Karlshamns KALLELSE Sida 1(1) kommun

Transkript

1 Karlshamns KALLELSE Sida 1(1) kommun Kommunstyrelsen Datum: Tid: 13:30 Plats: Rådhuset, Asarumssalen Kl 14:00, föredragning ärende 4. Partneringupphandling Joakim Svanhall, KABO Kl 14:30, föredragning ärende 5. Havsplan för Blekinges kustkommuner Jeanette Conradsson, planarkitekt Per-Ola Mattsson Kommunstyrelsens ordförande Om du har förhinder att närvara vid mötet vänligen meddela sekreterare Erik Bergman på eller per telefon,

2 Karlshamns KALLELSE Sida 1(1) kommun Kommunstyrelsen Dagordning Nr Ärende 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordning 3. Information från kommundirektören 4. Havsplan för Blekinges kustkommuner - beslut om samråd 5. Ny bolagsordning för Kreativum i Blekinge AB 6. Avtal - projekt studentregion Blekinge 7. Svar på remiss - Sydarkiveras utveckling 8. Bostadsförsörjningsprogram Slutrapport gällande pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande 2017 och feriearbeten Revidering av taxor för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Motion om att införa närvaro- och yttranderätt för motionärer vid beredning 12. Reviderad oljeskyddsplan för Blekinge län 13. KS Uppdrag till Förvaltningschef att representera de personuppgiftsansvariga 14. Svar på motion om att använda hästar i kommunens verksamhet från Anders Englesson (MP) m.fl. 15. Uppdrag om att utarbeta förslag på internationell policy 16. Riktlinjer för resor 17. Medlemskap i Håll Sverige Rent 18. Ekonomisk ersättning till förtroendevalda i Kreativum i Blekinge AB 19. Förslag om upphävande av kommunfullmäktiges beslut om gemensamma protokollsmallar 20. Politisk organisation för mandatperioden Fördelning av medel för ökat bostadsbyggande 22. Allmänhetens tillgång till offentliga lokaler 23. Byggbonus Internbudget Överföring av medel till 2018, kommunstyrelsen 26. Stiftelsen Solgårdar - val av styrelseledamöter 27. Ny samordnare för utbildningsfrågor 28. Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök 29. Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll 30. Instruktion till ombud vid föreningsstämma i Kommuninvest 31. Fiberutbyggnad i hela kommunen 32. Köp av strategisk mark i Jannebergsområdet 33. Svar på remiss om regional kompetensförsörjningsstrategi 34. Redovisning av beslutslogg 35. Handlingar för kännedom februari Redovisning av delegationsbeslut februari

3 1 Val av justerare / 2 Godkännande av dagordning / 3 Information från kommundirektören / 3

4 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att för Karlshamns del godkänna upprättad samrådshandling, daterad att uppdra till stadsmiljöavdelningen att tillsammans med Karlskrona, Ronneby och Sölvesborgs kommuner genomföra samråd enligt 3 kap. 8 plan- och bygglagen, PBL (2010:900) att förklara paragrafen omedelbart justerad Sammanfattning Karlshamns kommun lyfter i den gällande översiktsplanen, Karlshamn 2030, fram vikten av och vilja att delta i fortsatt översiktlig planering av havsområdet. Kommunens viljeinriktning är att nyttjandet av havet ska ske i samklang med ett bevarande av havsmiljön, ett fungerande ekosystem. Samverkan för kommunal havsplanering i Blekinge initierades under hösten 2014 av länsstyrelsen och Blekinge Arkipelag. Samverkan ledde under våren 2016 fram till en gemensam projektplan och ansökan om KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan). Det pågår framtagande av tre nationella havsplaner för havsplanområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Den nationella havsplaneringen leds av Havs- och vattenmyndigheten (Ha V). Planerna ska vara beslutade av regeringen senast Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner, ska vara vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens när havsplanerna antas. Mot denna bakgrund har Ha V avsatt pengar till KOMPIS-bidrag för 2016 och Pengarna har fördelats till landets kustlänsstyrelser som i sin tur ansvarat för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner har ansökt och beviljats bidrag för ett tvåårigt projekt med 75 % statlig finansiering. Projektet syftar till en mellankommunal och regional planering av havet i de fyra kustkommunerna i Blekinge län. Arbetet har nu resulterat i en samrådshandling avseende en fördjupad kommungemensam översiktsplan för havet i Blekinge. Den framtagna gemensamma översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi ska nyttja våra gemensamma resurser så att Blekinges kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare. Målet är att havsplanen ska ge mer kunskap om havet och vara vägledande för kommunernas planering. 4

5 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Samrådshandling bestående av planbeskrivning och plankarta med teckenförklaring, Havsplan för Blekinges kustkommuner, Ändring av översiktsplaner avseende havsområdet, Sölvesborgs kommun - Karlshamns kommun - Ronneby kommun - Karlskrona kommun, daterad Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Stadsarkitekt Emina Kovacic Kart- och GIS-samordnare Toomas Randsalu Planarkitekt Jeanette Conradsson 5

6 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(4) kommun Dnr: 2015/1710 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Havsplan för Blekinges kustkommuner - beslut om samråd Förslag till beslut att för Karlshamns del godkänna upprättad samrådshandling, daterad att uppdra till stadsmiljöavdelningen att tillsammans med Karlskrona, Ronneby och Sölvesborgs kommuner genomföra samråd enligt 3 kap. 8 plan- och bygglagen, PBL (2010:900) att förklara paragrafen omedelbart justerad Sammanfattning Karlshamns kommun lyfter i den gällande översiktsplanen, Karlshamn 2030, fram vikten av och vilja att delta i fortsatt översiktlig planering av havsområdet. Kommunens viljeinriktning är att nyttjandet av havet ska ske i samklang med ett bevarande av havsmiljön, ett fungerande ekosystem. Samverkan för kommunal havsplanering i Blekinge initierades under hösten 2014 av länsstyrelsen och Blekinge Arkipelag. Samverkan ledde under våren 2016 fram till en gemensam projektplan och ansökan om KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan). Det pågår framtagande av tre nationella havsplaner för havsplanområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Den nationella havsplaneringen leds av Havs- och vattenmyndigheten (Ha V). Planerna ska vara beslutade av regeringen senast Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner, ska vara vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens när havsplanerna antas. Mot denna bakgrund har Ha V avsatt pengar till KOMPIS-bidrag för 2016 och Pengarna har fördelats till landets kustlänsstyrelser som i sin tur ansvarat för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner har ansökt och beviljats bidrag för ett tvåårigt projekt med 75 % statlig finansiering. Projektet syftar till en mellankommunal och regional planering av havet i de fyra kustkommunerna i Blekinge län. Arbetet har nu resulterat i en samrådshandling avseende en fördjupad kommungemensam översiktsplan för havet i Blekinge. Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltning Stadsbyggnadsavdelningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 6

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(4) Dnr: 2015/1710 Den framtagna gemensamma översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi ska nyttja våra gemensamma resurser så att Blekinges kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare. Målet är att havsplanen ska ge mer kunskap om havet och vara vägledande för kommunernas planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Samrådshandling bestående av planbeskrivning och plankarta med teckenförklaring, Havsplan för Blekinges kustkommuner, Ändring av översiktsplaner avseende havsområdet, Sölvesborgs kommun - Karlshamns kommun - Ronneby kommun - Karlskrona kommun, daterad Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Stadsarkitekt Emina Kovacic Kart- och GIS-samordnare Toomas Randsalu Planarkitekt Jeanette Conradsson Bakgrund och överväganden Karlshamns kommun lyfter i den gällande översiktsplanen, Karlshamn 2030, fram vikten av och vilja att delta i fortsatt översiktlig planering av havsområdet. Kommunens viljeinriktning är att nyttjandet av havet ska ske i samklang med ett bevarande av havsmiljön, ett fungerande ekosystem. För att nå detta anges i översiktsplanen att kommunen vill initiera en kommunövergripande havsstudie och att detta arbete lämpligen sker i samverkan med andra aktörer i regionen som länsstyrelsen, kommuner med flera. Samverkan för kommunal havsplanering initierades under hösten 2014 av länsstyrelsen och Blekinge Arkipelag. Samverkan ledde under våren 2016 fram till en kommungemensam projektplan och ansökan om KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan). Det pågår framtagande av tre nationella havsplaner för havsplanområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska vara beslutade av regeringen senast Samråd om de statliga havsplanerna kommer att genomföras under våren 2018 fram till sommaren Syftet med den statliga havsplaneringen är att visa hur havet kan användas effektivt och hållbart nu och i framtiden. Det övergripande syftet med havsplanerna är att uppnå ett antal miljömässiga, näringslivspolitiska och sociala mål. Den nationella havsplaneringen leds av Havs- och vattenmyndigheten (Ha V) i samverkan med berörda nationella myndigheter och landets kustlänsstyrelser. Alla som berörs har informerats och bjudits in att delta i arbetet med havsplanerna. Det gäller såväl kommuner som näringsliv och ideella organisationer. Kustkommunernas bidrag i arbetet bedömdes särskilt viktigt under 2016 och 2017, då de första förslagen till havsplaner tas fram. Mot denna bakgrund avsatte Ha V pengar till KOMPIS-bidrag för 2016 och Pengarna fördelades till landets kustlänsstyrelser som i sin tur ansvarade för utlysning och prövning 7

8 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 3(4) Dnr: 2015/1710 av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner ansökte och beviljades bidrag för ett tvåårigt projekt med 75 % statlig finansiering. Det kommungemensamma arbetet syftar till en mellankommunal och regional planering av havet i de fyra kustkommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg i Blekinge län. Havets gränslösa karaktär kräver en helhetssyn, vilket i sin tur ställer krav på samverkan över såväl sektorsintressen som administrativa och geografiska gränser. Arbetet har nu resulterat i en samrådshandling avseende en fördjupad kommungemensam översiktsplan för havet i Blekinge. Arbetet drivs av en arbetsgrupp med representanter från varje kommun. Projektet har en styrgrupp på respektive kommun, företrädesvis utgående från kommunstyrelsens arbetsutskott. Varje kommun har även en referensgrupp sammansatt av tjänstemän med strategiska funktioner. Det nationella havsplaneområdet börjar en nautisk mil utanför baslinjen. Det betyder att kommunernas översiktsplaner och havsplanen kommer att överlappa från en nautisk mil ut till området där svensk ekonomisk zon tar vid. Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner, ska vara vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens när havsplanerna antas. Samordningen av anspråk och intressen i kust- och havsområdet är den gemensamma kärnan i den kommunala översiktsplaneringen och den statliga havsplaneringen. Den geografiska avgränsningen för den kommungemensamma havsplanen omfattar ett område som stäcker sig 300 meter från land och öar ut till och med territorialhavet. Havs- och vattenmyndigheten presenterade 2015 ett inriktningsdokument med de sektorsintressen som de statliga havsplanerna avsåg behandla. Den kommungemensamma havsplanen för Blekinge följer i stort sett samma tematiska avgränsning. De sektorsintressen som behandlas i planen är: kulturmiljö, friluftsliv och besöksnäring, yrkesfiske, vattenbruk, utvinning och lagring av material, luft- och sjöfart, infrastruktur, försvar, energi och natur. Under september 2017 bjöd kommunerna in till dialogmöten med olika teman, ett i varje kommun. Syftet var kunskapsuppbyggnad och att ge de som kan bli berörda av planen möjlighet till insyn i arbetet och en möjlighet att påverka dess utformning. Ett stort antal föreningar, organisationer och företag med intresse eller anknytning till kust och hav bjöds in att delta. Mötena kungjordes även i lokaltidningarna i syfte att nå ut till intresserad allmänhet. Samråd med länsstyrelsen kring avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen genomfördes i maj/juni I december 2017 träffade arbetsgruppen handläggare och sakexperter på länsstyrelsen för en dialog kring planens kommande innehåll och ställningstaganden. Den framtagna gemensamma översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi ska nyttja våra gemensamma resurser så att Blekinges kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare. Målet är att havsplanen ska ge mer kunskap om havet och vara vägledande för kommunernas planering. 8

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 4(4) Dnr: 2015/1710 Jeanette Conradsson Planarkitekt 9

10 SAMRÅDSHANDLING HAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER Ändring av översiktsplaner avseende havsområdet Sölvesborgs kommun - Karlshamns kommun Ronneby kommun - Karlskrona kommun PLANBESKRIVNING 10

11 Havsplan för Blekinges kustkommuner Sammanställt av: Sölvesborgs kommun, Karlshamns kommun, Ronneby kommun och Karlskrona kommun med stöd av SWECO Uppdraget genomfört: mars 2016 december 2017 Version: Arbetsgrupp: GIS: Illustrationer: Miljökonsekvenser: Projektledning och layout: Kartor: samrådshandling Dan Janérus, Sölvesborgs kommun Jeanette Conradsson, Karlshamns kommun Kristina Eklund, Ronneby kommun Mareile Walter, Ronneby komun Petra Skarmyr, Ronneby kommun Anna Ekman, Karlskrona kommun Christina Johansson, Karlskrona kommun Hanna Olsson, Karlskrona kommun Viktoria Nordholm, Karlskrona kommun Toomas Randsalu, Karlshamns kommun Petra Skarmyr, Ronneby kommun Uppdragsledare och granskare: Therese Eklund, ÅF Assisterande granskare: Jesper Adolfsson, ÅF Ansvarig handläggare: Karin Petersson, ÅF Assisterande handläggare: Jose n Wildstam, ÅF Mikael Bäckman och Jonas Ronsby, SWECO GIS-data från LM, SGU; AquaBiota, LST, HaV, HELCOM Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, samt respektive kommun. 11

12 Förord Havet har alltid varit en del av Blekinges identitet. Närheten till havet har format landskap och människor. Havet har gett generationer sin utkomst och föda genom det rika sket. Det har fungerat som transportväg och tjänat landet för säkerhet och värn. Kust, skärgård och hav är sammanlänkade och rymmer tillsammans mycket stora natur- och kulturvärden. Vi har ett gemensamt ansvar att förvalta denna rikedom för kommande generationer. Det är något vi känner stolthet över att kunna erbjuda både boende och besökare. Havet kan också fungera som plats för omställningen till förnyelsebar energi. Med fördel kombineras framtidens energianläggningar till havs med ett modernt vattenbruk. Här kan Blekinge spela en central roll och nya möjligheter skapas för länets näringsliv. Havsplanering kräver samverkan, mellan oss kustkommuner i Blekinge och med staten för att bli lyckosam. För att en framsynt och långsiktigt hållbar användning av havet ska vara möjlig krävs det omfattande kunskap om havets naturvärden och ekosystem. Vi måste värna havets gröna infrastruktur för att främja de viktiga ekosystemtjänsterna. Där nns nyckeln till den goda havsförvaltning som är en förutsättning för Blekinges utveckling. Tillsammans lägger vi ut kursen! Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande Sölvesborgs kommun Roger Fredriksson Kommunstyrelsens ordförande Ronneby kommun Per-Ola Mattsson Kommunstyrelsens ordförande Karlshamns kommun Patrik Hansson Kommunstyrelsens ordförande Karlskrona kommun 12

13 Innehåll Inledning... 7 Läsanvisning...7 Demokrati och dialog...7 Vad är en översiktsplan?...7 Ändring av översiktsplan...8 Översiktsplanens avgränsning...8 Syfte...8 Planarbete och organisation...9 Samordning med den statliga havsplaneringen...9 Havsplanering innebär en avvägning mellan olika intressen...10 Fortsatt arbete...10 Planförslag...11 Vision för havsplaneringen Intressekon ikter...12 Plankarta...17 Tematiska ställningstaganden...21 Konsekvenser...25 Läsanvisning Sammanfattning Om miljöbedömning Nollalternativ...27 Konsekvenser av planförslaget Innehåll 13

14 Planeringsförutsättningar Mål, normer och lagstiftning...37 Ekosystemtjänster Riksintressen Övriga regleringar Lagstiftning om havsplanering Övergripande planeringsförutsättningar...40 Tematiska planeringsförutsättningar...47 Underlag Källor...81 Innehåll 5 14

15 15

16 Inledning Läsanvisning Denna plan över Sölvesborgs, Karlshamns, Ronnebys och Karlskrona kommuners utsjövatten utgör en ändring av de översiktsplaner och de ställningstaganden över havsområdet som dessa planer omfattar. Plandokumentet består av två delar, en plankarta och en planbeskrivning (detta dokument). Plankartan visar den övergripande användningen av havsområdet och rekommendationer för hur det ska användas. Planbeskrivningen innehåller förutom en inledning, en beskrivning av själva planförslaget och dess konskevenser samt en redogörelse för aktuella planeringsförutsättningar. I kapitlet Planförslag nedan beskrivs de politiska ställningstagandena för den översiktliga havsplaneringen i Blekinge. Målbeskrivningar anger vilka mål som ska uppnås och strategier anger hur havsområdet kan användas och utgör även grunden för framtida beslut. Angivna strategier utgår från de förutsättningar och anspråk som identi erats inom havsområdet. Förslag och ställningstaganden omfattar olika sektorsintressen: kulturmiljö, friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske, vattenbruk, utvinning och lagring av material, luft- och sjöfart, infrastruktur, försvar, energi och natur. Det nns en tydlig koppling mellan planbeskrivningens rekommendationer och plankartans områdesindelning. I kapitlet Miljökonsekvenser redovisas de konsekvenser planförslaget kan förväntas innebära. I kapitlet Planeringsförutsättningar beskrivs de grundläggande utgångspunkter som planeringen av havet har utgått ifrån. Här redovisas aktuell kunskap om havsområdet, dess geogra ska och fysiska förutsättningar, hur havsområdet används samt utpekade intressen och övriga anspråk. Kapitlet fungerar som ett kunskapsunderlag för planförslaget. I det avslutande kapitlet Underlag redovisas det kunskapsunderlag och de källor som fungerat som underlag till framtagandet av denna plan. Demokrati och dialog Beslut om samråd av denna planhandling togs i januari/februari 2018 i respektive kommun. Samrådet genomförs under våren Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse och det bearbetade planförslaget planeras ställas ut under andra halvan av Efter utställning och eventuella mindre justeringar, kan översiktsplanen antas av kommunernas fullmäktigeförsamlingar under Under september 2017 bjöd kommunerna in till dialogmöten med olika teman, ett i varje kommun. Syftet var kunskapsuppbyggnad och att ge de som kan bli berörda av planen möjlighet till insyn i arbetet och en möjlighet att påverka dess utformning. Ett stort antal föreningar, organisationer och företag med intresse eller anknytning till kust och hav bjöds in att delta. Mötena kungjordes även i lokaltidningarna i syfte att nå ut till intresserad allmänhet. Vid mötet som anordnades i Sölvesborg behandlades i huvudsak förhållandet mellan vindkraft och försvar, skodlingens och yrkes skets villkor samt övergödningen. I Karlshamn låg fokus i diskussionen på olika aspekter av sjöfart och dumpning av muddermassor medan mötet i Ronneby främst behandlade aktiviteter i kustzonen och förhållandet mellan kust och hav. På det avslutande mötet som anordnades i Karlskrona, kretsade diskussionen i stor utsträckning kring förhållandet mellan försvar- och energiintresset. Samråd med länsstyrelsen kring avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning genomfördes i maj/juni I december 2017 träffade arbetsgruppen handläggare och sakexperter på länsstyrelsen för en tidig dialog kring planens kommande innehåll och ställningstaganden. Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen behandlar kommunens långsiktiga utveckling främst genom att hantera de strategiska frågorna för mark- och vattenanvändning samt byggande. Översiktsplanen ska bland annat redovisa kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas, användas och bevaras. Den ska också redovisa kommunens syn på hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses liksom hur relevanta nationella och regionala mål samordnas till en hållbar utveckling. Översiktsplanen har betydelse för beslut i kommunens nämnder och förvaltningar men även för andra myndigheter i beslut kopplade till planering, byggande och tillståndsprövning. En översiktsplan ska antas av kommunfullmäktige och är vägledande för kommunens arbete och beslut, men är inte juridiskt bindande. Inledning 7 16

17 Ändring av översiktsplan Denna handling utgör ett förslag till ändring av respektive kommuns översiktsplan avseende berört havsområde. En ändring av översiktsplan regleras i 3 kapitlet, 23 i plan- och bygglagen. För en ändring gäller samma krav på innehållet som för en översiktsplan i övrigt. Om planen innebär en ändring av den gällande översiktsplanen ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas. Processen är i huvudsak densamma som för en kommunomfattande översiktsplan. Översiktsplanens avgränsning Geogra sk avgränsning Den geogra ska avgränsningen för den kommungemensamma havsplanen omfattar ett område som stäcker sig 300 meter från land och öar ut till och med territorialhavet (se karta nedan). Tematisk avgränsning Havs- och vattenmyndigheten presenterade 2015 ett inriktningsdokument med de sektorsintressen som de statliga havsplanerna kommer att behandla. Den här kommungemensamma havsplanen för Blekinge följer i stort sett samma tematiska avgränsning. De sektorsintressen som behandlas i planen är: kulturmiljö, friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske, vattenbruk, utvinning och lagring av material, luft- och sjöfart, infrastruktur, försvar, energi och natur. Syfte Syftet med denna kommungemensamma havsplan är att ange kommunernas viljeinriktning för vattenanvändningen inom planområdet och öka förutsägbarheten för de aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplanen ska: Samspela med den statliga planeringen Göra avvägning mellan olika intressen Ge rumsliga förutsättningar för nyttjande och bevarande Planen innehåller rekommendationer för hur havsområdet långsiktigt ska användas för att säkerställa en hållbar användning och nyttjande av våra gemensamma resurser. Planområdet omfattar Blekinge kustkommuners utsjövatten, 300 meter från land och öar ut till och med territorialhavet (planområdet markerat med svart heldragen linje). 8 Inledning 17

18 Planarbete och organisation Länsstyrelsen i Blekinge och biosfärområdet Blekinge Arkipelag tog under hösten 2014 initiativ till en kommungemensam havsplanering för kustkommunerna i Blekinge. Kommunerna inledde sedan ett arbete under 2015 med att, i samverkan med länsstyrelsen, inventera kunskapsunderlag, undersöka möjligheterna att söka projektmedel och att hitta strukturerna för ett samarbete kring framtagandet av en gemensam havsplan i form av en fördjupning av översiktsplan. Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner ska vara vägledande är regeringen angelägen om att de statliga havsplanerna och kommunernas översiktsplaner stämmer överens när havsplanerna väl antas. Havs- och vattenmyndigheten har därför avsatt pengar till så kallat KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan) för 2016 och Pengarna har fördelats till landets kustlänsstyrelser som ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner tog våren 2016 fram en projektplan och medel söktes och beviljades för planarbetet. Arbetet drivs av en arbetsgrupp med representanter från varje kommun. Projektet har en styrgrupp på respektive kommun, företrädesvis utgående från kommunstyrelsens arbetsutskott. Varje kommun har även en referensgrupp sammansatt av tjänstemän med strategiska funktioner. Samordning med den statliga havsplaneringen Den 1 september 2014 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska nnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Den statliga havsplaneringen leds av Havs- och vattenmyndigheten och arbetet sker i samverkan med berörda nationella myndigheter och landets kustlänsstyrelser. Målsättningen är att samråd över de statliga havsplanerna kommer att genomföras under våren 2018 fram till sommaren 2018, för att förslag till statliga havsplaner ska kunna överlämnas till regeringen i mars 2019 för beslut. De nationella havsplanerna kommer, när de är antagna, att vara vägledande för kommunernas planläggning. Mot denna bakgrund är det viktigt att bedriva en parallell kommunal planering av havet för att uppnå ett samspel med och kunna vara aktivt delaktig i den statliga havsplaneringen. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen med undantag av fastighetsindelat vatten. Detta innebär att kommunerna och staten har överlappande planeringsansvar i större delen av territorialhavet (se illustration nedan). Röd streckning redovisar havsområdet där stat och kommun har ett överlappande planeringsansvar. (Bild: Havs- och vattenmyndigheten) Inledning 9 18

19 Havsplanering innebär en avvägning mellan olika intressen Havet har stor betydelse för bland annat näringslivsutveckling, försvar, luft- och sjöfart, yrkes ske, energi men också för friluftsliv, turism och boende. Havsplanering kan beskrivas som en process för att analysera och organisera verksamheter i havsområdet för att uppnå miljömässiga, näringspolitiska och sociala mål. Det handlar om att i en öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och göra avvägningar mellan olika intressen för nyttjande, utveckling och bevarande. Havsplanering, på såväl statlig som kommunal nivå, hanterar främst de rumsliga aspekterna. Havsplaneringen har era rumsliga dimensioner; i och på havsbotten, i vattenpelaren, på havsytan samt utrymmet där ovanför. Det handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv ge rumsliga förutsättningar för olika typer av verksamheter eller skydd i havet. Plan- och bygglagen anger att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade till med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ur ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt. I plan- och bygglagen beskrivs vidare vad som räknas som allmänna intressen, bland annat natur- och kulturaspekter, hänsyn till omgivningen samt vissa bestämmelser i miljöbalken. En del av de allmänna intressena är riksintressen enligt miljöbalken. Såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella värden som områden och anläggningar som är av betydelse för ett speciellt nyttjande kan vara utpekade som riksintresse. Även allmänna intressen som inte kan utgöra riksintresse, exempelvis områden för vattenbruk, kan vara viktiga i havsplaneringen. I vissa områden nns överlappande anspråk på riksintressen och olika användning kan vara i kon ikt med varandra. I den statliga havsplaneringen ska en noggrann avvägning göras för vad varje enskilt område är mest lämpat för. Här är det viktigt att den kommungemensamma havsplanen kommer med inspel till den statliga planeringen. Ett riksintresseanspråk behöver inte innebära ett förbud mot andra åtgärder i eller i närheten av området, men dess värden ska skyddas i planeringen. Fortsatt arbete Denna kommungemmensamma havsplan kommer att följas upp med annan planering i respektive kommun samt i viss utsträckning gemensamt utredningsarbete. Karlskrona kommun Karlskrona kommun reviderar sin kommunomfattande översiktsplan utifrån en ny vision för år I dokumentet redovisas kommunens framtida utvecklingsriktningar där den geogra ska avgränsningen sammanfaller med havsplaneringen. I de fall ny kunskap framkommer, förutsättningar ändras eller viljeinriktningen blir en annan, så kan utfallen för de olika intressena inom havsplanens område behöva uppdateras inom Karlskronas kommungräns. Preliminärt antagande för kommunens översiktsplan är år Ronneby kommun Ronneby kommun arbetar för närvarande med en revidering av den kommunomfattande översiktsplanen. Kommunen har för avsikt att jobba vidare med planeringen i kustzonen. Karlshamns kommun Karlshamns kommun anger i sin kommunomfattande översiktsplan att man avser upprätta en fördjupad översiktsplan för skärgården för att i ett sammanhang kunna studera bebyggelsefrågor och allmänhetens tillgång till skärgården med era frågor. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun arbetar för närvarande med en revidering av den kommunomfattande översiktsplanen. Gemensamt arbete Följande frågor hanteras lämpligen gemensamt för blekingekustens havsområde: inventering, analysering och värdering av marina kulturmiljöer och lämningar. kartläggning och identi ering av lämpliga platser för vattenbruk. kartläggning och identi ering av platser där det bedöms möjligt att pröva lämpligheten av dumpning av muddermassor. 10 Inledning 19

20 Planförslag Vision för havsplaneringen Den vision som nns för Sveriges marina strategi är också Blekinges; att genom konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv miljö. Visionen tar sikte på år 2050 och havplaneringen, såväl statlig som kommunal, är ett verktyg i strävan mot denna vision. Vision för Blekinge med sikte på 2050 Genom framgångsrik havsmiljöförvaltning i Blekinge har miljön i havet uppnått god ekologisk och kemisk status. Östersjöns syrefattiga bottnar har återhämtat sig och övergödning på grund av jordbruk och sjöfart är minimerad. Utsläppen från industrin är minimerade och tillförseln av miljögifter har stoppats. Dynamiken mellan olika skarter är återställd, bifångsten i skegarn har minskat och sjöfågelpopulationerna har vuxit sig starka. Blekinge är del av ett sammanhängande nätverk av funktionellt naturskydd som omfattar alla Sveriges havsområden. Utsjöbankar som Utklippan och Hanöbanken är viktiga länkar i denna kedja. Forskning och miljöövervakning har lett till större kunskap om marina ekosystem och hur de bäst kan förvaltas. hamnar är viktiga hubbar i sjöfartens nätverk, både nationellt och internationellt. Havets motorvägar är många och tätt tra kerade men samtidigt väl avgränsade, vilket lämnar gott om utrymme för andra näringar. Sjöfartens utsläppsnivåer är låga och få fartyg körs längre på fossila drivmedel. Användningen av förnybara energikällor i havet utgör en betydande del av Sveriges och Blekinges energiproduktion. Det utbyggda nätverket av kraftkablar över haven har möjliggjort en effektiv elhandel i norra Europa. Den infrastruktur som byggts upp i samband med den havsbaserade energiutvinningen nyttjas även av vattenbruket, med odling av bland annat biogasgenererande alger integrerat med energianläggningarnas plattformar. Samverkan mellan teknikområden har skapat många arbetstillfällen och bidrar till en hållbar utveckling miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Havsplanerna bidrar till förutsättningar för Sverige och svenska intressen. Även om säkerhetssituationen numera är god i Östersjöområdet så är det fortsatt viktigt att ha god beredskap. Havsplaneringen är en bra plattform för strategiska lokaliseringsfrågor vilket stödjer totalförsvarets verksamhet och strategisk försörjning. Allt eftersom havets ekosystem blivit friskare har hållbar turism blivit en av de viktigaste näringarna i länet. Besöksnäringen har ökat kraftigt och lokala arbetstillfällen har skapats. Blekinges kust- och skärgård, natur och kulturmiljöer och havsanknutet friluftsliv segling, ske och paddling, lockar många besökare. Med stöd av ekosystembaserad skeriförvaltning är skbestånden goda och stabila. Blekinge har en effektiv och fullt miljöanpassad ske otta. Fisket sker på skebeståndens överskott, där fångsterna inte medför att bestånden minskar eller att rekryteringen påverkas negativt. Fiskeredskapen har utvecklats så att ske kan ske utan att bottnarna skadas. De ökade bestånden och efterfrågan på nyttig närproducerad mat har medfört att det kustnära sket har ökat. Fiskenäringen är en naturlig och självklar del av de blekingska kust- och skärgårdssamhällena. Vattenbruket har utvecklats och odlingarna i Blekinge bidrar aktivt till den minskande övergödningen. Handeln i Östersjöområdet har fortsatt att öka och sjöfartens godsvolymer är nu mer än dubbelt så stora som Dessutom har närsjöfarten ökat med en intensiv tra k mellan svenska hamnar utmed hela kusten. Blekinges Planförslag 11 20

21 Intressekon ikter Anspråks- och kon iktmatris Inom havsområdet nns intressen med anspråk som delvis sammanfaller. Flera reella och potentiella, mer eller mindre allvarliga, kon iktpunkter har identi eras. På efterföljande sidor följer en kort sammanställning över möjliga intresse- och anspråkskon ikter i området, vilka sedan senare i kapitlet följs upp med ställningstaganden. I sammanställningen blir det med nödvändighet en viss upprepning då de olika intressena ställs mot varandra på två ställen, med utgångspunkt från respektive intresse. Förklaring Intressena och deras anspråk är i princip förenliga - inga ställningstagande krävs Viss kon ikt kan nnas mellan intressena och deras anspråk - ställningstaganden kan behövas Kon ikt nns mellan intressena och deras anspråk - ställningstaganden kan behövas Påtaglig kon ikt kan nnas mellan intressena och deras anspråk - ställningstaganden krävs Friluftsliv och besöksnäring Yrkes ske Kulturmiljö Friluftsliv och besöksnäring Yrkes ske Vattenbruk Utvinning och lagring av material Luft- och sjöfart Luft- och sjöfart Infrastruktur Försvar Försvar Energi Natur Kon ikts- och anspråksmatris. 12 Planförslag 21

22 Kulturmiljö Kulturmiljö - Friluftsliv och besöksnäring Begränsad intressekon ikt. Dykning skulle kunna påverka kulturmiljövärden och fornminnen. Kulturmiljö - Yrkes ske Kon ikt kan nnas genom bottentrålning eller andra skemetoder som påverkar havsbotten. Kulturmiljö - Vattenbruk Viss kon ikt kan nnas om anläggningar för vattenbruk etableras i områden med kulturmiljövärden. Kulturmiljö - Utvinning och lagring av material Viss kon ikt kan nnas om utvinning eller lagring av material genomförs i områden med kulturmiljövärden. Kulturmiljö - Luft- och sjöfart Begränsad intressekon ikt. Möjligen kan sjöfarten orsaka skador på kulturmiljövärden vid nödankring Kulturmiljö - Infrastruktur Viss kon ikt kan nnas då kulturmiljövärden kan skadas vid dragning av sjökabel eller ledningar på botten. Kulturmiljö - Försvar Viss kon ikt kan nnas vid aktiviteter som påverkar bottnar med kulturmiljövärden. Kulturmiljö - Energi Kon ikt kan nnas om man etablerar exempelvis vindkraftverk på platser med kulturmiljöer och fornminnen. Kulturmiljö - Natur Begränsad intressekon ikt. Kulturmiljöer i havet utgör ofta biotop för olika arter. Friluftsliv och besöksnäring Friluftsliv och besöksnäring - Yrkes ske Viss kon ikt kan nnas mellan fritids ske och yrkes ske. Friluftsliv och besöksnäring - Vattenbruk Viss kon ikt kan nnas beroende på placering då anläggning för vattenbruk kan vara både ytkrävande och störa visuella intryck. Friluftsliv och besöksnäring - Utvinning och lagring av material Begränsad intressekon ikt. Intressenas anspråk nns inte inom samma områden. Friluftsliv och besöksnäring - Luft- och sjöfart Viss kon ikt kan nnas genom buller- och avgaspåverkan från sjö- och ygtransporter och vid exempelvis oljeutsläpp vid olyckor. Friluftsliv och besöksnäring - Infrastruktur Begränsad intressekon ikt. Möjlig visuell påverkan vid eventuella sjökabeldragningars möte med land och övergång till luftledning Friluftsliv och besöksnäring - Försvar Begränsad intressekon ikt. Dock kan friluftslivet rimligen påverkas då övningar pågår. Friluftsliv och besöksnäring - Energi Kon ikt kan nnas då exempelvis en vindkraftspark till havs kan ses från långa avstånd. Friluftsliv och besöksnäring - Natur Begränsad intressekon ikt. Intensiv besöksnäring skulle dock kunna innebära påverkan på naturvärden. Yrkes ske Yrkes ske - Kulturmiljö Kon ikt kan nnas genom bottentrålning eller andra skemetoder som påverkar havsbotten. Yrkes ske - Friluftsliv och besöksnäring Viss kon ikt kan nnas mellan fritids ske och yrkes ske. Friluftsliv och besöksnäring - Kulturmiljö Begränsad intressekon ikt. Dykning skulle kunna påverka kulturmiljövärden och fornminnen. Yrkes ske - Vattenbruk Viss kon ikt kan nnas exempelvis till skodling genom förändringar i arvsmassan hos vild sk om odlad sk tar sig ut eller risk för spridning av sjukdomar. Planförslag 13 22

23 Yrkes ske - Utvinning och lagring av material Begränsad intressekon ikt. Yrkes ske - Luft- och sjöfart Viss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten som påverkar sket. Yrkes ske - Infrastruktur Viss kon ikt kan nnas om fasta installationer riskerar att påverkas av bottentrålning. Yrkes ske - Försvar Begränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverka i havsområdet. Yrkes ske - Energi Viss kon ikt kan nnas. En vindkraftspark tar plats och begränsar sket i viss mån samtidigt som dess fundament kan skapa gynnsamma förhållanden för sk och därmed yrkes sket. Yrkes ske - Natur Risk för kon ikt genom över ske och bifångster som kan rubba ekosystem i havet samt bottenpåverkan vid trålning. Vattenbruk Vattenbruk - Kulturmiljö Viss kon ikt kan nnas om anläggningar för vattenbruk etableras(förankras) i områden med kulturmiljövärden. Vattenbruk - Friluftsliv och besöksnäring Viss kon ikt kan nnas beroende på placering då anläggning för vattenbruk kan vara både ytkrävande och störa visuella intryck. Vattenbruk - Yrkes ske Viss kon ikt kan nnas exempelvis till skodling genom förändringar i arvsmassan hos vild sk om odlad sk tar sig ut eller risk för spridning av sjukdomar. Vattenbruk - Utvinning och lagring av material Begränsad intressekon ikt. Vattenbruk - Luft- och sjöfart Viss kon ikt kan nnas. Framförallt kopplat till riskerna med sjöfart, exempelvis utsläpp. Vattenbruk - Infrastruktur Begränsad intressekon ikt. Möjligen kan kon ikt uppstå vid sjökabelläggning och service av be ntliga ledningar om anläggningar nns i samma område. Vattenbruk - Försvar Viss kon ikt kan nnas för anläggningar lokaliserade i närheten av övningsområden. Vattenbruk - Energi Begränsad intressekon ikt. Möjligheter till synergieffekt genom exempelvis kombination av vattenbruk och vindkraftspark. Vattenbruk - Natur Risk för kon ikt med tanke på näringsläckage från skodlingar eller genom förändringar i arvsmassan hos vild sk om odlad sk tar sig ut. Odling av alger och musslor kan ha gynnsam effekt på naturen. Utvinning och lagring av material Utvinning och lagring av material - Kulturmiljö Viss kon ikt kan nnas om utvinning eller lagring av material genomförs i områden med kulturmiljövärden. Utvinning och lagring av material - Friluftsliv och besöksnäring Begränsad intressekon ikt. Intressenas anspråk nns inte inom samma områden. Utvinning och lagring av material - Yrkes ske Begränsad intressekon ikt. Utvinning och lagring av material - Vattenbruk Begränsad intressekon ikt. Utvinning och lagring av material - Luft- och sjöfart Begränsad intressekon ikt. Utvinning och lagring av material - Infrastruktur Viss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatser sammanfaller med placering av infrastruktur. Utvinning och lagring av material - Försvar Viss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatser sammanfaller med speci ka övningsplatser. Utvinning och lagring av material - Energi Viss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatser sammanfaller med område för energi. Utvinning och lagring av material - Natur Risk för kon ikt då såväl utvinning som lagring av material kan påverkar havsmiljön på både kort och lång sikt. 14 Planförslag 23

24 Luft- och sjöfart Luft- och sjöfart - Kulturmiljö Begränsad intressekon ikt. Möjligen kan sjöfarten orsaka skador på kulturmiljövärden vid nödankring. Luft- och sjöfart - Friluftsliv och besöksnäring Viss kon ikt kan nnas genom buller- och avgaspåverkan från sjö- och ygtransporter och vid exempelvis oljeutsläpp vid olyckor. Luft- och sjöfart - Yrkes ske Viss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten som påverkar sket. Luft- och sjöfart - Vattenbruk Viss kon ikt kan nnas. Framförallt kopplat till riskerna med sjöfart, exempelvis utsläpp. Luft- och sjöfart - Utvinning och lagring av material Begränsad intressekon ikt. Luft- och sjöfart - Infrastruktur Viss kon ikt kan nnas rörande fasta installationer på botten vid behov av nödankring. Luft- och sjöfart - Försvar Begränsad intressekon ikt. Luft- och sjöfart - Energi Viss kon ikt kan nnas för mellan anläggning för energiproduktion och luft- och sjöfart men regler för höjd och för hindermarkering styr utbyggnad. Luft- och sjöfart - Natur Viss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten som påverkar naturmiljöer. Infrastruktur Infrastruktur - Kulturmiljö Viss kon ikt kan nnas då kulturmiljövärden kan skadas vid dragning av sjökabel eller ledningar på botten. Infrastruktur - Friluftsliv och besöksnäring Begränsad intressekon ikt. Möjlig visuell påverkan vid sjökabelns möte med land och övergång till luftledning Infrastruktur - Yrkes ske Viss kon ikt kan nnas om fasta installationer riskerar att påverkas av bottentrålning. Infrastruktur - Vattenbruk Begränsad intressekon ikt. Möjligen kan kon ikt uppstå vid sjökabelläggning och service av be ntliga ledningar om anläggningar nns i samma område. Infrastruktur - Utvinning och lagring av material Viss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatser sammanfaller med placering av infrastruktur. Infrastruktur - Luft- och sjöfart Viss kon ikt kan nnas rörande fasta installationer på botten vid behov av nödankring. Infrastruktur - Försvar Viss kon ikt kan nnas om sjökablars och ledningars lokalisering sammanfaller med speci ka övningsplatser. Infrastruktur - Energi Begränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverka i havsområdet. Anläggningar för energiutvinning kräver anslutning till sjökabel. Infrastruktur - Natur Viss kon ikt kan nnas då miljövärden kan skadas vid dragning av sjökablar på botten. Försvar Försvar - Kulturmiljö Viss kon ikt kan nnas vid aktiviteter som påverkar bottnar med kulturmiljövärden. Försvar - Friluftsliv och besöksnäring Begränsad intressekon ikt. Dock kan friluftslivet rimligen påverkas då övningar pågår. Försvar - Yrkes ske Begränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverka i havsområdet. Försvar - Vattenbruk Viss kon ikt kan nnas för anläggningar lokaliserade i närheten av övningsområden. Försvar - Utvinning och lagring av material Viss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatser sammanfaller med speci ka övningsplatser. Planförslag 15 24

25 Försvar - Luft- och sjöfart Begränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverka i havsområdet. Försvar - Infrastruktur Viss kon ikt kan nnas om sjökablars och ledningars lokalisering sammanfaller med speci ka övningsplatser. Försvar - Energi Påtaglig kon ikt kan nnas då exempelvis vindkraftsanläggningar kan störa övningsförutsättningar, signalspaning eller radar. Energi - Försvar Påtaglig kon ikt kan nnas då exempelvis vindkraftsanläggningar kan störa övningsförutsättningar, signalspaning eller radar. Energi - Natur Viss kon ikt kan nnas vid etablering av anläggning för energiutvinning i områden med naturvärden. Fundament kan dock skapa goda förhållanden för växt och djurliv i havet. Vindkraftverk kan innebära risk för påverkan på fågellivet. Natur Försvar - Natur Viss kon ikt kan nnas genom övningar, skjutning och detonationer i områden med naturvärden. Energi Energi - Kulturmiljö Viss kon ikt kan nnas om man etablerar exempelvis vindkraftverk på platser med kulturmiljöer och fornminnen. Energi - Friluftsliv och besöksnäring Viss kon ikt kan nnas då exempelvis en vindkraftspark till havs kan ses från långa avstånd. Energi - Yrkes ske Viss kon ikt kan nnas. En vindkraftspark tar plats och begränsar sket i viss mån samtidigt som dess fundament kan skapa gynnsamma förhållanden för sk och därmed yrkes sket. Energi - Vattenbruk Begränsad intressekon ikt. Möjligheter till synergieffekt genom exempelvis kombination av vattenbruk och vindkraftspark. Energi - Utvinning och lagring av material Viss kon ikt kan nnas om utvinnings- eller lagringsplatser sammanfaller med område för energi. Energi - Luft- och sjöfart Viss kon ikt kan nnas för mellan anläggning för energiproduktion och luft- och sjöfart men regler för höjd och för hindermarkering styr utbyggnad. Energi - Infrastruktur Begränsad intressekon ikt. Intressena bedöms kunna samverka i havsområdet. Anläggningar för energiutvinning kräver anslutning till sjökabel. Natur - Kulturmiljö Begränsad intressekon ikt. Kulturmiljöer i havet utgör ofta biotop för olika arter. Natur - Friluftsliv och besöksnäring Begränsad intressekon ikt. Intensiv besöksnäring skulle dock kunna innebära påverkan på naturvärden. Natur - Yrkes ske Risk för kon ikt genom över ske och bifångster som kan rubba ekosystem i havet samt bottenpåverkan vid trålning. Natur - Vattenbruk Risk för kon ikt med tanke på näringsläckage från skodlingar eller genom förändringar i arvsmassan hos vild sk om odlad sk tar sig ut. Odling av alger och musslor kan ha gynnsam effekt på naturen. Natur - Utvinning och lagring av material Risk för kon ikt då såväl utvinning som lagring av material kan påverkar havsmiljön på både kort och lång sikt. Natur - Luft- och sjöfart Viss kon ikt kan nnas - risk för utsläpp från sjöfarten som påverkar naturmiljöer. Natur - Infrastruktur Viss kon ikt kan nnas då miljövärden kan skadas vid dragning av sjökablar på botten. Natur - Försvar Kon ikt kan nnas genom övningar, skjutning och detonationer i områden med naturvärden. Natur - Energi Viss kon ikt kan nnas vid etablering av anläggning för energiutvinning i områden med naturvärden. Fundament kan dock skapa goda förhållanden för växt och djurliv i havet. Vindkraftverk kan innebära risk för påverkan på fågellivet. 16 Planförslag 25

26 26

27 18 Planförslag 27

28 Områdesvisa ställningstaganden I stora delar av planområdet och i de esta delområden som redovisas nedan, nns intresseanspråk för både försvar och sjöfart representerade. Dessa intressen och deras anspråk ska alltid beaktas. Flera av områdena rymmer även utpekade naturvärden som konkurerande intressen ska beakta så att inte påtaglig skada uppstår. För respektive utpekat område av riksintresse för naturvården, Natura 2000, naturreservat med era, nns beskrivningar i kapitlet Planeringsförutsättningar där aktuella värden och hur dessa ska beaktas beskrivs närmare. Ofta handlar det om att värna bottenlevande djur- och växtliv som kan hotas av framför allt fysisk åverkan på botten eller igenslamning. Även det rika fågellivet är utpekat som naturvärde i vissa områden och behöver skyddas. 1a. Taggen Huvudanvändning energiutvinning: Inom området har energiintresset prioritet. Hänsyn ska tas till utpekade naturvärden i området och användningar anpassas eller begränsas för minimerad negativ påverkan. Fasta installationer som hindrar utbyggnad av anläggningar för energiproduktion bör ej tillåtas. 1b. Trolleboda Huvudanvändning energiutvinning: Inom området har energiintresset prioritet. I området nns även riksintresseanspråk för sjöfart. Vid en utbyggnad av anläggning för energiutvinning i området kan farleden behöva läggas om i ny sträckning utanför området. Fasta installationer som hindrar utbyggnad av anläggningar för energiproduktion bör ej tillåtas. 2a. Sölvesborgsviken Huvudanvändning natur: Inom området har bevarande av naturvärden prioritet. I området ska även riksintresseanspråk för sjöfart - farled, värnas. Annan användning kan tillåtas om denna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden. Området berörs av riksintresse för naturvård och har pekats ut som värdetrakt i marin miljö. 2b. Taggen öst Huvudanvändning natur: Inom området har bevarande av naturvärden prioritet. I området ska även riksintresseanspråk för sjöfart - farled, värnas. Annan användning kan tillåtas om denna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden. Området har pekats ut som värdetrakt i marin miljö. I området nns även riksintresseanspråk för försvar. 2c. Pukaviksbukten Huvudanvändning natur: Inom området har bevarande av naturvärden prioritet. I området ska även riksintresseanspråk för sjöfart - farled, värnas. Annan användning kan tillåtas om denna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden. Området berörs av riksintresse för naturvård, Natura 2000, fredningsområde för sk och har pekats ut som värdetrakt i marin miljö. I området nns även riksintresseanspråk för yrkes ske. Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret; stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än 20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet. 2d. Gåsfeten Huvudanvändning natur: Inom området har bevarande av naturvärden prioritet. Annan användning kan tillåtas om denna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden. Området berörs av riksintresse för naturvård och naturreservat samt planerat nytt naturreservat. I området nns även riksintresseanspråk för försvar. Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret; stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än 20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet. 2e. Utklippan-Östkusten Huvudanvändning natur: Inom området har bevarande av naturvärden prioritet. Annan användning kan tillåtas om denna inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden. Området berörs av riksintresse för naturvård, Natura 2000, naturreservat och särskilt värdefulla kustområden och marina miljöer som pekas ut som Marine Protected Areas, HELCOM MPA. I området nns även riksintresseanspråk för sjöfart, yrkes ske och försvar. 3a. Öst Taggen Huvudanvändning försvar och sjöfart: Försvar och sjöfart bedöms kunna samexistera. Hänsyn ska tas till naturvärden i området och användningar anpassas eller begränsas för minimerad negativ påverkan. Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet bör inte tillåtas. Vid en utrymmeskonkurrens har försvarsintresset företräde. Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret; stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än 20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet. Planförslag 19 28

29 Lagring av material, såsom rena muddermassor, kan prövas i området om åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. 3b. Söder Gåsfeten Huvudanvändning försvar och sjöfart: Försvar och sjöfarten bedöms kunna samexistera. Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet bör inte tillåtas. Vid en utrymmeskonkurrens har försvarsintresset företräde. Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret; stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än 20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet. Lagring av material, såsom rena muddermassor, kan prövas i området om åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. 3c. Östkusten Huvudanvändning försvar och sjöfart: Försvar och sjöfart bedöms kunna samexistera. Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet bör inte tillåtas. Utpekat riksintresse för energi avvägs bort då intresset bedömts oförenligt med sjöfarten. Vid en utrymmeskonkurrens har försvarsintresset företräde. Lagring av material, såsom rena muddermassor, kan prövas i området om åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. 4a. Lister-Hanö Huvudanvändning försvar, yrkes ske och sjöfart: Försvar, sjöfart och yrkes ske bedöms kunna samexistera. Hänsyn ska tas till utpekade naturvärden i området och användningar anpassas eller begränsas för minimerad negativ påverkan Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet bör inte tillåtas. Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret; stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än 20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet. Lagring av material, såsom rena muddermassor, kan prövas i området om åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. 4b. Södra utsjöområdet Huvudanvändning försvar, yrkes ske och sjöfart: Försvar, sjöfart och yrkes ske bedöms kunna samexistera. Fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet bör inte tillåtas. Området berörs av riksintresseanspråk för försvaret; stoppområde för höga objekt. Fasta installationer högre än 20 meter över havet tillåts inte inom stoppområdet. Lagring av material, såsom rena muddermassor, kan prövas i området om åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. 4c. Klippbanken Huvudanvändning utvinning av material: Vid Klippbanken, söder om Utklippan, har SGU pekat ut ett område som kan vara möjligt för utvinning av sand och grus. Utvinning bedöms kunna samexistera med andra användningar som yrkes ske, sjöfart och försvar. Utvinning av material för strandfodring som erosionsåtgärd kan efter prövning få genomföras om åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. 5a. Hanöbanken väst Huvudanvändning försvar och energiutvinning: I området nns utrymmeskonkurrens mellan energiutvinning, försvar och sjöfart. Utgångspunkten är att så långt möjligt pröva förutsättningarna för samexistens mellan försvar och anläggning för energiutvinning genom gemensamt acceptabla lösningar för att tillgodose intressenas behov av havsområdet. Dock är det staten som vid en eventuell prövning av produktionsanläggning för energi, avgör om samexistens är möjlig. Helikopter. Foto: Mikael Svensson Oavsett användning ska hänsyn ska tas till utpekade naturvärden i området och användningar anpassas eller 20 Planförslag 29

30 begränsas för minimerad negativ påverkan. Vid en utbyggnad av anläggning för energiutvinning i området kan farleden behöva läggas om i ny sträckning utanför området. 5b. Hanöbanken öst Huvudanvändning försvar, energiutvinning och yrkes ske: I området nns utrymmeskonkurrens mellan energiutvinning, försvar, sjöfart och yrkes ske. Utgångspunkten är att så långt möjligt pröva förutsättningarna för samexistens mellan försvar och anläggning för energiutvinning genom gemensamt acceptabla lösningar för att tillgodose intressenas behov av havsområdet. Dock är det staten som vid en eventuell prövning av produktionsanläggning för energi avgör om samexistens är möjlig. Vid en utbyggnad av anläggning för energiutvinning i området kan farleden behöva läggas om i ny sträckning utanför området. 6. Kustzonen Hänsynsområde kustvärden: Från denna gräns till planområdets inre gräns nns områden utpekade som riksintresse för friluftsliv, kulturmiljövård och högexploaterad kust. Användningar ska visa hänsyn till dessa värden. Övrigt Vattenbruk och fast infrastruktur kan medges inom hela havsområdet under sådana förutsättningar att åtgärden inte medför påtaglig skada på områdets huvudanvändningar eller natur- och kulturvärden. hållbar sjöfart god tillgänglighet utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet ett yrkes ske som är hållbart försvar och säkerhet Den statliga havsplanen ska även skapa beredskap för: eventuell framtida utvinning av mineraler koldioxidlagring i berggrund under havsbotten samt framtida etablering av hållbart vattenbruk med minimerad negativ miljöpåverkan. Kulturvärden Blekinge är ett landskap med starka traditioner kopplat till hav, kust- och skärgård. Det öppna havsområdet rymmer betydande kulturvärden t ex sjunkna stenåldersboplatser och skeppsvrak. Kunskapen om dessa kulturvärden är starkt begränsad. En ökad kunskap om kulturvärden i havet kan bidra till en förstärkt lokal och regional identitet och till besöksnäring. Mål Målet är att havsplaneringen ska bidra till att uppmärksamma, öka kunskapen om, värna och bevara viktiga marina kulturvärden och miljöer. Tematiska ställningstaganden Utöver ovanstående områdesvisa ställningstaganden nns mer övergripande planeringsmål och mål och strategier kopplade till tematiskt avgränsade områden. Nedan följer en redogörelse för dessa mål och strategier. Övergripande planeringsmål Planeringsmålen för den kommungemensamma havsplanen utgår från och ansluter till den statliga havsplaneringens mål. Den övergripande statliga målsättningen är att: skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbar tillväxt Planeringsmålen i den statliga havsplanen är även att skapa förutsättningar för: regional utveckling marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster Strategi Inventeringar och planeringsunderlag tas fram för att kunna värdera, analysera och peka ut de områden och lämningar som behöver skydd. Kunskapen om kulturvärden i havet ökar och görs tillgänglig. Områden och objekt med höga kulturhistoriska värden värnas i avvägningen mot andra anspråk. Områdena och objekt med höga kulturhistoriska värden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Friluftsliv och besöksnäring Blekinges identitet är starkt kopplad till havet. Dess relation till kusten och skärgården är en viktig del i Blekinges identitet och det som gör landskapet attraktivt för boende, arbete, friluftsliv och besöksnäring. Det är viktigt att planeringen skapar förutsättningar för Planförslag 21 30

31 friluftsliv och havsanknutna näringar. Rekreation och friluftsliv har stor betydelse för människors livskvalitet och hälsa. Mål Målet är att havet ska planeras för god tillgänglighet, attraktivitet och att förutsättningarna för utveckling av friluftsliv och besöksnäring gynnas. Planeringen ska ta hänsyn till landskapsbilden och bidra till att bevara viktiga natur- och kulturvärden. Strategi En hållbar utveckling av den havsbaserade besöksnäringen ska stimuleras. Värdet av de ekosystemtjänster som bidrar till områdets attraktivitet ska värnas och maximeras. Områden för friluftsliv och besöksnäring ska värnas i avvägningen mot andra anspråk. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kultur- och naturmiljön. Yrkes ske Yrkes sket har en lång tradition i Blekinge. Det är viktigt att det nns goda förutsättningar för ett livskraftigt ske med lokal anknytning. Havsplanen ska ge förutsättningar för ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat ske inom ramen för en ekosystembaserad förvaltning. Mål Målet är att skapa förutsättningar för god havsmiljö, hållbar tillväxt och ett hållbart yrkes ske. Strategi En hållbar utveckling av yrkes sket, inte minst lokalt, och en god havsmiljö ska stimuleras. Fisket ska vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbart. Värdet av de ekosystemtjänster som bidrar till sket ska värnas och maximeras. Ett långsiktigt hållbart nyttjande är en grundförutsättning för att yrkes sket ska kunna utvecklas. Verksamhetsutövare behöver involveras i planering och tillståndsprocesser. Yrkes skarnas intresseorganisationer ska involveras tidigt i samrådsprocesser kring tillstånds- och lovprövningar. Samförvaltning (samarbete mellan ske, forskning, naturvård, kommuner) bör eftersträvas. Inom utpekade områden ska yrkes sket prioriteras framför andra anspråk. Samverkan mellan ske och naturskydd ska värnas. Vattenbruk Vattenbruk omfattar odlingar av bland annat sk, musslor och alger. Näringen är idag inte omfattande i Blekinge, men har potential att växa i kust- och havsområdet och kan därmed främja regional utveckling. Det är särskilt intressant med vattenbruk som även bidrar till förbättrad havsmiljö genom till exempel näringsupptag för att minska problemen kring övergödning. Blåmusslor och alger är lämpliga arter i detta sammanhang. Mål Målet är att etablera och utveckla ett bärkraftigt blandat vattenbruk med kringnäringar som inte skadar den marina miljön. Lämpliga platser för vattenbruk ska identi eras och kartläggas. Platser med minimal negativ omgivningspåverkan ska väljas. Strategi Värdet av de ekosystemtjänster som bidrar till vattenbruk ska värnas och maximeras. Ett långsiktigt hållbart nyttjande är en grundförutsättning för att vattenbruket ska kunna utvecklas. Fiskebåt. 22 Planförslag 31

