NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 722

Transkript

1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 722

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 1 (30) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Tomas Holmström E4FS2014:0024 Fastställt av Dokumentdatum Version Dokumenttitel Kontrollprogram under byggtiden , E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Projektledning C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

13 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 2 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Innehåll 1. Administrativa uppgifter Kontrollprogrammets giltighet Kontrollprogrammets uppbyggnad och tillämpning Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av Förbifarten Entreprenadverksamhet Inledning Entreprenadtransporter Entreprenörens ansvar Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer Luftburet ljud Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Stomljud Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Komfortvibrationer Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Ytvattendrag Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Hamnanläggningar och sjötransporter Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Kemikalier och material Inledning Krav C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

14 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 3 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 8.3 Kontroller Åtgärder och uppföljning Kemisk injektering Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Grundvatten och sättningar Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Förorenad mark Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Kommunikation och tredje man Inledning Målsättning med kommunikationen Kanaler ut från projektet Kanaler in till projektet Åtgärder och uppföljning Energieffektivitet Inledning Målsättning Arbetssätt Åtgärder och uppföljning Natur- och kulturmiljövärden Inledning Krav Kontroller Åtgärder och uppföljning Rapportering Dokumentation Versionslogg C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

15 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 4 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden BILAGA 1. Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer. 2. Ytvattendrag. 3. Hamnanläggningar och sjötransporter. 4. Kemikalier och material. 5. Kemisk injektering. 6. Grundvatten och sättningar. 7. Förorenad mark. 8. Kommunikation och tredje man. 9. Natur- och kulturmiljövärden. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

16 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 5 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Kontrollprogram under byggtiden E4 Förbifart Stockholm 1. Administrativa uppgifter Huvudman Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnummer Ombud Projekt Förbifart Stockholm kontaktperson Kommuner Län Tillsynsmyndighet, MB 9 och 11 kap. Trafikverket, Stora projekt, projekt Förbifart Stockholm Sundbyberg Solna Strandväg 98, Solna Johan Brantmark, projektchef Marie Westin, miljöchef, tel , mobil Stockholm, Huddinge, Ekerö, Järfälla och Sollentuna Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län, tel vxl Miljöförvaltningen i Stockholm, tel vxl Miljö och samhällsbyggnad i Huddinge, tel vxl Miljö- och hälsoskyddskontoret i Ekerö, tel vxl Bygg- och miljöförvaltningen i Järfälla, tel vxl Miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna, tel vxl C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

17 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 6 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 2. Kontrollprogrammets giltighet Projekt Förbifart Stockholm omfattar byggande av ny väg som sträcker sig från Kungens Kurva i söder till Häggviks trafikplats i norr. Se karta figur 1. Detta kontrollprogram omfattar både anläggnings- och recipientkontroll under byggtiden kopplat till miljöfarlig verksamhet enligt 9:e kapitlet i Miljöbalken. Den tillståndspliktiga vattenverksamheten enligt Miljöbalkens kapitel 11 ingår också i detta kontrollprogram och följer meddelade villkor i de fyra miljödomarna. Trafikverket har det övergripande ansvaret för att kontrollprogrammet följs. På grund av nya rön och/eller förändrad lagstiftning samt nya beslut från tillsynsmyndigheten kan en del av detta kontrollprogram komma att förändras under projektets gång. Förändringar av kontrollprogrammet kan initieras av Trafikverket eller tillsynsmyndigheten. Samråd skall alltid ske mellan parterna innan förändring sker. Detta kontrollprogram upphör att gälla när arbetena är avslutade, godkänd slutbesiktning har ägt rum och arbets- och etableringsområdena är återställda. För bortledning av grundvatten gäller för byggskedet den tid under vilken byggnation pågår som förändrar bortledningen av grundvatten, t ex drivning av tunnel, borrning för schakt, bergförstärkning, efterinjektering. För bortledning av grundvatten gäller för driftskedet den tid då anläggningen är så pass färdigbyggd att ingen större förändring av vattenverksamheten sker längre. För grundvattenbortledning innebär det att alla tunneldelar är färdigsprängda. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

18 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 7 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Figur 1. Förbifartens sträckning C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

19 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 8 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 3. Kontrollprogrammets uppbyggnad och tillämpning Detta kontrollprogram är av strategisk art och dess främsta uppgift är att för tillsynsmyndigheten övergripande visa hur Trafikverket avser kontrollera att ställda miljökrav efterföljs vid byggandet av Förbifart Stockholm. Programmet utgör tillsynsmyndigheternas verktyg vid syn av projektet. Kontrollprogrammet är generellt skrivet för byggskedet av Förbifarten inklusive anläggande av tre stycken tillfälliga hamnar och ligger i sin tur till grund för Trafikverkets kontrakt med entreprenörerna. Till varje huvudrubrik, som tar upp olika miljöaspekter, finns en bilaga kopplad som mer i detalj beskriver krav, kontroll och åtgärder. För varje entreprenad ingår miljökrav i kontraktet som i detalj beskriver hur miljöarbetet ska bedrivas utifrån varje entreprenads förutsättningar. Entreprenören svarar upp mot kraven i kontraktet i sin miljöplan som beskriver hur kontroll, rutiner, tillvägagångssätt och ansvarsfördelning ska ske under entreprenadtiden. Miljöplanen ska godkännas av Trafikverket. Kontroll av ställda krav utförs genom antingen mätning/provtagning eller besiktning. Trafikverket utför mätningar/provtagningar men även entreprenören utför detta inom ramen för sin egenkontroll och enligt de krav som ställs i kontraktet. Samtliga kontrollaktiviteter dokumenteras. Trafikverket kontrollerar entreprenören och därmed kontraktets efterlevnad genom kontinuerliga miljöronder på arbetsplatsen samt återkommande kvalitets- och miljörevisioner. Trafikverket avser också att genomföra s k riktade inventeringar för att säkerställa kontroll av miljökraven. Riktade inventeringar kan bl a omfatta kemikaliehantering samt fordon och arbetsmaskiner. Vid behov kan kontrollaktiviteternas omfattning och utförande komma att ändras i samråd med berörd tillsynsmyndighet. Till varje miljöaspekt som behandlas i kapitlen nedan finns en bilaga som mer i detalj beskriver hur kontrollen ska ske samt vilka åtgärder som kan vidtas i händelse av överskridande av kraven. 4. Verksamhetsbeskrivning 4.1 Övergripande beskrivning av Förbifarten Förbifart Stockholm utgörs av två separata tunnelrör med tre körfält i vardera riktningen och syftar till att binda samman regionens norra och södra delar och skapa en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Den nya leden som går från Kungens kurva till Häggvik är knappt 22 km. Huvuddelen är förlagd i tunnel, en huvudtunnel från Kungens kurva till Hjulsta på nästan 16.5 km och en kortare tunnel under Järvakilen på nära 1.8 km. Långa sträckor går tunneln meter under mark. Genom att stora delar av trafikleden läggs i tunnel minskar dess miljöpåverkan kraftigt jämfört med om den byggs i ytläge. Förbifarten får variabla hastighetsgränser. Det innebär att den högsta tillåtna hastigheten kan variera mellan 80 till 100 km i timmen beroende på trafiksituationen. Passagen för hela sträckan tar normalt cirka 15 minuter. De trafikprognoser som gjorts visar att år 2035 (prognosåret) når Förbifarten sitt fulla utnyttjande med cirka fordon per dygn. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

20 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 9 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Projektet Förbifart Stockholm som blir ny E4 inleds söder om trafikplats Lindvreten. Där passerar leden under trafikplats Lindvreten och får en fullständig anslutning i en ny trafikplats vid Kungens kurva som får sin placering över E4 i höjd med Heron City. Från trafikplatsen sänker sig E4 för att i höjd med Ikea kunna gå i tunnel. Tunneln går under Sätraskogen och Kungshatt till Lovö. På Lovö anläggs trafikplats Lovö som ansluter till Ekerövägen via två cirkulationsplatser, vid Tillflykten och Edeby. Tunneln passerar därefter under Lambarsundet och Grimstaskogen för att vid Trafikplats Vinsta ansluta till Bergslagsvägen. Norr om Lunda går leden på bro över järnvägen, Spångaån och trafikplats Hjulsta som ansluter till E18. Från Hjulsta sänker sig Förbifart Stockholm för att i höjd med Hästa klack åter övergå i tunnel som passerar under Järvafältet och Igelbäcken för att komma upp i dagen vid trafikplats Akalla där den ansluter till Hanstavägen. Slutligen går leden utmed Hanstareservatet fram till trafikplats Häggvik där den ansluter till nuvarande E4. Tunnlarna ventileras dels genom att fordonen fungerar som kolvar som pressar luften framåt, dels med impulsfläktar. Tunnelluften ventileras bort och ersätts med uteluft vid s.k. luftutbytesstationer. Vid de mest belastade tunnelutfarterna förs den förorenade tunnelluften bort via frånluftsstationer. Tunnlarna försörjs med el via två mottagningsstationer, en i Vinsta och en i Kungens kurva. Säkerhetssystemet i tunnlarna har utvecklats från det koncept som används för Södra och Norra länken. Skulle en olycka inträffa i ett tunnelrör kan trafikanter ta sig till det motsatta tunnelröret via utrymningsvägar. Vägdagvatten från de ytförlagda delarna av leden tas om hand på konventionellt sätt och renas i dagvattendammar innan det släpps till recipient. Vatten från huvudtunneln under Mälaröarna, pumpas till en VA-station (vatten- och avloppsstation) vid Kungens kurva (Sätra) där det renas och leds till recipient. Inläckande grundvatten till tunnlarna, s.k. dränvatten, tas om hand separat i VAstationen och leds därefter till recipient. Inom ramen för projektet anläggs även tre stycken tillfälliga hamnar vid Norra Lovön, Malmviken och Sätra. Hälften av de uppkomna bergmassorna kommer att transporteras ut via hamnarna. Hamnarna kommer även att ta emot material till bygget, förutom Malmviken där transporter sker på väg 261. Hamnarna planeras att rivas då bygget är klart. 4.2 Entreprenadverksamhet Inledning Stommen i Förbifarten utgörs av 6 stycken huvudentreprenader som utgör drivning av bergtunnlarna genom borrning och sprängning. Bergtunnlarna består av huvudtunnlar (2 x 18 km), ramptunnlar (ca 14 km) och sju stycken arbetstunnlar. Ett flertal entreprenader kommer också att arbeta med ovanjordsdelar framför allt vid de nya trafikplatserna. Sammantaget ger detta verksamheter samtidigt på flera olika ställen längs sträckan. Ytentreprenaderna kommer att i huvudask upphandlas som totalentreprenader. Medan tunneldelarna utgörs av utförandeentreprenader. Byggstart av ovan angivna arbeten planeras till våren 2015 och byggtiden är cirka tio år. Totala mängden bergschakt från projekt Förbifart Stockholm beräknas till totalt cirka miljoner ton, jämnt fördelat på lastbil- och fartygstransporter. Bergmassorna från huvudtunnelentreprenaderna (ca 19 miljoner ton) kommer att vara till försäljning på marknaden. Bergmassorna från trafikplatserna tillfaller entreprenören för trafikplatser (ca 3-4 miljoner ton). C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

21 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 10 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Entreprenadtransporter Allmänt gäller att transporter på lokalgator skall undvikas och transporterna snarast ledas ut på huvudvägnätet och Europavägarna för vidare transport till målpunkt. Entreprenören ska genom sin produktionsplanering tillse att störningar för den allmänna trafiken minimeras. Transport av bergmassor på Ekerövägen (v. 261) ska undvikas Entreprenörens ansvar Som tidigare nämnts kommer Trafikverket att ansvara för kontroller genom mätningar, provtagningar och besiktningar men även entreprenören ska utföra detta inom ramen för sin egenkontroll. Verksamhet som uppkommer under entreprenörens produktion och som är anmälningspliktigt ansvarar entreprenören för t ex uppställning av mobil kross, viss mellanlagring av massor, avtal med ledningsägare. Undantaget där Trafikverket ansvarar är underrättelse samt anmälan om efterbehandling av förorenad mark. Tillståndspliktig verksamhet ansvarar Trafikverket för. 5. Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer 5.1 Luftburet ljud Inledning Luftburet ljud är ljud som transporteras genom luften från bullerkällan till mottagarens öra. När vi i vardagslag talar om buller (oönskat ljud) är det i allmänhet luftburet ljud som avses. Luftburet ljud alstras av verksamhet företrädesvis från arbeten som ytentreprenaderna bedriver. Det kan exempelvis vara arbeten som innehåller pålning, schaktning och spontning. Borttransport av massor och transporter av byggmaterial ger upphov till tung trafik som kan uppfattas som störande. Påverkan från sådant arbete sker också främst genom luftburet ljud. Schaktarbetena kan i vissa skeden ge upphov till störande ljud från lastmaskiner och transportfordon Krav De krav som Trafikverket ställer för utom- och inomhusmiljön återfinns i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15, Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Arbetena ska planeras så att kraven i NFS 2004:15 innehålls. Arbete som riskerar att medföra buller som överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15), t ex pålning och spontning, får endast utföras helgfri måndag till fredag kl och I samråd med tillsynsmyndigheten får sådana arbeten även utföras på annan tid. Om det luftburna ljudet överskrider angivna värden i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 mer än tillfälligt ska tillsynsmyndigheten underrättas. Efter samråd med tillsynsmyndigheten C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

22 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 11 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden får dock arbeten förekomma som innebär överskridanden av angivna värden. Definition av mer än tillfälligt se kapitel Kontroller Kontroll av ställda ljudkrav utförs av entreprenören inom ramen för sin egenkontroll men även Trafikverket utför kontrollmätningar. Mätning av luftburet ljud sker normalt vid bostädernas fasad i entreprenadernas närhet. I vissa fall sker kompletterande mätningar inom arbetsområdet. Bullermätningar utförs med fem-minuters ekvivalenter vid start av varje nytt bullrande arbetsmoment, stickprovsvis samt vid klagomål. Även kontinuerlig mätning kan komma att ske. Påkallande av kontrollmätning kan även ske av fastighetsägare, boende och tillsynsmyndighet Åtgärder och uppföljning Vid överskridande av de värden, annat än tillfälligt, som anges i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 ska följande åtgärder vidtas och prövas var för sig eller flera tillsammans för att innehålla värdena: Byte av arbetsmetod och/eller maskinell utrustning Avskärmning/inbyggnad av bullrig utrustning/verksamhet Tidsbegränsning av viss verksamhet Förstärkning av byggnaders ljudisolering mot yttre buller Om dessa störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga ska följande vidtas: Om Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser riskerar att överskridas under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska boende/verksamhetsutövare som riskerar att beröras av sådant överskridande erbjudas möjlighet till tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan. Trafikverket avser, där beräkningar visar på överskridande mer än tillfälligt, att innan byggskedet förstärka byggnaders ljudisolering med fönsteråtgärder samt uppföra permanenta skärmar så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Se bilaga 1 Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer. 5.2 Stomljud Inledning Stomljud är ljud som först överförs i fasta material, berg, byggnaders stomme etc, för att sedan, som luftburet ljud, nå mottagarens öra. Vanliga källor till stomljud är när grannen i ett flerfamiljshus borrar i väggen eller stegljud från våningen ovanför eller trapphuset. Stomljud uppkommer främst vid tunneldrivning i samband med injekterings- och salvborrning men även vid knackning och skrotning av berg. Först sker injekteringsborrning under omgångar i 6-8 C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

23 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 12 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden timmar i syfe att förstärka berget med cement och förhindra inläckage av grundvatten. Längden på en injekteringsskärm är ca meter. Därefter sker salvborrning under 3-4 timmar vilket ger stomljud. Efter salvborrning sker laddning, som är ett tyst arbete, och därefter sprängning. Varje salvlängd kan variera mellan 2-5 meter beroende på vilken vibrationskänslig utrustning eller byggnad som finns ovan mark. Flera sprängningar sker innan nästa omgång av injekteringsborrning. Ljudbilden vid själva sprängningen kan närmast liknas vid ett knatter som pågår under 6-10 sekunder beroende på att det inte är en enskild stor sprängladdning som utlöses utan många små. Värdena för stomljud enligt tabell 1 nedan gäller inte för sprängning Krav De krav som Trafikverket ställer för inomhusmiljön återfinns i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15, Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser med vissa justeringar. Stomljud under byggskedet ska begränsas så att personer som bor i anslutning till anläggningen inte, annat än tillfälligt, ska utsättas för högre värden avseende stomljud inomhus än vad som anges i tabell i bilaga 1. Värdena i tabellen gäller för bostäder, vårdlokaler och fritidshus. För arbetsplatser med tyst verksamhet gäller riktvärdet 45 db(a) helgfri måndag fredag Arbeten som kan medföra störningar för boende dvs risk för överskridande av värdena på grund av stomljud enligt tabell 2 i bilaga 1 ska i huvudsak utföras mellan kl och helgfri måndag till fredag. Sådana arbeten får även utföras på annan tid som tillsynsmyndigheten medger. Om stomljudet överskrider angivna värden mer än tillfälligt ska tillsynsmyndigheten underrättas. Efter samråd med tillsynsmyndigheten får dock arbeten förekomma som innebär överskridanden av angivna värden Kontroller Kontroller av ställda ljudkrav utförs av Trafikverket. Mätning sker i fasta mätpunkter i fastigheter för att kontrollera stomljudsnivån i syfte att följa tunnelfronten. Mätpunkterna flyttas i takt med tunnelns framdrift. Påkallande av kontrollmätning kan även ske av fastighetsägare, boende och tillsynsmyndighet Åtgärder och uppföljning Vid överskridande av värdena, annat än tillfälligt, ska följande åtgärd vidtas; Riskeras överskridande av bullernivåer inomhus under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock senast tre veckor innan. Se bilaga 1 Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

