Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

Transkript

1 uv MITT, rapport 2009:33 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen Södermanland; Östra Vingåkers, Katrineholms och Stora Malms socknar; Sjöholm 2:2, Krämbol 1:8, Bonneråd 1:1, Vingåkers-Hovmanstorp 1:1, Ödesdal 1:2, Nävertorp 5:1, Sandbäcken 3:1, Eriksberg 1:1 76:1, 78:1 93:1, Djulö 2:4; RAÄ 39:1 och RAÄ 118 Wivianne Bondesson och Per Gustafsson

2

3 uv MITT, rapport 2009:33 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen Södermanland; Östra Vingåkers, Katrineholms och Stora Malms socknar; Sjöholm 2:2, Krämbol 1:8, Bonneråd 1:1, Vingåkers-Hovmanstorp 1:1, Ödesdal 1:2, Nävertorp 5:1, Sandbäcken 3:1, Eriksberg 1:1 76:1, 78:1 93:1, Djulö 2:4; RAÄ 39:1 och RAÄ 118 Dnr Wivianne Bondesson och Per Gustafsson

4 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2009:33 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /3023. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift EO Grafiska, 2009

5 Innehåll Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 4 Fornlämningsmiljö 4 Arkeologisk potential 5 Målsättning 5 Metod och genomförande 5 Resultat 6 Referenser 6 Administrativa uppgifter 7 Bilagor 7 1. Objekttabell 7 2. Schakt- och provgropstabell 8 Figurer 1. Utredningsområdet markerat med blått på utdrag ur Topografiska kartan. Skala 1: Utredningsområdets västra del vilket omfattade objekt 7, 13 och 14, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Utredningsområdets mellersta del vilket omfattade objekt 12, markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Utredningsområdets östra del vilket omfattade objekt 1 6 och 11, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Plan över objekt 1 och 3 med provschakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 2 med provschakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 4 med prov schakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 6 (västra delen) med provschakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 6 (östra delen) med provschakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 11 med provschakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 12 med provschakt markerade. Skala 1: Plan över objekt 7, 13 och 14 med provschakt markerade. Skala 1:

6 Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har under våren 2009 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inför anläggandet av en vattenledning och infiltrationsanläggning på Katrineholmsåsen i Katrineholms kommun. Åtta boplatslägen noterades av vilka ett visade sig vara fast fornlämning. Dessutom berördes en sentida grop och ett marmorbrott. Inledning Katrineholms kommun planerar att lägga en VA-ledning och infiltrationsanläggning längs Katrineholmsåsen i Östra Vingåkers, Katrineholms och Stora Malms socknar i Södermanland. Efter beslut av Länsstyrelsen i Södermanlands län har därför en arkeologisk utredning genomförts av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt inför ledningsdragningsarbetet. Området för den arkeologiska utredningen var ca 8,9 km långt och 20 meter brett, samt åtta etableringsytor, en 380 meter lång dagvattenledning och ett ca 3,5 ha stort område där en infiltrationsanläggning planeras. Höjden över havet varierar mellan 25 och 70 meter. Området sträcker sig mellan vattendragen över Dunderbacken i väster och från Skogskyrkogården längs Katrineholmsåsens södra kant bort mot Forssjö (fig. 1). Antikvarisk bakgrund Området fornminnesinventerades första gången år 1956 och revideringsinventerades åren 1979 och En kulturmiljöutredning utfördes 1994 ( Jacobsson 1994). Därefter har det inventerats i Skog- och historia projektet år 2002 och granskats år Av den nu utredda sträckan har ca 800 meter tidigare utretts av UV Stockholm inom ramen för en arkeologisk utredning etapp 1 inför östra förbifarten förbi Katrineholm och inför en ny gasreningsanläggning/avfallsanläggning väster om Katrineholm, år 2003 och 2007 (Kihlstedt 2003 och 2007). Kompletterande utredning etapp 1 och utredningens etapp 2 av östra förbifarten gjordes av UV Mitt år 2006 (Grusmark 2006). De objekt som inte utredningsgrävdes fullständigt år 2006 har berörts av den nu utförda utredningen. Fornlämningsmiljö Trakten är rik på lämningar från stenålder. Ett flertal stenyxor har hittats vid jordbruksarbete i omgivningarna. Ledningen passerar ett par kända stenåldersboplatser (Stora Malms sn: RAÄ 39:1 3 och RAÄ 282, fig. 3 4). Fynden indikerar människans närvaro i landskapet under stenåldern. Yxorna uppvisar en stor spridning över tid. Under de äldsta skedena, mesolitisk tid, var här en skärgårdsmiljö där åsen slingrade sig som en stor sandrevel i öst västlig riktning. Boplatserna lokaliserades till topografiskt bra eller strategiska lägen längs stränderna. De aktuella utredningsnivåerna har däremot inte varit strandbundna under neolitikum varför man i eftersökandet av boplatslägen från dessa skeden inte kan ledas av kusttopografi. Vi vet lite om dessa boplatsers terränglägen annat än att de ofta är lokaliserade till åsar och deras kantområden. Sydost om infarten till Skirtorp ligger tre kolningsanläggningar (Stora Malms sn: RAÄ 258:1, RAÄ 259:1 och RAÄ 260:1, fig. 3). För övrigt finns vägmärken och milstolpar (t.ex. RAÄ 35:1 i Stora Malms sn) i anslutning till den äldre landsvägen, väg 52. I utredningsområdets västra del ansluter en kulturhistorisk lämning, marmorbrottet (Östra Vingåkers sn: RAÄ 118, fig. 2). 4 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

