PLANAVDELNINGEN Arne Fredlund SID 1 (12)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET DNR PLANAVDELNINGEN Arne Fredlund SID 1 (12) Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Mål nr P Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun./. Björn Jonsson angående detaljplan för del av kvarteret Linaberg m.m. i stadsdelen Mariehäll i Stockholms kommun Efter medgivet anstånd får kommunen anföra följande. Komplettering av överklagande Mark- och miljödomstolen har upphävt stadsbyggnadsnämndens beslut att anta en detaljplan för fyra nya bebyggelsekvarter samt gata och park i Mariehäll. Detaljplanen omfattar 465 lägenheter men överklagades till domstolen enbart med avseende på en ny byggnad intill ett befintligt bostadshus. Domstolen anför i sin dom att ett föreslaget punkthus genom sin placering medför skuggning och bortfall av utblickar för boende på Alpvägen och att olägenheterna är större än vad som rimligen får godtas. Domstolen anger vidare att olägenheterna hade kunnat undvikas eller minimeras genom att punkthuset placerats på annan plats, våningsantalet begränsats eller byggnaden placerats hörn mot hörn. Domstolen slutsats är att skälig hänsyn till befintliga bebyggelseförhållanden inte tagits och att antagandebeslutet strider mot 1 kap 5 och 5 kap 2 ÄPBL. Kommunen anser att mark- och miljödomstolen gjort en felaktig bedömning i avvägningen mellan olika intressen och kommit fram till en felaktig dom. Sammanfattningsvis består felaktigheterna i att: Domstolen har inte uppmärksammat att planområdet ingår i ett område som enligt översiktsplanen avses för den centrala stadens utvidgning, vilket innebär en omvandling till en tät stadsmiljö. Domstolen har inte beaktat att olägenheterna för den klagande inte är större än vad som enligt tidigare etablerad praxis ansetts vara acceptabelt och normalt förekommande i en tät och växande storstadsregion. Mark- och miljödomstolen har tillämpat 5 kap. 2 ÄPBL felaktigt och enbart beaktat befintliga förhållanden utanför planområdet men bortsett från gällande detaljplan och förutsättningarna inom planområdet vid avvägningen mellan olika intressen. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (12) Domstolen har gjort en avvägning mellan motstående allmänna intressen och angett möjligheter att ge detaljplanen en alternativ utformning på ett sätt som står i strid med praxis i regeringen och Regeringsrätten i fråga om utrymmet för det kommunala självbestämmandet. Domstolen har felaktigt angett att stadsbyggnadsnämnden beretts tillfälle att yttra sig, men inte hörts av. Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm antog den 29 september 2011 en ny detaljplan för del av kvarteret Linaberg m.m. i stadsdelen Mariehäll. Planens syfte är att ersätta en del av ett befintligt industriområde med bostäder, förskola, butikslokaler, två parker samt en ny gata. Detaljplanen omfattar ca 465 lägenheter och är ett viktigt led i pågående stadsutveckling för Mariehäll. Stadsutvecklingen omfattar även angränsande delar av Sundbybergs kommun. I detaljplanens närområde planeras och byggs omkring 3000 lägenheter. Fler än tio nya detaljplaner har antagits och vunnit laga kraft de senaste åren i den överklagade planens närmaste omgivningar (se bild 1). Flera av planerna gäller utbyggnaden av Annedalsområdet väster om planområdet och en detaljplan avser norra delen av Linabergsområdet. Tillsammans innebär det en fullständig omvandling av f.d. Mariehälls industriområde. Bild 1 Mariehäll genomgår en omfattande omvandling. Över tio nya detaljplaner i närområdet har vunnit laga kraft.