24 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 13 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 5.3 Komfortvibrationer Inledning Vibrationer överförs i fasta material, i berg, i byggnaders stomme etc och kan kännas i kroppen men inte höras direkt. Vibrationer kan ge upphov till t ex klirr i glas. Vibrationer som stör i boendemiljön kan orsakas av maskiner eller installationer och av tung trafik. Vibratoner mäts som hastighet (v) i enheten millimeter per sekund Krav För komfortstörningar i byggnader gäller att vibrationer från utrustningar i fortvarighetstillstånd (kompressorer, fläktar, pålnings- och spontningsaggregat, schaktmaskiner o dyl) inte får överstiga 1 mm/sek mätt enligt svensk standard SS : "Vibrations- och stötmätning och bedömning av komfortstörning i byggnader." Sprängning är inte tillåten nattetid Kontroller Erfarenhetsmässigt är riktvärden för luftburet ljud och stomljud dimensionerande vid byggplatser varför sannolikheten för överskridande av komfortvärdet får anses som liten. Mätningar av vibrationshastigheten inomhus i byggnader utförs av Trafikverket då misstanke om överskridande av riktvärdet för komfortstörningar föreligger. Påkallande av kontrollmätning kan även ske av fastighetsägare, boende och tillsynsmyndighet Åtgärder och uppföljning Vid överskridande av komfortvärdet 1 mm/sek, annat än tillfälligt, ska följande åtgärd vidtas; Riskeras överskridande av komfortvärdet inomhus under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock senast tre veckor innan. Se bilaga 1 Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer. 6. Ytvattendrag 6.1 Inledning Sprängning, borrning, schaktning, upplag av bergmassor och annan verksamhet under byggskedet ger upphov till vatten som måste ledas bort. Vattnet kan efter lokal rening och beroende på föroreningsinnehåll antingen infiltreras i mark, avledas till recipient eller till reningsverk. Vid drivning av tunnlarna uppkommer vatten som måste länshållas. Detta vatten består av inläckande grundvatten s k dränvatten som får betraktas som förhållandevis rent och spolvatten som används i samband med borrning och efter sprängning. Allt vatten samlas i tunnelns botten och måste pumpas för att få en någorlunda torr arbetsplats. Vattnet som pumpas kallas för länshållningsvatten och är förhållandevis förorenat. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

25 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 14 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Det vatten som bildas på ytentreprenaderna består av regnvatten (dagvatten) som rinner ned i schaktgropen och på andra arbetsytor samt eventuellt inträngande grundvatten. Den påverkan som man kan förvänta sig i detta vatten är i första hand förhöjda halter av suspenderat material som slammas upp under schaktarbetet. Vattnet kan också i någon mån vara förorenat av oljespill från schaktmaskiner. Generellt sett är tunnelvattnet mer förorenat, bl a av kväve från sprängningarna och förhöjt ph-värde från cementen, i jämförelse med vatten från öppna ytor. 6.2 Krav Allt vatten från tunnlar och andra anläggningar inne i berget ska under byggskedet ledas till kommunalt spillvattennät. När vattnet når under haltkraven för recipient kan detta ledas dit. Länshållningsvatten i samband med sprängning ska alltid ledas till kommunalt spillvattennät. Allt vatten som leds till spillvattennätet ska uppfylla VA-verksamhetsutövarens krav. De krav som ledningsägaren Stockholm Vatten ställer framgår av följande: Stockholm Vattens krav på vatten som tillförs ledningsnätet finns i handling Stockholms Vattens riktlinjer för länshållningsvatten. För senaste version (utgåva 10 april 2014) se Stockholm Vattens hemsida; Förslag till riktvärden då byggdagvatten leds till recipient finns i bilaga 2 Ytvattendrag. För att innehålla kraven ska eventuella åtgärder vidtas. Vid utsläpp direkt till recipient eller vid avledning till infiltration kan tillsynsmyndigheten ställa andra krav än vad som gäller för avledning av vatten till ledningsnätet. Trafikverket samråder i sådana fall med tillsynsmyndigheterna. Sedimenterat material från sedimentationsanläggningarna kan vara förorenat av olja och metaller varför sedimentet ska transporteras till deponi. Efter provtagning och analys kan dock detta bli klassat och kategoriserat för annan användning. Trafikverket beslutar om annan användning efter samråd med tillsynsmyndigheten. 6.3 Kontroller Provtagning ska genomföras flödesproportionellt med automatisk provtagare. Om detta inte är möjligt kan provtagningen ske tidsstyrt. Prov ska tas på utgående behandlat/sedimenterat vatten under fem arbetsdagar som därefter slås samman till ett veckosamlingsprov. Analyserna ska göras på icke filtrerade prover. Vattenproverna analyseras veckovis med avseende på ph, konduktivitet, suspenderade ämnen och oljeindex. I samband med sprängningsarbeten samt infiltration i mark skall även analyser av nitrat och totalkväve utföras veckovis. Vattenprov skall tas under den tidsperiod då kvävetillskott förväntas till behandlingsanläggningen. Vattenprovtagning för analys av metaller samt PAH och fosfor etc ska ske en gång/månad. Övriga oönskade föroreningar ska analyseras då behov föreligger. Vid t ex kemisk injektering kan det medföra ytterligare provtagning. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

26 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 15 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Om analyserna stadigvarande ligger under varningsvärdena kan provtagningen glesas ut efter samråd med ledningsägare respektive berörd tillsynsmyndighet. Provtagning ska genomföras av behörig provtagare och analyseras på laboratorium som är ackrediterad för dessa analyser. 6.4 Åtgärder och uppföljning Vid överskridanden av ledningsägarens angivna flöden ska orsaken till de höga flödena utredas och åtgärdsförslag utarbetas för att reducera flödena genom t ex utjämning. Ledningsägaren informeras. Vid överskridanden av angivna haltkrav ska orsaken till de höga halterna utredas och åtgärdsförslag utarbetas för att reducera dessa halter genom t ex komplettering av reningsanläggningen. Ledningsägaren respektive berörd tillsynsmyndighet informeras. Se bilaga 2 Ytvattendrag. 7. Hamnanläggningar och sjötransporter 7.1 Inledning För att minimera miljöpåverkan från masshanteringen i projekt Förbifart Stockholm har Trafikverket ansökt om att få anlägga tre tillfälliga hamnar för uttransport av cirka hälften av de bergmassor som genereras i vid tunneldrivningen. Förutsättningarna och riskerna beskrivs utförligt i tekniskt underlag och MKB i ansökan om byggande och drift av hamnarna till mark- och miljödomstolen. Den tillfälliga hamnen i Sätra varv ligger vid Kungshattssundet, sundet mellan Sätra varv och Kungshatt. Hamnen ligger mitt emot Nissero på Kungshatt, med ett avstånd på ca 300 m över sundet. Området är tidigare ianspråktaget för varv och småbåtshamn samt båtmack och ytor för båtuppställning. Området ligger i Sätraskogens naturreservat. Tillfällig hamn i Malmviken lokaliseras till ett område ca 700 m söder om Söderby gård på södra Lovön. Idag bedrivs jordbruk i området. Hamnen ligger i en vik med svaga strömmar. Vattenmiljön här har kommunala värden då det utgör lämpligt lekområde för fisk. Den tillfälliga hamnen på norra Lovö lokaliseras till ett skogsområde vid sundet mellan Grimsta och Norra Lovö, mellan Koviken och Ängsholmsviken. Tvärs över vattnet ligger Grimstaskogen, ca 600 m bort. I området där den tillfälliga hamnen planeras bedrivs skogsbruk. Vattenmiljön har lokala naturvärden. 7.2 Krav Villkor för att bygga och driva hamnarna meddelas i den dom som mark- och miljödomstolen beslutar. I förslaget återfinns villkor för byggnads- anläggnings- och rivningsarbeten samt för hamnverksamheten under drifttiden. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

27 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 16 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Utöver dessa villkor gäller för övriga miljöaspekter de krav som beskrivs i detta kontrollprogram. 7.3 Kontroller Kontroll av hamnarna kommer att ske genom mätning av buller och provtagning av vattenkvalitet i recipienten samt okulär besiktning av skärmar, dagvattenanläggningar och. Vid grumlande arbeten i bygg- och rivningsskedet ska kontrollmätning av turbiditet ske i utvalda mätpunkter utanför skärmen och jämföras med referensmätningar som mäts vid samma tillfälle. 7.4 Åtgärder och uppföljning En rad förebyggande åtgärder kommer att genomföras för att begränsa störningarna under driftskedet. Exempelvis kommer åtgärder för säkrare sjötransporter och bullerdämpande åtgärder i anslutning till hamnanläggningarna att genomföras. Själva hamnområdet utformas så att allt dagvatten leds till behandlingsanläggning för vidare distribution till spillvattennätet. Förslag på åtgärder vid påvisad ökad turbiditet samt vid utsläpp av olja återfinns i bilaga 3 Hamnanläggningar och sjötransporter. 8. Kemikalier och material 8.1 Inledning Diesel, hydraul- och smörjoljor samt kemiska produkter kommer att hanteras på arbetsplatserna. Läckage från förråd och maskiner kan inträffa. Farligt avfall genereras i byggproduktionen. Trafikverkets ambition är att minska flödet och att utöka kontrollen av kemiska produkter i syfte att fasa ut särskilt farliga ämnen. Trafikverket har därför utvecklat ett system för att kontrollera kemikalieflödet. Trafikverket använder även stora volymer material och varor vid byggnation och underhåll av infrastruktur. Många material och varor har en lång livslängd och materialvalet som görs i samband med att nytt material tillförs anläggningen har stor betydelse för framtida miljöpåverkan och framtida kostnader. Att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i material och varor är ett led i Trafikverkets arbete med att skapa giftfria och resurssnåla kretslopp och uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 8.2 Krav Kemikalier och material Kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet ska arbetsmiljö- och miljögranskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Funktionens uppgift är att klassa kemiska produkter i fyra grupper utifrån produkternas innehåll av farliga ämnen. Av klassningen följer förbud (klass D), C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

28 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 17 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden särskilda villkor för användning (klass B och C) eller användning utan särskilda villkor (klass A). Granskningen resulterar i ett granskningsutlåtande där klassning samt särskilda villkor framgår. Motsvarande som för kemiska produkter kan material och varor med hjälp av förbudslistan samt BASTA- och BETA-kriterierna klassificeras i fyra grupper (klass A-D). Projektet ska aktivt arbeta med val av kemiska produkter, material och varor och följa de riktlinjer och krav som framgår av Trafikverkets dokument som återfinns på hemsidan Kemiska produkter granskningskriterier och krav för Trafikverket, TDOK 2010:310 Kemiska produkter granskning av märkningspliktiga kemiska produkter, TDOK 2010:311 Material och varor krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen, TDOK 2012:22 Samtliga kemiska produkter ska för varje entreprenad förtecknas. Inbyggda material och varor ska förtecknas enligt TDOK 2012:22. Lagring av bränslen, oljor och andra kemikalier samt avfall utförs på sådant sätt att risken för utsläpp till mark och vatten minimeras och att anvisningar från tillsynsmyndigheten uppfylls. Kemiska produkter ska förvaras oåtkomligt för tredje man inlåsta när arbete inte sker på arbetsområdet. Absorberande medel ska förvaras lättillgängligt där kemikalier hanteras. Samtliga kemikalier skall vara uppmärkta med produktens namn och gällande farosymbol. Hydraulvätskor/oljor Hydraulvätskor/oljor som används ska uppfylla miljöegenskapskraven i Svensk Standard SS Drivmedel Dieselbränsle och bensin ska uppfylla kraven för miljöklass 1 eller likvärdigt. Alkylatbränsle ska användas för bensindrivna arbetsmaskiners och arbetsredskaps motorer i de fall dessa inte är försedda med katalytisk rening. Tankanläggningar Fasta tankplatser ska placeras på en för ändamålet iordninggjord yta som hindrar läckage till omgivande mark. Drivmedelstankar som är mobila ska vara: godkända enligt ADR-S, MSBFS 2012:6, Föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. besiktigade. uppställda så att de är skyddade mot påkörning. Fordon och arbetsmaskiner Service och tvätt av fordon och arbetsmaskiner på arbetsplatsen får endast ske på för ändamålet iordningsställd hårdgjord yta varifrån allt vatten ska omhändertas. Oljeavskiljare ska finnas ansluten till denna yta. Platsen ska vara tät och klara ställda utsläppskrav från nätägaren för VA-anläggningen. Avloppsvatten ska ledas till spillvattennätet. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

29 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 18 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Uppställning av lastbilar, personbilar, arbetsmaskiner, utrustningar, mm utförs på sådant sätt att risk för utsläpp i jord och mark minimeras. Ytor där borrutrustning eller annan maskinell utrustning underhålls ska hårdgöras och förses med tak och separat tät spillgrop. Absorberande medel ska förvaras lätt tillgängligt på arbetsplatsen. Dessutom ska samtliga fordon och arbetsmaskiner ska vara utrustade med akutväska med absorberande material för att vid olyckshändelse t ex läckage eller slangbrott förhindra spridning av oljespill. Beredskap skall finnas för att förhindra att föroreningar når och sprids till mark och vatten t ex i form av oljelänsar. Beredskapen skall vidmakthållas under hela entreprenadtiden. Speciella krav i känsliga miljöer framgår av respektive entreprenads kontrakt. Tunga fordon ska uppfylla Euro V eller senare. Dieseldrivna arbetsmaskiners motorer som omfattas av EU:s regelverk ska uppfylla minst Steg IIIA. Bensindrivna arbetsmaskiners motorer som omfattas av EU:s regelverk ska minst uppfylla Steg II. Arbetsmaskiners motorer som inte omfattas av EU:s regelverk får vara högst 6 år gamla. Tunga fordon och arbetsmaskiner ska vara utrustade med saneringsutrustning. Personbilar med högre emission av CO2 än 200 g/km ska inte användas. Lätta lastbilar med högre emission av CO2 än 250 g/km ska inte användas. Använda tunga fordon, som berörs av kraven, ska redovisas i en förteckning (reg. nr., Euro-krav och fordonstyp). Använda arbetsmaskiner, som berörs av kraven, ska redovisas i en förteckning med följande uppgifter särskilt angivna: ålder på motorn maskintyp och EU Steg-krav (EU Steg-nivå anges för arbetsmaskiner med motorer som omfattas av EU:s regelverk) Avfall Vid all materialhantering ska avfallsmängderna minimeras och möjligheten till återanvändning eller återvinning ska beaktas. Farligt avfall ska sorteras i uppmärkta kärl som ska förvaras läckageskyddat och inlåst då arbete inte pågår på arbetsplatsen. Dammskydd Beredskap ska finnas att våtsopa transportvägar och vattenbegjuta dammande ytor. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

30 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 19 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 8.3 Kontroller Kontroll av ovan ställda miljökrav görs i huvudsak vid återkommande miljöronder, revisioner och riktade inventeringar. För kemikalier kontrolleras bland annat förvaring, märkning, hantering, dokumenterad produktvalsanalys samt i förekommande fall farobedömning och platsspecifik riskanalys. 8.4 Åtgärder och uppföljning Vid eventuell miljöolycka, t ex läckage av hydraulolja efter läckage eller slangbrott, saneras detta omedelbart. Trafikverket informerar tillsynsmyndigheten. Följder för mark och vatten samt vidtagna åtgärder dokumenteras och delges Trafikverket som i sin tur delger detta till tillsynsmyndigheten. Samtliga miljöronder, revisioner och riktade inventeringar dokumenteras i digitalt arkiv. Se bilaga 4 Kemikalier och material. 9. Kemisk injektering 9.1 Inledning Användning av kemiska injekteringsmedel kan vid felaktig hantering orsaka miljöskador och arbetsmiljöproblem. Vid drivning av Förbifartens tunnlar sker så kallad systematisk förinjektering med cement för att täta berget innan sprängning. Efter det att berget sprängts ut kan behov av efterinjektering uppstå för att täta sprickor och på så sätt undvika eller begränsa inläckande grundvatten. Vid efterinjektering eller injektering i betongkonstruktion alternativt mellan berg och spont används i första hand cement. För att stoppa eventuella vattenflöden där cementinjektering inte är tillräcklig kan kemiska injekteringsmedel behöva användas. All injektering kräver stor kunnighet hos injekteringspersonalen och varje produkt måste särbehandlas för att säkerställa önskade egenskaper och ett gott injekteringsresultat. Miljöpåverkan liksom arbetsmiljön ska beaktas. 9.2 Krav I första hand görs en bedömning av behovet av kemisk injektering. En prognos på mängd, syfte med användningen samt plats för användningen ingår i bedömningen. Därefter upprättas alltid en produktvalsanalys samt en farobedömning av föreslagen produkt om produkten är klassad i grupp B eller C samt om produkten är registrerad i BETA-registret. Om Trafikverket bedömer utifrån farobedömningen att påverkan på miljö och hälsa kan komma att ske, och där denna inte bedöms som ringa, upprättas en platsspecifik riskanalys med kontrollprogram. Om produkten är klassad i grupp C ska alltid en platsspecifik riskanalys genomföras. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