7 Fornlämningsbilden i kombination med de geologiska förhållandena (Katrineholmsåsen) indikerar att människan använt området sedan stenålder. I SHM:s fyndkatalog finns inga fynd som direkt kan knytas till ledningssträckningen. Det finns emellertid ett flertal fynd som inte anger en preciserad fyndplats. Arkeologisk potential Som framgår av sammanställningen ovan var potentialen mycket god för att finna ytterligare kultur- och fornlämningar, såväl synliga som dolda. Det gällde framför allt boplatser från stenålder. Det finns också en potential för att hitta lämningar från yngre perioder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen. Vissa yngre lämningar, gravar till exempel, kan lämna synliga spår i markytan. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utredningsgrävningar. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kan urskiljas: Att lokalisera fornlämningar från stenålder. Att påtala kulturhistoriska lämningar som påträffas i området. Metod och genomförande Arbetet inleddes med en excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), och det digitala Fornminnesregistret (FMIS), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM), och lokal litteratur har kontrollerats. Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond. Kända fornlämningar och registrerade kulturhistoriska lämningar i närområdet har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS (fig. 2 4, bilaga 1). En topografisk avgränsning av objekten eftersträvades men objekt 2, 4 och 7 har inte avgränsats utanför exploateringsområdet. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand (fig. 5 12). Efter dokumentation och inmätning lades Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 5