3 SID 3 (12) Den aktuella detaljplanen följer den redan etablerade strukturen och inriktningen för området och bebyggelsen innebär en naturlig fortsättning i förhållande till redan färdiga detaljplaner. Planområdet ingår i den centrala stadens utvidgning. Planområdet ingår i ett område som enligt kommunens översiktsplan är avsett för den centrala stadens utvidgning (Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010). Det framgår av översiktsplanens karta genom en markering som bl.a. omfattar Mariehäll och som förklaras på plankartan under rubriken Stadsutvecklingsstrategier för hållbar tillväxt. Av översiktsplanens text framgår att avsikten är att utveckla en mer sammanhållen stadsmiljö i Stockholms närförorter: Det övergripande målet ska vara att skapa en tätare, sammanhållen, mer mångsidig och levande stadsmiljö där det finns förutsättningar till ett bredare utbud av bostäder, verksamheter, service, kultur, upplevelser etcetera. Det innebär en omvandling inom flera av närförorterna i syfte att uppnå detta mål. (Promenadstaden, Översiktsplan för Stockholm 2010, sid 35-36) Av översiktsplanen framgår att den valda stadsbyggnadsstrategin medför konsekvenser för de som bor och verkar i områdena och att det är förändringar som normalt får accepteras. En successiv utveckling av stadsbebyggelsen innebär alltid konsekvenser för de som bor och verkar i det aktuella området. Dessa konsekvenser är normalt ökad trafik, ändrad parkeringssituation, ianspråktagande av ytor som inte är bebyggda, nya ljusförhållanden och förändrad utsikt i närliggande bebyggelse. I en växande stad behöver denna typ av förändringar för omgivningen normalt accepteras om inriktningen för en trygg och levande stadsmiljö ska kunna nås. (Promenadstaden, Översiktsplan för Stockholm 2010, sid 45) Även i den föregående översiktsplanen (Översiktsplan 99) är området angivet som en del av stadsutvecklingsområdet Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda. Avsikten är att omvandla närförorten till tät stadsbebyggelse. Den pågående omvandlingen innebär en täthet som är jämförbar med den som finns i den klassiska stenstaden t.ex. i Vasastaden och på Östermalm. I Annedal, väster om planområdet, är tomtexploateringstalet för bostadsbebyggelse omkring 2,0 (våningsytans förhållande till tomtytan). Byggnadshöjden varierar mellan 2 och 16 våningar. Avstånden mellan bostadshusen är ofta små. Överklagandet berör enbart en del av detaljplanen Stadsbyggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen överklagades först till länsstyrelsen, som avvisade överklagandena. En boende på Alpvägen 22, överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, som gick på den överklagandes linje och upphävde detaljplanen.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 4 (12) Överklagandet gäller en byggnad i detaljplanens norra del och dess förhållande till ett befintligt punkthus på Alpvägen 22, som byggdes och ingick i en tidig del av industriområdets områdets omvandling. Befintliga förhållanden Inom planområdet gäller i huvudsak en detaljplan Pl från 1967, som anger byggnadskvarter för industriändamål för huvuddelen av planområdet inklusive den del el som överklagandet avser. Om den nya detaljplanen inte fastställs fortsätter industriplanen att gälla. Byggrätten är i gällande plan begränsad i höjdled till 12 meter över marknivå. vå. Den har inga andra begränsningar i fråga om exploateringsexploatering grad eller bebyggelsens ggelsens utbredning, vilket innebär att planen ger möjligheter att utöka industribebyggelsen inom befintliga fastigheter. Bild 2 Befintlig lager- och kontorsbebyggelse på fastigheten Linaberg 15 sedd från vändplanen (bild från planbeskrivningen sid 4) Befintlig bebyggelse söder om fastighetsgränsen till punkthuset vid Alpvägen 22 omfattar en lång byggnad som är ett höglager med gaveln, ca 15,5 meter från punkthusets södra fasad, och en tillhö tillhörande kontorsdel i fem våningar ca 11,5 mem ter från punkthuset. Intill industribebyggelsen finns en stor vändplan för lastbilar. Den nya detaljplanen innebär att befintliga byggnader ska rivas och att industria industrianvändningen upphör. Planförslaget Kommunen anser att den antagna detaljplanen innebär förbättrade förhållan förhållanden för boende vid Alpvägen, genom att industrianvändningen upphör, tunga transpo transporter försvinner och den befintliga lager lager- och kontorsbyggnaden rivs. Om gällande industriplan behålls finns också möjligheter att industribebyggelsen kan utvidgas inom fastigheten eten med de ökade olägenheter för kringboende som detta kan medf medföra.