31 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 20 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Innan ett kemiskt injekteringsmedel får användas ska medlet och omfattningen av användningen beslutas samt den platsspecifika riskanalysen godkännas av Trafikverket. Trafikverket svarar under hela arbetsgången för samråd med tillsynsmyndigheten och ledningsägaren. Alla samråd ska vara avslutade innan Trafikverket kan godkänna användande av kemiskt injekteringsmedel. 9.3 Kontroller Flödesproportionella alternativt tidsstyrda prover tas på utgående länshållningsvatten från den sedimentationsanläggning dit vatten från injekteringsstället leds. Proverna skickas till laboratorium som är ackrediterad för berörda analyser. Provtagningsfrekvens och ingående parametrar samt riktvärden framgår av det kontrollprogram som upprättas. Resultatet av analyserna från laboratoriet skickas till berörd ledningsägare. 9.4 Åtgärder och uppföljning Vid överskridande av fastställda riktvärden i utgående länshållningsvatten ska rapportering ske till ledningsägaren och tillsynsmyndigheten. Vid överskridande av satta riktvärden i utgående länshållningsvatten beslutar Trafikverket om följande åtgärder i nämnd ordning: Översyn och förändring av rutinerna för hantering av spill och vid blandningsförfarande. Minskad mängd kemiskt injekteringsmedel per tidsenhet. Avbrytande av injekteringsarbetena. Skriftlig rapportering av förbrukningen av medel sker löpande till Trafikverket. Rapporteringen ska omfatta plats (anläggningsdel och sektion), tidpunkt och förbrukning av medel. Förbrukning sammanställs månadsvis. Se bilaga 5 Kemisk injektering. 10. Grundvatten och sättningar 10.1 Inledning Byggandet innebär att grundvatten leds bort från jord och berg samt att vatten infiltreras till grundvattenmagasin i jord. Detta kan leda till ändrade grundvattennivåer, ändrad grundvattenkvalitet samt ändrade vattenflöden i ytvattendrag. Det finns risk att detta i sin tur medför effekter på markstabilitet, brunnar, grundvattenberoende ekosystem mm. Förutsättningarna och riskerna beskrivs utförligt i tekniskt underlag och MKB i ansökan om vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

32 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 21 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 10.2 Krav I det beslut om tillåtlighet som regeringen meddelade 3 september 2009 finns två villkor som berör bortledning av grundvatten. Dessa är villkor 2 som ställer krav på att samråd och skyddsåtgärder ska vidtas för att skydda grund- och ytvatten från föroreningar, samt villkor 5 som ställer krav på en plan som redovisar särskild skyddsvärda naturmiljöer, kulturmiljöer och boendemiljöer samt redovisar vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka skadlig påverkan och störningar på dessa. Detta kontrollprogram är en del i Trafikverkets arbete med att uppfylla båda dessa villkor. I den dom som meddelats av mark- och miljödomstolen finns dels villkor avseende kontrollprogram, dels avseende skaderisker som ska kontrolleras. Krav som ska gälla för avledning av dränvatten till ytvattenrecipient från färdig anläggning kommer att tas fram i samråd med länsstyrelsen då anläggningen är färdigbyggd Kontroller Grundvattnets nivå och portryck ska kontrolleras längs hela sträckan. Kontroller har pågått i många punkter sedan 2007, eller tidigare. Uttagskapaciteten och vattenkvaliteten ska kontrolleras i dricksvattenbrunnar. Inläckaget av dränvatten kontrolleras i de berganläggningar som sprängs ut. Kontroll av sättningar utförs i anslutning till anläggningar med sättningsrisk. Ytvattenflöden kontrolleras i Sätraån, Stordiket och Igelbäcken Åtgärder och uppföljning Avstämning görs mellan uppmätta grundvattennivåer, risk för skador och pågående grundvattenbortledning. Justering av tekniskt utförande vid byggnation i närheten kan bli aktuellt om mätningar visar att det finns risk att uppsatta villkor inte ska kunna innehållas eller att larmnivåer uppmäts. Andra skyddsåtgärder såsom start av skyddsinfiltration kan också bli aktuellt. Vid påverkan på enskild vattenförsörjning kan åtgärder behöva vidtas för att trygga vattenförsörjningen. Mätningar av grundvattennivå och sättningsrörelser ligger också till grund för att planera återställning eller för skadereglering. Se bilaga 6 Grundvatten och sättningar. 11. Förorenad mark 11.1 Inledning Byggandet av Förbifart Stockholm kommer att omfatta anläggningsarbeten för själva vägkonstruktionen samt anläggningsarbeten för områden i direkt anslutning till vägen. Inom dessa områden kommer det att finnas behov av och möjlighet att återanvända massor som schaktats upp. Behov kommer också att finnas för avsättning av massor utanför projektet. Dessa massor kan då C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

33 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 22 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden återvinnas till andra ändamål. Syftet är att minska andelen schaktmassor som transporteras till deponi samt att minska transportarbetet. Principen för återanvändning av schaktmassor är att inte förorena ett renare område. Förorenade massor som uppkommer i andra projekt utanför Förbifart Stockholm får inte läggas upp inom projektet Krav Naturvårdsverkets generella riktvärden bygger på två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning, KM (t ex bostäder) och mindre känslig markanvändning, MKM (t ex industrimark). Trafikverket har delat in respektive arbetsområde geografiskt för att klargöra vilken klassificering schaktmassor får ha och hur massorna får användas beroende på klassificering. Utifrån analyserna av miljötekniska markundersökningar kan schaktmassorna indelas i följande klasser: 1) Jungfrulig mark 2) <=KM (upp till och lika med NV KM) 3) >KM MKM (över NV KM och upptill eller lika med NV MKM) 4) >MKM (över NV MKM) Jungfruliga massor/mark definieras som icke påverkad av mänsklig aktivitet. De miljötekniska markförhållandena har naturliga bakgrundshalter. Beroende på klassning av jordamassorna kommer hanteringen att variera. I princip kan en stor del återanvändas inom projektet eller återvinnas utanför projektet. Massor som klassificeras som jungfrulig kan hanteras fritt. Massor >MKM ska alltid transporteras till behandlingsanläggning. Trafikverket har också tagit fram platsspecifika riktvärden (PRV) för åtta markanvändningsklasser med olika riktvärden. Riktvärdena benämns PRV-1 t.o.m. PRV-8. PRV för Förbifart Stockholm anger föroreningshalter som är acceptabla ur miljö- och hälsorisksynpunkt i befintlig orörd mark d v s vilka föroreningshalter som kan tillåtas i de jordmassor som lämnas kvar på platsen. Bergmassor som hanteras betraktas som icke förorenade och transporteras till anläggningar för krossning. Bergmassor ska inte betraktas som avfall. Utgångspunkten är att de riktlinjer som anges skall följas, dock kan avsteg göras om detta godkänns av Trafikverket i samråd med berörd tillsynsmyndighet. Eventuella avsteg skall motiveras, dokumenteras och redovisas Kontroller Trafikverket har i ett tidigt skede utfört marktekniska undersökningar. Områdena har klassats enligt ovan. Dessa undersökningar kommer att kompletteras för att kunna säkerställa klassificeringen och miljösäkra den fortsatta hanteringen. En schaktplan ska tas fram som beskriver den fortsatta hanteringen i detalj. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

34 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 23 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Provtagning sker i varje s k miljötekniskt typområde som indelas efter klassificeringen enligt ovan. Dessa typområden har olika stora provtagningsareor beroende på föroreningsgrad. I varje typområde tas prover i fem punkter. Enheten (ytan) på varje typområde krymper med ökande föroreningsgrad. För exempelvis massor massor >MKM tas prover i fem punkter på varje 100m2. Normalt tas samlingsprov på varje djup om 0,5 meter men avvikelser kan förekomma beroende på jordlagerföljden. Provpunkterna positionsbestäms med koordinater. För schaktmassor med ett föroreningsinnehåll av metaller över mindre än ringa föroreningsrisk ska förutom kemiska analyser på markprover även laktester göras om massorna används i konstruktion som kan komma i kontakt med vatten t ex utfyllnad nära grundvattenyta eller genom nederbörd. Trafikverket utför ytterligare provtagning av schaktbotten och schaktslänter i de fall provtagningsresultatet i ovan- och intilliggande schaktmassor visar högre föroreningshalter än de platsspecifika riktvärdena för den aktuella markanvändningskategorin på platsen. Lukt- och okulärbesiktning av schaktmassor utförs kontinuerligt av personal med erfarenheter av schaktningsarbeten där förorenade massor förekommit. Vid påträffande av oförutsedd markförorening ska ytterligare provtagning utföras för att klassificera massorna. Provtagningen av asfalt ska ske i enlighet med de anvisningar som återfinns i Vägverkets publikation Hantering av tjärhaltig beläggning 2004:90 som återfinns på Trafikverkets hemsida. Provtagning genomförs av personal med kompetens för detta. Proverna analyseras på laboratorium med ackreditering för analysmetoden Åtgärder och uppföljning Generellt gäller att åtgärder alltid ska vidtas för att minimera spridning av eventuella föroreningar i samband med masshantering. Jordmassor med olika föroreningsgrad ska behandlas separat och får inte blandas med varandra eller med rena massor. Jordmassor >MKM är att betrakta som farligt avfall vilket innebär att åtgärder ska vidtas enligt miljölagstiftningen vid hantering av dessa massor. För transport av farligt avfall krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Transport ska ske till behandlingsanläggning som har tillstånd att ta emot sådana massor. Schaktmassor <KM och >KM<MKM ska i första hand återanvändas i projektet inom utpekat vägområde men inte inom natur- eller kulturreservat. I andra hand kan dessa massor återvinnas utanför projektet under förutsättning att mottagaren har de miljötillstånd som krävs för att ta emot schaktmassor med aktuellt föroreningsinnehåll. Skyddsåtgärder för att förhindra dammspridning och lakning av förorenade massor ska ske om dessa inte omedelbart kan borttransporteras. Förorenade massor som tillfälligt lagras på plats ska täckas med tät presenning eller i mån av plats lagras i täckta containrar. Vid påträffande av frifasprodukt (gas, vätska, olja, pulver eller liknande) avbryts schaktarbetet omedelbart och skyddsarbeten vidtas så att omgivningen skyddas. Trafikverket fattar beslut om vidare hantering och åtgärder. Trafikverket är ansvariga för underrättelse och anmälan enligt Miljöbalken kapitel 10 till tillsynsmyndigheten beträffande upptäckt av förorenad mark. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

35 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 24 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Om föroreningsnivån i schaktbotten och schaktslänter överskrider de platsspecifika riktvärdena för området ska samråd ske med tillsynsmyndigheten om eventuella ytterligare åtgärder som kan komma att krävas med anledning av föroreningsnivåerna. Omhändertagande av förorenade massor sker normalt endast inom arbetsområdet. I förekommande fall dokumenteras kvarlämnade förorenade massor (>MKM) i schaktbotten och/eller i anslutning till arbetsområdet genom inmätning och koordinatsättning. Dokumentationen skickas till berörd kommun och till Länsstyrelsen Se bilaga 7 Förorenad mark. 12. Kommunikation och tredje man 12.1 Inledning Projekt Förbifart Stockholm berör många boende, organisationer och verksamheter. Trafikverket ska därför under genomförandet av Förbifart Stockholm i god tid informera de som påverkas av byggverksamheten. Berörda boende, näringsidkare m fl dvs tredje man ska veta hur länge samt på vilket sätt de kan komma att påverkas. De ska kunna kontakta projektet genom enkla och tydliga kanaler. Trafikverket ska vara lyhörd för deras behov och prioritera möten och dialog. Kommunikationen kommer bland annat att ske med nyhetsbrev, informationsmöten, annonser, anslag och utskick. Information om verksamheten kommer att hållas uppdaterad på Förbifartens hemsida, Kommunikationen omfattar också föredrag och presentationer för olika målgrupper. Massmedia är en annan viktig mottagare av information Målsättning med kommunikationen Under byggskedet ska boende, verksamma, resenärer och trafikanter förstå att projekt Förbifart Stockholm byggs och veta på vilket sätt de påverkas. Det betyder att de ska ha tillgång till relevant information om tidplan, störningar, aktuella händelser, om varför vi bygger och hur man når oss. Projektet ska sträva efter att ge sakägare dvs. boende, verksamma, medarbetare och andra berörda rätt information i rätt tid. De ska i god tid informeras om händelser och aktiviteter som kommer att störa omgivningen eller påverka trafikens framkomlighet. Exempel på sådan information är övergripande och detaljerad tidplan, produktionsplan, samt aktuella förändringar i dessa Kanaler ut från projektet För att nå ut med information till berörda arbetar projektet med en rad olika kommunikationskanaler som anpassas efter det behov som uppstår. Trafikverket ansvarar för information om projektet och dess utveckling till samtliga målgrupper. De kommunikationsverktyg som står till förfogande är följande: - Informationsmöten - Informationsblad C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

36 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 25 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden - Särskilda möten - Sprängningsvarning - Webbplats - Annonser/kungörelser - Pressmeddelanden och mediekontakter - Studiebesök, events och utställningslokal - Byggskyltar och flaggor Lokala informationsmöten ska hållas inför händelser eller nya faser i byggarbetet som påverkar lokala målgrupper Kommande arbeten som kan störa boende och verksamheter ska aviseras i god tid (minst en vecka innan) med informationsblad direkt i brevlådan och även via e-post till verksamheter inom minst 150 meter från Förbifart Stockholms sträckning. Exempel på information är kartor över område som berörs av arbetena, typ av arbeten och hur de stör, arbetstider och datum för när de börjar och slutar, samt kontaktuppgifter för mer information, sprängvarning och tillfälligt boende. De som berörs av sprängningar ska kunna ansluta till en tjänst som förvarnar om att sprängning sker inom exempelvis 30 minuter. Webbplatsen samlar all extern kommunikation och har specifika sidor med uppdaterad områdesinformation för pågående och kommande arbeten. Via lokalmedia kan Trafikverket sprida information till närboende och verksamma om hur byggarbetena kan påverka deras vardag. Via nationella medier och fackpress sprids information om projektet som helhet. Pressträffar och pressvisningar kan ordnas inför större bygghändelser. Alla mediekontakter samordnas genom projektets centrala kommunikationsfunktion Kanaler in till projektet Kanaler in till projektet och delprojektet är följande - Syneförrättningsorganisationen - Trafikverkets kundtjänst - Delprojektets kommunikatör - Delprojektets markförhandlare Frågor kopplade till syneförrättning, dvs. besiktningar, skadehantering och reglering inklusive störnings- och klagomålshantering kopplade till skador uppkomna av vibrationer från bygget etc. Dessa frågor hanteras, vardagar kl Utanför kl tas denna typ av frågor emot av Trafikverkets kundtjänst, som har öppet dygnet runt sju dagar i veckan. De rapporterar inkomna ärenden till syneförrättningsorganisationen nästföljande vardagsmorgon. Allmänna frågor och önskemål om information om Förbifart Stockholm och projektets framdrift samt frågor om framkomlighet och trafik hanteras primärt genom Trafikverkets kundtjänst. Delprojektets kommunikatör är en viktig lokal kontaktperson som ska kunna bistå närboende och verksamheter när de har frågor om exempelvis kommande störningar. Delprojektets kommunikatör nås via telefon och personlig e-post. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

37 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 26 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Delprojektets markförhandlare är kontaktperson för dem som har mark, byggnad, anläggning eller verksamhet som påverkas direkt av projektet. Markförhandlaren hanterar intrångsfrågor och övriga fastighetsrättsliga frågor samt lantmäteriförrättningsfrågor Åtgärder och uppföljning Projektet tar emot ärenden och följer upp huvudsakligen inom följande områden: - Klagomål rörande buller, vibrationer etc - Anmälan om skador på material och byggnader De åtgärder som kan genomföras rörande buller etc är exempelvis fönsterbyte, vibrationsisolering eller bullerplank, om sådan inte redan utförts i berörda fastigheter i samband med entreprenadplaneringen. Om dessa alternativ inte räcker tas beslut om så kallat tillfälligt boende eller tillfällig vistelse. Vid anmälan om skada på byggnad etc utförs i förekommande fall en skadeutredning. Skada som orsakats av byggnationen ersätts av Trafikverket enligt vedertagna ersättningsprinciper. Projektets funktion Fastighet och avtal svarar för ersättningsfrågor i samråd med Trafikverkets centrala juridiska funktion. Se bilaga 8 Kommunikation och tredje man. 13. Energieffektivitet 13.1 Inledning En Energi- och klimatkalkyl har upprättats för projekt Förbifart Stockholm för att ge en indikation på den totala storleksordningen av energianvändning och klimatgasutsläpp från projektet sett ur ett livscykelperspektiv. Ofta fokuserar man på elanvändning och användning av drivmedel när man diskuterar energianvändning kopplat till byggande av infrastruktur. Många livscykelanalyser, LCA, har dock visat att en mycket stor del av energianvändningen och klimatgasutsläppen från ett infrastrukturprojekt kommer från tillverkning av material som stål, betong och asfalt. Energi- och klimatkalkylen är därför gjord med LCA-metodik och inkluderar råvaruutvinning, förädling och transporter av alla de material- och energiresurser som används i projektet, baserat på underlag från projektets kostnadskalkyl för systemhandlingen. Energi- och klimatkalkylen kommer att förfinas allt eftersom projektet fortskrider och projekteringen och de ekonomiska kalkylerna blir allt mer detaljerade. Beräkningarna visar på att den totala energianvändningen under den ca 10 år långa byggtiden blir ca GJ samt att utsläppet av klimatgaser blir ca ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar energianvändning och klimatgasutsläpp från ca normalsvenskar under ett år. Användning av cementprodukter står för ca 50 procent av energianvändningen/klimatgasutsläppen, stålprodukter och diesel till arbetsmaskiner för ca 15 procent vardera och asfaltbeläggningar för ca 10 procent. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

