NATURVÅRDSVERKET LÄNSSTYRELSEN STRÖMSTADS KOMMUN

Transkript

1 1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Naturum Kosterhavet Program för inbjuden arkitekttävling 2006 Kostersundet. Foto: Anders Tysklind NATURVÅRDSVERKET LÄNSSTYRELSEN STRÖMSTADS KOMMUN

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Beskrivning 4 Bakgrund 4 Kustsamhället Koster 4 Historia och nutid 5 Många besökare kommer till området 5 Kosterhavets nationalpark Sveriges första marina nationalpark 6 Kosterrännan, Sveriges biologiskt mest artrika, marina område 7 Nationalparkens tillgänglighet förutsätter båt 7 Väderö, Koster och Hvalerarkipelagen, Västkustens största utskärsområde 8 Naturum på Koster 8 Naturum en vägvisare in i nationalparken 8 Kostersundet, platsen för naturum på Koster 10 Naturum porten till nationalparkens kärnområde 10 Områdets naturgivna och kulturellt skapade förutsättningar 10 Platsens strategiska betydelse för naturums verksamhet och för Kosters utveckling 11 Tävlingsområdets centrum är ett vattenområde 12 Syftet med naturum Kosterhavet 13 Utställningar och verksamhet 13 Byggnaderna - Naturums uppdelning i två byggnadskroppar 14 Nordkoster information, auditorium och utsiktsplats och utställning 14 Sydkoster permanenta och tillfälliga utställningar, utflyktscentrum 15 Integration/samlokalisering med skola 15 Övriga förutsättningar för naturums olika byggnader 16 Energiförsörjning 17 Materialval 17 Tävlingsområdets storlek och geologiska förhållanden 17 Planläget 17 Vattenområdet kring naturum Sveriges vackraste vattenrum 18 Naturum en mötesplats för Kosters utveckling 18 Samverkan med lokala verksamheter 18 Rumslig integration med andra byggnader/verksamheter 19 Naturum som stöd för lokalt jordbruk och fiske och fiske 19 Samverkan mellan naturum och Kosters Hembygdsmuseum 19 Övrigt 19 Satelliter och informationsanläggningar 19 Tävlingsuppgiften 20 Lokalprogram för byggnaderna 20 Kommentarer till lokalprogrammet 21 Mark 23 Kostnader 23 Tävlingstekniska bestämmelser 24 Tävlingsarrangör 24 Tävlingens form 24 Tävlingsspråk 24 Deltagarrätt 24 Jury 24

3 3 Tävlingsfunktionär 25 Programhandlingar 25 Startmöte 25 Tävlingsfrågor 26 Tävlingsförslaget 26 Inlämning 26 Tävlingsarvode 26 Bedömning 27 Utställning/publicering 27 Äganderätt/upphovsrätt och nyttjanderätt 27 Uppdrag efter tävlingen 27 Tävlingsprogrammets godkännande 28 Bilagor Naturum i Sverige Nationella riktlinjer, Naturvårdsverkets rapport 5376 Bilaga 1 Projektplan naturum Kosterhavet Bilaga 2 Projektplan Kosterhavets nationalpark Bilaga 3 Plankarta Bilaga 4 Geologisk karta Bilaga 5 Tävlingsområdet Bilaga 6

4 4 Naturum Kosterhavet Program för inbjuden arkitekttävling Beskrivning Bakgrund Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har kommit överens om en gemensam projektplan för genomförande av en marin nationalpark för Kosterhavet i Norra Bohuslän. Länsstyrelsen är projektägare och genomför projektet i nära samverkan med Naturvårdsverket, Strömstads kommun och representanter för Kosteröarna. Enligt planen ska nationalparken invigas sommaren För projektet har utsetts en projektledare, Bengt Frizell. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har också undertecknat en gemensam projektplan för uppförande av ett naturum på Koster. Länsstyrelsen äger projektet som ska genomföras i nära samverkan med Naturvårdsverket. Anders bergquist, Naturvårdsverket, har utsetts att leda projektet. Under 2006 kommer Naturvårdsverket att vara huvudman för projektledaren vilket bland annat innebär att arkitekttävlingen kommer att genomföras i Naturvårdsverkets regi i nära samverkan med Länsstyrelsen. Syftet med denna tävling är att få fram ett högklassigt och realistiskt förslag till utformning av den planerade naturumanläggningen att ligga till grund för fortsatt projektering och genomförande. Projektets syfte är att etablera ett attraktivt besöksmål för Kosterhavets nationalpark. Anläggningen ska locka nya besökare men framförallt ge besökarna en högkvalitativ information om det marina livet i Kosterhavet. Anläggningen ska också utgöra centrum för nationalparken med nationalparksförvaltning samt en cafeteria, med möjlighet att under lågsäsong, då omkringliggande restauranger är stängda, erbjuda besökande grupper kaffe och enklare maträtter. Informationen till besökarna ska också ges genom guidningar som ska locka besökarna att stanna längre på Koster och uppleva dess unika natur- och kulturkvaliteter. Kosterhavet är ett arbetsnamn för nationalparksprojektet som omfattar ett större område än själva nationalparken. Kosterhavet begränsas av en yttre linje som tar med delar av Saltö. Råssö, Lindö samt de yttre skären på fastlandsidan, passerar strax söder om Segelsskären, avgränsas i väster av trålgränsen samt möter i norr riksgränsen mot Norge en sammanlagd yta om ca 45 kvadratkilometer. Innanför denna gräns föreslås havet, Kosterarkipelagen och de obebyggda fastlandsdelarna ingå i nationalparken medan bebyggda delar av värde för naturvården och friluftslivet på Nord- och Sydkoster bevaras som naturreservat. På Nord- och Sydkoster finns även utvecklingsområden i anslutning till hamnarna vilka endast kommer att beröras av plan- och bygglagen. Kustsamhället Koster Kosterarkipelagen består, utöver Nord- och Sydkoster samt Ramsö, av ett hundratal obebyggda holmar och skär. Längst söder i arkipelagen ligger Ursholmens fyrplats idag obemannad. På Nord- och Sydkoster finns vägar som är upplåtna för moped- och cykeltrafik samt nyttotrafik i form av traktorer, lastbilar, etc. På Nordkoster rör sig besökare huvudsakligen till fots då vägsystemet är begränsat till ett par kilometer. På Sydkoster finns farbara vägar av storleksordningen 1mil. Utöver dessa vägar som för det mesta är utformade som enfiliga grusvägar, finns ett stort antal vandringsstigar. På Ramsö, som idag bara bebos

