Uppdrag från kommunfullmäktige att utreda möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0785/14 Repronummer 24/16 Stadsutveckling Hans Linderstad Telefon E-post: Uppdrag från kommunfullmäktige att utreda möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. "PM kring utveckling av Fiskebäckshamn mm" i enlighet med bilaga 2 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas. 2. Uppdraget att utreda de samlade möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn (kommunfullmäktige , 16) förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda de samlade möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn. Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att utveckla det långsiktigt hållbara fisket som försörjer västkusten samt eventuell påverkan på viktiga föryngringsområden i den lokala havsmiljön. Stadsledningskontoret har därför utrett frågan om Fiskebäcks hamn och dess roll inom fisket. Utredningen konstaterar att infartsrännan till Fiskebäcks hamn idag har ett djup på ca 5 meter. Därmed hindras de största båtarna med Fiskebäck som hemmahamn att komma in dit. Det finns önskemål om att muddra rännan till 8 meter och bygga ny pir för dessa fartyg. Analysen kring hur hamnen kan utvecklas väcker en rad frågor. Den pekar också på att det finns behov av att ta fram övergripande strategier för hur Göteborg ska hantera fiskenäringen. Nio stora båtar har Fiskebäck som hemmahamn. Totalt landade år 2014 fartygen från Fiskebäck cirka ton fisk, varav merparten togs in i Danmark. Till Fiskebäcks hamn kom bara 82 ton från dessa båtar. Fiskebäcks hamn spelar alltså i dagsläget liten roll för fiskerinäringen, men skulle kunna spela en större roll om en utbyggnad sker. En idéskiss från fiskebranschen pekar på möjlighet till att utveckla förädlingsindustrier där. De stora båtarna, som inte kommer in i hamnen, ligger idag bland annat i Frihamnen. Där kan de inte vara om några år. Det finns därför behov av att ta fram alternativa lägen för båtarna på kort och lång sikt. Nu pågår en utredning om hur befolkningen i Södra skärgården ska resa till fastlandet. En av lösningarna som studeras är att flytta dagens trafik från Saltholmen till en ny färjeterminal vid Fiskebäck just där hamnutbyggnaden skulle kunna ske. Här krockar alltså två intressen. 1(39)

2 Ekonomiska konsekvenser En utbyggnad av hamnen ger ökade intäkter i form av hamnavgifter. Flera av de företag som nu ligger i området kan få ökad sysselsättning. Ska Fiskebäcks hamn utvecklas som hemmahamn även för de större båtarna, behöver en omfattande utbyggnad ske. En muddring av infartsrännan beräknas i dagsläget kosta upp mot 170 miljoner kronor. Till detta kommer åtgärder för ny pir m.m. Barn-, jämställdhet- och mångfaldsperspektiven Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur dessa perspektiv. Miljöperspektivet Det finns risk för att de ålgräsängar som finns i området blir påverkade vid en utbyggnad. En mer omfattande utbyggnad på land kan påverka Sjöbacken friluftsområde ett område som idag ligger inom strandskyddet. Omvärldsperspektivet Göteborg marknadsför sig som en matstad med fisk och skaldjur som en särskild kvalitet. Goda möjligheter för att landa fisk är då en förutsättning. Vilka slags fiskefartyg som ska ha möjlighet att landa fisk i Göteborg är då en frågeställning. Utvecklingen av Fiskebäcks hamn med mer besökspunkter måste också ställas i relation till att man från fiskenäringens sida vill utveckla området kring Göteborgs Fiskhamn. Andra städer har framgångsrikt utvecklat vattennära områden för besöks- och upplevelsenäringen kopplat till fisket. Exempel på sådana städer är Strömstad och Bergen. Bilaga 1 Kommunfullmäktiges beslut Bilaga 2 PM kring utveckling av Fiskebäcks hamn mm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 2(39)

3 Ärendet Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att utreda de samlade möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn. Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att utveckla det långsiktigt hållbara fisket som försörjer västkusten samt eventuell påverkan på viktiga föryngringsområden i den lokala havsmiljön (bilaga 1). Stadsledningskontoret har tagit fram fakta kring dagens förhållanden i Fiskebäcks hamn, möjligheter och begränsningar, kunskap om hur båtar knutna till Fiskebäcks hamn påverkar/påverkas av fiskerisituationen på Västkusten, analyserat åtgärder som kan tänkas göras i Fiskebäcks hamn för att möjliggöra en utveckling för fiskeflottan där samt översiktligt beskrivit konsekvenserna av åtgärderna. Bakgrund Kommunfullmäktiges beslut var föranlett av en motion av Martin Wannholt (M), Marianne Bergman (KD) och Kjell Björkqvist (FP) om muddring av infartsleden till Fiskebäcks hamn, delen mot fiskhamnen. Motionärerna föreslog att kommunstyrelsen och Göteborgs Hamn AB fick i uppdrag att göra en behovsanalys, miljökonsekvensbeskrivning och kostnadsanalys för en muddring för att öka fiskehamnens inloppsdjup till 8 meter (se bilaga 1). Vid behandlingen av motionen i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vidgades uppdraget genom ett yrkande från MP, S, V till att även placera in frågan i perspektivet av fisket på Västkusten och påverkan på viktiga föryngringsområden för fisken. Stadsledningskontorets analys Stadsledningskontorets kunskapsrapport finns som bilaga 2. Här ges en sammanfattning av bilagan. Utredningen konstaterar att infartsrännan till Fiskebäcks hamn idag har ett djup på ca 5 meter. Därmed hindras de största båtarna med Fiskebäck som hemmahamn att komma in dit. Uppdraget handlar främst om att titta på en fördjupning av infartsrännan, hur detta påverkar möjligheterna till att utveckla hamnen och konsekvenserna av detta. Analysen kring hur man ska se på en utveckling av hamnen väcker en rad frågor, inom nedanstående områden. Miljöfråga? En viktig fråga kring muddring och utvecklingen av Fiskebäcks hamn handlar om miljöaspekterna. Det finns risk för att de ålgräsängar som finns i området blir påverkade vid en utbyggnad. En mer omfattande utbyggnad på land kan påverka Sjöbacken friluftsområde ett område som idag omfattas av strandskyddet. Fiskefråga? Totalt landade år 2014 fartyg med hemmahamn Fiskebäck cirka ton fisk, varav merparten togs in i Danmark. Till Fiskebäcks hamn kom bara 82 ton från dessa båtar. Fiskebäcks hamn spelar alltså i dagsläget liten roll för fiskerinäringen, men kan naturligtvis spela en större roll om en utbyggnad sker. En idéskiss från fiskebranschen pekar på möjlighet till att utveckla förädlingsindustrier där. En frågeställning då är om det finns marknadsutrymme för detta i konkurrens med de befintliga fiskeindustrierna på t.ex. Tjörn eller i Danmark. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 3(39)