38 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 27 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 13.2 Målsättning Trafikverket strävar efter att utveckla dagens klimatmål med kvantifierbara mål för koldioxid och energianvändning ur ett livscykelperspektiv där målformuleringarna ska ha tydligare bäring på att minskad energianvändning och klimatpåverkan i byggande, drift och underhåll. Ett internt arbetssätt är under upprättande för att hållbarhetsdeklarera infrastruktur. Som en del i detta arbete upprättas en specifik rutin för klimat- och energieffektivisering av infrastrukturprojekt. Rutinen benämns i dagsläget som KEEP (klimat och energieffektivisering av projekt). Syftet är att minska projektens energianvändning och klimatbelastning genom hela investeringsprocessen. Förbifart Stockholm valde 2011 att applicera tankesättet från KEEP för att på ett strukturerat sätt hantera klimat- och energifrågorna i projektet. Resultatet från detta arbete har sammanställts i en handlingsplan innehållande identifierade åtgärder för att minska projektets klimat- och energipåverkan Arbetssätt Syftet med klimat- och energieffektiviseringsprocessen är att identifierade åtgärder ska hanteras tidigt i processen samt åtgärdas genom att bland annat arbeta om handlingar innan upphandling av entreprenörer. Återstående åtgärder kommer att kunna användas i dialog med upphandlad entreprenör för att bestämma entreprenadens mål för klimat- och energieffektivisering. Projektet vill uppmuntra entreprenörerna till egna kreativa lösningar istället för att ställa detaljerade krav på effektiviseringsåtgärder. Idag finns övergripande förslag till krav som specificerar ramarna för entreprenörens effektiviseringsarbete. Förslagen bearbetas av projektets organisation för att konkretiseras för de specifika entreprenadupphandlingarna. Som en del av projektets gemensamma upphandlingskrav används Trafikverkets generella miljökrav som syftar till att skapa tydliga, relevanta och kostnadseffektiva krav, bland annat för att minska energianvändningen inom entreprenader. Krav ställs på entreprenörerna att de ska upprätta en miljöplan som beskriver deras systematiska miljöarbete samt förväntad energianvändning under entreprenadtiden. Fokus ligger på vilken typ av energi (el, drivmedel mm) som ska användas i entreprenaden samt en uppskattning om mängder. Entreprenören förväntas även beskriva hur de tänker energieffektivisera entreprenaden samt uppskatta åtgärdernas besparingspotential. Detta gäller i huvudsak de större entreprenaderna t ex alla tunnelentreprenader Åtgärder och uppföljning Cirka 30 åtgärder inom klimat- och energieffektivisering har prioriterats som betydande och därmed inkluderats i projektets Handlingsplan för klimat- och energieffektivisering. De priorierade åtgärderna projekteras in i bygghandlingarna. Många åtgärder är kopplade till installationer t ex belysning och val av beläggning, men även krav på biobaserade drivmedel. Åtgärderna kommer att följas upp innan Förbifart Stockholm tas i drift. Trafikverket ska utöver detta, i samråd med entreprenören, besluta om en kvantifierad och mätbar målsättning av klimat- och energieffektivisering för entreprenaden uttryckt som minskning av CO2-utsläpp. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

39 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 28 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Förmår entreprenören helt eller delvis uppnå beslutat mål kommer Trafikverket att utge bonus. Möjlighet till bonus inarbetas endast i entreprenader med relevant besparingspotential och därmed bör endast särskilt utvalda entreprenader komma ifråga. 14. Natur- och kulturmiljövärden 14.1 Inledning I projekt Förbifart Stockholm berörs ett stort antal objekt och miljöer med höga natur- och kulturmiljövärden. Dessa värden bör skyddas så långt det är möjligt. I ett av villkoren för tillåtligheten ställdes krav på att Trafikverket ska upprätta en plan vilken ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas för att motverka skadlig påverkan och störningar på berörda natur- och kulturmiljöer. Planen ska hållas aktuell och ska redovisas till Länsstyrelsen i Stockholms och till berörda kommuner. I sitt yttrande över arbetsplanen ställde Länsstyrelsen i Stockholms krav på att skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska vidtas i utpekade områden med natur- och kulturmiljövärde. Därför har ett kontrollsystem upprättats som ska hantera de identifierade natur- och kulturmiljövärden som berörs under byggskedet så att de skyddas, bevaras och så att risken för en negativ påverkan minimeras. Kontrollsystemet omfattar objekt med natur- och kulturmiljövärden men också det vardagliga landskapets kvaliteter och karaktärsdag som inte regleras av någon lagstiftning. För att systematiskt hålla reda på de kontroller som ska utföras har ett särskilt kontrollverktyg tagits fram. I detta verktyg, som har formen av en geodatabas, redovisas varje skyddsvärd miljö och objekt som ska omfattas av kontroll. I kontrollverktyget redogörs även för vilka kontrollåtgärder som ska vidtas, liksom hur och när de ska utföras Krav En mängd krav på hantering av miljöer med natur- och kulturvärden har ställts på projektet, allt från beslut om tillåtlighet, Länsstyrelsen yttrande över arbetsplanen och miljölagstiftningen. Kraven sammanfattas nedan: - Projektets tillåtlighetsvillkor (17 kap MB) - Länsstyrelsens yttrande över arbetsplanen - Lagkrav enligt Miljöbalken (MB) o Riksintressen o Skydd av områden - Lagkrav Kulturmiljölagen (KML) o Fornlämningar o Byggnadsminne o Statligt byggnadsminne - Världsarvet - Artskyddsförordningen C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

40 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 29 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden 14.3 Kontroller Ett särskilt kontrollverktyg har utvecklats för att hantera kontrollåtgärder som rör natur- och kulturmiljövärden längs Förbifart Stockholm. Verktyget är utformat som en geodatabas, med karta och tillhörande databas med information i textformat. På kartan visas läget för alla de objekt med höga natur- och kulturmiljövärden som ligger i anslutning till Förbifart Stockholm. För varje objekt finns i kontrollverktyget följande information: Objektets läge och utbredning Beskrivning av objektet och dess natur- och kulturmiljövärden Referenser till tidigare beskrivningar Vad det är som ska kontrolleras Hur kontrollen ska gå till (metodik) och i vilket skede kontrollen ska göras Kontrollverksamheten före, under och efter byggandet av Förbifart Stockholm är omfattande. Sammanlagt finns flera hundra kontrollåtgärder som ska utföras angivna i kontrollverktyget. Kontrollverktyget redogör objektsvis för vilka kontrollåtgärder som ska vidtas. För ofta återkommande typer av kontrollåtgärder (exempelvis dokumentation av värdefulla träd och fotodokumentation) finns en särskild, standardiserad metodik framtagen för att säkerställa att kontrollerna genomförs på ett likvärdigt sätt och håller jämn och god kvalitet. Den standardiserade metodiken gör även att de regelbundna kontrollerna och efterkontrollen blir uppföljningsbara. I kontrollerna ingår att bedöma om den vidtagna åtgärden har haft avsedd effekt och om den fungerar på ett tillfredsställande sätt. För att analysera och utvärdera åtgärder behövs ofta särskild sakkunnig kompetens Åtgärder och uppföljning Inom ramen för projektet görs återställningsplaner för natur- och kulturmiljövärden, för ytor som nyttjas tillfälligt under byggtiden. På Lovö och i natur- och kulturreservat skall återställningen samrådas med tillsynsmyndigheter och markägare. Återställningsplanerna har utgått från aktuella uppgifter om hur de olika områdena kommer att nyttjas av entreprenören i byggskedet. Där uppgifter saknats har det antagits att hela området med tillfällig nyttjanderätt behöver återställas. Återställningsplanen innehåller även en bilaga med beskrivningarna för de olika återställningstyperna. Till återställningsplanen hör kartredovisningar över natur- och kulturmiljövärden samt illustrationsplaner. Det är innehållet i återställningsplanerna som bland annat utgör underlag till kontrollverktyget för natur- och kulturmiljövärden. Förbifart Stockholm påverkar värden i naturreservaten Hansta, Grimsta och Sätraskogen samt kulturreservatet Igelbäcken. Reservaten är inrättade av Stockholm stad som också är kravställare vad gäller kompensationsåtgärder i enlighet med Miljöbalken 7 kap. 7. Trafikverket har i samråd med Stockholm stad åtagit sig att genomföra en rad kompensationsåtgärder. En stor del av de åtgärder som ska kontrolleras är skyddsåtgärder som går ut på att förebygga skador på objekt med höga natur- och kulturmiljövärden. Skyddsåtgärder vidtas i och i anslutning till befintliga natur- och kulturreservat (liksom det blivande reservatet på Lovö) och områden med andra skydd, såväl som i och i anslutning till objekt med höga värden som saknar skydd. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

41 TMALL 0005 Instruktion v 1.0 MILJÖ 30 (30) DokumentID Ev. ärendenummer Version E4FS2014: Projektstyrningsdokument TRV Projektledning Kontrollprogram under byggtiden Se bilaga 9 Natur- och kulturmiljövärden. 15. Rapportering Samtliga mätdata från kontroll av omgivningspåverkan redovisas i Trafikverkets IT-stöd för hantering av omgivningspåverkan. I förekommande fall utvärderas och sammanställs resultat i rapporter. Rapportering av det löpande miljöarbetet sker vid återkommande möten med tillsynsmyndigheterna. Generellt hålls möten med tillsynsmyndigheterna varje månad. Frekvensen av månatliga möten kan komma att förändras efter påkallande av Trafikverket eller tillsynsmyndigheterna. Tillsynsmyndigheten meddelas efter att analys- eller provresultat visat på överskridande eller avvikelser från detta kontrollprogram. Vid miljöolycka meddelas tillsynsmyndigheten och vid behov även räddningstjänsten omedelbart. 16. Dokumentation Skriftlig kommunikation och rapporter från mätningar, provtagningar och besiktningar arkiveras i Trafikverkets digitala arkiv. Sammanfattande miljörapport delges respektive tillsynsmyndighet och ledningsägare varje kvartal, där arbetsläget och miljöhändelser enligt detta kontrollprogram redovisas. Sammanställning av grundvattennivåer, sättningsmätningar etc sammanställs varje månad och redovisas för tillsynsmyndigheten i samband med månatliga möten. Versionslogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn Hjälptext: Här anges Det datum då den nya versionshistoriken versionen fastställdes Vad som har ändrats i den nya versionen eller om dokumentet har upphört att gälla Namnet på den som gjort ändringen Hjälptext: tryck på TAB-knappen för att skapa fler rader. C:\Users\Holmstro_T\Desktop\E4FS Kontrollprogram Miljö.docx (Utskriven :16)

42 E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram under byggtiden Bilaga 1 Luftburet ljud, stomljud och komfortvibrationer BYGGHANDLING N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc Granskare Godkänd av Ort Datum

43 Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer Entreprenadnamn Projektstyrningsdokument TRV Beskrivning 1 Kontrollprogram under byggtiden Beskrivning 2 Bilaga 1 Beskrivning 3 Luftburet ljud, stomljud och Beskrivning 4 komfortvibrationer Status Under bearbetning Diarienummer Konstruktionsnummer Objektnummer Projekteringssteg BYGGHANDLING Statusbenämning Företag Trafikverket Författare/Konstruktör Tomas Holmström Externnummer Innehåll 1 INLEDNING Fakta om buller Störningsmått Ekvivalent och maximal ljudnivå KRAV Arbetstider Projektets riktvärden Luftburet ljud Stomljud Komfortvibrationer Sprängning FÖRFARINGSSÄTT Beräkning av förväntade bullernivåer Luftburet ljud Stomljud Komfortvibrationer KONTROLL Luftburet ljud Stomljud Komfortvibrationer Luftburet ljud Stomljud Komfortvibrationer RAPPORTERING/REDOVISNING DOKUMENTATION (15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

44 1 INLEDNING Byggandet av Förbifart Stockholm innebär störningar av olika slag för omgivningen. Människor kommer att utsättas för stomljud och luftburet ljud. Buller, dvs oönskat ljud, är den för många mest påtagliga störningen. Bergborrning, spontning, pålning, tunga transporter samt omlastning av bergmassor är de mest bullrande arbetsmomenten. De högsta stomljudsnivåerna inomhus förväntas vid bergborrning för huvudtunnlar och arbetstunnlar. Samtidigt vidtas en rad åtgärder för att förbättra den befintliga situationen vid en framtida drift. Exempelvis planerar man där så är möjligt att i byggskedet sätta upp bullerskyddsskärmar som är fastställda i arbetsplanen för att på så sätt dämpa byggbullret. Arbeten som sker på markytan ovanjordsarbeten - vid tunnelpåslag, uppgångar, schakt m m kommer att alstra luftburet ljud. Utrustning som alstrar detta buller är främst spont- och pålningsmaskiner, schaktmaskiner och utrustning för ovanjordssprängningar. Stomljud uppkommer främst vid tunneldrivning i samband med injekterings- och salvborrning men även vid knackning och skrotning av berg. I normalfallet sker först injekteringsborrning under omgångar i 6-8 timmar för att förstärka berget. Därefter sker salvborrning under 3-4 timmar vilket kan ge höga stomljudsnivåer. Därefter sker laddning, som är ett tyst arbete, och därefter sprängning. Ljudbilden vid själva sprängningen kan närmast liknas vid ett knatter som pågår under 6-10 sekunder beroende på att det inte är en enskild stor sprängladdning som utlöses utan många små. Byggtransporterna är ytterligare en ljudkälla. Trafiken kommer att vara som mest intensiv under den tid som man driver tunnlarna och lastar ut bergmassor. Den genomsnittliga ljudnivån på trafikerade gator ökar inte märkbart. Den förändring som märks på framförallt lokalgatorna är att ljudet från en förbipasserande lastbil inträffar oftare än idag. På huvudgatorna blir ljudet från byggtrafiken marginellt i det allmänna trafikbruset. Både för stomljud och luftljud gäller att ljudstörningarna varierar i tid och styrka. Syftet med denna bilaga, som ingår i det övergripande kontrollprogrammet, är att beskriva hanteringen av störningarna under byggtiden i enlighet med villkoren i miljödomarna. 1.1 Fakta om buller Buller är, framförallt i större tätorter, en betydande miljöaspekt. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner och sömnstörningar. Buller ger upphov till olika typer av effekter under insomningsfasen och sömnfasen. Dessa effekter leder till eftereffekter följande dag. Människor vänjer sig inte vid buller, inte ens efter flera års exponering. Ostörd sömn är viktig för vår hälsa. För att skydda människor mot olika typer av 3(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

45 störningar av buller under insomning och sömn bör den maximala ljudnivån vid en bullerhändelse inte överskrida 45 db(a). Redan vid 40 db(a) kan dock sömnstörningar ske enligt Socialstyrelsen. Långvarig påverkan av buller kan på sikt ge ökat blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar. Samtalsstörningar uppkommer genom att buller kan maskera talet och därigenom försvåra möjligheten att föra samtal. Samtalsstörningar kan uppkomma redan vid ljudnivåer över 55 db(a). 1.2 Störningsmått För beskrivning av ljud vars styrka är konstant i tiden används enheten decibel med beteckningen db(a). Indexet "A" anger att ljudets frekvenser har viktats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljud. Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Decibel är ett logaritmiskt mätetal. Detta innebär bland annat att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 db(a). På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 db(a) högre/lägre ekvivalent ljudnivå. När det gäller upplevelsen av skillnader i bullernivå kan 3 db(a) upplevas som en knappt hörbar förändring medan en skillnad på 8-10 db(a) upplevs som en för- dubbling/halvering av ljudet. Se figur Ekvivalent och maximal ljudnivå Generellt används två störningsmått för byggbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För byggbuller beräknas i allmänhet den ekvivalenta ljudnivån för den tid under vilken verksamheten pågår t.ex. under en sekvens/cykel för byggaktivitet med intermittent buller (pålning, spontning, borrning). Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under en sådan byggaktivitet. 4(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

46 Figur 1. För att ge en viss uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär ges ovan exempel på ljudnivåer från olika miljöer och situationer. 2 KRAV 2.1 Arbetstider Utförande av arbeten ska ske så att ljudkraven för utomhusvärden som anges i tabell 1 och 2 innehålls. Arbeten som inte medför överskridande av Naturvårdsverkets riktlinjer kan alltså komma att utföras på andra tider än normalt vardagar under dagtid. Detaljerna framgår av respektive entreprenadkontrakt. Arbeten ovan mark som riskerar att medföra buller som överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggplatser (NFS 2004:15) får endast utföras helgfri måndag till fredag kl Arbeten under mark med risk för överskridande av riktvärdena enligt tabell 2 ska i huvudsak utföras mellan kl och helgfri måndag till fredag. I samråd med tillsynsmyndigheten får sådana arbeten ovan respektive under mark som riskerar att överskrida riktvärdena även utföras på annan tid. Boende och andra som kan beröras ska informeras om dessa undantag. Se kap. 5. Exempel på arbeten som kan medföra risk för överskridanden av riktvärdet är nattarbeten som fordrar avstängning av trafikled, stora betonggjutningar som av praktiska skäl måste gjutas i ett stycke under flera dygn, spontning under t ex dagtid vardagar, trots att alla åtgärder enligt steg 1-4 i åtgärdstrappan är vidtagna. 5(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

47 Bedömningen om risk för överskridande av riktvärde ansvarar Trafikverket för. I den händelse arbeten med risk för överskridande av riktvärdena behöver bedrivas har en intern instruktion (Ansökan om arbete vid överskridande av bullerkrav) som beskriver tillvägagångssättet tagits fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Ljudkrav vid byggande, drift och avveckling av hamnarna beskrivs i Kontrollprogram under byggtiden i kapitlet Hamnanläggningar och sjötransporter. 2.2 Projektets riktvärden Luftburet ljud Luftburet buller under byggskedet ska begränsas så att personer som bor i anslutning till anläggningen eller bedriver tyst verksamhet där, inte annat än tillfälligt, ska utsättas för högre värden avseende buller än vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Trafikverket ska även i övrigt följa de allmänna råd som anges i föreskriften. Värdena gäller inte för boende eller verksamhetsutövare av tyst verksamhet som erhållit skriftligt erbjudande från Trafikverket om tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse och andra skyddsåtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga. I Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser, NFS 2004:15, anges riktvärden för buller från byggarbetsplatser utomhus och inomhus. Nivåerna utomhus avser frifältsvärden. Riktvärdena sammanfattas i tabell nedan där L Aeq avser ekvivalent A-vägd ljudnivå och L AFmax avser maximal A-vägd ljudnivå med instrumentinställning Fast. Tabellen nedan med punktsatserna är ordagrant från NFS 2004:15. 6(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

