Miljöanalys och ett varmare klimat. Temadag 13 september 2017
|
|
- Birgit Ann-Marie Persson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017
2 Introduktion Kevin Bishop, SLU Johan Stendahl, SLU
3 Landet Abraham Joel, SLU Annika Nordin, SLU Moderator: Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen
4 Jordbruk och markanvändning i ett varmare klimat Abraham Joel Mark och miljö, SLU Abraham.Joel@slu.se
5
6
7 Uppvärmningen fortsätter + 4,8 o C + 2,8 o C + 2,4 o C + 1,6 o C RCP 4.5 innefattar starka utsläppsminskningar. RCP 8.5 motsvarar en fossilintensiv framtid med höga utsläpp Underlag från IPCC 2013
8 Klimatförändringar i Sverige från till Längre växtsäsong Variationerna under året har betydelse för jordbruksproduktion Frekvensen av mera extrema väder ökar Nya förutsättningar för jordbruket är både positiva och negativa SMHI
9 mm per månad Dräneringsflöden från åkermark i Skåne RCP RCP RCP RCP
10 mm per månad Potentiell evapotranspiration i Skåne RCP RCP RCP RCP
11 Reglera dränering, lagring av vatten och underbevattning 11
12 Vatten är en förutsättning för mat produktion 55 % av maten kommer från bevattnad eller dränerad mark Det är mest troligt att andelen kommer att öka i framtiden 45 % från annan mark FAO, 2013
13 Vad krävs för att skapa balans? Minimal negativ miljöpåverkan Livsmedelssäkerhet och ekonomisk utveckling Långsiktigt hållbar jordbruksproduktio n
14 Många ta hand om jorden men. 55 % av maten kommer från bevattnad eller dränerad mark 45 % från annan mark
15 #slu40
16 Dagens frågeställningar Hur når vi hållbart skogsbruk i ett varmare klimat? Hur kan skogen bidra till klimatnytta (t ex via bioenergi)? Vilka är de viktigaste debattämnena inom skogsbruket idag med koppling till klimatfrågan? Vad säger forskningen om ovanstående frågor?
17 När uppstår klimatnytta i skogen? När vegetationens fotosyntes överstiger summan av respiratoriska processer (när upptaget av koldioxid är större än avgivningen) 17
18 Hur bestämmer man klimatnytta? Tillväxten Kolförrådet Substitutionen 18
19 Substitution bestäms av vad som substitueras Ökad konsumtion är inte substitution Allt av trä är inte substitution kg CO 2 per m 3 stamved beroende på vad som substitueras 750 kg CO 2 per m 3 stamved om den istället lagras i skogen 19
20 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter Skogens klimatnytta i Norden i 50 år Substitutionseffekten av 1 m3 antas varit 500 kg CO2-eq Effekten av att bygga förråd i skogen antas varit 750 kg CO2-eq per m3 stamved Undvikna utsläpp, substitution 0 Förändring av kollager NFI-data from Finland, Norway & Sweden, Lundmark et al 2014, Braun et al
21 Miljoner ton CO2-ekvivalenter Ackumulerad klimatnytta efter 1965 i de Nordiska länderna SWE FIN NOR Substitution Ökat kolförråd
22 Tiden Varför är man oense om nyttan av bioenergi? Det handlar om antaganden om tid och rum Om träden växer först och skördas när de vuxit klart uppstår ingen kolskuld först tas koldioxiden upp och sedan släpps den ut igen bioenergi blir bättre än olja Om man avverkar först och sedan ska ett nytt träd växa upp uppstår däremot en temporär kolskuld först släpps koldioxiden ut och sedan tas den upp igen på kort sikt är det bättre med olja än bioenergi Rummet Antag att man sköter en större skogsfastighet. Då sker tillväxt och avverkning samtidigt. Alla träd växer men skörden av tillväxten koncentreras till mogna träd. Så länge avverkningen < tillväxten uppstår ingen kolskuld. Kol tas upp av skogen med samma, eller högre hastighet, än vad som förs bort via avverkning. Bioenergi blir
23 Slutsatser Klimatnyttan på kort och lång sikt kan skilja sig Klimatnyttan skiljer sig också beroende på om det handlar om kolförråd i skogen eller substitution Oavsett ovanstående - för att en skog ska göra mer klimatnytta än vad den redan gör måste nettotillväxten öka.