4 Näringslivsfråga? Nio stora båtar har Fiskebäck som hemmahamn och gör statistiskt det till Sveriges största fiskehamn. Tillsammans med de övriga 20 registrerade fiskebåtarna där ger de arbete för ca 125 göteborgare. En utbyggnad av hamnen ger möjlighet för att de verksamheter som ligger i området och som servar fartygen, kan expandera. Idag lägger de pelagiska båtarna ca miljoner kronor i underhåll varje år där arbetet idag huvudsakligen sker i Danmark. De stora båtarna kommer ju inte in i hamnen utan ligger idag bland annat i Frihamnen. Där kan de inte vara om några år. En lösning på detta behöver hittas även på kort sikt. Det är ont om alternativa lägen men kanske kan det finna något i anslutning till f.d. Damens varv. Den senaste utvecklingen kring Majnabbehamnen öppnar också nya möjligheter, om nu inte Fiskebäck är det som ska byggas ut. Stadsledningskontoret föreslår därför att en utförligare analys görs om alternativa lägen till Frihamnen för såväl fiskebåtarna som kustbevakningens fartyg, som också ligger i Frihamnen. Kostnadsfråga? Ska Fiskebäcks hamn utvecklas som hemmahamn även för dessa större båtar, behöver en omfattande utbyggnad ske. En muddring av infartsrännan beräknas i dagsläget kunna kosta upp mot 170 miljoner kronor. Till detta kommer åtgärder för ny pir m.m. Samhällsfråga? Nu pågår en utredning om hur befolkningen i Södra skärgården ska resa till fastlandet. En av lösningarna som studeras är att flytta dagens trafik från Saltholmen till en ny färjeterminal vid Fiskebäck. Här krockar alltså två intressen. Det är enligt stadsledningskontoret inte lämpligt att innan man i färjeteminalfrågan dragit sina slutsatser, föregripa dessa med beslut om utvidgning för fiskebåtar i Fiskebäck. Symbolfråga? Göteborg marknadsför sig som en matstad med fisk och skaldjur som en särskild kvalitet. Fiskebäcks hamn skulle kunna utvecklas till ett besöksområde med direktförsäljning av nyfångad fisk och skaldjur. Men idag verkar intresset snarare vara att utveckla området kring Göteborgs Fiskhamn för besöksnäringen. Det bör observeras att de stora pelagiska fartygen inte fångar den typ av fisk som vi normalt tänker på som matfiskar, som t.ex. torsk och plattfiskar. Som fiskets mathuvudstad behöver Göteborg erbjuda hemmahamn för fiskebåtar. Historiskt sett har Fiskebäck också varit en viktig del i livsmedelskedjan. Och det finns intresse och möjlighet till att den skulle kunna göra det i fortsättningen. Men frågan är då vilka typer av fiskefartyg som ska beredas plats för inom staden. Några slutsatser Den analys som stadsledningskontoret gjort leder till några iakttagelser: Placering av de stora fiskebåtarna på kort sikt behöver en lösning. Stadsledningskontoret föreslår därför att en utförligare analys görs om alternativa lägen till Frihamnen för såväl fiskebåtarna som kustbevakningens fartyg, som också ligger i Frihamnen. Nu pågår en utredning om hur befolkningen i Södra skärgården ska resa till fastlandet (TPUSS). Det är enligt stadsledningskontoret inte lämpligt att innan man i Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 4(39)

5 färjeteminalfrågan dragit sina slutsatser, bestämmer långsiktigt kring att bygga i Fiskebäck för de stora fiskefartygen. Stadsledningskontoret konstaterar också att det finns behov av att ta fram övergripande strategier för hur Göteborg långsiktigt ska hantera fiskenäringen. Till att börja med behöver man ta ställning till om frågan om det storskaliga fisket är en angelägenhet för Göteborgs Stad. Om svaret är ja, behövs utarbetas två strategier: Placering av det industriella fisket. Här behöver utveckling (muddring mm) av Fiskebäcks hamn jämföras med alternativa möjligheter (t.ex. med Majnabbehamnen eller f.d. Damens varv) Möjligheter till utveckling av besöksnäring och fiskeberedning i Göteborgs Fiskehamn kopplat till den vision som fiskenäringen tagit fram för området. I detta ska förutsättningarna för samordning med det industriella fisket beaktas. Svaren på detta ligger inte inom ramen för det uppdrag som stadsledningskontoret har, varför frågorna överlämnas för politisk behandling. Stadsledningskontoret Hans Linderstad Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 5(39)

6 Bilaga 1 Kommunfullmäktiges beslut Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0634/13 Motion av Martin Wannholt (M), Marianne Bergman (KD) och Kjell Björkqvist (FP) om muddring av infartsleden till Fiskebäcks hamn, fiskhamnen Handling 2014 nr 30. Yrkanden Martin Wannholt (M), Marianne Bergman (KD) och Kjell Björkqvist (FP) yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från M i kommunstyrelsen. Mats Arnsmar (S) och Ulf Kamne (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda de samlade möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn. Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att utveckla det långsiktigt hållbara fisket som försörjer västkusten samt eventuell påverkan på viktiga föryngringsområden i den lokala havsmiljön. 2. Den av Martin Wannholt, Marianne Bergman och Kjell Björkqvist väckta motionen ska härmed anses besvarad med hänvisning till den motivering som framgår av yrkandet från MP, S och V i skrivelse den 19 februari Expedieras Kommunstyrelsen Fastighetsnämnden Miljö- och klimatnämnden SDN Västra Göteborg Business Region Göteborg AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 6(39)

7 Vid protokollet Christina Hofmann Ordförande Emmali Jansson Justerare Svetlana Lucic Justerare Staffan Levinsson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 7(39)

8 Utdrag ur Kommunstyrelsen Protokoll (nr 5) Sammanträdesdatum Dnr 0634/13 Motion av Martin Wannholt (M), Marianne Bergman (KD) och Kjell Björkqvist (FP) om muddring av infartsleden till Fiskebäcks hamn, fiskhamnen Tidigare behandling Bordlagt den 22 januari 2014, 47. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 13 november Yrkande från MP, S och V den 19 februari Yrkanden Ordföranden Anneli Hulthén (S) yrkar bifall till yrkande från MP, S och V den 19 februari Jonas Ransgård (M) yrkar att motionen ska tillstyrkas med hänvisning till fastighetsnämndens yttrande. Propositionsordning Ordföranden Anneli Hulthén (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att det egna yrkandet bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition Ja för bifall till Anneli Hulthéns yrkande. Nej för bifall till Jonas Ransgårds yrkande. Dario Espiga (S), Kia Andreasson (MP), Marina Johansson (S), Mats Pilhem (V), Thomas Martinsson (MP), tjänstgörande ersättaren Mats Arnsmar (S) och ordföranden Anneli Hulthén (S) röstar Ja (7). Jonas Ransgård (M), Maria Rydén (M), Helene Odenjung (FP), Martin Wannholt (M), David Lega (KD) och tjänstgörande ersättaren Hampus Magnusson (M) röstar Nej (6). Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att den av Martin Wannholt, Marianne Bergman och Kjell Björkqvist väckta motionen anses besvarad med hänvisning till yrkandet från MP, S och V i skrivelse den 19 februari Expedieras Stadsledningskontoret Skrivelse nr 32 till kommunfullmäktige 8(39)