5 5 vintertid av enstaka hushåll, är vägen smal och knappt 1 km lång. Alla personer som reser till eller från öarna gör oftast det med de passagerarbåtar som trafikerar Koster Strömstad. Resan till närmsta brygga från Strömstad tar ca 25 minuter. Under s.k. vintertid gör passagerarbåten ca 5-6 turer per dag. På Koster finns 5 hamnar där båtarna lägger till; Vettnet och Västra Bryggan på Nordkoster, Ekenäs, Kilesand och Långagärde på Sydkoster. De av passagerarbåtarna mest frekventerade hamnarna är Västra Bryggan och Långagärde. Utöver dessa hamnar finns ytterligare två hamnar på Sydkoster; Brevik och Kyrkosund. Samtliga hamnar fungerar under sommarsäsongen som gästhamnar för fritidsbåtar. Historia och nutid Det historiska och geografiska kustsamhället Koster består av två öar, Nord- och Sydkoster, som skiljs av ett smalt sund, Kostersundet. Den sammanlagda arealen är ca 12 km 2, varav 8 km 2 ryms på Sydkoster, ca 4 km 2 på Nordkoster. Öarnas historia finns nedtecknad från tidigt tal. Enstaka fynd är daterade till ca 850 f.kr. Invånarnas antal var relativt stabilt fram till 1700-talets mitt och kan karaktäriseras som en kultur av fiskarbönder. Trots 1700-talets sillperiod behöll denna kultur sin dominans som strukturerande princip för samhällsbygget ända in på 1900-talet. Till skillnad från många andra samhällen på västkusten bär alltså Kosteröarnas samhällsbygge prägel av lantbrukets strukturerande drag. Yrkesfiskets inflytande är relativt sent men dominerar som försörjningsfång från sent 1800-tal. Idag har fiskenäringens omfattning som försörjningskälla kraftigt reduceras även om fisket fortfarande präglar öarnas kultur. Efterhand ha besöksnäringen växt sig allt starkare som inkomstkälla samtidigt som dagspendling till arbetsplatser i Strömstad ökat. På Nord- och Sydkoster bor idag sammanlagt ca 320 invånare. Vid 1900-talets början var befolkningen ca dubbelt så stor. Genomsnittsåldern på Koster är högre än genomsnittsåldern för hela Sverige. Detta skapar ständiga problem map underlag för skola, affär, äldreomsorg, etc. I gällande FÖP (Fördjupad översiktsplan) för Kosteröarna är därför satt som mål att öarnas befolkning skall växa till ca 500 invånare med normal åldersfördelning, en storlek som garanterar det underlag kommunen vill ha för att t.ex. driva skola på Koster. Kosteröarna är en av Sveriges ca 300 st. bebodda öar utan fast landförbindelse. I takt med fiskenäringens och jordbrukets minskande betydelse har nästan samtliga av dessa öars befolkning blivit mer och mer beroende av besöksnäring, dagspendling och offentliga tjänster. För Koster har närheten till Strömstad stor betydelse för lokalsamhällets ekonomi. Ett starkt utmärkande drag för Kosters aktuella situation är dess stora attraktivitet för turism och rörligt friluftsliv. Av själva huvudöarnas areal är ca 2/3-delar av den totala arealen avsatta som naturreservat. Hela Sydkoster samt Kostersundet är riksintresse för kulturminnesvården. Många besökare kommer till området Kosteröarna besöks årligen av ca människor, i huvudsak under sommaren. Alla besökare kommer till Koster över vattnet, antingen i egna fritidsbåtar, med kollektivtrafikens båtar eller med andra passagerarfartyg. På öarna färdas de flesta gående. På Sydkoster som har ett avsevärt större vägnät än Nordkoster, finns mer än 1000 hyrcyklar. Öborna och personer med fritidshus på öarna har ofta en flakmoped. Många företag har tillstånd inneha bil, lastbil eller traktor. Det största antalet finns på Sydkoster. Ut i den obebodda delen av skärgården, det som är tänkt att utgöra nationalparkens hjärta,

6 6 kommer man idag bara om man har tillgång till egen båt. Det betyder att de flesta besökare aldrig når den ur natur- och upplevelsesynpunkt kanske mest speciella och dramatiska delen av Kosterområdet. Till de stora naturreservaten på Nord- och Sydkoster kommer man gående eller cyklande från kollektivtrafikens angöringshamnar. Från hamnarna löper, på båda sidor om sundet, vägar och gångstigar till olika serviceinrättningar och bebyggelseområden men också ut i naturen, till stränderna och de olika reservatsområdena. Här finns utöver rika upplevelser av naturens flora och fauna, stora och med vädrets skiftningar varierande skönhetsupplevelser, bad från sandstränder eller klippor, grillplatser, betesdjur att beskåda samt mycket annat som gör resan till en stor och rik upplevelse. Mäktigast och störst är det sammanhängande reservatsområdet på Nordkoster med länets största klapperstensfält med imponerande strandvallar, ljunghedar och en dramatisk kustlinje mot det öppna havet. Besökssäsongen på Kosteröarna sträcker sig från tidig vår till sen höst. Koncentrationen av besökande är dock påtaglig till perioden efter midsommar och mitten av augusti. Då är det möjligheterna till friluftsliv med bad, gång- och cykelturer som drar människor till öarna. De besökare som i ökat antal utnyttjar lågsäsongerna indikerar ändå att här finns en stor utvecklingspotential. På våren är det främst öarnas fauna med stora ängar av blå- och vitsippor, gullvivor, orkidéer och liljekonvalj som lockar. Sensommaren har värden allt fler upptäcker. På hösten blommar många strandväxter på nytt, värmen i havet håller i sig långt in i oktober och med starka västanvindar förs olika atlantiska fågelarter till området som havssula, grisslor, alkor, stormfåglar toppskarv, liror, m.m. Hummerfisket har börjat och öarnas lugna atmosfär och stillhet lugnar oroliga själar. Vintern kan variera mycket, kanske ovanligt mycket för svenska förhållanden. Det är inte ovanligt att dagstemperaturen på julafton respektive midsommarafton är densamma! Året runt bjuder den obebodda delen av arkipelagen på sällsamma upplevelser av skönhet, spännande undervattensupplevelser och ett intressant djurliv på land, inte minst en av Sveriges största knubbsälkolonierna finns här. De obebyggda delarna av naturreservatet på Saltö, som tillsammans med delar av Lindö är tänkta att ingå i nationalparken, kan nås både med buss från Strömstad eller med egen bil. Till Lindö, ett av Bohusläns vackraste och mest välbevarade kulturlandskap, finns emellertid ingen regelbunden båttrafik. Kosterhavets nationalpark Sveriges första marina nationalpark 2004 påbörjade Naturvårdsverket i samarbete med länsstyrelsen i Västra Götaland, Strömstad kommun och Kosternämnden, en förstudie kring möjligheterna att etablera Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Förstudien avslutades 2004 och har medfört att staten vill gå vidare med att förverkliga den tänkta nationalparken. Denna kommer att omfatta ett område runt om huvudöarna Nord- och Sydkoster. I samband med etableringen av nationalparken planerar Naturvårdsverket att uppföra en informations- och utställningsbyggnad, ett naturum, där åretruntanställd personal dels skall ge information om nationalparken, dels stimulera och hjälpa besökare att ta sig ut till nationalparkens olika delar. Naturum finns uppförd i andra svenska nationalparker. Målet för verksamheten i naturum är alltså primärt att den skall stimulera till besök i och berika upplevelsen av själva nationalparksområdet. Naturumet skall i sig också medverka till att nationalparksområdet besöks under en betydligt längre tidsperiod än vad som sker idag.

