Kristendomens heliga riter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristendomens heliga riter"

Transkript

1 Kristendomens heliga riter Text & foto Carl-Henrik Larsson Kristendomen har under sin 2000-åriga historia aldrig varit någon likriktad religion, inom vilken teologin förblivit oförändrad. Historiska händelser och processer, exempelvis splittringen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan under medeltiden samt reformationen, har skapat en religion med många olika uttryckssätt. Här reder vi ut begreppen på ett lättfattligt sätt! Denna skulptur av den korsfäste Jesus i moder Marias knä, finns i kyrkan Sancta Mariam Rotondam i Wien. Jesu budskap, handlingar, död och återuppståndelse, såsom de beskrivs i evangelierna, utgör grunden till kristendomen. Innehållet i läran, liturgin (guds - tjänstordningen) och inte minst sakramenten, skulle diskuteras, förändras och utvecklas under århundraden. Kyrkosplittringar, som den mellan den katolska och ortodoxa kyrkan 1054, samt reformationen, bidrog till en variation mellan kyrkorna i synen på ritualernas innehåll och utförande. 6 NORDISK FILATELI December 2014

2 En mycket känd altarskåpsmålning (Isenheimaltaret) utförd av den tyske konstnären Matthias Grünewald (ca ) visas på detta fri - märksblock från Lesotho som gavs ut Målningen som heter kors - fästelsen, och visar Jesu lidande på korset, finns idag på museet Unter - linden i den franska staden Colmar. Jesu död och återuppståndelse kan ses som inledningen av den kristna religionen, en religion som aldrig va rit statisk, utan tvärtom mycket dynamisk. Kyrkomöten och historiska händelser, exempelvis reformationen, har påverkat ritualernas innebörd. R edan inom fornkyrkan var de centrala kristna ritualerna, dopet och nattvarden, föremål för heta diskussioner. Efter att kristendomen blivit stats - kyrka i romarriket i början av 390-talet, upplevde kyrkan vad som skulle kunna betecknas som en kortare tid av enighet. För den varade inte länge. I slutet av samma århundrade skulle riket nämligen delas i två delar, det Västromerska riket med Rom som huvudstad, och det Östromerska riket med Konstantinopel som huvud - stad. Denna delning kom även med tiden att splittra kyrkan i två delar, den katol - ska i väster och den ortodoxa i öster. Genom kyrko - möten och samverkan för - sökte kyrkan upprätthålla en enighet, men efterhand blev sprickan alltför stor, och 1054 blev delningen ett faktum. Denna händelse har gått till historien som den stora schismen. I reformationens tidevarv Under medeltiden förföll den katolska kyrkan alltmer. Påvarna hade lagt sig till med ett furstligt leverne, samtidigt som präster och biskopar hängav sig åt allehanda världsliga nöjen. Samtidigt kunde kritik mot kyrkan innebära en direkt dödsdom. Trots denna fara fanns det människor både inom och utanför kyrkan, som vågade höja rösten om en förändring. Reformatio nen, den process som skulle leda fram till den protestantiska kyrkans födelse, började ta form redan under NORDISK FILATELI December