9 MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Yrkande motion av Martin Wannholt (M), Marianne Bergman (KD) och Kjell Björkqvist (FP) om muddring av infartsleden till Fiskebäcks hamn, fiskhamnen H 61/13 Fiskerinäringen på västkusten har minskat de senaste åren på grund av bland annat lönsamhetsproblem och utfiskning. Antalet fiskebåtar i Fiskebäcks hamn har därför minskat. Men det finns fortfarande flera verksamheter med anknytning till fiske- och sjöfartsnäringen samt en transportcentral för gods till södra skärgården. Vi vill att det långsiktigt hållbara fisket längs kusten ska få bättre förutsättningar och gärna i mer småskalig regi. Fisk och skaldjur är dessutom bra och hälsosam mat. Samtidigt måste vi bidra till att bestånden av fisk och skaldjur vårdas så att framtidens göteborgare också får del av havets tillgångar. Det pågår ett programarbete för Frihamnen för att övergripande bestämma hur området ska bebyggas. Idag finns flera stora fiskefartyg som hyr platser där. Anledningen till att båtarna ligger där är att farledsdjupet inte räcker för att båtarna ska kunna ställa sig vid Fiskebäcks hamn. Förutsättningarna för en utveckling av Fiskebäcks hamn bör därför utredas men med ett bredare perspektiv än bara muddring. Den stora frågan är hur en hållbar och långsiktig fiskenäring längs västkusten kan främjas och utvecklas. En annan delfråga är investeringsbehovet i själva hamnanläggningen. Utredningen ska utgå från de behov en långsiktigt hållbar fiskerinäring har. Utredningen måste också innehålla vilka effekter en utveckling av hamnen har på den lokala havsmiljön och särskilt de känsliga ålgräsängar som finns i området. De är speciellt viktiga som föryngringsområden för fisk. Skadas dessa så blir en exploatering kontraproduktiv. Vidare så har Kretslopp och vatten tryckledningar i hamnbassängen som måste skyddas vid en eventuell muddring. Om Fiskebäcks hamn ska utvecklas kommer prövningsmyndighet och remissinstanser att behöva utförliga utredningar för att kunna bedöma om åtgärden är förenlig med miljölagstiftningen. I det skedet kommer bland annat miljö- och klimatnämnden att lämna synpunkter. Förslag till beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Att SLK får i uppdrag att utreda de samlade möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn. Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att utveckla det långsiktigt hållbara fisket som försörjer västkusten samt eventuell påverkan på viktiga föryngringsområden i den lokala havsmiljön. Att med ovanstående anse motionen besvarad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 9(39)

10 Utdrag ur Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande beträffande motionen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 10(39)

11 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 11(39)

12 Bilaga 2 PM kring utveckling av Fiskebäcks hamn mm PM kring utveckling av Fiskebäcks hamn mm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 12(39)

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppdraget Fiskebäcks hamn Sveriges största fiskehamn Översiktsplanen för Göteborg Detaljplaner Naturfrågor Risk för störningar Andra utredningsuppdrag som pågår Strandskydd Förutsättningar för fiskerinäringen Sveriges största fiskeflotta Kommersiellt fiske i Sverige/Norden Fiskenäringen på Västkusten Göteborgs Fiskhamn Befintliga förhållanden Fiskebäcks hamn Breddad och muddrad farled Yrkesfiskarnas vision för Fiskebäcks hamn Trafik- och Parkeringsutredning i Södra Skärgården - TPUSS Vad kan en utvidgning av Fiskebäcks hamn innebära? Fiskebäck i ett övergripande perspektiv Fisket på Västkusten EU:s fiskeripolitik och fiskekvoter Fiskebäcks hamn för grund och för liten Många intressen konkurrerar Miljön påverkas Betydande kostnader Bilaga: Mer om förutsättningar för muddring Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 13(39)

14 Uppdraget Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att utreda de samlade möjligheterna till utveckling av Fiskebäcks hamn. Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att utveckla det långsiktigt hållbara fisket som försörjer västkusten samt eventuell påverkan på viktiga föryngringsområden i den lokala havsmiljön. Detta har av stadsledningskontoret tolkats som ett uppdrag att Ta fram fakta kring dagens förhållanden i Fiskebäcks hamn, möjligheter och begränsningar Ta fram kunskap om hur båtar knutna till Fiskebäcks hamn påverkar/påverkas av fiskerisituationen på Västkusten Se på åtgärder som kan tänkas göras i Fiskebäcks hamn för att möjliggöra en utveckling för fiskeflottan där Beskriva översiktligt hur konsekvenserna blir av åtgärderna för o Fiskerinäringen o Miljön o Ekonomin Fiskebäcks hamn Sveriges största fiskehamn Fiskehamnen flyttade under 1930-talet till det nuvarande läget. Under lång tid har hamnen moderniserats och utgör idag en karaktäristisk miljö för området. Idag är Fiskebäck statistiskt sett landets största hemmahamn för fiskefartyg. Flertalet fartyg som hyr plats är s.k. pelagiska trålare helt inriktade mot fångst av sill, skarpsill Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 14(39)

15 och makrill. Några fartyg med Fiskebäck som hemmahamn kommer inte in där eftersom de är för stora utan ligger till exempel i Frihamnen. Fastighetskontoret ansvarar sedan 1998 för hamnens skötsel. Tidigare har hamnen förvaltats av fiskarbefolkningen och Göteborgs hamn. På flygbilden ser man fiskehamnen i den östra delen av området Idag finns nybyggda lägenheter nere vid hamnen som delar utrymmet med ett äldreboende och en småbåtshamn. Här finns även en färjeterminal för godstrafik till skärgården samt industrier och butiker. Det finns även en badplats i närheten. Småbåtshamnen har plats för 1200 båtar och i anslutning till småbåtshamnen finns en båtuppläggningsplats och båtrelaterad service. Båtuppläggningsplatsen används som parkeringsplats under sommaren av både båtägare och badgäster. Parkeringsmöjligheterna med bil sommartid är goda. I anslutning till fiskehamnsdelen finns anknytande industriverksamheter för bland annat fiskebåtarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 15(39)