32 Involvera verksamhetsutövarna i planeringsprocessen och underlätta så att tillståndsprocesser blir så enkla som möjligt för dem att hantera. Vattenbrukares intresseorganisationer ska involveras tidigt i samrådsprocesser kring tillstånds- och lovprövningar. Samförvaltning (samarbete mellan vattenbruk, forskning, naturvård, kommuner) ska eftersträvas. Samverkan mellan vattenbruk och naturskydd ska värnas. Utvinning och lagring av material I Blekinge nns endast en plats, Klippbanken utanför Utklippan, med förutsättningar för sand- och grusutvinning. När det gäller lagring av material kan behov av dumpningsplatser för rena muddermassor uppstå vid underhållsmuddring eller utökning av Blekinges hamnar och farleder. Mål Målet är att inom ramen för en god havsmiljö och hållbar tillväxt kunna möjliggöra utvinning och lagring av material. Strategi Där utvinning av material sker ska alla mått vidtas för att minimera negativ påverkan på natur- och kulturvärden. Utvinning och lagring av material kan komma att prövas inom planområdet. Natur- och kulturvärden ska värnas. Lagring av material kan endast tillåtas på sådana platser och under sådana förutsättningar att påtaglig negativ påverkan på natur- och kulturvärden ej uppstår. Platser ska pekas ut där det bedöms möjligt att pröva lämpligheten av dumpning av muddermassor. Luft- och sjöfart Sjöfarten svarar för den övervägande delen av transporterna i den svenska utrikeshandeln och är av stor betydelse även för Blekinges näringsliv och utveckling. Sjöfarten kommer att öka volymmässigt och sannolikt även dess ytanspråk. Den har också en viktig roll i att avlasta be ntlig landinfrastruktur från tunga transporter. Mål Målet är att skapa förutsättningar för god tillgänglighet och effektiva transporter samt främja den breda allmänhetens tillträde till havet. Sjöfarten ska vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Sjöfarten ska ges tillräckligt utrymme för att kunna växa, samtidigt som planeringen ska bidrar till ökad sjösäkerhet för att minska riskerna för olyckor, utsläpp och andra störningar. Strategi Be ntliga farleder och framkomligheten på dem ska prioriteras där de konkurrerar med andra anspråk. Utpekade farleder ska vara tillgängliga och effektiva för sjöfart. Farlederna får inte begränsas av fasta anläggningar. Kommunen ska säkerställa att det nns en beredskap att hantera risker och störningar kopplade till sjöfarten. Sjöfartens behov ska prioriteras i de strategiska lägena för att säkerställa frakthamnarnas möjligheter och persontra kens utveckling. De be ntliga och väletablerade större hamnarna ska värnas, deras funktion främjas och de ska ges förutsättningar att utvecklas. Infrastruktur Behovet av fasta anläggningar för energiöverföring och kommunikation mellan Sverige och andra länder ökar. Merparten av denna kommunikation mot andra länder sker genom havsbaserade kablar. Swe-Pol Link, en havsbaserad kabel för kraftöverföring mellan Sverige och Polen, landar i Karlshamn. Mål Målet är att skapa förutsättningar för infrastruktur för elektronisk kommunikation och energiöverföring i form av sjökablar. Strategi Infrastrukturanläggningar ska endast förläggas till sådana platser där negativ påverkan på natur- och kulturvärden minimeras. Infrastrukturanläggningar kan komma att prövas inom planområdet. Natur- och kulturvärden ska värnas. Försvar Blekinge är, med både yg ottilj och marinbas i länet, av stor betydelse för Sveriges försvar. Större delen av havet utanför Blekingekusten är värdefullt som sjöövningsområde. Förmågan till väpnad strid är Planförslag 23 32

33 grundläggande för Försvarsmaktens verksamhet. För att upprätthålla och utveckla förmågan till väpnad strid nns marina övningsområden och skjutfält runt Sveriges kust. Mål Målet är att totalförsvaret, såväl dess militära som civila del, ska ges förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Försvaret ska kunna genomföra övningar under olika förhållanden samt annan verksamhet av betydelse för den militära försvarsverksamheten, såsom signalspaning. Förutsättningar ska ges för att tillgodose behovet av strategisk försörjning av Sverige i fred, kris och krig. Strategi Ta hänsyn till utpekade riksintressen och respektera Försvarsmaktens behov av sjöövnings- och in uensområden. Involvera Försvarsmakten och MSB i planeringsprocesser som berör havet och ha tidig och löpande dialog när områdesförslag för fasta installationer tas fram. Verka för goda förutsättningar för Försvarsmaktens verksamhet, med beaktade av att hänsyn behöver tas i områden med höga natur- och kulturvärden. Energi Havsområdet utanför Blekinge har goda förutsättningar för vindkraft. Havsbaserad vindkraft kommer sannolikt utgöra ett allt viktigare tillskott till energiförsörjningen i framtiden. Mål Målet är att skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och produktion av förnybar energi i havet. Planeringen ska bidra till att skapa förutsättningar för Sveriges framtida behov av utvinning av förnybar energi samt peka på ytterligare utvecklingsmöjligheter för energiutvinning. Strategi Förutsättningarna för etablering och utveckling av havsbaserade energianläggningar ska värnas. Prövning av vindkraft ska innefatta analys av anläggningens visuella påverkan. Endast energiproduktion som inte har en påtaglig negativ påverkan på bottenmiljön är lämplig att pröva. Samverkan med sjöfart, försvar och yrkes ske är central vi etablering av anläggningar för utvinning av förnybar energi. Natur Blekinges havsområde rymmer stora naturvärden och artrika marina miljöer. Naturvärdena är grunden för all marin utveckling. Havets botten, vattenpelare och ytan är spridningsvägar samt ytt- och vandringsstråk för fågel, sk och andra djurarter. Mål Fungerande ekosystem är nödvändiga för en god havsmiljö. Målet är att skapa förutsättningar för marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster. Havsplaneringen ska bidra till att god miljöstatus uppnås och upprätthålls i havet. Strategi Områden med höga och viktiga naturvärden ska särskilt framhållas vid avvägningar. De marina miljöerna ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt för att ge goda möjligheter för utveckling av ekosystemtjänster. Marina installationer ska utformas för att främja goda livsmiljöer för djur och växter. Detta ska beaktas vid t ex anläggning av fundament, dumpning av muddermassor och liknande. Det ska nnas beredskap för annan havsbaserad elproduktion från förnybara källor och ges förutsättningar för test av ny teknik på området. Planeringen ska möjliggöra synergier mellan havsbaserad energiproduktion och annan verksamhet, till exempel vattenbruk. 24 Planförslag 33

34 Konsekvenser Läsanvisning I följande avsnitt kommer konsekvenserna av den regionala havsplanen att diskuteras och i den mån det är möjligt bedömas. Strukturen följer planhandlingens avseende utvalda intresseområden. De utvalda intresseområdena är: Kulturmiljö Friluftsliv och besöksnäring Yrkes ske Vattenbruk Utvinning och lagring av material Luft- och Sjöfart Infrastruktur Försvar Energi Natur Under varje intresseområde följer först en sammanfattning av planens inriktning och förutsättningarna för respektive område. Därefter diskuteras planens miljökonsekvenser för intresseområdet tillsammans med planens bedömda påverkan på intresseområdet. Sedan redovisas de eventuella skyddade områden som är kopplade till det aktuella intresset. Sist följer en redogörelse av de i planen utpekade områden som har det aktuella intresseområdet som huvudanvändning. Vissa av de utpekade områdena har era intressen som huvudanvändningar. Avgränsning Avgränsning i tid Konskevensbeskrivningen nedan avgränsas i tid till planförslagets tidshorisont, som tar sikte på år 2050 med år 2030 som referensår. Avgränsning i sak Konsekvensbeskrivningen avgränsas i sak till de temaområden och de sakfrågor som planförslaget redovisar ställningstaganden, mål och strategier till samt de miljöaspekter som dessa bedöms påverka. Geogra sk avgränsning Konsekvensbeskrivningen nedan avgränsas geogra skt till det område som utgör plangräns. För vissa miljöaspekter sträcker sig konsekvensbedömningen ut över plangränsen då påverkan på intresset sträcker sig utanför planområdet. Samråd med länsstyrelsen Samråd om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning har genomförts med länsstyrelsen i tidigt skede. Länsstyrelsens yttrande delgavs projektgruppen i juni Sammanfattning Syftet med denna kommungemensamma havsplan är att ange kommunernas viljeinriktning för vattenanvändningen inom planområdet och öka förutsägbarheten för de aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplanen ska: Samspela med den statliga planeringen Göra avvägning mellan olika intressen Ge rumsliga förutsättningar för nyttjande och bevarande Planförslagets intentioner är att begränsa kon ikter och skapa förutsättningar för samnyttjande av vattenområdet. Nedan sammanfattas planens påverkan på de intresseområden som behandlas i planen samt miljökonsekvenserna för respektive intresse. Kulturmiljö I planen har ett mål satts upp om att havsplaneringen ska bidra till att uppmärksamma, öka kunskapen om, värna och bevara viktiga marina kulturvärden och miljöer. Detta ska bland annat göras genom att inventeringar och planeringsunderlag tas fram för att kunna peka ut områden och lämningar som behöver skydd. Detta mål kan bidra till en positiv påverkan på miljön. Friluftsliv och besöksnäring Ett mer intensivt nyttjande för turism och rekreation kan ge negativa miljökonsekvenser på växt- och djurliv samt på vattenmiljön till följd av ökat slitage. Det kan även innebära utsläpp och buller från båtar, slitage från människor, nedskräpning med mera. En ökad satsning på friluftslivet kan Konsekvenser 25 34

35 å andra sidan gynna miljön eftersom friluftslivet generellt attraheras av platser där naturen är mindre påverkad. Yrkes ske Havsplanen syftar till att ge förutsättningar för ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat ske. Över ske och bifångst kan leda till stora negativa konsekvenser för naturens ekosystem. Fisket som resurs och ekosystemtjänst skulle då äventyras. Vattenbruk Vattenbruk har potential att växa inom planområdet och målet är att etablera och utveckla ett bärkraftigt blandat vattenbruk med kringnäringar som inte skadar den marina miljön. Fiskodlingar i havet kan läcka ut näringsämnen och läkemedelsrester till närområdet, dessutom nns det risk för spridning av sjukdomar och förändrad arvsmassa hos vild sk. Odling av musslor och alger kan dock ha en gynnsam effekt på naturen. Utvinning och lagring av material Inom planområdet nns enligt SGU:s kartläggning potential för uttag av sand. Sand- och grusuttag kan leda till fysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust, minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverka ström- och bottenförhållanden. I planförslaget anges att det nns ett behov av att utreda möjliga platser där en prövning om dumpning av muddermassor kan göras. Konsekvenser av deponering av muddermassor är att botten oran och -faunan påverkas negativt. Påverkan av den lokala miljön kan ske genom att förorening i sedimenten sprids. Det kan även ske genom att näringsämnen från sedimenten sprids. När sediment deponeras sker även en grumling i vattnet vilken kan ha en negativ påverkan på den lokala miljön. Luft- och sjöfart I föreliggande plan har ett mål satts upp om att skapa förutsättningar för god tillgänglighet och effektiva transporter samt främja den breda allmänhetens tillgång till havet. En konsekvens av sjöfarten växer är att det leder till er utsläpp av miljöfarliga ämnen och avgaser. Risken för stora olyckor kopplade till sjöfart ökar också i och med att sjöfarten växer, och därmed också risken för stora oljeutsläpp. Det nns även risk för negativa miljökonsekvenser till följd av att behovet av muddring kommer att öka då detta är en förutsättning för sjöfartens verksamhet. Planen kan emellertid också inverka positivt på miljön till följd av att mål har satts upp om att sjöfarten ska växa samtidigt som planeringen ska bidra till sjösäkerhet för att minska risken för olyckor, utsläpp och andra störningar. Infrastruktur I planförslaget har ett mål satts upp om att skapa förutsättningar för infrastruktur för elektronisk kommunikation och energidistribution i form av sjökablar och radiosystem. Detta kan innebära vissa negativa konsekvenser på miljön till följd av planförslaget på grund av att exploateringen kan leda till att lokal botten ora- och fauna påverkas negativt. I planförslaget poängteras dock att natur- och kulturvärden ska värnas i samband med att infrastrukturanläggningar prövas inom planområdet. Detta kan istället leda till en mindre negativ påverkan på miljön då kablar istället förläggs i mindre känsliga områden. Försvar I planförslaget pekas områden ut där huvudanvändning försvar ingår. Annan användning ska visa hänsyn till angiven huvudanvändning vilket kan inverka positivt för försvarsintresset inom ramen för havsplanen. Försvarsintresset behöver dock samexistera med andra intressen. Det kan leda till utrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellan energiutvinning och försvar där statens framtida prövning av produktionsanläggningar för energi avgör huvudanvändning. Flera områden ger dock goda möjligheter att samexistera under vissa förutsättningar. Försvar och sjöfart kan samexistera under förutsättning att fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet inte tillåts. Försvarssektorn kan påverka yrkes ske och friluftsliv, främst genom att övningsområden inte är tillgängliga under pågående övning, eller genom störande buller. Försvarsmaktens verksamhet påverkar naturmiljön på era sätt, t.ex. genom motorbuller eller sonar som kan störa tumlare eller genom detonationer i områden med naturvärden. Försvarsmaktens verksamhet kan även ha delvis positiv inverkan på miljön i och med att allmänheten inte ges tillgång till vissa områden som är kopplade till försvaret. Energi Ett av målen i havsplanen är att skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och produktion av förnybar energi. Botten ora och -fauna kan påverkas negativt av ökad etablering av energianläggningar. Påverkan på miljön vid en ökad etablering av havsbaserad energiproduktion sker 26 Konsekvenser 35

36 bland annat genom undervattensbuller, grumling och visuell påverkan på landskapsbilden. Påverkan bedöms dock inte bli betydande då det i planen endast är vindkraft som inte har negativ betydande miljöpåverkan på bottenmiljön som ansetts lämplig att pröva. Den förnyelsebara elen innebär dessutom positiva konsekvenser för miljön avseende bland annat resursförbrukning och ligger i linje med nationella och regionala miljömål. Natur I länets kustområde nns stora naturvärden både på land och till havs. Viktiga områden behöver skyddas för att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ett omgivande exploateringstryck. Över ske och bifångster kan leda till rubbade ekosystem vilket ger en negativ påverkan på naturvärdena. Fiskodlingar i havet kan leda till negativa konsekvenser för naturvärdena. Odling av musslor och alger kan dock ha en gynnsam effekt på naturen. Uttag av sand och grus i vatten kan leda till negativa konsekvenser för naturvärden kopplade till havet. Dumpning av muddermassor riskerar att orsaka skador på bottnar, djur och växtliv. Med en ökande sjöfart blir risken för olyckor större och därmed också faran för negativa effekter för miljön. Infrastruktur i havet ger en påverkan på bottenmiljön, både vid anläggandet och vid underhåll och reparationer. Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändrad bottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter. Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljön på era sätt. Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar den lokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling. Under anläggningsfasen kan det förekomma höga ljud, grumling och sedimentspridning. Fundamenten kan dock ge en positiv effekt för växt och djurliv där det bildas konstgjorda rev. Om miljöbedömning Enligt 4 kap Plan- och bygglagen (PBL) och 6 kap Miljöbalken (MB) ska kommuner genomföra en miljöbedömning för alla planer och planprogram som kan medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning av planer och program är en process som innehåller ett antal olika moment som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan 6 kap. MB. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. En MKB är den skriftliga redogörelse som en miljöbedömning mynnar ut i. Syftet med en MKB är att identi era och beskriva en plans väsentliga effekter och konsekvenser på människors hälsa och miljö samt på hushållningen med fysisk miljö och naturresurser. Den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra ska identi eras, beskrivas och bedömas. Nollalternativ Enligt miljöbalkens kapitel 6 12 ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geogra ska räckvidd identi eras, beskrivas och bedömas. Nollalternativet är enligt miljöbalkens kapitel 6 en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Nollalternativet, om den interkommunala havsplanen inte antas, innebär att den havsrelaterade samhällsutvecklingen sker utan riktlinjer kopplade till översiktsplanering. På land nns sedan tidigare styrdokument för markanvändning, men för havet saknas sådana i stor utsträckning. Nollalternativet ställer dock högre krav på ställningstaganden och andra kommunala dokument som har betydelse för den fysiska planeringen om utvecklingen ska ske utan en havsplan. Det kommer, med nollalternativet, att saknas politiskt förankrade strategier och riktlinjer för förvaltning och skydd av natur- och kulturmiljövärden i havet som helhet. När det gäller annan användning av havet, för näringsliv, rekreation, transporter och energiutvinning nns med nollalternativet inga ställningstaganden alls. Det nns därmed en stor risk för en okontrollerad utveckling och kon ikter mellan motstående intressen och värden. Sammantaget nns en risk att stora värden för boende, näringsliv, besökare, natur och kulturmiljö förloras genom nollalternativet. Konsekvenser av planförslaget Kulturmiljö I planförslaget skyddas kulturmiljövärden genom att era områden pekas ut med särskild prioritet för naturoch kulturvärden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skyddas även till viss del inom områden med naturskydd. Planförslaget har även en generell rekommendation om att kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla objekt alltid ska värnas och beaktas i avvägningen mot andra anspråk. Konsekvenser 27 36

37 Havsplanens översiktliga nivå och bristen på heltäckande underlag kring förekomst av kulturhistoriskt värdefulla objekt gör att planförslaget inte innehåller några speci ka geogra ska rekommendationer kopplade till kulturmiljö. Miljökonsekvenser Skyddet av kulturmiljöer till havs kan komma i kon ikt med andra intressen, t.ex. yrkes ske och utvinning och lagring av material. Fiske, och i synnerhet bottentrålning riskerar att skada kulturarvet till havs. Trålning kan göra en mekanisk åverkan på kulturhistoriska lämningar. Vid exploatering till havs krävs muddring och dumpning av massor som också kan skada kulturhistoriska lämningar. Det nns även risk för intressekon ikt mellan kulturmiljö och utvinning av material om utvinningen eller lagringen sker i områden med kulturmiljölämningar. Anläggandet av en sjökabelförbindelse medför återkommande påverkan på bottenmiljön. Kablar kan behöva repareras och bytas ut när livslängden på kablarna har gått ut. Förläggning av sjökablar kan stå i kon ikt med naturvården och kulturmiljön. Exploateringarna kan antingen skada fornlämningen direkt eller indirekt genom att skada upplevelse eller förståelsen av landskapet. Storskalig vindkraft till havs påverkar stora områden visuellt. Kust- och skärgårdsområdena präglas av en stor variationsrikedom, där olika sträckor har sina förutsättningar och sin speci ka historia och identitet. Enligt Riksantikvarieämbetet kan en storskalig exploatering med okänslig lokalisering och utformning komma att dominera en plats, och därigenom kraftigt påverka eller utradera de värden som visar på viktiga historiska skeenden och som tidigare givit platsen dess karaktär. Det nns även en viss intressekon ikt mellan kulturmiljö och vattenbruk samt kulturmiljö och försvar. Natur- och kulturmiljövärden skyddas i planförslaget genom att era områden pekas ut med särskild prioritet för naturvärden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skyddas även till viss del inom områden med naturskydd. Detta gör att planförslaget har en positiv påverkan på miljön med avseende på kulturmiljö. I planen har ett mål satts upp om att havsplaneringen ska bidra till att uppmärksamma, öka kunskapen om, värna och bevara viktiga marina kulturvärden och miljöer. Detta ska bland annat göras genom att inventeringar och planeringsunderlag tas fram för att kunna peka ut områden och lämningar som behöver skydd. Detta mål kan bidra till en positiv påverkan på miljön. Skyddade områden Det nns 19 riksintresseområden för kulturmiljövården i Blekinge. Många av dem har dock inte någon koppling till havet och havsmiljön. Endast ett riksintressant område för kulturmiljö berör planområdet, nämligen Östra skärgården. Det är dock endast en liten del av detta område som nns inom planområdet för denna havsplan. Inom den så kallade kustzonen nns riksintressen för friluftsliv, kulturmiljövård och högexploaterad kust. Inom detta område ska hänsyn tas till dessa värden vilket kan inverka positivt för kulturmiljön inom ramen för havsplanen. Friluftsliv och besöksnäring Blekinges identitet är starkt kopplad till havet. Dess relation till kusten och skärgården är en viktig del i det som gör landskapet attraktivt för boende, arbete, friluftsliv och besöksnäring. Det är därför viktigt att den fysiska planeringen skapar förutsättningar för friluftsliv och havsanknutna näringar. Tillgången till rekreationsområden, fritidsanläggningar samt säkra gång- och cykelvägar har stor inverkan på folkhälsan och bidrar till en god livskvalitet. De marina miljöerna i Blekinge har stor betydelse och ett stort värde för rekreation och friluftsliv, något som lockar många turister, inte minst under sommaren. Det marina friluftslivet erbjuder många olika aktiviteter såsom båtliv, fritids ske, kajakpaddling, skridskoåkning, bad, dykning, fågelskådning och andra naturupplevelser. Längs kusten nns attraktiva städer, rika på historia och kultur och stora värden bland annat i form av infrastruktur och verksamheter av olika slag, hamnar, industrier och andra anläggningar. Miljökonsekvenser Friluftsliv och besöksnäring bedöms som helhet inte stå i kon ikt med andra intressen inom planområdet. En viss intressekon ikt kan dock uppstå mellan intressen för friluftsliv och besöksnäring å ena sidan och bevarandevärden knutna till intressena yrkes ske, vattenbruk och sjöfart. Ett ökat friluftsliv och ökad besöksnäring och turism kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för miljön. Ett mer intensivt nyttjande för turism och rekreation kan ge negativa miljökonsekvenser på växt- och djurliv samt på vattenmiljön till följd av ökat slitage. En ökad satsning på friluftslivet kan utgöra en kon ikt med bevarandevärdena på platsen som t.ex. fåglar och känsliga miljöer. Det kan även innebära utsläpp och buller från båtar, slitage från människor, nedskräpning med mera. Friluftslivet attraheras emellertid generellt av platser där naturen är mindre påverkad. En ökad satsning på friluftslivet kan därför även gynna miljön. Skyddade områden Havsplanen berör fyra riksintressanta områden för friluftsliv. 28 Konsekvenser 37

38 Områden utpekade som riksintressen för friluftslivet innehar stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvalitéer, där även möjlighet till fritids ske ingår. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kultur- och naturmiljön. Plankartan pekar ut område som utgör hänsynsområde för kustvärden. Inom denna så kallade kustzon nns riksintressen för friluftsliv, kulturmiljövård och högexploaterad kust. Inom detta område ska hänsyn tas till dessa värden vilket kan inverka positivt för friluftslivet inom ramen för havsplanen. Yrkes ske Yrkes sket har en lång tradition i Blekinge och det är därför viktigt att det fortsatt nns goda förutsättningar för ett livskraftigt ske med lokal anknytning. Havsplanen ska ge förutsättningar för ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat ske inom ramen för en ekosystembaserad förvaltning. Miljökonsekvenser Yrkes ske kan komma i kon ikt med andra intresseområden t.ex. energi, infrastruktur, sjöfart, kulturmiljö samt natur. I Sölvesborgs och Karlshamns kommun nns ett område där riksintresse för yrkes ske till viss del sammanfaller med riksintresse för energi. En vindkraftspark tar plats och begränsar sket i viss mån samtidigt som dess fundament kan skapa gynnsamma förhållanden för sk och därmed gynna yrkes sket. Området vid Hanöbanken är ett viktigt reproduktions- och tillväxtområde för sk. Det kan nnas en risk för kon ikt vid yrkes ske och användning av bottentrålning eller andra skemetoder som påverkar botten i områden med höga natur- och kulturvärden. Vid över ske och bifångst kan det leda till stora negativa konsekvenser för naturens ekosystem. Risken är även stor att sket som resurs och ekosystemtjänst äventyras vid över ske. Farleder för sjöfart och större fartyg kan medföra en potentiell kon ikt då vissa typer av ske, exempelvis med nät, begränsas. Fasta installationer riskerar att påverkas av t.ex. bottentrålning. Detta är särskilt ett problem vid större farleder. Om sjöfarten ökar kan denna kon ikt komma att växa och bli mer påtaglig i framtiden. Ökad sjöfart leder även till ökade luftutsläpp från sjöfarten vilket kan påverka sket. Vid vattenbruk, t.ex. skodling nns det risk att odlad sk kan ta sig ut ur inhägnader och skapa förändringar i arvsmassan hos vild sk. Även sjukdomar kan sprida sig. Skyddade områden Riksintresset för yrkes ske omfattar framförallt fångstområden, men även hamnar, vandringsområden och ett fåtal lek- och rekryteringsområden. Det nns idag sex marina naturreservat i Blekinge; Tromtö, Utklippan, Eriksberg, Stärnö-Boön, Gö och Tjärö. Endast Utklippans naturreservat och Stärnö-Boön berör samma geogra ska område som ett område utpekat som riksintresse för yrkes ske. Områden med huvudanvändning yrkes ske Plankartan pekar ut områden med huvudanvändning yrkes ske. Andra intressen ska visa hänsyn till angiven huvudanvändning vilket kan inverka positivt för yrkes ske inom ramen för havsplanen. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet Områdesvisa ställningstaganden. Alla dessa områden ska dock samexistera med andra intressen. Det kan leda till utrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellan energiutvinning och yrkes ske där statens framtida prövning av produktionsanläggningar för energi avgör huvudanvändning. Utpekade riksintresseområden för yrkes ske kan då behöva vägas bort i vindkraftsområdet om intresset inte bedöms förenligt med anläggningar för havsbaserad vindkraft. Samexisterande eller konkurrerande användningar ska så långt möjligt undvika att påtagligt skada utpekade naturvärden som nns på platsen. Vattenbruk Vattenbruk omfattar odlingar av bland annat sk, musslor och alger. Det nns potential för intresset att växa i kustoch havsområdet och kan därmed främja den regionala utvecklingen i Blekinge. Målet i planen är att etablera och utveckla ett bärkraftigt blandat vattenbruk med kringnäringar som inte skadar den marina miljön. Miljökonsekvenser Vattenbruk kan komma i kon ikt med andra intresseområden t.ex. friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske, sjöfart, försvar, kulturmiljö samt natur. Det kan nnas möjligheter att t.ex. vattenbruk i viss mån kan samordnas med andra intressen, exempelvis genom kombinerad vindkraft och musselodling. Det nns en risk för kon ikt om anläggning för vattenbruk byggs i områden med höga kulturmiljövärden. Den risken nns även i områden som nyttjas för friluftsliv och besöksnäring eftersom en anläggning för vattenbruk kan kräva både stor yta och inte är estetiskt tilltalande i omgivningen. Visuellt påverkar musseloch algodlingar mindre än skodlingar, då dessa kan ligga helt under vattnet. Ett problem med skodlingar i havet är att det sker i öppna kassar som läcker näringsämnen och läkemedelsrester till närområdet. Jordbruksverket bedömer att det inte nns miljöutrymme i Östersjön för skodling i kassar om inte en ökad närsaltsbelastning kan kompenseras. Det nns även ett antal prejudicerande domar från mark- och Konsekvenser 29 38

39 miljööverdomstolen som indikerar att det kan bli problem i dagsläget, att använda sig av metoden att odla i öppna kassar. Forskning pågår på semislutna havsbaserade system. Fisken odlas då i behållare och avskiljning av föroreningar är möjlig. På grund av större underhållsbehov behöver sådana odlingar vara storskaliga och placeras kustnära. Odling av musslor och alger kan dock ha en gynnsam effekt på naturen. Vid vattenbruk, t.ex. skodling nns det risk att odlad sk kan ta sig ut ur inhägnader och skapa förändringar i arvsmassan hos vild sk. Även sjukdomar kan sprida sig. Det nns även en risk för att sken kan påverkas negativt av sjöfarten och dess eventuella utsläpp. Anläggningarna måste även placeras utanför områden för övningar inom ramen för försvaret för att inte riskera en negativ påverkan. Utvinning och lagring av material Inom planområdet för den interkommunala havsplanen nns enligt SGU:s kartläggning potential för uttag av sand. Intresset för sand- och grusutvinning från havsbotten beräknas öka, både som ballast för byggbranschen och på längre sikt även som stabilisator för eroderande kuster. I Blekinge nns endast en plats, Klippbanken som ligger söder om Utklippan i östra delen av havsområdet, med förutsättningar för sand- och grusutvinning. Underhåll och utökning av Blekinges hamnar och farleder kräver muddring och massorna kan behöva deponeras till havs. Miljökonsekvenser Utvinning och lagring av material kan komma i kon ikt med andra intresseområden t.ex. kulturmiljö, infrastruktur, försvar, energi och natur. Sand- och grusuttag kan leda till fysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust, minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverka ström- och bottenförhållanden. På havets botten kan det förekomma kon ikter med vindkraft, kablar och ledningar, kulturhistoriska lämningar och naturvärden. Uttag av sand och grus i vatten kan leda till vattengrumling och sedimentspridning. En bedömning av de långsiktiga effekterna är svår att göra och därmed står uttag av sand och naturgrus i kon ikt med naturvärden. Risken för skador på den marina miljön och erosion av kusterna minskas med val av lämplig uttagsplats, rätt utvinningsteknik och begränsad uttagsmängd. Då utvinning av grus eller sand och dumpning av muddermassor kan ske via ytande anläggningar, nns bara en temporär konkurrens om vattenytan eller vattenpelaren. Konsekvenser av muddring och deponering av muddermassor är att botten oran och -faunan påverkas negativt. Påverkan av den lokala miljön kan ske genom att förorening i sedimenten sprids. Det kan även ske genom att näringsämnen från sedimenten sprids. När sediment muddras och deponeras sker även en grumling i vattnet vilken kan ha en negativ påverkan på den lokala miljön. Område med huvudanvändning utvinning av material Ett område, 4c Klippbanken, är särskilt utpekat för huvudanvändning utvinning av material, se även avsnitt Områdesvisa ställningstaganden. Området är utpekad särskilt för att kunna genomföras utan betydande påverkan på övriga intresseområden. Där kan utvinningen samexistera med andra intresseområden såsom yrkes ske, sjöfart och försvar. Åtgärden får ej medföra påtaglig skada på andra intresseområden och inte heller på natur- och kulturvärden. Luft- och sjöfart Sjöfarten svarar för den övervägande delen av transporterna i den svenska utrikeshandeln och är av stor betydelse även för Blekinges näringsliv och utveckling. Sjöfarten kommer att öka volymmässigt och sannolikt även dess ytanspråk. Den har också en viktig roll i att avlasta be ntlig landinfrastruktur från tunga transporter. Flera av de större färjehamnarna ligger i Sydsverige och Blekinge har era hamnar för godsoch persontransporter. Störst är hamnarna i Karlshamn och Karlskrona. Blekinges havsområde genomkorsas av både stora farleder och mindre kustfarleder. Hamnarna i Blekinge är bra och har kort och snabb väg ut till de större farlederna. Miljökonsekvenser En potentiell intressekon ikt som kan uppstå, är mellan sjöfart och framtida energianvändning. En farled kan inte förekomma i samma område som fasta installationer i form av vågkraft och vattenkraft nns. Farleder för sjöfart och större fartyg kan även medföra en potentiell kon ikt då vissa typer av ske, exempelvis med nät, begränsas. Detta är särskilt ett problem vid större farleder. Även framtida utökning av naturskydd ses som en potentiell intressekon ikt med sjöfarten. I föreliggande plan har ett mål satts upp om att skapa förutsättningar för god tillgänglighet och effektiva transporter samt främja den breda allmänhetens tillgång till havet. En konsekvens av att sjöfarten växer är att det leder till er utsläpp av miljöfarliga ämnen och avgaser. Med ökande sjöfart ökar även motorbuller och sonar som kan störa tumlare. Risken för stora olyckor kopplade till sjöfart ökar också i och med att sjöfarten växer. Detta kan leda till stora oljeutsläpp. Ett annat mål är att sjöfarten ska ges tillräckligt utrymme för att kunna växa, samtidigt som planeringen ska bidra till sjösäkerhet för att minska risken för olyckor, utsläpp och andra störningar. Detta kan inverka 30 Konsekvenser 39

40 positivt för miljön inom ramen för havsplanen till följd av att man arbetar mer aktivt med risker kopplade till miljöfarliga utsläpp. Det nns även risk för negativa miljökonsekvenser till följd av att behovet för muddring kommer att öka då det är en förutsättning för sjöfartens verksamhet. Muddring krävs t.ex. då kajer byggs ut och då behövs även plats för att lägga upp muddermassor (se mer under avsnittet Utvinning- och lagring av material ovan). Skyddade områden I Blekinge nns sex farleder av riksintresse. Samtliga är klassade som allmän farled och fyra av dem är även en del i det Transeuropeiska transportnätet. I sammanhanget kan också nämnas att till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anslutande vägar och järnvägsspår också är av riksintresse liksom be ntlig terminal i anslutning till hamnen i Stilleryd och planerad terminal på Verkö. Områden med huvudanvändning sjöfart Plankartan pekar ut fem områden med huvudanvändning sjöfart. Inom dessa utpekade områden för sjöfart nns även ett antal andra huvudanvändningsområden. Andra intressen ska visa hänsyn till huvudintresset inom dessa områden vilket kan inverka positivt för luft- och sjöfart inom ramen för havsplanen. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet Områdesvisa ställningstaganden. På grund av att sjöfart ska samexistera med andra huvudanvändningsområden kan det leda till utrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellan energi och sjöfart och mellan försvar och sjöfart. Vid utrymmeskonkurrens mellan sjöfart och energi är det i samtliga utpekade områden statens framtida prövning av produktionsanläggningar för energi som avgör huvudanvändning i de utpekade områdena. I de fall prövning resulterar i att tillstånd för anläggning för energiproduktion ges kan intresset för sjöfart behöva justeras eller vägas bort i vindkraftsområdet eftersom sjöfarten inte är helt förenlig med anläggningar för havsbaserad vindkraft. Sjöfart och yrkes ske är båda huvudanvändning i era av de utpekade områdena och de bedöms i mycket stor utsträckning kunna samexistera i de utpekade områdena. Även sjöfart och försvar kan i många fall samexistera i den utpekade områdena. Vid en utrymmeskonkurrens ska dock försvaret prioriteras. Natur prioriteras i era av områdena och samexisterande eller konkurrerande användningar ska så långt möjligt anpassas eller begränsas för att undvika påtaglig skada på utpekade naturvärden. Infrastruktur Infrastruktur de nieras i planförslaget som sjökabel och ledningar för energidistribution och samt kablar för elektronisk kommunikation. Infrastruktur spelar en viktig roll i arbetet med att bygga ett robust samhälle som kan trygga människors hälsa och säkerhet. Att planera för infrastruktur i havsplanering innebär att förutsättningar ska skapas för en utveckling av infrastruktur för energidistribution och elektronisk kommunikation i form av sjökablar och radiosystem. Behovet av anläggningar för kommunikationer mellan Sverige och andra länder ökar. Merparten av denna kommunikation mot andra länder sker genom havsbaserade kablar. En havsbaserad högspänningsledning mellan Sverige och Polen (så kallade Swe-Pol Link) går mellan Karlshamn och Bruskowo Wielkie i Polen. Det nns även en likströmsledning som förbinder Karlshamn med Slupsk i Polen. En likströmsförbindelse nns även till Litauen. Miljökonsekvenser Viss kon ikt nns mellan infrastruktur och kulturmiljö. Havsbaserade kablar riskerar att påverka kulturhistoriska minnen till havs. Det förekommer även en viss kon ikt mellan infrastruktur å ena sidan och lagring av material och försvar å andra sidan. I planförslaget har ett mål satts om att skapa förutsättningar för infrastruktur för elektronisk kommunikation i form av sjökablar och radiosystem. Detta kan innebära vissa negativa konsekvenser på miljön till följd av planförslaget. I planförslaget poängteras dock att natur- och kulturvärden ska värnas i samband med att infrastrukturanläggningar prövas inom planområdet. Detta kan istället leda till en mindre negativ påverkan på miljön då kablar istället förläggs i mindre känsliga områden. Vid exploatering genom havsbaserade kablar kan det leda till att den lokala miljön påverkas negativt. Exploateringen innebär ett ianspråktagande av vattenområden och bottenlevande ora och fauna kan skadas lokalt där kabeln anläggs. Anläggandet innebär även återkommande påverkan på bottenmiljön då kablar kan behöva repareras och bytas ut när livslängden på kablarna gå ut. Anläggandet av kablar kan även leda till grumling. På längre sikt kan dock anläggandet av sjökablar leda till positiv miljöpåverkan på grund av att rev kan bildas som gynnar den biologiska mångfalden. Påverkan på miljön kan även ske från överföringskablarna. Alla elektriska kablar genererar elektromagnetiska fält och undersökningar visar att dessa kan påverka marina organismer i olika utsträckning. Konsekvenser 31 40

41 Sjöfart och infrastrukturintresset kan ofta samexistera. Be ntliga kablar för el och tele samexisterar idag i områden som används för båttra k från sjöfart och ske. Problem kan dock uppstå vid nödankring då ankring på botten riskerar att slita sönder kablar. Försvar Blekinge är, med både yg ottilj och marinbas i länet, av stor betydelse för Sveriges försvar. Större delen av havet utanför Blekingekusten är värdefullt som sjöövningsområde. Övnings- och skjutfält är en förutsättning för att uppnå förmåga till väpnad strid och utgör därför en grundläggande resurs för Försvarsmaktens samtliga förband. Miljökonsekvenser Försvaret kan komma i kon ikt med andra intresseområden t.ex. kulturmiljö, vattenbruk, utvinning och lagring av material, infrastruktur, energi och natur. Det nns en risk för kon ikt vid aktiviteter som påverkar t.ex. bottnar med höga kulturmiljövärden. Det gäller även i områden där det kan nnas anläggningar för vattenbruk eller där det nns ledningar i vattnet. Om övningsplatser sammanfaller med områden som är aktuella för utvinning av material kan det leda till en kon ikt om vilket intresseområde som har företrädesrätt. Signalspaningen är störningskänslig och har ett stort behov av olika typer av skydd för att motverka störningar från andra verksamheter. Behovet av skydd varierar för respektive anläggning. Vindkraft, särskilt havsbaserad, kan störa signalspaningen på väldigt långt avstånd, mer än 1 mil bort. Stoppområde för höga objekt täcker stora delar av planområdet och inom detta område accepterar Försvarsmakten inte höga objekt; mer än 20 m höga objekt utanför samlad bebyggelse. Anläggningar och verksamheter kan påverka förbandens möjlighet att öva med sina vapensystem kombinerat med ygverksamhet. Områden utpekade som riksintresse för vindkraft nns utanför Sölvesborg och Karlshamns kust samt utanför Karlskronas östra kust, se även avsnitt Energi, sida 67. Vindkraftsproduktion i områdena utanför Sölvesborg och Karlshamn utgör en kon ikt med riksintresset för totalförsvaret, Sjöövningsområde Hanö. Övningar och utbildning i väpnad strid måste kunna genomföras utan störningar av såväl fysiska som tekniska hinder (hinderfrihet). Det är viktigt att övningar kan genomföras på ett säkert sätt för förbanden men också för allmänheten samt civil sjö- och ygtra k. Detta för att inte vådabeskjutning, incidenter eller olyckor ska inträffa. Det är av avgörande betydelse för totalförsvaret att övningsverksamheten på de be ntliga skjutområdena kan säkerställas även på lång sikt. Försvarssektorn påverkar andra sektorer, t.ex. yrkes ske och friluftsliv, främst genom att övningsområden inte är tillgängliga under pågående övning. Försvarsintressen inverkar på naturvårdens behov av högupplösta djupdata, eftersom de är sekretessbelagda inom militärt skyddsvärda delar av sjöterritoriet. Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljön på era sätt, t.ex. genom detonationer i områden med naturvärden. Detonationer kan även leda till grumling som kan påverka stora områden negativt. Försvarsmaktens verksamhet kan även ha delvis positiv inverkan på miljön i och med att allmänheten inte ges tillgång till vissa områden som är kopplade till försvaret. Skyddade områden Flera områden i Blekinges skärgård och havsområdet utanför kusten är utpekat som riksintresse för totalförsvaret. Dessa är sedan indelade i olika riksintressekategorier som berör stoppområde för höga objekt, in uensområde luftrum, sjöövningsområde med mera. Det nns dels de riksintresseområden som redovisas öppet men även riksintresseområden som av sekretesskäl inte kan redovisas. Läs mer utförligare beskrivning under avsnitt Riksintresse. Områden med huvudanvändning försvar Plankartan pekar ut områden där huvudanvändning försvar ingår. Annan användning ska visa hänsyn till angiven huvudanvändning vilket kan inverka positivt för försvarsintresset inom ramen för havsplanen. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet Områdesvisa ställningstaganden. Det speci ka intresset behöver dock samexistera med andra intressen. Det kan leda till utrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellan energiutvinning och försvar där statens framtida prövning av produktionsanläggningar för energi avgör huvudanvändning. Då ställs intressena mot varandra. Samexisterande eller konkurrerande användningar ska så långt möjligt undvika påtaglig skada utpekade naturvärden som nns på platsen. Flera områden ger dock goda möjligheter att samexistera under vissa förutsättningar. Försvar och sjöfart kan samexistera under förutsättning att fasta installationer som stör sjöfartens framkomlighet och försvarets verksamhet inte tillåts. Försvaret är av nationell angelägenhet och utgångspunkten är att så långt möjligt pröva förutsättningarna för samexistens mellan försvar och andra användningar genom gemensamt acceptabla lösningar för att tillgodose intressenas behov av havsområdet. Dock är det staten som vid en eventuell prövning avgör om samexistens är möjlig. Energi Energisektorns användning av havet avser dels produktion och dels överföring av energi. Energiproduktion till havs sker 32 Konsekvenser 41

42 i Sverige främst genom vindkraft och som havsenergi i form av vågkraft. Miljökonsekvenser Sjöfart är den sektor som bedöms ha est överlappande intressen med energisektorn till havs, de kan dock ofta samexistera. I de fall en prövning resulterar i att tillstånd för anläggning för energiproduktion ges kan dock intresset för sjöfart behöva justeras eller vägas bort i vindkraftsområdet eftersom sjöfarten inte är helt förenlig med anläggningar för havsbaserad vindkraft. En potentiell lösning till kon ikten kan vara att dra om farleden så att den går runt vindkraftsområdet. En påtaglig kon ikt kan även nnas mellan energi och försvar då exempelvis vindkraftsanläggningar kan störa militära aktiviteter. Militär verksamhet som behöver hinderfrihet över, på och under vattnet påverkas av anläggningar för energiproduktion. Försvaret vill t.ex. inte ha höga objekt intill militära ygplatser (exempelvis i Ronneby) eller övningsområden, vilket innebär en kon ikt mot vindkraftsanläggningar. Viss kon ikt nns även med yrkes ske och naturvården. Ett av målen i havsplanen är att skapa förutsättningar för utvecklad energiöverföring och produktion av förnybar energi och en av strategierna är att endast vindkraft som inte har negativ betydande miljöpåverkan på bottenmiljön är lämplig att pröva. En av konsekvenserna för miljön vid en ökad etablering av havsbaserad energiproduktion är undervattensbuller som uppstår delvis under driftstiden men främst vid pålning under anläggningsfasen. Dessa höga ljud som uppstår vid pålning kan färdas långa sträckor i vattnet. En annan miljöaspekt är att etablering av vindkraftsverk innebär en visuell påverkan på landskapsbilden. I havsplanen föreslås att samla anläggningar inom ett par enstaka områden och undvika spridning av enstaka anläggningar över ett stort geogra skt område. Detta krav begränsar effekten av en visuella påverkan. Botten ora och -fauna kan skadas lokalt där anläggningar sätts upp. Grumling under anläggningsfasen kan påverka marina djur- och växtsamhällen. Vindkraftsparker kan vidare ha positiv påverkan på livet i havet genom att de utgör arti ciella rev som gynnar tillväxt av alger, korall och sk och dels att de utgör zoner fredade från ske. Påverkan på miljön bedöms dock inte bli betydande då det i planen endast är vindkraft som inte har negativ betydande miljöpåverkan på bottenmiljön som ansetts lämplig att pröva. Den förnyelsebara elen innebär dessutom positiva konsekvenser för miljön avseende bland annat resursförbrukning och ligger i linje med nationella och regionala miljömål. Skyddade områden I Blekinge län nns fem riksintresseområden för vindbruk, varav tre är för havsbaserade verk. Ett området utgörs av Trolleboda område i Kalmarsund, Karlskrona kommun, där det i delar av området nns ett antal vindkraftverk uppförda. Taggen är ett havsområde utpekat för vindbruk söder om Listerlandet i Sölvesborgs kommun. Under 2013 genomförde Energimyndigheten en översyn av riksintresset för vindbruk. I Blekinge län tillkom då området för energiproduktion vid Hanöbanken i havsområdet tillhörande Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Alla dessa områden har mycket goda vindförhållanden Områden med huvudanvändning energiutvinning Plankartan pekar ut fyra områden med huvudanvändning för energiutvinning. Inom dessa utpekade områden för energiutvinning nns även ett antal andra huvudanvändningsområden. Andra intressen ska visa hänsyn till huvudintresset inom dessa områden vilket kan inverka positivt för intresset energiutvinning inom ramen för havsplanen. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet Områdesvisa ställningstaganden. På grund av att intresset energiutvinning ska samexistera med andra huvudanvändningsområden kan det leda till utrymmeskonkurrens och kon ikter, t.ex. mellan sjöfart och energi och mellan försvar och energi. Vid utrymmeskonkurrens har energiintresset företräde så länge samexistens med försvarsintresset går att uppnå. Detta gör att intresset energiutvinning gynnas i planförslaget. Natur I länets kustområde nns stora naturvärden både på land och till havs. Det stora skärgårdslandskapet i Östersjön är världsunikt, inte minst genom den ovanliga blandning av söt- och saltvattensarter som det rymmer. Mycket talar för att många arter som lever i bräckvattenmiljö är mycket känsliga för förändringar i miljön. Blekinge är dock i huvudsak förskonat från de allvarliga problem med skdöd och dålig vattenkvalitet som på senare år har rapporterats från västra Hanöbukten. Emellertid har tillgången på torsk minskat drastiskt nära kusten. Miljökonsekvenser Naturskydd kan komma i kon ikt med andra intresseområden t.ex. friluftsliv och besöksnäring, yrkes ske, vattenbruk, utvinning och lagring av material, sjöfart, infrastruktur, försvar samt energiutvinning. En väldigt intensiv besöksnäring i känsliga områden skulle kunna innebära negativ påverkan på naturvärdena. Konsekvenser 33 42

43 Yrkes sket har anspråk på stora ytor inom planområdet. En grundförutsättning för sket är att det nns tillgång till goda skbestånd, vilket i sin tur kräver goda livsmiljöer under skens livsstadier. Viktiga områden behöver skyddas för att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ett omgivande exploateringstryck. Över ske och bifångster kan leda till rubbade ekosystem vilket ger en negativ påverkan på naturvärdena. Risken är även stor att sket som resurs och ekosystemtjänst äventyras vid över ske. Vid vattenbruk, t.ex. skodling nns det risk att odlad sk kan ta sig ut ur inhägnader och skapa förändringar i arvsmassan hos vild sk. Även sjukdomar kan sprida sig. Odling av musslor och alger kan dock ha en positiv effekt på ekosystemen. Uttag av sand och grus i vatten kan minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverka ström och bottenförhållanden. Verksamheten kan också leda till fysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust, vattengrumling och sedimentspridning. En bedömning av de långsiktiga effekterna är svår att göra och därmed står uttag av sand och naturgrus i kon ikt med naturvärden. Sand och naturgrus är icke förnyelsebara naturresurser och utvinning från havsbotten kan störa ekosystemet för havsbottenlevande organismer. Ofta utgör sand- och grusavlagringar utsjöbankar med höga naturvärden som hotas vid brytning av material. Dumpning av muddermassor riskerar att orsaka skador på bottnar, djur och växtliv. Sjöfartens aktiviteter påverkar naturvärden i havet, t.ex. genom buller. Med en ökande sjöfart blir risken för olyckor större och därmed också faran för negativa effekter för miljön. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havs är många; naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppen får också stora socioekonomiska konsekvenser med effekter på era samhällsfunktioner. Infrastruktur i havet ger en påverkan på bottenmiljön, både vid anläggandet och vid underhåll och reparationer. Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändrad bottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter. Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljön på era sätt. Fartygstra ken inverkar på samma sätt som kommersiell sjötra k och fritidsbåtar på naturen. Vid övningar, skjutningar och detonationer sker ytterligare påverkan. Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar den lokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling. Under anläggningsfasen kan höga ljud, grumling och sedimentspridning förekomma. Även kabeldragningen från anläggningarna till land påverkar naturen. Fundamenten kan dock ge en positiv effekt för växt och djurliv där det bildas konstgjorda rev. Skyddade områden Det nns era olika typer av skyddade områden inom planområdet. I kust- och havsområdet nns ett ertal områden av riksintresse för naturvården. Det nns Natura 2000-områden där syftet är att värna om de arter och livsmiljöer som är av gemensamt intresse för EUländerna. Några av de berörda Natura 2000-områdena är till stor del belägna inom planområdet, andra i mer begränsad omfattning. Dessutom nns det naturreservat och biotopskyddsområden. I Blekinge nns ca 140 fågelskyddsområden, de esta längs kusten. Det nns även ett sälskyddsområde vid länets östkust. I Blekinge skärgård nns även ett av fem biosfärsområden i Sverige. Blekinge Arkipelag, som omfattar skärgårds- och kustlandskapet inom Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommun, har blivit utsedd till biosfärområde på grund av områdets höga natur- och kulturvärden. Utöver detta är även Torhamns skärgård utpekat som BSPA-område av HELCOM. HELCOM eller Helsingforskommissionen arbetar för skydda Östersjöns marina miljö genom nationsöverskridande samarbete. I kustlandskapet nns det områden som är särskilt känsliga för utsläpp eller olika former av vattenföretag som t.ex. muddring, utfyllnader och skodlingar. I Blekinge pekades bland annat ett ertal havsvikar, som är viktiga lek- och uppväxtområden för sk, ut som ekologiskt känsliga i den första omgång av översiktsplaner som togs fram i slutet av 1980-talet. Flera av de utpekade områdena överlappas numera av riksintressen för naturvård och/eller Natura Läs mer utförligare beskrivning av respektive område under avsnitt Natur, sida 69 ff nedan. Områden med huvudanvändning natur Havsplanen pekar ut de områden där skydd av naturmiljön prioriteras som den främsta användningen. Miljöbalkens bestämmelser gäller dock oberoende av planförslagets rekommendationer. Kommunerna har emellertid gjort bedömningen att inom de utpekade områdena ska inga nya aktiviteter eller anläggningar prövas. Mer utförlig beskrivning av respektive område nns under avsnittet Områdesvisa ställningstaganden. Naturvärdet inkluderar ekologiska värdekärnor av stor betydelse för biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster. I områdena bör inte fasta installationer eller rörliga aktiviteter som stör områdenas naturvärden 34 Konsekvenser 43

44 tillåtas. I vissa områden nns även riksintresseanspråk för sjöfart och yrkes ske utpekat. Dessa kan främjas om den inte medför negativ påverkan på områdets naturvärden. Där bör även försvarsmaktens verksamhet begränsas till sådan användning som inte medför påtaglig skada på utpekade naturvärden. Samlad bedömning I många av de i havsplanen utpekade områdena förekommer era huvudanvändningar och dessa olika typer av användningar kan samexistera i olika utsträckning. I många fall råder dock utrymmeskonkurrens. I områden där användningen energiutvinning anges som huvudanvändning nns även annan huvudanvändning inom samma område. I de fall där energiutvinning inte prövas eller att prövning resulterar i att tillstånd inte ges ska försvar och sjöfart prioriteras. Dessa intressen kan i stor utsträckning samexistera men vid en utrymmeskonkurrens ska försvaret prioriteras. I de fall anläggningar för energiutvinning prövas lämpligt kommer mer förnybar energi sannolikt att produceras i planområdet, vilket innebär positiva konsekvenser för miljön avseende bland annat resursförbrukning. Detta ligger i linje med nationella och regionala miljömål. Fem prioriterade områden för natur har också tagits fram i planen vilket innebär att naturvärden är en prioriterad användning framför andra intressen. Detta innebär positiv inverkan på miljön. Planförslaget innebär framförallt att potentiell miljöpåverkan beaktas mer systematiskt i planprocessen. Avsaknaden av en havsplan skulle sannolikt innebära ökad belastning från samtliga marina sektorer och medföra en ökad miljöpåverkan inom planområdet. Genom väl avvägd lokalisering och beskrivning av respektive intresseområde begränsar planförslaget risken för betydande negativ påverkan. Konsekvensbeskrivningen ger en utgångspunkt för fortsatt planarbete som kan fördjupas och justeras så att negativa konsekvenser ytterligare kan undvikas eller begränsas. Förslag till åtgärder För att minska risken för påverkan på havsbotten i samband med exploatering för energiproduktion bör kartläggning av naturmiljön för att t.ex. utreda om det nns känsliga arter eller biotoper i det aktuella området. Detta bör ske både i samband med att överföringskabel dras och när vindkraftsanläggningar ska uppföras. En regional plan för oljebekämpning i kustområdet bör tas fram för Blekinge för att minska skadan som uppstår vid eventuella sjöfartsolyckor som medför större mängs oljeläckage. Provtagning av sediment bör ske innan muddring för att undersöka föroreningssituationen och för att muddermassorna därefter ska kunna hanteras rätt. Om dumpning av massor behöver ske måste utredningar först göras för att hitta platser som är lämpliga för detta. Poängteras bör dock att dumpning är förbjudet och dispens/ tillståndspliktigt enligt 11 kap. MB. Även muddring är en vattenverksamhet som antingen kräver anmälan eller tillstånd. Finns behovet av någotdera är dessa åtgärder något som med fördel kan planeras över kommungränser så att bästa möjlig plats kan väljas. Val av plats måste göras på ett sådant sätt så att naturmiljön skadas så lite som möjligt då uttag ska göras av sand och grus. Inventeringar av bottenlevande ora och fauna bör därför göras innan plats för uttag väljs. Uppföljning Enligt miljöbalkens kapitel 6 12 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innefatta en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervak ning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Ansvaret för uppföljningen har den kommun eller myndighet som beslutar om antagandet av planen eller programmet. Miljöpåverkan av planen kommer att följas upp inom ramen för det be ntliga miljöarbetet för respektive kommun. Uppföljningen sker bland annat genom aktualisering av havsplanen. Syftet med uppföljningen är att se om åtgärderna bidrar till måluppfyllelse på det sätt som det är tänkt, att kontrollera att negativ miljöpåverkan inte blir större än avsett, samt att kunna upptäcka och åtgärda oförutsedda negativa konsekvenser. Avstämning mot miljömål På efterföljande sida redovisas sammantagen bedömning av om planförslaget bidrar till att uppnå de miljömål som är relevanta för planen. Konsekvenser 35 44

45 Miljömål Måluppfyllelse planförslag Motivering Hav i balans samt levande kust och skärgård Planförslaget möjliggör människans plats i havsområdet och anpassar nyttjandet på ett hänsynsfullt sätt, vilket på sikt bör kunna påverka detta mål i rätt riktning. Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Friluftsliv, turism, skärgårdstra k, vattenbruk och sjöfart har alla klimatpåverkan. Planen pekar mot ett ökat nyttjande, vilket även kommer öka utsläppen. Stora förhoppningar ställs till förbättringar som t.ex. elfordon till sjöss. Detta är dock inget som planförslaget i sig kan påverka. I och med planförslaget ökar dock möjlighet till mer produktion av förnybar el, vilket bidrar till en mindre klimatpåverkan. Planen påverkar således målet i båda riktningarna. Planförslaget bedöms sammantaget påverka detta mål i positiv riktning, t.ex. på grund av att mål har satts upp om att sjöfarten ska öka samtidigt som planeringen ska bidra till sjösäkerhet för att minska risken för olyckor, utsläpp och andra störningar. Ingen övergödning Övergödningen är fortsatt ett problem nära kusten. Problemet är för stort för att hanteras lokalt och källorna nns delvis utanför planområdet. Planförslaget bedöms inte påverka detta mål i varken negativ eller positiv riktning. Ett rikt växtoch djurliv Havsplanen pekar ut de områden där skydd av naturmiljön prioriteras som den främsta användningen. Kommunerna har gjort bedömningen att inom de i planen utpekade områdena ska inga nya aktiviteter eller anläggningar prövas. Planen bidrar därför till att naturmiljön skyddas. Förklaring Förslaget bedöms bidra till att uppnå miljömålet Förslaget bedöms varken bidra eller motverka miljömålet Förslaget bedöms motverka miljömålet 36 Konsekvenser 45

46 Planeringsförutsättningar Mål, normer och lagstiftning Arbetet med en översiktsplan för Blekinge havsområde har bäring på lagstiftning, direktiv och strategier på era olika nivåer; global, europeisk, nationell och regional nivå. Globala mål På internationell nivå har världens ledare enats om 17 så kallade globala mål antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 som inrymmer de globala målen för hållbar utveckling. Det övergripande syftet med målen är att fram till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. Mål nummer 14, Hav och marina resurser är det som tydligast berör havsplanering. Syftet med detta mål att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Europeiska mål EU länderna har inom det marina området enats kring Blå tillväxt -strategin för att skapa hållbar tillväxt inom den maritima sektorn. Här pekas fem viktiga tillväxtområden ut: vattenbruk, kustturism, marin bioteknologi, havsenergi och mineralutvinning. Parallellt med Blå Tillväxt nns det marina direktivet, vattendirektivet, samt art- och habitatdirektivet som alla på olika sätt syftar till att nå målet en god havsmiljö. Enligt Vattendirektivet ska alla EU:s vatten uppnå minst god ekologisk status innan Havsmiljödirektivet reglerar övervakning och åtgärder för EU:s marina miljöer som enligt målsättningen ska uppnå god miljöstatus senast Sektorsdirektiv nns också inom exempelvis energi, ske och sjöfart. På europeisk nivå påverkas havsplaneringen även av europeiska landskapskonventionen, som syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap i Europa. Svenska miljömål Av de 16 svenska miljökvalitetsmålen är det främst Hav i Balans samt Levande kust- och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv som är centrala för havsplaneringen. Dessa mål påverkar i större eller mindre omfattning havsplanen. Nationellt nns en maritim strategi; Den maritima strategin är en strategi för en livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och attraktiv livsmiljö. Mer indirekt behöver havsplaneringen ta hänsyn även till andra nationella mål och strategier som rör fysisk samhällsplanering. En sammanfattning av dessa nns i Boverkets Vision för Sverige. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel i arbetet med att nå fram till miljökvalitetsmålen. De anger lägsta godtagbara miljökvalitet för utomhusluft, buller och vatten inom ett visst geogra skt område. Normerna reglerar den miljökvalitet som ska nnas eller uppnås. Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet, inte bara i utpekade områden. Därför är de även aktuella på havet. Normerna syftar till att skydda miljön och människors hälsa, samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormer för luft hanterar följande ämnen: kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, arsenik, kadmium, nickel, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon och bens(a)pyren. På grund av den goda luftomsättningen över havet överskrids inte miljökvalitetsnormerna. Det kan dock nnas risk för att normerna överskrids i hamnar och dess närområden beroende på avgasutsläpp från fartyg och båtar. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten beskrivs för ett antal geogra skt utpekade så kallade vattenförekomster och anger den vattenkvalitet som ska uppnås samt när detta senast ska ske. För ytvatten nns miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status. Normerna regleras framför allt i 5 kap. miljöbalken och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Blekinges kust- och utsjövatten har överlag en god kemisk ytvattenstatus och en potentiellt god ekologisk status till år EU:s ramdirektiv för vatten infördes i svensk lagstiftning Därmed tillkom Vattenmyndigheten och en helhetssyn där vattnets naturliga gränser, istället Planeringsförutsättningar 37 46