5 SID 5 (12) Mark- och miljödomstolen har inte beaktat att befintliga bebyggelseförhållanden inom industriområdet och gällande detaljplan för industriområdet har betydelse vid bedömningen av den nya planens konsekvenser. Det innebär att domstolen inte tagit skälig hänsyn till befintliga bebyggelse- och fastighetsförhållanden enligt 5 kap 2 ÄPBL. Mariehällsvägen 37A Bild 3 Ortofoto över planområdet. Bilden är från På bilden syns bebyggelsen på fastigheterna Linaberg 15 och Linaberg 19 (bebyggelsen på Linaberg 19 är numera riven) inom planområdet samt punkthuset vid Alpvägen 22. Den nya byggnaden framför Alpvägen 22 ersätter befintlig lager- och kontorsbyggnad. Den nya byggnaden ligger på en marknivå omkring 3 meter lägre än punkthuset. Den bidrar med 30 lägenheter och har därmed betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunen anser att den har fått en lämplig placering både med hänsyn till stadsbilden och med avseende på möjligheterna att minimera olägenheter för boende vid Alpvägen. Ur stadsbildssynpunkt är läget fördelaktigt genom att byggnaden skapar en övergång mellan två bebyggelsetyper, de båda tätt placerade punkthusen på höjden och den lägre kvartersbebyggelsen inom planområdet. Ett viktigt intresse har också varit att skapa en ny park mellan den nya byggnaden och nästa kvarter i väster, för att omvandla industriområdet till en attraktiv bostadsmiljö.

6 SID 6 (12) Bild 4 Gällande detaljplaner (från planmosaiken) Bild 5 Befintliga förhållanden (från BAS-kartan) Bild 6 Planförslaget (utsnitt ur plankartan)

7 SID 7 (12) Den nya byggnaden är förskjuten i förhållande till punkthuset vid Alpvägen 22 så att dess fasad enbart står framför halva punkthuset. Större delen av den nya byggnaden står i stället framför ett två våningars parkeringsdäck vid Alpvägen 22 väster om punkthuset. Framför den östra delen av punkthuset anger detaljplanen mark som inte får bebyggas (prickmark) och gata. Det innebär fördelar för utblickarna för boende i lägre belägna lägenheter och balkonger vid båda punkthusen på Alpvägen och även med avseende på utblickarna från gården mellan punkthusen. Den nya byggnaden skymmer en mycket mindre sträcka utmed fastighetsgränsen, omkring 25 meter jämfört med 50 meter för befintlig industribebyggelse. Samtidigt är den nya byggnaden högre än industribebyggelsen och ligger något närmare punkthuset. Det innebär att boende i det ena punkthusets sydvästra del får en försämring främst de i de högst belägna lägenheterna, där de boende tidigare haft fri utblick över industribebyggelsens tak. Den nya byggnaden är utformad med nio våningar (inklusive en indragen vindsvåning), vilket är samma våningsantal som de befintliga punkthusen. Genom att de befintliga punkthusen ligger högre kommer de emellertid höjdmässigt att dominera stadsbilden. Kritiken från boende vid Alpvägen har föranlett kommunen att ändra planförslaget efter samrådet och sänka den nya byggnaden en våning, för att uppnå bättre förhållande till befintlig bebyggelse. Enligt kommunens uppfattning innebär detaljplanen en rimlig avvägning mellan motstående allmänna och enskilda intressen. Kommunen bedömer också att avvägningen beträffande byggnadens placering och utformning ligger inom det handlingsutrymme som ges av det kommunala självbestämmandet. Kommunen ifrågasätter domstolens bedömning, att det nya punkthuset hade kunnat placeras på annan plats inom planområdet, alternativt våningsantalet begränsats eller byggnaden placerats hörn mot hörn. Sådana ändringar får konsekvenser som inte enbart handlar om att tillgodose enskilda intressen för boende vid Alpvägen utan påverkar även allmänna intressen för bostadsförsörjning och medför