16 Översiktsplanen för Göteborg Fiskebäck hamn är på översiktsplanens karta definierad som Större småbåtshamn. Annan pågående markanvändningen i området är verksamhetsområde (blått) samt bebyggelseområde (brunt) (då Översiktsplanen togs fram 2009 var området inte färdigbyggt, därför fick bostadsområdet beteckningen förändrad markanvändning). Fiskebäcks vale har markanvändningen Grön- och rekreationsområde och Sjöbacken markeras som nedlagd deponi. Stora delar av ovanstående karturklipp har också beteckningen Område med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller yrkesfiske. Ur Karta 1, Översiktsplan för Göteborg 2009 Kommunens regel och rekommendation till markanvändningen i Fiskebäcks hamn enligt Översiktsplanen Karta 2 är stadsutveckling (R1 - utbyggnadsområde för bostäder, handel, serviceanläggningar och andra anläggningar som inte är störande för omgivningen). Rekommendationer för vattenområdet visar R2v småbåtshamn/utbyggnad av småbåtshamn. En risk för översvämning och höga vattenstånd markeras också. Översiktsplanens karta 3 pekar ut riksintressen. För Fiskebäcks hamn finns en markering för Riksintresse för yrkesfiske. Här finns även en markering med en stjärna som säger att kommunens bedömning avviker från statens och att riksintressets omfattning och läge kan omprövas. Detaljplaner Gällande detaljplan från 1967 betecknar Fiskebäck som område som får användas endast för sådant industriellt ändamål som sammanhänger med angränsande områdes användning för småbåts- och fiskehamnar. Vattenområdet betecknas att det endast får an- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 16(39)

17 vändas för hamnändamål. För området har också tagits fram (1997 och 2007) detaljplaner för att möjliggöra byggande av äldreboende, kontor samt bostäder. Naturfrågor Vattenområdet utanför Fiskebäck är ekologiskt känsligt område på grund av övervintring av sjöfåglar. Botten utanför hamnen har förekomst av ålgräs. Ålgräs är en kärlväxt som lever på sandiga grunda bottnar. Om förutsättningarna är gynnsamma bildas sammanhängande bestånd, ålgräsängar, som har ett stort värde för den biologiska mångfalden i kustvatten. Ängarna fungerar bl.a. som skydd och lekplats åt olika fiskarter. Ålgräset motverkar också erosion eftersom deras jordstammar binder bottensedimentet. Den lila ytan i figuren ovan är vattenområden där ålgräsängar har noterats. Risk för störningar Verksamheter som en fiskehamn, godsterminal och annan hamnanknuten verksamhet är mindre känsliga och förutsätter en viss tolerans från omgivningen för störningar, eftersom både lukt, buller och vissa andra risker är en konsekvens av verksamheterna i sig. Det finns bostäder och äldreboende i hamnen och störningskonflikter mellan verksamheterna och bostäderna finns redan idag. Andra utredningsuppdrag som pågår Ett företag i Fiskebäcks hamns industriområde ansöker nu i Mark- och miljödomstolen om tillstånd för att bygga en småbåtshamn med 60 platser omedelbart söder om godsterminalen (Dansholmsviken). Stadsbyggnadskontoret håller på att ta fram en förstudie/planeringsförutsättningar för Fiskebäck, Sjöbacken och Önnered (SPL3128, 3470, DP 4891). Syftet med planeringsförutsättningarna är att utreda kuststräckans utvecklingspotential. Viktiga friluftsområden, möjliga lägen för nya bostäder, småbåthamnarnas utbredning mm ska identifieras. Stadsbyggnadskontoret arbetar med en Trafik- och Parkeringsutredning i Södra Skärgården (TPUSS). Utredningen är tillsatt för att utreda framtidens resande till, från och inom den Södra skärgården i vid bemärkelse. Detta innebär att utredningen fokuserar på Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 17(39)

18 mer än enbart båtresorna till, från och inom Södra skärgården. Utredningen inkluderar även parkeringsfrågorna vid färjeterminaler och trafiken till färjeterminalerna. Strandskydd Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat om ett nytt förslag på strandskyddets gränsdragning i Göteborg. Det nya förslaget omfattar hela Sjöbacken där i princip hela området upp mot Högenbergen och klippområdet ovanför Önnered hamn blir berörda av strandskyddet. Den röda linjen är Göteborgs stads förslag till strandskydd och är identisk med den tidigare gränsen. Den gula linjen är Länsstyrelsens förslag och den gräns som gäller tills Regeringen eventuellt fattat beslut om annat. I det tidigare strandskyddet låg gränsen i strandlinjen utom i själva hamnen. Göteborgs Stad har överklagat länsstyrelsens beslut och önskar behålla det gamla strandskyddet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 18(39)

19 Förutsättningar för fiskerinäringen Sveriges största fiskeflotta Fiskebäck har en fiskeflotta om 29 båtar av varierande storlek och djupgående. De flesta båtarna är mindre än 24 meter och kan idag komma in i hamnen. Nio av fiskefartygen är förhållandevis stora båtar som används för det s.k. pelagiska fisket, dvs fångst av fisk som lever i öppna havet fritt från kustvatten och bottenskikt. Motsatsen till pelagiskt är demersalt, fisk som lever intill botten. De fiskebåtar som har Fiskebäck som hemmahamn har följande storlekar: Förvaltningssegment Längdklass Antal Demersalt Mindre än 12 m m m 1 Större än 24 m 3 Kustsegmentet Mindre än 10 m m 2 Pelagiskt Större än 24 m 9 Räktrålare Större än 24 m 1 Totalsumma 29 De största båtarna med en längd upp mot 50 meter och ett djupgående på över 5 meter är det helt omöjligt för eller har svårigheter att angöra kajerna. Av de tio största fiskefartygen med hemmahamn i Sverige är sex båtar från Fiskebäck. Det småskaliga kustnära fisket fiskar med särskilda kustkvoter som vare sig är individuella eller överlåtbara. Som framgår ovan är de flesta båtarna inriktade mot detta. Det är dessa båtar som fångar skaldjur eller det som vi oftast tänker på som matfisk, t.ex. torsk, plattfiskar. Dessa båtar kan komma in till Fiskebäcks hamn utan ytterligare muddring. Systemet för pelagiskt fiske handlar om kvoter och fördelning. Den internationella organisationen ICES sätter de yttre ramarna för kvoternas storlek och fördelning. I Sverige tolkar Havs- och Vattenmyndigheten kvoterna för svenska vatten och fartyg. De flesta större fartyg som fiskar pelagiskt har individuella fiskemöjligheter. Rättigheterna fördelas och baseras på tidigare fångster. Rättigheterna kan även överlåtas mellan fartygen. Kommersiellt pelagiskt fiske bedrivs med trål, ringnot eller garn. Fiske efter makrill kan även ske med krok. De största kvantiteterna i pelagiskt fiske fångas med trål. Pelagiskt fiske bedrivs i alla de vatten där Sverige har rätt att fiska: Östersjön, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och Atlanten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 19(39)