24 Dagens frågeställningar Hur når vi hållbart skogsbruk i ett varmare klimat? Hur kan skogen bidra till klimatnytta (t ex via bioenergi)? Vilka är de viktigaste debattämnena inom skogsbruket idag med koppling till klimatfrågan? Vad säger forskningen om ovanstående frågor?
25 Debatten om skogen
26 Debatten om skogen
27 Debatten om skogen
28 Debatten om skogen
29
30 Landet Abraham Joel, SLU Annika Nordin, SLU Moderator: Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen
31 Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017
32 Vattnet Stina Drakare, SLU Anna Gårdmark, SLU Moderator: Irene Bohman, Vattenmyndigheten (Södra Östersjöns vattendistrikt)
33 Hur påverkas våra sötvatten av ett förändrat klimat Hur långt räcker våra miljöövervakningsserier? Stina Drakare, institutionen för vatten och miljö, SLU
34 Påverkanslistan Ökad temperatur Ökad koldioxidhalt Torka och högflöden Ökad salthalt (Främmande) arter som gillar värme gynnas Kallvattensarter minskar (t.ex. ishavsrelikter) Kombinationseffekter med Övergödning Temperaturökning på +2 grader kräver 20% minskad fosforbelastning
35 Miljöövervakning Var sker nationell övervakning? Trendstationer, 110 sjöar sedan vattendrag sedan flodmynningar sedan 1965 Finansiering: Havs- och vattenmyndigheten & Naturvårdsverket
36 Anpassad miljöövervakning
37 Exempel flodmynningar Flodmynningarna har provtagits sedan 1964 men
38 Helgeån
39 Exempel sjöar Ekoln
40 Exempel sjöar Ekoln
41 93-årig tidsserie!
42 Antal dagar efter nyår Islossning Sjön Bergviken Citizen science y = -0,1263x + 366,
43 Miljöanalys öka! Sjöar och vattendrag Klimateffekter några tidsserier är tillräckliga! Trendsjöar Stora sjöarna Trendvattendrag Bedöma kombinationseffekter utmaning! Mer fokus på främmande arter Mer fokus på hotade arter och stammar DNA + helikopterprovtagning = mer biologisk data! Algblomningar utnyttja satellitdata även i sjöar!
44 Fisk, fiske och födovävar i ett varmare klimat vad händer & hur vet vi det? Anna Gårdmark anna.gardmark@slu.se Dept. of Aquatic resources, SLU
45 Foto: Martin Karlsson
46 Östersjön
47 Östersjön Öresund Egentliga Östersjön Bottenhavet Bottenvike
48 Östersjön Grunt, stor tillrinning, långsam vattenomsättning extra känslig för klimatförändringar Öresund Egentliga Östersjön Bottenhavet Bottenvike
49 Blir varmare, sötare & mer näringsrik! Temperatur (SST, C) Salthalt (SSS, psu) 8,5 8,0 7,5 7, Kväve (DIN, mmol/l) Fosfor (DIP, mmol/l) (Möllmann et al Global Change Biology, Olsson et al ICESJMS, Gårdmark et al. in prep.)
50 % av populationen fångad I fisket Blir varmare, sötare & mer näringsrik! och fiskas Temperatur (SST, C) Salthalt (SSS, psu) 8,5 8,0 7,5 7, (Möllmann et al Global Change Biology, Olsson et al ICESJMS, Gårdmark et al. in prep.)