konsekvenser för detaljplanens struktur och utformning i övriga delar. Avstånd mellan byggnaderna Avståndet mellan den nya byggnaden och punkthuset vid Alpvägen 22 är meter. Avståndet varierar eftersom båda byggnaderna har utskjutande delar och deras fasader inte är parallella med varandra meter är ett nära avstånd, men ändå vanligt förekommande i tät stadsbebyggelse. De nybyggda punkthusen vid Alpvägen 20 och 22 ingår i en tät bebyggelsemiljö. De har ett inbördes avstånd om ca 7 meter. Avståndet från punkthuset vid Alpvägen 20 och den befintliga byggnaden vid Mariehällsvägen 37A är enbart 6,5 meter. I flera kvarter i Annedalsområdet förekommer avstånd om 8-9 meter mellan husfasader (långsida-gavel). I detaljplanen för norra delen av Linaberg (dnr ), som vunnit laga kraft men ännu inte är utbyggd, förekommer ännu kortare avstånd mellan flera byggnader. Bland annat har ett punkthus placerats 5-6 meter från angränsande lägre byggnader. Genom lämpligt förhållande mellan byggna-

8 SID 8 (12) dernas placering, deras utformning och tillgång till gårdar kan även så tät bebyggelse erbjuda goda bostadsmiljöer. I stadsutvecklingsområdet Lindhagen på nordvästra Kungsholmen är avstånden mellan husfasader vid de mindre gatorna 12 meter utan några förskjutningar i byggnadernas placering, vilket medför avsevärt större påverkan på utblickar och dagsljusinfall jämfört med förhållandena vid den överklagade planen. Vid Högbergsgatan på Södermalm i Stockholm avvisade regeringen i april 2002 överklaganden från grannar och fastställde en detaljplan för en sammanhängande rad med ny bostadsbebyggelse 2-5 våningar med omkring 9 meter avstånd till befintliga bostadshus (Detaljplan för Fyrspannet, dnr ). Enligt kommunens bedömning är den nya byggnaden enligt detaljplanen för Linaberg placerad på ett avstånd till befintlig bebyggelse som är vanligt förekommande både i närområdet och i andra täta stadsmiljöer. Solstudier Genomförda solstudier ger underlag för en bedömning av förslagets påverkan på punkthuset vid Alpvägen 22. Solstudierna avser olika klockslag vid sommarsolstånd (21/6) och vårdagjämning (21/3). Resultatet vid höstdagjämning är samma som vårdagjämning. En sammanfattning har redovisats i planbeskrivningen under rubriken solstudier, sid 16. Den redovisade slutsatsen är att påverkan är begränsad. Solstudien har inte omfattat någon jämförelse med påvekan av den befintliga industribebyggelsen. De bilder från solstudien som planbeskrivningens bedömning grundas på bifogas (se bilaga). Bilderna visar att punkthusen inte påverkas av någon skugga från den nya byggnaden under förmiddagar (kl 9), varken vid sommarsolstånd eller vinteroch vårdagjämning. Mitt på dagen (kl 12) sker ingen skuggning av punkthusen, varken vid sommarsolstånd eller vinter- och vårdagjämning. Under eftermiddagen (kl 15) skuggas punkthuset vid Alpvägen 22 på fasaden i sydväst. Vid sommarsolståndet är skuggningen begränsad och påverkar de nedre våningarna. Vid höst- och vårdagjämning påverkas så gott som hela fasaden. Påverkan på eftermiddagen är av samma omfattning som skuggningen från Alpvägen 22 mot Alpvägen 20. Kvällstid (kl 18) påverkas punkthusen inte av skuggning från den nya byggnaden utom vid sydöstra hörnet av Alpvägen 22. Detta gäller sommartid. Vid höst- och vårdagjämning är det mörkt denna tid. Slutsatsen av solstudierna är att de befintliga punkthusen skuggar varandra i samma omfattning sinsemellan som motsvarande förhållande mellan ny och befintlig bebyggelse. Det är rimligt att den olägenhet av skuggning som accepterats i förhållandet mellan befintliga punkthus också får accepteras för förhållandet mellan den nya byggnaden och punkthuset vid Alpvägen 22.

