Formställningar Metoder för utvärdering genom provning och beräkning. Falsework Performance requirements and general design

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN 12812:2004 Fastställd Utgåva 1 Formställningar Metoder för utvärdering genom provning och beräkning Falsework Performance requirements and general design ICS Språk: svenska Publicerad: december 2005 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden EN 12812:2004 gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN 12812:2004 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger EN 12812:2004 i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The European Standard EN 12812:2004 has the status of a Swedish Standard. The European Standard was approved and published as SS-EN 12812:2004 in English. This document contains a Swedish language version of EN 12812:2004. The two versions are valid in parallel. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3

4 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Konstruktionsklasser Allmänt Konstruktionsklass A Konstruktionsklass B Material Allmänt Grundläggande krav på material Svetsbarhet Instruktion Konstruktionskrav Allmänt Materialtjocklek Anslutningar Flexibilitet hos prefabricerade stödställningar Grundläggning Stöd av stämptorn Lastpåverkan Allmänt Direkt lastpåverkan Indirekt lastpåverkan Q Lastkombinationer Dimensionering Teknisk dokumentation Dimensionering Imperfektioner och gränstillstånd Beräkning av inre krafter Karakteristiska värden för motstånd och friktionsvärden Bilaga A (informativ) Relation med verksamhet på byggplatsen Litteratur Sida 2

5 Förord Denna standard (EN 12812:2004) har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 53 Temporary works equipment, vars sekretariat hålls av DIN. Denna Europastandard skall ges status som nationell standard, antingen genom att publicera en identisk text eller genom ikraftsättning senast december 2004, och motstridande nationella standarder skall dras in senast december Inga andra internationella organisationer är berörda. Denna Europastandard ingår i en serie av standarder, som även omfattar EN , EN , EN , EN , EN och EN Denna Europastandard ersätter inte någon annan Europastandard. Denna standard utarbetades som en del i en grupp av standarder, se ovan. Den ger information om produkter som omfattar: ställningsrör enligt EN 39 ställningskopplingar enligt EN 74 justerbara teleskopstöttor enligt EN Standarden är inte mandaterad. Dock bör kännedom finnas om två EG-direktiv. Council Directives 89/391/EEC och 92/57/EEC. Bilagorna A och B är informativa. I detta dokument ingår en litteraturförteckning. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser anmodas följande länder att anta denna Europastandard: Belgien, Danmark, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 3

6 Orientering De flesta formställningar används för att: att uppbära laster hos konstruktioner på grund av nyligen gjuten betong tills dessa är tillräckligt starka att bära sig själva ta upp belastning från konstruktionsdelar, maskiner och utrustning som uppstår under resning, underhåll, ändring eller rivning av byggnader eller andra konstruktioner dessutom utgöra stöd för tillfällig förvaring av byggnadsmaterial, konstruktionsdelar och utrustning. Denna Europastandard ger prestandakrav till konstruktörer och användare av formställningar samt ger metoder vid konstruktion av formställningar för att uppfylla dessa krav. I avsnitt 9 gers konstruktionsmetoder. Den godkänner förenklade konstruktionsmetoder för formställningar av rör och kopplingar som redan används på ett framgångsrikt sätt. Informationen om dimensionering är ett komplement till relevanta Eurocodes. Standarden beskriver olika konstruktionsklasser. Den tillåter konstruktören att välja mellan mer eller mindre komplexa konstruktionsmetoder, och ändå uppnå samma nivå av konstruktionssäkerhet. Då inga Europastandarder för material finns som helt stödjer standarden, har den utarbetats för att tillåta motsvarande nationella standarder att användas. Publicering av Europastandard resulterar alltid i att motsvarande nationella standarder dras in. Specifika säkerhetsförhållanden som rör personer behandlas i EN :2003 och andra standarder. 4