3 Den svenske reformatorn Olaus Petri ( ) ses predika i Storkyrkan i Stock - holm på detta svenska frimärke från I enlighet med reformationens tanke - gångar att predikan skulle ske på folkspråk, och inte på latin som i den katolska kyr - kan, lät Olaus Petri tillsammans med reformatorn Laurentius Andreæ översätta Nya Testamentet till svenska. Denna översättning var klar Gustav Vasas bibel, färdigställd 1541, innehöll både Gamla och Nya Testamentet på svenska. Olaus Petri gav även ut en bok 1529 om hur de kristna ritualerna skulle förrättas på svenska. talet, då den brittiske teologen John Wycliffe ( ) starkt kritiserade katolska kyrkans hel gondyrkan och prästernas ce libattvång. Den tjeckiske teo - logen Jan Hus ( ) pre - dikade i Wycliffes anda, men kyrkan dömde honom som kättare, och han brändes på bål. Men under 1500-talet tog re - for ma tionen ny fart då teologer som Martin Luther ( ), Huldrych Zwingli ( ) och Jean Calvin ( ), gick i spetsen för ett kritiskt tänkande gentemot katolska kyrkan. Resultatet blev den protestantiska kyrkans till - komst. Den protestantiska kyrkan är en samlingsbeteckning för en mängd olika kyrkor och sam - fund, som inte accepterar påven i Rom som den högste religiöse ledaren. En sådan inriktning är den evangelisk-luther - ska, som utgår ifrån Martin Lut hers tankar och skrifter. Många stats- och folkkyrkor i Eu ropa är evangelisk-luther - ska, däribland Svenska kyrkan. Andra inriktningar är den ang - likanska, puritanska, reformer - ta och baptistiska protestantis - men. De sju sakramenten De kristna ritualerna är kopplade till begreppet sakrament, som betyder heliga handlingar instiftade av Gud. Den katolska kyr kan har sju sådana sakrament: dopet, konfirmationen, bo ten (bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse, vigningens sak rament (prästvigningen) och nattvarden. Dessa sju sakrament har den katolska kyrkan gemensamt med den ortodoxa, men där kal - las de inte för sakrament utan för mysterier. Dessutom skiljer sig innehållet och utförandet av ritualerna mellan kyrkorna, även om det finns många likheter. Den protestantiska kyrkan har enkelt uttryckt två sakrament, dopet och nattvarden, men synen på dem skiljer sig mellan olika protestantiska kyrkor och samfund. Dopet och nattvarden var de ritualer som reformatorerna framhöll som mest centrala, eftersom det endast är dessa två som Jesus själv instiftade i evangelierna. Bakgrunden till det kristna dopet går att finna inom judiska reningsritualer och grupper in om judendomen, som menade att do pet var ett sätt att omvända sig och ta emot Gud. Den mest kände företrädaren för detta synsätt var Johan - nes Döparen, som enligt Lu kasevangeliet var släkt med Je sus. Det var för övrigt Johannes som enligt Nya Testamentet döpte Jesus. Dopet blev en kristen ritual genom att Jesus i Matteus - evangeliet 28:19 (även kallat dopbefallningen), sände ut lärjungarna för att sprida hans budskap och döpa människor i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Det är även dessa ord som prästerna uttalar när de döper barn och vuxna in i den katolska, ortodoxa samt i flera av de protestantiska kyrkorna. Från början var vuxendop, då den vuxne sänks ner i vatten, den vanligaste formen av dop, men under 300-talet började de kristna församlingarna även att förrätta barndop. Ännu idag praktiseras vuxendop (troendedop) i kristna kyrkor, främst i kyrkor med baptistisk inriktning. Inom den baptistiska rörelsen döps nämligen endast vuxna som tagit ställning till sin tro. Arvsynden Barndopet inom kristendomen är nära förknippat med läran om arvsynd. Redan under 300- talet var arvsynden ett teologiskt begrepp inom kyrkan. I För sta Moseboken i Gamla Te s - Ett medeltida målat fönster som finns att beskåda i kapellet Sainte Chapell i Paris, visas på detta franska fri - märke från Motivet sägs visa när Judas, ej att förväxla med Jesu två lärjungar, döps. Judas var biskop i Jerusalem under 100-talet och dog martyrdöden. Han hel gonförklarades senare som St. Judas Cyriacus. Från början var vuxen dop den vanligaste formen av dop, men redan under 300-talet började de kristna med barndop, vilket idag är den dominerande formen av dop inom kristendomen. Inom bl.a. den baptistiska rörelsen döps endast vuxna som tagit ställning till sin tro. 8 NORDISK FILATELI December 2014