47 för administrativa indelningar, blev utgångspunkten. Förvaltningen av vattenförekomsterna sker i 6-årscykler där varje cykel inleds med antagandet av ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan kopplat till bedömning av resultat från tidigare åtgärder. Miljökvalitetsnormer för buller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. Strävan är att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. Små och medelstora kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar, större järnvägar samt större civila ygplatser. I havsområdet utanför Blekinge förekommer buller från kommersiell fartygstra k, luftfart och fritidsbåtar. Fartygsbuller kan ändra det naturliga beteendet hos enskilda skar och kan ge negativa effekter i form av stressymptom, långsammare tillväxt hos skyngel och ändrade rörelsemönster. Havsbaserad vindkraft kan ge viss bullerpåverkan, framförallt i anläggningsskedet. Långsiktig är det främst djurlivet, ovan och under vattnet som påverkas. Regionala mål Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård preciseras med att: kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341), främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden och kulturarvet, naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande skarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd, genetiskt modi erade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade, havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena nns, tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet, och havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritids ske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemen/ livsmiljöerna som på något sätt gynnar människan. Det är tjänster vi får gratis av naturen som till exempel vild sk, vattenrening, klimatreglering och skönhetsupplevelser. Växter, djur och mikroorganismer utför mängder av uppgifter som vi är beroende av för vår överlevnad och välfärd. Många av dessa ekosystemtjänster är omöjliga att ersätta med hjälp av teknik. Ekosystemtjänster renar luft och vatten, mildrar översvämningar, bidrar med vatten och mat och skyddar den biologiska mångfalden. De ökar också människors fysiska kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna, grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av sk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur, hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten, Solnedgång. Foto: Peter Westrup 38 Planeringsförutsättningar 47

48 och psykiska välmående, reglerar det lokala klimatet, binder koldioxid och tillhandahåller förnybar energi. Havets och kustens ekosystemtjänster är avgörande för möjligheterna att leva ett gott liv i vid kusten och för att utveckla havet som resurs. Att synliggöra, värna och stärka dem är därför grundläggande i den fysiska planeringen. Begreppet ekosystemtjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbe nnande. Ekosystemtjänster delas ofta in i de fyra kategorierna stödjande, reglerande, försörjande och kulturella. Stödjande ekosystemtjänster är grundläggande funktioner i ekosystemen som är en förutsättning för alla de andra ekosystemtjänsterna, till exempel fotosyntes och biokemiska kretslopp. Reglerande ekosystemtjänster är nyttan människor har av ekosystemfunktioner som påverkar miljöfaktorer, till exempel klimat, översvämningar och avfallsnedbrytning. Försörjande ekosystemtjänster är de livsnödvändiga resurser som naturen tillhandahåller, till exempel syre, rent vatten och råvaror. Kulturella ekosystemtjänster omfattar andliga och upplevelsemässiga värden som bidrar till vårt välbe nnande, till exempel skönhet, inspiration och rekreation. Ekosystemansatsen är en internationell strategi för bevarande av naturvärden, hållbart nyttjande och rättvis fördelning av naturresurser. Målet är att säkerställa att användning av ekosystemen sker utan att äventyra deras långsiktiga fortlevnad avseende deras struktur, dynamik och funktion. Riksintressen Miljöbalkens tredje och fjärde kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Dessa hushållningsbestämmelser anger olika mark- och vattenområden som är av allmänt intresse. Ett riksintresseområde är av allmänt intresse och innehåller därutöver nationellt viktiga värden och kvaliteter. Det nns två olika slag av riksintressen. I miljöbalkens tredje kapitel anges typer av områden som kan vara av riksintresse. Dessa pekas ut av nationella centrala sektorsmyndigheter. Miljöbalkens fjärde kapitel pekar ut ett antal speci cerade områden som med hänsyn till de natur- och kulturvärdena som nns i områdena i sin helhet är av riksintresse. Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv. Det betyder inte att miljön automatiskt är skyddad. Ibland gör era riksintressen anspråk på samma område. Då är det kommunens uppgift att avväga dessa riksintressen mot varandra. I översiktsplanen ska kommunen beskriva hur riksintressena tillgodoses. Följande riksintressen berör Blekinges havsområde: Kap 3 Miljöbalken Energiproduktion (STEM/LST) Friluftsliv (NV) Kommunikation (TV) Kulturmiljö (RAÄ) Naturvård (NV) Totalförsvaret (FM) Yrkes ske (HaV/Fiskeriverket) Kap 4 Miljöbalken Högexploaterad kust (LST) Natura 2000 (NV) Övriga regleringar Förutom områden av riksintresse berörs havsområdet även av andra regleringar: Djur- och växtskyddsområde (NV) Ekologiskt känsliga områden (LST) Fredningsområden för sk (LST) Marina naturreservat, planerade (LST) Naturreservat (NV) Ramsarområden (NV) Skyddade områden (BSPA, (HELCOM)) Trålningsgräns (Hav) Lagstiftning om havsplanering Kustkommuner ansvarar enligt plan- och bygglagen för översiktsplaneringen på land, för kusten och för territorialhavet. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för den nationella havsplaneringen. Enligt 4 kap. 10 miljöbalken, omfattar denna havsplanering både territorialhavet, undantaget det område om en sjömil som ligger närmast baslinjen och den svenska ekonomiska zonen. En närmare reglering av den nationella havsplaneringen görs i havsplaneringsförordningen (2015:400). Planeringsförutsättningar 39 48

49 Övergripande planeringsförutsättningar Klimatförändringar Blekinge har ett gynnsamt klimatläge för svenska förhållanden men är också i ett utsatt läge för väder och vind på grund av närheten till havet. Medeltemperaturen i januari varierar från 0 C på Utklippan till -2 C i norra delarna av länet. I juli är medeltemperaturen ca 16 C i hela länet. Minst årsnederbörd får de yttersta öarna, ca 500 mm, och den högsta årsnederbörden, omkring 700 mm, nns i länets nordligaste delar samt på Ryssberget i väster. Klimatförändringar kommer att påverka haven och människans möjlighet att nyttja havet som resurs på många olika sätt. Det nns stor sannolikhet att klimatfrågan innebär förändringar i ekosystemen, isläggningsmönster, strömmar och syresättning, vind- och vågmönster. Människans utsläpp av koldioxid innebär även en ökad försurning av haven med potentiellt långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem. De klimatologiska förutsättningarna och deras förväntade förändring i tid, både avseende medelvärden och variationer, är således viktiga parametrar för planeringsprocessen. Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våra nordliga breddgrader än i världen i genomsnitt. SMHI:s klimatberäkningar för Blekinge fram till år 2100 ger bilden av ett varmare och blötare klimat. För Blekinges del beräknas medelhavsnivån stiga med 0,3 1,3 m till år 2100 (kompenserat för land-höjningen). Belastningen på dricksvatten- och avloppssystemen förväntas öka, denna infrastruktur är periodvis hårt belastad i många samhällen redan idag. I Östersjön kan ekosystemen förändras drastiskt. Det varmare klimatet kommer också att föra med sig hälsorisker, bland annat ökad smittspridning hos både människor och djur. När det gäller temperaturen visar SMHI:s klimatanalyser för Blekinge fram till år 2100 bland annat på en 3-5 graders ökning av årsmedeltemperaturen och % ökning av årsmedelnederbörden, med störst ökning under vintern. Sommarmånaderna blir torrare med ökat antal varma dygn, och den nederbörd som faller blir mer intensiv i sin karaktär. Förändringen av klimatet ställer nya krav på hur vi utformar vårt samhälle, både vad gäller att minska vår påverkan på klimatet men också hur vi ska skapa ett samhälle som står robust i ett förändrat klimat och som kan hantera dess effekter. Klimatförändringarna innebär ett ökat hot mot många av de ekosystemtjänster som är nödvändiga för människans överlevnad och välmående. Samtidigt utgör artrika och livskraftiga ekosystem en nyckelfaktor för möjligheten att nå visionen om ett samhälle som står robust i ett föränderligt klimat och har god förmåga att hantera de konsekvenser och påfrestningar det innebär. Klimatfrågan kopplar även till själva anspråken för nyttjande av havet. Ett överhängande behov att minska utsläpp av växthusgaser på kort tid kommer sannolikt medföra ökat nyttjande av havet för produktion av olika former av fossilfri energi som havsbaserad vind- eller vågkraft. Effekter på land kan innebära ökat intresse för verksamheter till havs genom förändrade transportmönster som ger över yttning från väg- till sjötransport samt för strandfodringsverksamhet till havs för att klimatanpassa kustzon och bekämpa kusterosion. Som exempel är ett dominerande framtidsscenarium inom både sjöfarten och yrkes sket att fartygen blir större, och därmed kan kräva mer yta till havs. Inom sjöfarten väntas dessutom mängden tra k öka, något som ger utmaningar i riskhantering och i vissa passager. Utvecklingen för sjöfarten och yrkes sket sker parallellt med en förväntad ökning av fasta installationer, i form av vindkraft, vågkraft och vattenbruk. De fasta installationerna väntas komma som ett resultat av politiska ambitioner om att använda havet för energiomställning och förnyelsebara bränslen. Fasta installationer kan i framtiden konkurrera med sjöfarten och yrkes sket om ytan i vissa geogra ska områden till havs. Klimatförändringarna ger direkta effekter på nyttjande och anspråk i havet genom påverkan på ekosystemen i stort och dess tjänster. Med denna bredd av effekter på havet nns utmaningar kring miljö- och tidsperspektiv i havsplaneringens avvägningar. Exempelvis måste havsplaneringen hantera frågor kring hur förändrade och säkrare rutter för sjöfarten påverkar fartygens bränsleförbrukning. Vidare nns vissa områden till havs där existerande höga naturvärden sammanfaller med lämplighet för klimatvänlig energiproduktion. Vid anläggande av exempelvis vindkraft i dessa områden sker ingrepp som påverkar delar av den lokala naturmiljön och den gröna infrastrukturen negativt. Samtidigt kan energiutvinningen i ett område vara motiverad ur ett bredare perspektiv kring ett rikt växt- och djurliv då de marina ekosystemen generellt, och på lång sikt, gynnas av en energiomställning som motverkar havsförsurning. Hur klimatet kan hanteras inom havsplaneringen är således en mycket komplex fråga. Sammantaget väntas ett ökat tryck på havet resurser. Med ett ökat tryck förväntas risken för intressekon ikter öka. Dessa kon ikter kan väntas ha tydliga regionala och 40 Planeringsförutsättningar 49

50 lokala skillnader, där exempelvis ökad urbanisering påverkar kustkommuner på olika sätt. Säkerhet och risker Med risker och påverkansfaktorer menas här risker för olyckor och andra händelser som kan ge skadliga konsekvenser för människor och miljön i havet. För att kunna hantera risker och förebygga annan påverkan på havet krävs dels att bygga upp en kunskap om aktuella och framtida olycksrisker och dels att det nns beredskap och utrustning för att sätta in åtgärder när en olycka sker. De största riskerna nns som kollisioner inom sjöfarten. Sådana olyckor kan föra med sig risk för utsläpp av olja, kemikalier eller andra skadliga ämnen med negativa effekter. I Sverige har den myndighet som har ansvar för en verksamhet också ansvaret för att verksamheten ska fungera i en krissituation. Ansvaret för att leda och samordna räddningstjänsten till havs är fördelat mellan era centrala myndigheter, länsstyrelserna och kommunerna. Sjöfartsverket svarar för ygräddning och sjöräddning till havs inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Kustbevakningen har hand om miljöräddning och sanering till sjöss och medverkar i insatser vid sjö- och ygräddningstjänst. Kommunerna svarar för räddningstjänst på land, i hamnar och kanaler. Kommunerna och staten har kommit överens om gränsdragningen. Kommunerna har ansvaret för sanering på land. Länsstyrelsen har en samordnande roll mellan kommunal och statlig räddningstjänst vid en större olyckshändelse och är även ansvarig myndighet vid en olycka med radioaktiva utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Östersjön är ett hårt tra kerat hav som enligt Sjöfartsverkets sektorrapport står för cirka 15 procent av världens sjötransporter. Idag beräknas cirka 2000 fartyg för ytta sig på Östersjön vid varje givet tillfälle, vilket ger fartyg per månad. Faktorer som i framtiden kan påverka arbetet med samhällets krisberedskap är klimatförändringar och en framtida havsnivåhöjning. Andra är att oljetransporterna till sjöss förväntas öka kraftigt under de kommande åren och att utvecklingen av vind- och vågkraft kommer att ställa nya krav på hantering av räddningstjänstinsatser till havs. Om utsläpp sker berörs naturskyddsintressen och eventuellt kulturarv. Andra intressen som kan beröras är friluftsliv, turism och yrkes ske samt att boendemiljöer längs med kusten kan påverkas av utsläpp. Östersjön är ett av världens mest tra kerade hav och prognoserna för oljehamnarna runt Östersjön pekar på en ytterligare ökning av hanterade oljevolymer. Blekinges långa kuststräcka är till stora delar utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havs är många; naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppen får också stora socioekonomiska konsekvenser med effekter på era samhällsfunktioner. En händelse som drabbar Blekingekusten kommer med all sannolikhet att drabba mer än en kommun. Det är därför viktigt att samordning av insatser sker mellan kommunerna och övriga parter så att bästa möjliga resultat uppstår. Det pågår exempelvis samarbetsprojekt mellan räddningstjänst och Kustbevakningen. Därför nns likalydande oljeskyddsplaner i kommunerna. Med ökade sjötransporter bedömer den nationella samverkansgruppen för oljeskadeskydd (NSO) att det även nns en ökad risk för sjöolyckor. Med hänvisning till dansk forskning ser NSO att riskerna främst är relaterade till grundstötning och kollision. Redan i dag beräknas en större olycka inträffa vart fjärde år i Östersjön eller i Västerhavet, även om risken varierar mellan områden. Påbörjade projekt för utveckling av navigeringsutrustning och fartygutformning samt tra kseparering kan bidra till minskade risker inom en växande sjöfartssektor. Marina miljöproblem Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och hav uppstår till följd av utsläpp av växtnäringsämnen från samhällen, industrier och jordbruk. Utsläpp av näringsämnen (framförallt kväve och fosfor) göder vattensystemen och ökar vattenväxternas tillväxt. Vissa växtarter gynnas av övergödning och ökar i antal, medan andra växtarter missgynnas och minskar i antal (eller försvinner), vilket kan leda till att växtsamhället förändras. Övergödningen gynnar ofta fritt ytande växtplankton och trådformiga vattenväxter som konkurrerar ut de rotade vattenväxterna. En sådan förändring av växtsamhället påverkar i sin tur djurlivet. Många vattenlevande djur är beroende av de rotade vattenväxterna, och försvinner dessa så försvinner också en viktig födokälla för växtätande djur, och ett viktigt skydd för mindre sk och skaldjur. Fler vattenväxter kan även leda till försämrad nedbrytning av döda växter, vilket i sin tur kan leda till syrefria bottnar och försämrad livsmiljö för bottenlevande djur. Ett förändrat växtsamhälle kan därför förändra ekosystem radikalt. Planeringsförutsättningar 41 50

51 Olika växtnäringsämnen begränsar vattenväxternas tillväxt i olika vattensystem. Ofta begränsas vattenväxternas tillväxt av fosfor i sjöar och en del kustområden, medan kväve begränsar tillväxt i havet. Eftersom blågröna alger (cyanobakterier) kan ta upp kväve från luften så gynnas dessa arter av övergödning av Östersjön, med omfattande och återkommande algblomningar som följd. De giftiga ämnen som blågröna algerna kan avge under blomning påverkar djur och växter negativt, vilket kan leda till badförbud samt att förgiftad sk och skaldjur kan bli farlig att äta för människor och andra djur. Över ske Yrkes sket, husbehovs sket och sport sket inriktar sig ofta på vissa sk- och skaldjursarter som är viktiga av ekonomiska eller kulturella skäl. Över ske uppstår då sk fångas i sådan mängd att uppväxande sk inte kan ersätta förlusten av den fångade sken, vilket leder till att antalet skar minskar med tiden. Om tillgången på viktiga sk- och skaldjursarter minskar så försämras sket och dess lönsamhet. Därtill kan över sket radikalt förändra ett ekosystem, dels genom att förändra förhållandet mellan konkurrerande arter, och dels genom att rubba den naturliga balansen mellan rovdjur och bytesdjur. Eftersom ske ofta inriktas på rov skar högt upp i näringskedjan så kan ett över ske leda till förändringar i hela näringskedjan. Färre rov skar gör att er bytes skar överlever, er bytes skar gör att färre djurplankton överlever, och färre djurplankton gör att er växtplankton överlever, vilket kan förvärra algblomningarna. Över sket på torsk i Östersjön kan leda till att andra arter tar över och dominerar ekosystemet. Genom att minska mängden torsk så överlever mer sill och skarpsill som i sin tur äter mer torskägg och torskyngel, vilket ytterligare försämrar torskens möjligheter till återhämtning. Främmande invasiva arter Människan yttar ibland, avsiktligt eller oavsiktligt, växtoch djurarter till områden där arten inte har funnits naturligt tidigare. Sådana introduktioner har pågått under en stor del av den moderna människans historia, men introduktionerna har blivit er i takt med att rörlighet och handel har ökat och globaliserats. Ofta klarar sig de främmande arterna dåligt i det nya området eftersom de inte är anpassade till det nya klimatet och de inhemska växt- och djurarterna. Vissa främmande arter lyckas ändå att etablera sig och påverkar inhemska arter negativt genom predation och konkurrens. Främmande arter som på så vis kan orsaka skada på och dominera ett ekosystem kallas för invasiva. I Östersjön nns idag era främmande och kanske invasiva arter, så som svartmunnad smörbult, ullhandskrabba, vit ngrad brackvattenskrabba, rovvattenloppa och slät havstulpan. I Västerhavet nns dessutom andra främmande invasiva arter som på sikt kan komma att spridas till Östersjön. Främmande havslevande arter har dels introducerats avsiktligt för odlingar (japanskt jätteostron importerades till odlingar vid franska atlantkusten varifrån arten har spridits naturligt längs den europeiska västkusten), och dels oavsiktligt via det ballastvatten som fartyg forslar mellan hamnar. Havsförsurning Havsförsurningen är en process där ph-värdet i haven sjunker. Processen är framförallt kopplad till den globala klimatförändringen, och drivs av att koldioxid från atmosfären löses i havsvattnet och bildar kolsyra, vilket slutligen leder till sjunkande ph-värden och en försurning av haven. De stora globala koldioxidutsläppen till atmosfären ökar därför havsförsurningen och kan leda till att havens ekosystem förändras. En del havslevande organismer kan komma att gynnas av försurningen medan andra missgynnas. Det är svårt att förutspå effekterna av havsförsurningen på enskilda organismer eller ekosystem, särskilt eftersom havsförsurning sker parallellt med andra miljöförändringar (temperaturökning, övergödning, salthaltsförändringar). En möjlig effekt är att skaldjur och koraller kan komma att missgynnas eftersom en havsförsurning kan försvåra eller förhindra bildandet av kalkskal, detta eftersom kalk löses upp vid lägre ph. Ifall koraller, musslor, kräftor, krabbor, humrar och andra skaldjur skulle påverkas negativt skulle det kunna få effekter för både havens ekosystem och människan. Miljögifter Miljögifter är ämnen som människan släpper ut i miljön och som påverkar miljön negativt. En del ämnen är avsedda att skada vissa organismer, så som växt- och insektsbekämpningsmedel, medan andra ämnen först senare visar sig ha oanade skadliga effekter, så som restprodukter från industrier. Miljögifterna stannar ofta länge i miljön, tas upp av levande organismer och påverkar deras funktioner på olika sätt. Det är ofta svårt att förutse effekterna som ett särskilt ämne har på en särskild organism. Somliga ämnen påverkar enbart växter, några påverkar enbart djur, medan andra ämnen påverkar alla levande organismer. Vissa ämnen stör fortplantningen, andra påverkar beteendet, somliga stör nervsystemet, medan de värsta leder till obotlig skada eller död. En del ämnen är skadliga först när de kombineras i miljön. Utsläppen och spridningen av miljögifter är idag omfattande och svår att överblicka. Det rör sig om allt 42 Planeringsförutsättningar 51

52 från bekämpningsmedel, hormonstörande läkemedel, båtbottenfärger och vattenavstötande ämnen i kläder till restprodukter från industrier. Forskare är idag betydligt bättre på att förutse vilka ämnen som kan vara möjliga miljögifter och vilka effekter de kan ha. Genom provtagning av miljön och levande organismer undersöker man idag förekomsten av kända miljögifter, så att lämpliga åtgärder kan vidtas. Miljögifter som oftast förknippas med Östersjön är dioxiner och PCB (polyklorerade bifenyler). Dioxiner är ett samlingsnamn för organiska föreningar som bildas oavsiktligt vid förbränning av ämnen som innehåller klor. PCB är en grupp organiska föreningar som bildas vid tillverkning av kemikalier. Dessa ämnen är fettlösliga och lagras i fettvävnaden hos levande organismer som tar upp ämnena, och deras skadlighet beror delvis på mängden som tas upp i kroppen. Dioxiner och PCB kan bland annat störa fortplantning och fosterutveckling, störa immunförsvaret och orsaka cancer. Även om mängderna dioxiner och PCB har minskat i Östersjön till följd av att utsläppen minskat, så är halterna fortfarande höga i vissa organismer, framförallt i fet sk, så som strömming/sill, lax, öring och ål. Livsmedelverket ger detaljerade rekommendationer och kostråd kopplat till fet sk från Östersjön. Marint skräp Marint skräp är föremål som tillverkats av människan och som avsiktligt eller oavsiktligt spridits på ett sådant sätt att de hamnat i havet. Ofta rör det sig om lättare föremål, så som plastprodukter, som lätt transporteras med vind och vatten, men det kan också röra sig om större föremål. Utöver att marint skräp förfular kust- och havsmiljön, kan skräpet få betydligt allvarligare konsekvenser för havslevande organismer. Ibland mister skare skeredskap (så som nät, burar och ryssjor), men dessvärre hindrar det inte redskapen från att fortsätta fånga sk och andra djur. Eftersom maskorna i moderna skeredskap ofta framställs av plast brer så kan dessa så kallade spök skande redskap ska under många år innan plastmaskorna har brutits ner. Problemet upphör inte ens när redskapet är fullt eftersom fångsten fort bryts ner och gör att redskapet kan ska på nytt. Marint skräp kan även misstas för föda av fåglar, skar, marina däggdjur och andra havslevande djur. Skräpet kan snärja eller täppa till djurens mundelar och gör det svårt eller omöjligt för dem att äta. Eftersom plast och annat marint skräp bryts ner långsamt i mage och tarmar så kan skräp också ansamlas i magsäcken och försämra intaget och nedbrytningen av föda. Plasten kan även tas upp av och ansamlas i kroppen. På senare tid har mikroplaster uppmärksammats som ett möjligt allvarligt problem. De så kallade mikroplasterna är plastfragment eller partiklar mindre än 5 mm i diameter. Mikroplaster kommer dels från nedbrytning av större plastföremål, dels från produkter som innehåller plastpartiklar, så som hygienartiklar med skrubbande effekt. Nedbrytningen av mikroplaster tar lång tid, möjligen hundratals år, och kan orsaka negativa effekter hos de djur som misstar mikroplasten för föda. Allmänt om havsområdet Den del av Blekinges havsområde som denna plan berör, har en sammanlagd yta på km². Området är viktigt ur många aspekter. Havet är en nödvändighet för många av de kommersiella och offentliga verksamheterna i Blekinge, såsom sjöfart, yrkes ske och försvar. Här nns farlederna, skevattnen och sjöövningsområdena. Det nns goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Havet är också en plats för naturupplevelser och fritidsaktiviteter. Det ger möjlighet till ske och fågelskådning, segling, paddling och dykning. Här nns också rika marina livsmiljöer med arter som ålgräs, blåmussla och kräkel. I det fria vattnet, är miljön artfattigare än i de grunda kustområden. I vattenmassan nns stora mängder av växt- och djurplankton från ytan och era meter ner, och ännu djupare ner simmar stim av torsk, strömming och andra skarter. Sälar och sjöfåglar jagar i skstimmen, och i havsområdet kan man även ha turen att få se tumlare mätta sina magar på sk. I Östersjön nns också de nästan helt genomskinliga öronmaneterna, som ganska passivt följer med havsströmmarna. Jämfört med andra miljöer i havet så ger det fria vattnet väldigt små möjligheter för djur att gömma sig för att undgå att bli uppätna. En del skarter bildar stora stim, som kan lura en predator, och mindre skar är ofta snabba och kan y undan angrepp. Många djurplankton har en speciell taktik, som går ut på att vara i det närmaste genomskinlig. Ofta vandrar de också nedåt till djupet och mörkret under dagen för att minska risken att ätas upp av skar som ju har bra syn. Årstidsvariationerna i vattnet närmast ytan är stora. Under vintern, efter islossningen och innan växtplanktonen har börjat tillväxa och föröka sig, är näringshalterna som allra störst. De växtplankton som kan tillväxa vid låga temperaturer kan nyttja de näringsämnen som byggts upp under vintern. Djurplankton, såsom hoppkräftor, hinnkräftor och hjuldjur, lever på växtplankton, bakterier och andra partiklar i vattnet. Större djurplankton kan också äta mindre djurplankton. Den viktigaste faktorn som bestämmer vilka djurplanktonarter som nns i vattnet är salthalten. Planeringsförutsättningar 43 52

53 Den angränsande kusten Blekinges lövskogskust och skärgård är unik. Här nns det enda skärgårdsområdet i Östersjön där ädellövskogen sätter sin prägel på landskapet. Ingen annanstans i landet växer ek- och bokskog så långt ut i skärgården. Närheten till havet, höga naturvärden och kulturhistoriska värden gör kustlandskapet attraktivt för boende, rekreation, friluftsliv och nationell och internationell besöksnäring. Det marina friluftslivet erbjuder många olika aktiviteter såsom båtliv, fritids ske, kajakpaddling, skridskoåkning, bad, dykning, fågelskådning och andra naturupplevelser. Längs kusten nns attraktiva städer, rika på historia och kultur och stora värden bland annat i form av infrastruktur och verksamheter av olika slag, hamnar, industrier och andra anläggningar. De processer som påverkar och omformar havsbottnens geologi skiljer sig starkt från de som påverkar marken på land. Vatten har, när den sätts i rörelse i form av vågor och strömmar, en kraftfull och omformande inverkan. Denna har störst effekt i exponerade lägen och nära vattenytan där således erosionen blir som mest omfattande. Påverkan avtar med ökat vattendjup och minskande vattenrörelser. I lägen där endast små vattenrörelser förekommer sker istället en pålagring av nsediment. Samtidigt är havsbotten skyddad från era av de omformande processer som påverkar den ytliga geologin på land så som frost, regn, vind och snö. Mänsklig påverkan skiljer sig också från land då havsbottnen huvudsakligen påverkas genom t ex trålning eller dragning av kablar och ledningar. Sedimenten på den svenska kontinentalsockeln har bildats under den yngsta perioden i jordens utvecklingshistoria, kvartärtiden, och då huvudsakligen under den senaste istiden samt den därpå efterföljande (och nu pågående) varmare perioden (postglaciala perioden). Sedimenten delas därför upp i glaciala och postglaciala sediment där de glaciala har bildats i en miljö som påverkats av en inlandsis och dess smältvatten och de postglaciala utgörs av glaciala sediment som omlagrats eller av nybildade sediment efter inlandsisens avsmältning. Bottensubstratens koppling till naturvärden Kajakpaddling. Foto: Peter Westrup Geologi Kunskapen om den marina geologin inom de kommunala verksamheterna är förhållandevis begränsad. De maringeologiska kartor som nns att tillgå är i skalorna 1: och 1: och redovisar det sediment som dominerar i den översta metern av havsbottnen. De tunna lager som kan förekomma i ytan redovisas inte. Inom de havsområden som omger Sverige motsvarar havsbottnens geologi i stor utsträckning geologin på land. Berggrunden i havsområdet söder om Blekinge utgörs till största delen av gnejs och granit, men det förkommer också sedimentär berggrund av varierande ålder. Blekingekustens havsbotten består mestadels av morän med inslag av postglacial nsand och kristallin berggrund. I de västra delarna nns även större områden med postglacial sand och grus. Längre ut i havet utgörs botten av glacial lera, gyttjelera och lergyttja samt, i mindre utsträckning, isälvsavlagringar i allmänhet. Inom respektive bottentyp nns olika livsmiljöer och arter. Naturvärdet är ofta kopplat till hur sällsynt en art eller biotop är, men det kan också vara kopplat till värdet för ekosystemen som helhet. För vattenlevande växter, alger och djur utgör grunda sandbottnar en extrem miljö som är svår att leva i. Sanden under ytan är nästan hela tiden i rörelse. Det gör att det blir svårt för såväl alger som fröväxter att få fäste för sina fästskivor eller rötter. Växtligheten är därför gles, och dessa miljöer är ofta mycket artfattiga. Sandbottnar på några meters djup är dock typiska lokaler för ålgräsängar i Östersjön. Även bottenlevande djur har svårt att trivas i de grunda sandbottnarna. De djur som ändå klarar av att hantera sandpålagring och ständig rörelse i sanden löser ofta problemet genom att gräva ner sig. Djuren som lever på havets djupa mjuka bottnar utför 44 Planeringsförutsättningar 53

54 era viktiga uppgifter för ekosystemet. Organiskt material från havets biologiska produktion, samt material från oder, industrier och reningsverk hamnar på havets bottnar. När bottendjuren äter och rör om i sedimentet ökar nedbrytningen. En havsbotten med grävande djur kan jämföras med en väl fungerande kompost med många maskar som blandar om och syresätter miljön nära sina gångar, vilket ökar antalet och mångfalden av olika bakterier och ökar nedbrytningshastigheten av det organiska materialet. Grunda hårdbottnar, grundare än 30 meters djup, utgörs av hällar, klippor och blockmiljöer där makroalger skapar varierande miljöer för sk och ryggradslösa djur. Dessa miljöer är estetiskt fascinerande för den som snorklar och intressanta för vetenskapen på grund av samverkan mellan djur och växter och de livsmiljöer som skapas här. Djupa hårdbottnar, djupare än 30 m, har hög biodiversitet och omfattar stora genetiska värden. De är därmed mycket intressanta för vetenskap och utbildning. Djupdata Havet utanför blekingekusten varierar i djup från omkring 60 meters djup i söder till grundare bottnar utmed kusten. Några större vattendjup eller utpräglade djuphålor nns inte i det kustnära området. Mestadels uppgår djupet till mindre än 30 meter. Vid de acka sträckorna i väster utbreder sig ett grundområde, Hanöbankarna, med vattendjup på drygt 10 meter. Östersjön är ett innanhav med hög koncentration av humusämnen och följaktligen unika optiska egenskaper. De höga koncentrationerna av humus bidrar till att Östersjön är relativt mörk jämfört med andra hav, och det är möjligt att ljus är en av de begränsande faktorerna för primärproduktionen. De esta ekologiska studier tar mest hänsyn till tillförsel av näringsämnen och mindre till ljusförhållandena. I den relativt mörka Östersjön har alger med pigment som bäst kan utnyttja det lilla ljus som nns en konkurrensfördel. Dit hör cyanobakterierna och andra alger som absorberar mest i den gröna och gula delen av spektrat. Grunda områden är särskilt viktiga för biodiversiteten och som yngelkammare i havsområdet. Där räcker solljuset ända ner till botten i sådan utsträckning att fotosyntes kan ske i växter. De vegetationsklädda bottnarna som även kallas fytalen, fytobentalen eller den fotiska zonen, är mycket artrik med både växter och djur som är lätta att observera. De vegetationsklädda bottnarna omfattar alla typer av hårda och mjuka bottnar som sträcker sig från vattenytan ner till cirka meters djup. Temperaturer Temperaturförhållandena i havet är en grundläggande faktor för natur, djur- och växtliv. Östersjön är fylld med relativt salt och kallt vatten upp till meters djup. Salthalten är mellan 8 och 13 promille och temperaturen mellan 4 och 5 grader. Ovanför detta djup är salthalten lägre, mellan 6 och 7 promille. Här är blandningen med underliggande vatten liten. Temperaturen i det övre skiktet varierar med årstiderna. Exempelvis är temperaturen utanför blekingekusten i maj runt grader. Vintertid kan temperaturen variera från strax under noll till ca 4 grader. Då ytvattnet värms på våren får det en lägre densitet och blandas inte med underliggande kallare vatten. Ett temperatursprångskikt bildas. Ytvattnet når en maximal temperatur på ca 20 grader i augusti. Temperatursprångskiktet når då sitt största djup på ca 30 m. Variationer i salthalt och temperatur över årstiderna är en viktig del i förutsättningarna för ekosystemen. Salthalt Vattnet i Östersjön är bräckt, vilket betyder att det är en blandning mellan salt och sött vatten. Salthalten varierar både från ytan och nedåt och från norr till söder. Ytvattnets salthalt varierar från Bottenvikens 0 5 promille till Västerhavets promille. I bottenvattnet är salthalten 2 3 promille i Bottenviken, och hela promille i Västerhavet. I Egentliga Östersjön är salthalten i bottenvattnet 8 12 promille. Östersjön är ett ungt hav och få organismer har hunnit anpassa sig till salthalten som är svår att leva i både för salt- och sötvattensarter. Östersjön har därför färre arter av bottendjur jämfört med Västerhavet. Den vanligaste arten i Östersjön, Östersjömusslan Macoma balthica, dominerar Östersjöns biomassa på djupa mjukbottnar, och är mycket viktig för att upprätthålla nedbrytningen av organiskt material i bottnar. Om en sådan art slås ut skulle det få stora konsekvenser för ekosystemet. En nykomling på djupa bottnar i Östersjön är masken Marenzelleria arctia. Den sprider sig snabbt och kan gräva mycket djupa gångar i sedimentet vilket ökar ödet av fosfat från bottnarna till vattnet. Eftersom det går åt energi till att reglera sin salthalt blir de här arterna ofta mindre än om de hade levt i sin ursprungsmiljö. Blåmusslan exempelvis blir i Östersjön bara en tredjedel så stor som vid västkusten. Strandkrabban klarar av att överleva vid ganska låg salthalt som vuxen, men när den skall ömsa skal för att kunna växa dör den. Dess larv klarar inte heller av den låga salthalten. Planeringsförutsättningar 45 54

55 Andra grupper av djur som inte överlever i Östersjöns brackvatten är sjöborrar och sjöstjärnor. Av de stora algerna är rödalger den känsligaste gruppen och endast ett fåtal av alla rödalgsarter åter nns i Östersjön. I gengäld nns här många arter grönalger och rotade sötvattenväxter. Fisksammansättningen är även den en unik blandning av sötvattenarter som gädda och abborre, och marina arter som torsk och piggvar. Den ständiga salthaltsstressen gör att Östersjöns arter är extra känsliga för föroreningar. Eftersom de redan lever på gränsen för vad de tål kan föroreningarna bli droppen som får bägaren att rinna över, och arten minskar eller slås ut. Strömmar I Östersjön nns inga märkbara permanenta ytvattenströmmar. Vattendragens sötvatten som rinner ut i havet rör sig som ett tunt skikt över saltvattnet och vrider mot höger på grund av jordrotationen. Sötvattnet blandas efterhand med havsvattnet. Det ger en storskalig långsam kustström söderut längs svenska kusten. Under sommaren är denna ström som svagast på grund av liten tillrinning från vattendragen. På öppet hav är vinden och vattenståndsändringar främsta orsaken till strömmar som därmed också blir oregelbundna. Strömmarna blir kraftigast i sunden och Öresund och Bälten har de kraftigaste strömmarna eftersom mest vatten ska igenom här. Strömmen i Öresund kan vara upp till 5 knop. 46 Planeringsförutsättningar 55

56 Tematiska planeringsförutsättningar Kulturvärden Kulturhistoriska värden har betydelse för människors välbe nnande och för identitet och sammanhang i tillvaron. Kulturmiljön har även betydelse för lokal och regional ekonomisk utveckling. Värdebeskrivning Blekinge är starkt präglat av närheten till havet. Vid kust och i skärgård har traditionella näringar som ske, sjöfart och jordbruk varit viktiga för människors försörjning. Värdefulla miljöer och landskap, bebyggelse, hamnar och anläggningar för olika behov vittnar om havets betydelse. Sjöfarten utanför blekingekusten har varit mycket intensiv genom århundradena. Det nns ett stort antal skeppsvrak i blekingska vatten, inte minst efter krigsfartyg. Bara inom havsområdet rör det sig om ett hundratal. Fartygslämningarna utgör ett kulturarv som beskriver historien ur era perspektiv; till exempel ekonomiskt, tekniskt, militärt och politiskt. Till följd av vattennivåförändringar nns utanför blekingekusten även lämningar efter år gamla boplatser och submarina landskap med rester av skogar på upp till drygt 20 meters djup. På vissa ställen har boplatserna täckts av dy, vilket har gjort att föremål som i trä, ben och läder kan vara väldigt välbevarade. Kunskapen om kulturarvet till havs är ojämn eftersom systematiska inventeringar inte har genomförts, utan till stor del styrs av exploateringar och insatser från enskilda dykare. Samverkan mellan myndigheter och samordnade undersökningar inför exploateringar är exempel på sätt att ta tillvara den kunskap som nns. Kulturarvet på havets botten är ännu tämligen orört, men med teknikutvecklingen inom K17 Kartan redovisar områden av riksintresse för kulturmiljön (röd skraffering) samt fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar (lila respektive röda punkter). 56 Planeringsförutsättningar 47

57 industri, ske och dykning samt det stigande intresset för att exploatera havsbottnen ökar också hoten. Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövården är ett begrepp som avser riksintressen med värdefulla kulturmiljöer som skyddas enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Det nns 19 riksintresseområden för kulturmiljövården i Blekinge. Många av dem har dock inte någon koppling till havet och havsmiljön. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Endast ett riksintresseområde (K17 Östra skärgården) berör planområdet och då i mycket liten omfattning. En ik av det vattenområde som hör till riksintresset ligger även inom planområdet. I övrigt nns inga riksintresseanspråk för kulturmiljövården. Områden utpekade som riksintressen längs kusten kan dock indirekt påverkas av det som sker i planområdet och skyddas av hänsynsområdet för kustvärden. Riksantikvarieämbetet har initierat ett arbete med att ta fram underlag för ett eventuellt utpekande av riksintressen för kulturmiljövården till havs. okänslig lokalisering och utformning komma att dominera en plats, och därigenom kraftigt påverka eller utradera de värden som visar på viktiga historiska skeenden och som tidigare givit platsen dess karaktär. Kuststräckor kan i dessa sammanhang vara extra känsliga då storskaliga exploateringar tenderar att bli extra synliga om kuststräckan är konkav och ikig. Sjöfart kan leda till erosion som blottlägger, slipar och kanske till och med transporterar bort de exponerade delarna av en lämning. Sjöfart och båttra k kan också medföra att grunt belägna lämningar skadas av ankare eller av fartygsskrov. Fiske, och i synnerhet bottentrålning, innebär en risk för mekanisk åverkan på kulturarvet till havs. Fartygslämningar kan skadas kraftigt och spridas ut på större ytor. Exploateringar som kräver muddring och dumpning av massor samt utvinning av material utgör också hot mot kulturarvet på botten. K17 Östra skärgården Berörda kommuner: Karlskrona kommun Skärgårdsmiljö som tydligt återspeglar utvecklingen av de maritima näringarna med kompletterande verksamheter sedan senneolitisk tid. Gränsbygd med kommunikationsoch försvarsmiljöer med strategisk betydelse för sjöfart och försvar från vikingatid till slutet av 1900-talet. Uttryck för riksintresset är bland annat farledsmiljön längs Kung Valdemars segelled med lä-/vindhamnarna samt vrakplatserna i hela området. ANSPRÅK OCH INTRESSEKONFLIKTER Skyddet av kulturmiljöer till havs kan komma i kon ikt med andra intressen, till exempel energiproduktion, ske, sjöfart samt friluftsliv och turism. Områden med höga kulturvärden behöver identi eras och beskrivas för att kunna beaktas i en planeringssituation. Den typ av storskalig vindkraft till havs som diskuteras idag, med meter höga vindkraftverk, påverkar stora områden visuellt. Kust- och skärgårdsområdena präglas av en stor variationsrikedom, där olika sträckor har sina förutsättningar och sin speci ka historia och identitet. Enligt Riksantikvarieämbetet kan en storskalig exploatering med 48 Planeringsförutsättningar 57

58 Friluftsliv och besöksnäring Friluftsliv och besöksnäring/turism sker framförallt nära kusten. Närheten till havet, höga naturvärden och kulturhistoriska värden gör kustlandskapet attraktivt för boende, rekreation, friluftsliv samt nationell och internationell besöksnäring. Värdebeskrivning Till stor del sammanfaller områden som har stora natur- och kulturvärden med kust- och skärgårdsområden med stora värden för friluftsliv och besöksnäring. Det inre havsområdet och skärgården i Blekinge nyttjas itigt av fritidsbåtstra ken och fritids sket. Det nns också kommersiell skärgårdstra k, drygt resor gjordes i juni-augusti 2016 med skärgårdsbåtar i Blekinge. Besöksnäringen är starkt kopplad till det marina friluftslivet som innebär många olika aktiviteter såsom båtliv, fritids ske, kajakpaddling, skridskoåkning, bad, dykning, fågelskådning och andra naturupplevelser. Möjlighet till friluftsliv och tillgång till attraktiva naturmiljöer är viktiga förutsättningar för utvecklingen av det lokala näringslivet. Inom det regionala utvecklingsarbetet är besöksnäringen ett prioriterat område som bedöms svara för en betydande tillväxt framöver. Näringen i sig är också ett skyltfönster för ökad attraktionskraft när det gäller boende, företagande/ investeringar och studier. Planområdet omfattar havsområdet med en inre gräns 300 meter från kust och skärgård. Friluftsliv och besöksnäring är inte lika omfattande i detta område, men kopplingen till kustzonen är stark och obestridlig. Det är därför viktigt att beskriva friluftsliv och besöksnäring i detta sammanhang, även om omfattningen av aktiviteterna är mindre inom planområdet. Riksintresse för friluftsliv Inom Blekinges havsområde nns områden utpekade som riksintresse för friluftsliv (3 kap. miljöbalken) samt högexploaterad kust (4 kap. miljöbalken). Riksintresse för friluftslivet regleras i miljöbalkens 3 kapitel 6 och utpekas av Naturvårdsverket efter samråd med Fiskeristyrelsen. FK04 FK05 FK02 FK06 Kartan redovisar områden av riksintresse för friluftslivet (grönt raster). Planeringsförutsättningar 49 58

59 Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som är av riksintresse på grund av dess naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet, skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Staten har ett särskilt ansvar beträffande mark- och vattenanvändningen inom de angivna områdena för riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt MB 4 kap. 2 8 och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. I Blekinge berörs kustzonen både på land och en bit ut i havet av miljöbalkens 4 kapitel 1 och 4. Kustzonen spelar en särskilt viktig roll, både för natur- och kulturmiljövård och för det rörliga friluftslivet, vilket innebär att dessa värden ska ges företräde i planeringen. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET FK 02 Listerlandet-Hanö Berörda kommuner: Sölvesborgs kommun Området har en rik och mångformig natur med era intressanta och delvis unika geologiska bildningar, artrik ora och fauna, strandängar, och grunda havsområden som är värdefulla för en rad skarter. Den variationsrika naturen och det gamla kulturlandskapet ger ypperliga förutsättningar för bland annat natur- och kulturstudier, bad, båtsport och fritids ske. Hanö nås med turbåt från Nogersund. FK 04 Hällaryds skärgård-eriksberg-tjärö-biskopsmåla Berörda kommuner: Karlshamns kommun, Ronneby kommun Ett mångformigt odlings- och skärgårdslandskap som också innehåller ett av regionens naste exempel på sprickdalsterräng. Skärgården med dess talrika morän- och klippöar har mycket stor betydelse för häckande sjöfågel, t ex ejder och storskarv, samt för rastande och övervintrande fågelarter. Här nns goda möjligheter för bad, båtliv, kanot, naturupplevelser, kulturupplevelser, fritids ske, fågelskådning, viltsafari, snorkling. Inom området bedrivs en omfattande sketurism som lockar sport skare från hela Sverige och från länder som Danmark och Tyskland. Det nns era kanotuthyrare inom området, liksom goda övernattningsmöjligheter (campingplatser, vandrarhem, stugbyar). Det innehåller även era badplatser, gästhamnar och en snorklingsled. FK 05 Listerby skärgård-tromtö-gö Berörda kommuner: Ronneby kommun, Karlskrona kommun Listerby skärgård, Tromtö och Gö utgör hjärtat vid den så kallade Lövskogskusten, den del av Blekinges sydkust där ädellövskogen når ända ut i skärgården, något som är unikt för landet. Här nns särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Inom området sker ett omfattande fritids ske efter bland annat havsöring, gädda och abborre. Fritids sket efter gädda anses vara det bästa i Europa, och lockar skare från en mängd olika länder. FK 06 Hallarumsviken-Torhamns skärgård Berörda kommuner: Karlskrona kommun Området är genom sin mångskiftande och förhållandevis oexploaterade natur samt sina kulturhistoriska värden av utomordentligt stor betydelse för friluftslivet. Här nns goda möjligheter för bad, båtliv, kanot, naturupplevelser, kulturupplevelser, fritids ske, sälskådning och fågelskådning. Vid era öar nns goda hamnar för fritidsbåtar. Reguljära båtförbindelser med vissa öar i den yttre skärgården gör dem tillgängliga under hela året. Förutsättningarna för bad och ett varierat fritids ske efter bland annat gädda, abborre och havsöring är goda, liksom möjligheterna till natur- och kulturstudier. Torhamns udde, Utlängan och Utklippan är fågellokaler av stor nationell betydelse och utgör viktiga besöksmål för såväl fågelskådare som för andra naturintresserade. Riksintresse högexploaterad kust Alla fyra kustkommuner ingår i det sammanhängande kustområde från Brofjorden i Bohuslän till Simpevarp i Småland, inom vilket fritidsbebyggelse endast får komma till stånd i form av kompletteringar till be ntlig bebyggelse om det inte nns särskilda skäl, t.ex. fritidsbebyggelse som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov (MB 4 kap. 4 ). Anspråk och intressekon ikter Friluftsliv och besöksnäring bedöms inte stå i kon ikt med andra intressen inom planområdet. Sannolikt nns dock motstående anspråk längre in mot kusten. Exempelvis sammanfaller ofta de områden som utnyttjas mest av fritidsbåtstra ken med de områden som har pekats ut som värdefulla natur- och kulturmiljöområden i kust- och skärgårdsområdet. Ett intensivt friluftsliv kan 50 Planeringsförutsättningar 59

60 då i vissa fall komma i kon ikt med känsliga naturvärden, såsom störningskänsliga häckande fåglar på öar längs kusten. Kon ikter kan också uppstå mellan lokala satsningar på anläggningar för turism och friluftsliv å ena sidan, och bevarandevärden knutna till natur, kulturmiljö och friluftsliv å den andra. En annan potentiell kon ikt är mellan dykning vid vrak och intresset att skydda kulturarvet. Friluftsliv och besöksnäring kan både vara i kon ikt och samverka med varandra. Exempelvis kan exploatering av natursköna platser för turism och båtliv stå i kon ikt med friluftslivets intressen. Turister söker sig ofta i större grupper till platser med möjlighet att bo, äta och uppleva ordnade attraktioner medan friluftslivet ofta attraheras av platser där naturen är mindre påverkad. Å andra sidan kräver en utveckling av turistrelaterad verksamhet ofta infrastruktur, vilket många gånger är till gagn även för friluftslivet. Det är viktigt att skapa förutsättningar för människors tillgänglighet till havet för friluftsliv och besöksnäring. I planeringen behöver hänsyn tas till behoven av tillgänglighet för både människor och båtar. Vissa områden, exempelvis områden med höga naturvärden kan å andra sidan behöva fredas från båttra k. Planeringsförutsättningar 51 60

61 En grundförutsättning för yrkes sket är tillgång till goda skbestånd, som i sin tur är beroende av olika livsmiljöer under skens livsstadier. Särskilt kustområden utgör lek- och uppväxtområden för många marina organismer, men det nns även lekområden längre ut från kusten. Det nns behov av att skydda både viktiga områden och deras rumsliga samband för att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ett omgivande exploateringstryck. Yrkes ske Yrkes ske bidrar till kustsamhällens identitet och livskraft genom såväl sket i sig som skets betydelse för landbaserade näringar som skberedning, varvsindustri och redskapstillverkning. Fisket bedrivs mer eller mindre intensivt i alla Sveriges havsområden, men det nns en dynamik i sket som gör att sketrycket varierar både geogra skt och över tid. Värdebeskrivning Småskaligt ske sker normalt inom begränsade områden, medan annat ske sker mer exibelt och över stora områden. Var ske bedrivs varierar mellan säsongerna, men också hur skemöjligheterna, det vill säga skbestånden och regleringen av dessa, utvecklas över tid. Från Blekinge och söderut till Öresund är sket helt dominerat av torsk och strömming/skarpsill men ål och lax är viktiga arter för det kustnära sket. Mörrumsån mynningsområde är riksintresse för vandrande lax. Det pågår en kontinuerlig utveckling av skförvaltningen. EU beslutade exempelvis 2016 om en långsiktig förvaltningsplan för sill, skarpsill och torsk i Östersjön. Det pågår även en utveckling av mer selektiva redskap för att minska mängden oönskad bifångst. Samtidigt pågår sedan en längre period en utveckling i den svenska skerinäringen som innebär färre yrkes skare och skefartyg. Kulturmiljön i skärgården och längs kusten har under mycket lång tid varit präglad av skets verksamheter och anläggningar. För många kust- och skärgårdsområden är ett levande och kustnära yrkes ske nödvändigt för att Kartan redovisar områden av riksintresse för yrkes sket (blå skraffering). 52 Planeringsförutsättningar 61

62 kulturmiljövärdena ska kunna tas tillvara i ett långsiktigt perspektiv. När sket minskar riskerar kulturmiljöer att försvinna. Riksintresse för yrkes ske Riksintresset för yrkes ske omfattar framförallt fångstområden, men även hamnar, vandringsområden och ett fåtal lek- och rekryteringsområden. Det regleras i miljöbalkens 3 kapitel 5 och utpekas av Fiskeriverket. Riksintresset berör huvudsakligen uppväxtmöjligheterna för vissa skslag. Enligt miljöbalken 3 kap 5 ska mark- och vattenområden som har betydelse för yrkes sket eller för vattenbruk så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för yrkes sket ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKE HAV Område nr 33 Kalmarsund, Långgrund, Rönneskär Berörda kommuner: Karlskrona kommun Området utgör fångstområde för ål. Område nr 41 Rosenklintsgrunden, Utklippan, Västöver Berörda kommuner: Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun Området utgör fångstområde för torsk, strömming, skarpsill Område nr 42 Hanöbukten, Pukavik, Mörrumsån Berörda kommuner: Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun Området utgör fångstområde för torsk, at sk och ål. Vandringsområde lax. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKE INLANDSVATTEN Område nr 92 Mörrumsån Berörda kommuner: Karlshamns kommun Området utgör lek och rekryteringsområde samt vandringsväg för lax. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKE HAMN Berörda kommuner: Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun Yrkes skets landningshamnar ligger utanför aktuellt planområde men nns i Sandhamn, Sturkö - Ekenabben, Karlskrona - Handelshamnen, Karlskrona - Saltö, Hasslö, Ronneby, Karlshamn-Vägga, Hörvik och Nogersund Anspråk och intressekon ikter Intresset för att nyttja våra havsområden ökar. Ökningen väntas fortsätta och präglas av en mångfald av verksamheter, värden och anspråk. Som exempel är ett dominerande framtidsscenarium inom både sjöfarten och yrkes sket att fartygen blir större, och därmed kan kräva mer yta till havs. Inom sjöfarten väntas dessutom mängden tra k öka, något som ger utmaningar i riskhantering och i vissa passager. I Sölvesborgs kommun nns ett område där riksintresse för yrkes ske till viss del sammanfaller med riksintresse för energi. Området vid Hanöbanken är ett viktigt reproduktions- och tillväxtområde för sk. Utöver riksintresseanspråken för vindbruk pekar kustkommunerna inte ut några nya områden för vindkraft i sina kommunala översiktsplaner. Vissa farleder går idag nära geogra ska områden som är viktiga för skerinäringen. Vid dessa fungerar samexistens bra förutsatt att större fartyg inte går utanför de markerade lederna. Mindre skebåtar har lättare att väja för större båtar och fartyg varför problem ofta undviks. Vid andra typer av skesätt, exempelvis vid ske med icke överseglingsbara passiva redskap, så nns dock vissa kon ikter eftersom ske då inte kan ske i eller i anslutning till farleder. Farleder för sjöfart och större fartyg kan medföra en potentiell kon ikt då vissa typer av ske, exempelvis med nät, begränsas. Detta är särskilt ett problem vid större farleder. Om sjöfarten ökar i framtiden kan denna kon ikt komma att växa och bli mer påtaglig i framtiden. Områden för naturvård skyddar marina habitat och därmed lekområden och tillväxtplatser för sk. Vissa geogra ska områden är idag fredade från vissa skesätt, exempelvis bottentrålning. Fiskeskyddade områden är idag en kon ikt med yrkes sket och kommer att vara så även i framtiden, särskilt om antalet skeskyddade områden växer. Det nns idag sex marina naturreservat i Blekinge; Tromtö, Utklippan, Eriksberg, Stärnö-Boön, Gö och Tjärö. Endast Utklippans naturreservat och Stärnö-Boön berör samma geogra ska område som ett område utpekat som riksintresse för yrkes ske. När sälstammarna ökar, ökar också kon ikterna mellan sälar och yrkes skare eftersom de orsakar skador på skarnas utrustning. Många har förespråkat jakt på säl för att minska dessa skador. Det händer också att sälar fastnar i skarnas garn och drunknar när de inte kan komma upp till ytan för att andas. Projektet Sälar & ske arbetar för att utveckla metoder som kan minska kon ikten mellan sälar och ske. Målet är ett livskraftigt kust ske parallellt med ett starkt sälbestånd. Huvudsyftet för projektet är att utveckla skeredskap som är sälsäkra och skar effektivt, och som också är enkla att hantera. Planeringsförutsättningar 53 62

63 Det pågår forskning kring hur makroalger, mikroalger, maneter och andra vattenlevande organismer ska kunna användas till bland annat livsmedel, tillverkningsindustrin och läkemedel. Alger tar upp koldioxid och näringsämnen och kan därmed bidra till minskad övergödning av haven. Odlingarna ger även skyddade miljöer för skar att vistas i. Vattenbruk Begreppet vattenbruk omfattar odlingar av sk, musslor och ostron och betecknar även möjligheter inom den marina bioteknologin. Blå bioteknik är ett samlingsnamn på när man använder sig av marina organismer såsom alger och musslor för produktion av exempelvis läkemedel, livsmedel, bränsle och gödsel. Värdebeskrivning Den biologiska mångfalden är större i haven än på land men kunskaperna om marina organismer och ekosystemet är fortfarande begränsade. Med en förbättrad kännedom av havets resurser möjliggörs dock utvecklingen av nya användningar, produkter och tjänster. Vattenbrukets betydelse är för närvarande liten i såväl Sverige som i Blekinge. Långa tillståndsprocesser och komplicerad lagstiftning anges som ett stort hinder för etablering av nya vattenbruk. Förhoppningen är att livsmedelsproduktionen ska öka och att nya arbetstillfällen ska skapas i gles- och skärgårdsbygd. Väl utformad har vattenbruksnäringen potential att växa i Blekinges kust- och havsområde och främja regional utveckling. Odling av sk kan delas upp i mat sk och sätt sk. Sätt sk odlas för att förstärka naturliga bestånd eller för sport ske. Mat sk odlas som komplement till vildfångad sk och ökar i betydelse när de naturliga skbestånden hotas av över ske. I Blekinge län nns det i nuläget tillstånd till en odling i kassar i kustvattnet, i Karlshamns kommun. Musselodling förekommer i huvudsak vid Västkusten. Främst odlas blåmusslor. Den låga salthalten i Östersjön gör att blåmusslorna blir små till växten och svårare att sälja som livsmedel. Att odla musslor kan dock vara ett sätt att minska övergödningen i havet då de tar upp näringsämnen. Musslor kan även användas till djurfoder, jordförbättringsmedel och biogas. Riksintresse för vattenbruk Enligt 3. kap. 5 MB ska mark- och vattenområde som har betydelse för vattenbruk så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. I Blekinge nns inget utpekat område av riksintresse för vattenbruk. Anspråk och intressekon ikter Det nns en politisk vilja att utveckla vattenbruket i Sverige. Jordbruksverket har tagit fram en strategi och en handlingsplan för ökat vattenbruk med sikte på att vattenbruket år 2020 är en växande, lönsam och hållbar bransch med en etisk produktion. Förhoppningen är att livsmedelsproduktionen ska öka och att nya arbetstillfällen ska skapas i gles- och skärgårdsbygd. Väl utformad har vattenbruksnäringen potential att växa i Blekinges kust- och havsområde och främja regional utveckling. Ett problem med skodlingar i havet är att det sker i öppna kassar som läcker näringsämnen och läkemedelsrester till närområdet och som sk kan rymma ur. Jordbruksverket bedömer att det inte nns miljöutrymme i Östersjön för skodling i kassar om inte en ökad närsaltsbelastning kan kompenseras. Slutna system då sken odlas i då behållare och avskiljning av föroreningar är möjliga. På grund av större underhållsbehov behöver sådana odlingar vara storskaliga och placeras kustnära. Vattenbruk kan i viss mån samordnas med andra intressen, exempelvis genom kombinerad vindkraft och musselodling. Det nns också en risk för intressekon ikter. Förutom vattenbrukets miljöpåverkan kan det rörliga friluftslivet, yrkes sket, sjöfarten, sjökablar och militär verksamhet anses stå i kon ikt med anläggningar för vattenbruk. Visuellt påverkar mussel- och algodlingar mindre än skodlingar, då dessa kan ligga helt under vattnet. Modelleringar av förekomsten av blåmusslor i Blekinge visar på goda förutsättningar för förekomst över stora delar av utsjöområdena, kusten och ytterskärgården. 54 Planeringsförutsättningar 63