20 Kommersiellt fiske i Sverige/Norden Utvecklingen går mot färre och större fartyg allteftersom fisket rationaliseras, i Sverige såväl som i våra grannländer. Svenskt fiske går hand i hand med danskt och norskt fiske. Gränserna är flytande och ofta är det bättre att prata om det nordiska fisket. Handeln med fisk är internationell och ställer höga krav på att svenskt fiske kan vara lika effektiv som konkurrenterna. Flottan för pelagiskt fiske har också de största kommersiella fiskefartygen på svenska vatten. De största fartygen är uppåt 50 meter långa och mäter över 10 meter i bredd. I jämförelse med många andra länder är dock de svenska fartygen små. Ändå konkurrerar de med sina fångster på en internationell marknad. Det pelagiska fisket är internationellt. Svenska fartyg fiskar i samma vatten som andra länder och fångsterna lossas i huvudsak till industrier i Sverige, Danmark och Norge. Fisket efter pelagiska arter (i svenskt hav är det sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling, lodda och tobis) står för nära hälften av det totala värdet av svenskt fiske. Fiskenäringen på Västkusten Fiskenäringen är som bransch relativt liten fanns ca 1300 yrkesfiskare i Sverige, varav drygt 40 % på Västkusten. År 2005 fanns ca 1900 yrkesfiskare i landet, varav drygt hälften på Västkusten. Detta kan jämföras med 7000 yrkesfiskare Antalet yrkesfiskare minskar alltså kontinuerligt. I Göteborg är fiskerinäringarnas bidrag till sysselsättning och ekonomi liten jämfört med andra näringar. Enligt SCB arbetade 2013 ca 125 göteborgare med trålfiske i saltvatten och 25 personer sysslade med övrigt saltvattenfiske. Merparten av dessa bor i närheten till Fiskebäcks hamn. I Fiskebäcks hamn landas fisk med fartyg som är halvstora var det ca 350 personer som hade arbete i hamnområdet (basområde 20153). Av dessa var det 39 som arbetade med yrkesfiske. Till detta kommer ett oklart antal som arbetar inom näringar som ger service till fiskerinäringen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 20(39)

21 Fisket, fiskhandeln och fiskeberedningsindustrin svarar således för en liten del av sysselsättningen och den regionala ekonomin. Fiskenäringen är ändå viktig då det utgör ett väsentligt inslag i Göteborgs identitet. I mindre västkustkommuner och västkustsamhällen är däremot fiske, fiskhandel och fiskförädling i flera fall av stor lokal betydelse. Totalt landar fartygen med Fiskebäck som hemmahamn ton fisk (2014). Den helt dominerande delen landades i Danmark, i första hand i Skagen ( ton) och Grenå (6 855 ton). I Fiskebäck landade man 82 ton. De största hamnarna på Västkusten är Rönnäng, Ellös, Mollösund och Kungshamn. I alla dessa landar man över 500 ton fisk. Rönnäng är den hamn där mest fisk landas på Västkusten. (Okänt är nog att Västervik är överlägset den svenska hamn där mest fisk landas ( ton)). Sotenäs kommun är Sveriges största centrum för fiskförädling i traditionell bemärkelse. I Smögen och Kungshamn arbetar ca 800 personer (2006) inom i huvudsak storskaliga fiskförädlingsindustrier. Detta motsvarar närmare 40 % av antalet sysselsatta inom Sveriges sammanlagda fiskförädling. I Smögen finns landets näst största fiskeauktion. Strömstad har landets tredje och minsta fiskeauktion, främst inriktad på räkor. Det kan alltså noteras att det inte landas några större mängder fisk i Fiskebäcks hamn. I statistiken för landat i Sverige 2014 kommer Fiskebäcks hamn på 39:de plats med 95 ton fisk landat där. Göteborgs Fiskhamn Göteborgs Fiskhamn är idag såväl funktionellt som geografiskt Sveriges största marknadsplats för handel med och distribution av färsk fisk och färska skaldjur för hushåll, storkök och restauranger. Fiskeauktionen och ca 20 grossistföretag utgör idag fiskehamnens basverksamhet. Här säljs ca 5000 ton fisk och skaldjur varje år. På auktionerna säljs inte bara fisk från Västkusten utan också en del av den fisk som landats på Ostkusten eller vid insjöfiske. Det mesta transporteras dit med kylbilar. Cirka 20 procent av volymen kommer från Norge och Danmark. Göteborgs Fiskehamns betydelse som landningshamn är idag av närmast marginell betydelse för de totala leveranserna av fisk till Fiskhamnen. Förädling i olika former har istället fått allt större betydelse. Vattendjupet i Fiskhamnen är också begränsad, med ett djup på drygt 4 meter. De båtar som inte kommer in i Fiskebäcks hamn kommer inte heller in vid Göteborgs Fiskhamn. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 21(39)

22 Befintliga förhållanden Fiskebäcks hamn Göteborgs stads fastighetskontor ansvarar för drift och underhåll av fiskehamnen i Fiskebäck. Fastighetskontoret får intäkter från båtarna genom hamnavgifter (totalt ca per år) som inte fullt ut täcker kostnaderna. Mellan åren genomfördes en fördjupning av inseglingsrännan till Fiskebäck från 5 m till 5,5 m vattendjup samt breddning av rännan från 25 m till 30 m. Det behövdes då bara begränsad sprängning i inseglingsrännan och i hamnbassängen. Kajernas läge hade ju en gång bestämts med hänsyn till bergnivåerna så att undervattenssprängningar inte skulle behövas. Djupet till berg i kajlivet varierar idag mellan 5 och 8 m. Den södra kajen har ett 7 m brett betongdäck grundlagt på betongpålar till berg. Kajen har en underliggande slänt i lutning ca 1:1,3, klädd med ett erosionsskydd av sprängsten. Om fiskehamnen utvecklas till en hamn med möjlighet till att landa och processa fisk kommer stads- och landskapsbilden att påverkas i stor omfattning. Utformningen är viktig här då platsen får stor betydelse för Fiskebäcks identitet och mötet med havet. Som framgår av de önskemål som framförts, behöver i så fall både inseglingsrännan fördjupas till 8 m och landytor för fiskberedning skapas. Breddad och muddrad farled En fördjupning innebär dels att farleden, på en sträcka av ca 950 m, fördjupas från 5,5 m till 8,0 m och dels att befintlig hamnbassäng utanför den södra kajen fördjupas från 5,0 till 7,5 m vattendjup. I bilagan redovisas detta utförligare. Sjöfartsverket har tidigare vid diskussioner om ny fraktterminal i Fiskebäck anfört att farleden är för smal för att två dimensionerande fartyg ska kunna mötas. Om man gör en så betydande åtgärd som att fördjupa farleden från 5,5 m till 8 m kan det inte uteslutas att Sjöfartsverket önskar att man samtidigt gör en breddning till dubbelriktad farled för dimensionerande fartyg. Dimensionerande fartygsbredd kan i det här fallet sättas till 12 m. Enligt de dimensioneringskriterier som det internationella organet PIANC anvisar bör farleden breddas till minst 75 m för att medge möte. En sådan bredare ränna kommer naturligtvis innebära större kostnader för muddring. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 22(39)