48 Tabell 1. NFS 2004:15. Riktvärden byggbuller utomhus och inomhus. Område Helgfri må-fre Lö, sö och helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Fmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba 70 dba Inomhus (bostadsrum) 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) 60 dba 50 dba 50 dba 45 dba 45 dba - Inomhus 45 dba 35 dba 35 dba 30 dba 30 dba 45 dba Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 dba Inomhus 40 dba Arbetslokaler för tyst verksamhet 1) Utomhus (vid fasad) 70 dba Inomhus 45 dba 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. I de fall verksamhet pågår endast del av period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår t ex under en sekvens/cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc). För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. 7(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

49 Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dba. Tillämpningsanvisningar till riktvärdena Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning, som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena. I de fall riktvärden för buller utomhus kan innehållas behöver man normalt inte kontrollera riktvärdena för buller inomhus då normal fasadisolering bör innebära att dessa bullerriktvärden kan innehållas Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter de riktvärden som gäller för trafikbuller. Trafik inom byggplatsen bör bedömas som byggbuller. Bindande bestämmelser för byggverksamhet kan finnas i lokala föreskrifter i kommunen med längre gående krav på bullernivåer eller tid då arbetet får bedrivas. Praxis i långvariga infrastrukturprojekt i Stockholms län är att avstegen som beskrivs i punkt 2-4 ovan inte tillämpas. I praktiken är det i de flesta fall omöjligt/orealistiskt att innehålla riktvärdena för utomhusbuller vid arbeten i tätbebyggda områden. Om utomhusvärdena inte kan innehållas med tekniskt möjliga och ekonomiska rimliga åtgärder är målsättningen att riktvärdena för buller inomhus ska innehållas I de fall inomhusvärdena ska gälla ska detta godkännas av Trafikverket och bestäms från fall till fall. Inomhusnivåerna erhålls genom en schablon, ljudnivå utomhus inomhus, på 25 dba om ingen annan information finns att tillgå. Om det luftburna ljudet överskrider angivna värden i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 mer än tillfälligt ska tillsynsmyndigheten underrättas. I samråd med tillsynsmyndigheten får dock arbeten förekomma som innebär överskridanden av angivna värden. Definitionen av mer än tillfälligt gällande luftburet ljud lyder: Om Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser riskerar att överskridas under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska boende/verksamhetsutövare som riskerar att beröras av sådant överskridande erbjudas möjlighet till tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan Stomljud Utgångspunkten för riktvärden för stomljud är Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15), med redovisade justeringar avseende vissa tider enligt tabell 2 nedan. I de fall verksamhet pågår endast del av period bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår t ex under en sekvens/cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc). 8(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

50 Värdena i tabellen gäller för bostäder, vårdlokaler och fritidshus. För arbetsplatser med tyst verksamhet, exempelvis kontor, gäller riktvärdet 45 db(a) helgfri måndag fredag kl Tabell 2. Riktvärden för stomljud inomhus. Veckodagar Tid Riktvärden (ekv. nivå) (exklusive sprängning) Helgfri måndag fredag db(a) Helgfri måndag fredag db(a) Lördag db(a) Lördag , db(a) Söndag och helgdag db(a) Lördag, söndag, helgdag Alla dagar natt db(a) db(a)*) *) För bostäder gäller dessutom maximal momentan ljudnivå 45 db(a) alla dagar nattetid Värdena gäller inte för boende som erhållit skriftligt erbjudande från Trafikverket om tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. Om personer som bor i anslutning till anläggningen utsätts mer än tillfälligt för högre värden än de som är angivna i tabell 2 ska dessa erbjudas annan vistelse. Definitionen av mer än tillfälligt gällande stomljud lyder: Riskeras överskridande av bullernivåer inomhus under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och andra störningsbegränsande åtgärder inte kan anses tekniskt möjliga eller ekonomiskt rimliga ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock senast tre veckor innan. 9(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

51 Om stomljudet överskrider riktvärdena i bostäder mer än tillfälligt ska tillsynsmyndigheten underrättas. I samråd med tillsynsmyndigheten får dock arbeten förekomma som innebär överskridanden av angivna riktvärden. Eventuella åtgärder vid buller störning av vårdlokaler, lokaler med tyst verksamhet etc hanteras av Trafikverket genom förhandling med respektive verksamhet och får lösas från fall till fall Komfortvibrationer För uppskattning/bedömning av skaderisk på byggnader, främst vad gäller tillfälliga störningar såsom sprängningar och slagneddrivning av pålar/spont etc, utförs en riskanalys. Svensk standard SS Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader utgör underlag. Analys för skaderisk på byggnader upprättas i separat handling. Normen SS Vibration och stöt - mätning och bedömning av komfortstörningar i byggnader gäller för permanenta aktiviteter. För mer långvarig byggverksamhet med kontinuerliga vibrationer såsom biltrafik, vibroneddrivning av pålar/spont etc, bör målsättningen vara att innehålla normen (SS ). För komfortstörningar i byggnader gäller att vibrationer från utrustningar i fortvarighetstillstånd (kompressorer, fläktar, pålnings- och spontningsaggregat, schaktmaskiner o dyl) inte får överstiga 1 mm/sek mätt enligt svensk standard SS : "Vibrations- och stötmätning och bedömning av komfortstörning i byggnader." Riktvärdet anger sannolikhet för störning Sprängning Sprängning kommer i huvudsak att ske helgfri måndag fredag, kl , bl a med syftet att kunna genomföra två-skift vid drivning av tunnlarna. För eventuell sprängning nattetid måste Trafikverket utreda berörda bostäders maximala ljudnivåer och villkoren bedömas från fall till fall. Enligt ordningslagen krävs polistillstånd för sprängning inom detaljplanelagt område. I respektive kommuns lokala ordningsföreskrifter kan tider och omfattning gällande sprängning vara mer detaljreglerat. 3 FÖRFARINGSSÄTT 3.1 Beräkning av förväntade bullernivåer Byggbullernivåer beräknas översiktligt utgående från valda metoder och maskiner samt olika arbetsmoment. Ljudnivåer för de mest bullriga och dimensionerande arbetsmomenten redovisas. Objekt som ligger i riskzonen för överskridande av riktvärdena identifieras. Beräkningarna ligger därmed till grund för Trafikverket att vidta lämpliga åtgärder i ett tidigt skede. 10(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

52 3.1.1 Luftburet ljud Innan arbetena påbörjas ska entreprenören ta fram en utredning som visar hur man avser att klara kraven för luftburet ljud samt hur kontrollen ska genomföras. I utredningen ska det framgå om, när och var överträdelse av bullerkraven riskeras vid närliggande byggnader. Åtgärder för förhindrande av överträdelse skall beskrivas. Innan bullrande arbeten påbörjas ska Trafikverket godkänna den bullerutredning som är kopplad till aktuella arbeten. Bullerutredningen ska kontinuerligt uppdateras. Mätningar för att kontrollera att kraven innehålls ska ske vid fastigheten. I undantagsfall och vid komplettering av kontrollmätning vid fastighet kan följande utföras: Specifika ljudnivåer från byggverksamheten beräknas vid arbetsområdesgräns. Dessa nivåer utgör krav och ingår i kontraktet. Beräknat värde vid arbetsplatsens gräns ska innehållas för att klara Naturvårdsverkets riktvärden vid bostaden. Det ska klart framgå vilket arbetsmoment som är dimensionerande gällande luftburet ljud eftersom detta blir styrande för mätning och eventuella åtgärder. Till utredningen ska en karta bifogas som redovisar punkter i arbetsområdesgräns där mätning ska ske. För områden som utsätts för byggbuller från flera entreprenader görs en fördjupad studie av byggbullernivåer över tiden. Arbetsgången kan sammanfattas i följande punkter: Identifiering av aktuella arbetsmoment samt avstånd till närmaste bostäder och verksamheter utifrån entreprenadområde. Beräkning av ljudnivåer från de mest bullrande arbetsmomenten, såsom exempelvis pålning, spontning, bergschakt. Beräkning av förväntade byggbullernivåer per arbetsmoment. Val av transportväg och behov av utredning av trafikbuller från transporter till och från etableringsområdet avgörs från fall till fall Stomljud Utifrån befintliga stomljudsberäkningar som redovisas i MKB:n till arbetsplanen för Förbifart Stockholm gör Trafikverket bedömningar vilka tidsrestriktioner som behövs för produktionen. Utgångspunkten är att störande stomljudsalstrande arbete får ske kl helgfri måndag-fredag. Områden med risk för höga stomljudsnivåer från tunneldrivning har sedan tidigare identifierats. Utifrån dessa områden utreds huruvida berörda bostäder och verksamheter förväntas få 11(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

53 stomljudsnivåer över 35 dba. I kontraktet ska det framgå vilka arbetsmoment som kan bedrivas under respektive tidsperiod, utöver helgfri måndag till fredag kl 07 22, enligt de villkor som gäller i tabell 2. Riktvärdet 30 db(a) är satt så att arbete med tunneldrivning inte kan genomföras i ett tätbebyggt område Komfortvibrationer Förväntade vibrationsnivåer från byggverksamheten beräknas vid behov av Trafikverket. 4 KONTROLL 4.1 Luftburet ljud Mätning av luftburet ljud sker vid fasad vid bostäder i entreprenadernas närhet för att säkerställa att riktvärdena innehålls. Ljudnivån mäts som ekvivalent nivå i fem-minutersperioder vid start av varje nytt bullrande arbetsmoment, stickprovsvis samt vid klagomål. Även kontinuerlig mätning kan komma att ske. I undantagsfall mäts även ljudnivåer i anslutning till arbetsområdet i syfte att återkoppla till arbetet på ett bättre och snabbare sätt. Ljudnivåkraven vid arbetsområdet är satta så att riktvärdena innehålls vid närmaste bostad. Mätningar ska utföras av utbildad personal som är väl förtrogen med handhavandet av mätinstrumentet. Påkallande av kontrollmätning kan även ske av fastighetsägare, boende och tillsynsmyndighet. 4.2 Stomljud Kontroller av ställda ljudkrav utförs av Trafikverket. Mätning sker i fasta mätpunkter i fastigheter för att kontrollera stomljudsnivån. Mätpunkterna flyttas i takt med tunnelns framdrift. Mätningarna kan ske obevakat. I detalj gäller följande: Framför varje tunnelfront placeras 2-4 bullermätare i källarplanet i berörda fastigheter i god tid innan fronten når fastigheterna. Mätarna placeras där det är praktiskt möjligt och kontinuerlig mätning äger rum innan, under och efter det att fronten passerat. Mätarna läses av en gång i veckan då fronten närmar sig berörd fastighet. Vid behov kan avläsning ske oftare. Mätutrustningen tas bort när fronten har passerat och när stomljuden ligger i paritet med bakgrundsvärdena. Vid tveksamhet om bullerstörningens nivå ska mätning utföras i bostadens närhet eller i den aktuella bostaden så att tidigare gjorda beräkningar kan revideras med hjälp av mätningen. Påkallande av kontrollmätning kan även ske av fastighetsägare, boende och tillsynsmyndighet. 12(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

54 4.3 Komfortvibrationer Erfarenhetsmässigt är riktvärden för buller och stomljud dimensionerande vid byggplatser varför sannolikheten för överskridande av komfortvärdet får anses som liten. Mätningar av vibrationshastigheten inomhus i byggnader utförs av Trafikverket då misstanke om överskridande av riktvärdet för komfortstörningar föreligger. Påkallande av kontrollmätning kan även ske av fastighetsägare, boende och tillsynsmyndighet. 5 ÅTGÄRDER Innan arbetena påbörjas i bostäders närhet informeras boende och verksamma om projektets arbeten. Tillsammans med informationen lämnas kontaktvägar till projektet som de boende kan använda om de upplever sig bli störda av arbetena. Projektet har en beredskap att erbjuda och genomföra olika åtgärder i flera steg enligt fig. 2 nedan. Hur kommunikationen bedrivs i projektet beskrivs närmare i Kontrollprogram under byggtiden i kapitlet Kommunikation och tredje man. Vid för höga ljudnivåer har Trafikverket enligt kontraktet alltid rätt att avbryta arbetena vid överskridande av riktvärdena. Åtgärder ska vidtas för att inom högst en arbetsdag sänka ljudnivån så att kraven innehålls. Se vidare nedan på olika åtgärdsförslag för luftburet ljud. Om inte, som tidigare nämnts, utomhusvärdena kan innehållas med tekniskt möjliga och ekonomiska rimliga åtgärder är målsättningen att riktvärdena för buller inomhus ska innehållas. 5.1 Luftburet ljud Vid överskridande av de värden, annat än tillfälligt, som anges i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 ska följande åtgärder vidtas (se fig. 2) och prövas var för sig eller flera tillsammans för att innehålla värdena. Åtgärdstrappa vid höga nivåer av luftburet ljud 5. Tillfällig vistelse/tillfälligt boende 4. Förstärkning av byggnadens ljudisolering mot yttre buller 3. Tidsbegränsning av viss verksamhet 2. Avskärmning/inbyggnad av bullrig verksamhet/utrustning 1. Byte av arbetsmetod och/eller maskinell utrustning 13(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

55 Figur 2. Åtgärdstrappa i fem steg. Trafikverket avser, där beräkningar visar på överskridande mer än tillfälligt, att innan byggskedet förstärka byggnaders ljudisolering med fönsteråtgärder samt där så är möjligt sätta upp bullerskyddsskärmar avsedda för driftskedet för att på så sätt dämpa byggbullret. Dessa åtgärder som vidtas i preventivt syfte redovisas till tillsynsmyndigheten. Vid Sätra kommer krossning att ske under jord, vilket ger minskat buller från krossverksamheten. Om ovanstående åtgärder (steg 1-4 i fig. 2) inte ger önskat resultat återstår erbjudande om alternativ vistelse då inomhusnivån överskrider riktvärdet, annat än tillfälligt. Boende som drabbas av bullernivåer över riktvärdena under viss sammanhängen tid erbjuds annan vistelse. Se definition i kapitel I särskilda fall gör Trafikverket en individuell bedömning även vid lägre bullernivåer exempelvis nattarbetande som är i behov av dagvila. Särskild hänsyn ska tas i tysta områden med låg bakgrundsnivå. 5.2 Stomljud Merparten av dem som kommer att uppleva sig störda av bygget av Förbifart Stockholm kommer att störas av stomljud från bergborrning och skrotning. Såsom beskrivits ovan uppstår detta ljud genom att byggnadsarbeten under mark medför buller som sprids genom byggnadernas stommar till dem som vistas i byggnaderna. Stomljudsnivån i ett enskilt hus varierar därför över tiden och skiljer sig från våning till våning. Nivån varierar även under arbetsdagen. Det finns inga möjligheter att genom isolering eller andra åtgärder minska detta buller. Att överskridanden av i normala fall tillämpliga riktvärden är ofrånkomliga har redan från projektets inledning förutsetts. För att bygget av Förbifart Stockholm ska kunna genomföras har därför som erforderlig skyddsåtgärd bedömts att boende som drabbas av bullernivåer över riktvärdena under viss sammanhängen tid måste erbjudas annan vistelse. Se definition i kapitel I särskilda fall gör Trafikverket en individuell bedömning även vid lägre bullernivåer exempelvis nattarbetande som är i behov av dagvila. Utöver erbjudanden om alternativ vistelse kommer också omfattande informationsinsatser att göras för att underrätta allmänheten om kommande byggnadsåtgärder och kontaktvägarna till projektet. Härigenom ges också möjlighet för dem som kommer att utsättas för buller att vidta egna initiativ för att undgå de värsta störningarna. Utöver boende finns det näringsidkare och andra som kan komma att störas av byggarbeten. Trafikverket kommer att föra dialog med särskilt känsliga verksamheter för att försöka finna individuella lösningar. Det kan t.ex. handla om att temporärt flytta verksamheten inom berörd fastighet. Om möjligt kan också övervägas att anpassa arbetstiderna utifrån den störningskänsliga verksamhetens önskemål. 14(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

56 I övrigt kan noteras att alla till tunnelarbetena närliggande verksamheter i god tid innan arbetena påbörjas erhåller ett informationsblad som beskriver bl.a. hur man anmäler störningar och hur Trafikverket avser att hantera olägenheten. Trafikverket kommer att uppföra paviljonger för tillfällig vistelse. Boende med en beräknad(?) ljudnivå inomhus över stomljudskraven under minst fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod och upp till och med tolv veckor erbjuds i god tid innan de störande arbetena påbörjas, dock senast tre veckor innan, en tillfällig vistelse i en paviljong. I största möjliga utsträckning kommer dock alternativ med hotellvistelse att erbjudas. Boende som beräknas få stomljudsstörningar med en längre tid än tolv veckor kan i stället, efter en behovs- och varaktighetsbedömning, erbjudas en lägenhet eller motsvarande som tillfälligt boende. 5.3 Komfortvibrationer Samma åtgärdsförslag som beskrivs i kapitlet om stomljud (kap. 5.2) gäller även för vibrationer, vid överskridande av komfortvärdet 1 mm/sek, annat än tillfälligt. 6 RAPPORTERING/REDOVISNING Generellt hålls möten med tillsynsmyndigheterna varje månad. Frekvensen av månatliga möten kan komma att förändras efter påkallande av Trafikverket eller tillsynsmyndigheterna. Sammanfattande miljörapport delges respektive tillsynsmyndighet varje kvartal/tertial. Här presenteras entreprenadvis/per delprojekt uppmätta ljudnivåer för såväl stomljud som luftburet buller och komfortvibrationer då överskridande skett av fastställda nivåer samt vilka åtgärder som vidtagits i förekommande fall. Här beskrivs också inkomna ärenden relaterat till buller från boende/fghägare/näringsidkare etc indelat per entreprenad/delprojekt samt sammanfattning av eventuella åtgärder som vidtagits. 7 DOKUMENTATION All dokumentation rörande beräkningar, utredningar, bullermätningar och korrespondens med tredje man dokumenteras i Trafikverkets digitala arkiv. 15(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130001_Bilaga 1 Luftburet ljud etc.docx / / / / (Utskriven :24)

57 E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram under byggtiden Bilaga 2 Ytvattendrag BYGGHANDLING N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag Granskare Godkänd av Ort Datum