51 Photo: Martin Karlsson
52 Gråsäl Strömming Torsk Skarpsill Knubbsäl Torsk Sandskädda Sjöstjärnor Centrop. Växtplankton Acartia sp. Bosmina sp. Acartia Pseudocal. Växtplankton Photo: Martin (ICES/HELCOM Karlsson WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al Global Change Biology) Artsammansättningen förändras
53 Artsammansättningen förändras 1970s 2010 i både kust- & utsjö-ekosystem (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al Global Change Biology, Olsson et al ICESJMS)
54 Artsammansättningen förändras 1970s 2010 i både kust- & utsjö-ekosystem marina arter sötvattensarter tål/gynnas av övergödning stora fiskätande fiskar (ICES/HELCOM WGIAB 2011, Diekmann & Möllmann 2008 ICES CRR, Möllmann et al Global Change Biology, Olsson et al ICESJMS)
55 (Gårdmark et al., in prep.) Förändrad miljö artsammansättning B Temp Salt N, P Temp K C Salt
56 (Gårdmark et al., in prep.) Förändrad miljö artsammansättning B Temp Salt N, P Miljöfaktorer som kommer fortsätta förändras i ett varmare klimat! (varmare & sötare) Temp K C Salt Tidigare studier (utsjön) K P, O 2, Tsum (Lindegren et al. 2012) C Salt & T, fiske el. N (Möllman et al. 2009) C Predation, NAO, T (Casini et al. 2008)
57 Hur djursamhällen förändras beror på påverkan från andra arter
58 Hur djursamhällen förändras beror på påverkan från andra arter Ex: ryggradslösa djur Perioder med olika sammansättning av arter M. affinis H. sarsi Photo: Yvette Heimbrand Photo: Yvette Heimbrand P. antipodarum Salthalt Temperatur Fisksamhället: marina- sötvattensarter varmvattensarter Photo: Yvette Heimbrand (Olsson et al PloS One, Olsson et al ICESJMS)
59 Phot: R. Van Dorst Uppvärmning påverkar olika individer inom en art olika Hur temperatur-effekter varierar mellan individer avgör hur fiskpopulationer (och dess byten!) påverkas av varmare klimat (Lindmark et al., submitted)
60 Foto: Göran Hansson (Van Dorst et al., in prep; Huss et al. in prep; Gårdmark et al, in prep) Klimatförändringar: varmare & mörkare vatten Inflöde varmvatten mesokosmer simulerar klimatförändring Utflöde varmvatten mesokosmer i referensområde Uppvärmd konstgjord stängd havsvik (tillträde genom samarbete med Forsmarks Kraftgrupp AB)
61 Hur kan vi följa, förstå & förutse förändringar i framtida klimat? Nya statistiska modeller för traditionella data (förändring i populationer av samspelande arter; metoder för datafattiga system) (Certain et al., submitted; Säterberg & Gårdmark, in prep) Förstå mekanismer för förändring (experiment & modeller) (@fishinfoodwebs; Lindmark et al. submitted, Van Dorst et al., Huss et al in prep) Analysera samtidig påverkan från varmare klimat & t ex fiske avgörande för framgångsrik förvaltning! (Gårdmark et al Ecological Applications;) Mät för förståelse & inte bara för att följa förändring! (långsiktig, samordnad djur & miljö, samspelande arter, populationer och individer)
62 Tack! Philip Jacobson PhD-student Max Lindmark PhD-student Renee van Dorst PhD-student Viktor Thunell PhD-student Torbjörn Säterberg Postdoc Magnus Huss Assoc. Senior Varmt tack till alla kollegor som bidrar till den långsiktiga övervakningen av fiskpopulationer, provtagningen och åldersbestämning, samt tillgängliggörandet i databaser! Liksom till Internationella Havsforskningsrådets arbetsgrupp för integrerad ekosystemanalys av Östersjön. Finansiering: FORMAS ( ), Vetenskapsrådet ( ), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket anna.gardmark@slu.se Foto: Fredrik Landfors
63 Förändrad miljö artsammansättning z-value K C B fc Tsum S N P fc-interaction (fc:tsum) 2.21 (fc:s) (fc:tsum) B Temp Salt N, P Tidigare studier (utsjön) K P, O 2, Tsum (Lindegren et al. 2012) C Salt with T, fishing or N (Möllman et al. 2009) C Predation, NAO, T (Casini et al. 2008) Temp K C Salt (Gårdmark et al., in prep.)