7 7 Kosterfjorden med omgivande vatten är Sveriges artrikaste havsområde. Här finns alla naturtyper, djur och växter som förknippas med västkusten. Här finns också miljöer och arter som inte förekommer någon annanstans i svenska hav. Kosterhavets nationalpark kommer att etableras mitt i ett förhållandevis omfattande utskärsområde. I norr kommer den gränsa till en planerad norsk marin nationalpark runt Hvalerröarna. I söder ligger nationalparken nära ett stort marint präglat skärgårdsområde kring Väderöarna. Den västra gränsen vetter mot den öppna havsytan i norra delen av Skagerack. I öster omfattar parken den nordvästra delen av ett mycket vackert naturreservat på öarna Lindö Kalvö, delar av Rossö (nuvarande Kockholmens naturreservat) och Saltö (nuvarande Saltö naturreservat) samt ett antal småöar väster om Tjärnö, Öddö, m.fl. För huvudöarna Nord- och Sydkoster kommer nationalparken beröra hela den obebodda arkipelagen runt dessa öar samt mindre delar av huvudöarna, i huvudsak nordliga och sydvästliga områden, som vetter mot nationalparkens kärnområde. Utöver områdets marina värden och egenskaper utgör parkens markområden, i huvudsak ett stort antal öar, holmar och skär, ett vackert och särpräglat skärgårdslandskap varje besökare skall kunna uppleva och se med egna ögon. Även om dessa synbart präglats av de marina förhållandena, har ändå människans närvaro i form av fiske, fraktfart, odling, byggande och andra former för kultur och samhällsbygge satt tydliga spår. En annan aspekt är den påtagliga landhöjningen och dess följder. Detta innebär att besökaren i naturum, i sin första introduktion till nationalparkens egenart, skall bibringas ett evolutionsinriktat seende samt ges impulser att förstå sambandet mellan människa och natur. Kosterhavet, Sveriges biologiskt mest artrika, marina område Inom nationalparksområdet och mellan fastlandet och Kosterarkipelagen löper den s.k. Kosterrännan eller Kosterfjorden, som är ett av Sveriges djupaste vattenområden och som tillsammans med intilliggande grundområden innehåller en för svenska förhållanden helt unik flora och fauna. Utöver de olika biologiska och upplevelsemässiga värden nationalparken skall kunna erbjuda, är det dessa unika marina värden som är nationalparkens kvalitativa särart. Detta innebär att utöver det en besökare själv kan ges möjlighet att uppleva genom besök i området, måste det skapas en särskild typ av information, som skall berätta och illustrera vad som döljer sig under havsytan. Redan idag finns ett mycket rikhaltigt utbud av bilder, filmer, datoriserade modeller, etc. som beskriver de marinbiologiska förhållandena. Det innebär att själva utställningsdelen i naturum om nationalparkens biologiska värden kommer att utgöra en viktig del för förståelsen av områdets särart och unika värden. Nationalparkens tillgänglighet förutsätter båttransporter En sak är helt grundläggande; nationalparkens kärnområde dvs. den obebyggda delen av arkipelagen, kan inte nås utan båt. Det betyder att möjligheten till båttransport ut i skärgården skall vara rumsligt och direkt kopplad till naturum. Möjligheter till ett småskalig, flexibelt båttransportsystem ut till skärgården bör därför helst ligga i direkt anslutning till själva naturumets byggnader. Sambandet mellan husets entré och kajplatsen kommer därvidlag spela en stor roll. En placering vid linfärjans brygga kan t.ex. ge sådana möjligheter. Byggnadens karaktär av entré till ett vattenrike kan här ges en tydlig form i paritet med de flesta andra byggnader i sundet, dock utan att behöva kopiera deras formspråk eller profitera på deras välkända, historiskt förankrade formspråk.

8 8 Kopplingen till båttransporter har också betydelse för besökare, som vill komma till Tjärnölaboratoriet och dess akvarier och utställningsverksamhet. Önskvärt är att båtledes kunna ta sig dit. Där finns en mycket omfattande, vetenskapligt grundad kunskap och utställningsverksamhet om Kosterhavets marina biologi. Laboratoriet ligger på andra sidan Kosterfjorden. I anslutning till laboratoriet ligger också Saltö naturreservat, som kommer ingå som en del i nationalparken, och lite länge söderut, Kockholmen och Lindö. Att kunna ta sig med båt till dessa och andra platser inom nationalparken känns angeläget. Självklart skall också det omvända gälla; besökare som kommer landvägen till Tjärnölaboratoriet, Saltö, Kockholmen eller Lindö, skall kunna ta sig med båt över Kosterfjorden till Koster och naturum. Sammanfattningsvis betyder detta att vid naturum skall planeras bryggor som gör det möjlighet för människor, som inte har egna båtar, att med båt kunna nå olika delar av nationalparken samt på sikt intilliggande skärgårdsområden som Väderöarkipelagen och norska nationalparken vid Hvaler. Väderö, Koster- och Hvalerarkipelagen, västkustens största utskärsområde I ett koncept för naturum på Kosteröarna skall man alltså ha i åtanke att naturum kan bli centrum i ett ovanligt stort, sammanhängande och till stora delar obebyggt utskärsområde omfattande Väderöarkipelagen i söder, Kosterhavets Nationalpark och Hvaleröarnas nationalpark alldeles norr därom. I detta koncept kan även de talrika naturreservaten utmed norra Bohusläns kust och innerskärgård ingå. Övernattningsmöjligheter och matställen finns inom hela detta område. Kosteröarnas naturum kan bli ett centrum för utflykter och besök i detta stora havsrike. Färderna kommer gå över havet, bara det är i sig en mäktig och stor naturupplevelse. Här skapas en grund, en motivation för den mer djupgående kunskap och insikt naturum vill ge om den marina miljön. Sydväst om Sydkoster finns en omfattande skärgård och längs fastlandet finns spridda grupper av öar. Kosterområdet är lättillgängligt och attraktivt för friluftsliv och naturupplevelser i det yttersta havsbandet i norra Bohuslän. Det utgör också ett av kustens mest frekventerade områden vad avser fritidsbåtar. Antalet övernattningar i fritidsbåtar i området har uppskattats till ca per år. Både yrkes- och fritidsfisket är omfattande i Kosterområdet. Kosterfjorden och dess djupränna ligger innanför den så kallade trålgränsen och trålfiske är därför inte tillåtet utom för fiske efter räka. Räkfisket är det idag ekonomiskt viktigaste fisket i området men även fiske efter hummer och burfiske efter havskräfta har stor ekonomisk betydelse både för yrkesfisket och det husbehovsinriktade fisket. Dess identitetsskapande betydelse för lokalbefolkningens kultur kan inte överskattas. Naturum på Koster Naturum en vägvisare in i nationalparken Naturum är ett inregistrerat varumärke som ägs av Naturvårdsverket. Naturum är ett centrum för besökare till ett naturområde. Det beskriver, förklarar och ger förståelse för områdets värden och ska inspirera till att besökaren söker sig ut i nationalparken med dess olika möjligheter till naturupplevelser.