23 Yrkesfiskarnas vision för Fiskebäcks hamn Fiskarna i Fiskebäck tog 2009 fram en vision om att hamnen ska byggas ut så att man kan landa fisk här. Det skulle innebära byggnation av en processanläggning för sortering, frysning och lagring av fisk. Andra omfattande åtgärder i hamnen som man vill utföra är muddring av infartsleden och hamn samt bygga en ny pir. Man vill även bygga ett besökscentrum med restaurang, konferensdel och museum. Man tänker sig att man etappvis ska kunna komplettera byggnaden med sjöbodar innehållandes butiker och eventuellt ett vandrarhem. Det man anser som mest akut är muddring av infartsleden samt själva hamnen. Illustration ur Fiskebäck 2015 en idé om hur området runt Fiskebäcks fiskehamn skall utvecklas, SVC/SFR avd 3 Fiskebäck. Värt att notera är att skissen visar plats för fem större trålare och fyra fem mindre fiskebåtar. Intresset för att driva frågorna kring Fiskebäcks hamn som besökspunkt har dock svalnat. Dels därför att det är svårt att finansiera de investeringar som behövs, dels för att SVC/SFR snarare driver frågan om att utveckla området kring Göteborgs Fiskhamn som besökspunkt. Idag finns ändå en viss besöksinriktad verksamhet med kafé och under vissa tider direktförsäljning av t.ex. havskräfta. Frågan om muddring och utbyggnad av en kaj för de stora båtarna är dock fortfarande aktuell. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 23(39)

24 Fiskebäcks Fiskehamnsförening har därför nyligen tagit fram ett förslag till utbyggnad av hamnen. Utbyggnadsförslaget innebär anläggande av kaj, muddring av hamnområde och farled samt utfyllnad av hamnens inre område. I skissen har visats plats för fem större båtar. Man pekar på att en sådan utbyggnad skulle göra det möjligt att landa betydligt mer fisk i Sverige, vilket skulle gynna svensk beredningsindustri. Idag landas ju 80 % i Danmark. Fiskebäcks fiskehamnsförening bedömer att en utbyggnad av hamnen kan leda till att 5-10% av den fisk som fångas med båtar som har hemmahamn i Fiskebäck i stället kunde landas i Fiskebäcks hamn. En utbyggnad av Fiskebäcks hamn möjliggör etablering av en mottagningsterminal. Terminalen bör innehålla kyl- och eller frysrum samt inte minst möjlighet till vägning av godset. Lossning av fisk kräver relativt liten kajyta eftersom lossning innebär att fisken pumpas över till lastbilar som fraktar fisken vidare till försäljning eller beredning. En muddring som gör det möjligt för det storskaliga fisket att komma in, medför också att landaktiviteter kan öka. Fiskehamnsföreningen skattar att underhåll och reparationer av båtar med hemmahamn i Fiskebäck omsätter ca miljoner kronor årligen. Idag görs dessa arbeten främst i danska hamnar. En del av detta kunde med muddrad ränna i stället hamna i Fiskebäck och därmed bidra till ökad sysselsättning i Göteborg. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 24(39)

25 Trafik- och Parkeringsutredning i Södra Skärgården- TPUSS Stadsbyggnadskontoret i Göteborg håller i en Trafik- och parkeringsutredning för Södra skärgården med syfte att skapa förutsättningar för en attraktiv skärgård som är tillgänglig för alla. Medverkande i projektet är Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Stadsdelsförvaltning Västra Göteborg vid Göteborgs Stad samt Parkeringsbolaget och Västra Götalandsregionen/Västtrafik. Trafik- och parkeringsutredningen är tillsatt för att utreda framtidens resande till, från och inom den Södra skärgården i vid bemärkelse. Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom Södra skärgården. Utredningen inkluderar även parkeringsfrågorna vid färjeterminaler och trafiken till färjeterminalerna liksom möjligheter till att skapa närhet till de funktioner man behöver nå samt mobilitetsåtgärder i enlighet med trafikstrategin för en nära storstad. Även alternativ markanvändning på platserna och andra intressen/värden kommer att behandlas Godsfärjan till Södra skärgården Bakgrunden är bland annat att parkeringssituationen på Saltholmen under en längre tid varit ansträngd. De boende i Södra skärgården måste idag åka via Saltholmen för att kunna ta sig in till fastlandet oavsett vilket transportslag det gäller. Gods till Södra skärgården går idag huvudsakligen via Fiskebäck. Idag finns en oro från befolkningen i området kring Sjöbacken att terminalfrågan skulle vara ett hot mot friluftsområdet på grund av de kommande parkeringsytorna som kommer att behövas vid en eventuell förflyttning av färjeterminalen till Fiskebäcks hamn. I Fiskebäck finns ett mindre utbud av kollektivtrafik och det är oklart vilka konsekvenser som medförs om parkeringsbehovet ska tillgodoses. I utredningen kring terminalfrågan tittar arbetsgruppen på olika helhetslösningar där bl.a. Fiskebäck är en möjlig lokalisering för terminalen. Förbättringar av befintligt terminalläge utreds också. Under november 2015 genomfördes en dialog med berörda in- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 25(39)

26 vånare för att få ökad förståelse för vad olika lösningar kan få för konsekvenser och påverka vardagslivet för olika grupper. 5 olika scenarier behandlades samt 3 tilläggsförslag. Ett av alternativen (C) visas ovan. Här är båttrafiken koncentrerad till Fiskebäck och i anslutning till kajerna utvecklas såväl kollektivtrafiken med bussar som ny parkering. Under 2016 kommer vidare utredningar att göras. Synpunkterna och lösningsförslagen som kommit in under dialogen kommer tas omhand och bli en viktig del i det underlag som kommer presenteras till politiken under året. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 26(39)