64 Temperature (ºC) Salinity (psu) Anpassa fisketryck till framtida klimat Temp 0-10m, August ºC Salinity m, May psu (Gårdmark et al Ecological Applications;)
65 Relative Cod SSB Anpassa fisketryck till framtida klimat Utan klimatförändring Med klimatförändring (+3.5 ºC, -0.8 psu)
66 Vattnet Stina Drakare, SLU Anna Gårdmark, SLU Moderator: Irene Bohman, Vattenmyndigheten (Södra Östersjöns vattendistrikt)
67 Vattnet kommer! Carola Wingren, SLU
68 Miljöanalys och ett varmare klimat Uppsala 13 september 2017
69
70 Utställningen Vattnet kommer! visar på landskapsförändringar, förhållningssätt och strategier i förhållande till ett hav som stiger. Naturvetenskapliga forskningsresultat möter metoder baserade i konst och design Utställningen syftar till att ge bättre plats för att: förstå fenomenet stigande havsnivåer men också tid att acceptera det som kommer hända för att bättre kunna agera med skyddande eller samverkande åtgärder
71 Utställningen Vattnet kommer! visar på landskapsförändringar, förhållningssätt och strategier i förhållande till ett hav som stiger. Naturvetenskapliga forskningsresultat möter metoder baserade i konst och design Utställningen syftar till att ge bättre plats för att: förstå fenomenet stigande havsnivåer men också tid att acceptera det som kommer hända för att bättre kunna agera med skyddande eller samverkande åtgärder
72 Utställningen Vattnet kommer! visar på landskapsförändringar, förhållningssätt och strategier i förhållande till ett hav som stiger. Naturvetenskapliga forskningsresultat möter metoder baserade i konst och design Utställningen syftar till att ge bättre plats för att: förstå fenomenet stigande havsnivåer men också tid att acceptera det som kommer hända för att bättre kunna agera med skyddande eller samverkande åtgärder
73 FÖRSTÅ
74 FÖRSTÅ! UPPVÄRMNINGEN PÅGÅR Det har blivit varmare på jorden sedan år Det vet man genom mätning- ar. Därmed stiger även havsnivåerna. Enligt klimatforskningen sammanfattad i IPCC så kommer uppvärmningen och havsnivåhöjningen att fortsätta. Observerad förändring i yttemperatur på jorden Källa: IPCC 2013, WG1, SPM. OSÄKRA SCENARIER I diagrammet visar den blå linjen den förväntade genomsnittliga globala havsnivåhöjningen fram till år 2100 enligt scenariot r CP 2.6. Det blå fältet visar den osäkerhet IPCC räknar med: man menar att det är sannolikt att utvecklingen enligt scenariot leder till havsnivåer inom detta intervall. Den röda linjen visar den förväntade genom- snittliga globala havsnivåhöjningen fram till år 2100 enligt scenariot PCP 8.5. Det röda fältet visar det intervall inom vilket IPCC finner sannolikt att havsnivåerna hamnar enligt detta scenario. LANDHÖJNING I NORDEN Pågående landhöjning i Norden till följd av senaste istidens nedtryckning. Siffrorna visar antal mm/år. I Skåne är landhöjningen ca 0 mm; längst i norr någon tiondels mm och allra längst i söder t.o.m. aningen negativ, dvs. landet sjunker. Källa: Lantmäteriet; www. lantmateriet.se
75 ACCEPTERA
76 ACCEPTERA!.If there is a line between land and sea.., it is a momentary one (Mathur & da Cunha, 2009)