8 schakten igen. I ett fall (objekt 4) tillämpades handgrävning då dessa ytor inte kunde göras tillgänglig för maskinen. Gropen (objekt 5) undersöktes med jordsond. Objekt 34 och 44 från utredningen av östra förbifart Katrineholm berördes av ledningssträckningen (Kihlstedt 2003, Grusmark 2006). Objekt 34, benämns nu objekt 12, bedömdes ha störst potential i den västra delen. De delar av objekt 44 som ligger utanför den då planerade vägsträckningen bedömdes inte ha tillräcklig potential för att motivera nya schakt söder om väg 52 där samtliga schakt vid den tidigare utredningen varit tomma (Grusmark 2006 fig. 5). Resultat Efter den inledande inventeringen förelåg 12 objekt inom utredningsområdet. Åtta av dessa klassades som möjliga fornlämningar och utredningsgrävdes. En grop (objekt 5) undersöktes med jordsond och avfärdades sedan från de möjliga fornlämningarna. Tre objekt utgjorde kulturhistoriska lämningar, dessa mättes in, beskrevs och lämnades utan vidare åtgärder. Inom objekt 4 (Stora Malm 321) påträffades fyra bitar slagen kvarts och fem till tio skörbrända stenar vilket tillsammans med det topografiska läget, nivån 45 m ö.h., närheten till RAÄ 39:1 i Stora Malms socken (200 m åt SV) samt fornlämningsbilden i närområdet gjorde att lokalen bedömdes som fast fornlämning (fig. 7). I övrigt kunde inga fornlämningar fastställas inom de utredningsgrävda objekten (bilaga 1). Utredningsområdet berör fornlämningsmarkeringen för marmorbrottet (Östra Vingåker 118). Dessutom berörs stenupplagen (objekt 13 och 14) vilka ligger ca 50 meter söder-, respektive 150 meter väster- om marmorbrottet, de har sannolikt tillkommit i samband med marmorbrytningen (fig. 2 och 12). Generellt sett visade de schakt som upptogs i skogsmark ett 0,05 0,1 meter tjockt vegetationslager och därunder sand, ställvis mer grusig, ställvis moig. Schakt som togs i åkermark visade ett 0,25 0,35 meter tjockt ploglager och därunder liknande jordart som i skogsmarken. Djupplöjning i lätt sandjord av den typ som förelåg här har med största sannolikhet påverkat fyndförande lager och eventuella anläggningar. Om lämningarna i första hand legat ytligt är risken stor för att de plöjts bort. Referenser Grusmark, C Stenålder på Katrineholmsåsen. Förbifart Katrineholm, Väg 55/56. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2006:21. Stockholm. Jacobsson, M Arkeologiska kulturmiljöer. Väg 55/56 förbifart Katrineholm. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1994:67. Stockholm. Kihlstedt, B Östra förbifart Katrineholm. Väg 55/56: Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:26. Stockholm Rosenholm. Arkeologisk utredning, etapp 2. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2007:25. Stockholm. 6 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 7 april och april Projektgrupp: Per Gustafsson (projektledare) och Wivianne Bondesson. Underkonsulter: Foria. Exploateringsyta: 2,13 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 9G 8d, 9G 7f. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd. Bilagor Bilaga 1. Objekttabell RAÄ. nr Obj. nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Boplatsläge, SSV orienterad sandsluttning av ås. Ej fornlämning Utredningsgrävt: Inga fynd m ö.h. Skogsmark med barrskog. 2 Boplatsläge. krön samt V sluttande sandmark på förhöjning Ej fornlämning Utredningsgrävt: Inga fynd av ås, m ö.h. Skogsmark/ hygge. Ställvis skadat område med el-station. 3 Boplatsläge, S SV sandsluttning av ås. 50 m ö.h. Skogsmark med barrskog. Ej fornlämning Utredningsgrävt: Inga fynd St Malm Boplats i S sluttning av V sluttande inskuren gip med sand, m ö.h. Skogsmark med barrskog. Fynd av slagen kvarts och skärvsten. 5 Grop. Totalt 6,5 m i diam, gropen är och 1,5 m djup. Vall 1 2 m bred och 0,1 0,6 m h. Bevuxen med 2 tallar och rikligt med ungträd. Belägen i en S sluttning av ås. 50 m ö.h. Skogsmark, barrskog. 6 Boplatsläge. Beläget i en SV sluttande sandmark m ö.h. Skogsmark med blandskog. I åkermarken har tidigare hittats stenyxor RAÄ 54:1 i Stora Malms sn. 7 Boplatsläge. Beläget i VNV sluttande sandmark m ö.h. Åkermark. Ö Vingåker 118 Fornlämning Utredningsgrävt: 250 m N om RAÄ 39:1. Fynd i schakt 24 (F1) Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Undersökt med jordsond. Uppfyller inga kriterier för gropar med fornlämnings-status. Ev sentida täktgrop. Utredningsgrävt: Inga fynd Utredningsgrävt: Inga fynd 8 10 Utgår 11 Boplatsläge minst m stort beläget i sydsluttande Ej fornlämning Utredningsgrävt: Inga fynd sandmark. 55 m ö.h. Skogsmark med barrskog. 12 Boplatsläge som genomkorsas av väg 52 noterades vid inventeringen av östra förbifart Katrineholm. Läget karaktäriseras av sandiga sydvända ytor och är minst m stort m ö.h. Vid utredningsgrävningen bedömdes V delen ha högst potential. 13 Stenupplag, ovalt ca 30 m långt, 6 10 m brett och 2 3 m högt. Stenar och block ställvis skarpkantade sprängstenar. 35 m ö.h. Skogsmark med blandskog. 14 Flera stenupplag inom en 13 m diam stor yta. Rundade högar varierande mellan 5 10 m i diam fyllda med sprängsten. 35 m ö.h. Skogsmark med blandskog. 15 Marmorbrott, ca m (Ö V). I området finns flera brott. Det största är m och 6 m dj. Från vägen går ett stoll in till brottet. De övriga brotten är m st. S om vägen finns 1 stenhög, m st och 1 2 m h. I den Ö delen, S om vägen, finns ett område där sten kan ha brutits (p.g.a. lövsly gick det inte att se något). Källa FMIS. Ej fornlämning Objekt 34 i Kihlstedt Utredningsgrävt och okulär besiktigat inom redan avtorvade ytor i västra delen: Inga fynd Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Troligt samband med marmorbrottet objekt 15 Troligt samband med marmorbrottet objekt 15 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 7