7 1 Omfattning I denna Europastandard anges prestandakrav och gränstillståndsmetoder för två konstruktionsklasser av formställningar. Den anger också regler som en konstruktör måste beakta för att åstadkomma en säker formställningskonstruktion. Den ger information till dem som har behov av formställningar för att stödja en permanent konstruktion och som behöver beställa konstruktion eller leverans. Denna Europastandard ger också information om grundläggning. Den anger inte krav på formsättningen, som kan vara en del av formställningskonstruktionen. Den ger heller inte information om tillträde och byggnadsställningar, vilket ges i EN :2003. Denna Europastandard ger inte information om aktiviteter på byggplatsen. Den ger heller inte information om standardiserade produkter, omfattande balkar enligt EN och stöttor enligt EN Normativa hänvisningar Denna Europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna Europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tilllägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (inklusive tillägg). EN 74 Couplers, loose spigots and base-plates for use in working scaffolds and falsework made of steel tubes Requirements and test procedures EN 1065 Adjustable telescopic steel props Product specifications, design and assessment by calculation and tests EN 1990 Eurocode Basis of structural design ENV 1991 (alla delar omfattande EN , EN , pren och pren ) Eurocode 1 Basis of design and actions on structures ENV 1992 (alla delar) Eurocode 2 Design of concrete structures ENV 1993 (alla delar) Eurocode 3 Design of steel structures ENV 1994 (alla delar) Eurocode 4 Design of composite steel and concrete structures ENV 1995 (alla delar) Eurocode 5 Design of timber structures ENV 1996 (alla delar) Eurocode 6 Design of masonry structures ENV 1997 (alla delar) Eurocode 7 Geotechnical design ENV 1998 (alla delar) Eurocode 8 Design provisions for earthquake resistance of structures ENV 1999 (alla delar) Eurocode 9 Design of aluminium structures EN Scaffolds Performance requirements and general design EN Temporary works equipment Part 3: Load testing 5

8 EN Load bearing towers of prefabricated elements Methods of particular design and assessment EN Façade scaffolds made of prefabricated components Part 1: Product specification DIN Pressure of fresh concrete on vertical formwork C E Clear and T A Harrison. Concrete pressure on formwork. CIRIA Report No.108. London Construction and Industry Research and Information Association Manual de Technologie: Coffrage; CIB-FIB-CEB Termer och definitioner Vid tillämpning av denna Europastandard gäller termer och definitioner i ENV samt följande: 3.1 stag komponent som förbinder två punkter i en konstruktion för att förstärka den 3.2 konstruktionsklass formställningsklass som definierar konstruktionens omfattning 3.3 formställning tillfälligt stöd för en del av en konstruktion då denna inte kan bära sig själv och för tillhörande nyttiga laster 3.4 formsättning del av tillfälliga arbeten som används för att ge erforderlig form och stöd för platsgjuten betong 3.5 grundläggning undre konstruktion som behövs för att föra ned belastningen i marken 3.6 ballast material placerat på en konstruktion för att ge stabilitet genom påverkan av dess dödvikt 3.7 imperfektioner imperfektion avvikelse från teorin vid uppsättning för användning bågimperfektion initial deformation före last ANM. Initial deformation hos bågen kan inträffa på en individuell del och i en komplett ställning eller en sammansättning av modulbalkar. Den uppkommer när delen inte är rak, beroende på tillverkning eller att delarna inte är monterade rakt rörelseimperfektion deformation innan last i en rest konstruktion, mätt som en vinkel ANM. Detta är ett värde avsett för konstruktion och kan vara större än toleransen för resning 6

9 3.8 moduldiagonalbalk längsgående förlängbar balk tillverkade av ett antal enheter som kan sättas samman till olika längder 3.9 modulpelare lastbärande del sammansatt av komponenter i olika längder, med anordning för justering i ena eller i båda ändarna 3.10 knutpunkt teoretisk punkt där två eller flera delar är sammankopplade 3.11 rörelse vinkelrörelse hos en pelare eller annan konstruktion orsakad av belastning mätt som en vinkel. 4 Konstruktionsklasser 4.1 Allmänt Konstruktionen skall vara enligt en av tre klasser: A, B1 och B2. ANM. Klasserna definieras enligt följande: a) Klass A: Formställning i vilken konstruktionen härrör från kunskap om prestandan hos konstruktionskomponenterna, såsom justerbara stöttor och utrustning för formsättning. Dessa komponenters prestanda beräknas individuellt. Förmågan att tåla vertikala och horisontella laster bestäms genom erfarenhet och fastställd god praxis. b) Klass B: Formställning för vilken en komplett konstruktion har gjorts. Denna klass har två underklasser, se Konstruktionsklass A Klass A gäller för enkla konstruktioner såsom plattor och balkar på byggplatsen. Klass A skall endast väljas där: a) plattor har en tvärsnittsyta som inte överstiger 0,3 m 2 per löpmeter b) balkar har en tvärsnittsyta som inte överstiger 0,5 m 2 c) balkarnas och plattornas fria spännvidd inte överstiger 6,0 m d) undersidans höjd i den permanenta konstruktionen inte överstiger 3,5 mm Konstruktionen skall vara enligt avsnitt 5 och Konstruktionsklass B Klass B1 Konstruktionen skall vara enligt relevanta europeiska konstruktionsstandarder i Eurocode-serien (EN 1990, ENV 1991 till ENV 1999) och dessutom enligt 9.1.1, , 9.1.3, och i denna standard. ANM. Det förutsätts att uppförandet utföras med den nivå av yrkesskicklighet som är lämplig för permanent konstruktion. 7