77 METODER FÖR ATT SE, DOKUMENTERA OCH KOMMUNICERA KUSTEN OCH DESS VÄRDEN Där finns skillnader i sättet att kartera landskapet. t ill vänster enteckningav The townlands of Maharees and Castlegregory, Co. Kerry av Anna Ryan själv, och till höger en teckning av en av hennesinformanterjohn Spillane. ANNA RYAN Bilder från kulturgeografen och arkitekten Anna Ryans doktorsavhandling, där hon låter sina informanter dokumentera och beskriva olika kuststräckor (Where Land Meets Sea - Coastal Explorations of Landscape, Representation and Spatial Experience, Ashgate Publishing Group, 2012) Teckningenav JennyO Connor (Maharee peninsula): Now, there s me, on the beach, facing the water, and the big waves, and the mountains and just the sheer force of nature really, and just the powerful feeling of it. Teckning av RachelPhellan, där hon formulerar sig kring platsens skala och individens känsla av frihet och tillhörighet. JOHN WEBB John Webb har sedan flera år intresserat sig för kusten och inte minst den skånska. Han vandrar längs olika kuststräckor och dokumenterar dem i svartvita bilder och med lägesanvisningar. Hans bilder visar på kustens och havets ombytlighet. Här visas endast 8 av de 102 bilder han tagit på en av sina vandringar; mellan Simris och Baskemölla. Bilderna är INTE färdiga utan John ska jobba vidare med dem.
78 KONSTNÄRLIGA METODER KOMMUNICERAR KUST- LANDSKAPETS DYNAMIK STRANDDANSEN I SKANÖR FALSTERBO GAV KUNSKAP OM EROSION OCH STRÖMMAR OCH BIDROG TILL KREATIVA LÖSNINGAR ARBETET I HÖGANÄS GAV YTTERLIGARE KUNSKAP OM HOTENS BETYDELSE, LANDSKAPSVÄRDEN OCH INTE MINST OM HUR METODERNA KUNDE SKAPA EN PLATTFORM FÖR SAMTAL MED BESLUTSFATTARE OCH ALLMÄNHET
79 AGERA
80 AGERA! EUROPA AGERAR PÅ FLERA FRONTER Längs Europas havskuster pågår många projekt för att skydda landskap och bebyggelse mot havet. Bilderna på uppslaget visar några storskaliga exempel som främst är inriktade på att ge skydd vid tillfälliga högvatten, t.ex. i samband med storm en problematik som stegras i takt med att havsnivåerna höjs. ORKANEN SANDY LEDDE TILL ETT SÖKANDE EFTER NYA STRATEGIER TEAM 2: TURNING THE FRONTIER NORFOLK AND HAMPTON ROADS, VIRGINIA Turning a frontier Anuradha Mathur och Dilip da Cunha, School of Design, University of Pennsylvania (Raising Ground in Norfolk) 2014 inleddes ett nytt projekt med utgångspunkt i att skapa skydd för kusten vid orkaner (orkanen Sandy hade passerat USAs östkust med förödande effekter 2012) samt skapa lämpliga strategier för en planering i relation till stigande havsnivåer. Fyra team konsulterades och i ledningen för arbetet som åter finansierades av r ockefeller Foundation satt bl a Guy Nordensson.
81 AGERA! VAL L AR PÅ STRANDEN I MALMÖ Vågbrytare i havet. Illustration: SWECO för Malmö stadsbyggnadskontor, FALSTERBOHALVÖN MED PLANER FÖR VALLAR Källa: Vellinge kommun ETT LANDSKAP MED FINGERS OF HIGH GROUND UTFORMAT FÖR JONSTORP i Höganäs kommun av Elise Eriksson i relation till de stigande havsnivåerna. Förslaget bygger på tidigare undersökningar och visualisering av kustlandskapet med sektioner. I bilden visas hur bebyggelse kan placeras på högre partier, och hur havsvattnet kan leta sig in i lågpunkterna. På så sätt kan landskapet fortfarande nyttjas, och konfrontationen med havets kraft och därmed erosionen minimeras.