10 Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd *ej tillvarataget m, OSO VNV, grävt till 0,2 0,3 m. I norr vägbank 0,1 0,2 m, vegetationslager 0,15 m, därunder sand med inslag av grus och stenar. I söder och väster var ytan avtorvad ,5 m, ONO VSV, grävt till 0,3 m. Vegetationslager 0,1 m, därunder sand med inslag av grus och enstaka block ,5 m, OSO VNV, grävt till 0,3 m. Ploglager till 0,25 0,3 m dj., därunder sand. Två Tegelbitar i ploglagret * djupschakt togs vid mitt och i väst, 1,5 1,5 m, sand 0,5 m ,5 m, OSO VNV, grävt till 0,3 m. Ploglager till 0,25 0,3 m dj., därunder sand. Tegelflisor i Tegelbitar i ploglagret och i gropen * ploglagret. En grop med mörk jord, 1 m diam i O delen ,5 m, OSO VNV, grävt till 0,3 m. Ploglager 0,25 0,3 m dj., därunder sand. Tegelbitar i ploglagret * ,5 m, OSO VNV, grävt till 0,25 m. Ploglager 0,2 m dj., därunder ställvis grus och moig mjälig sand. Djupschakt i O delen 1,5 1,5 m, 0,5 m dj. Vid 0,3 m vidtog mjälig silt ,5 m, SO NV, grävt till 0,2 m. Vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand ,5 m, SO NV, grävt till 0,2 m. Vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand ,5 m, SO NV, grävt till 0,25 m. Vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand ,5 m, grävt till0,25 m. Vegetationslager 0,1 m dj, därunder sand ,5 m, grävt till 0,25 m. Vegetationslager 0,15 m dj., därunder sand ,5 m, SSV NNO grävt till 0,3 m. Vegetationslager med sot 0,15 m dj., därunder sand ,5 m, SSV NNO grävt till 0,25 m. Vegetationslager med sotinslag 0,15 m dj., därunder sand ,5 m, NNO SSV, NO SV, grävt till 0,25 0,3 m. Vegetationslager 0,15 m dj., med sotinslag, därunder sand. Djupgrävt 5 m från södra kanten 1,5 1,5 och 0,7 m djup, vid 0,5 m djup vidtog moig sand ,5 m, NNO SSV, grävt till 0,3 m. Vegetationslager 0,15 0,2 m dj., därunder moig sand. Tegel, slagg och järn * 1 3 m från söder låg en grop med sten. Gropen frilades ytligt ,5 m, NNV SSO, grävt till 0,25 m. Vegetationslager 0,15 m dj., därunder sand ,5 m NO SV grävt till 0,15 0,25 m. Vegetationslager 0,15 m dj, därunder sand. Översta 0,1 m av sanden var mycket hårt packad Handgrävt ca 1 m 2, till 0,2 m dj. Vegetationslager 0,1 dj., därunder moig silt med enstaka stenar Handgrävt ca 1 m 2, till 0,2 m dj. Vegetationslager 0,1 dj., därunder moig silt Handgrävt ca 2 m 2, till 0,2 m dj. Vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand Handgrävt ca 1 m 2, grävt till 0,2 m dj. Vegetationslager 0,1 m dj., därunder moig silt Handgrävt ca 1 m 2, 0,15 m dj. Vegetationslager 0,1 m dj., därunder sand och moig silt. 1 skärvsten Handgrävt ca 0,5 m 2 till 0,15 m dj. Vegetationslager 0,1m dj, därunder sand Handgrävt ca 1 m 2, grävt till 0,3 m dj. Vegetationslager 0,1 m dj, därunder fyndförande sand 4 bitar slagen kvarts med ett tiotal skärvstenar ,5 m, NO SV, grävt till 0,3 0,35 m dj. Ploglager 0,3 m dj. i SV delen 0,2 m dj. i NO, därunder moig sand och vid SV kanten siltig mo. Enstaka skarpkantade stenar låg i skiljet mellan ploggång och sand. 10 m från SV kanten togs ett 1,5 1,5 m stort djupschakt till 0,7 m dj. i ljus moig sand. Tegelbitar och glas * 8 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