4 Argentina gav 1984 ut detta frimärke som visar Jesu sista måltid, som Jesus enligt Nya Testamentet åt tillsammans med lärjungarna innan han utlämnades, dömdes och korsfästes. Det är för att minnas denna måltid som man inom kristendomen firar nattvarden. Det finns skillnader i hur man inom de olika kristna kyrkorna uppfattar Jesu kroppsliga närvaro i nattvarden. De reformerta kyr korna (en protestantisk inriktning), firar nattvarden som en sym bolisk handling, där man till skillnad mot den katolska och ortodoxa kyrkan, menar att brödet och vinet inte blir Kristi kropp och blod. tamentet bryter de första människorna Adam och Eva mot Guds påbud att inte äta av den förbjudna frukten. Denna hand - ling förde enligt läran om arvsynden, in synden i männi skor - nas liv, en ondska som enligt denna teologi går i arv. Den katolska kyrkans syn på arv synden är att det är ett tillstånd som varje människa föds in i, och inte en personlig synd. Dopet utplånar arvsynden, och låter varje människa vända sig till Gud. Därför är det också en - ligt den katolska kyrkan viktigt att dopet sker så snabbt som möjligt efter födseln, efter - som barnet är fött in i ett syndfullt tillstånd. Skulle ett nyfött barn vara dödligt sjukt kan äv - en lekmän utföra nöddop, så att barnet inte dör i det syndfulla tillståndet. Vad gäller övriga sakrament är den katolska kyrkan, precis som den ortodoxa, mycket tydlig med att endast en präst som har genomgått prästvigningen, (vig ningens sakrament) kan för - rätta ritualerna. Enligt detta synsätt är alla religiösa ritualer, nöddopet undan - taget, som utförs av icke prästvigda helt utan religiös betydelse. Martin Luther höll delvis fast vid denna tanke, när han menade att endast prästvigda kan förkunna och förvalta de två sakramenten dopet och natt - varden. Det förhöll sig dock så att reformationen på många vis luckrade upp prästerskapets ritualmonopol, och i flera protestantiska samfund är det endast lekmän som predikar och håller i de religiösa ritualerna. Barndop på olika sätt För reformatorn Martin Luther var läran om arvsynd central. Luther menade att människan ohjälpligt föddes in i synd, och att enda sättet att komma till frälsning var genom tron på Gud. Luther förkastade aldrig do - pet som ett sakrament, eftersom Jesus själv instiftade det som en helig handling. Genom dopet blir barnet upptaget i den kristna församlingen, som ett första steg mot den personliga tron på Gud. Inom den ortodoxa kyrkan har läran om arvsynd aldrig va - rit framträdande. De baptistiska kyrkorna, liksom många an - d ra protestantiska inriktningar, förkastar helt tanken om arvsynd, och även inom den evangelisk-lutherska kyrkan har man starkt tonat ner arvsyndsteologin. Barndopet i den katolska kyr kan, liksom i protestantiska kyrkor som inte utövar troendedop, sker genom att prästen öser vatten över barnets huvud. I den ortodoxa kyrkan sänker prästen ner hela barnet i dop funten. I den katolska och ortodoxa kyrkan efterföljs vattenceremo - nin dessutom av att barnets hu - vud, öron, näsa och bröst smörjs med välsignad olja. Denna ce- Den tyske prästen, munken och teologen Martin Luther ( ) avbildas på detta bulgariska frimärke från Martin Lut - her blev genom sin kritik mot katolska kyrkan, uttryckt i 95 teser vilka han lät spika upp på slottskyrkans dörr i Wittenberg, den protestantiska reformationens pådrivare. I egenskap av sådan blev han både bannlyst och fredlös. Enkelt uttryckt så menade Lut her att en kristen ritual endast kan uppfattas som ett sakrament om Jesus själv instiftat det. Därför blev dopet och nattvarden den evangelisk-lutherska kyrkans två sakrament. Den franske reformatorn Jean Calvin ( ) är avbildad på detta franska frimärke från Calvin tvingades på grund av sin religiösa kritik mot katolska kyrkan fly från Frankrike till Schweiz, där han i Genève byggde upp en strängt hållen kristendom. Hans lära, kalvinismen, präglas av predestinationsläran, med vilken menas att Gud har förutbestämt vissa människor till frälsning och andra till fördömelse. Till skillnad mot reformatorn Martin Luther, menade Calvin att Kristus inte kroppsligen var närvarande i nattvarden. NORDISK FILATELI December