82 AGERA! Forskningsprojektet: Inför hotet om stigande havsnivåer kommuniceras med rapporter, artiklar, bokkapitel, seminarier och utställningar Vi hävdar att andra(s) (inte minst konstnärliga) metoder bidrar till att: Skapa bättre kommunikation - en plattform för diskussion och utveckling där olika parter möts - en bredare kunskapsinhämtning där fler kommer till tals Etablera ny (annan) kunskap - en bredare och mer övergripande gemensam kunskap kan utvecklas - man får reda på andra saker, även sådant som man inte ens visste att man sökte
83 AGERA I ETT SKÅNSKT PERSPEKTIV Se gärna filmen Rising waters på Vimeo (Varhegyi Ní Neíll Wingren)
84 Vattnet kommer! Carola Wingren, SLU
85 Film 1 Film 2 Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017
86 Artmångfalden Lena Tranvik, SLU Jörgen Wissman, SLU Moderator: Jan Terstad, Naturskyddsföreningen
87 Artmångfalden - ett förändrat klimat, påverkan på mångfalden och naturvårdsarbetet Lena Tranvik
88 Negativa påverkansfaktorer Sandström J m fl Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistad Sverige 2015
89 Antal dagar mellan 1 juli och första frosten jfr Rödlistade arter i fjällen klimatförändring störst negativ påverkan Småväxta växter och tillhörande insekter 37% av arterna i fjällen förekommer inte i någon annan landskapstyp Fjällmiljön är viktig ur artmångfaldssynpunkt SMHI
90 Antal arter Artgrupper där klimatförändringar bedöms ha stor negativ effekt högnordisk pärlemorfjäril Boloria polaris (EN). foto Tomas Carlberg Insekter Marina djur Mossor Kärlväxter Kransalger Grynsnäckor ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige 2015
91 Klimatförändringar i tid och rum - interaktioner mellan arter Devictor V et al Differences in the climatic debts of birds and butterflies at a continen scale. Nature Climate Change
92 Fragmentering ökad risk Foto: Lena Tranvik ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige 2015
93 ..påverkan på naturvårdsarbetet? Lena Tranvik
94 Grön infrastruktur ett sätt att planera och kommunicera Grön infrastruktur är ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras (Naturvårdsverket)
95 Grön infrastruktur - förslag till arbetsflöde Syfte/mål Vilken biologisk mångfald? Vilka arter? Vilka naturtyper? Vilka strukturer, funktioner, substrat och åtgärder utifrån arters livsmiljökrav? Underlag Datalager: kartor över arters förekomst och livsmiljöer/naturtyper Kunskap: arters livsmiljökrav & spridningsförmåga Rumslig analys Verktyg Resultat GI-planer Tolkning Åtgärder Uppföljning
96 Grön infrastruktur en bra teori som behöver omsättas i praktiken Utgår från ett landskapsperspektiv i kombination med lokala åtgärder Värdekärnor (med tillräcklig storlek och kvalitet) måste finnas och fortsätta att bevaras I vardagslandskapet bör potentiella livsmiljöer (strukturer, funktioner och substrat) vara mål för åtgärder Fortsatt kombination av skydd, bevarande, hänsyn, skötsel, restaurering och återskapande
97 Tack! Lena Tranvik
98 Kunskapbehov, informationsspridning och tillämpning Data över arters (och naturtypers) förekomster (MÖ, inventeringar, CS) Kunskap om arters livsmiljöbehov, spridningsförmåga (forskning) Långa tidsserier! Tillgängliggöra information för beslutsfattare, myndigheter, markägare, brukare, medborgare, Tillämpa kunskapen!