10 4.3.2 Klass B2 Konstruktionen skall vara enligt avsnitt 5, 6, 7, 8 och 9, med undantag av , 9.3.3, och relevanta europeiska konstruktionsstandarder i Eurocode-serien (EN 1990, ENV 1990 till ENV 1999). I händelse av konflikt skall bestämmelserna i denna standard gälla. ANM. De förenklade metoderna i 9.3 och 9.4 och kraven med avseende på ritningar andra dokument i skall uppmärksammas. 5 Material 5.1 Allmänt Endast material som har fastställda egenskaper och som är kända för att passa avsedd användning skall användas. 5.2 Grundläggande krav på material Om det finns en europeisk, internationell eller nationell standard med konstruktionsdata för särskilt material eller del av utrustning, skall material och utrustning uppfylla kraven i den standarden. Kraven i Europastandarder har företräde. ANM. Se tillämpligt nationellt förord Relevanta egenskaper hos material och utrustning skall fastställas genom provning (se 9.5.2), där dessa egenskaper inte har kunnat erhållas från de standarder som hänvisas till i Otätat stål skall inte användas. 5.3 Svetsbarhet Det stål som används skall vara svetsbart, såvida inte konstruktionsdelar och komponenter inte avses vara svetsade. Vid knutpunkter kan till exempel gjutning användas. ANM. Olika stål kräver sin speciella svetsteknik. I allmänhet bör svetsning av oidentifierat stål inte göras för konstruktionsarbete. Ståldetaljer som har reparerats med svetsning kan användas, förutsatt att reparationen har utförts enligt lämplig standard. Typ och grad av stål bör först identifieras. Konstruktionen skall inte fordra svetsning av aluminium på byggplatsen. 6 Instruktion Konstruktionen skall baseras på ett program som innehåller all nödvändig information om uppförande, användning, rivning och belastning. ANM. 1 Betong är ett typiskt exempel på belastning. ANM. 2 Lämplig information om förhållanden på byggplatsen bör erhållas och ingå i instruktionen. Särskilda punkter är: disposition i nivåer, omfattande angränsande konstruktioner allmän uppskattning av parametrar med avseende på beräkningar av vindlast för lokala förhållanden placering av servicer såsom vattenrör och elkablar krav för tillträde och säker arbetsyta information om markförhållanden. 8

11 7 Konstruktionskrav 7.1 Allmänt Konstruktionen skall dimensioneras så att alla belastningar på den leds ner till grunden eller in i en lastbärande undre konstruktion. Tillgänglig monteringsskicklighet och omgivande förhållande bör beaktas vid konstruktionen. Åtgärder skall vidtas för tillträde för uppförande, användning och rivning. Referens bör göras till EN Konstruktionen bör baseras på koncept och detaljer som är praktiskt genomförbara och enkla att kontrollera på byggplatsen. 7.2 Materialtjocklek Tjockleken på stål- och aluminiumkomponenter Den nominella godstjockleken skall inte vara mindre än 2 mm Ställningsrör av stål Lösa rör på vilka det är möjligt att fästa kopplingar enligt EN 74 skall uppfylla kraven i EN , Rör avsedda för prefabricerade komponenter på vilka det är möjligt att fästa kopplingar enligt 74 skall uppfylla kraven i EN , och tabell 2 i EN , tabell Ställningsrör av aluminium Lösa rör på vilka det är möjligt att fästa kopplingar enligt EN 74 skall uppfylla kraven i EN , Anslutningar Anslutningsförband Anslutningar skall vara konstruerade så att de inte oavsiktligt kan kopplas isär vid användning. Lodräta tappanslutningar under tryck mellan ihåliga sektioner utan ytterligare fästanordningar anses vara säkrade mot oavsiktlig isärkoppling, om överlappningslängden inte är mindre än 150 mm Överlappning mellan lösa bottenskruvar och toppskruvar och rör Skruvens överlappningslängd i röret, l 0 (se 9.3.2) skall antingen vara 25 % av skruvlängden, l 1 eller 150 mm, beroende på vilket mått som är störst. 7.4 Flexibilitet hos prefabricerade stödställningar En prefabricerad stödställning skall ha en dimensionerande kapacitet, R d * av 90 % av dess normala dimensionerade bärförmåga, R d, när en differentialsättning, δ s, har lagts på eller när en termisk rörelse i stödkonstruktionen har orsakat en horisontell rörelse, δ t (se figur 1), som ställningen skall ta emot. Värdet på sättningen, δ s, skall vara mindre än 5 mm och mindre än värdet som har beräknats med ekvationen (1); den termiska rörelsens maximala värde skall beräknas med ekvationen (2) genom att använda det mindre av de två värdena för δ s från den tidigare undersökningen. 9