5 Detta österrikiska frimärke som kom ut 2002, uppmärksammar den världs - omspännande katolska biståndsorganisationen Caritas, som även är det latinska ordet för barmhärtighet. Under medeltiden fungerade kyrkor och klos - ter inte enbart som religiösa inrättningar, utan även som sjukhus för fattiga och utsatta människor. De sjukas smörjelse, som är ett sakrament inom den katolska och ortodoxa kyrkan, innebär att prästen smörjer den svårt sjukes händer och panna med välsignad olja. Det ges för att den sjuke skall få igen sin hälsa, få syndernas förlåtelse och lindring i sin sjukdom. remoni kallas för krismering. Enligt den ortodoxa kyrkan innebär denna ceremoni att bar - net även blir konfirmerat i samband med dopet. Konfirmationen i den katol - ska kyrkan sker efter att den bli vande konfirmanden tagit sin första kommunion (nattvard) vil ket brukar ske i tioårsåldern. Själva konfirmationen föregås av två års undervisning. Brödet och vinet blir Jesu kropp och blod Nattvarden, även kallad kommunionen och eukaristin i den katolska och ortodoxa kyrkan, är en helig handling inom flertalet kristna kyrkor i världen. Nattvarden firas till åminnelse av Jesus sista måltid tillsammans med lärjungarna (Lu- kasevangeliet 22:1-23), och ritualen fyller flera syften. Först och främst är firande av nattvarden ett sätt för de troende att ta emot Jesus, och bli en del av den kristna gemenskapen. Den katolska och ortodoxa kyrkans syn på nattvarden är att brödet och vinet blir Kristi kropp och blod, efter att prästen har läst instiftelseorden. Den katolska kyrkan ansluter sig till den så kallade transsubstantiationsläran, att brödet och vinet förlorar sin substans och blir Kristi kropp och blod. Den ortodoxa kyrkan kallar detta för ett mysterium, något som inte går att förklara. Konsubstantiationsläran ut trycker den lutherska teologins syn på nattvarden, att brö - det och vinet blir Kristi kropp och blod, men behåller sin ur - sprung liga substans, lukt och smak. Vissa protestantiska samfund, exempelvis de reformerta, firar nattvarden som en ren symbolisk handling. Som tidigare nämnts håller både den katolska och ortodo - xa kyrkan hårt på att det endast är vigda präster som kan förrätta sakramentet. Dessut - om har dessa kyrkor slutet natt - vardsbord, med vilket menas att det endast är människor som är döpta, konfirmerade eller valt att konvertera till den katolska eller ortodoxa tron, som får fira nattvard i kyrkorna. Även i den evangelisk-lutherska kyrkan, där nattvarden är öppen för alla som är döpta, håller man hårt på att det endast är vigda präster som får förrätta detta sakrament, vilket inte är fallet inom en del andra protestantiska kyrkor och samfund, där lekmän förrättar nattvarden. Bikten och det heliga äktenskapet Bikten är ett av de sju sakramenten inom den katolska och ortodoxa kyrkan, och det innebär att man bekänner sina syn - der inför en präst, som sedan ger syndernas förlåtelse. Präs ten som tar emot bikten har absolut tystnadsplikt, och får inte avslöja någonting som fram kommer under bikten. I katolska kyrkor har man en särskild biktstol, där man T.h.: Ett klassiskt kristet motiv, när de tre vise männen skall uppvakta Jesusbarnet, visas på detta belgiska frimärke från Händelsen som om nämns i Matteusevangeliet 2:1-12 förtäljer inte att det var tre till antalet. Det är en senare konstruktion som bygger på att de stjärntydare som besökte Jesusbarnet överlämnade tre gåvor guld, rökelse och myrra (ett välluktande sekret från myrraväxten). Myrra ingår i den heliga oljan, krisma, som prästerna inom den katolska och ortodoxa kyrkan använder vid förrättningen av flera sakrament, bl.a. vid dopet, konfirmationen och de sjukas smörjelse. Påven Benedictus XVI (född 1927 som Joseph Ratzinger och påve ) är avbildad på detta frimärke utgivet av Vatikanen Han gjorde sig känd som mycket konservativ både vad gällde synen på preventivmedel och skilsmässor. Äktenskapet är enligt katolska och ortodoxa kyrkan ett sakrament och därmed oupplösligt. Det finns omständigheter som gör att ett äktenskap kan ogiltigförklaras. Det kan ske om det framkommer att någon av parterna varit odöpt vid vigseln eller om det förekommit hot eller våld för att tvinga in en person i ett äktenskap. 10 NORDISK FILATELI December 2014

