtydligande av den som erhåller försökspersonens samtycke