64 Riksintresse för utvinning av material Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen är skyddade enligt 3 kap 7 MB mot åtgärder som påtagligt kan skada utvinningen. I Blekinges kustvatten nns inget riksintresseområde för värdefulla ämnen. Utvinning och lagring av material Med många intressekon ikter på land ökar intresset för utvinning och lagring av material i havet. I Blekinges havsområde är dock tillgången på brytbara sand- och grusfyndigheter små. Värdebeskrivning Ur Östersjön är det aktuellt att utvinna är mineral, olja och naturgas, skiffergas, sand och grus. Inom planområdet nns enligt SGU:s kartläggning potential för uttag av sand. Intresset för sand- och grusutvinning från havsbotten för strandfodring av eroderande kuster ökar. På grund av en i huvudsak bergig kustzon är erosionsproblemen i Blekinge små. Det nns viss risk för erosion i Listerlandets vikar, runt Gö-halvön, i Östra skärgården och längs med Blekinges ostkust där stränderna består av morän. Muddermassor uppkommer vid många olika verksamheter, exempelvis vid anläggning av bryggor eller fördjupning av farleder och hamnar. Om massorna inte är förorenade kan det mest kostnadseffektiva och minst miljöpåverkande vara att dumpa dem i havet. Valet av plats är betydelsefull för vilka miljöeffekter detta medför. Massor som dumpas bör ha ungefär samma sammansättning av kornstorlek som bottensedimenten på dumpningsplatsen. Detta ger bäst förutsättningar för bottenfaunan att återetablera sig på området. Målet är att minska risken för en spridning av massorna och att förhindra en återkommande uppslamning med risk för spridning av eventuella föroreningar. I Blekinge råder det generellt brist på platser som är lämpliga för dumpning av muddermassor. Det har tidigare funnits en sådan plats i Karlshamns kommun, men den ingår numera i ett Natura 2000-område. I Karlskrona innerskärgård har områden identi erats där dumpning skulle kunna prövas. Det är den lokala geologin som ger förutsättningarna för koldioxidlagring. SGU har identi erat ett större område i sydöstra Östersjön och ett område utanför sydvästra Skåne där berggrunden utgörs av yngre sedimentära bergarter som potentiella områden för koldioxidlagring. I Blekinge saknas sådana områden. Lagstiftning kopplad till dumpning Dumpning av avfall som muddermassor i havet är förbjuden enligt 15 kap 27 MB. Länsstyrelsen prövar dumpningsärenden som avser inlandsvatten, kustvatten och i havet innanför territorialvattengränsen. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ärenden i Sveriges ekonomiska zon och för svenska fartyg och ygplan i och över det fria havet eller om ansökan avser era områden i olika län. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbud mot dumpning för geologisk lagring av koldioxid. Anspråk och intressekon ikter Naturgrus är en ändlig resurs och brytning på land riskerar att skada grundvattenförekomster. Därmed ökar intresset för att utvinning till havs. Sand och naturgrus är icke förnyelsebara naturresurser och utvinning från havsbotten kan störa ekosystemet för havsbottenlevande organismer. Sand som hämtas ur havet och sedan används för strandfodring bildar ett kretslopp då sanden med tiden förs tillbaka till havet. Beroende på strömmar kommer dock återansamling av sanden sannolikt ske på en helt annan plats än där sanden hämtades. Uttag av sand och grus i vatten kan leda till vattengrumling och sedimentspridning. Sand- och grusuttag kan även leda till fysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust, minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverka ström- och bottenförhållanden. Beroende på livsmiljötypen kan återhämtningen ta från några månader upp till era år. Risken för skador på den marina miljön och erosion av kusterna minskas med val av lämplig uttagsplats, rätt utvinningsteknik och begränsad uttagsmängd. Ofta utgör sand- och grusavlagringar utsjöbankar med höga naturvärden som skulle hotas vid brytning av material. SGU har gjort en kartläggning som visar att en svallgrusavlagring runt grundet Klippbanken söder om Karlskrona skulle kunna vara lämplig för sand- och grusuttag. Materialuttag bedöms kunna ske med bibehållna ekosystemtjänster och bibehållen biodiversitet på platsen, däremot bedöms naturlig sedimenttillförsel inte kunna bibehållas. Området ingår i riksintresseområde för försvar och yrkes ske. Då utvinning av grus eller sand och dumpning av muddermassor kan ske via ytande anläggningar, nns bara en temporär konkurrens om vattenytan eller vattenpelaren. På havets botten kan däremot förekomma kon ikter med vindkraft, kablar och ledningar, kulturhistoriska lämningar och naturvärden. Planeringsförutsättningar 55 64

65 Drygt 7,3 miljoner ton gods hanterades, vilket motsvarar nästan 4,5 procent av den totala svenska godshanteringen. Närmare passagerare transporterades, det vill säga cirka 2,5 procent av de totalt 30 miljoner passagerare som varje år åker färja till och från Sveriges grannländer. Luft- och sjöfart Luft- och sjöfarten är en världsomspännande sektor av mycket stor ekonomisk och samhällelig betydelse för Sverige. Sjöfarten svarar för den övervägande delen av transporterna i den svenska utrikeshandeln. Luftfarten är en viktig förutsättning för Blekinges utveckling. Ronneby Airport gör det möjligt för länets näringsliv, myndigheter och organisationer att snabbt kunna resa till och från Stockholmsområdet. Värdebeskrivning Blekinge har fyra större hamnar; Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona. Störst är hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anlöpte fartyg Blekinges hamnar. Blekinges havsområde genomkorsas av både stora farleder och mindre kustfarleder. Hamnarna i Blekinge är bra och har kort och snabb väg ut till de större farlederna. EU:s ambition är att utveckla Östersjöregionen till en stark makroregion där Polen och Baltikum har en viktig roll att fylla. Blekinge har en central geogra sk position i ett sådant område och som en länk mellan väst och öst. Ronneby Airport är den största ygplatsen i Sydostsverige. Den används för både det militära och det civila yget. Med sitt strategiska läge är ygplatsen en viktig tillgång för näringslivet i hela Blekinge. Flygplatsen används i dagsläget för civil inrikestra k till Stockholm. Den har ett stabilt passagerarantal på runt personer per år. Flygplatsens tillstånd enligt miljöskyddslagen tillåter ygrörelser per år med civila ygplan. Militär verksamhet är tillåten med högst ygrörelser per år. Varken det civila eller det militära yget utnyttjar idag hela sitt ygrörelsetillstånd Kartan redovisar områden av riksintresse för sjöfarten (blåprickade ytor) samt in uensområde luftrum (ljsublå markeringar kring Kallinge ygplats) samt stoppområde höga objekt (röd linje). MSA-yta kring ygplatsen markeras med blå cirkel. 56 Planeringsförutsättningar 65

66 ÖKAD SJÖFART Som ett led i arbetet med att uppnå klimatmålen kan långväga godstransporter alltmer komma att yttas från väg till vatten. Sett till samtliga tra kslag väntas sjöfarten komma att ha den högsta årliga tillväxttakten. Prognosen visar på en fördubbling av godsvolymerna fram till år Godstransporterna i de Blekingska hamnarna har ökat och förväntas öka ytterligare mot Polen och Baltikum. Den ökande sjöfarten innebär utmaningar i riskhantering och i vissa passager. Den redan stora olycksrisken kommer att öka, och därmed med risken för negativa effekter på miljön. Större fartyg tillsammans med höga säkerhetskrav leder till större krav på farlederna. Fartygen närmar sig, eller har nått, de storlekar som farlederna kan klara utan breddning och fördjupning. För att möta denna utveckling nns ett pågående arbete med ny sjömätning som genomförs av Sjöfartsverket. Samtidigt pågår även ett utvecklingsarbete kring smartare navigationsteknik, så kallad Traf c Sea Management, hos tra kmyndigheterna som på sikt möjligen kan mildra såväl risker för olyckor som att minska sambandet mellan ökad fartygsstorlek och ökande ytanspråk. BLEKINGES HAMNAR Blekinge har era hamnar för gods- och persontransporter. Sölvesborgs hamn har ett strategiskt läge i regionen för handel med Baltikum och övriga Europa. Den är en betydelsefull industrihamn och logistikcenter som förser stora delar av regionens näringsliv med råvaror, exempelvis stål, massaved, timmer och pappersmassa. Karlshamns Hamn tillhör de största hamnarna i landet och är den största och djupaste hamnen i sydöstra Sverige. Dessutom är den Sveriges näst största transithamn mot Baltikum/Ryssland efter Stockholms Hamnar. Ronnebys kommersiella hamn ligger vid Ronnebyåns utlopp. Verksamheten sköts i samarbete med Karlshamns hamn AB. Godshanteringen består av timmer och skrot. Karlskrona hamn är den största hamnen för RoRo- och passagerartra k i sydöstra Sverige. Hamnen på Verkö har närhet till Polen, Baltikum och Ryssland. Verkö är också en viktig industrihamn och utgör en viktig resurs för regionens utveckling genom sitt hamndjup, stora hamnytor och goda tillgänglighet till väg som järnväg. Riksintresse för kommunikation Riksintresse för kommunikationer regleras i miljöbalkens 3 kapitel 8. Områdena pekas ut av Tra kverket. De riksintressen som Tra kverket har pekat ut i Blekinge avser både strategiska hamnar, farleder med tillhörande ankringsområden och djupa och skyddade områden. Såväl mindre kustfarleder som viktiga fartygsstråk nns utpekade som riksintressen inom Blekinges territorialhav och inre vatten. Riksintresseområdena ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Hamnarna i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg är allmänna hamnar och de två förstnämnda även en del i det Transeuropeiska transportnätet (Trans-European transport Networks, TEN-T). Blekinges transportsystem är genom färjeförbindelserna Karlskrona - Gdynia och Karlshamn - Klaipeda kopplade till infrastrukturen i Polen och Litauen. I Blekinge nns 13 farleder av riksintresse. Samtliga är klassade som allmän farled och fyra av dem är även en del i det Transeuropeiska transportnätet. Samtliga farleder har en skyddad höjd på 65 meter. Vid Tjurkö nns ett djupområde/ skyddat område. I sammanhanget kan också nämnas att till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona anslutande vägar och järnvägsspår också är av riksintresse liksom be ntlig terminal i anslutning till hamnen i Stilleryd och planerad terminal på Verkö. Utanför området, men med inverkan på områdets luftrum, nns riksintresse för luftfart, kopplat till Ronneby Airport. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR SJÖFART FARLED 207 Kustled, Karlshamnsfjorden Ronneby St. Ekön, Farledsklass 3 Allmän farled, berör Karlshamns och Ronneby kommuner 208 Kustled, Hasslö - God natt, Farledsklass 3 Allmän farled, berör Karlskrona och Ronneby kommuner 210 Kustled, Verkö Långören / Kalmarsund Farledsklass 3 Allmän farled, berör Karlskrona kommun 271 Karlskrona, Västra Försänkningen, Karlskrona angöring - Karlskrona, Verkö, Farledsklass 1 Allmän farled, TEN-T A, berör Karlskrona kommun 272 Karlskrona, Skallholmen - Karlskrona, Handelshamnen. Farledsklass 1 Allmän farled, TEN-T A, berör Karlskrona kommun 273 Karlskrona, Yttre redden - Karlskronavarvet Farledsklass 1 Allmän farled, berör Karlskrona kommun 28 Kusttra k, Syd Gotland, Hammer odde - Finska viken. Farledsklass 1 Berör Karlskrona kommun Planeringsförutsättningar 57 66

67 24 Kusttra k, Hammer odde - Finska Viken, Farledsklass 2 Berör Sölvesborgs, Karlshamns, Ronnebys och Karlskrona kommuner 25 Kusttra k, Åhus-Utklippan. Farledsklass 2 Berör Sölvesborgs, Karlshamns, Ronnebys och Karlskrona kommuner 26 Kusttra k, Utklippan Kalmarsund. Farledsklass 2 Berör Karlskrona kommun 262 Karlshamn, Karlshamns östra angöring Centralhamnen. Farledsklass 1, med tillhörande ankringsområde Allmän farled, TEN-T A, berör Sölvesborgs och Karlshamns kommuner 261 Karlshamn, Karlshamns Västra angöring Stillerydshamnen. Farledsklass 1, med tillhörande ankringsområde Allmän farled, TEN-T A, berör Karlshamns kommun 251 Sölvesborg, Sölvesborgs angöring Sölvesborgs hamn. Farledsklass 1, med tillhörande ankringsområde Allmän farled, berör Sölvesborgs kommun OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR SJÖFART HAMN I Blekinge nns tre hamnar som utgör riksintresse för sjöfarten: Sölvesborg hamn Allmän hamn. Muddring av hamn och farled planeras. Karlshamns hamn Allmän hamn, TEN-T A. Karlshamns hamn är i samarbete med Karlskrona utpekad av Tra kverket som en av de centrala hamnarna i nationell transportinfrastrukturplan Karlskrona hamn Allmän hamn, TEN-T A. Karlskrona hamn är i samarbete med Karlshamn utpekad av Tra kverket som en av de centrala hamnarna i nationell transportinfrastrukturplan OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR LUFTFART Ronneby Airport är klassad som riksintresse. Den är av fundamental nationell och regional betydelse. Bedömningen utgår från att ygplatsen en utgör viktig förutsättning för näringslivets, myndigheters och organisationers möjligheter till goda kommunikationer och att den är av betydelse för totalförsvaret. Den civila ygplatsen tillhör det nationella basutbudet av ygplatser. Därmed är ygplatsen enligt riksdagens beslut en del av stommen i ett effektivt och långsiktigt hållbart ygtransportsystem som säkerställer en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. Flygplatser har tre olika typer av skyddsområden. Skyddsområdena garanterar att det inte nns några hinder för ygtra ken. Vid en ygplats nns tre olika typer av skyddsområden som har med yghinder att göra: Hinderbegränsande ytor närmast ygplatsen, Procedurområde som täcker ett betydligt större område kring ygplatsen samt, MSA-ytan som utgörs av en cirkel med radien 55 kilometer räknat från ygplatsens landningshjälpmedel. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för ygtra ken. Hinderbegränsande ytor nns vid alla ygplatser. Procedurområden och MSA-ytor nns endast vid så kallade instrument ygplatser. För ygplatser som är utpekade som riksintresse utgör dessa ytor samt en yta på 1500 x 500 meter vid sidan om landningsbanan områden av riksintresse. MSA-ytan kring Ronneby Airport täcker större delen av havsområdet. Anspråk och Intressekon ikter Sjöfartens aktiviteter har direkt påverkan på konkurrerande ytanspråk. De potentiella kon ikter som kan ses är framtida energiutvinning och framtida utökning av naturskydd. Kon ikterna består främst i att sjöfartens aktionsradier (den sträcka som ett fartyg kan tillryggalägga utan bränslepåfyllning i en riktning med bibehållen förmåga att återvända till utgångspunkten och fortfarande ha en viss bränslereserv) begränsas. Intresset för att nyttja våra havsområden ökar. Ökningen väntas fortsätta och präglas av en mångfald av verksamheter, värden och anspråk. Utvecklingen för sjöfarten sker parallellt med en förväntad ökning av fasta installationer, i form av vindkraft, vågkraft och vattenbruk. De fasta installationerna väntas komma som ett resultat av politiska ambitioner om att använda havet för energiomställning och förnyelsebara bränslen. Fasta installationer kan i framtiden konkurrera med sjöfarten om ytan i vissa geogra ska områden till havs. I Blekinge nns tre vindbruksområden utpekade som riksintressen. Dessa är energiområde Taggen, Hanöbanken och Trolleboda. Östersjön (planområdet) är ett av världens mest tra kerade vatten, mycket med anledning av de stora volymer som skeppas till och från Ryssland. En annan bidragande orsak är att Östersjön gränsar till ett betydande antal länder med ytanspråk i området. Detta kommer framöver att ställa krav på ytterligare samordning mellan länderna. 58 Planeringsförutsättningar 67

68 Sjötra ken rör sig över stora ytor och har ett stort ytanspråk för att garantera hög säkerhet, god framkomlighet och därmed effektiva transporter. Med andra sektorers ökande anspråk på havets ytor nns en risk att sjöfartens möjlighet att ta sig fram i någon mån kan komma att begränsas. Sjöfarten kan påverka naturvärden negativt vid olyckor och oljeutsläpp, men även på andra sätt. Fartygsbuller riskerar att ändra det naturliga beteendet hos enskilda skar och kan ge negativa effekter i form av stressymptom, långsammare tillväxt hos skyngel och ändrade rörelsemönster. Även ljud från fartygens ekolod kan störa marina djurs kommunikation. Detta gäller framförallt de djur som använder högfrekventa ljud för ekolokalisering, exempelvis tumlare. Tillväxttakten på det civila yget bedöms vara måttlig så länge inte upptagningsområdet förändras. Flygtra ken kan stå i kon ikt med intressen för vindkraft till havs samt i viss mån friluftslivet och turism på grund av bullerstörningar. Ur miljösynpunkt bidrar luftfarten till en uppvärmning av klimatet via förbränning av ygbränsle vilket främst bildar koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Då luftfartens utsläpp till största delen sker på hög höjd i atmosfären bidrar även andra ämnen (utöver koldioxid och vattenånga) till att ygets totala påverkan på klimatet är omkring dubbelt så stor som enbart ygets utsläpp av koldioxid. Höga objekt kan påverka ygsäkerhet och tillgänglighet kring ygplatser men även påverka navigationsanläggningar för luftfarten i områden långt från ygplatsen. Innan ett högt objekt uppförs ska alla berörda inom luftfarten ges möjlighet att yttra sig. Detta gäller för både fasta objekt såsom byggnader, master, vindkraftverk och tillfälliga föremål, till exempel byggnadskranar. Som högt objekt räknas föremål som är 20 meter eller högre. Planeringsförutsättningar 59 68

69 bredbandsanslutning. Samhällets beroende av internet ökar hela tiden liksom behovet av kommunikation mellan Sverige och andra länder. Merparten av denna kommunikation mot andra länder sker genom havsbaserade kablar. Även om teknikutvecklingen för överföringskapacitet i kablarna ökar nns ett behov av er kablar för att skapa redundans och säkerhet i näten. Sannolikt nns det största framtida behovet av er kablar för elektronisk kommunikation, nationellt sett, i Öresundsområdet och över Ålandshav. Infrastruktur Avsnittet berör den infrastruktur som utgörs av sjökabel och ledningar för energidistribution samt kablar för elektronisk kommunikation. Användningen omfattar installation, drift, underhåll och avveckling av sådana förbindelser. Värdebeskrivning Användningen av havet för energiöverföring omfattar installation, drift, underhåll och avveckling av sjökabelförbindelser. Swe-Pol Link är en kraftledning för likström som binder samman Sveriges och Polens stamnät. Sjökabeln, ca 240 km lång, går mellan Stärnöhalvön utanför Karlshamn och Bruskowo Wielkie i Polen. Det nns även en likströmsledning som förbinder Karlshamn med Slupsk i Polen. Andra likströmsförbindelser knyter Sverige till Tyskland (mellan Trelleborg och Lübeck) och Litauen. Inom landet nns idag två förbindelser mellan Gotland och fastlandet och ytterligare en planeras i framtiden. Tekniksprång och andra föränderliga drivkrafter är svåra att förutspå och kan snabbt förändras. Det behövs mer underlag om förutsättningarna för planeringen och byggnationen av stamnät och deras sammankoppling över landsgränser. Inom ramen för en europeisk energiunion pågår samtidigt arbete för ökad sammankoppling mellan länder. Sverige och grannländerna ska överföringskapaciteten öka. Vid sidan av utlandskablar för el nns även region- och lokalnätsledningar till havs. Sjöfartsverket har ett nätverk av icke koncessionspliktiga ledningar i skärgården som förser både fyranläggning och privatkunder med el. Infrastruktur för elektronisk kommunikation är en betydelsefull del av dagens samhälle. Fiberoptiska kablar på havsbotten knyter samman Sverige med omvärlden och används både för telefoni och internet. Sjökablar brukar ligga någon meter under havsbotten för att begränsa risken att skadas av t.ex. bottentrålning. Det nns inga internationella ledningar för elektronisk kommunikation inom planområdet men vissa mer tättbefolkade öar i skärgården har Riksintresse för kommunikation Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för kommunikationer ska enligt 3 kap 8 MB skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada utnyttjandet av sådana anläggningar. Post- och telestyrelsen diskuterar om och hur sjökablarna bör hanteras inom ramen för riksintressesystemet. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KOMMUNIKATION I området nns inget utpekat område av riksintresse för elektronisk kommunikation utpekat. Riksintresse för energidistribution Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energidistribution ska enligt 3 kap 8 MB skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Energimyndigheten ansvarar för att ange riksintressen för energidistribution. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR ENERGIDISTRIBUTION I området nns inget utpekat område av riksintresse för energidistribution utpekat. Anspråk och intressekon ikter Anläggandet av en sjökabelförbindelse medför återkommande påverkan på bottenmiljön. Kablar kan behöva repareras och bytas ut när livslängden på kablarna har gått ut. Förläggning av sjökablar kan stå i kon ikt med naturvården och kulturmiljön. Förläggning av sjökablar och ledningar kan stå i kon ikt med naturvården och kulturmiljön men även med sjöfarten då kabeldragning på havsbotten kan innebära begränsningar och risk vid nödankring. Själva kabelläggningen innebär ett ingrepp i den marina miljön och ett säkerhetsavstånd på vanligen 500 m runt kablarna som begränsar båtars ankringsmöjligheter tillkommer. Utöver nödankringsproblematiken innebär inte sjöfarten någon idag känd kon ikt med be ntliga kablar i havet. 60 Planeringsförutsättningar 69

70 Samexistens för be ntliga kablar går även bra med skeintresset. Det kan dock inte uteslutas att det i vissa fall kan föreligga en kon ikt mellan sjökabel och bottentrålning. Sjökablarna läggs med hjälp av speciella kabelfartyg och grävs, plöjs eller spolas ner. Ofta cirka 0,8 1,0 meter under havsbotten (något djupare närmast kusten. Djupförläggningen sker för att skydda kabeln från skador orsakade av skeredskap, ankare och is. Där havsbotten består av material som inte medger nedspolning eller plöjning förläggas sjökablar på bottnen där de förankras och skyddas på lämpligt sätt. Kring kablar uppkommer magnetfält. Svenska myndigheter har inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fält eller något skyddsavstånd till kablar. Istället tillämpar man försiktighetsprincipen, vilken bland annat innebär att man vid anläggande av nya elanläggningar och byggnader bör sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. På havsbottnen direkt ovanför en kabel för eldistribution kommer magnetfält uppstå. I vattnet uppkommer även ett sekundärt elektriskt fält som kan detekteras av vissa skarter. Sådana skarter uppehåller sig dock sannolikt inte i denna del av Östersjön. Planeringsförutsättningar 61 70

71 71

72 72

73 73

74 En stor del av Blekinges kustlinje är orienterad så att åtminstone någon av de energirika vindriktningarna sydväst och väst kommer in från havet. Energi Energisektorns användning av havet avser dels av produktion och dels av överföring av energi. Frågan om energidistribution hanteras under avsnittet infrastruktur ovan. Energiproduktion till havs sker i Sverige framförallt genom vindkraft. Värdebeskrivning Idag nns sex havsbaserade vindkraftsparker i Sverige (inräknat en anläggning i Vänern) som tillsammans ger drygt 210 MW och en årlig elproduktion på omkring 630 GWh. Blekinge är ett av de län som har goda förutsättningar för vindkraft, i synnerhet ute i havet. Haven innehåller stora mängder energi i form av tidvatten, vågor och vattenströmmar som kan utnyttjas för förnybar elproduktion. Av tekniker för elproduktion ur havsenergi är det främst vågkraft som är aktuellt i svenska vatten. Vi har mycket lite tidvatten kring Sverige och vattenströmmar som lämpar sig för strömvattenkraft nns främst i Öresund där det redan råder hög konkurrens om vattenområdet. Havsområden påverkas av olje- och gasindustri dels genom utvinning av olja och naturgas från fyndigheter under havsbottnen och dels genom rörledningar på havsbotten för distribution av gas. Det nns fyra oljeplattformar i Östersjön varav tre är polska och en är rysk. Ingen oljeutvinning sker i svenska vatten. Den största gasledningen i vattnen runt Sverige är Nord Stream som förser Västeuropa med gas från Ryssland. Riksintresse för energiproduktion Inom Blekinge havsområde nns tre områden som är utpekade som riksintresse för energiproduktion, vindbruk Trolleboda Hanöbanken Taggen Kartan redovisar områden av riksintresse för energiproduktion - vindbruk. Planeringsförutsättningar 65 74

75 enligt MB 3 kap 8. Riksintressen för vindbruk till havs har tagits fram utifrån kriterier som årsmedelvind, djup och områdesstorlek. Dessa riksintressen motsvarar i stor utsträckning planerade vindkraftsprojekt. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada möjligheterna till energiutvinning. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK Taggen Berörd kommun: Sölvesborgs kommun Taggens grund är belägen söder om Sölvesborg. Området har mycket goda vindförhållanden och vattendjupet är omkring meter. Mark- och miljödomstolen har lämnat tillstånd för uppförande av totalt 83 verk med en sammanlagd installerad effekt av upp till 300 MW. Totalhöjden är begränsad till 170 meter. Genom området nns ett riksintresse för sjöfart och det utgör även riksintresse för försvaret (sjöövningsområde) Hanöbanken Berörda kommuner: Sölvesborgs kommun och Karlshamns kommun Hanöbanken är belägen sydost om Hanö och Listerlandet. Området har mycket goda vindförhållanden och vattendjupet är omkring meter. Den beräknade medelvinden är 8,5 m/s. En planerad vindkraftspark med verk och en produktion på 7-8 TWh el årligen, har prövas av regeringen, men inte lämnats tillstånd. Genom området nns ett riksintresse för sjöfart och det utgör även riksintresse för försvaret (sjöövningsområde) och för yrkes sket. Trolleboda Berörd kommun: Karlskrona kommun Trolleboda i södra Kalmarsund har mycket goda förutsättningar för vindkraft. I området blåser det i genomsnitt drygt 8 m/s vid 80 meters höjd och vattendjupet är mellan 11 och 23 meter. Miljödomstolen beviljade 2008 tillstånd (nu utgånget) för 30 vindkraftverk med en beräknad produktion ca 1,5 TWh. Genom området nns ett riksintresse för sjöfart. Energiintressen bedöms kunna samexistera med många andra intressen till havs och ibland till och med ge synergier. Vindkraftsparker till havs kan exempelvis ha positiv inverkan på livet i havet genom att utgöra dels arti ciella rev som gynnar tillväxt av alger, korall och sk samt utgöra zoner fredade från ske. Dock påverkar vindkraftsprojekt den lokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling. Under anläggningsfasen kan exempelvis höga ljud och grumling påverka marina djur- och växtsamhällen. Grunda utsjöbankar är särskilt känsliga. Även fågellivet i området kan påverkas. Förutom ytorna för själva vindkraftsparkerna tillkommer platsanspråk för de elkablar som tar in elen från anläggningarna. Kabelläggningen ett ingrepp i den marina miljön vilket behöver tas hänsyn till vid planeringen av parkernas placering. Sjöfartens intressen är på ofta överlappande med energiintressen till havs, vilket innebär en viss kon ikt i förhållande till intresseområden för vindkraft. För att en vindkraftspark och en farled ska kunna samexistera behövs en anpassning i placeringen av kraftverken eller justeringar av farleden. Försvarets intressen står i kon ikt med de område i västra Blekinges havsområde som är riksintresse för energi. Vindkraftsproduktion i dessa lägen utgör en kon ikt med riksintresset för totalförsvaret, Sjöövningsområde Hanö. Etablering av vindkraftverk och andra höga objekt att medföra betydande negativ påverkan på militära intressen och utpekade riksintressen för totalförsvarets militära del. Den exakta effekten kan i vissa fall inte beskrivas öppet med hänsyn till att informationen omfattas av försvarssekretess. Vindkraftverk har ofta stor betydelse i landskapsbilden. Den visuella upplevelsen är en viktig faktor att ta hänsyn till i planerings- och beslutsprocesser, särskilt om det berör betydelsefulla utblickspunkter och behov av obrutna vyer. Vindkraftsanläggningar kan medföra stor påverkan på känsliga kulturmiljöer längs kusten, exempelvis riksintresset Kristianopel. Även fornminnen och lämningar i havet, till exempel fartygsvrak, kan påverkas negativt av etableringar. Anspråk och intressekon ikter Det pågår idag en energiomställning som bidrar till stora osäkerheter över hur framtidens energisystem kommer utformas, vilket är en utmaning för havsplaneringen. Den övergripande trenden på energiområdet är en strävan mot mer förnybar energi vilket till havs kan bestå till stor del av havsbaserad vindkraft och till viss del vågkraft. 66 Planeringsförutsättningar 75

76 Hanöbukten. Emellertid har tillgången på torsk minskat drastiskt nära kusten. Natur I länets kustområde nns stora naturvärden både på land och till havs. Kustområdet omfattas därför av era olika skydds- och bevarandebestämmelser. Värdebeskrivning Det stora skärgårdslandskapet i Östersjön är världsunikt, inte minst genom den ovanliga blandning av söt- och saltvattensarter som det rymmer. Kunskapsnivån om ekosystemen och naturvärdena är dock låg, men mycket talar för att många arter på grund av den stressande bräckvattensmiljön lever på gränsen av sin förmåga till fortsatt anpassning. Blekinge är dock i huvudsak förskonat från de allvarliga problem med skdöd och dålig vattenkvalitet som på senare år har rapporterats från västra Havet utgör livsmiljö för många olika arter. Havets botten, vattenpelare och ytan är bland annat spridningsvägar samt ytt- och vandringsstråk för fågel, sk och andra djurarter. Bottenmiljön är den del av havet som har en relativt fast struktur som går att avgränsa rumsligt till viktiga marina naturområden. I de grunda områdena till havs nns en hög artrikedom och dessa är särskilt viktiga i arters tidiga livsstadier för såväl föda som skydd. För att upprätthålla höga naturvärden i havet är de rumsliga sambanden mellan naturområdena viktiga. Genom att införa olika typer av rumsliga skyddsåtgärder för naturvärden och deras sammanhängande struktur skapas grundförutsättningar för att främja naturvärden i stort. I planeringssammanhang benämns detta större perspektiv av naturvärden ofta som grön infrastruktur. Det saknas ännu en enhetlig och samlad kunskap om den gröna infrastrukturen i havet och hur viktiga marina livsmiljöer och processer hänger samman i tid och rum. Som en följd av ett bristfälligt kunskapsläge är enbart en liten del av den gröna infrastrukturen i havsområdena skyddad genom utpekade områden. NK5 NK6 NK39 NK8 NK10 NK12 NK16 NK21 NK2 NK4 NK23 Kartan redovisar områden av riksintresse för naturvården (grön skraffering). Planeringsförutsättningar 67 76

77 Grön infrastruktur kan alltså ses som naturområden, biotoper, strukturer och element som skapar ett ekologiskt sammanhang i landskapet och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och därmed främja ekosystemtjänster. Genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande ska en grön infrastruktur upprätthållas i och runt havet som innebär att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och att den biologiska mångfalden i och runt havet bevaras och utvecklas. Riksintresse för naturvård I Blekinge nns era utpekade områden av riksintresse för naturvården. Riksintresse för naturvården regleras i miljöbalkens 3 kapitel 6 och pekas ut av Naturvårdsverket. Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt, som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. I kust- och havsområdet nns ett ertal områden av riksintresse för naturvården. Riksintresseområdena omfattar ofta både land och vattenområdet i kustzonen. Värden som riksintressena pekar på med en direkt koppling till havet är bland annat följande. Skärgårdar, grunda vikar och åmynningarna som är av stort skeribiologiskt värde som reproduktions-, vandrings- och/eller uppväxtområden för olika skar såsom sill, sik, gädda, havsöring, ål och skrubbskädda. Det nns också områden med ett mycket rikt fågelliv och områden viktiga för häckande och rastande fåglar. Några av de berörda riksintresseområdena är till stor del belägna inom planområdet, andra i mer begränsad omfattning. Nedan ges sammanfattningar av de respektive objekten och deras värden, främst beskrivna ur ett marint perspektiv. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD NK2 Valjeviken-Sölvesborgsviken Berörd kommun: Sölvesborgs kommun Merparten av området utgörs av grunda havsvikar med låga betade moränöar och art- och individrik häck -och sträckfågelfauna. Området ansluter till objekt NL 25 i Skåne län. Området har internationell betydelse som rast- och övervintringslokal för sjöfågel. Här nns ofta stora ockar av vigg (> ex). Sölvesborgsviken är en av landets främsta övervintringslokaler för salskrake (max ca 240). Mängderna av sjöfågel gör att här också vintertid nns en stor koncentration av havsörn, upp till ca 10 ex. Vattenområdet väster om Tredenborgsbadet är ett viktigt reproduktions- och uppväxtområde för många skarter t ex ål, skrubbskädda, torsk, havsöring, sik, sill, gädda och abborre. NK4 Listerlandet-Hanö Berörd kommun: Sölvesborg kommun Odlingslandskapet på södra Listerlandet innehåller representativa och artrika naturbetesmarker med bland annat förekomst av rödlistade växtarter. På Hanö nns ädellövskog och strandområden av stort ekologiskt värde samt väl utbildade klapperfält och strandvallar. Listerlandets berggrund utgörs av kritkalksten, genom vilken det sticker upp urbergsryggar, s k restberg. De från bergen utskjutande uddarna, de s k nabbarna, upptas av öppna betesmarker eller betade busk- och hagmarker samt havsstrandängar. Kuststräckan har era goda sträckfågellokaler. De grunda vattenområdena utgör värdefulla reproduktionsområden för bland annat platt sk. NK39 Lörbykusten Berörda kommuner: Sölvesborg kommun Lörbykusten innehåller ett stort antal representativa och artrika naturbetesmarker, främst havsstrandängar, som också hyser rödlistade arter. Hela kuststräckan har stor betydelse för häckande och rastande fåglar. Hela sträckan, i synnerhet havsstrandängarna och de små låga öarna där utanför, har stor betydelse för häckande och rastande fåglar. Tillhörande vattenområde i Pukaviksbukten är viktigt som uppväxtområde för lax och öring. NK5 Stensnäs-Elleholm Berörda kommuner: Sölvesborg kommun, Karlshamns kommun Området utgörs av ett kust- och skärgårdslandskap med omväxlande och artrika hagmarker, ädellövskogar och små moränöar. Pukaviksbukten är ett värdefullt uppväxtområde för sk, främst lax och öring. De små åarna Gallån och Östra Örlundsån mynnar i området. Havsöring vandrar upp i båda vattendragen. NK6 Mörrumsåns dalgång Berörda kommuner: Sölvesborg kommun, Karlshamns kommun, Olofströms kommun Mörrumsån är Blekinges största å. Den rinner i en starkt markerad sprickdal där dalsidorna på vissa sträckor i norr höjer sig 60 meter över ån. När den närmar sig havet ackas dalgången ut i ett öppet landskap. Riksobjektet omfattar även ett öppet vattenområde utanför, och öster om, mynningen i Pukaviksbukten. Ån hyser stora bestånd av lax och havsöring som är av betydelse för tillgången på dessa arter i hela Östersjön. Åns artrikedom, främst av bottenfauna, är mycket stor 68 Planeringsförutsättningar 77

78 och ett ertal rödlistade arter förekommer. Av särskilt intressanta arter kan nämnas odpärlmussla, tjockskalig målarmussla samt vatten s. Även fågelfaunan är artrik. Knipa och storskrake är tillsammans med gräsand de vanligaste häckfåglarna. NK8 Eriksberg-Tjärö-Järnavik-Tärnö Berörda kommuner: Karlshamns kommun, Ronneby kommun Ett mångformigt odlings- och skärgårdslandskap som också innehåller ett av regionens naste exempel på sprickdalsterräng. Öarna och vattenområdet i Hällaryds skärgård har stor betydelse för häckande, rastande och övervintrande sjöfåglar. Kuststräckan är mycket ikig med smala, djupt inskurna havsvikar. Dessa grunda vattenområden är av stort skeribiologiskt värde, främst som reproduktionsområden. Fågellivet är rikt i området med era värdefulla häcklokaler för sjöfågel, främst ejder och kanadagås, men även till exempel vigg och storskrake. Vattenområdet är också viktigt rast- och övervintringsområde för bland annat vigg och havsörn. NK10 Bräkne-Hoby skärgård Berörda kommuner: Ronneby kommun Skärgården med dess talrika morän- och klippöar har mycket stor betydelse för häckande sjöfågel, t ex ejder och storskarv, samt för rastande och övervintrande fågelarter. Bottenförhållandena utanför Vångsö har vid en översiktlig undersökning visat sig vara mycket varierade med bland annat organiska sediment, block och sandripplar. Blåstång breder ut sig på stora ytor med en nära hundraprocentig täckningsgrad. I vissa bestånd är tångplantorna ca 1,5 m höga och troligen mycket gamla. Björkeskärven öster om Saltärna är viktiga häckningslokaler för sjöfågel, bland annat skräntärna. Vattenområdet kring öarna är också viktigt som rast- och övervintringsområde för era arter. NK12 Gö Berörda kommuner: Ronneby kommun Ett representativt och väl bevarat odlingslandskap av herrgårdskaraktär med mycket stora arealer naturbetesmark, varav merparten utgörs av betad skog. Grundområdena runt Göhalvön utgör viktiga reproduktionsområden för bland annat sill och gädda samt uppväxtområden för ål och skrubbskädda. Bredasund och dess stränder är ett marint våtmarkskomplex. Den grunda och delvis avsnörda viken är ett viktigt uppväxtområde för sk. NK16 Listerby skärgård-tromtö Berörda kommuner: Ronneby kommun, Karlskrona kommun Representativt odlingslandskap i herrgårdsmiljö med artrika naturbetesmarker, främst ädellövhagar, buskrika utmarker och havsstrandängar. Merparten av området utgörs av skärgård med ek- och bokbeklädda öar som saknar motsvarighet i landet. Listerby skärgård består av omkring 30 öar av varierande storlek. Fågelfaunan inom området är art- och individrik. Detta gäller särskilt de yttre öarna Stångskär, Stora Kråkan och Skrävlingarna. Bland häckande arter märks skräntärna. De ofta grunda vikarna inom skärgården utgör viktiga rastoch övervintringslokaler för sjöfågel, bland annat vigg och salskrake. NK23 Torhamns skärgård Berörda kommuner: Karlskrona kommun Området omfattar Sveriges sydligaste skärgård och utgör en viktig länk i salthaltsgradienten längs landets kust. Inom skärgården nns såväl skyddade grundområden som exponerade djupområden. Området innehåller också en stor variation i bottenbeskaffenhet samt en stor artrikedom inom det marina växt- och djurlivet. Grundområdena är viktiga som lekplatser för sill. Hela skärgårdsområdet har stor betydelse för häckande, rastande och övervintrande fågelarter. Torhamns udde är en av landets viktigaste sträckfågellokaler. Inom området nns också artrika hagmarker, buskrika utmarker, vidsträckta betade havsstrandängar samt en slåtterhävdad havsstrandäng av stort biologiskt värde. Torhamns skärgård ett värdefullt referensområde. Vattenområdet mellan Torhamn och Utklippan är ett värdefullt marint referensområde för miljöundersökningar. Här nns ertalet av de djursamhällen och vegetationstyper som förekommer i regionen. Mångfalden av kombinationer med varierande bottensubstrat, vegetation och djursamhällen är påfallande. Huvuddelen av området är mycket lite påverkat av utsläpp från samhällen och industrier, utöver den allmänna påverkan i denna delen av Östersjön. NK21 Blekinges östkust Berörda kommuner: Karlskrona kommun Blekinges östkust från Svanhalla i söder till länsgränsen i norr utgör en sammanhängande odlingsbygd karaktäriserad av ack topogra, stora arealer främst havsstrandängar, låga moränöar och sandiga åkrar. I de grunda vikarna och sunden förekommer rödlistade arter av kransalger. Vid Olsäng nns en av Östersjöns få knubbsälskolonier. Hela kuststräckan har ett stort värde för häckande, rastande och övervintrande fågelarter. Skärgården vid Kristianopel och Bröms är ett viktigt reproduktionsområde för vår- och höstlekande sill samt uppväxtområde för bland annat ål, skrubbskädda och gädda. Grundområdena är högproduktiva. Rödlistade arter av kransalger förekommer. Planeringsförutsättningar 69 78

79 Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet är att värna om de arter och livsmiljöer som är av gemensamt intresse för EU-länderna. Dessa områden är värdefulla naturområden som ska skyddas för framtiden. Varje medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina områden. Natura 2000-områdena innehåller livsmiljöer eller arter som listas av EU:s fågeldirektiv (SCA) och EU:s habitatdirektiv (SCI). Inom planområdet nns elva sådana områden. Habitatdirektivet behandlar bevarande av livsmiljöer för vilda djur och växter medan fågeldirektivet gäller skydd för bevarande av vilda fåglar. Alla Natura 2000-områden är utpekade som riksintressen enligt miljöbalken (MB) 4 kap. 1 och 8. För respektive Natura 2000-område nns bevarandeplaner som beskriver naturvärdena och vad som krävs för att värdena långsiktigt ska nnas kvar. Länsstyrelsen upprättar och uppdaterar bevarandeplaner till Blekinges Natura 2000-områden. Några av de berörda Natura 2000-områdena är till stor del belägna inom planområdet, andra i mer begränsad omfattning. Nedan ges sammanfattningar av de respektive objekten och deras värden, främst beskrivna ur ett marint perspektiv. NATURA 2000 OMRÅDEN HABITATDIREKTIVET Art- och habitatdirektivet A1 Pukaviksbukten (SE ) Berörda kommuner: Sölvesborgs kommun, Karlshamns kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. I havsområdet nns sandbankar, rev, stora vikar och sund. I Pukaviksbukten är det prioriterade bevarandevärdet den stora areal rev som utgör en viktig livsmiljö för bland annat era arter av sk, fågel, tång och musslor. Reven är viktiga som reproduktions- och uppväxtområden för till exempel sill, torsk och blåmussla, vilket kräver en frisk vegetation. Tumlaren, Östersjöns enda val, rör sig i området. A1 A2 A4/F1 A3 F2 A5/F3 A6/F4 A7/F5 Kartan redovisar Natura 2000 områden: art- och habitatirektivsområden (blågrön skraffering) och Fågeldirektivsområden (grönröd skraffering) 70 Planeringsförutsättningar 79

80 A2 Stärnö (SE ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. En mindre del av berör planområdet. I havsområdet nns rev, skär och små öar. Den marina miljön har friska tångbälten med ett högt naturvärde. Vegetationen domineras av blåstång, sågtång, fjäderslick och ullsläke. De utgör livsmiljö för arter som torsk, sill, blåmussla, kräftdjur och annan sk. A3 Tärnö-Harö-Brorsö (SE ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. En mindre del av berör planområdet. I havsområdet nns sandbankar, stora vikar och sund, rev, skär och små öar samt sandstränder vid Östersjön. Reven är viktiga som reproduktions- och uppväxtområde för till exempel sill och blåmussla. Den marina miljön runt Tärnö, Harö och Brorsö varierar i djupled mellan väldigt grunda områden till djupare sund som sträcker sig ner till cirka 17 meter. Till största delen domineras området av hårdbotten med friska blåstångsbälten som utgör livsmiljö för era andra organismer som sk, kräftdjur, musslor och mossdjur. A4 Bockön-Mjöön (SE ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. En mindre del av berör planområdet. I havsområdet nns sandbankar, stora vikar och sund, rev, skär och små öar. Den marina miljön uppvisar en riklig förekomst av makrovegetation med hög täckningsgrad. De dominerande arterna är blåstång, sågtång och fjäderslick och miljön är en viktig livsmiljö för sk, musslor, kräftdjur och andra organismer. A5 Tromtö-Almö (SE ) Berörd kommun: Ronneby kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. En mindre del av berör planområdet. Natura 2000-området Tromtö-Almö utgör i nationellt perspektiv ett mycket värdefullt område ur naturvårdssynpunkt. I havsområdet nns blottade ler- och sandbottnar, laguner, stora vikar och sund, rev, rullstensåsöar samt skär och små öar. Den marina miljön är mosaikartad med en både riklig och artrik vegetation som skapar viktiga livsmiljöer för andra organismer. De varierande bottenförhållanden är livsmiljöer för en mångfald av djur och växter. Tromtö- Almö är även ett värdefullt område som uppväxtmiljö och reproduktionsområde för sk såsom gädda, abborre och mört. A6 Torhamns udde (SE ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. En mindre del av berör planområdet. Området överlappas av Natura 2000-området Torhamn-Hästholmen (SE ) som är utpekat enligt fågeldirektivet. Torhamns udde är en av vårt lands förnämsta fågellokaler. I havsområdet nns stora vikar, skär och små öar. Den marina miljön längs kuststräckan utgörs av en mosaik med grunda mjuk- och hård-bottnar. Grundområdena kring Torhamns udde är viktiga lek- och uppväxtområden för sk. I det grunda vattnet nns gott om föda i form av musslor, snäckor och små kräftdjur. På bottnen nns en rik alg ora med bland annat kransalger. A7 Isaks kläpp (SE ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet enligt SCI. En mindre del av berör planområdet. Området är djurskyddsområde för knubbsäl och överlappas av Natura 2000-området Abramsäng (SE ) som omfattas av fågeldirektivet. I havsområdet nns stora vikar, skär och små öar. De grunda marina miljöerna är viktiga för rekrytering av sk såsom gädda och abborre. Det marina grundområdet skapar en mångfald av livsmiljöer för sk, kräftdjur, bottenlevande organismer och musslor. NATURA 2000 OMRÅDEN FÅGELDIREKTIVET F1 Tjärö-Bockön-Eriksberg (SE ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. En mindre del av berör planområdet. Områdets prioriterade bevarandevärden är de häckande arterna sktärna, silvertärna och törnskata. Området bedöms väl representera den klippiga mellanblekingska skärgården med typisk häckfågelfauna där arter som sk- och silvertärna, skmås, ejder, strandskata och gråtrut är vanliga. Vissa av dessa förekommer i större antal. Området bedöms även vara en viktig rast- och Planeringsförutsättningar 71 80

81 övervintringsplats för framför allt ockar av vigg och salskrake vintertid samt för övervintrande havsörn. Den marina miljön är varierad med mestadels steniga och klippiga stränder, samt bottnat med välutvecklade tångsamhällen. Det nns även någon enstaka sandbank i södra delen av området och några skyddade vikar på fastlandet, främst i områdets norra delar. F2 Bräkne-Hoby skärgård (SE ) Berörd kommun: Ronneby kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. En mindre del av berör planområdet. Natura 2000-området Bräkne-Hoby skärgård består av ett 40-tal mer eller mindre isolerade klipp-och moränöar. De prioriterade bevarandevärdena är naturtyperna rev, skär och små öar i Östersjön, samt de häckande fågelarterna vitkindad gås, sktärna, silvertärna, storskarv och gråtrut. Öarna är mycket na exempel på naturtypen skär och små öar. Den marina vegetationens artrikedom och utbredning indikerar ett högt naturvärde och tångbältena utgör livsmiljöer för evertebrater och skar. Området utgör även bra jaktmarker för havsörn året runt. Den marina miljön är representativ för Blekinges skärgård. Öarna och skären omges av rev (hårdbotten) med tångbälten som utgör livsmiljö för många andra arter så som kräftdjur, musslor, mossdjur och sk. Artrikedomen är stor och algpåväxten måttlig. F3 Tromtö-Almö (SE ) Berörd kommun: Ronneby kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. En mindre del av berör planområdet. Natura 2000-området Tromtö-Almö utgör i nationellt perspektiv ett mycket värdefullt område ur naturvårdssynpunkt. De prioriterade bevarandevärdena är framförallt områdets marina miljöer med mosaikartade bottnar tillsammans med de välhävdade betesmarkerna och strandängarna, som är av stor betydelse för såväl rastande fåglar som häckande sjöfågel och vadare. bevarandevärden hör även häckande rovfåglar och tärnor som listats för området, skalbaggar knutna till gamla grova ekar och större vattensalamander. F4 Torhamn-Hästholmen (SE ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. En mindre del av berör planområdet. Det överlappas av Natura 2000-områdena Hästholmen-Öppenskär (SE ) och Torhamns udde (SE ) enligt habitatdirektivet. De prioriterade bevarandevärdena är förekomsten av de häckande fågelarterna vitkindad gås, skräntärna, kentsk tärna, sktärna, silvertärna, småtärna, höksångare och törnskata. Området är mångformigt och utgör en betydande del av den fågelrika Östra skärgården i Blekinge. Här nns livsmiljöer för ett stort antal arter, med förutsättningar både som häckningsmiljö och som viktig rast- och övervintringsplats för era arter. F5 Abramsäng (SE ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Området utgör särskilt skyddsområde av gemenskapsintresse enligt fågeldirektivet enligt SPA. En mindre del av berör planområdet. Området överlappas av Natura 2000-området Isaks kläpp (SE ) enligt habitatdirektivet. Området i anslutning till Abramsäng utgör en betydande del av den acka östra kusten i Blekinge som i sin helhet utgör ett mycket viktigt område för rastande och häckande fåglar. Abramsäng hyser populationer av era arter som under senare decennier minskat såsom strandängshäckande vadare och tärnor. Platsen är även en viktig rast- och övervintringsplats för många arter, inklusive havsörn, simänder och ett stort antal vadararter som utnyttjar lokalen främst under höst yttningen. De marina miljöernas varierande bottenförhållanden är livsmiljöer för en mångfald av djur och växter. Tromtö- Almö är även ett värdefullt område som uppväxtmiljö och reproduktionsområde för sk såsom gädda, abborre och mört. Mjukbottnarnas kärlväxtdominerade ängar är viktiga uppväxtmiljöer för kräftdjur, blötdjur och andra smådjur som i sin tur utgör föda för sk. Till de prioriterade 72 Planeringsförutsättningar 81

82 Naturreservat Enligt miljöbalkens 7 kapitel 4 får naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. Bildande av naturreservat bidrar till att uppfylla era av. Både länsstyrelsen och kommunen kan bilda naturreservat med stöd av miljöbalken. Naturreservat utgör den största andelen skyddad natur i Sverige. I Blekinge nns totalt 38 stycken naturreservat inom kust- och havsområdet. Några av de berörda naturreservaten är till stor del belägna inom planområdet, andra i mer begränsad omfattning. Nedan ges sammanfattningar av de respektive objekten och deras värden, främst beskrivna ur ett marint perspektiv. OMRÅDEN UTPEKADE SOM NATURRESERVAT N1 Sillnäs( ) Berörd kommun: Sölvesborgs kommun Sillnäs är en mjukt kuperad udde, som höjer sig knappt 10 meter över havet, på södra Listerlandet i västra Blekinge. Naturreservatet omfattar även angränsande kustvatten ner till som lägst ca 6 meter under havsytan. Naturreservatets vattenområde är inte närmare undersökt och det saknas vid bildandet av naturreservatet tillräckliga kunskaper om områdets marina natur- och kulturmiljövärden. Udden är vågexponerad och bottentypen främst blockig hårdbotten, med inslag av sand. Delar av området kan vara intressant som lek- och uppväxtområde för sk. Naturreservat ingår, tillsammans med Grammahagenområdet i nordväst, i Natura 2000-området Sillnäs (SE ). Sillnäs naturreservat ligger inom område för riksintresse för naturvård (Listerlandet-Hanö NK4) och friluftsliv (Listerlandet-Hanö FK2). N2 Elleholm ( ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Reservatet utgörs av en kustskog i det herrgårdslandskap som utbreder sig väster om Mörrumsåns mynningsområde samt ett vattenområde med mindre öar och skär i Pukaviksbukten, som är en del av Östersjön. Hela området inklusive vattenområdet ingår i Natura 2000-området Elleholm SE Vattenområdet med öar, skär och grunda bottnar har ett vattendjup ner till ca 12 meter. Bottnarna består av lera och sand samt hårda bottnar i anslutning till öar och skär. Öarna N2 N3 N4 N5 N6 N7 NY1 N8 N1 N9 NY2 Kartan redovisar naturreservat markerade med (Nx) för be ntliga naturreservat och med (NYx) för föreslagna nya reservat. Planeringsförutsättningar 73 82

83 och skären domineras av hällmarker och blockiga områden. Träd nns på Stutholmen, Björkeskärvet och Rödskärven. De övriga öarna är öppna. Vattenområdet ingår i Fredningsområde Mörrumsån inom vilket särskilda skebestämmelser gäller till skydd för lax och havsöring. Lax är listad i EU:s habitatdirektiv och Östersjölax är rödlistad nationellt som sårbar. Vattenområden i reservatet med vattendjup ner till 6 meter ingår i Ramsarområdet Mörrumsån och Pukaviksbukten. Hela området är klassat som ekologiskt känsliga områden. Området runt Mörrumsåns mynning och vattenområdet utanför är av riksintresse för naturvården (NK 6). N3 Stärnö-Boön ( ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Reservatet ligger på nivåer från drygt 50 meters höjd över Östersjön och ut till ca 20 meters djup i omgivande vattenområden. Jordlagren domineras av moränjord och på era ställen nns berg i dagen. I delar av vattenområdet på mindre djup än ca 18 meter förekommer terrestra lämningar från Yoldiatiden (ca år sedan). Undervattensmiljön utgörs av hårda bottnar nära land i form av hällar och block. Längre ut nns sandbottnar. Vegetationen består av rödalger och tång. Fina tångbälten av både blåstång och sågtång nns i lätt skyddade och i exponerade områden på mellan 0,2 och 5,0 meters djup. Ålgräsängar nns på 3,6 till 6,6 meters djup. Kransalgen havsrufse förekommer på djup mellan 7,3 och 9,5 meter. På havsbottnen vid Stärnö udde och på östra sidan av Boön och upp mot Kastellet nns ett ertal stubbar av tall från Yoldiatiden. Stärnöhalvön är klassad som område av riksintresse för naturvård (NK 38). Reservatsområdet på Stärnöhalvön och mindre delar av vattenområdet på södra och Östra sidan ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000, område SE Stärnö. Ytterligare vattenområden på södra och västra sidorna ingår i Natura 2000-området SE Pukaviksbukten. N4 Bockön-Mjöön ( ) Berörd kommun: Karlshamns kommun Bockön-Mjöön, som till övervägande delen består av hav, ingår i ett större område med skyddade marina miljöer tillsammans med naturreservaten Eriksbergs stränder, Eriksberg och Tjärö. Öarna och skären har ett rikt fågelliv. Här nns häckningsmiljöer för fåglar som sktärna, silvertärna, gravand och rödbena. Öarna är även gynnsam miljö för rastande och övervintrande fåglar som exempelvis havsörn. Naturreservatet ingår i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000 enligt habitat- och fågeldirektivet. Enligt habitatdirektivet sammanfaller det med området SE Bockön-Mjöön och dessutom utgör det enligt fågeldirektivet del av området SE Tjärö-Bockön-Eriksberg. N5 Biskopsmåla ( ) Berörd kommun: Ronneby kommun Biskopsmåla är ett område med kustnära olikåldriga skogar, i huvudsak ädellövskog av ek, bok och avenbok med inslag av tall, samt naturligt uppkommen äldre granskog. Reservatet omfattar såväl landområden på Biskopsmålahalvön som några mindre öar och skär, samt marina delar i Bräkne-Hoby skärgård. Reservatet rymmer skär i havet, skyddade vatten i innerskärgårdens laguner och grunda vikar liksom mer vågexponerade delar i ytterskärgården. Det är variation mellan mjuk- och hårdbottnar, med övervägande delen av bottnarna inom 2,5-meterskurvan och största djupet på 20 meter. Skärgården med marina delar är viktiga födosöksområden för fåglar. Reservatets marina delar ingår i ett större havsområde med stor areell utbredning av tång. Djuputbredningen av tångbälten är större än vid andra kustområden i Blekinge. Här förekommer naturtyper som ålgräsängar, blåstångs- och sågtångsbälten. Tångbältena har en betydande ekologisk funktion som habitat för till exempel evertebrater och skar. Området har ett mycket högt naturvärde. N6 Gö ( ) Berörd kommun: Ronneby kommun Reservatet ligger på Göhalvön, sydost om Ronneby. Området är ackt och ligger i huvudsak på en nivå av endast 5 10 meter över havet. Berggrunden består av Blekinges kustgnejs. Berg i dagen är vanligt förekommande. Moränen är på Göhalvön starkt svallad och bitvis mycket blockrik i ytan. Merparten av Göholms skogar utgörs av ekdominerad ädellövskog. Reservatet består till ca tre fjärdedelar av vatten. De marina områdena runt Göhalvön uppvisar en mosaik av grunda mjuk- och hårdbottnar. En gradient i exponering leder till att vegetationen förändras successivt från skyddade till vågexponerade miljöer. De varierande bottenförhållandena möjliggör livsmiljöer för en mångfald av djur och växter. Rev är vanliga och sand förekommer mellan reven. Revens vegetation domineras av fjäderslick, blåstång och sågtång. Ålgräs förekommer på naturreservatets något skyddade bottnar, främst i norr. På de skyddade mjukbottnarna i Byrumsviken, Bredasund och Brunnsviken växer era arter av 74 Planeringsförutsättningar 83