9 9 Naturum ska visa vägen in i naturen. I naturum ska besökarna på ett lustfyllt sätt få kunskap om naturen, förståelse och känsla för alla dess värden samt inspireras att bege sig dit, vistas där och få en fördjupad naturkontakt som utbyte av sitt besök. Ett naturum ska därmed fungera som en port till naturen i allmänhet och ett visst naturområde i synnerhet. I syftet med naturum ingår att genom utställningar, programaktiviteter och annan naturvägledning: öka kunskapen om ett naturområdes naturvetenskapliga, natur- och kulturhistoriska, kulturella och upplevelsemässiga värden, fördjupa besökarnas förståelse för naturområdet, förklara vad som har hänt, vad som händer och varför detta sker, vägleda besökarna om vad man kan se, uppleva och göra i området och hur man lämpligen tar sig dit, skapa förståelse för behovet av att bevara och vårda naturen i allmänhet och området i synnerhet, motivera/påverka besökarna att uppträda i och använda naturområdet på sådant sätt att dess värden bevaras, stimulera intresset för natur, naturvård och naturstudier och tjäna som underlag för olika undervisningsbehov, ge kunskap om hur människan har använt sig av och påverkat naturen i ett kulturhistoriskt perspektiv, sprida kännedom om en trakts naturskyddade områden och andra besöksmål för friluftslivet. Den huvudsakliga målgruppen för besökare till naturum är den breda allmänheten i alla åldrar utan speciella förkunskaper. En viktig grupp är skolans lärare och elever. Även andra än svenskspråkiga besökare ska genom lämplig översättning kunna ta del av innehållet i naturum. Lokaler, verksamheter och information ska vara utformade så att de kan vara tillgängliga också för personer med olika funktionshinder. Verksamheten i naturum ska fokusera på att kommunicera naturvetenskapliga, natur- och kulturhistoriska, kulturella och upplevelsemässiga värden. Framställningen i utställningar, programverksamhet och naturvägledning i fält ska vara objektiv och saklig, samtidigt som den ska vara lustfylld, inspirerande och den ska förmedla en positiv känsla för naturen. Naturum skall vara bemannad större delen av året med kunnig personal och öppettiderna i naturum vara generösa så att de kan möta efterfrågan från olika besökarkategorier. Inträde till statliga naturum ska vara avgiftsfritt. Lokalerna skall, mot skälig hyra, kunna hyras ut för kortare insatser eller arrangemang till lokala föreningar eller företag I naturum ska finnas permanenta och tillfälliga utställningar, programverksamhet som filmvisning, föredrag och guidningar i naturum och i den omgivande naturen. Barnen är viktiga besökare. God tillgänglighet är en demokratifråga. Naturum ska därför vara utformat och verksamheterna i och i anslutning till naturum ska bedrivas så att största möjliga tillgänglighet

10 10 ges för alla, även personer med olika funktionshinder. Det gäller också för anslutande målpunkter och stråk för naturvägledning utomhus. I naturum kan viss försäljning ske. Det bör därför finnas utrymme för en butik, även om en försäljning t.ex. vykort inte primärt ingår i naturums verksamhet Kostersundet, platsen för ett naturum på Koster Lokaliseringen av tävlingsområdet har tagits fram i ett omfattande, lokalt studiecirkelarbete vari ett 30-tal öbor deltagit. Avgörandet för val av plats för naturum har grundats på ett stort antal kriterier. (se Lokalisering av Naturum i Kosterhavets Nationalpark ) Utöver traditionella krav för lokalisering av naturum har man lokalt poängterat områdets omedelbara närhet till två av de mest frekventerade bryggorna på Nord- respektive Sydkoster nämligen Västra Bryggan och Långagärde. Angöringsområdet för den nyinstallerade linfärja, som förbinder de båda huvudöarna Nord- och Sydkoster, har blivit en strategisk plats. Det påverkar hela området på bägge sidor av sundet som har förutsättningar att utvecklas till ett gemensamt centrum de båda huvudöarna. Härigenom ökar förutsättningarna att Nord- och Sydkoster kan utvecklas som ett, sammanhållet samhälle. Naturum porten till nationalparkens kärnområden I lokaliseringsstudien motiveras valet av plats för naturum. Det skall utgöra porten till nationalparken. På det sättet är platsen väl vald. Från den föreslagna platsen leder sundet ut mot väster, mot ett av arkipelagens kärnområde. Naturum, rätt utformat, blir här en fortsättning på resan från fastlandet, en entré till nationalparken. En placering i anslutning till linfärjan medför också att det blir ett påtagligt centrum för besökare till de båda huvudöarna och deras stora reservatsområden. I naturum skall besökarna få en introduktion för Kosteröarnas och arkipelagens naturgivna och kulturellt skapade värden och samspelet dem emellan. Här skall besökaren få inspiration och motiveras att besöka arkipelagens obebyggda delar, samt vandra på huvudöarnas olika stigar. Informationen om hur man kan nå eller komma till områdets olika delar är grundläggande för ett besök. Områdets naturgivna och kulturellt skapade förutsättningar Kostersundet naturgivna förutsättningar är på bägge sidor förekommande strandängar avbrutna av bergspartier, som möter vattenlinjen. Bergspartierna varierar kraftigt i höjd och storlek. Sundet utgör Kosteröarnas största hamnområde. Här har befolkningen sedan hundratals år tillbaka haft sina landningsplatser och redskapsbodar för fiske. Här har också legat en tullstation med tillhörande bostäder inrymda i ett för platsen ovanligt stort flerbostadshus samt en lotsstation. Båda dessa verksamheter är borta men byggnaderna är kvar. Bebyggelsen vid själva sundet präglas av yrkesfiskets och kustsjöfartens anläggningar som bryggor, sjöbodar och magasin. Tullverkets hyreshus på sydsidan liksom det forna sill- och makrillsalteriet Sibirien idag använt som hembygdsmuseum och restaurang - ger miljön en karaktäristisk profil. Bebyggelsen är mest utvecklad på nordsidan. På Nordkoster ligger också den största delen av bostadsbebyggelsen vid sundet till skillnad från Sydkoster där den följer ett mönster präglat av jordbrukets och de olika skiftenas struktur. Nordsidan innefattar