27 Vad kan en utvidgning av Fiskebäcks hamn innebära? Fiskebäck i ett övergripande perspektiv Fisket är viktigt för Sverige. Främst som ett väsentligt livsmedel men också för att det i vissa kommuner är en viktig näringsgren. Regeringen har således nyligen gett ut en skrift kring En Svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö. I denna pekar man bland annat på att det för fiskerinäringens fortsatta utveckling är långsiktigt förutsägbara förutsättningar, inklusive en balans mellan fiskeflotta och fiskemöjligheter, centralt. För fiske som bedrivs med mindre fartyg med begränsade möjligheter att gå till landningshamnar långt från hemmahamnen är det av betydelse att det finns goda logistikmöjligheter och en lokal mottagning. Västra Götalandsregionen tog 2008 fram en Maritim strategi för Västra Götaland. Med utgångspunkt från visionen Gemensam kurs för Blå Väst: Västsverige ska vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation och miljöanpassad tillväxt formulerades en rad strategier. Bland annat skriver man att målet är att skapa en uthållig fiskerinäring genom satsning på kvalitet, miljöanpassning och samverkan. Hållbar kustturism och maritim upplevelseindustri ska utvecklas och Västra Götalands maritima identitet behöver utvecklas och bevaras. Göteborgregionen har också behandlat frågan inom ramen av projektet Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. En förstudie som genomförts pekar på behovet av att ta fram en strukturbild för kustzonen. I denna ska behandlas perspektiv som hur näringslivet i kustzonen kan utvecklas, klimat- och miljörisker samt utgångspunkter för en hållbar förvaltning av kultur och naturresurser. Ett antal temastudier behöver också göras, bland annat en kartläggning av möjlig utveckling av olika former för vattenbruk, fiske och dess kringnäringar. Fisket på Västkusten Fiskerinäringen är en av kvalitetsfaktorerna för Västkusten. Såväl turism som restaurangverksamhet använder havet som en attraktionsfaktor. Det behöver därför finnas goda förhållanden för att bedriva ett aktivt yrkesfiske i Kattegatt och Skagerack. Det är självklart att en landningsmöjlighet i närheten av Göteborg ger bättre möjlighet till att erbjuda hög kvalitet i fiskutbudet. Om detta innebär att fisken behöver landas i Fiskebäcks hamn är dock inte lika säkert. Det kan finnas andra hamnar i närheten av Göteborg, som fyller liknande funktion som Fiskebäcks hamn. Det är till exempel så att fisk från de stora pelagiska fiskebåtarna som det handlar om normalt inte lossas i Göteborg. En stor del av fisken landas i hamnar som innebär närhet till de fiskeindustrier som finns, t.ex. i Lysekil eller Skagen i Danmark. Om de lossar fisk i Sverige är det istället hamnar kring Östersjön, när de fiskar där, eller Rönnäng, om de fiskar i Västerhavet. Vanligare ändå är att båtarna lossar fångsterna i Skagen, Grenå eller i någon annan dansk hamn och att fisken sedan eventuellt lastbilstransporteras till Göteborg. Med andra ord är båtarna ganska sällan i Göteborg. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 27(39)

28 Sedan s.k. fiskekvoter införts har en koncentration av möjlighet att ta upp fisk skett till de större fartygen. Svenska fiskeföretag har också köpt rättigheter i Danmark. Diskussionen om att utvidga möjligheter för större fiskefartyg i Fiskebäcks hamn har inte bara bäring på fisket som sådant. Det är också en fråga om var fartygen kan ligga då de inte fiskar. Det kan då handla om att finnas nära yrkesfiskarnas hemort eller att ligga där service på båtarna kan ske. Men resonemang kring Fiskebäcks hamn handlar inte bara om de större fartygen. Även de mindre, som ju är flest i antal, behöver se en utveckling för långsiktig överlevnad. Det handlar då om såväl möjlighet till fångst till havs som en utveckling av mötet med konsumentledet på land. I en rapport Fiskets betydelse för kustkommunerna i Bohuslän finns tankar på hur framtiden kan bli för fiskerinäringen. Man konstaterar bland annat att den svenska fiskekonsumtionen består till 40 % av odlad fisk medan vildfångad fisk då står för 60 %. Konsumtionen av färsk fisk har minskat i Sverige medan konsumtionen av beredda produkter och skaldjur har ökat. Det intresse som finns för närproducerade livsmedel, ger möjlighet för närfångad fisk att stärkas som varumärke. Krav på spårbarhet (var och hur fisken fångats) kan innebära fördelar för de större fartygen som fiskar i Nordatlanten, som fortfarande har gott om icke rödlistade arter. Krav på närhet gynnar mindre fartygsstorlekar som huvudsakligen fiskar i Skagerack och Kattegatt. Samtidigt som kraven ökar finns också en tendens till ökad priskänslighet hos konsumenten. En muddring medför snarare att fångst av längre bort belägna fiskebestånd gynnas, genom att större fartyg ges bättre förhållanden. EU:s fiskeripolitik och fiskekvoter Reglerat fiske för långsiktig hållbarhet Havs och vattenmyndigheten har nyligen lagt fram ett förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön. I detta redovisar man bland annat statusen för det kommersiellt nyttjade beståndet av fisk i Skagerack och Kattegatt. Som god miljöstatus markeras bestånden av havskräfta, kolja, makrill, nordhavsräka, sandskädda och sill. För övriga bestånd är merparten (t.ex. torsk) markerade som ej god miljöstatus och för några arter att inte tillräckligt underlag finns för bedömning. För att vårt fiske ska överleva på lång sikt har man genom överenskommelser inom EU:s ram infört regleringar. Man reglerar bland annat hur mycket fisk av respektive art som får tas upp, med vilka redskap och var fisken får tas upp och hur rapportering ska ske. Den s.k. landningsskyldigheten har införts stegvis med start den 1 januari Kravet introduceras genom den nya gemensamma fiskeripolitiken och ska vara fullt genomfört Tanken med landningsskyldigheten är den ska minimera utkast, oönskade fångster och påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. När landningsskyldigheten införs ska alla kvoterade arter skrivas in i loggbok, landas och räknas av kvoterna. Landningsskyldigheten innebär alltså att så kallade oönskade bifångster måste landas, till exempel fisk och skaldjur under minsta referensstorlek för bevarande liksom fisk och skaldjur som inte efterfrågas på marknaden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 28(39)