84 kransalger som indikerar god vattenmiljö. De grunda vikarna utgör betydelsefulla födosöks- och reproduktionsområden för viktiga skarter som gädda och abborre. Öarna Lågaskärv och Högaskärv är kala öar som är viktiga för fågellivet. N7 Listerby skärgård ( ) Berörd kommun: Ronneby kommun Det drygt 1000 hektar stora naturreservatet utgörs av de tre stora öarna Arpö, Vagnö och Slädö, ett ertal mindre holmar och skär samt omgivande hav. Inom reservatet ryms både lummig innerskärgård och karg ytterskärgård. Hagmarker med ädellöv så långt ut i skärgården är något som är unikt för Blekinge. Tre fjärdedelar av reservatets yta består av hav. I sund och fjärdar kring de stora öarna i norr är havsbottnarna ganska grunda med endast några meters djup. Södra delarna av reservatet har större djup, som mest ner till 18 meter, och mer påverkan av kraftiga vågor. De marina miljöerna har både mjuk- och hårdbottnar. I reservatets grunda vikar och sund nns en rik alg ora med arter som blåstång, borstnate och fjäderslick. På djupare bottnar nns bland annat ålgräsängar. Tillsammans med ett fåtal marina växter utgör alger basen i havets näringskedja. Det innebär att en mängd organismer är direkt eller indirekt beroende av växtligheten under ytan. N8 Torhamns udde ( ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Torhamn udde utgör del av den östblekingska urbergsslätten. Området består bland annat av ängs- och åkermarker, hed- och skogsområden. Det är också en internationellt känd fågellokal med ett stort antal häckande och rastande fåglar. Udden har betydande biologiska naturvärden, en särpräglad landskapsbild, kulturhistoriskt värde samt viktig för friluftslivet. Cirka fyra femtedelar av reservatet består av vatten. N9 Utklippan (SE ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Naturreservatet Utklippan utgörs av Utklipporna som är den sydöstligaste ögruppen i den svenska delen av Östersjön samt marina miljöer med rev och grundområden runt öarna. Utklipporna består av de nästan kala öarna, Norraskär, Södraskär och Degerhuvudet samt era mindre skär. Mellan Norraskär och Södraskär nns en skyddad skehamn som numera främst används som gästhamn för fritidsbåtar. På Utklipporna rastar stora mängder yttfåglar under vår och höst. Fågelstudier bedrivs på öarna, bland annat genom ringmärkning av fåglar. Havsmiljön kring öarna är genom sin orördhet av stort marinbiologiskt värde. De exponerade marina områdena har en väl utvecklad vegetation av blås- och sågtång. Gråsäl och, i mindre omfattning, knubbsäl förekommer i området. PLANERADE NATURRESERVAT Ett nytt marint naturreservat på öppet hav planeras utanför Ronnebykusten (NY1). Reservatet är tänkt att sträcka sig från vattnen öster om Hällaryds skärgård i Karlshamn till havsområdet söder om Hasslö och Bollö i Karlskrona kommun. Området utgör regional värdetrakt för blåmusslor. I området nns blåmusslor i en omfattning och täthet som innebär att de sammantaget fyller en viktig ekologisk funktion genom sin ltrering av vatten och genom detta en minskad effekterna av övergödning. En utökning av Utklippans naturreservat (N9) i Karlskrona planeras också (NY2). Även här utgör området regional värdetrakt för blåmusslor. Vikarna kring Torhamns udde är viktiga lek- och uppväxtområden för sk. I det grunda vattnet nns gott om föda i form av musslor, snäckor och små kräftdjur. På bottnen nns en rik alg ora. Här växer till exempel era olika arter av kransalger, en typ av alger som innehåller kalk. Planeringsförutsättningar 75 84

85 Övriga områdesskydd och värden BIOTOPSKYDDSOMRÅDE Områden som utgör livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter kan skyddas som biotopskydd. Biotopskyddsområden är en skyddsform som kan användas för små mark- och vattenområden, så kallade biotoper. Biotoperna är också viktiga för vanligare arter, samt för variationen i landskapet. Genom att skydda sådana värdefulla naturmiljöer förbättras förutsättningarna för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Skyddet bidrar också till att Sverige uppfyller FN:s konvention om biologisk mångfald, samt de nationella miljökvalitetsmålen. Biotopskyddsområden skiljer sig från till exempel naturreservat genom att det är ett antal namngivna biotoptyper som får skyddas som biotopskyddsområde. Det nns två olika former av biotopskydds-områden. Den ena innebär ett generellt skydd för vissa biotoptyper. Den andra formen av biotopskyddsområde utgörs av biotoper som länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun får besluta ska utgöra ett biotopskyddsområde. I havsmiljö är det den andra formen som är aktuell och biotopen kan till exempel utgöras av mynningsområden vid havskust, rev av ögonkorall, helt eller delvis avsnörda havsvikar, grunda havsvikar, ålgräsängar, biogena rev och strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. DJUR OCH VÄXTSKYDDSOMRÅDE I Blekinge nns ca 140 fågelskyddsområden, de esta längs kusten. Dessutom nns ett sälskyddsområde vid länets östkust. D1 Isaks kläpp ( ) Berörd kommun: Karlskrona kommun Viken vid Isaks kläpp utgör uppehållsplats och yngelplats för en betydande del av knubbsälsbeståndet i Östersjön. Abramsäng är en av tre platser som Kalmarsundspopulationen av knubbsäl håller till på. Det marina grundområdet skapar en mångfald av livsmiljöer för sk, kräftdjur, bottenlevande organismer och musslor. BIOSFÄROMRÅDE BLEKINGE ARKIPELAG Blekinge Arkipelag, som omfattar skärgårds- och kustlandskapet inom Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommun, har blivit utsedd till biosfärområde på grund av områdets höga natur- och kulturvärden. En så kallad samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag har D1 Kartan redovisar biotopskyddsområden (med ljusgrön markerig), Biosfärområde Blekinge Arkipelag (blå skraffering) samt djur- och växtskyddsområde (mörkgrön markering). 76 Planeringsförutsättningar 85

86 tagits fram och ska fungera som en förvaltningsplan för utvecklingen inom området. Blekinge Arkipelag är ett av fem biosfärområden i Sverige. Biosfärområdet drivs i samverkan mellan de tre kommunerna och Länsstyrelsen i Blekinge län. Biosfärområdet är ett modellområde där syftet är att naturen, den biologiska mångfalden och kulturarvet ska bevaras. Samtidigt ska social och ekonomisk utveckling med lokal förankring gynnas. Vid inrättande av ett biosfärområde tillkommer inte några nya restriktioner, utan det baseras på be ntliga regelverk och frivilliga överenskommelser. I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Biosfärområden är en del av UNESCOs vetenskapliga program Man and the Biosphere (MAB). Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen att både bruka och bevara. BALTIC SEA PROTECTED AREAS BSPA Torhamns skärgård i östra Blekinge utsågs 1994 till BSPA-område av HELCOM. HELCOM eller Helsingforskommissionen arbetar för skydda Östersjöns marina miljö genom nationsöverskridande samarbete. Genom BSPA har målet att Östersjön ska vara i god ekologisk status En del av området är utpekat som Natura 2000, men hela området har inget formellt skydd och därmed ingen skötsel- eller bevarandeplan. Det utpekade BSPA-området ligger helt inom biosfärområde Blekinge Arkipelag där samverkansplanen gäller. Genom regionala havsmiljökonventioner är Sverige förbundet att skydda utpekade BSPA-områden. EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN Miljöbalkens 3 kapitel 3 anger att mark - och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. I kustlandskapet rör det sig främst om områden särskilt känsliga för utsläpp eller olika former av vattenföretag som till exempel muddring, utfyllnader och skodlingar. I Blekinge pekades bland annat ett ertal havsvikar, som är viktiga lek- och uppväxtområden för sk, bland annat gädda och abborre, ut som ekologiskt känsliga i den första omgång av översiktsplaner som togs fram i slutet av 1980-talet. Flera av de utpekade områdena överlappas numera av riksintressen för naturvård och/eller Natura D1 Kartan redovisar ekologiskt känsliga områden (ljusgrön skraffering) samt BSPA-område (mörgrön yta). 86 Planeringsförutsättningar 77

87 HOTADE ARTER Ett antal fåglar som häckar längs Blekingekusten räknas som hotade eller nära hotade. Som exempel kan nämnas tobisgrissla, havsörn, gråtrut, silltrut, svärta, ejder, kentsk tärna och småtärna. Populationerna av säl är stabila eller ökande. På Blekinges östkust nns en av få knubbsälskolonier i Östersjön. Tumlaren är Sveriges enda inhemska valart. De främsta hoten mot tumlaren oavsiktliga fångster i sket (bifångst), miljögifter, undervattensbuller, minskad bytestillgång och andra förändringar i ekosystemet. Tumlare fastnar framförallt i bottensatta garn med stor maskstorlek. Även borttappade garn som driver fritt i havet ( spökgarn ) kan vara ett hot, liksom övrigt marint skräp. Länsstyrelsen i Blekinge har genom remiss prövat möjligheten att föreslå Hanöbukten och Pukaviksbukten som Natura 2000-område för tumlare. Företrädare för områdets riksintressen menar att menar att en sådan utvidgning av Natura 2000-nätverket skulle kunna förhindra verksamheter inom yrkes ske, sjöfart, totalförsvarets intressen och energiproduktion och försvåra utvecklingen av dessa. Länsstyrelsen har valt att inte gå vidare i frågan då det saknas förutsättningar att föreslå skyddsvärda områden för tumlare. I Östersjön nns också arter som är globalt rödlistade som torsk, ål, odnejonöga och bäcknejonöga. De nationellt rödlistade skarterna i Blekinge är sjurygg, tånglake, lake, havsnejonöga, fyrtömmad skärlånga, mal, torsk, ål, och vimma. Kransalgen raggsträfse är rödlistad och förekommer på ertalet stället längs Blekinges kust. Längs havsstrandängar och stränder i övrigt nns era kärlväxter och andra organismer som är skyddsvärda och delvis hotade. NATURVÄRDESBEDÖMNING ENLIGT MOSAIC Mosaic är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö från ett landskapsperspektiv till bedömning av speci ka platser. Ramverket ska fungera som ett verktyg för att identi era den marina gröna infrastrukturen och ge underlag till olika former av rumslig förvaltning så som områdesskydd, fysisk planering, miljökonsekvensbeskrivningar, dispensprövningar och kompensationsåtgärder. Mosaic är uppdelat i en grundläggande och en fördjupad naturvärdesbedömning. Syftet med Mosaic är att främja ett funktionellt, ekosystembaserat och adaptivt angreppsätt vid rumslig naturvård. Ramverkets mål är att möjliggöra god förvaltning genom att hantera ekosystemets rumsliga variation såväl som förändring över tid från landskapsnivå till objektsnivå. Kartan redovisar värdetrakter enligt mosaik-projektets prediktion. 78 Planeringsförutsättningar 87

88 I den grundläggande naturvärdesbedömningen identi eras vad, det vill säga vilka biotiska ekosystemkomponenter som är värdefulla och bör prioriteras inom rumslig förvaltning baserat på naturvärden. I den fördjupade naturvärdesbedömningen identi eras var förvaltning av ekosystemkomponenter bör prioriteras baserat på naturvärden, det vill säga var värdekärnor och värdetrakter är lokaliserade. Resultaten från den grundläggande naturvärdesbedömningen visar att det generellt sett är områden som är viktiga för livshistoriskt kritiska stadier (t.ex. rekryteringsmiljöer för sk eller övervintringsområden för sjöfågel) samt områden med biotopbildande växter eller djur som förknippas med de högsta naturvärdena ur ett förvaltningsperspektiv. I den fördjupade naturvärdesbedömningen pekas många områden längs kusterna ut som platser där höga naturvärden ackumuleras. Dessa miljöer är ofta rika på många arter med olika funktioner i ekosystemet, så som sjöfåglar, sk, hög undervattensvegetation och bottenlevande djur. Även några områden i utsjön förknippas med höga naturvärden, till exempel i form av blåmusselbankar, rödalgsbälten och övervintrande alfåglar. Det bör dock poängteras att några viktiga steg inom MOSAIC för marin miljö återstår, vilka skulle bidra med behövlig information till havsplaneringen. VÄRDETRAKTER I MARIN MILJÖ På kartan nedan har bedömningen av värdetrakter i marin miljö ytterligare renodlats, för att ringa in de områden som bör ges extra skydd mot exploatering och annan påverkan. FISKEFREDNINGSOMRÅDEN I Blekinge nns skefredningsområden i vattenområden i anslutning till åmynningar samt i Hanöbukten. UTSJÖBANKAR Utsjöbankar är upphöjningar från berggrunden, som skiljer sig från grundare liggande kustområden genom att de omges av djupare vatten. De hyser ofta höga biologiska värden eftersom organismer som tidigare varit vanliga i grunda kustnära områden, men där försvunnit eller minskat till följd av ökade störningar, ofta nns kvar på utsjöbankar. Kunskapen om marina miljöer är ofta större för utsjöbankar än för omgivande områden eftersom era inventeringar har genomförts för att bland annat bedöma deras betydelse för naturvården. Utsjöbankar hyser generellt höga naturvärden samtidigt som de är attraktiva för anläggning av till exempel vindkraft på grund av deras grundare förhållanden. Kartan redovisar utsjöbankar (ljusbrun yta), och justerade värdetrakter (lila yta) samt skfredningsområden (svarta linjer). 88 Planeringsförutsättningar 79

89 Anspråk och intressekon ikter Konventionen om biologisk mångfald innebär att vi i Sverige, på nationell nivå, har åtagit oss att till år 2020 skydda minst 10 procent av våra kust- och havsområden. Naturskydd är ett av de anspråk i haven som ökar. I takt med att kunskap om marina miljöer ökar kommer er områden att behöva skyddas i någon form. Ökande belastningar från aktiviteter kan komma att ställa krav på regleringar och områdesskydd, teknikutveckling och former för samverkan. Inom havsområdet nns era intressen som påverkar natur, djur- och växtliv. Friluftslivets intressen och anspråk står inte i direkt motsats till naturskyddet. Sannolikt nns starkare motstående anspråk längre in mot kusten. Exempelvis sammanfaller ofta de områden som utnyttjas mest av fritidsbåtstra ken med de områden som har pekats ut som värdefulla natur- och kulturmiljöområden i kust- och skärgårdsområde. Yrkes sket har anspråk på stora ytor inom planområdet. En grundförutsättning för sket är att det nns tillgång till goda skbestånd, vilket i sin tur kräver goda livsmiljöer under skens livsstadier. Viktiga områden behöver skyddas för att stärka skbeståndens livsmiljöer i förhållande till ett omgivande exploateringstryck. Naturvårdsområden skyddar marina habitat och därmed lekområden och tillväxtplatser för sk. Vissa geogra ska områden är även fredade från vissa skesätt, exempelvis bottentrålning. Fiskeskyddade områden innebär en potentiell kon ikt med yrkes sket. Fiskodlingar medför påverkan på närområdet genom läckage av näringsämnen. Sjöfartens aktiviteter påverkar naturvärden i havet, till exempel genom buller. Med en ökande sjöfart blir risken för olyckor större och därmed också faran för negativa effekter för miljön. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havs är många; naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppen får också stora socioekonomiska konsekvenser med effekter på era samhällsfunktioner. Infrastruktur i havet ger en påverkan på bottenmiljön, både vid anläggandet och vid underhåll och reparationer. Anläggningsarbetet medför grumling av vattnet, förändrad bottenmaterialstruktur och lokal påverkan på vattenväxter. Försvarsmaktens verksamhet påverkar även naturmiljön på era sätt. Fartygstra ken inverkar på samma sätt som kommersiell sjötra k och fritidsbåtar på naturen. Vid övningar, skjutningar och detonationer sker ytterligare påverkan. Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar den lokala marina miljön på olika sätt vid anläggning, drift och avveckling. Under anläggningsfasen kan förekomma höga ljud, grumling och sedimentspridning. Även kabeldragningen från anläggningarna till land påverkar naturen. Uttag av sand och grus i vatten kan minska det naturliga skyddet mot kusterosion och påverka ström- och bottenförhållanden. Verksamheten kan också leda till fysiska förändringar vid kustzonen, orsaka strandförlust, vattengrumling och sedimentspridning. En bedömning av de långsiktiga effekterna är svår att göra och därmed står uttag av sand och naturgrus i kon ikt med naturvärden. Sand och naturgrus är icke förnyelsebara naturresurser och utvinning från havsbotten kan störa ekosystemet för havsbottenlevande organismer. Ofta utgör sand- och grusavlagringar utsjöbankar med höga naturvärden som hotas vid brytning av material. Dumpning av muddermassor riskerar att orsaka skador på bottnar, djur och växtliv. 80 Planeringsförutsättningar 89

90 Underlag Källor Kommunala planer Vindkraftsplan, Ronneby kommun, antagen 2012 Vindkraftstrategi, Karlskrona kommun, antagen 2010 Vindbruksplan, Karlshamns kommun, antagen 2015 Översiktsplan Karlskrona kommun, antagen av KF 2010 Översiktsplan Karlshamns kommun, antagen av KF 2015 Översiktsplan Ronneby kommun, antagen av KF 2006 Översiktsplan Sölvesborgs kommun, antagen av KF 2010, rev 2016 Rapporter och utredningar Anpassning till ett förändrat klimat - Blekinges regionala handlingsplan, Länsstyrelsens rapport 2014:12 Energi. Rapport från havsplaneringens tematiska arbete från oktober 2015 till mars Havs- och vattenmyndigheten, Ett hållbart Blekinge - regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen , Länsstyrelsens rapport 2013:6 Faktablad Marinarkeologi i Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge, Framtidsklimat i Blekinge län enligt RCP-scenarier, Klimatologin Nr , SMHI Färdplan havsplanering, rapport 2016:21. Havs- och vattenmyndigheten, Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen, Havs- och vattenmyndigheten. Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen, Havs- och vattenmyndigheten. Försvarsmakten, Redovisning av riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap 9 Miljöbalken i Blekinge län (mars 2015) Försvarsmakten Högkvarteret. Redovisning av sektorsunderlag för havsplanering, ( ) Havsplanering Nuläge 2014, Statlig planering i territorialhav och ekonomisk zon, rapport 2015:2 Havsplan Östersjön, Första utkastet , Havs och vattenmyndigheten, Muddring och hantering av muddermassor. Vägledning om tillämpningen av 11 och 15 kapitlet miljöbalken. Naturvårdsverket Makroalger på vägen mot ett biobaserat samhälle. SEAFARM Marin skodling på den svenska västkusten - Tekniska lösningar. Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet Marin modellering i Blekinge län och Hanöbukten. Länsstyrelsen Blekinge län, rapport 2015:6 Nationell plan för transportsystemet , Tra kverket Oljeskyddsplan för blekingekusten, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommun. Områden av riksintresse för yrkes sket, Fiskeriverket, Finfo 2006:1 Rapport från havsplaneringens tematiska arbete FISKE, Havsoch vattenmyndigheten, Rapport från havsplaneringens tematiska arbete FÖRSVAR OCH SÄKERHET, Havs- och vattenmyndigheten, Rapport från havsplaneringens tematiska arbete SJÖFART, Havs- och vattenmyndigheten, Rapport från havsplaneringens tematiska arbete NATURVÅRD, Havs- och vattenmyndigheten, Rapport från havsplaneringens tematiska arbete ENERGI, Havs- och vattenmyndigheten, Riksintresse för kommunikationer, Ronneby ygplats, Tra kverket, Rapport TRV 2016/450, Underlag 81 90

91 Riksintresse hamn och sjöfart enligt tra kverkets beslut , Länsstyrelsen Blekinge län Svenskt yrkes ske hållbart ske och nyttig mat, Jordbruksverket samt Havs och vattenmyndigheten, Vattenbruk Statistiska meddelanden, JP 60 SM 1601, SCB Vårt framtida hav en rapport om framtida möjligheter och utmaningar i svensk havsplanering. WSP Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys- naturolyckor, Länsstyrelsens rapport 2012:7 ske.se Webbplatser skyddadnatur.naturvardsverket.se GIS-data Länsstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Tra kverket Riksantikvarieämbetet SGU Lantmäteriet Fiskeriverket AquaBiota HELCOM Underlag 91

92 92

93 93

94 HAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER - PLANKARTA ÄNDRING AV ÖVERSIKTSPLANER FÖR SÖLVESBORGS KOMMUN, KARLSHAMNS KOMMUN, RONNEBY KOMMUN OCH KARLSKRONA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Se separat teckenförklaring. 94

95 HAVSPLAN FÖR BLEKINGES KUSTKOMMUNER ÄNDRING AV ÖVERSIKTSPLANER FÖR SÖLVESBORGS KOMMUN, KARLSHAMNS KOMMUN, RONNEBY KOMMUN OCH KARLSKRONA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING TECKENFÖRKLARING TILL PLANKARTA NATUR Områden av riksintresse för naturvården, Natura 2000 områden, naturreservat samt områden med höga naturvärden. Se sid 24. FÖRSVAR Områden av riksintresse för totalförsvarets militära del, inkluderande sjöövningsområde. Se sid 24. YRKESFISKE Områden av riksintresse för yrkesfisket, inkluderande fångstområden. Se sid 22. ENERGI Områden av riksintresse för energiprodukton. Se sid 24. SJÖFART Områden av riksintresse för sjöfart - farled. Se sid 23. SANDTÄKT Område för potentiell sandtäkt (SGU). Se sid 23. KUSTZONEN Område innanför linjen (närmast land) utgör hänsynsområde för kustvärden. Se sid OMRÅDESINDELNING Områden avgränsade med heldragen svart linje beskrivs nedan: 1a TAGGEN Område med huvudanvändning energiutvinning. Se sid 19. 1b TROLLEBODA Område med huvudanvändning energiutvinning. Se sid 19. 2e UTKLIPPAN - ÖSTKUSTEN Område med huvudanvändning natur. Se sid 19 3a ÖST TAGGEN Område med huvudanvändning försvar och sjöfart. Se sid 19. 3b SÖDER GÅSFETEN Område med huvudanvändning försvar och sjöfart. Se sid 20. 3c ÖSTKUSTEN Område med huvudanvändning försvar och sjöfart. Se sid 20. 4a LISTER-HANÖ Område med huvudanvändning yrkesfiske, sjöfart och försvar. Se sid 20. 4b SÖDRA UTSJÖOMRÅDET Område med huvudanvändning yrkesfiske, sjöfart och försvar. Se sid 20. 4c KLIPPBANKEN Område med huvudanvändning utvinning av material. Se sid 20. 5a HANÖBANKEN VÄST Område med huvudanvändning försvar, energiutvinning och sjöfart. Se sid 20. 5b HANÖBANKEN ÖST Område med huvudanvändning försvar, energiutvinning, sjöfart och yrkesfiske. Se sid 21. ÖVRIGT (INOM ALLA OMRÅDEN) Vattenbruk och fast infrastruktur kan medges under sådana förutsättningar att huvudanvändningarna inom respektive område inte påverkas negativt. Se sid 21, 22 och 23. 2a SÖLVESBORGSVIKEN Område med huvudanvändning natur. Se sid 19 2b TAGGEN ÖST Område med huvudanvändning natur. Se sid 19 2c PUKAVIKSBUKTEN Område med huvudanvändning natur. Se sid 19 2d GÅSFETEN Område med huvudanvändning natur. Se sid 19 95

96 Karlshamns kommun PROTOKOLL Stadsvapnet i Karlshamn AB Sammanträdesdatum: Stadsvapnet i Karlshamn AB:s beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunfullmäktige beslutar att fastställa ny bolagsordning för Kreativum i Blekinge AB Sammanfattning Med anledning av att kommunen förvärvat Kreativum i Blekinge AB har en ny bolagsordning tagits fram. Bolagsordningen överensstämmer med de krav som ställs på ett kommunalt företags bolagsordning i kommunallagen. Beslutsunderlag VD Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Bolagsordning för Kreativum i Blekinge AB Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 96

97 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2018/427 Nämnd Datum Stadsvapnet i Karlshamn AB Kommunstyrelsen Ny bolagsordning för Kreativum i Blekinge AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunfullmäktige beslutar att fastställa ny bolagsordning för Kreativum i Blekinge AB Sammanfattning Med anledning av att kommunen förvärvat Kreativum i Blekinge AB har en ny bolagsordning tagits fram. Bolagsordningen överensstämmer med de krav som ställs på ett kommunalt företags bolagsordning i kommunallagen. Beslutsunderlag VD Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Bolagsordning för Kreativum i Blekinge AB Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Daniel Wäppling VD Karlshamns kommun Stadsvapnet i Karlshamn AB Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 97

98 Bolagsordning för Kreativum i Blekinge Aktiebolag 1 Firma Bolagets firma är Kreativum i Blekinge Aktiebolag. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Karlshamns kommun, Blekinge län. 3 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets ska bedriva Science center. Science centers bedriver utbildning och utställningsverksamhet som stimulerar nyfikenhet och utvecklar undersökande sinnen inom naturvetenskap, teknik, matematik och entreprenörskap samt därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet ska bedrivas inom ramen för de kommunala befogenheterna, vilka stadgas i kommunallagens 2 kapitlet, såsom lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Stadsvapnet i Karlshamn AB. 4 Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige Karlshamns kommun möjlighet att ta ställning innan beslut av principiell betydelse eller större vikt fattas. 5 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 6 Aktieslag Aktierna kan vara dels A-aktier dels B-aktier. A-aktie medför 10 och B-aktie 1 röst. A-aktier kan utges till ett antal om högst 160 och B-aktier till ett antal om högst Antal aktier Lägst 400 st och högst 1600 st aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst sju styrelseledamöter med högst två suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Karlshamns kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisor För granskning av bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor eller ett revisionsbolag. 98

99 Revisorns uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisorer skall kommunfullmäktige i Karlshamns kommun utse en lekmannarevisor. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Godkännande av dagordning 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen, och lekmannarevisorns granskningsrapport samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter 10. Redogörelse för kommunfullmäktiges val av ledamöter, suppleanter och lekmannarevisor det år så har skett 11. Val av auktoriserad revisor och revisorssuppleant (i förekommande fall) 12. Annat ärende, som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Räkenskapsår 99

100 Bolagets räkenskapsår ska omfatta kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Kommunstyrelsens inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Karlshamns kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt informera sig om bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 16 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Karlshamns kommun. 100

101 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/410 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Avtal - projekt studentregion Blekinge Förslag till beslut att godkänna avtalet att finansieringen, 200 tkr årligen för åren , sker genom kommunstyrelsens anslag till NetPort/Högskolan Sammanfattning Mellan Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona kommun och Karlshamns kommun har följande avtal angående projekt Studentregion Blekinge upprättats. Projektets mål är att Blekinge ska vara en attraktiv studentregion och att andelen studenter som etablerar sig i regionen efter avslutade studier ökar. Detta uppnås genom goda möjligheter att delta i olika fritidsaktiviteter, ett bra utbud av studiesociala aktiviteter samt aktiviteter för en nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Projektet syftar till att skapa en givande studiesocial miljö för BTH:s studenter samt skapa intresse bland studenterna för Blekinges samhälle och arbetsmarknad. I samband med detta ska respektive partner ges lika möjlighet till ökad synlighet på informationsmaterial som under pågående aktiviteter. Projektet fokuserar på tre aktivitetsområden: Samverkan med företag och organisationer Samverkan med inkubatorer Studiesocialt och lär-känna-blekinge. Karlskrona kommun samt Karlshamns kommun åtar sig att delfinansiera projektet Studentregion Blekinge med kr vardera under 2018, 2019 och En ansökan om tillväxtmedel kommer att inlämnas till Region Blekinge för finansiering om kronor årligen för motsvarande treårsperiod. BTH:s finansiering består av egen arbetsinsats på kr per år i form av projektledare, samt tillhandahållande av lokaler och utrustning. Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 101

102 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/410 Beslutsunderlag Utkast på avtal - Projekt Studentregion Blekinge Beslutet skickas till Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona kommun Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundberg Erik Bergman Nämndsekreterare 102

103 AVTAL PROJEKT STUDENTREGION BLEKINGE Mellan Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona kommun och Karlshamns kommun har följande avtal angående projektet Studentregion Blekinge träffats. Mål och syfte med projektet Projektets mål är att Blekinge ska vara en attraktiv studenterregion och att andelen studenter som etablerar sig i regionen efter avslutade studier eller i senare fas i livet ökar. Detta ska uppnås genom goda möjligheter att delta i olika aktiviteter där man får träffa och bygga relationer med företag och organisationer i regionen. Därtill ska projektet samarbeta med inkubatorer i regionen för att stötta unga entreprenörer. Projektet ska även stötta aktiviteter som bidrar till en givande studiesocial miljö på Blekinge Tekniska Högskola, samt ge studenterna möjlighet att lära känna Blekinge. I samband med projektets aktiviteter ska respektive partner ges lika möjlighet till ökad synlighet på informationsmaterial och andra medier. Projektet fokuserar på tre aktivitetsområden; 1 Samverkan med företag och organisationer Vad: arbetsmarknadsdagar, exjobbsmässor, gästföreläsningar, studiebesök, studentprojekt, med mera 2 Samverkan med inkubatorer Vad: Informationsträffar, work-shops, rådgivning, med mera 3 Studiesocialt och lär-känna-blekinge Vad: Studentsammankomster, sevärdheter, kultur/musik, med mera Målgrupperna för Studentregion Blekinge består av tre grupper; 1 Potentiella studenter 2 Befintliga studenter 3 Alumner En handlingsplan för projektet tas fram av BTH vid projektstart där aktiviteter inom de olika områdena specificeras. 103

104 Projektorganisation Huvudman för projektet är Blekinge Tekniska Högskola. Projektet leds av en styrgrupp, som har det strategiska ansvaret för projektets inriktning och utformning. Styrgruppen består av representanter från respektive finansiär. Projektet drivs av en projektledare som är anställd på BTH. Projektet koordineras av projektledaren och genomförs av BTH och tillsammans med högskolans studentkår och andra studentgrupperingar, samt externa samarbetspartners. BTH och kommunerna kommer även att engagera eventuell annan personal inom respektive organisation för att delta i aktiviteter såsom Arbetsmarknadsdagar, välkomstaktiviteter, Öppet hus, med mera. Finansiering Karlskrona kommun samt Karlshamns kommun åtar sig att delfinansiera projektet Studentregion Blekinge med kr vardera under 2018, 2019 och En ansökan om Tillväxtmedel kommer att inlämnas till Region Blekinge för finansiering om kronor årligen för motsvarande treårsperiod. BTH:s finansiering består av egen arbetsinsats på kr per år i form av projektledare, samt tillhandahållande av lokaler och utrustning. Giltighetstid t.o.m Fakturering BTH fakturerar Karlskrona kommun samt Karlshamns kommun i januari varje år. Detta avtal har upprättats i tre original, varav parterna tar vardera sitt. Ort och datum Ort och datum Ort och datum Anders Hederstierna Patrik Hansson Per-Ola Mattsson Rektor Kommunstyrelsens ordf. Kommunstyrelsens ordf. Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona kommun Karlshamns kommun 104

105 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/4275 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Svar på remiss - Sydarkiveras utveckling Förslag till beslut att anta yttrandet som svar på remissen Sammanfattning Sydarkivera har inkommit med remiss med förslag angående kommunalförbundets utveckling. Sydarkivera är ett kommunalförbund med 18 medlemmar som utför arkivtjänster åt medlemmarna. Arkivfrågorna aktualiseras nu i många kommuner med anledning av skiftet från pappersarkiv till digitala arkiv. Utifrån utvecklingen på arkivområdet och Sydarkiveras interna utveckling har ett förslag om utvecklingen av Sydarkivera tagits fram. Förslaget går i korthet ut på att utveckla förbundets basverksamhet, att möjliggöra för medlemmarna att köpa ytterligare tjänster samt att förstärka förbundets regionala förankring genom att etablera noder. Karlshamns kommun ser behov av Sydarkiveras tjänster på det digitala området eftersom arkiveringen blir en i förhållandevis hög grad teknisk fråga. I takt med den digitala utveckling är det en trygghet för kommunen att kunna konsultera och anlita Sydarkivera i de fall där specialistkompetensen krävs. I enlighet med fastställt arkivreglemente är Sydarkivera gemensam arkivmyndighet och kommunstyrelsen lokal arkivmyndighet. Det innebär att de digitalt arkiverade handlingarna är Sydarkiveras ansvar och pappershandlingarna kommunstytrelsens ansvar. Karlshamns kommun tillstyrker remissen om Sydarkiveras utveckling. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergman, Remiss projekt Sydarkiveras utveckling - svar senast 15 februari UTKAST_Sydarkivera_UnderlagVerksamhetsutveckling_ Kortversion_SydarkiverasUtveckling_Remiss Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 105

106 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/4275 Beslutet skickas till Sydarkivera Erik Bergman Nämndsekreterare 106

107 Från: Skickat: :27:45 Till: Ingrid Ljungqvist; Kopia: Mats Porsklev[ Magdalena Nordin[ Ämne: Remiss projekt Sydarkiveras utveckling - svar senast 15 februari Remiss projekt Sydarkiveras utveckling Under hösten har på initiativ från förbundsmedlemmarna och på uppdrag av förbundets styrelse genomförts ett projekt om Sydarkiveras utveckling. Resultatet av arbetet med projektet skickas nu ut på remiss till förbundsmedlemmarna. Resultatet syftar till att ge förbundsstyrelsen och förbundsmedlemmarna beslutsunderlag för fortsatt utveckling av förbundets bastjänster. Remissvaren kommer att sammanställas och presenteras för förbundsstyrelsen den 2 mars. Synpunkter kommer även att inhämtas från förbundsmedlemmarnas centrala arkivfunktioner och från projektets referens och expertgrupper. Bilagor: Utkast Sydarkiveras bastjänster - Underlag för verksamhetsutveckling Kortversion i Pdf-format Vi önskar svar av samtliga medlemmar senast den 15 februari 2018 till registrator@sydarkivera.se. Sydarkivera den 21 december 2017 Mats Porsklev förbundschef Kommunalförbundet Sydarkivera Telefon: E-post: registrator@sydarkivera.se Postadress: Box 182, Alvesta Besöksadress: Värendsgatan 10, Alvesta Webb: 107

108 SKRIVELSE DATUM DNR SARK HANDLÄGGARE ELIN JONSSON UTKAST för synpunkter Sydarkiveras bastjänster Underlag för verksamhetsutveckling Ökad automatisering Förbättrad tillgänglighet Grundläggande bevarandeplattform Gemensam arkivmyndighet Verksamhetsutveckling och bevarandeplanering SYDARKIVERA.SE Box Alvesta, Sverige SIDAN 1 (68) 108

109 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 2 Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING MOTIV TILL SATSNING FÖRSLAG TILL UTVECKLING KOSTNADER OCH NYTTOR FINANSIERING RISK- OCH KOMPLEXITETSANALYSER REALISERING OCH ÄGARSKAP FÖRSLAG BILAGA 1: LISTA MED BASTJÄNSTER BILAGA 2: IDENTIFIERADE RISKER BILAGA 3: ORDLISTA BILAGA 4: REFERENSER

110 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 3 1 Sammanfattning En fullständig och omfattande genomgång av Sydarkiveras bastjänster har genomförts tillsammans med förbundsmedlemmarna under hösten Syftet är att uppnå en samsyn inom förbundet när det gäller utveckling och omfattning/avgränsning av bastjänster och anslutande tjänster. Syftet är också att bidra till en god ekonomisk hushållning genom att ge underlag för planering av verksamheten. Resultatet som presenteras i det här dokumentet är ett beslutsunderlag för fortsatt utveckling av förbundets bastjänster. Underlaget har tagits fram som ett led i förbundets arbete med nyttorealisering. Två uppföljningar har genomförts 2015 och Med utgångspunkt från de samlade erfarenheterna har beskrivningen av nyttor uppdaterats. De nyttor som identifierats och specificerats är kompetenshöjning, kvalitetssäkring, kvalitetskontroll, tillgänglighet och sökbarhet, bli av med inaktuell information samt ett helt digitalt flöde. Sydarkivera innebär en gemensam plattform för metodutveckling och nära samarbete med viktiga aktörer som Riksarkivet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Regeringens satsning Digitalt först syftar genom olika insatsområden till ökad digital samverkan, vilket har en strategisk betydelse för fortsatt samverkan. Under två år med start 2018 kommer en statlig utredning att genomföras när det gäller arkiv. Utredningen ska bland annat att titta på gemensamma lösningar inom kommunalförbund. Samverkan inom Sydarkivera gör det möjligt att tillsammans samla in och förmedla inspel till arkivutredningen. Primära intressenter som förbundsstyrelsen, förbundsmedlemmarnas kommunchefer, kontaktpersoner och arkivarier har informerats i samband med projektet. Nästan hälften av förbundsmedlemmarna har bidragit med deltagare i projektorganisationen. Utkast till beslutsunderlag skickas ut till samtliga förbundsmedlemmar för synpunkter. Sydarkivera växer sett till antalet förbundsmedlemmar. Det geografiska området sträcker sig från Vellinge i söder till Vadstena i norr. Organisationen behöver anpassas bland annat med regionala noder och nätverk för bättre service till medlemmarna. Förbundet har lyckats med att rekrytera personal för att hantera arbetet med rådgivning, tillsyn och långsiktigt digitalt bevarande. Personalstyrkan behöver skalas upp något i takt med att förbundet växer. Kontaktpersoner och arkivkontakter finns utsedda för förbundsmedlemmarna centralt. Arbete har påbörjats med att utse arkivansvariga och arkivombud på förvaltningarna. Varje förbundsmedlem fattar beslut om sin lokala arkivorganisationen, bestämmelser finns i respektive arkivreglemente. Förslag till förändring när det gäller förbundets tjänster är en tydligare uppdelning och beskrivning av de uppgifter som Sydarkivera utför på förbundsmedlemmarnas uppdrag. Förbundsmedlemmarna får en bättre överblick över tjänsterna och också en tydligare uppföljning. En stor del av Sydarkiveras tjänster bygger på att förbundet agerar som gemensam arkivmyndighet. Dessa tjänster är framförallt arkivtillsyn, att hantera och kontrollera 110

111 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 4 digitala arkivleveranser, vårda överlämnade digitala arkiv och hantera utlämnande av digitala handlingar. Det innebär att arkivmyndighetsfunktionen är central för Sydarkiveras verksamhet och för att förbundet ska kunna ta ett helhetsansvar för att säkerställa ett långsiktigt digitalt bevarande för förbundsmedlemmarnas räkning. Utredningens rekommendation är att fortsätta bedriva verksamheten med gemensam arkivmyndighet och att varje medlem tar ställning till hel eller delad arkivmyndighet. När det gäller den grundläggande bevarandeplattformen som infördes så finns det inte i närtid några större behov av anpassningar. Ett koncept för verktygslåda (Sydarkivera Tools) har tagits fram. Under de kommande åren behöver verktygslådan fyllas på med de verktyg som behövs för att vårda de digitala arkiven. Handböcker, processbeskrivningar, rutinbeskrivningar, checklistor med mera samlas i en guide för bevarandetjänster. Produktionsmiljön behöver skalas upp på sikt när det gäller både prestanda och volym. I takt med att inleveranser ökar så kommer konverteringsjobb med mera kräva en mer kraftfull miljö. För att kunna åstadkomma tätare kontinuerlig replikering mellan arkivdepåer kommer det finnas ett behov av säkra nätverk mellan arkivdepåerna (valvet, berget och depå för säker backup). I takt med att fler arkivleveranser hanteras kommer behovet att effektivisera utlämnande att öka. Det innebär att Sydarkivera de kommande åren behöver utreda en plattform för att hantera utlämnande av information för att effektivisera hantering av beställningar och möjliggöra direktåtkomst till offentlig information (forskarsal på webben). Förslag är att successivt införa tjänster, på samma sätt som bevarandeplattformen, för att undvika onödiga investeringar. Förbundsfullmäktige har i den övergripande förbundspolicyn fastställt långsiktiga finansiella mål. För verksamheten gäller bland annat att budget och flerårsplan ska upprättas utan en höjning av medlemsavgifterna. Kostnaderna för den utveckling som föreslås i det här dokumentet innebär inte att medlemsavgiften ökar. Målsättningen är att kostnaderna för bastjänsterna ska vara stabila över tid. För att hushålla med förbundets medel eftersträvas samarbete med olika aktörer i projekt med extern finansiering. Att bevara digital information för framtida generationer är ett långsiktigt, komplext och kostsamt åtagande. Den gemensamma organisationen innebär att komplexiteten minskar efter hand som Sydarkivera bygger upp erfarenhet, kompetens och rutiner. Att införa bevarandetjänster etappvis minskar komplexiteten och det blir möjligt att bättre förutse kostnader och mäta nyttor. De risker som förknippas med it-drift har i stora delar förebyggts genom det arbete med riskanalys som gjordes i samband med att bevarandeplattformen infördes. De risker som identifierades 2013 är inte längre lika framträdande eftersom Sydarkivera arbetar aktivt tillsammans med förbundsmedlemmarna med kunskapshöjande insatser, organisering, rutiner och riktlinjer. Riskerna i dagsläget handlar framförallt om att olika förbundsmedlemmar och Sydarkivera kan ha olika målbilder och förväntningar. Det kan också bli utmaningar med att synkronisera arbetet. Den samlade bedömningen är att identifierade risker och den komplexitet som finns i verksamheten kan hanteras inom ramen för samverkan. 111

112 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 5 Uppbyggnaden av Sydarkiveras verksamhet sker stegvis. Under perioden har verksamheten byggts upp med koncept för att planera informationshantering i kommunerna, lösningar för ett antal leveranstyper och gemensam digital bevarandeplattform. Planen är att de kommande etapperna inriktas mot förbättrad tillgänglighet till arkiverad information och därefter ökad automatisering av arkivleveranser, arkivvård och utlämnande. I ett kortare tidsperspektiv får förbundsmedlemmarna framförallt nytta av förbundets tjänster när det gäller utbildningar, tillsyn och samråd i samband med beslut om gallring. Det tar längre tid att realisera nyttorna kvalitetssäkring genom gemensamma mallar och erfarenhetsutbyte samt bli av med gammal information och gamla system för att få en bättre arkitektur. Det kommer att ta lång tid innan nyttorna tillgänglighet, sökbarhet och ett helt digitalt flöde realiseras fullt ut. För att uppnå målen behöver Sydarkivera och förbundsmedlemmarna tillsammans arbeta systematiskt och långsiktigt med att förbättra informationsförvaltningen under informationens hela livscykel. 112

113 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 6 2 Inledning 1.1 Uppdrag Sydarkiveras förbundsstyrelse beslutade , 17 att ge förvaltningen i uppdrag att driva projektet Sydarkiveras utveckling tillsammans med förbundsmedlemmarna. Projektet syftar till att uppnå en samsyn inom förbundet när det gäller förbundets utveckling och omfattning/avgränsning av bastjänster och anslutande tjänster. Resultat från projektet är ett beslutsunderlag för att planera verksamhetsutveckling ( Business Case enligt vägledning från Ekonomistyrningsverket, ESV). Bestämmelser om förbundets bastjänster finns i Förbundsordningen 3. Bland annat ingår i bastjänsterna att: Fullgöra myndighetsutövningsuppgifter enligt arkivlagen. Hantera arkiveringsuppdrag för överföring av information i verksamhetssystem till en digital bevarandeplattform. Vara förbundsmedlemmarna behjälpliga i arbetet informationsplaner, arkivbeskrivningar och arkivförteckningar. Biträda förbundsmedlemmarna med specialistkompetens och genomföra utbildningsinsatser inom arkivområdet. Biträda förbundsmedlemmarna med kompetens beträffande långsiktigt bevarande vid upphandling av verksamhetssystem. Sydarkiveras förbundsfullmäktige har antagit ett handlingsprogram för perioden ( 19, , dnr SARK ). Handlingsprogrammet beskriver övergripande hur Sydarkivera avser att arbeta för att uppnå de övergripande strategiska målen för verksamheten. Förbundsfullmäktige har antagit Nyttorealiseringsplan Etapp (dnr SARK ). Nyttorealiseringsplanen redovisar de utvecklingsinsatser och förändringar som behöver genomföras för att realisera planerade nyttor, liksom hur de ska mätas och följas upp. Utvärdering av realiserade nyttor har genomförts vid två tillfällen 2015 och Rapporter från uppföljning av nyttorealisering har redovisats i samband med årsredovisning (dnr SARK och SARK ). Uppföljning för 2017 redovisas våren 2018 baserat på den befintliga nyttorealiseringsplanen. Någon ny plan har inte tagits fram ännu då förbundsstyrelsen beslutat om att genomföra projektet Sydarkiveras utveckling. Ny plan kommer att arbetas fram baserad på resultatet från projektet. 1.2 Syfte Det här dokumentet syftar till att ge förbundsstyrelsen och förbundsmedlemmarna beslutsunderlag för fortsatt utveckling av förbundets bastjänster. Uppbyggnaden av Sydarkiveras verksamhet sker stegvis. De olika stegen har prioriterats efter förväntad nytta för deltagande organisationer och de olika målgrupper som kommer att använda arkiven. Syftet är också att bidra till en god ekonomisk hushållning genom att ge underlag för planering av verksamheten. 113

114 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Avgränsningar Dokumentet omfattar inte anslutande tjänster. Beslutsunderlag för anslutande tjänster finns i separata dokument. 1.4 Versionshantering Utgåva Datum Kommentarer Första utkast (EJ) Version efter avstämning med arbetsgruppen och delar av styrgruppen (EJ) Version efter genomförda arbetsdagar om risker och juridik (EJ) Version efter arbetsdag om organisation och finansiering (EJ) Version för remiss (MP, AH och EJ) 114

115 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 8 2 Motiv till satsning 2.1 Förändrade förutsättningar Sydarkivera har sedan starten 2015 arbetat med råd och stöd när det gäller arkiv och informationshantering. Från och med 2016 har förbundsmedlemmarna successivt beslutat att överlämna arkivmyndighetsfunktioner till förbundsstyrelsen. I och med det har förbundet påbörjat arbetet med tillsyn och digitala arkivleveranser infördes grundplattformen för långsiktigt digitalt bevarande. Det finns personal och system för att hantera digitala arkivleveranser samt ta emot, lagra och vårda överlämnade digitala arkiv. Detta innebär att det finns nya möjligheter för vidareutveckling av verksamheten. Under perioden har fler kommuner anslutit som förbundsmedlemmar. Från och med 2018 har Sydarkivera 23 förbundsmedlemmar. En av förbundsmedlemmarna har beslutat att lämna förbundet. Den större medlemskretsen har inneburit att förvaltningen har vuxit med fler anställda. Det geografiska området sträcker sig från Vellinge i söder till Vadstena i norr. Frågor har uppkommit när det gäller konceptet att dela arkivmyndighetsfunktioner mellan Sydarkivera och förbundsmedlemmarna. Förbundsmedlemmar har efterfrågat en diskussion om juridiken kring arkivmyndighet och en diskussion om alternativa lösningar och konsekvenser. 2.2 Uppföljning nyttorealisering Första uppföljningen av realiserade nyttor kopplade till råd och stöd till förbundsmedlemmarna genomfördes Från och med 2016 mäts även realiserade nyttor med planerad dokumenthantering, kvalitetskontroll (arkivinspektion) samt tillgänglighet och sökbarhet. Den första uppföljningen när det gäller identifierade nyttor kopplade till digitala arkivleveranser och digitalt arkivsystem redovisas i samband med årsredovisning för 2017: bli av med system/bättre arkitektur, interoperabilitet/öppna data och helt digitalt flöde. Målen för råd och stöd uppnåddes målen gott och väl när det gäller deltagarnas upplevda nöjdhet. Det innebär att målen kan höjas och erfarenheterna från utvärderingen kan 115

116 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 9 användas för att förbättra metoden för utvärdering. De flesta förbundsmedlemmarna, med något undantag, har utnyttjat möjligheten att skicka deltagare till grundutbildningar om informationshantering och arkiv. Genom mätningarna finns det nyckeltal att utgå från för att mäta deltagande per kommun. Den viktigaste nyttan som förbundsmedlemmarnas arkivfunktioner ser med Sydarkivera är möjligheten att kunna fråga om hjälp. Arkivarier, registratorer och andra som varit i kontakt med Sydarkivera har upplevt kontakten som positiv. De svarande har i varierande grad upplevt att de har haft nytta av Sydarkivera. En delförklaring är att även anslutande kommuner deltog i utvärderingen. Utvärderingen har visat att nyttorealiseringsperioden behöver förlängas för att uppnå målen när det gäller beslutade informationsplaner (dokumenthanteringsplaner). Det är många nämnder och bolag som har beslutade dokumenthanteringsplaner, men det är färre som har aktuella planer. Förbundsmedlemmarna befinner sig i olika faser och det kommer att ta tid innan alla är i mål med uppdaterade planer. När det gäller arkivinspektion/kvalitetskontroll så var det endast fem kommuner som utsett Sydarkivera till gemensam arkivmyndighet Att det har dragit ut på tiden med de formella besluten om arkivmyndighet innebär att det kommer att ta längre tid att realisera dessa nyttor. När det gäller tillgänglighet och sökbarhet så förtecknas arkiv som överlämnats till kommunarkiv/centralarkiv vanligtvis fortlöpande hos förbundsmedlemmarna. Det finns kommuner som ännu inte har digitaliserats sina arkivförteckningar. Det är endast ett fåtal som publicerat arkivförteckningar eller levererar uppgifter till Nationell Arkivdatabas (NAD) som förvaltas av Riksarkivet. Det var ganska få som svarande på enkäten. Mätningen kan användas som baslinje för nästa uppföljning, men ger ingen heltäckande bild. 2.3 Strategisk betydelse Sydarkivera är det första, och hittills enda, kommunalförbund som har bildats som en gemensam arkivorganisation. Ett liknande exempel är Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen som har en gemensam arkivnämnd. I Skåne pågår ett initiativ för att bilda ett kommunalförbund med en liknande inriktning. Den idé som Sydarkivera bygger på är att samverkan och en gemensam organisation är en möjliggörare för att långsiktigt förbättra kommunernas informationsförvaltning. Under verksamhetsperioden har verksamheten byggts upp med koncept för att planera informationshantering hos förbundsmedlemmarna, lösningar för ett antal leveranstyper och gemensam digital bevarandeplattform. Detta är relativt sett kort period med tanke på att kommunerna började digitalisera sin informationshantering på talet och frågan om digitalt bevarande på allvar började diskuteras i kommunerna i början av 2000-talet. Flera olika studenter har kontaktat förvaltningen för att samla in underlag till uppsatser och examensarbeten som studerar olika perspektiv på arkiv och digitalt bevarande. Det finns även ett intresse för forskning när det gäller samverkan kring digitalisering. 116

117 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 10 Sydarkivera har varit ett exempel som har analyserats av forskare i samband med bland annat Riksarkivet projekt E-Ard, e-arkiv och e-diarium och det europeiska projektet InterPARES Trust (ITrust ). I en vetenskaplig artikel diskuteras nyttor av samverkan kring e-förvaltning och hur nyttorna förhåller sig till vald samverkansform. Exempel som diskuteras är bland annat Statens servicecenter (SSC), SKI:s ramavtal för e-arkiv, Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) och kommunalförbundet Sydarkivera. 1 Förvaltningen har även under hösten 2017 blivit kontaktade av forskare vid Göteborgs universitet med anledning av ett pågående projekt som studerar innovation i offentlig sektor. Kommunalförbundet Sydarkivera har blivit en gemensam plattform för förbundsmedlemmarna när det gäller metodutveckling och nära samarbete med viktiga aktörer som Riksarkivet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Datainspektionen, Statens Servicecenter (SSC), Swedish Standards Institute (SIS) samt de nationella arkivföreningarna Föreningen för Arkiv i Landsting (FALK) och kommun och Föreningen för Arkiv och Informationsförvaltning (FAI). Under två år med start 2018 kommer en statlig utredning att genomföras när det gäller arkiv. I kommittédirektivet Översyn av arkivområdet (Dir.2017:106) noteras att digitala informationssystem och digitala arkiv är kostsamma både att etablera och hålla i drift. I kommittédirektivet framhålls bland annat att: Det finns därför ett behov för framför allt mindre aktörer i den offentliga förvaltningen att samverka om gemensamma lösningar, t.ex. inom ett kommunförbund. Vid sådana lösningar kan det uppstå oklarheter om t.ex. ansvaret för vissa beslut. Utredaren ska därför se över arkivlagstiftningen och närliggande lagstiftning och vid behov lämna förslag på hur lagstiftningen kan anpassas till den utveckling som sker på området. Det finns möjligheter att lämna inspel till utredningen och framföra behov av att utreda möjligheter för kommuner att samverka inom arkivområdet. Samverkan inom förbundet ger en plattform för att tillsammans med medlemmarna samla in och förmedla inspel till arkivutredning. Arkivmyndighetsfunktionen är central för Sydarkiveras verksamhet och för att förbundet ska kunna ta ett helhetsansvar för att säkerställa ett långsiktigt digitalt bevarande för förbundsmedlemmarnas räkning. Samverkan genom en gemensam arkivorganisation och gemensam arkivmyndighet har bland annat inneburit att flertalet förbundsmedlemmar för första gången har regelbunden arkivtillsyn. Då samtliga kommuner bedriver likande verksamhet är en samordning av tillsyn en förutsättning för att kunna utveckla ändamålsenliga och effektiva rutiner och metoder för att säkerställa säker och långsiktigt hållbar informationsförsörjning. Det finns ett stort behov av att få ordning och reda på informationshanteringen i kommunerna och en vilja att samarbeta kring dessa frågor. Det finns en ökad vilja hos förbundsmedlemmarna att arbeta med helt digitala ärendeflöden, något som framkommit 1 Juell-Skielse, G., Government Information Quarterly (2017), Modes of collaboration and expected benefits of inter-organizational E-government initiatives, 117

118 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 11 i samband med tillsyn och nulägesanalyser. Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer höga krav på informationshantering. Detta kommer att innebära stora förändringar även för hur kommunerna organiserar och kontrollerar sin informationshantering. Det nya regelverket omfattar såväl digital som analog arkivhantering och är en av anledningarna till att intresse för informationsförvaltning har ökat. Sydarkiveras organisation och system har byggts för att hålla en hög informationssäkerhet och en långsiktigt hållbar förvaltning med gemensam kompetens som behövs som stöd i det här arbetet. Digitalt först är regeringens satsning för digital förnyelse av det offentliga Sverige. Satsningen är en viktig del i arbetet med att stärka styrningen och samordningen och skapa en enklare, öppnare och effektivare förvaltning. Beskedet från enheten för digital förvaltning på Finansdepartementet är att öka takten i moderniseringen av offentlig förvaltning. Särskilda insatsområden ska ge ökad digital samverkan mellan kommun, landsting och stat. Insatsområdena är nationell infrastruktur, digital mognad, digital innovationsförmåga, myndighet med samlat ansvar samt juridik som stödjer digitalt samverkande. Innovation i offentlig sektor kan främjas via öppna data, genom att skala upp innovationer, se medborgaren som delägare, designa tjänster med användaren i centrum, experimentera mera, utreda mindre samt att utmana stuprören och samverka. Kommunal samverkan genom gemensam arkivorganisation för att möjliggöra förbättrad informationsstyrning och säkerställa ett långsiktigt digitalt bevarande synes ligga väl i linje med satsningen Digitalt först. 2.4 Effektkedja De nyttor som identifierats och specificerats är kompetenshöjning, kvalitetssäkring, kvalitetskontroll, tillgänglighet och sökbarhet, bli av med inaktuell information samt ett helt digitalt flöde. För att realisera de nyttor som identifierats och specificerats behöver förändringar ske och utvecklingsinsatser genomföras. Möjliggörare är det som behövs för att kunna genomföra utvecklingsinsatserna. Effektmålen är det som kan mätas för att säkerställa att nyttorna realiseras. En ny version av effektkedjan har tagits fram. De största förändringarna är att gemensam organisation och teknik som nu finns på plats har lagts in som möjliggörare. Effektkedjan har vänts upp och ner, med råd och stöd överst för att bättre spegla att dessa nyttor realiseras först för förbundsmedlemmarna. Några förändringar, nyttor och effektmål har slagits ihop för ett rakare och mer logiskt flöde. Texten i en del figurer har bytts ut för att vara mer självförklarande och tidsenligt. 118

119 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Antaganden Analysen baseras på antagandet att merparten av de nuvarande förbundsmedlemmarna avser att stanna i förbundet. Analysen basera också på den nuvarande trenden att årligen 3 7 nya kommuner tecknar avsiktsförklaring att gå med i förbundet. 2.6 Intressenter och målgrupper De primära intressenterna som påverkas av, och också påverkar, Sydarkiveras utveckling allra mest är Sydarkiveras förtroendevalda och förvaltning, respektive förbundsmedlems kontaktperson och den centrala arkivfunktionen i kommunerna. Andra viktiga intressenter är förbundsmedlemmarnas förtroendevalda (framförallt i kommunstyrelsen), kommuncheferna samt de ansvariga för informationshantering i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Viktiga intressenter på förvaltningarna är arkivansvariga förvaltningschefer, arkivombud, registratorer och systemförvaltare. Intressenter som i viss mån påverkas av utvecklingen, eller som påverkar utvecklingen, är intresseorganisationer som SKL och arkivföreningarna, samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor (nationella gallringsråd) och de stora arkivinstitutionerna och kulturarvsinstitutionerna som Riksarkivet, de stora stadsarkiven och Kungliga biblioteket. I takt med att mer information samlas in och tillgängliggörs via Sydarkivera så kommer andra intressentgrupper att bli mer betydelsefulla. Exempel är allmänheten, vana besökare hos kommunarkiven, journalister, andra myndigheter, akademiska forskare och lokalhistoriska forskare som vill ta del av arkiverad information. 119

120 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 13 Påverkas av lösning Påverkan på lösning Involveras i arbetet med att ta fram lösningsförslag # Identifierade intressenter Låg Medel Hög Låg Medel Hög Ja Nej Beskriv hur förankring och avstämning genomförts 1 Förtroendevalda, Sydarkivera X X X Beslut om projektdirektiv, information i samband med sammanträden, rapportering. 2 Sydarkiveras förvaltning X X X Deltagande i arbetsgrupp/ expertgrupp. Information i samband med arbetsplatsträffar. 3 Förtroendevalda, förbundsmedlem X X X Direktiv och rapporter expedieras. Via kontaktpersoner eller ledamöter. 4 Kommunchef X X X Informationsträff 10 november. Övriga via kontaktpersoner. 5 Kontaktpersoner (kanslichef/ administrativ chef eller annan särskilt utsedd person) X X X Informationsmöten på plats och via webb, representanter i styrgrupp, grupp på Yammer. 6 Central arkivfunktion (arkivarie, arkivföreståndare, arkivassistenter) 7 Registrator (sekreterare, administratörer) X X X Nätverksträffar, representanter i arbetsgrupp, kontakt regional samordnare. X X X Nätverksträffar, representant i arbetsgrupp, kontakt regional samordnare. 8 Kommunikatörer X X X Information via grupp på Yammer. 9 Arkivansvariga, förvaltning X X X 10 Arkivombud, förvaltning X X X 11 Enhetschefer, avdelningschefer X X X 12 Handläggare X X X 13 Systemägare X X X 14 Systemförvaltare X X X 15 It X X X 16 Anslutande kommuner X X X Via grupper på Yammer och deltagande i arbetsgrupp/ referensgrupp. 17 Produktägare/leverantör/ konsulter X X X Information via extern webb 18 SKL, Samrådsgruppen X X X Information via extern webb 19 Arkivprofessionen/ intresseorganisationer X X X 20 Allmänheten * 21 Vana besökare * 22 Journalister * 120