11 11 mer kuperade, höga berg vid sundet än sydsidan vars centrala delar är förhållandevis låga. Sundets nuvarande karaktär speglar fortfarande den kultur som danats under slutet av talet och 1900-talets första del. Utöver en nybyggd restaurang vid Bobergets västra del, Galejen, finns i sundet inga moderna byggnader. Det har varit motiv och orsak till att hela bebyggelsen i sundet klassificerats som ett riksintresse för kulturminnesvården. Det betyder emellertid inte att här råder byggnadsförbud men att nytillkommande bebyggelse skall utformas på ett sätt att inte den traditionella bebyggelsens värden åsidosätts utan istället framhäves. Det sistnämnda kommer få betydelse vid bedömningen av de inkomna förslagen. Från hamnarna löper, på båda sidor om sundet, vägar och gångstigar till olika serviceinrättningar och bebyggelseområden men också ut i naturen, till stränderna och de olika reservatsområdena på Nord- och Sydkoster. Ca 2/3 av huvudöarnas markarealer utgöres av naturreservat. Här finns utöver rika upplevelser av naturens flora och fauna, stora och med vädrets skiftningar varierande skönhetsupplevelser, bad från sandstränder eller klippor, grillplatser, betesdjur att beskåda samt mycket annat som gör resan till en stor och rik upplevelse. Mäktigast och störst är det sammanhängande reservatsområdet på Nordkoster med länets största klapperstensfält, ljunghedar och en dramatisk kustlinje mot det öppna havet. Platsens strategiska betydelse för naturums verksamhet och Kosters utveckling En övergripande målsättning för naturums placering och utformning är att det skall bli en del i den bofasta befolkningens kultur. De skall känna att naturum ökar såväl besökares som den egna befolkningens kunskap och medvetande om bygdens naturgivna förutsättningar och dess kulturbetingade påverkan. Det innebär att naturum inte bara blir ett centrum för besökande till nationalparken utan också en mötesplats för informationsutbyte och kunskapsutveckling för öarnas utveckling mot ett hållbart samhälle under hela året. Det betyder att målet med naturum sammanfaller med befolkningens egna utvecklingsmål för bygden. Med en sådan övergripande målsättning är den föreslagna platsen mycket väl vald. I perspektiv att uppnå social och ekonomisk bärkraft för Koster behöver de båda huvudöarna kunna samverka på ett helt annat sätt än tidigare. Den nyöppnade, obemannade linfärjan mellan öarna är ett uttryck för en sådan strategi. Ett naturum på den föreslagna platsen kommer ytterligare accentuera Kostersundets strategiska betydelse och ge synergieffekter för öarnas utveckling. Allt detta gynnar naturums status och betydelse. Dess betydelse och verksamhet blir på ett konkret sätt en byggnad med verksamheter mitt i utvecklingens geografiska centrum. Genom sin volym och utformning kan det stå som symbol för en ny era och inriktning i öarnas utveckling, samtidigt som de visar respekt för den historia den äldre bebyggelsen vittnar om. Betydelsen av att få Nord- och Sydkoster att fungera som ett samhälle speglas i förhållandet bakom linfärjans tillkomst i december Bakom etableringen av färjan ligger decennier av ideellt arbete. Mot bakgrund av detta kan man påstå att naturum skall byggas på plats som utöver sina traditionella funktioner och de krav Naturvårdverket ställer, också kommer få ett symboliskt värde som huvudöarnas sociala centrum. Lokalt betraktar man detta inte bara som ett sätt att integrera nationalparken i öarnas kultur utan också som ett sätt att markera en färdriktning, en destination. Tävlingsområdets centrum är ett vattenområde

12 12 Att dela upp tävlingsområdet på två sidor om ett trafikerat sund kan i förstone te sig opraktiskt, fördyrande och motverkande sina syften. Lokalt har man emellertid lyft fram fördelarna med detta. Naturum kan nås direkt från båda huvudöarna, även om dess olika funktioner bara kan finnas på en av öarna, t.ex. tillfällig utställningshall, servering, utflyktsinformation och brygga för mindre utflyktsbåtar på Sydkoster medan mer allmän information, auditorium och kanske den permanenta utställningen lokaliseras till Nordkoster. Andra kombinationer kan prövas. Att naturums byggnader delvis ligger på vatten och skiljs av Kostersundets strömmande vatten, skall ses symboliskt och uppfattas positivt: Här skall besökaren på ett påtagligt sätt möta det element som är skärgårdskulturens signum. Det finns ingen särskild detaljplan för tävlingsområdet eller området i dess närhet. Hela Kostersundet är ett riksintresse för kulturminnesvården. Vad riksintresset innebär finns dock inte preciserat men rör i huvudsak hur man skall bevara, underhålla och vidareutveckla den tradition av byggnadskultur som sjöbodar, mindre magasin, bryggor, m.m. representerar. Under senare år har två moderna betongbryggor, vid Västra Bryggan och Långagärde brygga, byggts för passagerar- och fraktbåtstrafiken. En modern restaurang, Galejen vid Västra Bryggan, ett stort f.d. bostadshus för Tullverkets anställda på Sydkostersidan och ett större, restaurerat sill- och makrillsalteri, Sibirien, utgör sundets enda större byggnader, dvs. byggnader som genom sin storlek och funktion skiljer ut sig från den traditionella, mer småskaliga bebyggelsen av sjöbodar. Detta innebär att riksintresset inte skall tolkas som ett hinder för en utveckling av bebyggelsen i sundet, men att den - som nämndes ovan - skall ske på ett sätt som snarare framhäver än reducerar den traditionella bebyggelsens estiska och kulturella värden. Under år 2006 kommer kommunen att påbörja en revidering av gällande fördjupad översiktsplan för Kosteröarna och dess omgivande skärgård och vattenområden. I denna kommer den framtida användningen av områdena på bägge sidor om Kostersundet speciellt behandlas. Klart är emellertid att detta område - i ett perspektiv av att Nord- och Sydkoster mer och mer måste fungera som ett samhälle prioriteras som ett centralt utvecklingsområde för service, nya näringar och boende. Naturum kan ses som en kraftfull början på en sådan inriktning, vilket kan tolkas positivt i den bemärkelsen att naturvård och besöksnäring blir viktiga delar av Kosters framtid. Kosternämnden har tagit initiativ till en lokaliseringsstudie av ett naturum på Koster (jfr. sid. 9). En arbetsgrupp med boende på Koster har gjort en sammanställning och analys av olika tänkbara platser för placering av ett naturum. Sammanlagt 17 olika platser har analyserats. Arbetsgruppen kunde enas om att en lokalisering vid Kostersundet vid och i nära anslutning till linfärjan som förbinder Nord- och Sydkoster, är det bästa alternativet, den utgör Kosters hjärta. Härifrån och härtill anlöper kollektivtrafikens båtar med angöring på båda öarna i direkt eller nära anslutning till den föreslagna platsen. Som en del av naturum eller som en fristående byggnad bör finnas en hörsal. Denna kan byggas fristående eller integreras med huvudbyggnaden. Det är angeläget att naturum på Koster kan integreras i andra funktioner och verksamheter. Här ska nationalparksförvaltningen ha sin verksamhet med kontor och informationsutbud. Ett förslag från Kosters skolråd och som förankrats bland befolkningen är att integrera verksamheten i Kosters skola med naturum. I naturum ska också inrymmas en servering. Syftet med naturum Kosterhavet