58 Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer Entreprenadnamn Projektstyrningsdokument TRV Beskrivning 1 Kontrollprogram under byggtiden Beskrivning 2 Bilaga 2 Beskrivning 3 Ytvattendrag Beskrivning 4 Status Under bearbetning Diarienummer Konstruktionsnummer Objektnummer Projekteringssteg BYGGHANDLING Statusbenämning Företag Trafikverket Författare/Konstruktör Tomas Holmström Externnummer Innehåll 1 INLEDNING KRAV Utsläpp av vatten Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Omläggning Stordiket Grundvattenberoende ekosystem Vegetationsuppföljning Vattennivåmätning/vattenföring MÄTMETOD Utsläpp av vatten Kontrollpunkter Utförande fältmätningar Avstämning mot Utförande Laboratorieanalys Avstämning mot Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Utförande Omläggning Stordiket Utförande Fältmätning Avstämning mot Grundvattenberoende ekosystem Vegetationsuppföljning KONTROLLENS OMFATTNING Utsläpp av vatten Mätfrekvens- fältmätning Provtagningsfrekvens- laboratorieanalys Utvärdering Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Omläggning Stordiket Utvärdering Grundvattenberoende ekosystem Vegetationsuppföljning ÅTGÄRDER Utsläpp av vatten Avvikelse - fältmätning Avvikelse laboratorieanalys Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Avvikelse flöden Omläggning Stordiket Avvikelse grumling och oljeavskiljare (15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

59 UNDERBILAGOR 1. Krav på vattenkvalitet för vatten som släpps från entreprenadområdet med ytvattendrag som slutlig recipient. 3(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

60 1 INLEDNING Detta kontrollprogram omfattar ytvattendrag enligt tabell 1 nedan. Tabell 1, Ytvattendrag kontrollprogram byggskede. Ytvattendrag Kontroll Avgränsning kontrollprogram Referensprovtagning innan byggstart Östra Mälaren Avledning av länshållningsvatten med aktuellt ytvattendrag som slutlig recipient. Gällande hantering av vatten från hamnarna se bilaga 3, Hamnanläggningar och sjötransporter Kemisk analys; Två platser på Lovön Råcksta träsk Avledning av länshållningsvatten med aktuellt ytvattendrag som slutlig recipient. - Bällstaån Avledning av länshållningsvatten med aktuellt ytvattendrag som slutlig recipient. Kemisk analys; Före och efter Hjulsta tpl Igelbäcken Flödesmätning. Flödesmätning Edsviken Avledning av länshållningsvatten via Järva dagvattentunnel med aktuellt ytvattendrag som slutlig recipient. - Ravalen Avledning av länshållningsvatten med aktuellt ytvattendrag som slutlig recipient. Kemisk analys; I två punkter Infiltration Infiltration av länshållningsvatten i samband med schakter. Gällande vattenkvalitet vid skyddsinfiltration se bilaga 6 Grundvatten och sättningar. - Stordiket Skyddsåtgärder vid omläggning. Ej aktuellt att avleda länshållningsvatten till denna recipient under byggskede. Kan ev. bli aktuell vid avledning av dränvatten från tunnlarna under driftskedet. Kemisk analys; I två punkter Sätraån Flödesmätning Flödesmätning Flödesmätning sker i samband med provtagning av kemiska parametrar. 4(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

61 2 KRAV 2.1 Utsläpp av vatten Trafikverket har utarbetat kvalitetskrav som ska vara uppfyllda för att länshållningsvatten ska få släppas vidare till ledningsnät eller direkt till recipient. Kvalitetskraven är ställda som riktvärden som är specifika för varje recipient och i vissa fall även specifika för utsläppspunkt/ er. Kvalitetskraven har samråtts med respektive kommun samt, i förekommande fall, VA-huvudmannen. Vid infiltration av länshållningsvatten ska infiltrationsvattnets kvalitet minst motsvara grundvattnets kvalitet samt uppfylla definierade kvalitetskrav avseende olja, samt nitrat. Samtliga riktvärden redovisas i underbilaga 1. När vattnet når under haltkraven för aktuell recipient kan vattnet avledas till/mot denna. Allt drän- och processvatten från tunnlar och andra anläggningar inne i berget ska under byggskedet ledas till kommunalt spillvattennät enligt följande villkor: 31. Dränvatten och processvatten från tunnlar och andra anläggningar inne i berget ska under byggskedet och därefter så länge föroreningshalten så föranleder, ledas till spillvattennätet för rening i kommunalt reningsverk. Allt vatten som leds till spillvattennätet ska uppfylla VA-verksamhetsutövarens krav. Trafikverket har tecknat avtal med Stockholm Vatten avseende avledning av drän- och processvatten från berganläggningarna till kommunalt reningsverk under byggskedet. 2.2 Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Flödesmätningar i Igelbäcken och Sätraån utförs för att kontrollera eventuell påverkan vid grundvattenbortledning. 2.3 Omläggning Stordiket I samband med omläggning av Stordiket ska skyddsåtgärder vidtas enligt följande villkor: 34. Vid schaktningsarbeten i anslutning till Stordiket ska grumlighetsbegränsande skärmar användas. Vidare ska oljeavskiljare anläggas för att hindra läckage från arbetsområdet inom Stordikets avrinningsområde. Oljeavskiljarna ska vara på plats så snabbt som möjligt efter entreprenadstart och driftas under hela entreprenadtiden. Stordiket avleder vatten mot Igelbäcken och Järva dagvattentunnel och för att förhindra en spridning av olja till Igelbäcken ska en oljeavskiljare anläggas nedströms arbetsområdet förslagsvis efter den utjämningsdamm som ska anläggas. Vidare ska ytterligare en oljeavskiljare förhindra en avledning av oljeläckage till Järva dagvattentunnel förslagsvis anläggs öster om den planerade väganläggningen. 5(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

62 2.4 Grundvattenberoende ekosystem Vegetationsuppföljning Vegetationsuppföljning ska genomföras för att detektera förändringar som beror på förändrad grundvattenyta i vegetation i värdefulla grundvattenberoende biotoper. Vegetationsuppföljning ska ske i alskog söder om Edeby ekhage, i sumpskog vid Grimsta, i ädellövskog ovanför badet vid Sätra, Sätraån samt i sumpskog väster om Edeby på Lovön Vattennivåmätning/vattenföring Vattennivåmätning med pegel alternativt markvattenrör ska utföras i de ovan utpekade grundvattenberoende ekosystemen. Vattenföringen ska mätas där flödesmätning är möjlig i ytvattendrag kopplade till dessa platser. Alternativt sker kontroll med markvattenrör där flödet inte kan mätas. I Grimstaskogen räcker det med att befintliga grundvattenrör som finns installerade i kanten till vattensamlingen avläses istället för att installera en pegel. Markvattenrör ska även installeras i kärret väster om Hästa klack och i sumpskogen nordväst om Akalla trafikplats för att följa eventuell påverkan. I samband med referensprovtagning av vatten i Stordiket mäts flödet. 3 MÄTMETOD 3.1 Utsläpp av vatten Kontrollpunkter Att poängtera är att riktvärden gäller det vatten som Trafikverkets entreprenader kan påverka och även kontrollera vilket innebär att de ska uppfyllas efter aktuella reningssteg i den eller de punkter där vattnet släpps från aktuellt entreprenadområde. Nedströms anslutningspunkten påverkas den totala vattenkvaliteten av diken, ledningar samt tillfört vatten från andra områden och verksamheter. Trafikverket har inte rådighet över detta vatten eller krav på dess kvalitet Utförande fältmätningar Följande parametrar kontrolleras och dokumenteras: Väderförhållanden. Reningssteg (oljeavskiljande samt sedimenterande) fyllnadsnivå, flöde, färg, lukt, slamdjup. Okulär inspektion av vattnet, grumlighet och ev. närvaro av oljeprodukter. Fältmätning av parametrarna konduktivitet, turbiditet och ph. 6(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

63 3.1.3 Avstämning mot ph-värden stäms av mot aktuella riktvärden. Övriga resultat utvärderas i förekommande fall mot referensmätningar utförda innan byggstart. Resultaten utvärderas även kontinuerligt mot erhållna värden från provtagningar inom entreprenadområdet. Vid behov vidtas åtgärder se stycke Utförande Laboratorieanalys Provtagare ska uppfylla kraven enligt SNFS 1990:11, MS:29 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m.. Provtagning ska genomföras flödesproportionellt med automatisk provtagare. Om detta inte är möjligt kan provtagningen ske tidsstyrt. Prov ska tas på utgående behandlat/sedimenterat vatten under fem arbetsdagar i följd som därefter slås samman till ett veckosamlingsprov. Korrekta kärl ska nyttjas för planerad analysmetod. Provet ska förvaras svalt och mörkt samt skickas så snabbt som möjligt till ackrediterat laboratorium för analys. Analyserna ska göras på icke filtrerade prover. Följande parametrar ska analyseras med ackrediterad analysmetod med lämplig rapporteringsgräns för jämförelse med aktuella riktvärden; ph, konduktivitet, suspenderad substans Fosfor, Kväve (totalhalt) samt nitrat Metaller: Arsenik, Kadmium, Kvicksilver, Bly, Koppar, Zink, Nickel, Krom. Oljeindex, PAH-16 Provsvar från laboratorium ska vara beställaren tillhanda inom 72 timmar efter provtagning Avstämning mot Riktvärden under byggskedet för aktuell recipient, se underbilaga 1. Vid behov vidtas åtgärder se stycke Vid anslutning till befintligt VA-nät ska avstämning ske mot de kvalitetskrav som ställs av VAhuvudmannen. För aktuella riktvärden se Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Utförande Flödesmätningar i Igelbäcken ska genomföras i två punkter, en uppströms respektive en nedströms den framtida tunneln. Punkterna förläggs i raka partier av ån med så homogen strömningshastighet som möjligt utan stenar och vegetation. Metodiken hastighet-areametoden kommer att användas vilket innebär att hastigheten mäts med propeller i tre punkter längs en linje över bäcken och flödet beräknas utifrån bäckens tvärsnittsarea och uppmätt hastighet. På grund av en låg vattennivå i Sätraån fungerar inte hastighet-areametoden med propeller. För att bestämma flödet kan man välja mellan utspädningsmetoden, volymetriska metoden eller ytflottörmätning. Man kan också komplettera med flödesmätning i det parallella vattendraget, uppströms och nedströms den tilltänkta tunneln. Vattendraget fungerar då som en referenspunkt och kan jämföras med förändringar i Sätraån. 3.3 Omläggning Stordiket Fältmätningar samt provtagning ska genomföras uppströms respektive nedströms planerade arbetsområden. 7(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

64 3.3.1 Utförande Fältmätning I samband med schaktarbeten som riskerar att medföra grumling, eller läckage av olja, i Stordiket ska de grumlighetsbegränsande skärmarnas funktion kontrolleras genom fältmätningar inledningsvis 1 gång/arbetsdag. Följande parametrar kontrolleras och dokumenteras: Väderförhållanden. Okulär inspektion av vattnet, grumlighet och ev. närvaro av oljeprodukter. Fältmätning av turbiditet. Oljeavskiljarnas status och funktion besiktigas okulärt Avstämning mot Avstämning ska genomföras mot referensmätningar genomförda i Stordiket innan påbörjande av arbeten med risk för grumling. Vidare ska även uppmätta värden nedströms arbetsområden relateras till erhållna värden uppströms arbetsområden vid samma mättillfälle. Okulär besiktning av oljeavskiljare får inte påvisa brister. Vid misstanke om funktionsfel bör stickprovsprovtagning av utgående vatten tas på utgående vatten efter oljeavskiljaren och analyseras med avseende på oljeinnehåll för att säkerställa dess funktion. 3.4 Grundvattenberoende ekosystem Vegetationsuppföljning I varje utpekat område läggs transekter med provytor ut. I provytorna noteras arter som förekommande eller icke förekommande. Arter kategoriseras som torr/frisk eller fuktmarksgynnad. Antalet provytor per transket är ca Metodiken utgår från Naturvårdverkets manual för uppföljning av skyddade områden myr men anpassas för att täcka in trädskikt. Trädskiktet är dock inte avgörande utan finns med som en bakgrundsinformation. Istället vilar förändringsanalysen på arter i bottenskikt och fältskikt. Dessa ger snabbare respons på miljöförändringar. Då förändringar kan vara långsamma och ske över lång tid behövs också att resultaten jämförs med referensytor. Uppgifter kan tas från Riksskogstaxeringen och NILS-projektet. 4 KONTROLLENS OMFATTNING 4.1 Utsläpp av vatten Mätfrekvens- fältmätning Fältmätning ska inledningsvis genomföras 1 ggr/arbetsdag Provtagningsfrekvens- laboratorieanalys Vattenproverna analyseras veckovis med avseende på ph, konduktivitet, suspenderade ämnen och oljeindex. I samband med sprängningsarbeten samt infiltration i mark skall även analyser av nitrat och totalkväve utföras veckovis. Vattenprov skall tas under den tidsperiod då kvävetillskott förväntas till behandlingsanläggningen. 8(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

65 Vattenprovtagning för analys av metaller samt PAH och fosfor etc ska ske en gång/månad. Se en sammanställning över parametrar för analys tabell 2. Tabell 2. Parametrar för laboratorieanalys. Parameter Enhet Frekvens Kommentar ph - 1 gång/vecka Konduktivitet ms 1 gång/vecka Suspenderad substans mg/l 1 gång/vecka N - totalkväve mg/l 1 gång/vecka Tas i samband med sprängning, samt vid infiltration i mark. Nitrat mg/l 1 gång/vecka Tas i samband med sprängning, samt vid infiltration i mark. Fosfor mg/l 1 gång/månad Arsenik µg/l 1 gång/månad Kadmium µg/l 1 gång/månad Kvicksilver µg/l 1 gång/månad Bly µg/l 1 gång/månad Koppar µg/l 1 gång/månad Zink µg/l 1 gång/månad Nickel µg/l 1 gång/månad Krom µg/l 1 gång/månad Oljeindex mg/l 1 gång/vecka PAH-16 µg/l 1 gång/månad Halten Bens(a)pyren ska redovisas separat i analysprotokoll Utvärdering Resultat ska kontinuerligt utvärderas och fältmätningar ska korreleras mot analysresultat för att öka översikten över länshållningsvattnet. 4.2 Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Flödesmätning ska inledningsvis genomföras 1 gång/månad. 4.3 Omläggning Stordiket Kontroll av skyddsåtgärder omfattar parametrarna grumlighet samt olja och ska genomföras under arbeten som riskerar att medföra grumling i Stordiket och fältmätningar ska inledningsvis genomföras 1 gång/dag. 9(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

66 4.3.1 Utvärdering Resultat ska kontinuerligt utvärderas för att säkerställa att arbeten inte medför ökad turbiditet i Stordiket. 4.4 Grundvattenberoende ekosystem Vegetationsuppföljning Baslinjeinventering sker årligen i fem år. Uppföljning av vegetation sker om grundvattenrör visar förändringar i hydrologi som kan hänföras till påverkan från Förbifarten. Årlig uppföljning sker då i fem år sedan efter behov minst vart 5:e år eller tills stabilisering av vegetationen uppnås. 5 ÅTGÄRDER 5.1 Utsläpp av vatten Vid överskridanden av angivna krav ska orsaken till de höga halterna utredas och åtgärdsförslag utarbetas för att reducera dessa halter genom t ex komplettering av reningsanläggningen. Nedanstående i stycke beskriver tänkbara åtgärdssteg Avvikelse - fältmätning Fältmätningar medför möjlighet att i ett tidigt skede identifiera problem. Vid påvisande av brister eller höga mätvärden vid fältmätning bör följande åtgärdssteg genomgås: 1. Bedöm hur allvarlig situationen är och vid behov samla upp länshållningsvatten så att det inte leds vidare till recipient. Kontakt ska tas med miljöansvarig inom Trafikverket för diskussion om lämpliga åtgärder. 2. Vid behov genomföra utökad provtagning eller stickprovtagning (ej flödesproportionerlig provtagning) för verifiering av halter på laboratorium. Skicka in prov för analys på laboratorium för suspenderad substans samt metallinnehåll vid ökad grumling och oljeindex vid indikation på oljeförorening 3. Identifiera skäl till överskridande beroende av väderförhållanden (nederbörd, snösmältning) och/eller specifika aktiviteter inom entreprenadområdet. Om avvikande väderförhållanden bedöms vara orsaken värdera hur länge situationen kommer att råda samt vilka åtgärder som kan förhindra påverkan från entreprenadområdet på vattenkvaliteten. Om arbeten inom entreprenadområdet bedöms vara orsaken se över arbetsmetod och genomför möjliga förbättringar. 4. Utöka kapaciteten på befintliga reningssteg (sedimentationsteg, oljeavskiljare) eller implementera nya reningssteg. 5. Kontrollera effekten av åtgärderna genom daglig fältmätning och eller utökad flödesproportionerlig provtagningen för att följa upp åtgärderna. 10(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