6 som katolik kan bikta sig för en präst. Liknande biktstolar finns in - te i ortodoxa kyrkor, utan där avtalar man tid med prästen som sedan tar emot bikten. Troende ortodoxa rekommenderas att bikta sig minst fyra gånger om året. Inom protestantiska kyrkor har bikten aldrig haft någon framträdande roll. Däremot er - bjuder kyrkor och samfund sjä - lavårdande samtal med präst eller pastor, som också har tyst - nadsplikt. Ett äktenskap mellan man och kvinna är enligt den katol - ska och ortodoxa kyrkan en helig handling, genom vilken mannen och kvinnan förbinder sig att leva med varandra. När de ingår äktenskap genom den kristna vigselceremonin lovar de varandra trohet inför prästen och kyrkan, som är Guds förlängda arm, och blir därigenom en del av kyrkan. Den katolska och ortodoxa kyrkan menar att äktenskapet är ett oupplösligt beslut. Där - emot finns det faktiskt omstän - digheter som gör att ett äktenskap kan ogiltigförklaras. En sådan är om det framkommer att någon av parterna inte är döpt, eller om det förekommit våld inom äktenskapet, eller om den ena parten tvingats in i äktenskapet. Enligt reformatorerna var äk tenskapet visserligen den en - da accepterade samlevnadsformen mellan man och kvinna, men själva vigselritualen sågs inte som en helig handling, utan som en världslig sådan. Detta gjorde att skilsmässan som en utväg ur äktenskapet, inte blev ett brott mot kyrkans grundläggande tanke att heliga handlingar är okränkbara. Religiösa motiv på frimärken Att samla frimärken med religiösa motiv skulle bli ett mycket omfattande samlarområde. Det finns tusentals frimärken med motiv kopplade till världs - religionerna. Även om man endast skulle inrikta sig på att samla kristna motiv, skulle det bli svårt att få en någorlunda komplett samling, med tanke på hur många frimärken det finns utgivna och fortfarande ges ut på området. En intressant avgränsning kan därför vara att samla frimärken med motiv kopplade till de kristna ritualerna. Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett antal frimärksutgåvor som har denna koppling. Den sista måltiden, som gett upphov till nattvarden, finns bland annat avbildad på ett praktfullt frimärksblock från Marshallöarna utgivet Även Rumänien (2005) och Vatikanen (2008) har gett ut frimärken där den sista måltiden avbildas. Vatikanen gav 2012 ut ett frimärke med en nattvardsbä - gare och ett oblat. Det svenska postverket gav 1978 ut ett fri - märkshäfte på temat fria sven - ska samfund. Ett av frimärkena visar ett troendedop (vuxendop) i Svenska Baptistför - bundets kyrka. Denna relief (något beskuren) finns på utsidan av den vackra Peterskyrkan i centrala Wien. Den visar när kejsar Karl den store låter uppföra en kyrka som enligt legenden skulle ha funnits på den plats där dagens kyrka står. Karl den store, som levde runt år 800, var kung över frankerna vars rike bland annat omfattade dagens Frankrike, Österrike och norra Italien. Karl den store utnyttjade skickligt kyrkan som en allierad i kampen mot hedniska grannfolk. Ett samarbete som även kyrkan tjänade på. I de erövrade områdena döptes befolkningen till den kristna tron frivilligt eller med tvång! NORDISK FILATELI December

