Gap-analys Agenda Folkhälsa HR Miljö Regional utveckling

Transkript

1 Den röda tråden

2 Gap-analys Agenda 2030 Folkhälsa HR Miljö Regional utveckling

3 Kommunikation av Agenda 2030 ska: Internt Stödja och konkretisera Inspirera så att fler initiativ skapas och sprids i verksamheterna Externt Visa att vi tar ansvar Inspirera invånarna till att bidra i sina kontakter med oss

4 Just nu jobbar vi med: Information i deltagarmaterialet till Nätverk för Engagerat Ledarskap för våra chefer Att väva in Agenda 2030 på rjl.se. En tydligare struktur för miljö och social hållbarhet på intranätet. Sprida berättelser internt och externt.

5 Exempel från klimatveckan 2018

6 Mål 3 Hälsa och välbefinnande Sammanfattning * Befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. Hälsan är dock ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Det finns även flera globala hälsoutmaningar där svenskt engagemang och agerande behövs. * Nulägesbeskrivning från Agenda 2030-delegationen

7 Några identifierade utmaningar 1. Ökande psykisk ohälsa i alla åldrar. 2. Livsstilsbetingade riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar, såsom ohälsosamma matvanor, stillasittande, rökning och alkohol. 3. Hälsoproblem kopplade till buller, luftföroreningar och kemikalier. 4. Ökad antibiotikaresistens är en global utmaning. 5. Bristande tillgång till och politiskt motstånd mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en global utmaning.

8 (ange enhet via Infoga sidfot)

9 Nationella folkhälsopolitiska målområden 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Regeringens mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Folkhälsa och sjukvård

10 Utmaningar mål 3 Jönköpings län I befolkningsundersökningar brukar Jönköpings län, tillsammans med Halland och Stockholm ha landets bästa hälsa, MEN den är ojämlikt fördelad INOM länen. Hälsan är ojämlikt fördelad utifrån socioekonomiska faktorer (såsom utbildning, inkomst och födelseland) Ungas psykiska ohälsa ökar (framförallt tjejer och unga vuxna kvinnor). Övervikt och fetma planar ut i förskole- och grundskoleåldrar, men tycks fortsätta öka från högstadiet och hos vuxna. Välfärdsutmaningen demografiska förändringar kräver nya arbetssätt och förebyggande arbete (ange enhet via Infoga sidfot)

11 Allmän hälsa, över tid 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tjejer - åk 9 Killar - åk 9 Tjejer - gy 2 Killar - gy 2 Andel som svarat mycket bra eller bra. Kommunalt Forum

12 * 2013 och 2015 representerar alla kommuner i länet finns inte Eksjö kommun representerad i Folkhälsoenkät Ung. Källa: Folkhälsoenkät Ung

13 Andel elever i åk 9 med nedsatt psykisk hälsa 1: % 2: % 3: % 4: % (ange enhet via Infoga sidfot)

14

15

16 Lokala riktade insatser med utgångspunkt från de olikheter i hälsa vi ser över länet. Samlat regionalt stöd utifrån kommunala behov. Uppstart 12 och 26 november med fokus på Statistik Medborgarmedverkan Hälsoekonomi Förbättringskunskap (ange enhet via Infoga sidfot)

17 Goda exempel på samverkan med länets kommuner handlingsplan för jämlik hälsa Hälsoekonomisk verkstad där team från länets kommuner har räknat på värdet av sina förebyggande insatser. Hälsokommunikatörernas utåtriktade arbete som kulturbrygga för nyanländas hälsa och egenvård. Forsknings- och förbättringsprojekt för multifunktionella förskolegårdar 9 förskolor har gjort stora förbättringar som gynnar miljö, hälsa och hållbarhet. Påbörjad satsning för universiellt föräldrastöd i samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner. Utvecklade stöd för hjälp till självhjälp ungdomsmottagning on-line, livscaféer, självhjälpsgrupper miljösamordnare, Område miljö

18 Regional utvecklingsstrategi En smart region Mål: Jönköpings län ska vara den fjärde tillväxtregionen i Sverige har länet utvecklats till ett smart internationellt innovationscentrum för prototyp- och produktionsutveckling och för förädling av bioråvara. Länet ger ett nettobidrag till landets självförsörjning av livsmedel. Länets strategiska läge har befäst länets position som logistik- och e- handelscentrum i Skandinavien. Digitaliseringen jämte tjänstenäringarnas starka utveckling har skapat förutsättningar för offentliga tjänster i världsklass och en besöksnäring med internationell lyskraft. Länet ses som en förebild inom arbetsmiljöutveckling, jämställdhet och jämlikhet för alla, samt har ett näringsliv som aktivt bidrar till miljöutvecklingen är Jönköpings län den fjärde tillväxtregionen i Sverige. För att lyckas med målet krävs insatser inom både innovation, företagande och offentlig sektor. Indikatorer: 1. Kunskapsnivå i produktionen 2. Bioekonomiutveckling 3. Affärsdriven miljöutveckling 4. Kunskapsintensiva företagstjänster 5. Branschbredd 6. Forskningsmedel som används/söks i länet. 7. Mäta effekten av affärsutvecklingscheckar med olika intervall 1, 3, 5 och 7 år efter avslutat checkprojekt. 8. Likvärdiga förutsättningar för företagande 9. Innovationsgrad i länet 10. Tillväxt i innovation 11. Ökning av nystartade företag 12. Arbetsmiljö 13. Samverkansgraden i projekt 14. Integration av målen i Agenda 2030 i projekt