121 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 14 Påverkas av lösning Påverkan på lösning Involveras i arbetet med att ta fram lösningsförslag # Identifierade intressenter Låg Medel Hög Låg Medel Hög Ja Nej Beskriv hur förankring och avstämning genomförts 23 Andra myndigheter * 24 Akademiska forskare * 25 Lokalhistoriska forskare * 26 Forskare, verksamhetsområdet X X Information via extern webb 25 Kulturinstitutioner X X *Påverkansgraden kommer att bli allt större i takt med att mer information samlas hos Sydarkivera. I samband med införande av plattform för utlämnande behöver en förnyad intressentanalys att genomföras. 121

122 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 15 3 Förslag till utveckling 3.1 Verksamhet Från och med 2018 har Sydarkivera 23 förbundsmedlemmar. Den större medlemskretsen har inneburit att förvaltningen har vuxit med fler anställda. Det geografiska området sträcker sig från Vellinge i söder till Vadstena i norr. Stor del av Sydarkiveras verksamhet baseras på geografisk närhet till förbundsmedlemmarna. För att kunna upprätthålla service när det gäller framförallt råd och stöd och leveranser av digitala arkiv, så har regionala noder etablerats i takt med att förbundet växer. Nod Alvesta Nod Vimmerby Nod Hässleholm Nod XYZ Bilden förslag till en modell för organisation som möjliggör utbyggnad i antalet medlemmar och även anslutande tjänster Politisk organisation Organisationsformen kommunalförbund ger möjlighet att bedriva gemensam verksamhet och fatta gemensamma beslut. Kommunalförbundet styrs av ett gemensamt förbundsfullmäktige med representanter från samtliga förbundsmedlemmar. Med bakgrund av det stigande antalet medlemmar har förbundsordningen reviderats när det gäller sammansättningen av styrelse och revision. Den nya förbundsordningen antas under 2017 av förbundsmedlemmarna och gäller från och med Om antalet förbundsmedlemmar skulle öka väsentligt, omkring förbundsmedlemmar, så kommer den politiska organisationen behöva förändras. 122

123 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 16 Förändringen skulle kunna innebära färre fullmäktigemöten (ett årsmöte) och att beslutsfattande i högre grad hanterades av styrelse och eventuella utskott, för att utgå från de ramar som i dagsläget finns för att samverka som kommunalförbund. Via den gemensamma styrelsen och fullmäktige har det varit möjligt att lyfta frågor upp till SKL och även till regeringen. Sydarkivera har blivit en gemensam plattform för samarbete med Riksarkivet, SKL och Statens servicecenter. En samlad förbundspolicy är framtagen. Arbete behöver slutföras med att utarbeta rutinbeskrivningar och instruktioner med utgångspunkt från förbundspolicyn. Utöver detta så behöver en arkivpolicy och riktlinjer utarbetas när det gäller förbundets bastjänster Förvaltningsorganisation Samverka har fungerat väl på det sättet att det har varit möjligt att rekrytera personal och införa system som behövs för att hantera arbetet med rådgivning, tillsyn och långsiktigt digitalt bevarande. Personalen utökas i viss mån i takt med att förbundet växer med nya förbundsmedlemmar. Huvudkontoret har 2017 flyttat till lokaler i Alvesta. På huvudkontoret finns förbundets administrativa ledning och resurser för strategisk planering och verksamhetsutveckling. Arbetet med bastjänsterna samordnas från huvudkontoret. Här finns också systemförvaltningen för arkivsystemet. Gemensamma nätverksträffar och temadagar arrangeras i Alvesta. När det gäller administrativa tjänster så hanteras ekonomiadministration i egen regi och personaladministrationen hanteras från och med 2018 av Ronneby kommun. För juridisk rådgivning och granskning av avtal med mera anlitas extern konsult (advokatbyrå). Den geografiska utbredningen innebär att noderna i Alvesta och Vimmerby behöver kompletteras med en nod i Hässleholm. I Vimmerby finns 1 2 medarbetare placerade. Noden i Hässleholm etableras under 2018 och innebär ett antal kontorsarbetsplatser samt tillgång till sammanträdesrum med mera. I Hässleholm kommer 2 3 medarbetar finnas på plats någon eller några dagar i veckan. En gemensam utredning har startats upp av intresserade kommuner i Sörmlandsregionen med målsättning att eventuellt ansöka om att ansluta till Sydarkivera inför Detta skulle innebära att ytterligare en nod behöver etableras. Konceptet för de regionala noderna och gemensamma processer gör det möjligt att skala upp och kvalitetssäkra verksamheten successivt utan att det innebär större förändringar. Noderna bemannas främst av arkivarier som upprätthåller råd- och 123

124 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 17 stödfunktionerna och fungerar som första kontakt gentemot förbundsmedlemmarna i närområdet. Noderna står för mycket av den utåtriktade verksamheten och personalen som placeras där är har erfarenhet av att samarbeta inom och utom organisationen. Detta är en viktig förutsättning för att kunna styra och leda en utspridd organisation. Noderna har hand om besök på plats hos förbundsmedlemmarna och deltar i det operativa arbetet med att bland annat genomföra tillsynsbesök, utreda digitala arkivleveranser och inventera system. Noderna hanterar regionala nätverksträffar och utbildningar Lokal arkivorganisation hos förbundsmedlem Det är fortsatt viktigt att det finns personer på hemmaplan i respektive kommun som bevakar förbundsmedlemmarnas intressen. Bestämmelser om formellt ansvar för arkivet i kommunen beslutas av fullmäktige och dokumenteras i arkivreglementet. Viktiga roller är: Ledamot och ersättare i Sydarkiveras fullmäktige, utses av kommunfullmäktige. Kontaktperson, utses av kommunchefen och är ofta kanslichef/administrativ chef. Arkivkontakt (centrala arkivfunktionen), som kan vara arkivarie eller arkivföreståndare som finns på plats i kommunen. Arkivansvariga och arkivombud (arkivredogörare) hos förvaltning och kommunala bolag. Det behövs kunskap om den egna organisationen och de rutiner och system som finns för informationshantering. Det finns fortsatt behov av personal för att hantera befintliga pappersarkiv, för de förbundsmedlemmar som inte väljer att avtala om anslutande tjänst. Den eller de personer som ansvarar för det lokala arkivet behöver däremot inte vara specialist när det gäller digitalt bevarande. 124

125 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 18 Det är ganska många kontaktpersoner och arkivkontakter som har bytts ut under de senaste åren. Rutiner behöver tas fram för bland annat utbildning och information i samband med att personal byts ut. Varje myndighet ska enligt bestämmelser i arkivlagen ansvara för vården av sitt arkiv. Det är viktigt att utse arkivansvariga och arkivombud på förvaltningarna med kunskap om verksamheten och informationshanteringen. Dessa roller är viktiga bland annat i arbetet med att uppdatera informationsplaner, arkivbeskrivningar och delta med underlag till utredningar av digitala arkivleveranser. Arkivansvariga och arkivombud på förvaltningarna är även viktiga för att effektivisera information och kommunikation mellan Sydarkivera och förbundsmedlemmarna Samverkan med förbundsmedlemmar Stor del av Sydarkiveras verksamhet baseras på geografisk närhet till förbundsmedlemmarna. Förslag till förändring, som har förankrats hos kontaktpersoner och arkivkontakter, är regionala samordnare. De regionala samordnarna är anställda hos Sydarkivera som fungerar som första kontakt mot förbundsmedlemmarna, genomför kommunbesök och samordnar regionala träffar med mera. De regionala samordnarna är arkivarier som deltar i arbetet med råd och stöd och som kan förmedla vidare frågor och information. Kartan visar indelning av områden 2018, indelningen förändras successivt beroende på vilka kommuner som ansluter. Utöver detta planeras öppet hus/studiebesök på kontoret i Alvesta två gånger om året. Erbjudande har tidigare år skickats ut till förbundsmedlemmarna besök på plats i kommunen för information i samband med budgetarbetet. Det har varit ett fåtal kommuner som har bjudit in representanter från Sydarkivera till sammanträden eller ledningsgrupper för att få information om förbundets verksamhet. Formerna för samråd i samband med budget och beslut om verksamhetens inriktning ses över. 125

126 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Extern samverkan För att säkerställa metodutveckling och kvalitet i tjänsterna är extern samverkan viktig. Förslag är att fortsätta och fördjupa det nationella samarbetet som byggts upp under åren. Delta i utvecklingsprojekt och tester för nya Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) tillsammans med kommuner, landsting, statliga myndigheter och Riksarkivets FGS-funktion. Delta med resurser i samverkansprojekt med extern finansiering. Förutsatt att resultatet av projektet förväntas komma till nytta i förbundsmedlemmarnas informationsförvaltning och det gemensamma arbetet med långsiktigt digitalt bevarande. Boverkets projekt Får jag lov? för att digitalisera bygglovsprocessen slutförs under Därefter finns möjlighet att delta i andra projekt. Samarbete har initierats med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) när det gäller portal för utbildningar om informationsförvaltning och arkiv. Medlemskap i nationella arkivföreningar och delta med resurser när nya gallringsråd utarbetas inom ramen för verksamheten som bedrivs av Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Forum iförvaltning är ett nätverk inom Swedish Standards Institute (SIS) som arbetar inom områdena arkiv, informationsförsörjning, dokumenthantering och infosäkerhet, Sydarkivera är organisationsmedlem. Användarnätverk och samarbete kring utveckling när det gäller de öppenkällkodsprodukter som används för bevarandeplattformen (nationellt och internationellt) Tjänster Förslag till förändring när det gäller förbundets tjänster är en tydligare uppdelning och beskrivning av de uppgifter som Sydarkivera utför på förbundsmedlemmarnas uppdrag. Förbundsmedlemmarna får på så sätt en bättre överblick över tjänsterna och också en tydligare uppföljning. Uppgifterna har grupperats baserat på analys av nyttor och intressenter. I Bilaga 1 finns en lista över bastjänsterna med beskrivning av uppgifterna och status i arbetet. Råd och stöd, utbildning (2015) Digitala akrivleveranser (2015) Arkivmyndighet, VerkSAM (2016) Bevarandeplattform (2017) Plattform för utlämande (2020) Översiktlig tidslinje för införande av tjänster Förklaring till figurerna på nästa sida: Tjänster som är etablerade och i förvaltning. Behöver vidareutvecklas fortlöpande. Tjänster som utförs, men där det finns behov av att effektivisera rutiner och ta fram mallar. Tjänster som ännu inte införts. Utvecklingsbehov som har identifierats. 126

127 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 20 Tillsyn Utbildning Verksamhetsstöd Utlämnande Rådgivning Grund Nätverkande Hantera utlämnande Inspektion Intensiv Informationskartläggning Samsök arkivinformation Granskning gallringsbeslut Specialist Mallar Öppna data Riktlinjer E lärande Handböcker och rutiner Forskarsal på webben Stöd vid införande Stöd vi kravställning Sydarkivera har sedan starten 2015 arbetat med att etablera råd och stödfunktionen. Rådgivning i samband med besök hos förbundsmedlemmarna samt frågor via telefon och e post hanteras dagligen. Två inspektionsrundor har slutförts och det finns en strategisk tillsynsplan beslutad till och med Grundoch intensivutbildningar om arkiv och informationshantering genomförs rutinmässigt. Det finns etablerade nätverksgrupper för arkivfunktioner, registratorer och kommunikatörer. Ett flertal mallar har arbetats fram för att underlätta förbundsmedlemmarnas arbete med arkiv och informationshantering. Dessa tjänster behöver förvaltas och vidareutvecklas fortlöpande. Det finns ett antal uppgifter som förbundet arbetar med men som fortfarande är under utveckling. Rutiner och mallar för granskning av gallringsbeslut behöver arbetas fram. I takt med att övriga tjänster etableras kommer det att finnas förutsättningar för att utarbeta riktlinjer för förbundsmedlemmarnas arkiv och informationshantering. Förbundet har gjort tester med mer specialiserade utbildningar och e lärande. Förslag är att fortsätta satsning på att utveckla utbildningsverksamheten. Ett antal handböcker har utarbetats och de behöver vidareutvecklas baserat på erfarenheterna från praktiskt användande i verksamheten. Förslag är också att effektivisera rutiner för att ge förbundsmedlemmarna förbättrat stöd i samband med framarbetande av informationsplaner och vid kravställning av nya verksamhetssystem. I takt med att förbundet tar emot digitala arkiv från förbundsmedlemmarna kommer förfrågningar om utlämnande av handlingar att öka. Under de kommande åren kommer Sydarkivera därför behöva satsa allt mer på utlämnande. En större förändring är behov av att utreda och införa plattformar för att hantera öppna data och forskarsal på webben för att direkt kunna söka och hämta allmänna och offentliga handlingar. 127

128 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 21 Bevarandeplanering Digitala arkivleveranser Digitalt arkivsystem Arkivvård Specifikation Omvärldsbevakning Bevarandeplattform Säkerhet och kontinuitet Samordning systemleveranser Överföring Paketeringsverktyg Ordna och förteckna Leveransutredning Godkännande Lagringsdepåer Guide för bevarandetjänster FGS utveckling Teknisk plattform Verktygslåda för bevarandetjänster Arkivpolicy Labbmiljö Under 2016 och 2017 har Sydarkivera arbetat med att etablera en grundläggande plattform för att hantera långsiktigt digitalt bevarande (motsvarande digital arkivdepå). Paketeringsverktyg, med stöd för beslutad FGS för paketstruktur, har införts för att skapa digitala informationspaket. Bankvalv, bergsutrymme med speglad information och depå för säkerhetskopior finns på plats. Digitala arkivleveranser hanteras i nära samarbete mellan Sydarkivera och berörda förbundsmedlemmars centrala arkivfunktioner, förvaltningsledning, systemförvaltning samt kansli och it funktionerna. Uttag har genomförts från ett antal it system och arbete pågår med att slutföra leveranser. Samtidigt har rutiner för att hantera webbarkivering och äldre digitalt material utarbetats. Bevarandeplanering och samordning hanteras bland annat genom systeminventeringar och leveransutredningar. Sydarkivera ansvarar för och hanterar planering avseende strategier och metoder för att säkerställa långsiktigt digitalt bevarande. Arbetet är påbörjat med styrande dokument för arkivtjänsterna, rutiner för kontroll och godkännande av arkivleveranser. Detta arbete behöver slutföras, dokumenteras och uttestas. Under kommande år kommer arbetet med att utreda leveranser och utarbeta lösningar för olika leveranstyper att intensifieras. Ett viktigt arbete är specifikationer för arkivering av hela databaser som utreds i samarbete med Riksarkivet och Statens Servicecenter. Införande av förvaltningsgemensamma specifikationer, i takt med att dessa beslutas, behöver också hanteras. Under kommande år är förslag också att satsa på att etablera tjänster för arkivvård. Arbetet är påbörjat med att ta fram en guide och verktygslåda för bevarandetjänster. Arkivvård innebär att säkerställa att ingenting försvinner från arkivet och att informationen är säkert förvarad. Det handlar också om att se till att information över tid är läsbar, användbar, sökbar, äkta, tillförlitlig, äkta och oförändrad (autenticitet och integritet). 128

129 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Arkivmyndighet Sydarkivera är det första kommunalförbund som bildas som en gemensam arkivorganisation. Utgångspunkten vid bildandet 2015 var delad arkivmyndighetsfunktion mellan Sydarkiveras förbundsstyrelse (tillsyn och överlämnade elektroniska arkiv) och förbundsmedlems kommunstyrelse (överlämnade pappersarkiv). Bilden visar en principskiss över delad arkivmyndighet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har efter att förbundet bildades uttalat att det är förenligt med arkivlagen att kommuner har en gemensam arkivmyndighet i form av ett kommunalförbund. Däremot kan en och samma kommun inte ha två arkivmyndigheter enligt de bestämmelser som finns idag. Sydarkiveras förbundsstyrelse informerades under 2016 om vad som har framkommit och frågan har diskuterades i styrelsen. Mall för arkivreglemente i enlighet med det ursprungliga konceptet godkändes, men förbundet öppnade också upp för möjligheten att överlämna hela arkivmyndighetsansvaret. Förbundsordningen har förtydligats när det gäller detta. Beslutet om arkivmyndighet fattas av politikerna i respektive kommunfullmäktige i ett separat beslut (arkivreglemente). Riskerna förknippade med det osäkra rättsläget vägs då mot fördelarna med en gemensam arkivmyndighet. Förbundsmedlemmarna har kommit fram till olika ståndpunkter. De flesta förbundsmedlemmarna har fattat beslut om delad arkivmyndighet i enlighet med det ursprungliga konceptet. Allt fler förbundsmedlemmar överväger att överlåta hela arkivmyndighetsansvaret till 129

130 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 23 Sydarkivera. I detta fall avtalar kommunen om förvaltning av överlämnade pappersarkiv. Detta är en anslutande tjänst och varje förbundsmedlem bestämmer om pappersarkiven ska vara kvar i befintliga lokaler eller flyttas till gemensamma arkivcentra. Detta scenario diskuterades redan 2014 innan förbundet bildades. Uppfattningen var då att behovet att även överlämna ansvar för pappersarkiv till en gemensam arkivorganisation skulle komma först i mitten av 2020-talet. Både av praktiska skäl och på grund av diskussionen om delad arkivmyndighet har den utvecklingen kommit snabbare än förutsett. Bilden visar en principskiss över hel arkivmyndighet Det är ett antal kommuner som ännu ej har tagit ställning alternativt valt att inte ta något nytt arkivreglemente. Detta har försenat det planerade arbetet med tillsyn och digitala arkivleveranser. En stor del av Sydarkiveras tjänster bygger på att förbundet agerar som gemensam arkivmyndighet. Dessa tjänster är framförallt arkivtillsyn, att hantera och kontrollera digitala arkivleveranser, vårda överlämnade digitala arkiv och hantera utlämnande av digitala handlingar. Det innebär att arkivmyndighetsfunktionen är central för Sydarkiveras verksamhet och för att förbundet ska kunna ta ett helhetsansvar för att säkerställa ett långsiktigt digitalt bevarande för förbundsmedlemmarnas räkning. Ur juridisk synvinkel rekommenderas inte delad arkivmyndighet. Det är viktigt att alla berörda har vetskapen om att det inte går att överblicka vad detta får för konsekvenser och att man rör sig i en juridisk gråzon. Det finns även praktiska, organisatoriska och ekonomiska frågor att ta hänsyn till, så varje behöver medlem ta ställning till bästa lösning. Utredningens rekommendation är sammantaget att fortsätta bedriva 130

131 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 24 verksamheten med gemensam arkivmyndighet och att varje medlem tar ställning till hel eller delad arkivmyndighet Diskussion om juridiska frågor kring arkivmyndighet I det här avsnittet redogörs för den diskussion som förts om arkivmyndighetsfrågan. I varje kommun ska det enligt arkivlagen 8 (1990:782) finnas en arkivmyndighet: Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet. Den kommunala arkivmyndigheten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 denna lag. I de fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om. Fullmäktige kan alltså besluta att en annan nämnd eller styrelse ska vara arkivmyndighet. Bestämmelser i arkivlagen är inte helt tydliga med om att det är tillåtet (eller förbjudet) att utse gemensam styrelse/nämnd som arkivmyndighet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tolkar bestämmelserna som att kommunerna kan överlämna uppdrag som arkivmyndighet till ett kommunalförbund. I arkivlagen talas om arkivmyndigheten i singular och enligt förarbetena till arkivlagen (prop. 1989/90:72 s. 74 f) anges att det däremot endast ska finnas en arkivmyndighet i kommunen. För kommuner och landsting gäller däremot att det skall finnas endast en arkivmyndighet i kommunen resp. landstinget. Detta konstateras i förarbetena mot bakgrund av den dåvarande organisationen med riksarkiv och landsarkiv som arkivmyndigheter för statliga arkiv. Det förs ingen diskussion om vad som föranleder detta konstaterande. När utredningen genomfördes 1989 och arkivlagen kom 1990 så fanns det inte möjligheter för kommunerna att bilda gemensamma organisationer (gemensam nämnd och kommunalförbund). Gemensamma arkivorganisationer diskuterades inte. Syftet med bestämmelserna var troligtvis att inte en och samma kommun skulle ha flera arkivmyndigheter. Syftet var troligtvis inte att hindra samarbete mellan kommuner, då det inte var en fråga som diskuterades. Formuleringen i lagstiftningen menar SKL innebär att kommunen måste överlämna hela arkivmyndighetsuppdraget till kommunalförbundet: tillsyn och samråd samt depå för såväl digitala som analoga arkiv som överlämnas till arkivmyndighet. Däremot måste inte samtliga handlingar i de kommunala arkiven förvaras hos kommunalförbundet. Varje nämnd ansvar nämligen för vården av sina arkiv om inte arkivmyndigheten har övertagit detta ansvar. Det finns därför inga hinder mot att nämndernas arkiv finns kvar hos förbundsmedlemmarna. I konceptet för Sydarkivera så ingår hela ansvaret för tillsyn (analogt och digitalt), bakgrunden är både praktiska skäl och tydlighet när det gäller ansvar för tillsyn. I Samrådsgruppens Vem bestämmer om arkiv framgår det att tillsyn betraktas som 131

132 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 25 myndighetsutövning och som följd av detta är det inte lämpligt att dela på tillsynen utan den ska utövas av en myndighet. Tillsyn är att betrakta som verkställighet av en i lag föreskriven uppgift. Tillsynen kan i sin tur leda till åtgärder och beslut som bland annat innebär att myndigheten som utövar tillsynen har rätt att kräva korrigering av felaktigheter som man upptäcker. För en effektiv tillsynsverksamhet behövs flera kompetenser och en kritisk massa för att kompensera för de olika verksamheter som en kommun bedriver. Samverkan kring tillsyn gör det möjligt även för mindre kommuner att få sin informationshantering kontrollerad. Konceptet som Sydarkiveras verksamhet baseras på har däremot utgått från att dela på depåansvaret med bakgrund av förbundsmedlemmarnas förutsättningar att praktiskt, tekniskt och ekonomiskt hantera det ansvaret skiljer sig beroende på om det handlar om analoga eller digitala arkiv. Det finns ett gemensamt behov av att samordna e-arkiven, men det är bara en del av förbundsmedlemmarna som i dagsläget har behov av att samordna pappersarkiven. Arkivlagen har inte förespeglat den situationen och det digitala samhället har rullat på under de 27 åren som arkivlagen har funnits utan att regelverket har förändras. Det är svårt att överblicka framtida konsekvenser av att bryta mot bestämmelserna. Det går inte att sätta sig in i exakt alla situationen som kan inträffa under alla tänkbara förhållanden. Ett problem som lyfts fram i diskussionen är bestämmelserna i Offentlighets och sekretesslagen. I domstol eller annan prövning skulle det kunna bedömas att antingen kommunstyrelsen eller Sydarkivera inte är arkivmyndighet. Konsekvensen kan då bli att nämnden har brutit sekretess vid överlämnande till den myndighet som bedöms vara oäkta arkivmyndighet. Att överlämna sekretessbelagda handlingar till annan/myndighet innebär att röja sekretessbelagda uppgifter vilket är straffbart enligt brottsbalken 20 kap. 3. Av 2 kap stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en handling som förvaras hos en myndighet endast som ett led i teknisk lagring för annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten. Detta skulle möjliggöra arkivlagring, men inte tjänster när det gäller att hantera arkivleveranser, vårda arkiven som förvaras eller lämna ut handlingar (dessa arbeten innebär att sekretessuppgifter röjs till den personal som vårdar arkiven). I diskussionen förs också fram att i en utredning skulle olika omständigheter beaktas. Till exempel om materialet har hanterats ansvarfullt eller inte och hur säkerheten har hanterats. Syftet med samverkan om e-arkiv och beslutet om delad arkivmyndighet är inte att röja sekretess för obehöriga och kommunerna har beslutat om gemensamt e- arkiv för större säkerhet i den långsiktiga informationsförvaltningen, som inte var och en kommun för sig har kunnat upprätthålla. Vad en domstol skulle komma fram till är inte känt eftersom frågorna inte har prövats. Det finns både argument som talar för försiktighet, eftersom konsekvenserna är okända, och argument för att det kan vara nödvändigt att utmana lagstiftningen för att åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig arkivverksamhet. 132

133 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida System och arkitektur Externa resurser och verktyg Samarbetsplats på webben (Yammer, Office 365) Distansmöten Skype (Office 365) Utlämnande Krypterade bilagor i e-posten Extern webb (Wordpress.com) Plattform för utlämnade Arkiverad webb (Open Sydarkiveras nätverk VerkSAM Adobe Connect Telefonmöte Ärendehantering Säker kommunikation Wayback) E-tjänster för beställningar Mina meddelanden Forskarsal på webben/ direktåtkomst Samarbetsplats för förbundsmedlemmarna finns på Yammer. Det finns även ett separat externt nätverk för VerSAM, dit även externa kommuner inbjudna). På sikt så kommer förbundet behöva utvärdera denna lösning och överväga andra alternativ för samarbetsplats på webben. Framtagna mallar publiceras på Yammer. SharePoint kan användas för att versionshantera mallar och hålla dem åtkomliga för Sydarkiveras personal. För att minska restid behövs förbättrade resurser för att hantera webbutbildningar, möten på distans för rådgivning i samband arbete med informationsplaner, kravställning av nya verksamhetssystem, möten på distans med mera. Idag används MS Skype för företag och Adobe Connect. Förbundet behöver investera i webbkameror och bättre mikrofoner till kontoret i Alvesta samt utbildning för att få ut det bästa av tekniken. Under det närmaste året förväntas frågorna om att begära ut arkiverade handlingar bli begränsade. Det blir en manuell hantering och sekretessprövning av överlämnade personakter. Säker meddelandehantering mellan Sydarkivera sker genom att krypterade bilagor skickas med den vanliga e-posten. Den höga säkerheten utgörs av att Sydarkivera installerar en programvara hos den som är mottagare av informationen. Denna programvara kan dekryptera de bilagor som är skickade med den vanliga eposten. Den som är mottagare och har tillgång till programvaran får en kort utbildning av Sydarkivera hur hanteringen görs. I takt med att fler leveranser hanteras kommer behovet att effektivisera utlämnande att öka. Det kommer att handla om sådant som e-tjänster för att hantera beställningar till arkivet och anslutning till tjänster för säkra meddelanden (till exempel Mina meddelanden). På sikt kommer ärendehanteringssystem att behövas för att hantera och följa upp arbetet med utlämnande. Utredning, kravställning och upphandling behöver planeras under de kommande åren. 133

134 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 27 Det kommer också att handla om tjänster för att erbjuda direkt åtkomst till allmän och offentlig information. Den första leveranstypen där förbundsmedlemmarna kommer att erbjudas direkt åtkomst är arkiverad webb. Nät och säker anslutning från förbundsmedlemmar finns på plats. Tjänster/verktyg för tillgängliggörande av webbplatser är utprovat och redo för att driftsättas. Ett publikt nät behövs som grund för en plattform för utlämnande av arkiverad information. Successivt kommer förbundet behöva ta ställning till nya tjänster för att tillgängliggöra arkiverad information. Till exempel digitala foton, inspelningar från kommunfullmäktige, sökning i äldre diarier med mera. Förslag är att successivt införa tjänster på samma sätt som bevarandeplattformen, för att undvika onödiga investeringar. Utredning, kravställning, upphandling och uppföljning behöver planeras under de kommande åren. För att minska kötid för rådgivning är en möjlighet att skapa en verktygslåda för förbundsmedlemmarna. Det vill säga en webbplats/portal där förbundsmedlemmarna kan nå olika typer av verktyg. Utkast till webbenkäter för självvärdering när det gäller arkiv och dokumenthantering på en förvaltning och för arkivlokaler har arbetats fram. Exempel på verktyg som kan tillgängliggöras för förbundsmedlemmarna är möjlighet att validera olika bevarandeformat Arkivsystemet Grundläggande bevarandeplattform har införts När förbundet startade var utgångspunkten att avtala med förbundsmedlem om teknisk drift för bevarandeplattformen. Lösningen har istället blivit egen it-drift och egen it-funktion. Detta har blivit en möjliggörare både för vidareutveckling av tjänsterna och för att kunna bygga upp bevarandeplattformen med mycket höga säkerhetskrav utan att kostnaderna blir orimligt höga. När det gäller den grundläggande bevarandeplattformen så finns det inte i närtid några större behov av anpassningar. Uppgradering till nya versioner kan förväntas under de kommande åren. Det är tjänsterna runt bevarandeplattformens som behöver införas och utvecklas. Paketeringsverktyget behöver kontinuerligt anpassas till nya leveranstyper och beslutade Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS). Närmast är FGS för arkivredovisning, det betyder beskrivande information om arkivbildare och arkiv (arkivförteckning). Verktyg för att hantera arkivredovisning behöver införas. Så småningom kommer det att bli aktuellt att titta på integration mellan bevarandeplattformen och arkivredovisningssystemet för förbättrad sökbarhet. Ett koncept för verktygslåda (Sydarkivera Tools) har tagits fram för de verktyg som behövs för att vårda de digitala arkiven. Under kommande år så behöver verktygslådan etableras i bevarandeplattformen och fyllas på med verktyg. Exempel på verktyg som behövs är för filidentifiering, konvertering, validering, extrahera metadata med mera. Det finns många färdiga verktyg licensierade med öppen källkod som tagits fram i olika projekt och av kulturarvsinstitutioner världen över. Handböcker, processbeskrivningar, rutinbeskrivningar, checklistor med mera kommer att samlas i en guide för bevarandetjänster. En wiki har satts upp för ändamålet och målsättningen är att samla dokumentationen här. 134

135 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 28 Pre- Ingest Karantän Ta emot Vårda arkiv Lämna ut Sydarkivera Tools Bevarandeplattform Datacenter Wiki It-infrastruktur Översiktlig skiss över arkivsystemet Inga större förändringar planeras när det gäller labbmiljön som används för test och utveckling. Nuvarande teknik förväntas räcka till i ytterligare fem år med mindre tillägg och anpassningar. Produktionsmiljön behöver skalas på sikt upp när det gäller både prestanda och volym. I takt med att inleveranser ökar så kommer konverteringsjobb med mera kräva en mer kraftfull miljö. Nuvarande it-miljö kommer att återanvändas för verktygslåda, beräkningar och mindre stödfunktioner. Detta förlänger livslängd ytterligare uppskattningsvis 3 år. Tre geografiskt åtskilda depåer har etablerats under För att kunna åstadkomma tätare kontinuerlig replikering mellan arkivdepåerna kommer det finnas ett behov av säkra nätverk mellan valvet, berget och depå för säker backup. I dagsläget hanteras replikering av programvara och information manuellt med bilresor motsvarande två heldagars arbete för två personer i månaden. Behovet kommer att uppkomma med ökat inflöde av arkivleveranser, då kostnader för manuell hantering ökar så att det blir motiverat att investera i egen fysisk förbindelse för att upprätthålla samma säkerhet. Säkra nätverk innebär möjlighet för tätare säkerhetskopiering och minskad tid för återställning vid driftsstörningar. Depå 1 Valvet Depå 2 Berget Depå 3 Säker förvaring 135

136 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Kontors-it Det har under uppstarten av förbundet visat sig inte vara möjligt att använda förbundsmedlemmars it-tjänster (detta var huvudspåret vid uppstarten 2015). Framförallt beror det på licensavtal och resursmässiga begränsningar. Förslag till lösning när det gäller ärende- och dokumenthanteringssystem är att avtala med leverantören av upphandlat produkt om drift av såväl system som bakomliggande. Säker förvaring av säkerhetsklassad information och sekretess hanteras separat (egen lokal drift). Sydarkivera använder i dagsläget molntjänsten Office 365 för e-post, dokumenthantering, webbtelefoni och socialt nätverk. SharePoint används för dokumentlager, mallar, projektdokumentation med mera. Alternativ som behöver utredas är till exempel samarbete med kommunalförbund eller kommunalt bolag som hanterar it-drift, att upphandla it-tjänster på stan. 3.4 Alternativa förslag I det här stycket redogörs för olika alternativ med beskrivning av konsekvenser och motivering till varför dessa alternativ inte rekommenderas av projektet Annan organisationsform Alternativ till kommunalförbund med gemensam arkivmyndighetsfunktion har diskuterats under projektet. Olika möjliga samverkansformer interkommunala avtal, kommunalt bolag och gemensam nämnd utreddes under projektet Det finns för- och nackdelar med de olika samverkansformerna. Gemensam nämnd är inte lämpligt med många parter. Genom gemensamt bolag och interkommunalt avtal blir det inte möjligt med gemensam arkivmyndighet. Kommunalförbund med fullmäktige är därför fortsatt den bästa samverkansformen för att bedriva gemensam arkivmyndighet Ta bort arkivmyndighetsfunktionen Att ta bort arkivmyndighetsfunktionen, på grund av det osäkra rättsläget, skulle innebära att förutsättningarna för samarbetet förändras radikalt. En stor del av tjänsterna bygger på att förbundet agerar som gemensam arkivmyndighet. Dessa tjänster är framförallt arkivtillsyn, att hantera och kontrollera digitala arkivleveranser, vårda överlämnade digitala arkiv och hantera utlämnande av digitala handlingar. Alternativet för att hantera tillsyn, samråd vid förändringar och gallringsbeslut är att uppgiften hanteras av centralarkivet/kommunarkivet. Konsekvenserna blir störst för mindre kommuner som i dagsläget inte har egna resurser för att hantera dessa uppgifter. I Sydarkivera har kommunerna tillgång till gemensamma resurser med möjlighet till specialisering inom olika områden. Gemensamt ägda depåer och teknisk infrastruktur för arkivlagring förutsätter inte gemensam arkivmyndighet. Detta skulle kunna hanteras genom avtalssamverkan eller gemensamt bolag. Sydarkivera är troligtvis inte det bästa alternativet för endast denna 136

137 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 30 uppgift. Alternativen är att köpa motsvarande tjänst av en kommersiell aktör eller att kommunen hantera lagringsdepåer i egen regi. Sydarkiveras organisation och system har byggts för att hålla en hög informationssäkerhet och en långsiktigt hållbar förvaltning med gemensam kompetens. Bevarandeplattformen är i dagsläget av säkerhetsskäl installerad i isolerade nätverk. Det innebär att det inte är fysiskt möjligt för förbundsmedlemmars personal att nå bevarandesystemet. Konsekvensen om förbundsmedlemmarnas personal skulle ta över arbetet med digitala arkivleveranser, arkivvård och utlämnande är därför lokal installation hos kommunen med därtill hörande systemförvaltningsorganisation (arkivhandläggare, systemadministratör osv). Detta skulle innebära ökat behov av resurser och kompetenser i kommunen när det gäller e-arkiv. För lokal drift att ett digitalt slutarkiv beräknas 2 3 resurser med kunskap om digitalt bevarande, projekt och teknikansvarig för arkivsystemet. Det är i dagsläget svårt för kommunerna att rekrytera arkivarier, och inte mindre personer med erfarenhet av digitalt bevarande. En av anledningarna till att samverkan initierades Bevarandeplattformen är baserad på öppen källkod och det finns beroende till bakomliggande system i Linux-miljö. Det innebär att det inte är en rationell lösning att försöka installera systemet hos förbundsmedlem. Konsekvensen skulle därför bli att gjorda investeringar inte kommer att uppfylla förbundsmedlems behov. Alternativet blir i det fallet att avropa lösning för e-arkiv på SKI:s ramavtal för installation i MS Windowsmiljö. Det finns exempel på kommuner som har kravställt och avropat lösningar i samverkan och sedan infört och installerat e-arkiv lokalt i respektive kommun. Detta alternativ är förknippat med risker när det gäller leverantörsberoende, migrering mellan produkter/tjänster och att upprätthålla hållbar förvaltningsorganisation på lång sikt. Det vill säga de risker som bidrog till beslutet att bilda en gemensam arkivorganisation. Det finns också fördelar med denna lösning, framförallt på kort sikt, till exempel skräddarsydda integrationer mot de verksamhetssystem som används i den dagliga verksamheten. Detta alternativ snarare kompletterar än ersätter den lösning för slutarkiv som Sydarkivera erbjuder idag. Flera kommuner som har avropat e-arkiv använder systemen i praktiken som mellanarkiv, och ser sig om efter lösning för digitalt slutarkiv. En begränsad samverkan enbart kring rådgivning, utbildning, samordnad upphandling skulle kunna hanteras i en enklare form av avtalssamverkan. Alternativ skulle i det läget vara att arbeta för att utöka den verksamhet som SKL och Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor har idag. Det finns även alternativ när det gäller tjänster från olika kommersiella aktörer. Ytterligare ett alternativ som lyfts fram är att kommunerna har kvar hela arkivmyndighetsansvaret och delar på Sydarkiveras personal. På så sätt skulle alla förbundsmedlemmar har del av anställning, men att arbetet delvis sker i Sydarkiveras lokaler. Detta för att lösa hantering av sekretess. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att det endast är ett fåtal personer som i dagsläget är kvalificerade för att hantera utlämnande. Den största delen av personalen har andra specialistområden inom digitalt bevarande, informationssäkerhet och it. Vilka konsekvenser det får för de anställdas 137

138 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 31 arbetssituation och för förmågan att driva gemensam verksamhet med utspritt ansvar är inte utrett. Konsekvensen av att ta bort arkivmyndighetsfunktionen blir sammantaget att omfattningen av verksamheten minskar och därigenom även resurser, förhandlingsstyrka och kontaktytor mot viktiga samarbetspartners som Riksarkivet och SKL. Konsekvensen blir därför indirekt minskad förmåga att upprätthålla återstående tjänster. För en effektiv gemensam organisation som är kostnadseffektiv på lång sikt, rekommenderas därför fortsatt en helhetslösning med gemensam arkivmyndighet, trots de tveksamheter som finns juridiskt i dagsläget Kommunanpassade lösningar Ett alternativt skulle kunna vara att förbundsmedlemmarna väljer vilka uppgifter inom ramen för bastjänsterna som man önskar utnyttja. Det vill säga att en del förbundsmedlemmar till exempel endast använder utbildning, mallar, rådgivning med mera, medan andra väljer helhetslösningen med arkivmyndighet, arkivsystem och leveranser. Principerna för finansiering skulle i det fallet behöva ändras i grunden och förbundsordningen skrivas om. Det skulle också behövas inventering och avsiktsförklaringar från förbundsmedlemmarna vilken eller vilka tjänster som respektive kommun önskar för att kunna få fram ett underlag för organisering, finansiering och paketering av tjänster. Det alternativet innebär ökad administration och svårighet att få förutsägbarhet i ekonomin långsiktigt Hel arkivmyndighet del av bastjänsten Den andra ytterligheten är att förbundsmedlemmar utser Sydarkivera till gemensam arkivmyndighet med ansvar för hela arkivmyndighetsfunktionen, inkluderande depåansvar för analoga arkiv. Det som talar för detta alternativ är att flera förbundsmedlemmar har begärt en gemensam utredning när det gäller samordning av pappersarkiv. Samt att SKL har uttalat att det är förenligt med arkivlagen att kommuner har en gemensam arkivmyndighet i form av ett kommunalförbund. Alternativet innebär att förbundet behåller stordriftsfördelar när det gäller ekonomi, förhandlingsstyrka och plattform för samverkan med viktiga aktörer. Mindre kommuner har svårt att rekrytera arkivarier. I vissa fall delar två kommuner på en tjänst och har svårt att behålla personal. En gemensam arkivorganisation som även omfattar de analoga arkiven kan bidra till att upprätthålla kompetens och bemanning i centralarkiven. Det här alternativet innebär också en tydlighet när det gäller ansvar och arkivmyndighetsfunktionen. Det som talar emot detta alternativ i dagsläget är framförallt att situationen varierar mycket ute hos förbundsmedlemmarna. En del förbundsmedlemmar hanterar sina centralarkiv (pappersarkiv) på ett säkert och professionellt sätt, och andra har betydande problem att få tid och resurser att räcka till. 138

139 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Alternativ it-strategi för förbundet Bevarandeplattformen baseras i dag på öppen källkod. Alternativ till öppen källkod, kommersiella lösningar för e-arkiv. Fördelarna med öppen källkod överväger riskerna när det gäller långsiktigt digitalt bevarande. Det handlar bland annat om transparens och full insyn i koden samt minskat beroende till enstaka leverantörer och utvecklare. Alternativ när det gäller samarbete med it-förbund/bolag eller upphandling av tjänst för att tillhandahålla kontors-it är egen it-avdelning för kontors-it med support med mera. Sett till antalet anställda är Sydarkivera ett litet kommunalförbund, och att inte bara förvalta arkivplattformen utan även kontorsplattformen i egen regi skulle bli ett för stort åtagande. 3.5 Identifierade beroenden Arkivutredningen Ett av de beroende som finns är bestämmelserna i arkivlagen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uttalat att det är förenligt med arkivlagen att kommuner har en gemensam arkivmyndighet i form av ett kommunalförbund, däremot kan en och samma kommun inte ha två arkivmyndigheter enligt de bestämmelser som finns idag. När utredningen genomfördes 1989 och arkivlagen kom 1990 så fanns det inte möjligheter för kommunerna att bilda gemensamma organisationer (gemensam nämnd och kommunalförbund). Gemensamma arkivorganisationer diskuterades inte. Under två år med start 2018 kommer en statlig utredning att genomföras när det gäller arkiv. I kommittédirektivet framhålls behovet för framför allt mindre aktörer i den offentliga förvaltningen att samverka om gemensamma lösningar, till exempel inom ett kommunförbund. Utredaren ska därför se över arkivlagstiftningen och närliggande lagstiftning och vid behov lämna förslag på hur lagstiftningen kan anpassas till den utveckling som sker på området. Det finns möjligheter att lämna inspel till utredningen och framföra de behov och möjligheter som finns. Beroende på vad utredningen kommer fram till kommer resultatet att påverka förbundet i större eller mindre utsträckning Dataskyddsförordningen GDPR EU har fattat beslut om en ny dataskyddsförordning som träder i kraft den 25 maj Den kommer bland annat att ersätta Personuppgiftslagen. Möjlighet till sanktionsavgifter kommer införas. Den nya förordningen kommer att påverka personuppgiftsbehandlingen hos alla myndigheter. Av lagen framgår att man inte får lagra personuppgifter längre än vad myndigheten behöver. Lagen kommer därför medföra att myndigheter regelbundet måste lämna över information till en arkivmyndighet för att uppfylla lagkraven när de inte längre kan motivera syftet med personuppgiftsbehandlingen. Det här innebär att myndigheter ska sträva mot uppgiftsminimering. Uppgiftsminimeringen säkerställs bäst genom att personuppgifter som ska bevaras lämnar den myndighet där ursprungsändamålet uppstod. Detta möjliggörs genom att 139

140 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 33 myndigheterna har tillgång till ett kontrollerat flöde kring hanteringen av personuppgifter där det finns styrning och förvaltning hos en arkivmyndighet. I förordningen har man skrivit in ett antal bestämmelser som särskilt rör personuppgiftsbehandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller för statistiska ändamål. Arkivmyndigheter kommer genom särskilda föreskrifter i arkivförordningen samt genom riktlinjer från Riksarkivet vara undantagna när det gäller vissa delar av den nya Dataskyddsförordningen och kommer därmed att kunna hantera personuppgifter under lång tid Säkerskyddslagen De ändringar i säkerhetsskyddslagen som preliminärt träder i kraft 2019 förväntas innebära ett större ansvar för kommunerna. Om det förekommer information som har ett säkerhetsmässigt högt skyddsvärde är den troligen styrd av säkerhetsskyddslagen. Viktigt är då att göra en säkerhetsanalys som ger svar på vad som egentligen behöver skyddas. Samhällets säkerhetsskyddsarbete inriktas på att förebygga spionage, sabotage och terrorism. Sådana brott riskerar att leda till stora störningar i samhället. De kan ge allvarliga funktionella, politiska, ekonomiska eller sociala följder som utslagen elförsörjning, otillförlitliga it-system eller telekommunikationer. Det är alltså de potentiella konsekvenserna av ett angrepp som avgör skyddsvärdet i en verksamhet. Att arbeta med säker och långsiktigt hållbar informationshantering är en viktig del i arbetet med säkerhetsskydd Ramavtal för e-arkiv SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) upphandlar ramavtal för e-arkiv på uppdrag för SKL. Sydarkivera var inte avropsberättigade för det första ramavtalet (på grund av att förbundet bildades efter att avtalet var klart). I den nya upphandling som slutförs under året så har Sydarkivera deltagit i arbetsgrupp. Upphandlingen är indelad i tre områden: konsulting i samband med upphandling, produkt/tjänst för e-arkiv samt produkter/tjänster för vård av digitala arkiv. SKI:s ramavtal är viktigt både för Sydarkivera och för de förbundsmedlemmar som har behov av att upphandla mellanarkiv/verksamhetsnära arkiv. För Sydarkiveras del är det i första hand tjänster/produkter för vård av digitala arkiv som kommer att vara av intresse under de närmaste åren. Även här det gäller plattform för utlämnande och forskarsal på webben kan det finnas produkter och tjänster som är av intresse Säker digital kommunikation Ett samarbete har startat mellan Sveriges Kommun och Landsting (SKL), Inera, några kommuner, landsting och regioner med syftet att arbeta fram koncept för säker digital kommunikation, SDK. Målet är att definiera ett gemensamt sätt att överföra känslig information mellan aktörer i offentlig sektor, inklusive privata utförare. I förlängningen handlar det även om kontakten med invånare och andra intressenter. Informationsutbyte 140

141 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 34 ska kunna ske digitalt på ett enkelt, effektivt och säkert sätt. Säker digital kommunikation ska också vara möjlig utanför Sveriges gränser. Säker digital kommunikation ska ge: ökad trygghet genom att inte personlig eller känslig information sprids till obehöriga. snabbare handläggning och beslut. samma spårbarhet oavsett verksamhet. Arbetet har flera faser, och inleds med projektetablering under hösten Framtagande av ett koncept under 2018 och pilotinstallation under Förvaltningsgemensamma specifikationer FGS Standardiserade överföringsformat för information i form av förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) är en viktig möjliggörare för en gemensam arkivorganisation. I dagsläget finns stöd för beslutad FGS för paketstruktur i Sydarkiveras bevarandeplattform. FGS:erna utvecklas i samverkan och ska vara gemensamma för hela den offentliga sektorn. Utvecklingsprojekten drivs i samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner. Det finns ett gemensamt förvaltningsråd för FGS som ger vägledning och stöd till riksarkivarien vid beslut om FGS. Beslutade FGS:er förvaltas av FGS-funktionen som finns hos Riksarkivet. För att få fram nya FGS:er så behövs alltså ett aktivt deltagande och samverkan med flera olika aktörer. Stöd för FGS kan bara införas i den takt som specifikationerna beslutas. 141

142 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 35 4 Kostnader och nyttor 4.1 Kostnader Teknik för att möjliggöra effektiva webbmöten och produktion av resurser för e-lärande kommer att innebära vissa kostnader, men även besparingar i arbetstid/restid. Investeringar kommer att behövas för att möjliggöra en plattform för utlämnande med direktåtkomst för förbundsmedlemmarna, när det gäller framförallt allmän och offentlig information som kan tillgängliggöras över internet. Upphandling av ny it-infrastruktur för bevarandeplattformen behöver planeras till Ett annat behov är säkra nät mellan depåer (egen fysisk förbindelse). Om investeringen sker kommande år, eller under nästa etapp ( ), behöver beslutas baserat på en sammanvägning av risker, praktiska förutsättningar och ekonomi. Utgångspunkten är att budgeten för anpassning av bevarandeplattform och arkivleveranser inte ska behöva förändras i någon större utsträckning över tid efter om införande sker etappvis. Kostnaderna ökar något i takt med att antalet förbundsmedlemmar blir fler. Största kostnaden för att realisera identifierade nyttor är personal med olika typer av specialistkompetens inom arkiv, informationssäkerhet och teknik. Det finns visst behov av att skala upp personalen för att täcka behoven inom råd och stöd i takt med att medlemskretsen ökar (tidigast 2020). När det gäller arkivsystem och arkivleveranser så kommer så tillkommer personalbehov för systemutveckling för att möjliggöra ett effektivt digitalt flöde från befintliga system till bevarandeplattform. Det här ska skapa förutsättningar för att hantera inleveranser med hög automationsgrad. Med egen kompetens inom programutveckling skapas också goda förutsättningar till att dela utvecklingskostnader med andra arkivorganisationer. När det gäller administrationen så finns ett behov av att förstärka kursadministrationen och på sikt en resurs för att hantera projektledning, projektadministration eller juridisk kompetens. Utökning av personal kan endast ske om det finns kostnadstäckning genom fler förbundsmedlemmar eller avtal om anslutande tjänster. 142

143 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Kompetenshöjning Ansvarig för realisering: Anki Heimonen, utbildare Nytta med kompetenshöjning när det gäller informationshantering och arkiv kan realiseras under relativt kort period. Förbundsmedlemmarnas personal kan få utbildning om informationshantering och arkiv vilket skapar förutsättningar för säker hantering i den löpande verksamheten. Kunskaperna gör det möjligt att komma igång med arbetet med att planera informationshantering och kravställa informationssystem. Samverkan innebär goda förutsättningar för kunskapsspridning, målgruppsanpassning och ett bredare utbud av utbildningar. Genom att även kunna erbjuda olika former av e- lärande blir det möjligt att även anpassa utbildningar för olika förutsättningar när det gäller lärande, språk och funktionsvariationer. Kompetenshöjning blir möjlig även för specialister inom arkiv, registratur, informationssäkerhet och dataskydd, både hos förbundsmedlemmarna och Sydarkiveras förvaltning. Den gemensamma organisationen ger kontaktytor mot externa intressenter och partners och möjlighet att tillsammans bevaka juridisk och teknisk utveckling. Genom att utbildningar genomförs i närområdet eller via webb så innebär det också ekonomiska nyttor. Till exempel minskade kostnader för resor och restid. Det gör det möjligt för fler att delta (höga kostnader för externa kurser gör att anställda inte kan åka). Effektmål för att mäta att nyttan realiseras kan utgå från: Statistik utbildningar: deltagande kommuner/år Statistik utbildningar: deltagande kommuner/5 år Kursutvärdering, nöjdhet med kursens innehåll, genomförande och administration (graderas på en skala 1 5) Kunskapskontroll frågeformulär via webb ( quiz ) Enkät upplevd nöjdhet Besöksstatistik Youtube Besöksstatistik Arkivera mera Omdömen kurser via e-lärande 143

144 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Kvalitetssäkring Ansvarig för realisering: Magdalena Nordin, tillsynsarkivarie Nyttan med kvalitetssäkring innebär att myndigheten vet vilken information som hanteras och hur den ska hanteras under hela livscykeln. Det vill säga information skapas, registrering, gallring, bevarande, överlämnande till arkivmyndighet och återanvändning i verksamhet och forskning. Allmänheten kan skaffa sig kännedom om vilka handlingar som är möjliga att begära ut. På begäran kan myndigheten snabbt hitta och hämta fram information. Registratorer och handläggare vet vilka handlingar som ska bevaras och vilka som ska gallras (förstöras). Kvalitetssäkring innebär att kommunicera goda exempel och underlätta förändring genom gemensamma rutiner och mallar. Stödet i en gemensam organisation kan både leda till bättre genomslag i verksamheten och stärka framförallt små och mellanstora kommuner som inte har egen specialistkompetens. Genom att använda samma metoder i en större samverkan blir det möjligt återvinna erfarenheter, minska risken för fel och effektivisera arbetet med informationshantering och arkiv. Alla förvaltningar behöver inte börja om från början vilket sparar tid och också kan frigöra tid för kommunernas kärnverksamheter. Arkiv och registratur är traditionellt ensamarbete och det finns ett behov av att utbyta erfarenheter med kollegor och känna samhörighet. Effektmål för att mäta att nyttan realiseras kan utgå från: Statistik, de flesta myndigheterna har beslutade informationsplaner Statistik, de flesta informationsplanerna är nyligen uppdaterade Statistik, verksamhetsbaserade informationsplaner Användande VerkSAM Plan (mall för informationsplan) Användande VerkSAM Diarium (diarieplan eller klassificeringsstruktur) Upplevd nöjdhet/enkät systemförvaltare, registratorer, arkivfunktion 144

145 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Kvalitetskontroll Ansvarig för realisering: Magdalena Nordin, tillsynsarkivarie Kvalitetskontrollen innebär att arkivansvariga (nämnd, styrelse och ansvarig chef) kan förvissa sig om att nämnder och bolag sköter sin informationshantering i enlighet med lagar och föreskrifter. Det är också en förutsättning för att säkerställa att information som bevaras i det gemensamma arkivsystemet är äkta och oförändrad. För allmänheten innebär det en ökad rättssäkerhet och säkerställer att information bevaras och gallras i enlighet med informationsplanerna. Arkivfunktionerna är inspektionerna ett kvitto på att information hanteras rätt och en hjälp för att identifiera möjliga förbättringar. Att arkivtillsyn utförs av en oberoende arkivmyndighet med egen politisk styrelse innebär en ökad rättssäkerhet genom att jävssituationer undviks. Kommunarkivarierna upplever att det blir en annan tyngd om det kommer extern tillsynsmyndighet och att mer genomslagskraft än om kommunarkivet genomför inspektion. Rollfördelningen blir också tydligare och mellan myndighet och tillsynsmyndighet. Det finns fördelar med att det kommer personer utifrån för att öka motivationen och få ökad draghjälp. Att genomföra tillsyn hos flera olika kommuner innebär möjlighet att jämföra resultat och göra en samlad uppföljning. Granskning av gallringsbeslut är en del i kvalitetskontrollen. Samverkan inom Sydarkivera innebär en möjlighet för kommunerna att få en dialog med Samrådsgruppen, för att diskutera nationella gallringsråd. Möjligheten att fråga om råd innebär ökad arbetsro och ett minskat dåligt samvete. Det blir en trygghet för de anställda i kommunerna, som inte har djupgående kunskaper om arkiv och informationshantering. Det finns också möjlighet att få bättre beslutsunderlag. Eftersom en gemensam kunskapsbank byggs upp går det snabbare att få återkoppling. Effektmål för att mäta att nyttan realiseras kan utgå från: Planerad tillsyn, två verksamhetsområden/år Statistik antal besökta kommuner/år Självvärdering, arkivansvarig: statistik implementationsgrad och resultat På sikt kan även statistik när det gäller uppfyllda åtgärder mätas Statistik från registrering av frågor från medlemmar Förbundsmedlemmarnas upplevda nöjdhet (enkät) 145

146 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Tillgänglighet och sökbarhet Ansvarig för realisering: Elin Jonsson, bevarandestrateg Tillgänglighet och sökbarhet innebär att det blir enkelt att hitta arkiverad information. Digitaliserade arkivförteckningar gör det möjligt att lokalisera både information i pappersarkiv (hos respektive medlemsorganisation eller på arkivcentra) och överlämnade elektroniska arkiv. Det är till nytta för allmänheten, verksamheterna och andra myndigheter som letar efter information. Nyttan är tidsbesparing samt nöjdare medarbetare och användare. Det blir färre ställen att vända sig till för att få ut information. På sikt kommer en gemensam arkivorganisation att ge ökad tillgänglighet till information. Förutsättningarna blir lika för alla förbundsmedlemmar och informationen mer enhetligt strukturerad. Detta bidrar till insyn och säkerställer offentlighetsprincipen. Öppen och standardiserad informationshantering är en förutsättning för att säkerställa interoperabilitet och kunna tillhandahålla öppna data. Effektmål för att mäta att nyttan realiseras kan utgå från: Statistik, de flesta myndigheterna har arkivbeskrivningar Statistik, förtecknade arkiv i centralarkiv/kommunarkiv Statistik, digitaliserade arkivförteckningar Statistik, publicerade arkivförteckningar Statistik, leverans till NAD Statistik utlämnande allmän handling Tid för utlämnande, användarfall (allmän offentlig handling, menprövning mm.) Användande av kommande tjänster för att tillgängliggöra arkiverad information Enkät, nöjdhet förbundsmedlemmar Enkät, nöjdhet externa användare 146

147 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Bli av med inaktuell information Ansvarig för realisering: Elin Jonsson, bevarandestrateg Ett digitalt slutarkiv gör det möjligt att avveckla gamla system utan onödig informationsförlust. Genom att ta hand om information som ska bevaras som finns i inaktiva system kan dessa system avvecklas. Ekonomisk nytta är minskade kostnader för teknisk drift och licenser för systemägaren. Kvalitativ nytta är att it-ansvariga och systemförvaltare enklare kan införa en förbättrad systemarkitektur utan gamla system i bagaget. Att bli av med inaktuell information och gamla system innebär också ett minskat dåligt samvete och bättre arbetsro för systemförvaltare och it-ansvariga. Det innebär en trygghet att få hjälp med att städa upp i det gamla. Genom samverkan är det möjligt att återanvända framtagna lösningar och fördela resurser. Det innebär ekonomiska nyttor då kostnaderna fördelas ut och minskar över tid. Samverkan med gemensamma resurser innebär också förhandlingsstyrka gentemot leverantörer och konsulter. Det blir också ett minskat beroende av enstaka leverantörer/konsulter. Effektmål för att mäta att nyttan realiseras kan utgå från: Statistik, genomförda leveransutredningar Statistik, uttag från databaser (tid/kostnader) Statistik avveckling av system Effektivisera/bli snabbare Minskade kostnader uttag Alternativa kostnader, skriva ut på papper Alternativa kostnader, drift av it-system och licenser 147