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN! Vid år 0 var Kanaans land/israel/palestina under romerskt styre. Romerska lagar Judarna förtrycktes Höga skatter MARIA OCH JOSEF Maria

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. 1 KRISTENDOMEN Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. E C A Kunskaper om urkunder: Bibeln Kunskaper om kristendomens

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De olika kyrkorna,

Läs mer

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i Mikael C. Svensson Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Världens största religion

Världens största religion Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ Frågor sid 188 INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ 1. Varför förföljdes de kristna ibland i romarriket? Det fanns bara kristna församlingar på ett fåtal platser i Rom och vid den här tiden fanns

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius) BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.

Läs mer

Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7

Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7 Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7 När Jesus dog kring år 30, så fortsatte hans lärjungar och vänner att träffas och fira gudstjänst. Där läste man ur gamla testamentet och apostlarnas brev

Läs mer

Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7

Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7 Kristendomens Historia -repetition från årskurs 7 När Jesus dog kring år 30, så fortsatte hans lärjungar och vänner att träffas och fira gudstjänst. Där läste man ur gamla testamentet och apostlarnas brev

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Judendomen...2 Viktiga personer inom judendomen...2 Abraham...2 Moses... 2 David...2 Zoroastrism...2 Kristendomen... 3 Jesus liv...3 Historia...3 Katoliker... 4 Ortodoxa... 4 Protestanter...

Läs mer

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Kristendomen. Mikael C. Svensson Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus

Läs mer

Kristendomens utgångspunkter

Kristendomens utgångspunkter Kristendom Kristendomens utgångspunkter Kristendomen grundar sig på judendomen. Alltså Gud skapade världen, människan men också lagen. Gud är kärlek och han älskar människan. Utgår ifrån att Jesus är Messias,

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Jesus och grundandet av kristendomen

Jesus och grundandet av kristendomen Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år A

Sjunde Påsksöndagen - år A 685 Sjunde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Femte söndagen i fastan - år B

Femte söndagen i fastan - år B 375 Femte söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (Ps 43:1-2) Skaffa mig rätt, o Gud, och utför min sak mot ett folk utan fromhet, rädda mig från falska och orättfärdiga människor. Ty du är den Gud som

Läs mer

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9) Omvändelse Den bibliska omvändelse utgör inte en attitydförändring främjas av det mänskliga medvetandet. Integrerar ett liv innan män säger en Annan aspekt av det kristna livet, inte omvändelse främjas

Läs mer

Kristendomen. Kloster

Kristendomen. Kloster Kristendomen De kristna förföljs Kristendomen kommer från Rom. Många berättade om Jesus, och ännu fler lyssnade. När det blev tillräckligt många bildades församlingar När människorna trodde på någon annan

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det?