19 Frågor till gruppdiskussioner 1. Vilka utmaningar finns i era kommuner kopplat till de övergripande målen (3 och 12) och tillhörande delmål? 2. Vad känns lätt respektive svårt att komma framåt med? 3. Kan ni dra nytta av arbete som pågår på annat håll för att komma framåt med mål 3 och mål 12?

20 Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Sammanfattning * Hållbar konsumtion och produktion har av OECD identifierats som det mål där Sverige har störst utmaningar. Rådande konsumtionsmönster har negativ inverkan på människors hälsa, klimatet och miljön, i såväl Sverige som globalt. * Nulägesbeskrivning från Agenda 2030-delegationen

21 Några identifierade utmaningar 1. En omställning från linjär till cirkulär ekonomi innebär en omfattande och långsiktig samhällsomställning. 2. De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är höga, speciellt kopplat till livsmedel, transport och boende. 3. En stor andel av de varor och produkter som konsumeras i Sverige produceras i andra länder som har lägre hållbarhetskrav. 4. Importerade varor leder till utsläpp av farliga ämnen i Sverige, ämnen som varken är tillåtna i Sverige eller EU. 5. Utfasning av farliga kemikalier och minskad kemikalieanvändning. 6. Svaga genomlysningskrav för svenska företag vid internationell verksamhet.

22

23

24 Konsumtion Konsumtionen har globalt sedan 1990 ökat med 46% I Sverige har hushållens konsumtion mellan 2006 till 2016 ökat med 23%

25 Sveriges koldioxidutsläpp Figuren visar skillnaden mellan att beräkna utsläppen inom Sveriges gränser, så kallade territoriella utsläpp respektive konsumtionsbaserade utsläpp till följd av svensk konsumtion samt produktionsbaserade utsläpp från svenska aktörer. Källa: Naturvårdsverket och SCB

26 Kemikalier

27 Avfall och matsvinn

28 Affärsmodeller

29 Styrdokument som pekar ut riktning för arbetet både nationella och regionala 1. FNs ramverk 10 YFP för hållbar konsumtion och produktion 2. Regeringens handlingsplan för Agenda Agenda 2030-delegationens rapporter 4. Nationella upphandlingsstrategin 5. Handlingsplan för giftfri vardag 6. Strategi för hållbar konsumtion 7. Handlingsplan för minskat matsvinn 8. Klimatpolitisk ramverk för Sverige 9. Sveriges miljömål och indikatorer - de regionala åtgärdsprogrammen 10. Klimat- och energistrategi 11. Regional livsmedelsstrategi

30 Mål 12 - kommunernas verksamhet Hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser Hållbara offentliga upphandlingsmetoder varor och tjänster Köpa in enligt avtal Delningsekonomi, nya affärsmodeller, hållbara finanser Matsvinn Avfallstrappan - insamling och process, hantering av farligt avfall Kemikaliekoll fasa ut kemikalier giftfri miljö Strategiska miljöarbetet Arbetsmiljö Minskade utsläpp till luft, vatten och mark - miljötillsyn Säkerställa den biologiska mångfalden och markanvändningen Säkra dricksvattnet Folkhälsa Information och medvetenhet, lärande Hållbar turism, hållbart näringsliv Samhällsplanering

31 Goda exempel från Region Jönköpings län Regional utvecklingsstrategi

32 Cirkulär ekonomi

33 Farliga ämnen i varor Särskilda miljökrav Standardiserade miljökrav

34 Minska användning av engångsmaterial Produkter vi börjar med: Engångsmuggar Soppåsar Britspapper Engångsvärmefiltar Skålset Plastbestick Engångsbatterier Kontorspapper

35 Frågor till gruppdiskussioner 1. Vilka utmaningar finns i era kommuner kopplat till mål 12 och tillhörande delmål? 2. Vad känns lätt respektive svårt att komma framåt med? 3. Kan ni dra nytta av arbete som pågår på annat håll för att komma framåt med mål 12?

36 Hur går vi vidare i stöd och samverkan?