11 Fig. 1. Utredningsområdet markerat med blått på utdrag ur Topografiska kartans blad Katrineholm 9G NO och 9G NV. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 9

12 Obj. 13 Obj. 7 Obj. 14 RAÄ 118 Utredningsområde Objekt Fornlämning enligt FMIS Fig. 2. Utredningsområdets västra del vilket omfattade objekt 7, 13 och 14, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7e NV Stora Djulö och 9G 8d SÖ Sjöholm. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

13 RAÄ 35:1 Obj. 44/RAÄ 282 RAÄ 260:1 RAÄ 258:1 RAÄ 259:1 Utredningsområde Objekt Fornlämning enligt FMIS Fig. 3. Utredningsområdets mellersta del vilket omfattade objekt 12, markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7f NV Forssjö bruk och 9G 8e SÖ Katrineholm. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 11

14 Obj. 5 Obj. 6 Infiltrationsanläggning Obj. 11 Obj. 3 Obj. 4 Obj. 1 Obj. 2 RAÄ 39:1 Utredningsområde Objekt Fornlämning enligt FMIS RAÄ 39:2 RAÄ 39:3 Fig. 4. Utredningsområdets östra del vilket omfattade objekt 1 6 och 11, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 9G 7f NV och 9G 7f SÖ Forssjö bruk. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

15 X Obj. 3 Y S13 S12 RAÄ 39:3 S14 Obj. 1 Y X m Utredningsområde Objekt Schakt Fornlämning enligt FMIS Fig. 5. Plan över objekt 1 och 3 med provschakt markerade. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 13

16 X Y S17 S15 S16 Obj. 2 X Y m Utredningsområde Objekt Schakt Fig. 6. Plan över objekt 2 med provschakt markerade. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

17 X Y S24 S23 Obj. 4 Y X S19 S18 S20 S21 S22 RAÄ 39: m Fig. 7. Plan över objekt 4 med prov schakt markerade. Skala 1: Utredningsområde Objekt Schakt Fornlämning enligt FMIS Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 15

18 X Y S6 S5 Obj. 6 S4 S3 Y X m Utredningsområde Objekt Schakt Fornlämning enligt FMIS Fig. 8. Plan över objekt 6 (västra delen) med provschakt markerade. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

19 X Y S7 Obj. 6 S8 Y X m S9 Utredningsområde Objekt Schakt Fig. 9. Plan över objekt 6 (östra delen) med provschakt markerade. Skala 1: Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 17

20 Damm X Y S10 S11 Obj. 11 Utredningsområde Objekt Schakt Fig. 10. Plan över objekt 11 med provschakt markerade. Skala 1: Obj. 6 Y X m 18 Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen

21 Y X RAÄ 35 S1 S2 Obj. 12 Y X m Fig. 11. Plan över objekt 12 med provschakt markerade. Skala 1: Utredningsområde Objekt Schakt Fornlämning enligt FMIS Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen 19

22 RAÄ 118 Obj. 7 Y X Obj. 13 S25 Utredningsområde Objekt Schakt Fornlämning enligt FMIS Fig. 12. Plan över objekt 7, 13 och 14 med provschakt markerade. Skala 1: Obj m Y X Katrineholms VA stenålder längs Katrineholmsåsen