Kristendom. Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom Vad tror kristna på? Hur utövar de sin religion? Vilka olika inriktningar finns det? Kristendom De Centrala tankegångarna i kristendom Kristendomens historia; hur religionen började och hur

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! 1033 13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop! Inledning Idag skall vi få höra Jesu varning till oss, en varning som kräver

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 765 Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon (jfr Ps 81:17) Herren bespisar sitt folk med bästa vete, ja, med honung ur klippan mättar han dem. Inledning I dag är det Eukaristins dag. Kyrkan,

Läs mer

Kristendomen. måndag 17 december 12

Kristendomen. måndag 17 december 12 Kristendomen Namnet kristendom Messias (hebr.) = Kristus (grek.) = den smorde Grundtankar Gud blir människa - Jesus Gud visar sin kärlek genom att offra sig själv (som Jesus) Kärleken gäller alla, även

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

Kristendomen. Historien, de tre inriktningarna, centrala tankegångar, bibeln och kristendomen i Sverige.

Kristendomen. Historien, de tre inriktningarna, centrala tankegångar, bibeln och kristendomen i Sverige. Kristendomen Historien, de tre inriktningarna, centrala tankegångar, bibeln och kristendomen i Sverige. Historien - Lärjungarna fortsatte prata om Jesus och tron efter han dött. - Alla var välkomna, kvinnor,

Läs mer

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2): TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna

Läs mer

Långfredagens högtidliga förböner

Långfredagens högtidliga förböner Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

1. Vad förrättar prästen med vattnet innan han bestänker ett hem med det? 1. Vem instiftade nattvardens sakrament?

1. Vad förrättar prästen med vattnet innan han bestänker ett hem med det? 1. Vem instiftade nattvardens sakrament? 1. Vad delar prästen ut med hjälp av en sked och bara till medlemmar av den ortodoxa - Nattvard 2. Vilket tecken målar prästen med en pensel på den nydöptes panna, ögonlock, näsvingar, mun, öron, bröst,

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

KRISTENDOM Centralt innehåll

KRISTENDOM Centralt innehåll 1 KRISTENDOM Centralt innehåll Religion Kristendom Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler Heliga platser och rum Centrala tankegångar inom kristendomen Berättelser ur Bibeln Kristendomens betydelse

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning ilgrimsmässa Inledningsord ax et bonum/rid och allt gott! ax et bonum/frid och allt gott! saltarläsning åt oss be i aderns och Sonens och den heliga ndens namn. men. Herren är min herde, ingenting skall

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

22 söndagen under året år A

22 söndagen under året år A 1215 22 söndagen under året år A Ingångsantifon (Ps 86:3, 5) Var mig nådig, o Herre, ty hela dagen ropar jag till dig. Du, o Herre, är god och förlåtande och stor i nåd mot alla som åkallar dig. Inledning

Läs mer

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014 Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping Andra söndagen i jultiden 2014 I dag vill jag predika om rättfärdiggörelsen och försöka förklara hur vi kan uppnå den. Paulus

Läs mer

Kristendomen präglades från början av den judiska miljö där den framträdde.

Kristendomen präglades från början av den judiska miljö där den framträdde. Jesus och Kristendomen Vem var Jesus? Son till Maria och Josef, född i Betlehem, växte upp i Nasaret i Galiléen. Uppfostrades i judisk fromhet, och var mycket kunnig i judarnas heliga skrifter. Han döptes

Läs mer

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING

ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan

En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLL Kyrkans historia ------------------------------------------------------------- Dopet---------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Första söndagen i fastan - år B

Första söndagen i fastan - år B 285 Första söndagen i fastan - år B Ingångsantifon (jfr Ps 91:15-16) När han åkallar mig, skall jag svara honom. Jag är med honom i nöden. Jag skall rädda honom och låta honom bli ärad. Jag skall mätta

Läs mer

21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1195 21 söndagen under året år A Ingångsantifon (jfr Ps 86:1-3) Herre, böj ditt öra till mig och svara mig, ty jag är betryckt och fattig. Du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig. Var mig

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: Sök mitt 697 Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år B

Sjätte Påsksöndagen - år B 651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna

Läs mer