13 13 Syftet med naturum är alltså att visa vägen in i Kosterhavets nationalpark. Via naturum ska besökarna på ett lustfyllt sätt få kunskap om Kosterområdet, förståelse och känsla för alla dess värden, både ovanför och under vattenytan. De skall samtidigt inspireras att bege sig ut i området, vistas där och få en fördjupad kontakt med natur och kultur. Syftet skall uppnås genom utställningar, permanenta som tillfälliga, filmer, bildspel, föredrag, naturvägledning och programverksamhet. Kosterhavet blir Sveriges första marina nationalpark varför ett starkt fokus ska ligga på havsmiljön i naturums utställning och verksamhet. Naturum ska också, med exempel från fisket i Kosterhavet, visa hur ett hållbart nyttjande av en naturresurs kan ske. Naturum skall göra förvaltningen av nationalparken synlig genom att i naturum också ska inrymmas nationalparksförvaltningens kontor och information. Syftet är vidare att genom integration i andra samhällsfunktioner till exempel planerad skola ge en särskild profil åt dessa En skola vid havet. En samlokalisering av naturum och skola ger förutom ekonomiska fördelar även pedagogiska fördelar genom samutnyttjande av lokaler och i viss mån också personal under årets olika delar. Naturum ska bestå av följande delar (se också lokalprogrammet sid. xx) naturumbyggnad med utställningsverksamhet, personalutrymmen, nationalparksförvaltning, hörsal, studieutrymmen, kajplats, ev. samlokalisering med skola och förskola, servering, övrig information om Kosterhavets nationalpark, information i övrigt om naturvård längs kusten. Utställningar och verksamhet Syftet med utställningar i naturum är att de ska inspirera till besök i naturen. Naturum är inget museum där naturen plockas in och visas. Det viktigaste i naturum är den verksamhet som knyts till naturum med guidningar, utflykter, föredrag, filmvisning, diskussioner mm. Det är därför angeläget att naturum har en mindre del av permanent utställning som berättar om Kosterhavets natur och kultur och en mindre del tillfälliga utställningar. Det viktiga är att utställningsverksamheten ska inspirera besökarna att själva eller med guider ge sig ut i naturen och där inhämta upplevelser och kunskaper. Därför ska utställningarna var utformade så att besökarna på ett lustfyllt sätt får baskunskaper om naturen och på så sätt väcker nyfikenheten att se och få veta mer. I utställningarna kommer inte att finnas akvarier. Akvarieverksamhet finns vid Tjärnö Marinbiologiska laboratorium. Samarbete kommer att initieras mellan naturum och Tjärnö.

14 14 Byggnaderna - naturums uppdelning i två byggnadskroppar Kostersundet har alltså föreslagits som den mest lämpliga och strategiska placeringen av ett naturum. Som framgår av bilagda översiktskarta ligger den tänkta placeringen i ett vattenområde kantat av byggnader, kajer och bryggor. Som med övriga byggnader bör Kosterhavets naturum ligga en bit ut i vattnet. Det är också nödvändigt med tanke på närheten till kajer för båttrafiken. Besökare skall kunna känna att man är i ett marint präglat område där vattnet är ett grundläggande element för all utveckling. Högst uppe på Boberget, ovanför Västra Bryggan på Nordkoster har man utsikt över nationalparkens kärnområde. Platsen kan utvecklas till en utsiktsplats. I anslutning till denna men byggd i eller mot bergsluttningen kan hörsal, informationscentrum och eventuell en permanent utställning placeras. Denna byggnad kan utformas i flera våningar med t.ex. magasin och förråd för hamnverksamhet i bottenvåningen. Härigenom skulle den idag mindre vackra sprängyta, som uppkom när Västra Bryggan byggdes, kunna byggas in i den nytillkomna bebyggelsen. Övriga delar av naturum som båtutflyktscentrum, lokal för tillfälliga utställningar och serveringen kan byggas över och runt den ca 50 m långa brygga på Sydkoster, som leder ut till linfärjan. Denna placering av naturums södra del skapar intressanta möjligheter. Många människor passerar här under årets alla dagar, ibland med väntetid för överfart. Härifrån finns visserligen ingen utsikt över arkipelagen men man ser öppningen, sjöporten ut till den obebyggda delen av skärgården. Detta skapar en förväntan, man närmar sig kärnområdet i etapper. Mot bakgrund av detta skulle alltså verksamheten och de olika byggnaderna kunna fördelas på följande sätt. Det är dock upp till förslagsställaren att komma med förslag till hur de rumsliga funktionerna skall fördelas, på en eller flera byggnadskroppar oberoende av vad som anges ovan. Nordkoster (information, hörsal och utsiktsplats och utställning) Ett problem för utformning av de delar av naturum, som skall ligga i anslutning till Västra Bryggan, utgörs av nuvarande förhållanden avseende förvaring av sopor, material, fordon, gods, m.m. som idag finns på kajen. Under sommaren är trängseln stor. Människor och gods har svårt att få plats vid passagerarbåtarnas ankomst och avresa. Hamnverksamhetens olika attribut som containers, fraktgods, fiskeredskap, fordon, m.m. skulle med fördel kunna förvaras i de nytillkomna magasinen. Från berörd förvaltare av bryggan, Nordkosters Fiskhamnsförening, finns ett önskemål att pröva i vilken mån den bakre delen av kajen, den som vetter mot Boberget, kunde rymma en längsgående magasinsbyggnad. Den skulle då kunna bilda en bottenvåning ovanpå vilken delar av naturum som t.ex. hörsal och information, skulle kunna placeras. Högst upp på Boberget önskar beställaren se hur man kan iordningställa en utsiktsplats, som rumsligt och arkitektoniskt kopplas till övriga byggnader. Den permanenta utställningen, oberoende om den placeras på denna sidan eller vid Västra bryggan, blir utgångspunkt för byggnadens och rummens gestaltning. Utställningen skall informera om nationalparkens speciella natur men också hur människans kultur påverkat och påverkar de naturgivna förutsättningarna. Ett evolutionshistoriskt perspektiv är därvidlag