99
100
101 George Russel
102 George Russel
103
104
105 Artmångfalden Lena Tranvik, SLU Jörgen Wissman, SLU Moderator: Jan Terstad, Naturskyddsföreningen
106 Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017
107 Människan Tuija Hilding Rydevik, SLU Lotten Westberg, SLU Moderator: Carola Wingren, SLU
108 Människan Varifrån och varthän, du vandringsman? Tuija Hilding-Rydevik och Lotten Westerberg Centrum för biologisk mångfald Miljökommunikation, Stad och land SLU Kan det nödvändiga förändringsarbetet underlättas med en annan syn på människan särskilt för dem som arbetar med miljö- och naturvårdsarbete
109 Temperaturökning, stigande havsnivåer, varmare hav, mer extrema väder, påverkan på arters livsmiljöer och deras utbredning m fl effekter på de biologiska, geologiska och kemiska systemen på jorden. Förändringar i vissa fall positiva t ex förbättrade förhållanden för odling. Våra förutsättningar att leva, bo, försörja oss etc påverkas Fler katastrofer, fler människor och områden drabbas, ökade kostnader pga av dessa Sjukdomar sprider sig till nya områden Klimatångest Klimatmigranter Vissa områden läggs under vatten, vissa områden blir för varma och obeboeliga
110 FÖRÄNDRING OCH VÅRA SÄTT ATT ARBETA MÅSTE FÖRÄNDRAS Vad bidrar till att vi kan? Vad tror politiker och forskning om det? Hur påverkas miljö- och naturvård och hur behöver tjänstemännen förändras i detta arbete?
111 Producenterna och produktionen Politiker och politiken Planerarna, planeringen, planerna Ekonomerna och ekonomin Teknikerna och tekniken Konsumenterna och konsumtionen Forskarna och forskningen Människor och kultur Professionella och professioner Klimatanpassning minska ytterligare uppvärmning skydda oss
112 ABC forskning A attitudes B behaviour C choice (val) Nödvändiga förändringar kan åstadkommas om individer får rätt information rätt attityder rätt beteende ABC forskningen levererar resultat som är enkla och bekväma för politiker och beslutsfattare att följa ansvaret läggs på enskilda individer Statens enda ansvar blir att se till att de rätta alternativen finns till hands
113 Teorier om sociala praktiker KOMPISGÄNG SEMESTER FAMILJ JOBB Sätter människors handlingar i det sammanhang (den sociala praktik) där det utspelar sig Olika praktiker har olika syften. Vi har olika identiteter/roller i olika praktiker Som deltagare i en praktik bidrar till att skapa och upprätthålla normer och rutiner som uppfyller praktikens syfte samtidigt som dessa stukturer vägläder vårt handlande och vår syn på vad som är viktigt/oviktigt, möjligt/omöjligt och varför Kunskap och värderingar kan inte enkelt överföras mellan praktiker
114 Byråkraten, tjänstemannen
115 klimatarbete karakteriseras av: - arbete under osäkerhet grova prognoser - många olika sorters kunskap och expertis att väga in - experter kan ha fel - svårt avgöra vilka åtgärder i klimatarbetet som måste prioriteras och varför - klimatarbetet måste avvägas mot andra (motstridiga) samhällsprioriteringar - arbetet börjar inte från scratch vi är begränsade av rådande normer, strukturer, beslutssystem. De som har gett oss vårt välstånd Klimatarbete förutsätter byråkratsamverkan, flexibilitet och öppenhet för nya angreppssätt Hur ändrar man på byråkrater?