67 6. Om det inte är möjligt att innehålla aktuella riktvärden måste länshållningsvattnet omhändertas så att det inte leds vidare till recipient. Det kan dock uppkomma särskilda väderförhållanden såsom kraftig nederbörd eller snösmältning som genererar en så stor volym vatten att det inte är möjligt att omhänderta allt. 7. Vid nödläge ska entreprenören stoppa pumparna för att undvika spridning av utsläpp eller läckage Avvikelse laboratorieanalys Laboratorieanalyser ger mer kunskap om vattnets innehåll men provet och resultaten motsvarar situationen som rådde då. Om analysresultat från laboratorium har påvisat överskridande av definierade riktvärden ska följande åtgärdssteg genomföras. 1. Bedöm hur allvarlig situationen och om den kvarstår och om vid behov, samla upp länshållningsvatten så att det inte leds vidare till recipient. 2. Genomföra flödesproportionerlig provtagning för analys på laboratorium för att kontrollera om överskridande fortskrider. Vid behov ta stickprov för snabbare uppföljning. 3. Identifiera skäl till överskridande beroende av väderförhållanden (nederbörd, snösmältning) och/eller specifika aktiviteter inom entreprenadområdet. Om avvikande väderförhållanden bedöms vara orsaken värdera hur länge situationen kommer att råda samt vilka åtgärder som kan förhindra påverkan från entreprenadområdet på vattenkvaliteten. Om arbeten inom entreprenadområdet bedöms vara orsaken se över arbetsmetod och genomför möjliga förbättringar. 4. Utöka kapaciteten på befintliga reningssteg (sedimentationsteg, oljeavskiljare) eller implementera nya reningssteg. 5. Utöka den flödesproportionerliga provtagningen för att följa upp åtgärderna. 8. Om det inte är möjligt att innehålla aktuella riktvärden måste länshållningsvattnet omhändertas så att det inte leds vidare till recipient. Det kan dock uppkomma särskilda väderförhållanden såsom kraftig nederbörd eller snösmältning som genererar en så stor volym vatten att det inte är möjligt att omhänderta allt. 5.2 Flödesmätningar Igelbäcken och Sätraån Avvikelse flöden Referensmätningar innan byggskedet ger svar på variationer av vattenflödet i respektive vattendrag. Fortsatta flödesmätningar under byggskedet som ger avvikelser från normal vattenföring åtgärdas med tillförsel av vatten. 5.3 Omläggning Stordiket Avvikelse grumling och oljeavskiljare Fältmätningar medför möjlighet att i ett tidigt skede identifiera problem. Vid påvisande av brister eller höga mätvärden vid fältmätning bör följande åtgärdssteg genomgås: 11(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

68 1. Bedöm hur allvarlig situationen är. Gällande grumling kan vid behov etableras fler grumlighetsbegränsande skärmar. Vid indikation på oljeprodukter ska oljeavskiljarens funktion säkerställas. 2. Kontrollera effekten av åtgärderna genom utökad fältmätning/stickprovsprovtagning (ej flödesproportionerlig provtagning) för att följa upp åtgärderna. Vid behov analyseras vattenprov på laboratorium för suspenderad substans samt metallinnehåll vid ökad grumling respektive oljeindex vid indikation på oljeförorening. 12(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

69 UNDERBILAGOR 1. Krav på vattenkvalitet för vatten som släpps från entreprenadområdet med ytvattendrag som slutlig recipient. 13(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

70 Tabell 8 gäller också för utsläpp till Edsviken via Järva dagvattentunnel Tabell 9 gäller också för utsläpp till Ravalen 14(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

71 15(15) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130002_Bilaga 2 Ytvattendrag.docx / / / / (Utskriven :06)

72 E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram Bilaga 6 Grundvatten och sättningar BYGGHANDLING N130006_Bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2 Granskare Godkänd av Ort Datum

73 Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer Entreprenadnamn Projektstyrningsdokument TRV Beskrivning 1 Kontrollprogram Beskrivning 2 Bilaga 6 Beskrivning 3 Grundvatten och sättningar Beskrivning 4 Status Under bearbetning Diarienummer Konstruktionsnummer Objektnummer Projekteringssteg BYGGHANDLING Statusbenämning Företag Trafikverket Författare/Konstruktör Ola Landin Externnummer Innehåll 1 INLEDNING KRAV Olika krav Schakt i jord och berg Inläckage i berganläggningar Villkor kopplade till områdesskydd Skadereglering i vissa fall Kontroll MÄTMETOD Grundvatten Utförande Avstämning mot Infiltration till grundvatten utanför schakt Utförande Avstämning mot Sättningsrörelser Utförande Avstämning mot Inläckage i berganläggningar Utförande Avstämning mot KONTROLLENS OMFATTNING Grundvattenrör och portrycksgivare Kontrollpunkter Mätfrekvens Infiltration till grundvatten utanför schakt Kontrollpunkter Mätfrekvens Energibrunnar Kontrollpunkter Mätfrekvens Dricksvattenbrunnar Kontrollpunkter Mätfrekvens Inläckage berganläggningar Kontrollpunkter Mätfrekvens ÅTGÄRDER Grundvatten Avvikelse (13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

74 5.2 Infiltration till grundvatten utanför schakt Avvikelse Sättningsrörelser Avvikelse Inläckage i berganläggningar Avvikelse RAPPORTERING/REDOVISNING DOKUMENTATION (13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

75 UNDERBILAGOR Underbilaga 1. Underbilaga 2. Underbilaga 3. Underbilaga 4. Underbilaga 5. Villkorsområden samt övriga schakt från markytan Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar under byggtiden Kontrollvärden för inläckage i berganläggningar Larmnivåer för utvalda grundvattenrör och markpeglar/dubbar Karta som visar kontrollpunkter 4(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

76 1 INLEDNING Hänvisning till övergripande dokument. Beskrivning av denna bilagas innehåll samt avgränsning till övergripande dokument. Giltighetstid, om den avviker på något sätt från övergripande kontrollprogram. 2 KRAV 2.1 Olika krav Nedan redovisas de villkor som reglerar hur grundvattenbortledningen får utföras och hur den ska kontrolleras enligt mark- och miljödomstolens dom. Villkor enligt dom är markerade med rutor. Under de redovisade villkoren redovisas i förekommande fall även övriga anslutande krav från tillsynsmyndighet eller VA-huvudman Schakt i jord och berg Villkorsområden för schakter 13. För att undvika skada får grundvattensänkningen enligt yrkande 2 [sänkning av grundvattennivån vid tråg och tunnlar i jord i byggskedet] inte orsaka större sänkning av grundvattennivå i jord utanför angivna villkorsområden än 0,3 m i förhållande till tidigare års nivåfluktuation. Gränser för villkorsområden redovisas i [Karta] (Domsbilaga [ ]). I driftskedet ska bortledning av grundvatten på de platser som omfattas av yrkande p. 4 inte orsaka större sänkning av grundvattennivån i jord utanför angivet villkorsområde än 0,3 m i förhållande till opåverkade förhållanden utan skyddsinfiltration. Villkorsområden redovisas på kartor i underbilaga Dränvatten och processvatten från schakt i jord och berg i anslutning till trafikplatser och tunnelpåslag får användas för skyddsinfiltration utanför spont om kvävehalten inte överskrider tillämplig miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. I annat fall ska vattnet beroende på föroreningsgrad avledas till dagvattennätet eller spillvattennätet enligt villkor som ska upprättas för respektive trafikplats i samråd med huvudmannen för VA och tillsynsmyndigheten Övriga påverkansområden för schakter 14. Grundvattennivån i område kring schakter som inte ingår i villkorsområde enligt punkt 13 får inte sänkas mer än vad som framgår av redovisat påverkansområde. Påverkansområdets utbredning framgår av kartbilagor i ansökan Påverkan från färdig betonganläggning 33. Betongtråg och betongtunnlar ska utföras så täta att i driftskedet inte behövs skyddsinfiltration för färdig anläggning för att undvika skador. Infiltration får dock ske för att motverka effekten av att grundvatten avleds från ett magasin till ett annat längs med betong. 5(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

77 2.1.2 Inläckage i berganläggningar Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar under byggtiden 17. Trafikverket ska, under byggskedet innan slutlig tätning skett, följa Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar under byggtiden som finns i aktbilaga X. Åtgärdsplanen redovisas i underbilaga Begränsning av inläckage i tätade berganläggningar 18. Under driftskedet får inläckage av grundvatten i berganläggningar inte överstiga de flöden som anges i nedanstående tabeller för permanenta anläggningar respektive arbetstunnlar. Flödena avser grundvatten som läcker in till samtliga bergdelar under driftskedet. Området begränsas av en yttre gräns som ligger 5 m innanför påslag i berg i tunnlar eller vertikalschakt. Området begränsas av en yttre gräns som ligger 5 m innanför påslag i berg i tunnlar eller vertikalschakt. Nedanstående värden gäller som begränsningsvärde och månadsmedelvärde för maximalt inläckage till permanenta anläggningar och arbetstunnlar, angivet som liter/minut, inom olika delområden respektive arbetstunnlar. Villkoret ska anses uppfyllt om minst 9 av 12 uppmätta månadsmedelvärden under en tolvmånadersperiod understiger begränsningsvärdet. 6(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

78 Sträcka Mätpunkt Läge mätpunkt 9/915-12/500 12/750 13/850 14/450-15/600 15/600-18/000 18/000 19/617 Mätdamm Sätrastranden Pumpgrop Kungshatt (282), mätdammar Mätdamm södra stranden Lovö Mätdamm centrala Lovö Pumpgrop N Lovö (382) 19/617 Inläckage delområde (l/min) Ingående delar 12/ Huvudtunnel, ramptunnlar exkl betongtunnlar Sträcka Sätra, tpl Kungens Kurva 13/ Huvudtunnel Kungshatt 14/ Huvudtunnel Södra Lovö 18/ Huvudtunnel, ramptunnlar exkl betongtunnlar, Luftutbytesstation 260 Huvudtunnel, luftutbytesstation Tpl Lovö, centrala Lovö Norra Lovö 19/617-20/150 20/800-22/800 22/800-24/000 24/000-24/950 Pumpgrop N Lovö (382), mätdamm Mätdamm Lambarsund norra sida Mätdamm Lövstavägen Pumpgrop Lunda (583) 19/ Huvudtunnel 20/ Huvudtunnel, södra ramptunnlar 22/ Huvudtunnel, norra ramptunnlar, Grimsta Hässelby södra delen av tpl Vinsta Vinsta inkl norra delen tpl Vinsta, luftutbytesstation 24/ Huvudtunnel Kälvesta, Lunda, 24/950-26/000 27/720-28/300 28/300-29/000 Pumpgrop Lunda (583) Pumpgrop tunneln under Järva (683) Pumpgrop tunneln under Järva (683) 24/ Huvudtunnel exkl. Betongtunneldel 28/ Huvudtunnel exkl. betongtunneldel 28/ Huvudtunnel exkl betongtunnel och tråg Lunda, Södra tunnelröret Norra tunnelröret 7(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

79 Tabell 1. Begränsningsvärden för inläckage till arbetstunnlar Arbetstunnel Tunnellängd Tunnelnivå Inläckage (l/min) Ny arbetstunnel Kungens kurva 260 m +35 till Skärholmen 360 m +30 till Sätra 560 m +5 till Lovö tpl 800 m +15 till Norra Lovö 850 m +10 till Lunda 220 m +10 till Hägerstalund 250 m +10 till Kompletterande krav avseende inläckage De inläckagemängder som regleras av villkoret i domen enligt ovan avser begränsningsvärden. I enlighet med Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar under byggtiden så ska tunneldrivningen styras mot de kontrollvärden (riktvärden) för inläckage som redovisades i den ansökan som lämnades till mark- och miljödomstolen i juni I samband med bygghandlingsprojekteringen har dessa brutits ner i kortare delsträckor. Kontrollvärden för dessa kortare delsträckor ska följas upp inom detta kontrollprogram. De redovisas i underbilaga Villkor kopplade till områdesskydd Grundvattennivån vid Edeby ekhage 22. Trafikverket ska säkerställa att grundvattennivån i morän nordost om Edeby ekhage (vid grundvattenrör 08F854RU) inte understiger nivån +0,6 som månadsmedelvärde och begränsningsvärde Skadereglering i vissa fall Reglering av skördeskador 25. Ersättning för eventuella skördeskador ska regleras enligt den av Trafikverket redovisade regleringsmodellen för skördeskador. Modellen ska vara förankrad hos länsstyrelsen innan arbetena får starta. Kontrollen sker i två steg: 1. Förskede (innan grundvattenpåverkande arbeten inleds): Undersökning av markegenskaper, etablering av kontrollpunkter, kontrollmätningar och prognos av skördepåverkan. 2. Byggskede och driftskede (under grundvattenpåverkan): Fortlöpande kontroller i samband med grundvattenpåverkan. Baserat på mätdata kommer skördepåverkan att beräknas Reglering av skador på dricksvatten- och energi brunnar 26. En beredskapsplan för alternativ vattenförsörjning ska finnas utarbetad och kommunicerad med de boende på Kungshatt och Lovö före byggstart. Ersättning för eventuella skador ska utgå enligt huvudprinciperna i Trafikverkets regleringsmodell för skador på dricksvattenbrunnar. 8(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

80 Reglering av skador på energibrunnar 27. Skador orsakade av minskat möjligt effektuttag i energibrunnar ska kontrolleras genom att pejla grundvattennivån i brunnen eller i närliggande brunn. Eventuella skador bedöms utifrån faktisk grundvattenavsänkning i förhållande till aktiv borrhålslängd (dvs borrhålslängd i berg) och ersätts enligt huvudprinciperna i Trafikverkets regleringsmodell för skador på energibrunnar Kontroll 35. Kontroll av verksamheten ska utföras i enlighet med det kontrollprogram som ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten innan grundvattenbortledningen får påbörjas 3 MÄTMETOD 3.1 Grundvatten Utförande Nivå: Mäts dels manuellt med ljus/ljudlod, eller BAT-rör dels med automatiska givare. Automatiska givare typ kommunikation datainsamling Portryck: Kontroll manuellt med portrycksgivare som ansluts till installerad portrycksspets. Automatisk mätning Vattenkvalitet: Provtagning från bestämd tappkran med befintlig pumputrustning i dricksvattenbrunnar. Enligt SGF för övriga platser. Fysikalisk-kemisk analys enligt analyspaket Dricksvatten 3 (SLV FS 1993:35 Nivå 3). Uttagskapacitet i dricksvattenbrunnar kontrolleras genom installation av automatiskt registrerande tryckgivare i brunnen. Från brunnsdiameter och de nivåvariationer som orsakas av normal pumpning för husbehov under en 14 dagars period beräknas brunnens kapacitet Avstämning mot Tidigare års nivåfluktuation: Grundvattennivåvariationen stäms av mot mätserierna i de grundvattenrör som används som referens. Som hjälp används statistisk metod (ref ). Gräns villkorsområde: Tidigare grundvattennivå. Larmnivåer: Larmnivåer för utvalda grundvattenrör redovisas i underbilaga 4. Larmnivåer utgår från den bedömning av sättningsrisker Trafikverket gjort, nivå reglerad i villkor: Edeby ekhage, grundvattenrör 08F854RU, >+0,6. Kontroll av dricksvattenbrunnar och bergvärmebrunnar stäms av mot tidigare nivåmätningar i dricksvattenbrunnar och energibrunnar, vattenkvalitet vid tidigare provtagning samt Livsmedelsverkets råd om enskild vattenförsörjning, tidigare kontroll av uttagskapacitet i dricksvattenbrunnar. 9(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

81 3.2 Infiltration till grundvatten utanför schakt Utförande Vattenprov frånschakt analyseras med avseende på fysikalisk-kemisk analys enligt Trafikverkets analyspaket Dricksvatten 3 (SLV FS 1993:35 Nivå 3) samt eventuellt identifierade föroreningar i schakt och/eller använda produkter Avstämning mot Analysresultat stäms före beslut om infiltration av mot analys av grundvattenkvalitet i jordlagren utanför schakt. 3.3 Sättningsrörelser Utförande Manuell precisionsavvägning av dubbar på byggnader/anläggningar samt markpeglar Avstämning mot Tidigare mätningar samt acceptabla sättningsrörelser enligt riskanalys eller underlag från anläggningsägare. 3.4 Inläckage i berganläggningar Utförande Kontroll av uppnådd täthet i injekterad zon ska ske genom utvärdering av mätdata från injekteringsarbetet i enlighet med Kontrollprogram berg i enlighet med kontrakt med entreprenör. Denna kontroll omfattas inte av detta kontrollprogram. Mätning av dränvattenflöde i tunneln ska ske genom dels momentan mätning, dels kontinuerlig mätning av differensen mellan in- och utgående vatten. Den momentana mätningen sker genom mätning av vattenflöde över temporär mätdam eller bortpumpad vattenmängd från pumpgrop vid tunnelfront efter kortare stillestånd. Den kontinuerliga mätningen sker med flödesmätare placerad på processvattenrör för inkommande vatten samt flödesmätare efter slamavskiljning av vatten som pumpas bort. Provtagning och analys med avseende på dränvattenkvalitet anpassas till tänkbara föroreningars egenskaper Avstämning mot Kontrollvärden för inläckage enligt tabell 1 och 2 i Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar under byggtiden. Denna bifogas som underbilaga 2. Kontrollvärden enligt detta kontrollprogram. Dessa utgörs av kontrollvärden i tabell 1 ovan som har brutits ned på kortare delsträckor. De redovisas i underbilaga 3. 10(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

82 4 KONTROLLENS OMFATTNING 4.1 Grundvattenrör och portrycksgivare Kontrollpunkter Kontrollpunkternas lägen framgår av kartor i underbilaga Mätfrekvens Före byggnation i området: 1 gång/månad Byggnation i området: minst 1 gång/vecka 4.2 Infiltration till grundvatten utanför schakt Kontrollpunkter Tillräckligt många prov ska tas inom schakten för att resultatet ska visa en representativ bild av vattenkvaliteten Mätfrekvens Prov tas före start av skyddsinfiltration. Om förutsättningarna ändras, t.ex. nya produkter används som kan påverka vattenkvaliteten, ska förnyad provtagning och analys utföras. 4.3 Energibrunnar Kontrollpunkter De energibrunnar som ingår i kontrollprogrammet redovisas på kartor i underbilaga Mätfrekvens Före och efter tunneldrivning i området: 4 ggr per år. Månadsvis till veckovis i samband med tunneldrivning i området. 4.4 Dricksvattenbrunnar Kontrollpunkter De dricksvattenbrunnar som ingår i kontrollprogrammet redovisas på kartor i underbilaga Mätfrekvens Vattenprov från dricksvattenbrunnar ska tas före och efter tunneldrivning i området. Grundvattennivån i dricksvattenbrunnar kommer att följas med automatiska nivågivare. Kapacitetstest före och efter tunneldrivning i området. 11(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