148 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Helt digitalt flöde Ansvarig för realisering: Mårten Lindstrand, förvaltningsledare Genom att förbättra kravställningen av system med inriktning mot en mer standardiserad hantering av information och öppen arkitektur skapas förutsättningar för enklare och mer kostnadseffektivt sätt att arkivera digitalt på sikt. Standarder, utbytesformat och maskingränssnitt möjliggör automatisering och informationsflöden. Det är till nytta för förbundsmedlemmarna då kostnader i samband med systembyte och avveckling av system kan minska. Det är också till nytta för verksamheten och för dem som vill använda information genom förbättrad sökbarhet och interoperabilitet mellan system och tjänster. Genom Sydarkivera finns tillgång till samlad specialistkompetens med stor bredd inom informationshantering. Detta ger förutsättningar för kontinuitet och stärker framförallt små organisationer. Samarbetet mellan specialister hos Sydarkivera och hos förbundsmedlemmarna gör det möjligt att bygga upp gemensam kunskap och tillgång till dokumentation för att säkerställa långsiktigt hållbar informationsförvaltning. Nyttan för arkivfunktionerna och systemförvaltare är att kunna få information om vad som händer, får vara med i utvecklingen och använda Sydarkivera som kontaktyta mot externa intressenter och partners. Helt digitalt flöde innebär att det även finns en långsiktigt hållbar och pålitlig förvaltning av arkiverad information. Nyttan är att det är möjligt att få tillgång till handlingar som är äkta och oförändrade även på lång sikt. Nyttan uppkommer när allmänheten, verksamheten eller andra myndigheter efterfrågar allmän information. Nyttan för förbundsmedlemmarna med gemensamt arkivsystem är att dela på kostnader för att kravställa, införa, förvalta och utveckla det gemensamma arkivsystemet. Kvalitetssäkring innebär också möjlighet för mer enhetlig och tydligare kravställning på nya informationssystem. Det blir en transparens både för förbundsmedlemmarna och för leverantörer och externa intressenter. Genom att kravställa utifrån rätt säkerhetsnivå och rätt förutsättningar när det gäller bevarande/gallring kan onödiga investeringar undvikas. Effektmål för att mäta att nyttan realiseras kan utgå från: Mottagning/inflöde/kontroll Automatisering FGS-stöd Alternativa kostnader för arkivering på papper. Akter till centrala diariet (KS) hyllmeter papper/år 2015, 2016,

149 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 42 5 Finansiering Kostnader för den gemensamma verksamheten (bastjänster) fördelas efter invånarantal. Medlemsavgiften är för närvarande 27 kronor per kommuninvånare och år. Det är Sydarkiveras förbundsfullmäktige som beslutar om medlemsavgift och eventuell återbetalning av överskott. I medlemsavgiften ingår Sydarkiveras bastjänster. Anslutande tjänster finansieras separat. Anslutningsavgiften betalas av de organisationer som lämnat avsiktsförklaring att ansluta till kommunalförbundet Sydarkivera. De organisationer som lämnat avsiktsförklaring att ansluta till kommunalförbundet 2018 betalar 4 kr per kommuninvånare. Det är Sydarkiveras förbundsstyrelse som beslutar om anslutningsavgiften. Lägsta nivå för anslutningsavgiften är 4 kr per kommuninvånare. Bestämmelserna finns i förbundsordningen. Anslutningsavgiften är en engångsavgift som faktureras när en organisation undertecknat anslutningsöverenskommelse. Detta sker året innan organisationen blir förbundsmedlem. Förbundsfullmäktige har i den övergripande förbundspolicyn fastställt långsiktiga finansiella mål. För verksamheten gäller bland annat att budget och flerårsplan ska upprättas utan en höjning av medlemsavgifterna. Vidare ska ett överskott på minst två procent av verksamheten finansiera ny- och reinvesteringar, pensionsåtaganden samt utgöra beredskap för oförutsedda kostnader. Budget och verksamhetsplan ska löpande upprättas med konkreta mål för verksamheten som visar hur kommunalförbundet klarar det övergripande uppdraget enligt förbundsordningen. I detta ligger också att redovisa måluppfyllelse avseende bastjänsterna samt hur mycket dessa kostar. Kostnaderna för den utveckling som föreslås i det här dokumentet innebär inte att medlemsavgiften ökar de närmaste åren. Målsättningen är att kostnaderna för bastjänsterna ska vara stabila över tid. För att hushålla med förbundets medel eftersträvas samarbete med olika aktörer i projekt med extern finansiering deltar Sydarkivera i Boverkets projekt Får jag lov? som syftar till att digitalisera bygglovshantering. Ett av arbetspaketen i projektet handlar om arkiv och gruppen arbetar med att dokumentera informationsflöden och överföringsformat. Ett samarbete med SKL kring e-lärande när det gäller informationshantering och arkiv har initierats. Förhoppningen är att kunna publicera informationsfilmer och interaktiva utbildningar via den portal som SKL driver. 149

150 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 43 6 Risk- och komplexitetsanalyser 6.1 Risker Samtliga identifierade risker finns i Bilaga 2. I det här stycket finns en sammanfattning Allvarliga risker som behöver uppmärksammas av ledningen En allvarlig risk är kommunikationsproblem mellan Sydarkivera och förbundsmedlemmarna eller internt inom kommunerna och internt inom Sydarkivera (huvudkontoret och utlokaliserad personal). Information och kommunikation med de varierande förutsättningar som finns är en stor utmaning. Detta kan hanteras genom att se över ansvarsfördelning mellan kontaktperson och arkivkontakt. En möjlighet är att ta hjälp av förbundsmedlemmarnas kommunikatörer. Det behövs även utbildning om verktygen som används för kommunikation. En insats som redan planerats är regionala samordnare, regionala träffar och olika intressentgrupper. Det behövs även insatser från förbundsmedlemmarnas förtroendevalda och de utsedda kontaktpersonerna för att förankra och sprida kännedom om Sydarkiveras verksamhet. En annan en allvarlig risk är att förbundsmedlemmar inte skickar deltagare till aktiviteter utbildningar och workshopar. Om tjänsterna inte utnyttjas så får förbundsmedlemmen inte nytta av kompetenshöjning och kvalitetssäkring när det gäller informationshantering i verksamheten. Hanteras genom att förbättra information och kommunikation runt aktiviteter. Viktigt är att kommunerna utser arkivansvariga och arkivombud som kan fungera som kontakt på förvaltningarna. Förslag är också att ta fram underlag för kommunanpassade utbildningar tillsammans med lokala arkivfunktionen och att utveckla utbildningsverksamheten med utbildningar anpassade till olika målgrupper och e-lärande. I förlängningen är en allvarlig risk för verksamheten bristande tillit från förbundsmedlemmarna. Detta är grundläggande då förbundet strävar efter att vara en arkivorganisation som är värd att lita på. Förtroende behöver byggas upp över tid och behöver förtjänas. Detta hanteras genom kvalitet i tjänsterna och bemötande, utvärdering, säkerhetsarbete och samarbete med de stora aktörerna Risker som behöver hanteras av förvaltningen Det finns risk att personer med viktig kompetens och kunskap slutar hos Sydarkivera eller hos förbundsmedlemmarna. Risken hanteras genom att arbeta med förutsättningar för gott samarbete och trivsel på arbetsplatserna. Arkivfunktionerna arbetar tillsammans och delar erfarenheter och kunskaper. Det behövs också planer för rekrytering och dokumenterade kompetensprofiler. En risk är osäkerhet kring roller, ansvarsfördelning, gemensam arkivmyndighet och uppdraget. Det finns generellt bristande kunskap om verksamhetsområdet. Risken hanteras genom att bidra till arkivutredningen för klargörande formellt ansvar (arkivmyndighet). Kunskap om arkivreglementet behöver förmedlas och introduktion till 150

151 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 44 nya kontaktpersoner/arkivkontakter. Arkivfunktionen behöver lyftas hos förbundsmedlemmarna. Det är en långsiktig process som kräver tålamod. Sydarkiveras tjänster är i dagsläget ganska okända. Förfrågningarna kan väntas öka när det blir mer känt. Till exempel ökar redan nu förfrågningar om rådgivning i samband med upphandling. Det innebär en risk att förvaltningen inte hinner besvara alla förfrågningar. Detta kan hanteras genom att dokumentera och återvinna svar, till exempel genom att skapa en intern kunskapsbank. Förbundet behöver ta höjd för ökad efterfrågan och behov av omvärldsbevakning i verksamhetsplanering. En risk är att förväntningarna på tillgänglighet till information inte stämmer överens med vad som är praktiskt, tekniskt och juridiskt möjligt. Det vill säga möjligheten att söka, hitta och hämta digitala handlingarn direkt över internet, eller via integrationer med verksamhetssystem och liknande. Detta behöver hanteras med information och kommunikation med förbundsmedlemmarna. På sikt behöver Sydarkivera erbjuda direktuppkomst, men det är först när information som inte innehåller sekretess börjar levereras in. Det är viktigt att i god tid utreda förutsättningar och ta fram lösningsförslag för att hushålla med resurser. Konsekvenserna om Sydarkivera ger felaktiga råd kan bli allvarliga. Risken hanteras bland annat genom samarbete med viktiga aktörer som Riksarkivet, SKL, MSB, arkivföreningarna, nära samarbete med förbundsmedlemmarnas arkivarier och andra specialister hos förbundsmedlemmarna. I samband med utlämnande kan det finnas risker förknippade med att digitala arkiv och pappersarkiv förvaras på olika ställen. Hanteras med information, samordning och gemensamma rutiner. Det finns risker förknippade med alla situationer när information plockas ut från sitt ursprungliga sammanhang, transformeras och överförs till ett nytt system. Långsiktigt digitalt bevarande innebär i sig många risker som behöver övervakas när det gäller till exempel beroende till hårdvara och mjukvara. Hanteras genom noggranna kontroller och löpande riskvärdering Risker som i stora delar har förebyggts De risker som förknippas med it-drift har i stora delar förebyggts genom det arbete med riskanalys som gjorts under projektet att införa bevarandeplattformen. Lösningen är konstruerad för att i möjligaste mån bygga bort dessa risker. Exempelvis genom etappvis införande, isolerad miljö utan externa beroenden samt rutiner och funktioner för redundans och säkerhetskopiering. Säkerhet och kontinuitet är en uppgift som är central för att upprätthålla tjänsterna när det gäller digitala arkivleveranser och digitalt arkivsystem. 151

152 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Komplexitetsbedömning En gemensam arkivorganisation som även kan hantera digitalt bevarande är ett komplext åtagande. Komplexitetsgraden är något lägre nu, jämfört med situationen 2014, eftersom bevarandeplattformen finns på plats och gemensam personal har rekryterats. Det innebär att bevarandesystemets funktioner är mer välkända och rutinmässiga. Förbundsmedlemmarna påverkas i ganska hög grad eftersom det behövs förändringar i den dagliga informationshanteringen och vid systeminförande för att åstadkomma en långsiktigt hållbar informationsförvaltning. I detta arbete finns det många intressenter. Samtidigt är arkiv och informationshantering en mindre del av förbundsmedlemmarnas verksamhet sett i relation till kärnverksamheterna. Verksamheten är mer geografiskt spridd än tidigare med den större medlemskretsen. Parametrar för karaktärisering Beskrivning av låg komplexitet Utvärdering av komplexitet Beskrivning av hög komplexitet (1=icke, 2=låg, 3=komplext, 4=mycket komplext) Satsningens omgivning Betydelse Liten betydelse för kund/parter X Vital betydelse för kund/parter som helhet Politiska förhållanden Hög grad överenskommelse, enkel beslutsprocess X Många motsättningar, krävande beslutsprocess Antal intressenter Få, välkända och förutsägbara parter/intressenter/relationer X Många och delvis svårförutsägbara parter/villkor Förändringar Leder till minimala förändringar Internt/externt X Medför viktiga/stora förändringar internt/externt Satsningens uppgifter och förlopp Resultatets funktion Välkänd funktion, förutsägbar/definierbar X Mycket sammansatt, svårförutsägbar Lösning/Teknologi Välkända, rutinmässiga X Delvis okänd, ej rutinmässiga Resultatets Ett enskilt sammanhängande X En rad olika system/resultat struktur system Tidsramar Generösa möjliggör sekventiell hantering X Mycket strama kräver parallell hantering Satsningens resurser och organisation Resursomfång Enstaka manmånader insats och/eller blygsam investering X Många manår och/eller mycket stor investering Deltagarnas kompetens Homogen professionell och/eller kulturell bakgrund X Många och mycket blandade professionsmässigt och kulturellt Organisation Mindre grupp inom samma avdelning X Många enheter tvärs över verksamheter/leverantörer Geografisk Fysiskt placerade nära varandra X Stort avstånd placering Satsningens komplexitet Används med tillstånd av Svenskt Projektforum 152

153 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Samlad bedömning Att bevara digital information för framtida generationer är ett långsiktigt, komplext och kostsamt åtagande. Det är mycket som kan hända med framförallt den tekniska utvecklingen. Den gemensamma organisationen innebär att komplexiteten minskar efter hand som Sydarkivera bygger upp erfarenhet, kompetens och rutiner för att hantera långsiktigt digitalt bevarande. Funktionerna blir därför långsiktigt mer välkända och förutsägbara. Genom att införa bevarandetjänster etappvis minskar komplexiteten och det blir möjligt att bättre förutse kostnader och mäta nyttor. De risker som förknippas med it-drift har i stora delar förebyggts genom det arbete med riskanalys som gjorts under projektet att införa bevarandeplattformen. Riskerna som identifierades 2013 och 2014 har minskat. Dessa risker handlade framförallt om kunskaper om arkiv och långsiktigt digitalt bevarande, avsaknad av organisering, rutiner och riktlinjer. Riskerna är inte lika framträdande längre eftersom Sydarkivera arbetar aktivt tillsammans med förbundsmedlemmarna med att ta fram gemensamma mallar och rutiner. Riskerna i dagsläget handlar istället mycket om att olika förbundsmedlemmar och Sydarkivera kan ha olika målbilder och förväntningar och det kan bli svårigheter med att synkronisera arbetet. Förbundsmedlemmarna hinner inte förändra verksamheten i den takt som lösningar arbetas fram. Tekniska lösningar tas fram snabbare än förankrings- och beslutsprocesserna. När förvaltningarna får upp ögonen för möjligheten att få råd och stöd så finns risk att Sydarkivera inte hinner besvara alla frågor. Den samlade bedömningen är att identifierade risker och den komplexitet som finns i verksamheten kan hanteras i en gemensam organisation och gemensam långsiktig finansiering. 153

154 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 47 7 Realisering och ägarskap 7.1 Realiseringsplan Strategin för att realisera identifierade nyttor är att arbeta tillsammans och utveckla den gemensamma verksamheten inom ramen för Kommunalförbundet Sydarkivera. Planen är att verksamheten byggs upp stegvis. De olika stegen har prioriterats efter förväntad nytta för deltagande organisationer och de olika målgrupper som kommer att använda e-arkivet: allmänhet, andra myndigheter, privata näringslivet, forskare med flera. Planeringen delas upp i två-årsetapper för att det ska finnas tid att bygga upp och etablera de olika delarna av verksamheten. De närmaste etapperna kan vi förutse mer exakt, medan de senare etapperna är beroende av teknisk och organisatorisk utveckling. Under uppstart 2015 och 2016 har förbundets verksamhet startats upp med verksamhetsutveckling, bevarandeplanering och gemensam arkivmyndighet. Inriktningen för den andra etappen är att etablera en grundplattform för långsiktigt digitalt bevarande. Sydarkivera som gemensamt arkivmyndighet tar över ansvar för den information som levereras in och säkerställer långsiktigt digitalt bevarande Ökad automatisering Förbättrad tillgänglighet Grundläggande bevarandeplattform Gemensam arkivmyndighet Verksamhetsutveckling och bevarandeplanering 154

155 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 48 Den tredje etappen handlar om att tillgängliggöra information ur medborgarperspektiv. Sydarkivera har tagit emot en hel del leveranser och det är dags att förbättra tillgängligheten. Det kan ske genom e-tjänster för beställningar och för direktåtkomst av överlämnande allmänna och offentliga handlingar. Datakällor som kan tillhandahållas som öppna data publiceras. Den fjärde etappen handlar om att förbättra stödet till verksamheten ute i deltagande organisationer. Planen är att automatisera flödet av information från verksamhetssystem till den gemensamma bevarandeplattformen. För att det ska vara möjligt att automatisera flödet förutsätts att systemen som ska hämta och lämna information då har en öppenhet som gör det möjligt. Inflödet av strukturerad data kan öppna upp möjligheter att tillgängliggöra arkiverad information genom direktåtkomst via verksamhetsnära arkiv. Målsättningen är även automatik i flöden för åtkomst och bevarandevård. 7.2 Tidsramar Det kommer att ta lång tid innan effekten märks fullt ut i förbundsmedlemmarnas verksamheter Kort tid Nyttan kompetenshöjning kan realiseras under relativt kort period. Utbildningar erbjuds fortlöpande och personal hos förbundsmedlemmarna kan delta på utbildningar och nätverksträffar för att direkt få del av kunskaper och erfarenheter. Kompetenshöjning totalt sett hos förbundsmedlemmarna kommer att ta längre tid att realisera. Det finns varierande förutsättningar och intresse för att delta på utbildningar, det gör att nyttorealiseringsperioden kommer att variera mellan förbundsmedlemmarna. Nyttan kvalitetskontroll realiseras också på kort tid. Tillsynsbesök genomförs fortlöpande och redovisas genom åtgärdsrapporter och samlad rapportering till förbundsstyrelse och kommunstyrelse. Enkla verktyg för självvärdering och möjligheten att fråga om råd gör att förbundsmedlemmarna snabbt kan få nytta av förbundets tjänster. Förvaltningarna kan redan nu vända sig till tillsynsarkivarien för att få underlag för gallringsbeslut granskade. Det är dock inte förrän år 2022 som samtliga verksamhetsområden hos förbundsmedlemmarna har varit föremål för inspektionsbesök Längre tid Nyttan kvalitetssäkring realiseras över en längre tidsperiod. Det finns mallar att tillgå för att enklare uppdatera diarieplan och informationsplan. Hur snabbt nyttan realiseras beror på hur mycket tid som förbundsmedlemmarna har att lägga på att arbeta igenom sina dokumenthanteringsplaner (informationsplaner). Det är stor variation mellan förbundsmedlemmarna och det kommer att ta lite längre tid innan alla har hunnit med att uppdatera sina planer. Nätverksträffar, temadagar och workshopar ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och direkt nytta i verksamheten. Informationskartläggning genomförs successivt och samtliga verksamhetsområden kommer att vara klara Först då 155

156 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 49 kommer samtliga i kommunerna förekommande verksamhetsområden vara genomgångna och mallarna för informationsplaner fullt ut kvalitetssäkrade. Nyttan att bli av med gammal information och gamla system för att få en bättre informations- och systemarkitektur realiseras också över längre tid. De första leveranserna genomförs Det tar lång tid att utreda och ta fram lösningsförslag som gör det möjligt att hantera de digitala arkivleveranserna på ett effektivt sätt. Allra längst tid tar de gamla inaktiva systemen eftersom det ofta rör sig om ett tidsödande detektivarbete (upp till tre år räknat i kalendertid). Genom att arbeta med förbättrad kravställning av nya it-system är förhoppningen att arbetet med digitala arkivleveranser ska kunna ske snabbare, billigare och med högre grad av automatisering. Det är alltså först på 5 10 års sikt som det kommer att bli en tydlig förändring när det gäller att mer rutinmässigt överföra digital information till slutarkiv Mycket lång tid Nyttan tillgänglighet och sökbarhet kommer att ta mycket lång tid att realisera fullt ut. Det finns mycket arbete att göra för att få ordning på både de digitala och de analoga arkiven. Det handlar till exempel om bra rutiner för registrering av allmänna handlingar, systemförvaltning samt digitalisering och publicering av arkivbeskrivningar och arkivförteckningar. Genom att arbeta med förbättrad kravställning av nya it-system och utveckling av Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) är förhoppningen att på lång sikt kunna erbjuda bättre tjänster för att kunna återanvända och analysera arkiverad information. Det tar lång tid för att realisera ett helt digitalt flöde. Det finns många beroenden till bestämmelser i lagstiftningen och till it-system som inte har öppna gränssnitt. Ett annat beroende är gemensamma utbytesformat. Erfarenheten är att det tar lång tid att komma överens om gemensamma utbytesformat, men att det är i gengäld mindre resurskrävande att utveckla lösningar. Det finns tusentals programvaror och databaser i kommunerna och det är långt ifrån alla som är öppna för att möjliggöra ett digitalt flöde av information. Det är framförallt i samband med upphandling som kommunerna har möjlighet att påverka systemutveckling. Avtalen för centrala verksamhetssystem är vanligtvis långa, 7 10 år är inte ovanligt. Därför kommer omställningsarbetet att ta tid. Den grundläggande bevarandeplattformen finns på plats och är ett gemensamt digitalt slutarkiv för information som inte lägre behöver, eller får, finnas i verksamhetssystemen. Däremot kommer det att ta tid att realisera ett helt digitalt flöde från det att information kommer in till kommunen eller skapas i verksamheten. 156

157 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida Ägarskap Sydarkiveras förbundsfullmäktige äger frågan om förbundets utveckling. Samtliga förbundsmedlemmar har en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Det är fullmäktige som beslutar om budget, inriktning för verksamheten och plan för att realisera nyttor. Samråd ska ske med förbundsmedlemmar innan beslut i frågor av större vikt för förbundet. Sydarkiveras förvaltning ansvarar för att verkställa besluten i förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. 157

158 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 51 8 Förslag Med utgångspunkt från resultatet av de gemensamma arbetsdagar som genomförts överlämnar projektet Sydarkiveras utveckling följande förslag till inriktningsbeslut för förbundets fortsatta utveckling: Verksamheten ska fortsatt bedrivas i nuvarande samverkansform, kommunalförbund. Förbundets tidigare ställningstagande om att bedriva verksamheten med gemensam arkivmyndighet och att varje medlem tar ställning till hel eller delad arkivmyndighet ligger fast. Sydarkivera ska tillsammans med förbundsmedlemmarna arbeta fram en skrivelse med inspel till arkivutredningen. Skrivelsen översänds till Sydarkiveras styrelse och samtliga förbundsmedlemmar för eventuellt antagande såsom en gemensam skrivelse. En extern juridisk expert anlitas för att närmare utreda de olika eventuella juridiska komplikationer som diskuteras i utredningen. Förbundets tidigare ställningstagande om uppdelning av verksamheten i bastjänster och anslutande tjänster, samt dess omfattning som definieras i förbundsordningen, ligger fast. Förbundets verksamhet och utveckling avseende bastjänster enligt den inriktning som beskrivs i utredningen antas. Förbundets verksamhetsplan och budget ska innehålla en tydlig uppdelning av bastjänster och anslutande tjänster. Beskrivning av de uppgifter som Sydarkivera utför på uppdrag av medlemmarna kommer baseras på den lista med bastjänster som tagits fram i utredningen. De anslutande tjänsterna ska redovisas tydligt och separat i förbundets ekonomi. Sydarkiveras förvaltning ges i uppdrag att fortsätta arbetet med kartläggning av de anslutande tjänster som enligt förbundsordningen kan erbjudas medlemmarna. Sydarkiveras förvaltning ges i uppdrag att utreda egna fysiska förbindelser för säkra nätverk mellan förbundets olika arkivdepåerna för tätare säkerhetskopiering, minskad tid för återställning vid driftsstörningar och att åstadkomma tätare kontinuerlig replikering mellan arkivdepåerna. För att minska restider ska Sydarkivera avsätta resurser för att förbättra möjligheten att erbjuda webbutbildningar samt olika former av möten på distans. Förbundets framtida utökning ska ske planerat och i den takt som bestäms av förbundsfullmäktige. Utredningen föreslår modell för organisation och samverkan mellan Sydarkivera och förbundsmedlemmarna som är möjlig att skala upp i takt 158

159 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 52 med att förbundet växer sett till antalet förbundsmedlemmar och geografisk utbredning. Noder ska finnas i anslutande kommuners närområde vilket utreds av anslutande kommuner i samarbete med Sydarkivera i samband med förarbete inför anslutning. För den framtida utökningen ska regionala noder etableras och bemannas enligt i utredningen framtaget koncept. Utökningen ska ske i den takt som beslutas av fullmäktige. Uppmana förbundsmedlemmarna att fastställa en intern arkivorganisation som ansvarar för förvaltningarnas informationshantering med utgångspunkt från de mallar och instruktioner som Sydarkivera tillhandahåller. Uppmana förbundsmedlemmarna att anlita Sydarkivera för bland annat utbildning och rådgivning. Uppmana förbundsmedlemmarna att anlita Sydarkivera för utbildning och information i samband med att nyckelpersoner byts ut. 8.1 Godkännande Roll Namn Befattning Datum Underskrift 159

160 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 53 Bilaga 1: Lista med bastjänster TILLSYN Beskrivning Rådgivning Ge råd om arkiv och informationshantering, både digital och analog. Rådgivning i samband med besök på plats i kommunen eller via telefon, e-post eller gemensamma grupparbetsplatser på webben. Status Rådgivning har erbjudits förbundsmedlemmarna sedan starten Inspektion Granskning gallringsbeslut Riktlinjer om arkivvård Handböcker och rutinbeskrivningar Utöva arkivtillsyn genom inspektionsbesök hos nämnder och kommunala bolag, såväl analoga som digitala arkiv. Utförs tillsammans med förbundsmedlem. Styrande dokument är tillsynsplan. Samordning, rapportering, planering av åtgärder, uppföljning med mera ingår i tjänsten. Samråd inför gallringsbeslut. Granska och godkänna förbundsmedlemmarnas förslag till gallringsbeslut. Detta sker i samarbete med respektive verksamhet och arkivfunktionen i kommunen. Arkivpolicy och riktlinjer om arkiv och informationshantering. För arkiv hos förbundsmedlemmarna. Förvalta dokument med praktisk handledning om arkiv och informationshantering. Till exempel för hantering av personakter, närarkiv, arkivförteckning med mera. Tillsynsplan beslutad Tillsyn hos förbundsmedlemmar genomförd 2015 och Övergripande plan för tillsyn inom samtliga verksamhetsområden t.o.m Tillsynsarkivarien granskar fortlöpande förslag till gallringsbeslut på begäran. Arbete pågår med att effektivisera och kvalitetssäkra rutiner för granskning och uppföljning. I dagsläget finns enstaka riktlinjer utfärdade. När verksamheten blir mer etablerad kommer nya riktlinjer att utarbetas successivt. Några handböcker är publicerade. Arbete pågår med att färdigställa övriga påbörjade handböcker. Rutiner behöver etableras för versionshantering, synpunkter och publicering. 160

161 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 54 UTBILDNING Beskrivning Status E-lärande Specialist Intensiv Grund Salsutbildning uppdelad på två dagar som ger fördjupade kunskaper om lagar, roller, ansvar, informationshantering och redovisning av arkivinformation. Riktar sig till handläggare, registratorer, sekreterare, administratörer som arbetar med informationshantering, arkivansvariga, arkivombud/arkivredogörare eller arkivassistenter. Salsutbildning som ger en övergripande kunskap om informations- och ärendehantering och arkiv för de som tidigare gått grundkursen och känner att de behöver en repetition. Kursen håller ett högt tempo med mycket information på kort tid. Specialinriktade utbildningar med fokus på utvalda verksamhetsområden eller problemområden där behov framkommit i samband med tillsynsbesök eller verksamhetsförändringar. Berör främst de som arbetar inom det specifika området. Utbildningar i form av antingen färdiginspelade korta webbutbildningar (filmer) eller via interaktiva digitala utbildningar. Utbildningarna är riktade mot olika roller eller arbetsmoment. Erbjuds en gång per termin på plats i Alvesta. Erbjuds på plats hos alla nya medlemmar samt i Alvesta vid behov. Erbjuds på plats hos förbundsmedlem vid behov och i övrigt vid önskemål från medlemskommunerna. Finns några färdiga produkter publicerade. Ett samarbete med SKL om vidareutveckling har påbörjats. 161

162 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 55 VERKSAMHETSSTÖD Beskrivning Status Nätverkande Informationskartläggning VerkSAM mallar Stöd vid införande Stöd vid kravställning Samordna nätverk för erfarenhetsutbyte genom nätverksträffar för intressentgrupper, regionala nätverksträffar, samarbetsplatser på webben, temadagar med mera. Kartlägga informationsflöden och säkerhetsklassa informationsmängder i samband med workshopar tillsammans med förbundsmedlemmar. Underlag som används i samband med framtagande av mallar, rutiner, utredningar, rådgivning i samband med upphandling med mera. Förvalta mallar för att förenkla framtagande och uppdatering av arkivreglemente, diarieplan, informationsplan, arkivbeskrivning, driftsinstruktion och katastrofplan för arkiv med mera. Råd och stöd under arbete med informationsplaner. Utförs tillsammans med förbundsmedlem. Råd och stöd vid planering, framtagande av ny informationsplan (dokumenthanteringsplan) eller uppdatering. Ge råd i samband med upphandling av nya verksamhetssystem. Rådgivning om kravställning när det gäller gallring, registrering, uttag för bevarande och informationssäkerhet. Även rådgivning i samband med migrering och införande/förvaltning. Nätverksträffar, temadagar och forum på webben har erbjudits sedan starten Verksamheten kommer från och med 2018 kompletteras med regionala träffar. Fler intressentgrupper tillkommer vid behov. Informationskartläggning genomförs inom prioriterade verksamhetsområden enligt beslutad tillsynsplan. Hälsa och socialt stöd är klart. Bygg, miljö och teknik genomförs 2017, kansli och säkerhet Det finns en plan fram till 2022 som är beslutad i tillsynsplanen. De flesta mallar är framtagna och versionshanteras. Arbete pågår med att förbättra informationsspridning och användande av mallarna. Vid förfrågan ger Sydarkivera stöd i samband med att nya informationsplaner utarbetas. Nästa steg effektivare rutiner, utbildningar, uppföljning med mera. Rådgivning på förfrågan. Arbetet dokumenteras och dokumenten registreras. Nästa steg är samordning med systeminventering och arkivtillsyn, effektivare rutiner, utbildning, uppföljning och på sikt färdiga skriftliga rekommendationer. 162

163 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 56 Utlämnade Beskrivning Status Utlämnande Samsök arkivinformation Öppna data Forskarsal på webben Göra arkiverad information åtkomlig för allmänheten och för förbundsmedlemmarnas verksamheter. I arbetet ingår eftersökning, menprövning och utlämnande av allmänna handlingar. Mallar för medgivande, beslut om att neka utlämnande med besvärshänvisning, rutiner för menprövning med mera. Publicering av arkivredovisning via Nationell ArkivDatabas (NAD). Arkivförteckningar gör det möjligt att söka fram vilka arkiv som förvaras och vilka olika typer av dokumentation som finns i arkivet. Lämna ut information utan personuppgifter eller sekretess som öppna data (Open Data). Publicering i första hand via befintliga portaler/plattformar. Direktåtkomst till slutarkiverad information. Tjänst för att kunna söka och hämta arkiverade handlingar. Personal och kunskap om att hantera utlämnande av allmän handling finns. Delegationsordning är beslutad. Ju mer information som lämnas över desto mer omfattande blir verksamheten med att lämna ut handlingar. Ärendehantering och uppföljning behöver då planeras och följas upp. Avtal är tecknat med Riksarkivet och vi har haft möte för förberedande diskussion med Riksarkivet och med arkivgruppen. Nästa steg är integration mot arkivredovisning och eventuellt aggregering av arkivredovisningsdata från förbundsmedlemmarna. Sydarkivera har ännu inte fått in dataset som kan publiceras som öppna data. Sådan information fångas upp i samband med leveransutredningar. Preliminärt aktuellt På sikt kommer det att bli aktuellt att bygga upp tjänsten. Preliminärt aktuellt

164 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 57 Bevarandeplanering Beskrivning Status Samordning Omvärldsbevakning Leveransutredning FGS-utveckling Arkivpolicy/ styrdokument Omvärldsbevakning när det gäller användande, målgrupper, teknisk och organisatorisk utveckling med mera. Systeminventering, övergripande prioritering och planering av digitala arkivleveranser. Det styrande dokument för prioriteringsprinciper är handlingsprogrammet. Utreda urval för bevarande, gallring, målgrupper, åtkomst, tillgänglighet, sökbarhet, metadata, filformat, omfattning och avgränsningar, kostnader med mera. Utredningen leder fram till lösningsförslag för olika leveranstyper och dokumenteras i en rapport. Delta i initiativ för att utveckla Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS). FGS:er är gemensamma överföringsformat för informationstyper som förekommer inom offentlig förvaltning. Utveckling av nya FGS:er sker i samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter. Riksarkivet beslutar om FGS:er. Arkivpolicy och riktlinjer om arkiv och informationshantering. För arkiv överlämnade till Sydarkivera. Pågår sedan starten Deltagande i föreningar, nätverk, konferenser, bevakning av resurser på nätet, sociala media mm. Pågår kontinuerligt sedan starten Rutiner och mallar har utarbetats för systeminventering. Nästa steg är att effektivisera rutinerna och formerna för kommunikation och uppföljning. Leveransutredningar för prioriterade system har genomförts sedan starten. Mallar och rutiner utarbetas successivt. Färdigställda utredningar publiceras. Fortlöpande arbete med planering, utvärdering och metodutveckling. Sydarkivera har sedan 2016 avsatt resurser för att delta i FGS-utveckling. Deltagande i utveckling och testning. Resultat från leveransutredningar och omvärlds-bevakning är underlag för arbetet, likaså beslutade leveransöverenskommelser. Nästa steg är dokumenterade och beslutade styrdokument. 164

165 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 58 DIGITALA ARKIVLEVERANSER Beskrivning Etablerad Specifikation Överföring Godkännande Hantera uttag från databas, analysera filformat, specificera överföringsformat, transformering av data från källformat till målformat, dokumentera rutiner och ta fram mallar för olika leveranstyper. Arbetet med att förbereda leverans tillsammans med förbundsmedlemmarna leder fram till undertecknad leveransöverenskommelse. Hantera paketering och transport av digitala arkivleveranser. Ansvara för säkerhet och för informationen under hela leveransen fram till mottagning. En första kvittens sker under processen. Kontroll av att allt har kommit med och att det är läsbart. Förbundsmedlem deltar i arbetet med att kontrollera och godkänna. Resultatet blir digitala arkivpaket som hanteras i Sydarkiveras bevarandeplattform. Ett leveransgodkännande (en andra kvittens) avslutar leveransprocessen. Arbetet baseras på genomförda leveransutredningar. De första uttagen genomfördes Första leveransöverenskommelserna tecknades Mallar och rutiner utarbetas fortlöpande. Nästa steg är stöd för fler leverastyper samt utvärdering och metodutveckling. Arbetet baseras på beslutade leveransöverenskommelser. Mallar, rutiner och checklistor utarbetas fortlöpande. Två typer av överföring i dagsläget: Hämta på plats i kommunen och skörda webb externt. Nästa steg är fler typer av överföringar. Uttestande av rutiner och mallar för leveransgodkännande pågår. De första formella besluten om leveransgodkännande sker preliminärt

166 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 59 DIGITALT ARKIVSYSTEM Beskrivning Status Bevarandeplattform Paketeringsverktyg Lagringsdepåer Teknisk plattform Labbmiljö Programvara som fungerar som en "digital arkivdepå". Rollbeskrivning, behörigheter, systemdokumentation, installation, uppgraderingar, övervakning, logghantering och felsökning. Programvara som skapar "digitala arkivboxar" i enlighet med beslutade specifikationer. Anpassa paketeringsverktyg för nya leveranstyper. Hantera systemdokumentation, installation, uppgraderingar, profiler för olika typer av metadata med mera. Bankvalv, bergsutrymme med speglad information och depå för säkerhetskopior. De tre depåerna finns på geografiskt åtskilda platser. Maskiner och programvaror för att hantera säkerhetskopiering, övervakning, virtuella miljöer för att möjliggöra installation av nya system, isolerade nät för karantän, uppackning, förberedande arbete (PreIngest), arkivnät och nät för arkivlagring. Test och utvärdering av programvaror och metoder. Möjlighet att dela labbmiljöer med partners och leverantörer av programvaror och tjänster. Används för säker förändringshantering i it-miljön och funktions- och acceptanstester. Den grundläggande bevarandeplattformen infördes 2016 och har trimmats in under De första arkivpaketen har arkivlagts. Uppgraderingar hanteras och systemdokumentation uppdateras fortlöpande. Den första versionen av paketeringsverktyget baserad på beslutad FGS paketstruktur infördes 2016 och har anpassats för planerade leveranstyper. Versionsuppdatering och anpassning för nya leveranstyper planeras. Stöd för att hantera arkivredovisningsmetadata är nästa steg. Avtal, inredning och driftsättande av samtliga depåer har skett under Fortsatt förvaltning. Nästa steg är nätkommunikation mellan depåerna. Den första grundläggande tekniska plattformen installerades 2016 och har trimmats in under Replikering, säkerhetskopiering, övervakning av loggar mm är på plats. Labbmiljön infördes och har används flitigt för test och utvärdering 166

167 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 60 ARKIVVÅRD Beskrivning Status Säkerhet och kontinuitet Förteckna arkiv Guide för bevarandetjänster Verktygslåda för bevarandetjänster Förutsättningar för att kunna återställa hårdvara, mjukvara och information efter oförutsedda händelser. Riktlinjer, rutiner och mallar för hantering av katastrofer. Säkerhetskontroll av personal, skalskydd för de olika depåerna, redundans (dubbla itmiljöer), dokumenterade rutiner och processer samt incidenthantering. Förteckna arkiv, det vill säga skapa register över innehållet i de överlämnade arkiven efter etablerade standarder och metoder. Handbok, rutinbeskrivningar, checklistor med mera för arbetsstationerna som hör till Sydarkiveras bevarandeplattform och de bevarandetjänster som byggs upp runt plattformen. Införa och anpassa olika programvaror och metoder för att exempelvis kunna navigera informationspaket, visa arkiverade handlingar, identifiera och validera filformat, konverteringsverktyg och liknande som behövs för arkivvård och utlämnande. Parallellt med införande av den grundläggande bevarandeplattformen har säkerhet och kontinuitet planerats och dokumenterats. Det finns rutiner för dokumentation, incidenthantering, säkerhetskontroll av personal, skalskydd med hög säkerhetsnivå. Arbete som ständigt behöver följas upp och uppdateras. Rutin för enkel arkivförteckning. Nästa steg är införande av it-stöd för arkivredovisning och därefter integration med bevarandeplattform. Stöd för beslutad FGS för arkivredovisning i paketgeneratorn. En wiki har installerats som kunskapsbank för bevarandetjänsterna. Manual för grundfunktionerna i bevarandeplattformen har tagits fram. Nästa steg är att efter hand fylla på med information. Ramverk för verktygslådan har tagits fram och ett antal verktyg som används för att navigera informationspaketen i arkivet, validering av filformat med mera. Verktygslådan kommer att fyllas på efter hand. 167

168 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 61 Bilaga 2: Identifierade risker 4=Allvarlig =Kännbar =Lindrig =Obetydlig =Låg 2=Måttlig 3=Hög 4=Mkt Hög Sannolikhet Exempel 1=Låg Händelsen skulle endast kunna inträffa under exceptionella förhållanden Händelsen har aldrig inträffat förr eller det finns endast enstaka kända fall av händelsen. Bedöms inte inträffa under de närmaste fem åren. 2=Måttlig Händelsen skulle inträffa vid enstaka tillfällen. Det har inträffat i den egna eller andra närliggande verksamheter. Kan inträffa under de kommande 2 5 åren. 3=Hög Händelsen kommer troligen att inträffa under de flesta förhållanden. Typen av händelser är allmänt kända att inträffa. Kan förväntas inträffa under de kommande 1 2 åren. 4=Mkt hög Händelsen förväntas inträffa under nästa alla förhållanden. Händelsen kommer sannolikt att inträffa. Händelsen kan inträffa när som helst inom det närmaste året. Konsekvens Exempel 1=Obetydlig Obetydlig påverkan på verksamheten och dess mål. Händelsen tas om hand inom ramen för den dagliga hanteringen utan att särskilda omprioriteringar behöver göras. 2=Lindrig Konsekvensen för verksamhetens mål är inte obetydlig, men kan hanteras i det löpande arbetet. Händelsen märks men kan tas om hand inom ramen för den dagliga hanteringen och mycket små omprioriteringar behöver göras. 3=Kännbar Kännbara störningar i verksamheten och förmågan att uppfylla målen. Konsekvensen av händelsen bedöms som betydande. Händelsen får märkbara konsekvenser för verksamhetens mål och åtgärder bär vidtas för att hantera den uppkomna situationen. 4=Allvarlig Omfattande konsekvenser för verksamheten och förmågan att uppfylla målen. Det inträffade kräver ledningens engagemang och extraordinära insatser. Verksamhetens mål, krav och uppdrag uppfylls inte. Extrema finansiella förluster. Förlust av anseende. 168

169 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 62 Nr. Identifierad risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering Hantering 1 Orättvis fördelning mellan kommunerna vad avser tillsyn, utbildning och leveranser. Måttlig Kännbar 4 Samråd vid utarbetande av planer. Information i nätverksgrupper. Principer för prioritering beslutade av förbundsstyrelsen. 2 Bristande tillit till Sydarkivera. Förtroende behöver byggas upp över tid och Hög Allvarlig 12 behöver förtjänas. Hanteras genom kvalitet i tjänsterna och bemötande, utvärdering, säkerhetsarbete och samarbete med de stora aktörerna. 3 Personer med viktig kompetens Arbeta med förutsättningar för gott samarbete och kunskap slutar (hos Sydarkivera eller förbundsmedlem). Hög Kännbar 9 och trivsel på arbetsplatserna. Arkivfunktionerna arbetar tillsammans och delar erfarenheter och kunskaper. Plan för rekrytering och dokumenterade profiler. 4 Osäkerhet kring roller, Bidra till arkivutredningen för klargörande ansvarsfördelning formellt ansvar (arkivmyndighet). Kunskap om (arkivmyndighet mm) och uppdraget. Bristande kunskap om verksamhets-området. Mkt hög Lindrig 8 arkivreglementet, introduktion till nya kontaktpersoner/arkivkontakter. Utbildningar och introduktionsfilmer. Arkivfunktionen behöver lyftas hos förbundsmedlemmarna. Det är en långsiktig process som kräver tålamod. 5 Kommunikationsproblem mellan Olika förutsättningar hos Sydarkivera och förbundsmedlemmarna (koncerntänk eller ej). förbundsmedlemmarna eller internt inom kommunerna. Även Sydarkivera huvudkontoret och utlokaliserad personal. Mycket hög Kännbar 12 Se över fördelning mellan kontaktperson och arkivkontakt. Kunskap om verktygen som används och ta hjälp av kommunikatörsgruppen. Arbeta med den pedagogiska presentationen. Regionala samordnare, regionala träffar och olika intressentgrupper. 6 Personal hos förbundsmedlem har Uppföljning och redovisning till inte tid att avsätta till arkivinspektion. Ovilja eller ointresse att delta. Hög Lindrig 6 förbundsfullmäktige. Dialog med berörda kontaktpersoner/arkivkontakt. Kompenserande åtgärder genom korrespondens eller extra besök/utbildningsinsatser. 169

170 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 63 Nr. Identifierad risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering Hantering 7 Sydarkivera gör fel, ger felaktiga Samarbete med viktiga aktörer som råd, missar väsentlig information. Riksarkivet, SKL, MSB, arkivföreningarna med flera. Nära samarbete med specialister hos Måttlig Allvarlig 8 förbunds-medlemmarna. Deltagande i professionella nätverk. Anställda fortbildas genom externa kurser och konferenser. Externa referensgrupper i samband med projekt och utredningar. 8 Förbundsmedlem skickar inte Förbättra information och kommunikation runt deltagare till aktiviteter, aktiviteter. Rutiner för överlämnande när det alternativt fel personer. kommer nya kontaktpersoner/arkivkontakter Deltagande prioriteras inte och hos förbundsmedlemmarna. Presentera goda personal har inte tid. Mkt hög Kännbar 12 exempel på nätverksträffar. Kommunerna utser arkivansvariga/arkivombud som kan fungera som ambassadörer. Underlag för kommunanpassade utbildningar tillsammans med lokala arkivfunktionen. Utveckla utbildningsverksamheten t.ex. med utbildningar anpassade till olika målgrupper och e-lärande. 9 Sydarkivera hinner inte utveckla, Rutiner för dokumenthantering, förvalta och informera om mallar. metodutveckling och uppföljning. Sydarkivera och förbundsmedlemmarna är inte Hög Lindrig 6 synkroniserade/arbetar i olika takt. 10 Arbetet med gemensamma mallar Rutiner för dokumenthantering, och riktlinjer blir tungrott och för generellt. Passar ingen och Måttlig Lindrig 4 metodutveckling och uppföljning. känner inte igen sig. 11 Bristande förståelse för effekt, Förbättra information och kommunikation. nytta och konsekvenser av att arbeta strukturerat med informationshantering. Tråkigt Hög Lindrig 6 Utbildningsinsatser, målgruppsanpassade utbildningar. Det kommer att ta tid att förändra attityder. jobb med eget ansvar. 170

171 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 64 Nr. Identifierad risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering Hantering 12 Ketchup-effekt när det gäller Dokumentera och återvinna, skapa en intern rådgivning i samband med kunskapsbank. Registrera ärenden och följa informationsplaner, inför upphandling och vid införande. Hög Kännbar 9 upp. Ta höjd för ökad efterfrågan och behov av omvärldsbevakning i verksamhetsplanering. Extra resurser kan behövas, avlasta nyckelpersoner från enklare uppgifter som kan läggas över på ny personal. 13 Sydarkivera kan inte hantera Arkivförteckning, paketstruktur baserad på utlämnande, det går inte att hitta information eller sekretess röjs för obehöriga (skada eller men för Låg Allvarlig 4 beslutade FGS:er, systemdokumentation, säkerhetsarbete, dokumenterade beslut. enskild) 14 Gemensam funktion för I god tid utreda och ta fram lösningsförslag när utlämnande kan innebära risk för det gäller utlämnande av allmänna handlingar. att det tar tid att få ut handlingar Utvärdering och uppföljning. (tillgänglighet), tekniska problem kan uppstå med tjänster/externa Hög Lindrig 6 tjänster som upphör. Ökade krav på social kompetens och bemötandet. 15 Ökade krav och förväntningar på Detta är en risk som kan komma med tiden. tillgänglighet och användarvänlighet vid utlämnande kan leda till otillräcklig finansiering för teknik och resurser. Stort utbud Hög Kännbar 9 Utreda förutsättningar och ta fram lösningsförslag i god tid för att hushålla med resurser. E-legitimation och e-tjänster. med kanaler (webb/mobilt). 16 Spridda resurser kan leda till Information och utbildning/samordning mellan oklarhet vart besökare ska vända sig för att hitta/begära ut handlingar. Hög Kännbar 9 Sydarkivera och förbundsmedlemmarnas arkivfunktioner. Arbeta tillsammans med att identifiera vanliga frågor och rutiner/checklista/ mallar för att samordna utlämnande och säker hantering. 17 Oförutsägbara frågor från Omvärldsbevakning och etablera kontakt med forskare (omfattande/ komplicerade frågor). Måttlig Kännbar 6 universiteten inom de områden som frågor kan tänkas komma från. Kontakt med andra arkivinstitutioner, deltagande i nätverk/ konferenser. 171

172 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 65 Nr. Identifierad risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering Hantering 18 Händelser i omvärlden som till Bevaka utveckling på området för smidig exempel nya lagar eller nya samverkansformer. Låg Allvarlig 4 övergång till nya förutsättningar/former för att bedriva verksamhet. Detta kanske snarare ska betraktas som en möjlighet än en risk. Men tar med det då det ju får konsekvenser för verksamheten i dess nuvarande form. 19 Bevarandeplanering och Information och kommunikation via regionala samordning av digitala leveranser samordnare (ta hjälp av kommunikatörs- är beroende av många faktorer, gruppen). Bättre redovisning med teknisk och organisatorisk kommunspecifik information på gång i min utveckling, förändringar över tid, vilket gör området svåröverskådligt och det finns risk Måttlig Kännbar 6 kommun tillsammans med arkivgruppen. Nätverkande och öppenhet internt och externt. Omvärldsbevakning och uppföljning/ för felsatsningar. Samordnad metodutveckling. leveransplanering med många parter kan leda till en tröghet och långsam uppstart. 20 Bristande resurser eller Titta på möjligheter att dela kompetens i samband med digitala arkivleveranser hos förbundsmedlem eller Hög Lindrig 6 resurser/kompetenser. Komplettera med köp av tjänster. Sydarkivera. 21 Svårigheter att gallra digital Göra medvetna avsteg från gallringsplan om information (orimliga kostnader/arbetsinsatser) Måttlig Kännbar 6 det inte finns tvingande bestämmelser om gallring i lag. Dokumenteras i rapport från leveransutredning och leveransöverenskommelse. 22 Beroenden till enstaka Risken kan öka med tid/omfattning på leverantörer eller konsulter, hinder i form av licenser, avtal, kryptering/lösenordsskydd på Måttlig Kännbar 6 verksamheten. Samverka både med offentliga aktörer och kommersiella. Kravställning när nya system upphandlas. Alternativ lösningar för att handlingsnivå. extrahera information via användargränssnitt. 23 Höga initiala kostnader i samband Utredningar och dokumentation av med digitala arkivleveranser. Risker för felsatsningar, att det uppkommer fel som inte upptäcks. Måttlig Allvarlig 8 leveransöverenskommelser, överföringsformat, genomförda kontroller med mera. Dokumenterade rutiner, checklistor och testprotokoll. Uppföljning, utvärdering och dokumentation av avvikelser/åtgärder. 172

173 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 66 Nr. Identifierad risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering Hantering 24 Oproportionerliga kostnader och Deltagande i nätverk och projekt för att arbetet med leveranser drar ut orimligt i tiden på grund av svårigheter med kontakter, Måttlig Lindrig 4 samordning. Förhandlingsstyrka genom samordnade kontakter med leverantörer. Utredning, uppföljning och dokumentation av möten, dokumentation mm. åtgärder. 25 Med ökade inleveranser så finns Börja utreda lösningsförslag för att skala upp risk för att bevarandesystemet inte har tillräcklig prestanda och Hög Lindrig 6 bevarandeplattformen med framförhållning (2-3 års sikt). lagringskapacitet. 26 Bristande tillgänglighet, dataförlust, spårbarhet och konfidentialitet när det gäller bevarandeplattformen/depåerna. Låg Allvarlig 4 Strategiskt informationssäkerhetsarbete, säkerhetsklassad personal, val av metoder för spårning, dokumentation, övervakning med mera. 27 FGS paketstruktur Omvärldsbevakning alternativ till vidareutvecklas inte och det beslutas inte fler FGS:er Låg Kännbar 3 gemensamma/öppna specifikationer. Delta i utvecklingsprojekt, testning av FGS:er och informationsinsatser/utbildningar för att sprida kunskap och skapa förutsättningar för utveckling/förvaltning. 28 Risk för obehörig åtkomst bevarandeplattform/depåer Låg Allvarlig 4 Fysiskt skydd, ingen åtkomst via internet, deltat ansvar för åtkomst. 29 Tekniska fel i it-miljö eller Kontinuerlig replikering av bevarandesystemet, bevarandeplattform. Låg Lindrig 2 övervakning av loggar och klimat, geografiskt åtskilda platser, dokumentation. Använda teknik som är lätt att ersätta. 30 Risker förknippade med öppen Använda källkodsprodukter som har en aktiv källkod, produkter vidareutvecklas inte, ej sammanhållen utveckling, Måttlig Kännbar 6 community och många användare. Etablera samverkan med riksarkiven och andra stora arkivinstitutioner (nationellt och internationellt). bristande dokumentation mm. 31 Risker förknippade med Förvaltningsorganisation, tillgång till labbmiljö, förvaltning över tid, uppgradering, migrering mm. Ökade kostnader i form av Hög Lindrig 6 systemdokumentation. Informationspaket med teknisk och administrativ metadata minskar beroende till produkter/system. Utreda och arbetsinsatser och upphandling. planera uppgraderingar med framförhållning. 173

174 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 67 Bilaga 3: Ordlista Anslutande tjänst Bastjänst Business case Nyttorealisering Nyttorealiseringsplan Förändring Utvecklingsinsatser I Sydarkiveras förbundsordning det uppdrag som förbundsmedlemmarna överlämnar till kommunalförbundet. Arkivmyndighets funktion, råd och stöd, digitala arkivleveranser och digitalt arkivsystem. Beslutsunderlag som arbetas fram i nyttorealiseringsprocessen. Innehåller förslag till lösning, kostnader och nyttor, finansiering, risk- och komplexitetsanalys samt förslag. Ordlistan kompletteras till den version av dokumentet som publiceras. 174

175 Dokumentansvarig Elin Jonsson Ärende Projekt Sydarkiveras utveckling Organisation Sydarkivera Telefon Diarienummer SARK Datum Version 0.5 Sida 68 Bilaga 4: Referenser Arkivlag (1990:782), Svensk författningssamling 1990:782 Juell-Skielse, G., Government Information Quarterly (2017), Modes of collaboration and expected benefits of inter-organizational E-government initiatives, Kommunalförbundet Sydarkivera Etablering Digital bevarandeplattform - Rapport från behovsstudie, (dnr SARK ), Etablering Digital bevarandeplattform - Rapport från genomförande: Etapp 1, (dnr SARK ), Handlingsprogram , (dnr SARK ) Nyttorealiseringsplan Etapp 1 år , (dnr SARK ), Strategisk tillsynsplan för perioden arkiv och informationshantering, (SARK ), Utvärdering Nyttorealisering 2016, (dnr SARK ), Utvärdering Nyttorealisering 2016, (dnr SARK ), Kulturdepartementet, Översyn av arkivområdet, kommittédirektiv (Dir.2017:106), Regeringens proposition 1989/90:72 om arkiv mm. (Prop. 1989/90:72). Riksarkivet, Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er - Vägledning för arbetet med förvaltningsgemensamma specifikationer (RAFGS1D ), Oktober 2017 Växjö kommun Slutrapport gemensam förstudie våren 2016, E-arkiv Kronoberg och Blekinge, Växjö kommun (dnr KS/2012:974), Verksamhetsbeskrivning gemensam arkivorganisation beslutsunderlag till avsiktsförklaring, Konceptstudie gemensamt e-arkiv, Växjö kommun (dnr KS/2013:550), Referenslistan kommer att kompletteras 175

176 Sydarkiveras bastjänster Underlag för verksamhetsutveckling Remissversion svar senast 15 februari 2018 Sydarkiveras förbundsstyrelse beslutade , 17 att ge förvaltningen i uppdrag att driva projektet Sydarkiveras utveckling tillsammans med förbundsmedlemmarna. Projektet syftar till att uppnå en samsyn inom förbundet när det gäller förbundets utveckling och omfattning/avgränsning av bastjänster och anslutande tjänster. Resultat från projektet är ett beslutsunderlag för att planera verksamhetsutveckling ( Business Case enligt vägledning från Ekonomistyrningsverket, ESV). Dokumentet syftar till att ge förbundsstyrelsen och förbundsmedlemmarna beslutsunderlag för fortsatt utveckling av förbundets bastjänster. Uppbyggnaden av Sydarkiveras verksamhet sker stegvis. De olika stegen har prioriterats efter förväntad nytta för deltagande organisationer och de olika målgrupper som kommer att använda arkiven. Syftet är också att bidra till en god ekonomisk hushållning genom att ge underlag för planering av verksamheten

177 Beställare Sydarkiveras förbundsstyrelse Styrgrupp Eva Palmér, Tingsryd Gunilla Dencker Skog, Höör Henrik Dahlström, Älmhult Ingrid Ljungqvist, Region Blekinge Mats Porsklev, sammankallande Projektkansli Mats Porsklev, projektansvarig Elin Jonsson, projektledare Arbetsgrupp Anders Karlsson, Ronneby Anki Heimonen, Sydarkivera Ann Helene Jarny, Karlskrona Emil Ahlbertz, Vellinge Emilia Bergvall Odhner, Hässleholm Mariell Rannebjer, Karlskrona Referensgrupp Per Johansson, Katrineholm Ria Larsson, Flen Staffan Källström, Gnesta Kerstin Belin, Region Skåne Expertgrupp Anders Danielsson, Sydarkivera Erik Wittmann, Vellinge Jörgen Nord, konsult Magdalena Nordin, Sydarkivera Mårten Lindstrand, Sydarkivera Intressentgrupper Arkivfunktionerna Kontaktpersoner Kommunikatörer Anslutande kommuner Sydarkiveras förvaltning Projektorganisation med de personer som varit med och arbetat fram beslutsunderlaget. Beställare är Sydarkiveras förbundsstyrelse I styrgruppen finns administrativa chefer och kanslichefer Sydarkivera har bemannat projektkansliet Arbetsgruppen har huvudsakligen bemannats av arkivarier Referensgruppen och expertgruppen är bemannad av personer med olika kompetenser Intressentgrupperna är befintliga nätverk som träffas regelbundet och har gemensamma grupparbetsplatser på webben 177 2

178 Översikt utvärdering Nyttoprofil Namn Första utvärdering planerad #1 Bli av med system/bättre arkitektur 2017 #2 Planerad dokumenthantering 2016 #3 Arkivinspektion/kvalitetskontroll 2016 #4 Tillgängliggörande och sökbarhet 2016 #5 Interoperabilitet/öppna data 2017 #6 Helt digitalt flöde 2017 #7 Råd och stöd 2015 Första uppföljning när det gäller nyttor kopplade till digitala arkivleveranser och digitalt arkivsystem redovisas i samband med årsredovisning för 2017 Första uppföljningen av realiserade nyttor kopplade till råd och stöd till förbundsmedlemmarna genomfördes Från och med 2016 mäter vi även realiserade nyttor med planerad dokumenthantering, kvalitetskontroll (arkivinspektion) samt tillgänglighet och sökbarhet. Den första uppföljningen när det gäller identifierade nyttor kopplade till digitala arkivleveranser och digitalt arkivsystem redovisas i samband med årsredovisning för När det gäller råd och stöd uppnåddes målen gott och väl när det gäller deltagarnas upplevda nöjdhet. Den viktigaste nyttan som förbundsmedlemmarnas arkivfunktioner ser med Sydarkivera är möjligheten att kunna fråga om hjälp. Nyttorealiseringsperioden behöver förlängas för att uppnå målen när det gäller beslutade informationsplaner (dokumenthanteringsplaner). Förbundsmedlemmarna befinner sig i olika faser och det kommer att ta tid innan alla är i mål med uppdaterade planer. När det gäller tillgänglighet och sökbarhet så förtecknas arkiv som överlämnats till kommunarkiv/centralarkiv vanligtvis fortlöpande hos förbundsmedlemmarna. Det är endast ett fåtal som publicerat arkivförteckningar eller levererar uppgifter till Nationell Arkivdatabas (NAD)