116 Ex: En studie av Länsstyrelsehandläggares praktik Har fått uppdrag att skapa delaktighet med berörda i naturvården Det outtalade syftet med praktiken: att skydda naturen Har utvecklat rutiner och normer som bidrar till att uppfylla syftet Genuin delaktighet med berörda riskerar att försvåra möjligheten att uppfylla praktikens syfte Handläggarna uppfattar uppdraget att skapa delaktighet på ett sätt som passar deras praktik Praktiken ändras inte för att de får ett nytt uppdrag För att ändra praktiken måste dess underliggande syfte och de rutiner och normer som skapats synliggöras för handläggarna. De måste ges möjlighet att diskutera och kritiskt reflektera över hur deras normer och rutiner överensstämmer med nya uppdrag
117 Ex: Planering av marken (Storbjörk and Uggla 2015) Höga politiska förväntningar att åstadkomma och integrera klimatanpassning genom fysisk planering. Mest fokus på att hantera risk för översvämning, erosion och höjda havsnivåer. Planering som praktik: Flexibilitet, sammanhang, kompromissa, rimliga gränser, koordinera, balansera etc och konkurrens mellan kommuner om nya invånare och attrahera kapital To build flood-proof is not to build in lowland waterfront areas but these are the areas the market wants and where we have a lot of plans today Klimatanpassningen sker från fall till fall och genom förhandling ett fall gör inte så mkt skada eller nytta..climate change is not allowed to substantially challenge ongoing urban development patterns in lowland and risky water-front areas
118 Slutsatser Politiken om klimatanpassning måste i större utsträckning ta in begreppet social praktik som grund för politiken. Inte lägga ansvaret bara på enskilda individer Chefer i organisationer som ska ställa om miljö- och naturvård i relation till klimatförändringarna måste ha större förståelse för den/de sociala praktik/er som organisationen utgör. Professionella aktörer inom miljö- och naturvård måste ges bättre förutsättningar att se och tala om sin egen praktik och reflektera över den samt hitta alternativ som är mer i linje med klimatanpassning, förebyggande arbete etc. Den samhällsvetenskapliga forskningen måste i större utsträckning kunna beskriva de praktiker vi har idag för att öppna upp för kritisk självreflektion. Den samhällsvetenskapliga forskningen måste i större utsträckning kunna beskriva de praktiker vi har idag för att mer nyanserat förstå praktiker, hur enskilda handlingar reproducerar strukturer och hur dessa strukturer i sin tur påverkar genomförandet av klimatpolitiken. Formulera alternativa praktiker
119 Den stora samhällsomställning som klimatförändringarna verkar ställa krav på kan inte förstås eller organiseras fram eller genomföras av enskilda sektorer eller aktörer. Samarbete måste vara en ledstjärna dvs en ökad kompetens och kapacitet att samarbeta över professions- och sektorsgränser måste till. Det innebär att kunna och våga se sin egen praktik och öppna upp för nya praktiker.
120 Människan Tuija Hilding Rydevik, SLU Lotten Westberg, SLU Moderator: Carola Wingren, SLU
121 Miljöanalys och ett varmare klimat Temadag 13 september 2017
122 Paneldiskussion Irene Bohman, Vattenmyndigheten (Södra Östersjön) Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen Jan Terstad, Naturskyddsföreningen Moderator: Kevin Bishop, SLU
123 Avslutning Kevin Bishop, SLU Johan Stendahl, SLU
124 Tack för i dag! Miljöanalys och ett varmare klimat 13 september 2017
125
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merStigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne
Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne Tomas Germundsson Kulturgeografiska institutionen Lunds universitet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merC Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU
Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Läs merH A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merVälkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Läs merUtveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Läs merLars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merLena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige
Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merÖversvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merGrön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Läs merKlimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merUrban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Läs merVad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?
Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön? Jens Olsson, Lena Bergström & Anna Gårdmark, Sveriges lantbruksuniversitet Likt ekosystemet i utsjön har de kustnära fisksamhällena i Östersjön förändrats
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merVattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merKlimatarbetet i praktiken
Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merMarint centrum. där havet är en tillgång
Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merDatabaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merSAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN
SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Prodekan, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Co-chair for the Multidisciplinary Expert Panel, Intergovernmental
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merNäringsämnen. En fördjupning. Philip Axe
Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merMiljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
Läs merSammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll
Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/3-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka
Läs merUtbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merVAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merEn samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs mer