29 I Östersjön omfattar landningsskyldigheten från och med den 1 januari 2015 fiske av sill, strömming, skarpsill, lax och torsk. I Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt gäller den fiske efter pelagiska arter och industrifiske. I oktober 2014 godkände EU-kommissionen fem utkastplaner. Utkastplanerna är gemensamma för länderna i en region och beskriver vilka fisken eller arter som omfattas och om det finns eventuella undantag. Undantag kan medges om fångsten består av arter med hög överlevnadsgrad eller "undantag av mindre betydelse". Planerna kan också omfatta bestämmelser om fångstdokumentation samt minsta referensstorlek för bevarande (MRB). Arbetet med att utveckla mer selektiva redskap för att undvika oönskad fångst och underlätta en omställning till landningsskyldighet har hög prioritet. Kvoter Den totala tillåtna fångstmängden beslutas årsvis på EU-rådet för jordbruk och fiske, för Östersjön i oktober och för Västerhavet i december. Havs- och vattenmyndighetens (HAV) mål är att fastställda svenska fiskekvoter efterlevs. Kvotuppföljning Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för kontroll av uppgifter om svenska fiskets fångster, kvotuppföljningen samt vård av nationellt förvaltade bestånd. När kvoten för fisket på ett visst bestånd är uppfiskad beslutar myndigheten om fiskestopp. Kvotuppföljning innebär daglig uppföljning av rapporterad infiskning för avräkning mot fiskekvoter och andra fiskemöjligheter som Sverige tilldelats. HAV reglerar hur tilldelade fiskekvoter nyttjas genom föreskrifter och beslut om fisket antingen för fiskeflottan över lag eller för enskilda fartyg genom särskilda fisketillstånd. Den tillgängliga fångstmängden, Sveriges tilldelade fiskekvot, kan även regleras under fiskeåret genom kvotbyten mellan medlemsländer så att den totala tillåtna fångstmängden inom EU inte överskrids. Kvotbyten När Havs och vattenmyndigheten vid kvotuppföljning kan konstatera att ett fiskestopp måste införas, eftersom kvoten inte kommer att räcka året ut, kan en förfrågan gå ut till ett annat medlemsland. Detta initiativ kan även komma från näringen under fiskeåret när de ser ett behov av att öka fiskeutrymmet. För att täcka eventuella överfiske görs i slutet av året en plan för hur detta kan kompenseras med byten med andra länder. Genom överlåtbara fiskerättigheter kan en fiskelicensinnehavare överlåta hela eller del av sin kvot till en annan fiskelicenshavare. En del båtar som nu ligger i Fiskebäck lämnar aldrig kaj utan är troligen en del i kvotbytessystemet. De stora fiskefartygen med hemmahamn Fiskebäcks hamn agerar således inom en reglerad sektor men med stark internationell konkurrens. Båtar och fiskekvoter köps och säljs, myndigheter kan införa fiskeförbud och politiska beslut kan förändra förutsättningarna för kommande år. Vad en muddring kan få för effekter i detta perspektiv är svårt att förutse. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 29(39)

30 Balansen mellan kvoter och fiskeflottan Yrkesfisket fiskar huvudsakligen på kvoterade arter. Den genom politiska beslut på EUnivå fastställda totala kvoten ska sedan fördelas på fiskeflottan. Om kapaciteten på fiskeflottan är större än kvoten innebär detta att båtarna inte kan utnyttjas maximalt. Havs och vattenmyndigheten har gjort en analys I denna skiljer man på tre begrepp: Överkapacitet ett tekniskt begrepp om hur mycket mer man kan skulle kunna fiska med dagens flotta om man skulle fisk så mycket det går Överetablering ett ekonomiskt begrepp om att vi har fler näringsidkare än optimalt Överutnyttjande ett biologiskt begrepp att vi har kvoter som inte är långsiktigt hållbara Havs och vattenmyndighetens slutsats (som gäller för hela det svenska fisket, alltså inte bara det på västkusten) är att det råder en obalans i form av överetablering i förhållande till tillgängliga fiskemöjligheter för de större fartygen inom räk- (fartyg över 24 meter), torsk- (fartyg över 24 meter) och kräft-fisket (fartyg över 18 meter). Fiskebäcks hamn - för grund och för liten Fiskebäcks hamn är hemmahamn för en rad båtar. En del är mindre och har inga problem med dagens utformning. Det är de större båtarna, med djupgående på cirka 5 meter eller mer, som har problem. Inseglingsrännan är idag 5 meter djup men skulle behöva vara 8 meter för att alla fiskebåtar med Fiskebäck som hemmahamn skulle kunna komma in på ett bra sätt. Och det är inte bara djupet i rännan som är ett problem, även platsbrist är ett sådant. Det vill säga, det räcker inte med att muddra, man behöver även bygga mer kajlängd. I ett brev till Göteborgs kommun juni 2015 skriver Daniel Axelsson (tillhör ägarfamiljen för Sunnanland) att vårt fartyg Sunnanland är ett av de fiskefartyg som flyter in i hamnen idag men vi tar en risk att skada botten och propellern varje gång som vi går in i hamnen. Med den utveckling som är inom vår del av fisket har vi inom en 10-årsperiod sannolikt ett större och mer djupgående fartyg och då kommer inte heller vi in i vår hemmahamn. Idag är åtta de största fiskebåtarna som är hemmahörande i Sverige registrerade i Göteborg. GG 158 Sunnanland, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland och GG 505 Polar har hemmahamn Fiskebäck. GG 206 Ahlma har egentligen Önnered som hemmahamn, men kommer inte in där, utan nyttjar Fiskebäck. Två stora göteborgsbåtar, GG 330 Carmona och GG 438 Clipperton, har andra hemmahamnar än Fiskebäck. Flera av de nämnda båtarna hemmahörande i Fiskebäcks hamn brukar istället ligga i Frihamnen i centrala Göteborg. Där ligger ibland också GG 229 Bristol som är hemmahörande i Göteborg (Donsö). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 30(39)

31 Ceton ligger här i Frihamnen april 2015 I Frihamnen ligger också S 205 Ceton, registrerad i Skagen, men som ägs av en fiskarfamilj från Fiskebäck. Ceton är av minst samma storlek och har därmed naturligtvis inte heller någon möjlighet att lägga till i Fiskebäck. Här ligger fyra av fartygen i Frihamnen i november 2016 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 31(39)

32 Svenska fiskare äger också ett antal stora danskflaggade fiskebåtar. Utöver ovan nämnda S 205 Ceton finns S 144 Themis, E 532 Rockall och S 264 Astrid, som ägs av Röröfiskare. De båtarna kommer inte in i Rörö hamn och kommer heller inte in i Fiskebäck. Frihamnen kan inte vara en långsiktig lösning då det så småningom kommer att bli ombyggnad av Frihamnen till andra ändamål än hamnverksamhet. I samtal med Göteborgs Hamn AB konstateras att det i dagsläget inte finns något enkelt tillgängligt alternativt kajläge. Kajerna längs Södra älvstranden är ännu upptagna av Stenafärjorna, vid Fiskhamnen eller Gullbergskaj är vattendjupet för litet. I Ytterhamnarna behövs kajlägena för godsfrakten. Om Damen/f.d. Cityvarvets kajer kan bli tillgängliga är i dag oklart, men här är trots allt det just nu mest realistiska. Kajdjupet är tillräckligt. Området belastas dock av att botten utanför Götaverken troligen behöver muddras på grund av föroreningar. Kanske den östliga kajen kan vara en möjlig placering. Här ligger fiskebåtarna nu Ev ny placering Hänsyn måste också tas till att det inte är bara fiskefartygen som inte kan ligga kvar i Frihamnen, även Kustbevakningen har Frihamnskajen som hamnläge. Den nyligen offentliggjorda förändringen av Stenas Tysklandsterminal öppnar nya möjligheter till att om några år utnyttja Majnabbekajen för t.ex. de här aktuella båtarna. Förhållandena för de mindre fiskefartygen Ovan har huvudsakligen beskrivits situationen för de större fartygen. Fiskebäcks hamn är också hemmahamn för ca 20 mindre båtar. De flesta av dessa är inriktade på kustnära fiske. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande, dnr 0785/14 32(39)