15 15 viktigt. Stora områden som idag utgör betesängar för djur låg för inte så länge sedan under vatten. De idag aktuella hållbarhetsperspektiven bör ingå som en del i utställningsverksamheten, där turismen som företeelse och dess påverkan på öarnas kultur och natur kan beskrivas och problematiseras I anslutning till linfärjans angöring på Nordkoster skall belysas hur man kan planera för en möjlighet att stiga ned i havet : Här är vattendjupet ca 10 m. Ett glasat trapphus till havsbotten kan bli en attraktion. Sydkoster (permanenta och tillfälliga utställningar, utflyktscentrum ) Byggnaderna runt, över och bredvid linfärjbryggan på Sydkoster skall accentuera vattenkontakten. Här är det inte utsikten som är intressant utan just den ständiga påminnelsen om att byggnaderna vilar på vatten Lokalen för tillfälliga utställningar kan ligga valfritt. Placeras den på sydsidan kan den ligga i anslutning till den plats varifrån det går båtar ut i skärgården och serveringen. Den kan ha en annan karaktär än den för den permanenta utställningen. I det senare fallet kan möjligheterna att stänga ute dagsljus vara en nödvändighet medan lokaler för tillfälliga utställningar kan behöva dagsljus som en förutsättning. Den senare lokalen skall också kunna användas för skolverksamhet, antingen som en del av de permanenta lokalerna för Kosters skola eller som studielokaler för tillfälliga studiegrupper i alla åldrar. Integration/samlokalisering med skola (DETTA AVSNITT KOMMER ATT KOMPLETTERAS MED EN PRECISERING AV LOKALPROGRAMMET) I anknytning till förslaget önskas belyst hur en skolverksamhet omfattande låg- och mellanstadieskola rumsligt och funktionellt kan samordnas med naturumverksamheten. Kosters skola och förskola är idag en förhållandevis liten skola. Skolan omfattar låg- och mellanstadiet med ca 15 barn i skola och lika många i förskola. Under senare år har mycket lokalt arbete lagts ned på att framhäva skolan som skärgårdsskola. I våras gav en föräldragrupp ut en broschyr om skolans profil, En skola vid havet. Även om man redan hunnit långt i sin målsättning vill man fortsätta att ytterligare kunna profilera det säregna och speciella i barnens hembygd. Ambitionen för detta har starkt stöd hos skolförvaltningen och ansvariga politiker. En koppling till naturum skall i detta perspektiv ses som en stor möjlighet. Det finns också en stark önskan hos öborna att på något sätt integrera skolans verksamhet med naturums verksamhet. Detta har också stöd i skolförvaltningen. Det betyder att skolan i sin dagliga verksamhet kan använda delar av naturumets lokaler - och omvänt, naturumet kan under den intensiva sommarsäsongen, då barnen är lediga, använda delar av skolan för sin verksamhet. Önskvärt är att förslagen kan belysa olika grader av integration mellan delar av naturums verksamhet och skolans verksamhet. Det speciella för Koster är att förskolan skall vara öppen större delen av sommaren. Grundkolans verksamhet, årskurs 1 6, sker emellertid under den tid på året då man kan förmoda att besöksantalet i naturum är som lägst medan det omvända gäller de intensiva sommarmånaderna. Kan t.ex. toaletter, servering, personalutrymmen och en lokal för tillfälliga utställningar under sommaren samordnas med skolans verksamhet på ett

16 16 funktionellt och kvalitativt sätt? Lokalen för tillfälliga utställningar skulle t.ex. kunna fungera som lokal för skolans verksamhet. En viktig bieffekt av att placera skolans verksamhet i sundet är att den underlättar nästan skapar de nödvändiga förutsättningarna - för förvärvsarbetande barnfamiljer att etablera sig på Nordkoster. Nordkoster är den ö som har gått mest tillbaka map befolkningsantal och normal befolkningssammansättning. En skola vid Sundet är nästan en förutsättning för att föräldrar att inom rimlig tid skall hinna lämna sina barn på dagis - innan de skall pendla till Strömstad för förvärvsarbete. Att förlägga skolan till Nordkoster behöver inte uteslutas som alternativ, men skall vägas mot att idag majoriteten av samtliga skol- och förskolebarn bor på Sydkoster. Den pedagogiska och strategiska tanken bakom denna integrationsidé är att barnen under sina skolår på Koster dagligen skall kunna vistas i en miljö, i ett rumsligt sammanhang, som ger dem impulser att på ett direkt och lustfyllt sätt utveckla sin förståelse och kunskap för hembygdens naturgivna och kulturellt skapade förutsättningar. Naturum kan på detta sätt bli en del i deras utveckling och identitet som skärgårdsbor. Det kommer att ge dem möjlighet att successivt vilja växa till ambassadörer för platsens kultur och de ekologiska förutsättningarna för en hållbar utveckling på öarna. Som sådana kan de som har lust tidigt bli väl förankrade, kunniga och engagerande guider för besökare under hela året. Detta gäller inte minst vid besök från andra skolor. Under hela året kan barn och ungdomar från övriga landet möta kamrater på Koster som på sitt sätt förmedlar den kunskap naturum innehåller, gör den till något levande. Naturum är något Kosters barn och ungdomar är stolta över och gärna vill visa. Som vuxna blir skoltiden på Koster något som har präglat deras fortsatta liv oberoende var de väljer att bo eller arbeta med. Övriga förutsättningar för naturums olika byggnader Byggnaderna ska uppföras med en hög ekologisk profil i material, utformning och energianvändning, samtidigt som byggnaderna både ska vara långsiktigt funktionell och ha en egen spännande prägel. Naturum ska på ett estetiskt tilltalande sätt kommunicera och samspela med den natur- och kulturmiljö som platsen erbjuder. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket tar också ställning för regeringens skrivelse 2002/03:129, Arkitektur, form och design där man bland annat kan läsa följande: Tydliga markeringar har gjorts genom ändringar i plan- och bygglagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg i syfte att stärka kraven på estetisk hänsyn, liksom genom uppdragen till vissa fastighetsförvaltande myndigheter att ta fram egna arkitektur- formprogram för sina verksamheter. Arkitekturåret 2001 med uppdrag till 44 myndigheter och inbjudan till kommuner och organisationer att medverka innebar att arkitektur, form och design uppmärksammades i stor omfattning över hela landet. På utbildningsområdet har en kraftig expansion av designutbildningar i högskolan ägt rum under perioden. Ett ökat intresse för arkitektur och stadsbyggnadskonst rapporteras från landets kommuner. Regeringen kommer att fortsätta satsningen på arkitektur, form och design. Ett nytt råd för arkitektur, form och design inrättas och ges flera uppgifter. Kvalitetsprogrammen i de fastighetsförvaltande myndigheterna utvärderas. Regeringen betonar kompetensbehovet i samband med offentlig upphandling och lokalförsörjning samt i det kommunala planarbetet och bygglovgivningen. Naturum på Koster ska också följa Naturvårdsverkets generella policy för naturumanläggningar. Detta innebär att naturum ska fungera som en port in i naturen, dvs. locka besökare att stanna upp, tänka till och lära sig något för att slutligen bli stimulerade att själva ge sig ut och finna egna upplevelser i naturen.