83 4.5 Inläckage berganläggningar Kontrollpunkter Kontrollpunkter för mätning av dränvattenflöde kommer att ske på följande platser: a. Momentan mätning vid tunnelfront eller temporära mätdammar. Preliminära lägen för mätpunkter har tagits fram. Dessa är kopplade till de delar av anläggningen som framgår av redovisade kontrollvärden i underbilaga 3. Definitiva lägen kommer att bestämmas efterhand av Trafikverkets byggledning utifrån de geologiska förutsättningar som framkommer under tunneldrivningen. b. Kontinuerlig mätning av differensen mellan in- och utgående vatten vid varje enskild tunnelfront. Inom delar där förorenat grundvatten kan misstänkas, t.ex. vid Johannelundstoppen i avsnitt 22/800 23/150 i huvudtunnlarnas längdmätning, ska prov tas av dränvatten för analys avseende eventuella föroreningar kopplade till jordmassor Mätfrekvens Momentan mätning av dränvattenflöde mäts efter driftstopp på ca 24 timmar, minst 2 gånger/månad. Inläckage vid tunnelfront mäts oftare, efter kortare (ca 6 timmar) stopp i arbeten som innebär tillförsel av vatten. Kontroll av in- och utgående vatten vid respektive tunnelfront mäts kontinuerligt. Prov av dränvatten på sträckor där förorenat grundvatten kan misstänkas ska tas vid minst två tillfällen. Det senare tillfället ska vara så pass länge efter utsprängning att eventuella föroreningar i ytligt grundvatten ska ha hunnit nå tunneln om det vore fysikaliskt möjligt. 5 ÅTGÄRDER 5.1 Grundvatten Avvikelse Gräns för villkorsområde riskerar att påverkas under byggskedet: Åtgärder för att minska grundvattenbortledning eller ökad skyddsinfiltration kring schakt. Under byggskedet ska skyddsåtgärder vidtas så att nivån vid villkorsområdets gräns hålls i enligt villkoret. Detta gäller oberoende av eventuell påverkan från bergtunnlar. Betonganläggningar ska utföras så att inga aktiva åtgärder ska behövas i driftskedet för att hålla uppe grundvattennivån i enlighet med gällande villkor. En eventuell överlagrad påverkan från bergtunnlar ska följas upp och genom att bestämma bergtunnelns påverkan på grundvattennivån även längre bort. Larmnivåer/åtgärdsnivåer för utvalda grundvattenrör riskerar att underskridas: Om Riskanalys.Skyddsinfiltration. Nivå reglerad i villkor riskerar att underskridas: Om den grundvattennivån vid Edeby ekhage riskerar att underskrida +0,6 som regleras i villkor, ska vatten infiltreras till undre grundvattenmagasinet i jord för att säkerställa grundvattennivån. 12(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

84 Vattennivån i berg sjunker i områden med enskild vattenförsörjning: Om vattennivån sjunker så att det finns risk att möjligt vattenuttag hotas ska åtgärder vidtas i enlighet med Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar, även om kontrollvärdet inte överskrids. Det innebär även att kontrollen i omgivningen behöver utökas och beredskapen för att trygga vattenförsörjningen behöver öka. Uttagskapaciteten i en dricksvattenbrunn sjunker så att den inte kan nyttjas för vattenförsörjning: Om möjligheten till vattenuttag i enskilda brunnar på Kungshatt eller Lovö försämras så att det innebär stor konsekvens för vattenuttaget, enligt definitionen i MKB, så ska åtgärder vidtas i enlighet med Beredskapsplan för vattenförsörjning på Kungshatt och Lovö. 5.2 Infiltration till grundvatten utanför schakt Avvikelse Om vattenkvaliteten vd förnyad provtagning visar att länshållningsvattnet har en vattenkvalitet som gör att kraven inte kan innehållas, ska nyttjandet av länshållningsvattnet för infiltrationen upphöra. 5.3 Sättningsrörelser Avvikelse Acceptabel sättning riskerar att överskridas:. 5.4 Inläckage i berganläggningar Avvikelse Kontrollvärde för inläckage riskerar att överskridas: Om det konstateras att inläckaget efter utsprängning av berg riskerar att överskrida kontrollvärden för inläckage enligt detta kontrollprogram ska åtgärder vidtas enligt avsnitt 5 i Åtgärdsplan för inläckage i berganläggningar under byggtiden, vilken bifogas i underbilaga 2. Föroreningar påträffas i dränvatten: Om föroreningar som kan vara associerade med föroreningar i grundvatten påträffas i dränvattnet ska riskanalys och eventuell efterbehandlingsplan upprättas som hanterar den misstänkta föroreningsspridningen. 6 RAPPORTERING/REDOVISNING I huvuddokumentet till beskrivs vilka olika redovisningar av mätdata och besiktningar som ska ske inom kontrollprogrammet för omgivningspåverkan. 7 DOKUMENTATION Samtliga kontrollpunkter finns beskrivna i Trafikverkets verktyg för hantering av omgivningskontroll och besiktning, TMO. Beskrivning av systemet 13(13) / kontrollprogram FS/Bilaga 6 Grundvatten och sättningar/0n130006_bilaga 6 Grundvatten och sättningar_2.docx / / / / (Utskriven :09)

85 E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram under byggtiden Bilaga 8 Kommunikation och tredje man BYGGHANDLING N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man Rev Ant Ändring avser Godkänd Datum Granskare Godkänd av Ort Datum

86 Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer Entreprenadnamn Projektstyrningsdokument TRV Beskrivning 1 Kontrollprogram under byggtiden Beskrivning 2 Bilaga 8 Beskrivning 3 Kommunikation och Beskrivning 4 tredje man Status Under bearbetning Diarienummer Konstruktionsnummer Objektnummer Projekteringssteg BYGGHANDLING Statusbenämning Företag Trafikverket Författare/Konstruktör Marie Westin Externnummer Innehåll 1 INLEDNING MÅLSÄTTNING INFORMATIONSKANALER Informationsmöten Informationsblad Särskilda möten Sprängningsvarning Webbplats Annonser/kungörelser Pressmeddelanden och mediekontakter Studiebesök, events och utställningslokal Byggskyltar och flaggor ARBETSSÄTT Kanaler in till projektet och delprojektet Trafikverkets kundtjänst Delprojektets kommunikatör Delprojektets markförhandlare ÅTGÄRDER Störningshantering Skadehantering Kompletterande åtgärd Tillfällig vistelse/tillfälligt boende... 7 UNDERBILAGOR 1. Kontaktvägar Projekt Förbifart Stockholm 2(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)

87 1 INLEDNING Trafikverket ska under genomförandet av Förbifart Stockholm i god tid informera de som påverkas av byggverksamheten. Berörda boende, näringsidkare m fl nedan kallad tredje man ska veta hur länge samt på vilket sätt de kan komma att påverkas. De ska kunna kontakta projektet genom enkla och tydliga kanaler. Trafikverket ska vara lyhörd för deras behov och prioritera möten och dialog. Projekt Förbifart Stockholm är indelat i ett antal delprojekt där projektledaren har ett ansvar för kommunikationen. Varje delprojekt har en tilldelad kommunikatör från projektets centrala kommunikationsfunktion som planerar, genomför och följer upp arbetet. Kommunikationen samordnas alltid med övriga delprojekt, med den centrala projektorganisationen, och med externa samarbetspartners som kommuner och SL. Varje delprojekt har en tilldelad markförhandlare från projektets centrala Fastighets- och Avtalsfunktion som svarar för den löpande kontakten med direkt berörda sakägare. Hantering och bemötande av sakägare samordnas med övriga delprojekt och med Trafikverket centralt för att garantera saklighet och likabehandling. 2 MÅLSÄTTNING Under byggskedet ska boende, verksamma, resenärer och trafikanter förstå att projekt Förbifart Stockholm byggs och veta på vilket sätt de påverkas. Det betyder att de ska ha tillgång till relevant information om tidplan, störningar, aktuella händelser, om varför vi bygger och hur man når oss. Projektet ska sträva efter att ge boende, verksamma och andra berörda rätt information i rätt tid. De ska i god tid informeras om händelser och aktiviteter som kommer att störa omgivningen eller påverka trafikens framkomlighet. Exempel på sådan information är övergripande och detaljerad tidplan, produktionsplan, samt aktuella förändringar i dessa. Det kan vara: - planerade arbeten, arbetsmetoder och deras påverkan på omgivningen. - oplanerade arbeten som inträffar och deras påverkan - arbeten som riskerar att överskrida överenskomna arbetstider, bullernivåer eller dylikt - karta och adressuppgifter som visar fastigheter, kvarter eller områden som kommer att beröras av arbetena - kännedom om verksamheter med speciella informationsbehov, t.ex. skolor, daghem, och andra mer störningskänsliga verksamheter. - frågor som kommit in till entreprenören från omvärlden Delprojektets kommunikatör inhämtar information om arbetets framdrift. Varje delprojekt har en trafikansvarig som bevakar frågor om trafikpåverkande arbeten och framkomlighet på gator och i kollektivtrafik. Delprojektets kommunikatör ansvarar för att informera dem som berörs av byggarbetena om projektets olika byggfaser. Delprojektets markförhandlare ansvarar för kontakterna med dem som får direkt påverkan på sin mark, byggnad, anläggning eller verksamhet pga. byggarbetena. 3(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)

88 3 INFORMATIONSKANALER För att nå ut med information till berörda arbetar projektet med en rad olika kommunikationskanaler som anpassas efter det behov som uppstår. I detta kapitel beskrivs de kommunikationsverktyg som står till förfogande. Trafikverket ansvarar för information om projektet och dess utveckling till samtliga målgrupper. 3.1 Informationsmöten Lokala informationsmöten ska hållas inför händelser eller nya faser i byggarbetet som påverkar lokala målgrupper. Hit hör exempelvis boende, bostadsrättsföreningar, verksamma, företagarorganisationer och fastighetsägare. Vid dessa möten får de som berörs av byggarbetena möjlighet att träffa och direkt ställa frågor till de ansvariga de kan vara projektledare, miljöexpert, fastighetsansvarig, byggledare, projektör, entreprenör eller syneförrättare. 3.2 Informationsblad Kommande arbeten som kan störa boende och verksamheter ska aviseras i god tid (minst en vecka innan) med informationsblad direkt i brevlådan och även via e-post till verksamheter inom minst 150 meter från Förbifart Stockholms sträckning. Utskickad information publiceras på webbplatsens sidor för områdesinformation och då det är lämpligt på lokala anslagstavlor och anslag i trappuppgångar. Om det inte finns tid för utskick med posten sätts portanslag upp med aktuell information. Exempel på information är kartor över område som berörs av arbetena, typ av arbeten och hur de stör, arbetstider och datum för när de börjar och slutar, samt kontaktuppgifter för mer information, sprängvarning och tillfälligt boende. 3.3 Särskilda möten Vid behov och efter önskemål kan möten hållas med berörda personer, företag och organisationer för att diskutera särskilda frågor. 3.4 Sprängningsvarning De som berörs av sprängningar ska kunna ansluta till en tjänst som förvarnar om att sprängning sker inom exempelvis 30 minuter. I god tid innan sprängningsarbetena startar ska tjänsten aviseras via informationsmöten, informationsblad och webbplats. 3.5 Webbplats Webbplatsen samlar all extern kommunikation och har specifika sidor med uppdaterad områdesinformation för pågående och kommande arbeten. Övriga digitala kanaler som 4(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)

89 projektets nyhetsbrev, facebook och youtube används för information om projekthändelser i stora drag för en intresserad allmänhet. 3.6 Annonser/kungörelser Vid arbeten som orsakar trafikomläggning för vägar och vattenleder kan vi också informera via annonser/kungörelser. 3.7 Pressmeddelanden och mediekontakter Via lokalmedia kan vi sprida information till närboende och verksamma om hur byggarbetena kan påverka deras vardag. Via nationella medier och fackpress sprider vi information om projektet som helhet. Pressträffar och pressvisningar kan ordnas inför större bygghändelser. Alla mediekontakter samordnas genom projektets centrala kommunikationsfunktion. 3.8 Studiebesök, events och utställningslokal Projektet ordnar studiebesök, lokala events och öppen arbetsplats. En utställningslokal kommer också att finnas för att sprida kunskap och kännedom om projektet för en bred allmänhet. 3.9 Byggskyltar och flaggor Utanför projektets etableringsområden ska byggskyltar, flaggor och informationstavlor finnas med Trafikverkets grafiska profil. Byggskyltarna och flaggorna anger Trafikverket som huvudman. Informationstavlorna ger en kort beskrivning av den aktuella arbetsplatsen och kontaktuppgifter till Trafikverkets kundtjänst. Inne på etableringsområdet har entreprenören rätt att sätta upp sina skyltar. 4 ARBETSSÄTT 4.1 Kanaler in till projektet och delprojektet Det ska vara lätt att komma i kontakt med projektet och få den information och den hjälp som efterfrågas. En instruktion har upprättats för hur projektet tar hand om: Frågor kopplade till syneförrättning, dvs. besiktningar, skadehantering och reglering inklusive störnings- och klagomålshantering kopplade till skador uppkomna av vibrationer från bygget etc. Dessa frågor hanteras genom upphandlad konsult, vardagar kl Utanför kl tas denna typ av frågor emot av Trafikverkets kundtjänst, som har öppet dygnet runt sju dagar i veckan. De rapporterar inkomna ärenden till konsulten nästföljande vardagsmorgon. Allmänna frågor och önskemål om information om Förbifart Stockholm och projektets framdrift samt frågor om framkomlighet och trafik hanteras primärt genom Trafikverkets kundtjänst. 5(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)

90 4.2 Trafikverkets kundtjänst För att Trafikverkets kundtjänst ska kunna ge god service och korrekt information är det viktigt att de hålls uppdaterade om aktuella händelser i Förbifart Stockholm. Delprojektens kommunikatörer är ansvariga för att Kundtjänst informeras om händelser i respektive delprojekt. Kundtjänst tar emot ärenden dygnet runt kl Kanaler till Kundtjänst: Telefon: E-post via kontaktformuläret på trafikverket.se samt kontaktformuläret på trafikverket.se/forbifartstockholm 4.3 Delprojektets kommunikatör Delprojektets kommunikatör är en viktig lokal kontaktperson som ska kunna bistå närboende och verksamheter när de har frågor om exempelvis kommande störningar. I första hand bör dock allmänheten vända sig till Kundtjänst. Kanaler: Delprojektets kommunikatör nås via telefon och personlig e-post. 4.4 Delprojektets markförhandlare Delprojektets markförhandlare är kontaktperson för dem som har mark, byggnad, anläggning eller verksamhet som påverkas direkt av projektet. Markförhandlaren hanterar intrångsfrågor och övriga fastighetsrättsliga frågor samt lantmäteriförrättningsfrågor. 5 ÅTGÄRDER 5.1 Störningshantering Klagomål om störande buller, vibrationer etc. från boende och verksamma hanteras enligt en särskild instruktion. Förbifartens organisation för att hantera störningar tar emot klagomål, frågor och synpunkter vardagar kl De registrerar och hanterar ärendet. Utanför dessa tider tar Trafikverkets kundtjänst emot och registrerar ärenden av detta slag. De rapporteras nästföljande morgon till projektets syneförrättningsorganisation. 5.2 Skadehantering Byggnader och anläggningar som riskerar att påverkas fysiskt av bygget besiktigas 3-6 månader innan byggnation påbörjas i respektive område. När arbeten avslutats inom området utförs efterbesiktning. Vid behov kan kompletterande besiktning ske, så kallad mellanbesiktning, under byggtiden. I den mån förändringar uppmärksammas görs en utredning av möjliga orsakssamband. Förbifartens syneförrättningsorganisation tar emot skadeanmälan. För- mellan och efterbesiktning sker av syneförrättarorganisationerna på uppdrag av delprojekt, eller i vissa 6(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)

91 fall funktion Fastighet och avtal som en del i skadeersättningsutredning. Anmälan om skada tas emot och registreras av Förbifartens syneförrättningsorganisation. I förekommande fall utförs skadeutredningar av samma organisation. Skada som orsakats av byggnationen ersätts av Trafikverket enligt vedertagna ersättningsprinciper. Projektets funktion Fastighet och avtal svarar för ersättningsfrågor i samråd med Trafikverkets centrala juridiska funktion. 5.3 Kompletterande åtgärd Syneförrättningsorganisationen gör en preliminär bedömning av inkomna störnings- och skadeärenden och kan ta fram förslag om kompletterande åtgärder. Om störningen är omfattande eller pågår under längre tidansvarar projektets funktion Fastighet och avtal i samråd med delprojektet för beslut om åtgärd. Det är syneförrättaren som besiktigar, utreder och tar fram underlag för beslutet. Utredningen resulterar i ett förslag till åtgärd, exempelvis fönsterbyte, vibrationsisolering eller bullerplank, om sådan inte redan utförts i berörda fastigheter i samband med entreprenadplaneringen. Om dessa alternativ inte räcker tas beslut om så kallat tillfälligt boende eller tillfällig vistelse. Även i fråga om annan omgivningspåverkan och skadefrågor kan syneförrättarens organisation ta fram förslag om kompletterande åtgärder för att motverka, minska eller åtgärda skador. Beslut om kompletterande åtgärder under byggtiden tas av delprojekten i samråd med funktionen Fastighet och Avtal. 5.4 Tillfällig vistelse/tillfälligt boende Riskeras ett överskridande av bullernivåer inomhus under fem dagar i följd, eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod, ska boende erbjudas möjlighet till tillfälligt boende alternativt tillfällig vistelse. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock senast tre veckor innan. 7(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)

92 Bilaga 1. Kontaktvägar Projekt Förbifart Stockholm 8(8) / C:\Users\Holmstro_T\Desktop\0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man.docx / / / / (Utskriven :19)