9 SID 9 (12) Tabellen nedan sammanfattar resultatet av solstudierna Olägenheten för grannar Byggnader ska placeras och utformas så att de bland annat inte medför betydande olägenhet för omgivningen, enligt 3 kap 2 ÄPBL. I förarbeten till lagen anges att de förhållanden som ska beaktas är t.ex. olägenhet för grannar i form av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Vid bedömningen av vad som i enskilda fall är att betrakta som betydande olägenhet är avsikten att områdets karaktär och förhållandena på orten vägts in i bedömningen. Toleransnivån kan med andra ord variera med hänsyn till förutsättningarna i det enskilda fallet. Mark- och miljödomstolen har i sin dom inte beaktat pågående stadsomvandling och förtätning av Mariehäll och inte heller de befintliga förhållandena inom planområdet. Båda omständigheterna ingår i vad som borde ha tagits med i bedömningen av om påverkan ryms inom vad som får tålas med hänsyn till omständigheterna. Det har medfört att domstolen kommit till fel slutsats beträffande den olägenhet som den boende vid Alpvägen 22 påverkas av. Enligt kommunens uppfattning är påverkan av planen på boende vid Alpvägen av den karaktär som översiktsplanen redovisat normalt bör accepteras (se tidigare angivet citat från översiktsplanen sid 3). Olägenheten är inte större än vad som är normalt i centrala delar av en tät och växande storstadsregion och vad som tidigare har etablerats vid omvandlingen av Mariehäll I avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen ska också beaktas att det finns en rimlig proportion mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar vid en förändring. Om det allmänna intresset är svagt har detta stor betydelse för vad en enskild ska behöva tåla. Omvänt måste det enskilda intresset kunna stå tillbaka för ett starkt samhällsintresse. I det aktuella fallet är samhällsintresset av att kunna fullfölja den pågående omvandlingen av Mariehäll med ökad täthet i bebyggelsen väsentligt med avseende på bostadsbehovet. Principiellt viktig fråga Stockholm är en snabbt växande storstad och invånarantalet beräknas inom drygt tio år överstiga en miljon. Enligt kommunens planering kommer det att behöva byggas nya bostäder till år För kommunen är alla planerade bostadsprojekt angelägna för att klara bostadsförsörjningen.

10 SID 10 (12) Stadsomvandling och förtätning av Stockholms närförorter är en nödvändigt för att klara bostadsbehovet. Planförslagets 465 nya lägenheter är därvid ett viktigt tillskott till bostadsförsörjningen. Ännu viktigare är den principiella frågan om befintliga områden kan förtätas i den omfattning översiktsplanen räknat med. Beräkningarna utgår från att omfattningen av förtätningen och hur nära nya byggnader kan placeras vid befintliga bostäder ska följa samma utgångspunkter som gällt för stadsutvecklingen de senaste åren. Mark- och miljödomstolens dom innebär ett avsteg från vad som hittills ansetts vara normalt förekommande förhållanden i en tät stadsbygd och riskerar därigenom att väsentligt försvåra Stockholms fortsatta utveckling. I ett likartat fall har Regeringsrätten i en dom den 10 januari 2003 prövat överklagande av en detaljplan för nya punkthus nära ett befintligt bostadshus i stadsdelen Ladugårdsgärde i Stockholm. Enligt Regeringsrättens bedömning kan detaljplanen komma att leda till olägenheter för närboende genom minskad solinstrålning, försämrad utsikt, inskränkning av naturmark och ökat buller. Regeringsrätten fann emellertid inte att den skada som bebyggelsen kan medföra går över gränsen för vad som med hänsyn till förhållandena får tålas (mål ). Ofullständigt underlag för mark- och miljödomstolens beslut Enligt 5 kap 1 lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar, tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, ÄrendeL, i mål som har öveklagats till markoch miljödomstolen. Enligt 12 ÄrendeL ska domstolen bland annat se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. Rätten har således ett stort ansvar för utredningens fullständighet. I det aktuella målet anges i domen att Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandet, men inte hörts av. Uppgiften är fel i så avseende att stadsbyggnadsnämnden svarat och hänvisat till planhandlingarna. I rättens skrivelse till stadsbyggnadsnämnden finns ingen uppgift om att rätten ansett planhandlingarna vara ofullständiga och inte heller någon fråga om stadsbyggnadsnämnden kan medge att planen ändras eller undantas från fastställelse till viss del. Hade dessa frågor framställts hade stadsbyggnadsnämnden kunnat undanröja tveksamheter om solstudier och medge undantag från planen, vilket hade kunnat leda till ett annat beslut av rätten. Skäl för prövningstillstånd Prövningstillstånd ska meddelas eftersom det finns anledning att betvivla riktigheten i mark- och miljödomstolens beslut. Med hänsyn till vad som framförts ovan anser kommunen att mark- och miljödomstolens dom är felaktig. Det är av vikt för rättstillämpningen att det tydligt slås fast vad överprövningen av ett kommunalt beslut ska omfatta och vilket handlingsutrymme

11 SID 11 (12) kommunen har att väga samman motstående allmänna och enskilda intressen. Bedömningen av vad som är skälig hänsyn till befintlig bebyggelse blir allt viktigare när planeringen inriktas på förtätning av befintliga stadsmiljöer. Gränsen för vad som får tålas i fråga om olägenheter när nya hus byggs nära befintliga är emellertid otydlig. Av detta följer att det är av stor vikt att frågan prövas av mark- och miljööverdomstolen till vägledning i kommunal planering. Synnerliga skäl för att pröva överklagandet föreligger även genom att Mark- och miljödomstolens dom riskerar att avsevärt försvåra andra förtätningsprojekt och få väsentliga konsekvenser för kommunens bostadsförsörjning. Kommunens yrkanden Kommunen yrkar i första hand att Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom och fastställer detaljplanen i dess helhet. I andra hand medger kommunen, enligt 13 kap. 8 första stycket ÄPBL, att Mark- och miljööverdomstolen får upphäva planbeslutet i den del som berörs av överklagandet, se bild 7. Stadsbyggnadsnämnden bedömer, efter överläggningar med berörda fastighetsägare, att detaljplanen kan genomföras för övriga delar utan hinder av ett det angivna området undantas från fastställelse. Kommunen begär samtidigt att Mark- och miljööverdomstolen förordnar att det överklagade beslutet får genomföras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet, enligt bild 7, utan hinder av att överklagandet inte har slutligen avgjorts. Hemställan om syn på platsen Kommunen åberopar syn på platsen för att visa förhållandena mellan de enskilda och allmänna intressen som berörs. Synen ska styrka att den avvägning som staden gjort mellan motstående enskilda och allmänna intressen är riktig och att de befintliga förhållandena på platsen innebär att detaljplanen upphäver en existerande olägenhet för boende vid Alpvägen. Hemställan om skyndsam handläggning Kommunen hemställer att handläggningen av målet sker skyndsamt och prioriteras framför andra mål med hänsyn till bristen på nya centralt belägna bostäder i Stockholm. Planen utgör ett väsentligt tillskott i detta hänseende genom de ca 465 lägenheter den möjliggör och har stor betydelse för kommunens möjligheter att nå målet om 5000 bostäder/år.

12 SID 12 (12) Bild 7 Område som staden medger får undantas vid fastställelse av detaljplanen Bilaga: Bilder från solstudie