17 17 Vidare ska arbetssättet med naturum Kosterhavet präglas av högt deltagande av lokala aktörer, där Kosternämnden och Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium utgör en viktig aktör i utformningen av utställning och den framtida driften av naturum. Högsta möjliga miljöprofil där Bygga-Bo-Dialogen ska genomsyra hela projektets genomförande samt högsta möjliga tillgänglighet för olika funktionshinder ska gälla vid genomförandet av projektet. Samtliga delmoment ska genomföras i enlighet med statliga regelverk såsom lagen om offentlig upphandling (LOU) med flera lagar. Energiförsörjning Statens ambitioner när det gäller hållbar energiförsörjning är höga. Byggnaden skall utformas så att den kan användas för modern teknik vad gäller t.ex. uppvärmning. Som modern teknik räknas uppvärmning med förnyelsebar energi. Det betyder att den teknik som föreslås i första hand inte behöver vara den utifrån dagens situation mesta ekonomiska men peka fram på en ekologiskt hållbar lösning. Förslaget skall dock vara beprövad i den bemärkelse att man kan bedöma olika praktiska, ekonomiska, ekologiska och estetiska konsekvenser av dess användning. Andra aspekter av energiförsörjning rör belysning och ventilation. Möjligheter att t.ex. så långt det är möjligt kunna utföra t.ex. administrativt arbete, studera, hålla möten, etc. i dagsljus är ett önskemål. Undantag för detta, utöver olika typer av förrådsutrymmen, kan t.ex. vara den permanenta utställningslokalen där det kan förväntas att man använder olika bilder, filmer etc. som förutsätter mörker. Materialval Det är angeläget att förslagen innehåller bra materialval. Materialen skall vara återvinningsbara och begreppet sunda hus bör beaktas och i samtliga fall skall bästa miljöval användas för valt material. Används annat material än bästa miljöval skall detta motiveras. Naturvårdsverket förespråkar trä som byggnadsmaterial och begreppet ekologiskt byggande bör genomsyra hela projektet. Detta innebär att man redan under programskrivning och i skisskedet tar avgörande ställningstaganden som ska leda till en minskad miljöpåverkan. Man bör därvid utgå från platsen, hushålla med resurserna och skapa kretslopp. Tävlingsområdets storlek och geologiska förhållanden Tävlingsområdet anges på bifogade karta, bilaga 6. De geologiska förutsättningarna inom tävlingsområdet anges på bifogade geologiska karta, bilaga 5. Planläget För det aktuella området finns ingen fastställd detaljplan. Kommunen har, i samband med att man påbörjat en revidering och utveckling av gällande fördjupad översiktsplan, tagit initiativ till en planutredning för hela Kostersundsområdets framtida användning. I denna kommer man också skissera innebörden av att området är ett riksintresse för kulturminnesvården. De tävlande kan utgå från att valet av plats för naturum bygger på att det inte behöver kommer i motsättning till områdets framtida. Snarare kan en lämplig utformning av naturum peka fram mot områdets framtida utveckling som en central plats för Kosteröarnas utveckling. Vattenområdet kring naturum - Sveriges vackraste vattenrum

18 18 Tävlingsområdet ligger redan idag på en plats som har en viss rumslighet. Boberget har stor betydelse för detta liksom bebyggelsen på andra sidan vattenytan. Nya volymer skall på ett avgörande och medvetet sätt förstärka den intimitet och rumslighet platsen har förutsättningar att utvecklas till, med den obebyggda vattenytan som ett visuellt centrum. Uppdragsgivarens och de lokala arbetsgruppernas önskemål är att platsen skall bli Västkustens vackraste och mest intressanta vattenrum. Visionen skall ses mot bakgrund av att platsen idag behöver en form för medveten estetisk gestaltning. Vision Naturum bidrar till att höja den arkitektoniska miljön i Kostersundet. Genom sin volym får naturum en avgörande och positiv betydelse för det landskapsrum som bildas. Husets utformning anger tonen för den höga ambition som skall vägleda den framtida byggnadsutvecklingen i Kostersundet. Naturum en mötesplats för Kosters utveckling Vision I naturum finns lokaler för servering och en hörsal. Dessa lokaler är öppna hela året. Här finns förutsättningar för olika typer av möten, för dialog mellan öborna men också offentliga möten kring verksamheten i nationalparken och dess relation och påverkan för Kosters framtid som fungerande helårssamhälle. Naturums hörsal är utformad så att den används som ett litet Kosters Kulturhus, dvs. för film, möten, offentliga diskussioner, sceniska framträdanden, etc. Nationalparken, genom naturum, är en del av Kosterkulturen, inte en särskild verksamhet. Samverkan med lokala verksamheter På Koster finns ett stort intresse att erbjuda besökare högkvalitativ, lokalt producerad och tillagad mat, serverad under de bästa förhållanden. Vision Naturum är öppet året runt. I dess omedelbara närhet finns tre restauranger som erbjuds samarbete med naturum. Höga kvalitetskrav leder verksamheten. Naturum förmedlar kunskapen om detta som led i en besöksnäring som arbetar mot en hållbar destination. Indirekt stimulerar och attraherar detta människor att besöka naturum och Kosteröarna året runt. Rumslig integration med andra byggnader/verksamheter Samverkan och rumslig närhet mellan naturum med andra verksamheter på Nord- och Sydkoster, somt.ex restauranger och skola, skapar möjligheter för naturums integration i det lokala näringslivet och påverkan på den lokala byggnadskulturen.