179 Strategisk betydelse Kommunalförbund som gemensamt arkiv Forskning och utveckling Samarbete med viktiga aktörer Gemensamt inspel till arkivutredningen Helt digitala ärendeflöden Digitalt först: samverkan och innovation Sydarkivera är det första kommunalförbund som har bildats som en gemensam arkivorganisation. Idén är att samverkan och en gemensam organisation är en möjliggörare för att långsiktigt förbättra kommunernas informationsförvaltning. Det finns ett intresse för forskning när det gäller samverkan kring digitalisering och långsiktigt digitalt bevarande. Sydarkivera har blivit en gemensam plattform för förbundsmedlemmarna när det gäller metodutveckling och nära samarbete med viktiga aktörer som Riksarkivet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med flera. Under två år med start 2018 kommer en statlig utredning att genomföras när det gäller arkiv. I kommittédirektivet Översyn av arkivområdet (Dir.2017:106) noteras att digitala informationssystem och digitala arkiv är kostsamma både att etablera och hålla i drift. Samverkan inom förbundet gör det möjligt att tillsammans samla in och förmedla inspel till arkivutredning. Det finns en ökad vilja hos förbundsmedlemmarna att arbeta med helt digitala ärendeflöden. Digitalt först är regeringens satsning för digital förnyelse av det offentliga Sverige. Satsningen är en del i arbetet med att stärka styrningen och samordningen och skapa en enklare, öppnare och effektivare förvaltning. Gemensam arkivorganisation för att förbättra informationsstyrning och säkerställa ett långsiktigt digitalt bevarande är en komponent som möjliggör ett helt digitalt flöde

180 Effektkedja bastjänster 2017 Möjliggörare Utvecklingsinsatser Förändringar Nyttor Effektmål Gemensam organisation Förvaltningsgemensamma specifikationer Gemensamt arkivsystem It funktion i egen regi Utveckla kompetens Involvera medarbetare Utveckla rutiner och styrdokument Kartlägga information Anpassa system Kunskapsbank, e lärande Gemensamt arbetssätt Gemensamma riktlinjer System anpassade för arkivering Tydlig informationsstruktur Kompetenshöjning Kvalitetssäkring Kvalitetskontroll/ rättssäkerhet Tillgänglighet sökbarhet öppna data Bli av med inaktuell information Trygg och kunnig personal Implementerat arbetssätt Kontrollerad informationsförvaltning Tillgång till information Användande/ nöjdhet Överförd information Besparingar Öppna gränssnitt/ interoperabilitet Helt digitalt flöde Effektivisering För att realisera de nyttor som identifierats och specificerats behöver förändringar ske och utvecklingsinsatser genomföras. Möjliggörare är det som behövs för att kunnaa genomföra utvecklingsinsatserna. Effektmålen är det som kan mätas för att säkerställa att nyttorna realiseras. Effektkedjan används som ramverk för arbetet med nyttorealisering. En ny version av effektkedjan (från 2014) har tagits fram. De största förändringarna är att gemensam organisation och gemensamt arkivsystem, som nu finns på plats, har lagts in som möjliggörare. Effektkedjan har vänts upp och ner, med råd och stöd överst för att bättre spegla att dessa nyttor realiseras först för förbundsmedlemmarna. Några förändringar, nyttor och effektmål har slagits ihop för ett rakare och mer logiskt flöde. Texten i en del figurer har bytts ut för att vara mer självförklarande och tidsenligt

181 Antaganden I arbetet med beslutsunderlaget har vi utgått från följande antaganden: Den nuvarande trenden håller i sig och 3 7 nya kommuner årligen tecknar avsiktsförklaring att gå med i förbundet Merparten av de nuvarande förbundsmedlemmarna avser att stanna i förbundet 181 6

182 Intressenter De primära intressenterna som påverkas av, och också påverkar, Sydarkiveras utveckling allra mest är Sydarkiveras förtroendevalda och förvaltning, respektive förbundsmedlems kontaktperson och den centrala arkivfunktionen i kommunerna. Andra viktiga intressenter är förbundsmedlemmarnas förtroendevalda (framförallt i kommunstyrelsen), kommuncheferna samt de ansvariga för informationshantering i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Viktiga intressenter på förvaltningarna är arkivansvariga förvaltningschefer, arkivombud, registratorer och systemförvaltare. Intressenter som i viss mån påverkas av utvecklingen, eller som påverkar utvecklingen, är intresseorganisationer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och arkivföreningarna, samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor (nationella gallringsråd) samt de stora arkivinstitutionerna och kulturarvsinstitutionerna som Riksarkivet, stadsarkiven och Kungliga biblioteket. I takt med att mer information samlas in och tillgängliggörs via Sydarkivera så kommer andra intressentgrupper att bli mer betydelsefulla. Exempel är allmänheten, vana besökare hos kommunarkiven, journalister, andra myndigheter, akademiska forskare och lokalhistoriska forskare som vill ta del av arkiverad information

183 Organisation Kommunalförbundet Sydarkivera styrs av ett gemensamt förbundsfullmäktige med representanter från samtliga förbundsmedlemmar. Med bakgrund av det stigande antalet medlemmar har förbundsordningen reviderats när det gäller sammansättningen av styrelse och revision. Stor del av Sydarkiveras verksamhet baseras på geografisk närhet till förbundsmedlemmarna. För att kunna upprätthålla service när det gäller framförallt råd och stöd och leveranser av digitala arkiv, så har regionala noder etablerats i takt med att förbundet växer. Personalen utökas i viss mån i takt med att förbundet växer med nya förbundsmedlemmar. Huvudkontoret har 2017 flyttat till lokaler i Alvesta. På huvudkontoret finns förbundets administrativa ledning och resurser för strategisk planering och verksamhetsutveckling

184 Arkivorganisation i kommunen Det är fortsatt viktigt att det finns personer på hemmaplan i respektive kommun som bevakar förbundsmedlemmarnas intressen. Bestämmelser om formellt ansvar för arkivet i kommunen finns i arkivlagen och i arkivreglementet som antas av fullmäktige. Viktiga roller är: Ledamot och ersättare i Sydarkiveras fullmäktige, utses av kommunfullmäktige. Kontaktperson, utses av kommunchefen och är ofta kanslichef/administrativ chef. Arkivkontakt (centrala arkivfunktionen), som kan vara arkivarie eller arkivföreståndare som finns på plats i kommunen. Arkivansvariga och arkivombud (arkivredogörare) hos förvaltning och kommunala bolag. Det finns fortsatt behov av personal för att hantera befintliga pappersarkiv, för de förbundsmedlemmar som inte väljer att avtala om anslutande tjänst. Den eller de personer som ansvarar för det lokala arkivet behöver däremot inte vara specialist när det gäller digitalt bevarande

185 Regional samordning För att underlätta för information och kommunikation så är förslag till förändring, som har förankrats hos kontaktpersoner och arkivkontakter, är regionala samordnare. De regionala samordnarna är anställda hos Sydarkivera som fungerar som första kontakt mot förbundsmedlemmarna, genomför kommunbesök, samordnar regionala träffar med mera. De regionala samordnarna är arkivarier som deltar i arbetet med råd och stöd och som kan förmedla vidare frågor och information. Kartan visar indelning av områden 2018, indelningen förändras successivt beroende på hur förbundet utvecklas. Kommuner markerade med grått är de som lämnat avsiktsförklaring att ansluta till kommunalförbundet

186 Bastjänst: Råd och stöd Tillsyn Utbildning Verksamhetsstöd Utlämnande Rådgivning Grund Nätverkande Hantera utlämnande Inspektion Intensiv Informationskartläggning Samsök arkivinformation Granskning gallringsbeslut Specialist Mallar Öppna data Riktlinjer E lärande Handböcker och rutiner Forskarsal på webben Intern kontroll Stöd vid införande Stöd vi kravställning Grön: Etablerade tjänster, arbetet utförs rutinmässigt Rådgivning och svar på frågor hanteras dagligen. Mallar har tagits fram för att underlätta förbundsmedlemmarnas arbete med arkiv och informationshantering. Två inspektionsrundor har slutförts och det finns en beslutad plan för tillsyn t.o.m Utbildningar genomförs löpande. Det finns etablerade nätverksgrupper för arkivfunktioner, registratorer och kommunikatörer. Blått: Arbetet utförs men är fortfarande under utveckling Rutiner för granskning av gallringsbeslut behöver arbetas fram. I takt med att övriga tjänster etableras finns förutsättningar för att utarbeta riktlinjer för förbundsmedlemmarnas arkiv och informationshantering. Utbildningsverksamheten kan utvecklas med e lärande och målgruppsanpassade utbildningar. Ett antal handböcker har utarbetats och de behöver vidareutvecklas baserat på erfarenheterna från praktiskt användande. Rutinerna för att ge medlemmarna stöd i samband med framarbetande av informationsplaner och kravställning av nya system behöver effektiviseras. Orange: Tjänster som efterfrågas/sannolikt kommer att efterfrågas I takt med att förbundet tar emot digitala arkiv från förbundsmedlemmarna kommer förfrågningar om utlämnande av handlingar att öka. En större förändring är behov av att utreda och införa plattformar för att hantera öppna data och forskarsal på webben. Detta för att besökare direkt kunna söka och hämta information

187 Bastjänst: Arkivsystem och leveranser Bevarandeplanering Digitala arkivleveranser Digitalt arkivsystem Arkivvård Specifikation Omvärldsbevakning Bevarandeplattform Säkerhet och kontinuitet Samordning systemleveranser Överföring Paketeringsverktyg Ordna och förteckna Leveransutredning Godkännande Lagringsdepåer Guide för bevarandetjänster FGS utveckling Teknisk plattform Verktygslåda för bevarandetjänster Arkivpolicy Labbmiljö Grön: Etablerade tjänster, arbetet utförs rutinmässigt Grundläggande plattform för att hantera långsiktigt digitalt bevarande är etablerad (digital arkivdepå). Paketeringsverktyg har införts för att skapa digitala informationspaket. Bankvalv, bergsutrymme med speglad information och depå för säkerhetskopior finns på plats. Digitala arkivleveranser hanteras i nära samarbete mellan Sydarkivera och berörda hos förbundsmedlemmarna. Uttag har genomförts från ett antal it system och arbete pågår med att slutföra leveranser. Rutiner för att hantera webbarkivering och äldre digitalt material har utarbetats. Bevarandeplanering och samordning hanteras genom systeminventeringar och leveransutredningar. Blått: Arbetet utförs men är fortfarande under utveckling Arbetet är påbörjat med styrande dokument för arkivtjänsterna, rutiner för kontroll och godkännande av arkivleveranser. Under kommande intensifieras arbetet med att utreda leveranser och utarbeta lösningar för olika leveranstyper. Införande av förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS), i takt med att dessa beslutas, behöver hanteras. Arbetet är påbörjat med att ta fram en guide och verktygslåda för bevarandetjänster. Arkivvård innebär att säkerställa att ingenting försvinner från arkivet och att informationen är säkert förvarad. Det handlar också om att se till att information över tid är läsbar, användbar, sökbar, äkta, tillförlitlig, äkta och oförändrad

188 Arkivmyndighet Kommunalförbund kan vara gemensam arkivmyndighet Det får endast finnas en arkivmyndighet (förarbeten till arkivlagen, arkivmyndigheten omnämns i singular i lagtexten) Sekretess kan röjas om ena arkivmyndigheten ogiltigförklaras i domstol Svårt att överblicka framtida konsekvenser Beslut om helt/delat i kommunfullmäktige Utgångspunkten vid bildandet 2015 var delad arkivmyndighetsfunktion mellan Sydarkiveras förbundsstyrelse (tillsyn och överlämnade elektroniska arkiv) och förbundsmedlems kommunstyrelse (överlämnade pappersarkiv. SKL har efter att förbundet bildades uttalat att det är förenligt med arkivlagen att kommuner har en gemensam arkivmyndighet i form av ett kommunalförbund. Däremot kan en och samma kommun inte ha två arkivmyndigheter enligt de bestämmelser som finns idag. Sydarkiveras förbundsstyrelse informerades under 2016 om vad som har framkommit och frågan har diskuterades i styrelsen. Mall för arkivreglemente i enlighet med det ursprungliga konceptet godkändes, men förbundet öppnade också upp för möjligheten att överlämna hela arkivmyndighetsansvaret. Förbundsordningen har förtydligats när det gäller detta. Det går inte att sätta sig in i exakt alla situationen som kan inträffa under alla tänkbara förhållanden. Ett problem som lyfts fram i diskussionen är bestämmelserna i Offentlighets och sekretesslagen. I domstol eller annan prövning skulle det kunna bedömas att antingen kommunstyrelsen eller Sydarkivera inte är arkivmyndighet. Konsekvensen kan då bli att nämnden har brutit sekretess vid överlämnande

189 Alt. 1: Delad arkivmyndighet Översiktlig skiss över konceptet delad arkivmyndighet med Sydarkivera som ansvarar för tillsyn och överlämnade digitala arkiv. Kommunstyrelsen har som lokal arkivmyndighet kvar ansvaret för överlämnande pappersarkiv. Beslutet om arkivmyndighet fattas av politikerna i respektive kommunfullmäktige i ett separat beslut (arkivreglemente). Riskerna förknippade med det osäkra rättsläget vägs då mot fördelarna med en gemensam arkivorganisation. Förbundsmedlemmarna har kommit fram till olika ståndpunkter. De flesta förbundsmedlemmarna har fattat beslut om delad arkivmyndighet i enlighet med det ursprungliga konceptet. Nämnder och styrelser ansvarar precis som vanligt för sina arkiv fram tills att de överlämnas till lokal arkivmyndighet (papper) eller Sydarkivera (digitalt)

190 Alt. 2: Hel arkivmyndighet Översiktlig skiss över konceptet hel arkivmyndighet. Kommunen överlämna hela arkivmyndighetsuppdraget till kommunalförbundet Sydarkivera: tillsyn och samråd samt depå för såväl digitala som analoga arkiv som överlämnas till arkivmyndighet. Allt fler förbundsmedlemmar överväger att överlåta hela arkivmyndighetsansvaret till Sydarkivera. I detta fall avtalar kommunen om förvaltning av överlämnade pappersarkiv. Detta är en anslutande tjänst och varje förbundsmedlem bestämmer om pappersarkiven ska vara kvar i befintliga lokaler i kommunen eller flyttas till gemensamma arkivcentra. Samordning av analoga arkiv kommer att utredas i ett sparat projekt under våren. Nämnder och styrelser ansvarar precis som vanligt för sina arkiv fram tills att de överlämnas till Sydarkivera

191 Förslag: Behålla konceptet Respektive fullmäktige beslutar om hel eller delad arkivmyndighet Bastjänst: Tillsyn, samråd och depå digitala arkiv. Anslutande tjänst: Hel arkivmyndighet, även depå för analoga arkiv. Separat avtal om förvaltning av centralarkiv/kommunarkiv

192 Alternativ Hel arkivmyndighet och förvaltning av pappersarkiv i bastjänsten Mindre förändringar i förbundsordning Större förändring i operativ verksamhet Utredning om samordning pappersarkiv planeras våren 2018 (förfrågan från 10 tal förbundsmedlemmar) Ta bort arkivmyndighetsfunktionen: Endast gemensamt råd och stöd, samt eventuellt äga depåer Bilda bolag, eller ingå avtalssamverkan, istället för kommunalförbund Ingen gemensam styrning av informationshantering Projekt ca 1 år motsvarande det som genomfördes 2014 för att ta fram koncept Välja tjänster och betala efter hur mycket som används Förnyad utredning för att ta fram ny förbundsordning och ny modell för finansiering Innebär ökad administration och svårighet att få förutsägbarhet i ekonomin långsiktigt. Projekt ca 1 år motsvarande det som genomfördes 2014 för att ta fram koncept

193 Arkivsystemet Pre- Ingest Karantän Ta emot Vårda arkiv Lämna ut Sydarkivera Tools Bevarandeplattform Datacenter It-infrastruktur Wiki guide till bevarandetjänster När förbundet startade var utgångspunkten att avtala med förbundsmedlem om teknisk drift för bevarandeplattformen. Lösningen har istället blivit egen it drift och egen itfunktion. Detta har blivit en möjliggörare både för vidareutveckling av tjänsterna och för att kunna bygga upp bevarandeplattformen med mycket höga säkerhetskrav utan att kostnaderna blir orimligt höga. När det gäller den grundläggande bevarandeplattformen så finns det inte i närtid några större behov av anpassningar. Ett koncept för verktygslåda (Sydarkivera Tools) har tagits fram för de verktyg som behövs för att vårda de digitala arkiven. Under kommande år så behöver verktygslådan etableras i bevarandeplattformen och fyllas på med verktyg. Handböcker, processbeskrivningar, rutinbeskrivningar, checklistor med mera kommer att samlas i en guide för bevarandetjänster (wiki). Produktionsmiljön behöver skalas på sikt upp när det gäller både prestanda och volym. I takt med att inleveranser ökar så kommer konverteringsjobb med mera kräva en mer kraftfull miljö. För att kunna åstadkomma tätare kontinuerlig replikering mellan arkivdepåer kommer det finnas ett behov av säkra nätverk mellan arkivdepåerna (valvet, berget och depå för säker backup). I dagsläget hanteras replikering av programvara och information manuellt

194 Identifierade beroenden Arkivutredningen Dataskyddsförordningen GDPR Ramavtal för e arkiv, SKL Kommentus Inköpscentral Förvaltningsgemensamma specifikationer FGS Ett av de beroende som finns är bestämmelserna i arkivlagen. När utredningen genomfördes 1989 och arkivlagen kom 1990 så fanns det inte möjligheter för kommunerna att bilda gemensamma organisationer (gemensam nämnd och kommunalförbund). Under två år med start 2018 kommer en statlig utredning att genomföras när det gäller arkiv. Det finns möjlighet att förmedla inspel till arkivutredning. Arkivmyndigheter kommer genom särskilda föreskrifter i arkivförordningen samt genom riktlinjer från Riksarkivet vara undantagna när det gäller vissa delar av den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) och kommer därmed att kunna hantera personuppgifter under lång tid. Nytt ramavtal för e arkiv upphandlas av SKI. Sydarkivera har deltagit i arbetsgrupp. Ramavtalet är viktigt både för Sydarkiveras behov och för förbundsmedlemmar som har behov av att upphandla mellanarkiv/verksamhetsnära arkiv. Standardiserade överföringsformat för information i form av förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) är en viktig möjliggörare för en gemensam arkivorganisation. FGS:erna utvecklas i samverkan och är gemensamma för hela den offentliga sektorn. Det finns ett gemensamt förvaltningsråd för FGS. Beslutade FGS:er förvaltas av FGSfunktionen hos Riksarkivet

195 Kostnader Största kostnaden är personal med specialistkompetens inom arkiv, informationssäkerhet och it Teknik för att möjliggöra effektiva webbmöten Produktion av resurser för e lärande Anpassning verktygslåda och arkivleveranser Plattform för utlämnande med direktåtkomst Säkra nät mellan depåer (egen fysisk förbindelse) Upphandling av ny it infrastruktur för bevarandeplattformen

196 Nyttor Nytta Kompetenshöjning Kvalitetssäkring Kvalitetskontroll Sökbarhet och tillgänglighet Beskrivning Anställda i kommunerna får kunskap om arkiv och informationshantering. Förvaltningarna får stöd i arbetet med att planera säker informationshantering och kravställa system. Kommunstyrelse, nämnder, chefer och anställda får kvittens på om information hanteras på ett säkert sätt eller ej. Allmänheten och verksamheterna kan enklare hitta, begära ut och få del av allmän information. Bli av med gammal information Helt digitalt flöde Förvaltningarna får hjälp med att ta hand om inaktuell information, avveckla gamla system och få en bättre arkitektur. Förvaltningarna får stöd i arbetet för helt digital informationshantering, förbättrad interoperabilitet samt ett digitalt slutarkiv för långsiktigt bevarande. Sammanfattning av de nyttor som har identifierats och specificerats i projektet. Utgångspunkt för att formulera effektmål för att realisera nyttorna finns i beslutsunderlaget

197 Finansiering Bastjänsterna finansieras av medlemsavgiften Fördelas efter invånarantal 27 kronor per kommuninvånare och år Förbundsfullmäktige beslutar om medlemsavgift och eventuell återbetalning av överskott Anslutande tjänster finansieras separat Anslutningsavgiften betalas av de organisationer som lämnat avsiktsförklaring att ansluta till kommunalförbundet 4 kr per kommuninvånare (engångsavgift) Förbundsstyrelse som beslutar om anslutningsavgiften

198 Finansiering forts. Förbundsfullmäktige har fastställt långsiktiga finansiella mål Budget och flerårsplan (ej höjning av medlemsavgifterna) Överskott på minst två procent av verksamheten Budget och verksamhetsplan med konkreta mål Målsättningen är att kostnaderna för bastjänsterna ska vara stabila över tid Samarbete med olika aktörer Kostnaderna för den utveckling som föreslås i dokumentet innebär inte att medlemsavgiften ökar de närmaste åren

199 Risker Ta tag i! Observera Bristande tillit Medlem deltar ej Kommunikation Ketchup effekt Förväntningar tillgänglighet Felsatsningar/fel vid överföring Allvarliga risker som behöver hanteras och uppmärksammas av ledningen: Bristande tillit från förbundsmedlemmarna är allvarligt eftersom förbundet strävar efter att vara en arkivorganisation som är värd att lita på. Förtroende behöver byggas upp över tid och behöver förtjänas. Risken hanteras genom kvalitet i tjänsterna, bemötande, utvärdering, säkerhetsarbete och samarbete med de stora aktörerna. Kommunikationsproblem mellan Sydarkivera och förbundsmedlemmarna, internt inom kommunerna eller internt inom Sydarkivera. Information och kommunikation med de varierande förutsättningar som finns är en stor utmaning och samarbete behövs. Risk att medlemmar inte skickardeltagare till aktiviteter. Om tjänsterna inte utnyttjas så får förbundsmedlemmen inte nytta av verksamheten. Risker som behöver observeras: Sydarkiveras tjänster är ganska okända, förfrågningarna kan väntas öka när det blir mer känt. Förfrågningar ökar redan nu om rådgivning i samband med upphandling. Förväntningarna på tillgänglighet till information stämmer inte överens med vad som är praktiskt, tekniskt och juridiskt möjligt (dvs möjlighet att söka, hitta och hämta digitala handlingarn direkt över internet). Det finns risker förknippade med alla situationer när information transformeras, plockas ut från sitt ursprungliga sammanhang och överförs till ett nytt system. Hanteras genom information, planering, utvärdering och löpande riskvärdering

200 Risker Observera Har förebyggts Felaktiga råd Spridda resurser (utlämnande) Kompetens, kunskap och ansvar Orimliga kostnader Externa beroenden Tekniska fel it miljö Risker som behöver observeras: Konsekvenserna om Sydarkivera ger felaktiga råd kan bli allvarliga. Risken hanteras bl.a. genom samarbete med viktiga aktörer som Riksarkivet, SKL, MSB, arkivföreningarna och nära samarbete med specialister hos förbunds medlemmarna. I samband med utlämnande kan det finnas risker förknippade med att digitala arkiv och pappersarkiv förvaras på olika ställen. Det finns också risker förknippade med att nyckelpersoner slutar och att det kan uppstå oklarheter med rollfördelning. Hanteras med planering, rutiner, dokumentation, information och samordning. Risker som i stora delar har förebyggts De risker som förknippas med it drift har i stora delar förebyggts genom det arbete med riskanalys som gjorts under projektet att införa bevarandeplattformen. Lösningen är konstruerad för att i möjligaste mån bygga bort dessa risker genom etappvis införande, isolerad miljö utan externa beroenden, rutiner och funktioner för redundans

201 Realisering och ägarskap

202 Förslag

203 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige förlänga aktualitetsperioden för nuvarande bostadsförsörjningsprogram till och med 2018 att uppdra till kommundirektören att upprätta ett nytt bostadsförsörjningsprogram innehållande kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning för år 2019 och framåt att kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för arbetet med det nya bostadsförsörjningsprogrammet Sammanfattning Ett bostadsförsörjningsprogram är ett politiskt styrt dokument där kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, LKB (2000:1383), ska redovisa; 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Enligt LKB (2000:1383) ska kommunfullmäktige aktualitetspröva riktlinjerna för bostadsförsörjningen varje mandatperiod. Nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs 2011 och redovisar kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen för perioden Riktlinjerna ligger till grund för kommunens strategiska planering, stadsbyggnadsavdelningens bedömning är att aktualitetsperioden för riktlinjerna kan förlängas till att gälla för år År 2012 genomfördes en översyn av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Översynen resulterade i en revidering som betonar behovet av ett regionalt perspektiv på boendefrågor och anknyter tydligare till plan- och bygglagen, där bostadsförsörjning numera är ett uttalat allmänintresse i 2 kap 3 5p. Eftersom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har reviderats efter att nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs samt att bostadsmarknaden genomgått förändringar som inte kunde förutspås i nuvarande bostadsförsörjningsprogram, gör stadsbyggnadsavdelningen bedömningen att ett nytt bostadsförsörjningsprogram bör tas fram som redovisar kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning för perioden 2019 och framåt. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett politiskt styrt dokument och därför bör KSAU vara styrgrupp för arbetet med att ta fram riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning. Stadsarkitekten föreslås bli projektledare för arbetet och svara direkt under kommunstyrelsen. 203

204 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Beslutet skickas till Stadsarkitekt/Stadsbyggnadschef Emina Kovacic Planarkitekt Jens Löfqvist Kommundirektör Daniel Wäppling 204

205 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) kommun Dnr: 2018/105 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram 2019 Förslag till beslut att förlänga aktualitetsperioden för nuvarande bostadsförsörjningsprogram till och med att uppdra till kommundirektören att upprätta ett nytt bostadsförsörjningsprogram innehållande kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning för år 2019 och framåt. att kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för arbetet med det nya bostadsförsörjningsprogrammet. att stadsarkitekten är projektledare direkt under kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett bostadsförsörjningsprogram är ett politiskt styrt dokument där kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, LKB (2000:1383), ska redovisa; 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Enligt LKB (2000:1383) ska kommunfullmäktige aktualitetspröva riktlinjerna för bostadsförsörjningen varje mandatperiod. Nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs 2011 och redovisar kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen för perioden Riktlinjerna ligger till grund för kommunens strategiska planering, stadsbyggnadsavdelningens bedömning är att aktualitetsperioden för riktlinjerna kan förlängas till att gälla för år År 2012 genomfördes en översyn av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Översynen resulterade i en revidering som betonar behovet av ett regionalt perspektiv på boendefrågor och anknyter tydligare till plan- och bygglagen, där bostadsförsörjning numera är ett uttalat allmänintresse i 2 kap 3 5p. Eftersom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har reviderats efter att nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs samt att bostadsmarknaden genomgått förändringar som inte kunde förutspås i nuvarande bostadsförsörjningsprogram, gör Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltning Stadsbyggnadsavdelningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 205

206 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(3) Dnr: 2018/105 stadsbyggnadsavdelningen bedömningen att ett nytt bostadsförsörjningsprogram bör tas fram som redovisar kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning för perioden 2019 och framåt. B ostadsförsörjningsprogrammet är ett politiskt styrt dokument och därför bör KSAU vara styrgrupp för arbetet med att ta fram riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning. Stadsarkitekten föreslås bli projektledare för arbetet och svara direkt under kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Beslutet skickas till Stadsarkitekt/Stadsbyggnadschef Emina Kovacic Planarkitekt Jens Löfqvist Kommundirektör Daniel Wäppling Bakgrund och överväganden Attraktiva bostäder och bostadsmiljöer är en viktig faktor när det gäller att attrahera människor att bosätta sig i kommunen. Kommunen ska skapa förutsättningar för att alla invånare ska kunna leva i goda bostäder genom att förvalta sitt bostadsbestånd och arbeta för att uppnå statligt uppsatta mål. Bostadsförsörjningen är en viktig del i kommunens strategiska planering, att utveckla boendet bidrar till hela kommunens utveckling i stort. Väl förankrade riktlinjer för bostadsförsörjningen är av stor betydelse för att kommunen ska kunna fatta snabba beslut när det behövs. Riktlinjerna ökar kommunens handlingsberedskap när en aktör visar intresse för att bygga bostäder. Ett bostadsförsörjningsprogram är ett politiskt styrt dokument där kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, LKB (2000:1383), ska redovisa; 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Enligt LKB (2000:1383) ska kommunfullmäktige aktualitetspröva riktlinjerna för bostadsförsörjningen varje mandatperiod. Nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs 2011 och redovisar kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen för perioden Riktlinjerna ligger till grund för kommunens strategiska planering, stadsbyggnadsavdelningens bedömning är att aktualitetsperioden för riktlinjerna kan förlängas till att gälla för år År 2012 genomfördes en översyn av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Översynen resulterade i en revidering som betonar behovet av ett regionalt perspektiv på boendefrågor och anknyter tydligare till plan- och bygglagen, där bostadsförsörjning numera är ett uttalat allmänintresse i 2 kap 3 5p. Eftersom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har reviderats efter att nuvarande bostadsförsörjningsprogram antogs samt att bostadsmarknaden genomgått förändringar 206

207 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 3(3) Dnr: 2018/105 som inte kunde förutspås i nuvarande bostadsförsörjningsprogram, gör stadsbyggnadsavdelningen bedömningen att ett nytt bostadsförsörjningsprogram bör tas fram som redovisar kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning för perioden 2019 och framåt. Att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram kräver ett brett samarbete mellan förvaltningsgränserna och berör därför många expertisområden. Bostadsförsörjningsprogrammet är politiskt styrt dokument och därför bör KSAU vara styrgrupp för arbetet med att ta fram riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning. Stadsarkitekten föreslås bli projektledare för arbetet och svara direkt under kommunstyrelsen. Jens Löfqvist Planarkitekt 207

208 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2016/4005 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Slutrapport gällande pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande 2017 och feriearbeten 2018 Förslag till beslut att 36 platser avsätts till projektet Sommartoppen/entreprenöriellt lärande inför 2018 att konceptet permanentas att platser avsätts årligen för elever som vill utveckla och forma sitt eget feriearbete. Sammanfattning Vägga gymnasieskola (arton elever på estetiska programmet samt två på hotell- och turismprogrammet) har genomfört ett pilotprojekt under sommaren 2017 i syfte att utveckla ett entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. Entreprenöriellt lärande är en lärandeform där eleven i samspel mellan näringsliv och skola får arbeta med verklighetsförankrade uppgifter. För eleverna har det handlat om att utveckla självkännedom, handlingskraft, mod, se nya möjligheter, ta ansvar, initiativ, vara kreativa och mycket mera. Detta har de gjort genom att skapa sina egna sommarjobb med koppling till sin utbildning, inom ramen för kommunens ferietjänster. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2017 att allokera 23 tjänster till projektet, varav 20 utnyttjades. Av KS-protokoll daterat den 7 mars 2017, 47 framgår att kommunstyrelsen har för avsikt att följa upp beviljat pilotprojekt. Bifogad slutrapport avser att vara underlag för en sådan uppföljning. Tillsammans med Navigatorcentrum har Vägga gymnasieskola skapat ett projekt som gagnar elevernas lärande och stimulerar till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det goda resultatet av sommarens projekt gör att Vägga gymnasieskola önskar permanenta Sommartoppen. Beslutsunderlag Karlshamns kommun Barn, ungdom och skola Barn, ungdom och skola Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 208

209 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2016/ Slutrapport gällande pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande 2017 och feriearbeten Protokollsutdrag GN 92/2017 Slutrapport gällande pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande 2017 för information till GN Beslutet skickas till Gymnasienämnden Förvaltningschef Patrik Håkansson Ann-Marie Nilsson, rektor Vägga gymnasieskola Marie Hemming Utvecklingssamordnare 209

210 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(5) kommun Dnr: 2016/4005 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Bilaga Rapport från Sommartoppen Uppföljning av PILOTPROJEKT ES entreprenöriellt lärande Bakgrund KS beviljade i mars 2017 ett pilotprojekt för elever på Vägga gymnasieskola. Syftet med projektet var att eleverna skulle få möjlighet att se sammanhang mellan sin specifika utbildning och en framtida arbetsmarknad och samtidigt arbeta med skapande processer genom entreprenöriellt lärande. Elever erbjöds att skapa sina egna feriearbeten i nära samarbete med Karlshamns kommun och KS beslutade att 23 ferietjänster skulle vikas projektet. Av KS protokoll daterat den 7 mars 2017, 47 framgår att kommunstyrelsen har för avsikt att följa upp beviljat pilotprojekt. Utdrag ur protokoll: 47 Pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande /400 Kommunstyrelsens beslut att 23 av kommunens ordinarie ferieplatser (3 veckors) öronmärks till elever som "skapar sina egna sommarjobb" enligt PILOT ES projektet. att projektet i övrigt får hanteras inom ramen för gymnasienämndens budget och verksamhet. att projektet ska återrapporteras till kommunstyrelsen efter att det genomförts. Föreliggande rapport avser att beskriva projektresultatet och utgör därmed ett underlag för KS uppföljning av genomfört projekt Rapporten är också tänkt att fungera som ett underlag för konceptets utveckling och framtid. Karlshamns kommun Barn, ungdom och skola Barn, ungdom och skola Rådhuset Karlshamn Tel Fax Hemsida: 210

211 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(5) Dnr: 2016/4005 Projektgenomförande Samtliga förberedelser gjordes i skolan i kursen estetisk kommunikation under ledning av lärarna Ann-Marie Nilsson, förstalärare i entreprenöriellt lärande (numera rektor vid skolenhet 2) och Cecilia Widebrant förstalärare i estetiska lärprocesser. 20 av 23 ferieplatser användes, huvudsakligen av eleverna vid Estetiska programmet. En elev valde att hoppa av sent i processen och av de fyra platser som upplåtits till elever studerande på Hotelloch turismprogrammet, utnyttjades enbart två. En anledning till att HT-programmet inte utnyttjade sina tilldelade platser var att de fick möjligheten sent och att tidsschemat blev för snävt för att förbereda fler elever för eget feriearbete. Trots ett tidspressat schema att förbereda projektet, är uppfattningen att projektet blev mycket lyckat, såväl ur ett lärandeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. En förutsättning för att så många elever har kunnat feriearbeta med egna projekt har varit samarbetet med Navigatorcentrum som fungerat som handledare och stöd under sommaren. Innehåll i projekt/feriearbeten Projektet som helhet döpte eleverna till Sommartoppen The Creative Minds of Karlshamn. Samtliga arbeten utgick ifrån elevernas önskemål om veckor, aktivitet och kamrater. Utifrån önskemålen bildades fem grupper och dessa fick arbetsnamn, arbetsbeskrivning och en utsedd handledare. Nedan beskrivs samtliga feriearbeten (syfte och mål, gruppernas sammansättning och arbetets innehåll): Tjärögruppen: Deltagare: fyra flickor, stationerade på Tjärö Veckor: 24, 25, 26 och 27. De fyra elever arbetade tillsammans de första två veckorna och därefter arbetade de parvis en vecka vardera. Arbetsuppgifter: att genomföra aktiviteter på plats tillsammans med gäster och besökare (framförallt barn/barnfamiljer) att få några aktiviteter att kunna leva vidare även efter att eleverna lämnat, d.v.s. göra aktiviteterna tillgängliga och anpassade för att kunna genomföras utan personal att hitta smarta lösningar på hur man hittar till olika saker på ön att komma med idéer på hur ön kan förbättras och ge konkreta förslag, skisser, som i framtiden kan innebära att Tjärö arbetar vidare med dessa och verkställer framöver 211

212 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 3(5) Dnr: 2016/4005 Musikkillarna Deltagare: 8 pojkar Veckor: 25, 26 och 28 Plats och handledare: Navigatorcentrum som utgångspunkt och personal därifrån var handledare. Arbetsuppgifter: Följa uppgjort spelschema för den musikturné som killarna planerat och repeterat inför. Detta innebar spelningar på stadens torg samt i kommunen på förskolor, fridishem, utanför köpcentrum och gallerior. Dessutom medverkade gruppen som gästartister på Kul i juli i Mörrum. Skapande gänget Deltagare: två flickor Veckor: 24, 25 och 26 Plats och handledare: Navigatorcentrum som utgångspunkt och personal därifrån var handledare. Arbetsuppgifter: Följa uppgjort schema för olika målgrupper, vilka kom att erbjudas akvarellmålning, pappersvikning och pyssel. Dessutom verkade eleverna som konstnärer på stan, skapade egna målningar för utställning och tillverkade egna vykort. GPSEN Deltagare: tre pojkar, en flicka Veckor: 27, 28 samt 30, 31 (6 timmar/dag) Plats och handledare: Navigatorcentrum som utgångspunkt och personal därifrån var handledare. Arbetsuppgifter: Deltagarna ingick i GPSEN MEDIA CAMP. Detta är ett mediarelaterat projekt med fokus på passion, där likasinnade får möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och skapa tillsammans. Festivalgänget Bakgrund: Eftersom fyra av esteteleverna tackade nej, gick dessa platser till fyra elever på hotell och turismprogrammet. Dessa arbetade sedan på festivalen, med smakfesten i fokus. Veckor: 28, 29 och 30 Handledning: Smakfestarrangör och Turistbyrån. Arbetsuppgifter: I samband med Smakfesten förbereda med uppbyggnad och utsmyckning av området, fungera som värdar/värdinnor, bemanna kansliet samt se till att både besökare och utställare får ett varmt bemötande. Området skulle dessutom avvecklas under söndagen. Arbetsuppgift: I samarbete med turistbyrån utforma arbetsuppgifter med värdskapet i fokus. 212

213 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 4(5) Dnr: 2016/4005 Övriga aktiviteter Den 19 maj skrevs anställningsavtal och kommunen informerade om viktiga aspekter för anställning, såsom attityd och värderingar samt praktiska delar som löneutbetalningar och försäkringar. Den 23 maj informerade representant från Turistbyrån om värdskap och det uppdrag eleverna hade att representera Karlshamns kommun på olika sätt. Lärdomar/Reflektioner Utifrån lärarperspektivet kräver denna form av projektsatsning ett stort engagemang och eget driv. Ersättningen för detta merarbete är elevers motivation, engagemang och samarbetsvilja. Eleverna har fått en helt annan motivation inför detta projekt när de så tydligt sett sammanhang och kunnat förstå att det vi gör i skolan, i denna kurs, kommer vi att få nytta av i sommar det vill säga det blir meningsfullt. Att eleverna dessutom arbetat tillsammans i både större och mindre grupper har ställt höga krav på delaktighet, samarbetsförmåga och förståelse för varandra och sin egen del i ett större sammanhang. Lärarkollegiet är imponerade av elevernas insatser i sommar. Eleverna har uppvisat en stor förmåga att ta ansvar och vara handlingskraftiga trots sin ringa ålder och relativt korta förberedelsetid. Samtliga elever har nått kunskapskraven i kursen estetisk kommunikation. Kostnadsuppföljning Förutom lönekostnaderna för elevernas feriearbeten har några ytterligare kostnadsposter uppstått. Material har köpts in för ungefär kr. Det material som blev över används i ordinarie undervisning detta läsår. Projektet har fått låna en buss och släp, vilket underlättat såväl logistik som ekonomi. Estetiska programmet har stått för ett antal bussbiljetter då några elever var i behov av detta för att komma till sina arbetsplatser. 213

214 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 5(5) Dnr: 2016/4005 Sammanfattning och slutord Estetiska programmet önskar en fortsättning på detta framgångsrika koncept och med bättre framhållning inför sommaren 2018 hoppas programmet kunna involvera eleverna ännu mer i arbetet med kontakter utanför skolan samt samarbeta med fler av elevernas lärare i fler kurser. Engagemang för att driva konceptet vidare finns i organisationen. Estetiska programmet önskar 26 ferieplatser inför nästa sommar. Barn- och fritidsprogrammet har ca 10 elever och lärarna har visat stort intresse av att få samma möjlighet att jobba entreprenöriellt med sina elever. Man har redan spånat idéer som exempelvis skulle kunna vara att bemanna stadens lekplatser (Surbrunnen). Det finns pågående diskussioner inom andra program hur denna möjlighet skulle kunna breddas till fler elever/fler program. Alla inblandade på Vägga Gymnasieskola är oerhört tacksamma för det stöd som Navigatorcentrum har bidragit med, bland annat med handledare till eleverna under sommaren. Eftersom denna möjlighet till samarbete fanns så kunde eleverna genomföra sina idéer fullt ut. Önskemålet är att Navigatorcentrum även fortsättningsvis kan vara samarbetspartner när och om Vägga Gymnasieskola får möjlighet att permanenta detta projekt. Ett stort tack riktas även till Karlshamns musikskola. Patrik Håkansson Förvaltningschef Ann-Marie Nilsson Rektor, Vägga gymnasieskola, skolenhet 2 Marie Hemming Utvecklingssamordnare, Utbildningsförvaltningen 214

215 Karlshamns kommun PROTOKOLL Gymnasienämnden sid 1 av 4 Plats och tid Väggaskolan sal E 306, klockan 15: Beslutande: Paul Hedlund Cecilia Holmberg Johnny Persson Fredrik Nilsson Elin Petersson Mona Wettergren Artur Hulu Barbro Olsson Markus Lindberg Charlotte Lorentzen Ordförande Ledamot Vice Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot (L) (M) (S) (S) (M) (SD) (M) (S) (C) (MP) Tjänstgörande ersättare: Närvarande ersättare: Bengt-Olof Björck (S) Britt Jämstorp (M) Hillevi Karlsson (S) Ann-Christine Svensson (S) 89-98, Ulrika Berggren (SD), Xhani Bardi (S), ersätter Torgny Lindqvist (S) Elin Petersson (M) Artur Hulu (M) Övriga: Emma Håkansson, sekreterare Patrik Håkansson, förvaltningschef Nils Andersson, rektor Åsa Wyndhamn, rektor Ola Hallberg, enhetschef Elisabeth Håkansson, verksamhetssamordnare Matthias Holmesson, utvecklingssamordnare Jenny Blomqvist, ekonom Cecilia Haglund, Lärarförbundet Utses att justera: Barbro Olsson (S) Paragrafer: Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Justerande Emma Håkansson Paul Hedlund Barbro Olsson 215

216 Karlshamns kommun PROTOKOLL Gymnasienämnden sid 2 av 4 Anslag/Bevis Organ: Gymnasienämnden Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 216

217 Karlshamns kommun PROTOKOLL Gymnasienämnden sid 3 av 4 92 Slutrapport gällande pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande 2017 för information till GN 2016/4005 Gymnasienämndens beslut att gymnasienämnden föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt att-satserna i utvärderingen av entreprenöriellt lärande att i övrigt ta informationen till protokollet. Sammanfattning Slutrapport gällande pilotprojekt inom entreprenöriellt lärande 2017 kommer att redovisas för kommunstyrelsen Gymnasienämnden får ärendet för information vid sammanträdet Vägga gymnasieskola (arton elever på estetiska programmet samt två på hotell- och turismprogrammet) har genomfört ett pilotprojekt under sommaren 2017 i syfte att utveckla ett entreprenöriellt lärande och förhållningssätt. Entreprenöriellt lärande är en lärandeform där eleven i samspel mellan näringsliv och skola får arbeta med verklighetsförankrade uppgifter. För eleverna har det handlat om att utveckla självkännedom, handlingskraft, mod, se nya möjligheter, ta ansvar, initiativ, vara kreativa och mycket mera. Detta har de gjort genom att skapa sina egna sommarjobb med koppling till sin utbildning, inom ramen för kommunens ferietjänster. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2017 att allokera 23 tjänster till projektet, varav 20 utnyttjades. Av KS-protokoll daterat den 7 mars 2017, 47 framgår att kommunstyrelsen har för avsikt att följa upp beviljat pilotprojekt. Bifogad slutrapport avser att vara underlag för en sådan uppföljning. Tillsammans med Navigatorcentrum har Vägga gymnasieskola skapat ett projekt som gagnar elevernas lärande och stimulerar till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det goda resultatet av sommarens projekt gör att Vägga gymnasieskola önskar permanenta Sommartoppen. Kommunstyrelsen kommer därmed att föreslås besluta, att 36 platser avsätts till projektet Sommartoppen/entreprenöriellt lärande inför 2018 att konceptet permanentas och att platser avsätts årligen för elever som vill utveckla och forma sin egen ferietjänst. Beslutsunderlag Rapport från Sommartoppen 2017 Uppföljning av PILOTPROJEKT ES entreprenöriellt lärande 217

218 Karlshamns kommun PROTOKOLL Gymnasienämnden sid 4 av 4 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Patrik Håkansson, förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen Marie Hemming, utvecklingssamordnare Ann-Marie Nilsson, rektor, Vägga gymnasieskola 218

219 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att fastställa taxor för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för 2018 i enlighet med direktionen för Räddningstjänsten Västra Blekinges reviderade förslag av den 6 december 2017 att beslutet gäller från och med att det vunnit lagakraft Sammanfattning Räddningstjänsten Blekinge Väst har inkommit med skrivelse med begäran om revidering av taxor för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll eftersom ett fel upptäckts i de tidigare taxorna. Felet resulterade i att taxorna blev för höga. Kommunfullmäktige beslutade att anta taxorna en enlighet med direktionens förslag. Genom föreslagen revidering uppnås korrekta taxor för innevarande år. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Utdrag 801 Sotningstaxa Reviderat förslag - Sotningstaxa Reviderat förslag - Taxa för brandskyddskontroll 2018 Tidigare version - Taxa för rengöring (sotning) Tidigare version - Taxa för brandskyddskontroll Beslutet skickas till Författningssamlingen Räddningstjänsten Västra Blekinge Tekniska nämnden 219

220 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/2639 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Revidering av taxor för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 2018 Förslag till beslut att föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxor för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för 2018 i enlighet med direktionen för Räddningstjänsten Västra Blekinges reviderade förslag av den 6 december 2017 att beslutet gäller från och med att det vunnit lagakraft Sammanfattning Räddningstjänsten Blekinge Väst har inkommit med skrivelse med begäran om revidering av taxor för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll eftersom ett fel upptäckts i de tidigare taxorna. Felet resulterade i att taxorna blev för höga. Kommunfullmäktige beslutade att anta taxorna en enlighet med direktionens förslag. Genom föreslagen revidering uppnås korrekta taxor för innevarande år. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Utdrag 801 Sotningstaxa Reviderat förslag - Sotningstaxa Reviderat förslag - Taxa för brandskyddskontroll 2018 Tidigare version - Taxa för rengöring (sotning) Tidigare version - Taxa för brandskyddskontroll Beslutet skickas till Författningssamlingen Räddningstjänsten Västra Blekinge Tekniska nämnden K Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 220

221 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/2639 ommunstyrelsen föreslås besluta Erik Bergman Nämndsekreterare 221

222 222

223 223

224 TAXA FÖR RENGÖRING (SOTNING) Taxan gäller tills vidare För utförande av rengöring (sotning) enligt 3 kap 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt 3 kap 6 samma lag med tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Taxan baseras på en timkostnad som indexregleras årligen enligt sotningsindex. Timkostnad Minutkostnad Olofströms och Sölvesborgs kommuner 604,54 kr 10,08 kr inklusive moms Karlshamns kommun 592,92 kr 9,88 kr inklusive moms 1. Objekt i småhus 1.1 Grundavgift Inställelseavgift för utförande av rengöring (sotning) Helårsbebott hus Minuter Kr Karlshamn 15,00 148,20 kr Olofström 21,07 212,39 kr Sölvesborg 10,17 102,51 kr Fritidshus Karlshamn Olofström Sölvesborg 24,00 237,12 kr 30,07 303,11 kr 19,22 193,74 kr Sölvesborg 1.2 Objektsavgift Minuter Karlshamn Olofström Värmepanna olja 25,32 250,16 kr 255,23 kr Värmepanna olja miljögodkänd 30,32 299,56 kr 305,63 kr Värmepanna fast bränsle 30,32 299,56 kr 305,63 kr Värmepanna fast bränsle miljögodkänd 32,50 321,10 kr 327,60 kr Braskamin 22,50 222,30 kr 226,80 kr Lokaleldstad 20,00 197,60 kr 201,60 kr 1.3 Tilläggsavgifter Förbindelsekanal 1,0 2,5 m Förbindelsekanal 2,6 5,0 m Avstötning Stoftsugning 3,84 37,94 kr 38,71 kr 9,48 93,66 kr 95,56 kr 2,89 28,55 kr 29,13 kr 3,75 37,05 kr 37,80 kr 224

225 TAXA FÖR RENGÖRING (SOTNING) Taxan gäller tills vidare 2. Övriga objekt Sölvesborg 2.1 Objektsavgift Minuter Karlshamn Olofström Värmepanna - 50 Mcal/h Se småhus Se småhus ,94 463,77 kr 473,16 kr ,43 537,77 kr 548,65 kr ,49 617,40 kr 629,90 kr ,65 648,62 kr 661,75 kr ,36 695,16 kr 709,23 kr Sidopanna ,18 159,86 kr 163,09 kr ,47 291,16 kr 297,06 kr ,96 365,16 kr 372,56 kr ,02 444,80 kr 453,80 kr ,18 476,02 kr 485,65 kr ,89 522,55 kr 533,13 kr Separat rökkanal Hämtning av stege Administrationsavgift 4,00 39,52 kr 40,32 kr 6,00 59,28 kr 60,48 kr 9,00 88,92 kr 90,72 kr 225

226 TAXA FÖR BRANDSKYDDSKONTROLL Taxan gäller tills vidare För utförande av brandskyddskontroll enligt 3 kap 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt 3 kap 6 samma lag med tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Taxan indexregleras årligen enligt sotningsindex. Angivna avgifter anges inklusive moms. I Karlshamns kommun utgår ej moms. 1. Objekt i småhus 1.1 Grundavgift Inställelseavgift för utförande av brandskyddskontroll Helårsbebott hus Karlshamn Olofström Sölvesborg 211,59 kr 279,02 kr 197,64 kr Fritidshus Karlshamn Olofström Sölvesborg 315,06 kr 409,80 kr 331,33 kr 1.2 Kontrollavgift Kontrollavgift utgår med timersättning per man med 879,21 kr/timme i Olofströms och Sölvesborgs kommuner och med 689,41 kr/timme i Karlshamns kommun. I kontrollavgiften ingår kostnad för teknisk utrustning, förbrukningsmateriel och protokollering av kontrollen. Se även särskilda bestämmelser. 2. Övriga objekt 2.1 Kontrollavgift Kontrollavgift utgår med timersättning per man med 879,21 kr/timme i Olofströms och Sölvesborgs kommun och med 689,41 kr/timme i Karlshamns kommun. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. I kontrollavgiften ingår kostnad för teknisk utrustning, förbrukningsmateriel och protokollering av kontrollen. Se även särskilda bestämmelser. 3. Efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår timersättning per man enligt 1.2 eller 2.1 samt transportersättning. 226

227 TAXA FÖR BRANDSKYDDSKONTROLL Taxan gäller tills vidare 4. Särskilda bestämmelser 4.1 Extra inställelse För extra inställse, då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för återbesök med timersättning per man enligt 1.2 eller 2.1 samt transportersättning. Härjämte utgår ersättning för den ordinarie inställelsen enligt 1.1 eller 2.1 samt en administrativ avgift om 155,49 kr i Olofströms och Sölvesborgs kommuner och med 119,86 kr i Karlshamns kommun. 4.2 Transportersättning Transportersättning för bil beräknas som kilometerersättning per påbörjad km av avståndet fram och åter till förättningsplatsen. Avgift för förflyttningstiden tillkommer. Vid beräkning av kilometerersättningen tillämpas räddningstjänstens taxa. 4.3 Kontroll utom ordinarie arbetstid För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte varit tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår timersättning per man enligt 1.2 eller 2.1 samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranlett. 4.4 Beräkning av timersättning För kontroll utförd under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme och med den tid som är nedlagd i objektet. För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme och med den tid som är nedlagd i objektet. 227

228 228

229 229

230 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr o m: Lagakraftvunnit beslut KF 133, FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för rengöring (sotning) Räddningstjänsten Västra Blekinge Taxa för rengöring (sotning) Karlshamn, Olofström och Sölvesborg För utförande av rengöring (sotning) enligt 3 kap 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt 3 kap 6 samma lag med tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Taxan baseras på en timkostnad som indexregleras årligen enligt sotningsindex. Timkostnad Minutkostnad Olofströms och Sölvesborgs kommuner 560,07 kr 9,33 kr inklusive moms Karlshamns kommun 549,31 kr 9,16 kr inklusive moms 1. Objekt i småhus 1.1 Grundavgift Inställelseavgift för utförande av rengöring (sotning) Helårsbebott hus Minuter Kr Karlshamn 15,00 137,40 kr Olofström 21,07 196,58 kr Sölvesborg 10,17 94,89 kr Fritidshus Karlshamn 24,00 219,84 kr Olofström 30,07 280,55 kr 230

231 Karlshamns kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för myndighetsutövning Räddningstjänsten Västra Blekinge Sölvesborg 19,22 179,32 kr Sölvesborg 1.2 Objektsavgift Minuter Karlshamn Olofström Värmepanna olja 25,32 231,93 kr 236,24 kr Värmepanna olja miljögodkänd 30,32 277,73 kr 282,89 kr Värmepanna fast bränsle 30,32 277,73 kr 282,89 kr Värmepanna fast bränsle miljögodkänd 32,50 297,70 kr 303,23 kr Braskamin 22,50 206,10 kr 209,93 kr Lokaleldstad 20,00 183,20 kr 186,60 kr 1.3 Tilläggsavgifter Förbindelsekanal 1,0 2,5 m 3,84 35,17 kr 35,83 kr Förbindelsekanal 2,6 5,0 m 9,48 86,84 kr 88,45 kr Avstötning 2,89 26,47 kr 26,96 kr Stoftsugning 3,75 34,35 kr 34,99 kr 2. Övriga objekt Sölvesborg 2.1 Objektsavgift Minuter Karlshamn Olofström Värmepanna - 50 Mcal/h Se småhus Se småhus ,94 429,97 kr 437,95 kr ,43 498,58 kr 507,83 kr ,49 572,41 kr 583,03 kr 2 231

232 Karlshamns kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för myndighetsutövning Räddningstjänsten Västra Blekinge ,65 601,35 kr 612,51 kr ,36 644,50 kr 656,46 kr Sidopanna ,18 148,21 kr 150,96 kr ,47 269,95 kr 274,96 kr ,96 338,55 kr 344,84 kr ,02 412,38 kr 420,04 kr ,18 441,33 kr 449,52 kr ,89 484,47 kr 493,46 kr Separat rökkanal 4,00 36,64 kr 37,32 kr Hämtning av stege 6,00 54,96 kr 55,98 kr Administrationsavgift 9,00 82,44 kr 83,97 kr 3 232

233 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr o m: Lagakraftvunnit beslut KF 133, FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för brandskyddskontroll Räddningstjänsten Västra Blekinge Taxa för brandskyddskontroll Karlshamn, Olofström och Sölvesborg För utförande av brandskyddskontroll enligt 3 kap 4 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt 3 kap 6 samma lag med tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Taxan indexregleras årligen den 1 april enligt sotningsindex. Angivna avgifter anges inklusive moms. I Karlshamns kommun utgår ej moms. 1. Objekt i småhus 1.1 Grundavgift Inställelseavgift för utförande av brandskyddskontroll Helårsbebott hus Karlshamn Olofström Sölvesborg 196,03 kr 258,50 kr 183,10 kr Fritidshus Karlshamn Olofström Sölvesborg 291,89 kr 379,66 kr 306,96 kr 233

234 Karlshamns kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för brandskyddskontroll Räddningstjänsten Västra Blekinge 1.2 Kontrollavgift Kontrollavgift utgår med timersättning per man med 814,54 kr/timme i Olofströms och Sölvesborgs kommuner och med 638,7 kr/timme i Karlshamns kommun. I kontrollavgiften ingår kostnad för teknisk utrustning, förbrukningsmateriel och protokollering av kontrollen. Se även särskilda bestämmelser. 2. Övriga objekt 2.1 Kontrollavgift Kontrollavgift utgår med timersättning per man med 814,54 kr/timme i Olofströms och Sölvesborgs kommun och med 638,7 kr/timme i Karlshamns kommun. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. I kontrollavgiften ingår kostnad för teknisk utrustning, förbrukningsmateriel och protokollering av kontrollen. Se även särskilda bestämmelser. 3. Efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår timersättning per man enligt 1.2 eller 2.1 samt transportersättning. 4. Särskilda bestämmelser 4.1 Extra inställelse För extra inställelse, då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för återbesök med timersättning per man enligt 1.2 eller 2.1 samt transportersättning. Härjämte utgår ersättning för den ordinarie inställelsen enligt 1.1 eller 2.1 samt en administrativ avgift om 144,05 kr i Olofströms och Sölvesborgs kommuner och med 111,04 kr i Karlshamns kommun. 4.2 Transportersättning Transportersättning för bil beräknas som kilometerersättning per påbörjad km av avståndet fram och åter till förättningsplatsen. Avgift för förflyttningstiden tillkommer. Vid beräkning av kilometerersättningen tillämpas räddningstjänstens taxa

235 Karlshamns kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Taxa för brandskyddskontroll Räddningstjänsten Västra Blekinge 4.3 Kontroll utom ordinarie arbetstid För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte varit tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår timersättning per man enligt 1.2 eller 2.1 samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranlett. 4.4 Beräkning av timersättning För kontroll utförd under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme och med den tid som är nedlagd i objektet. För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme och med den tid som är nedlagd i objektet

236 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen Sammanfattning Tommy Strannemalm (SD) och Gudrun Johansson (SD) har lämnat in en motion om att införa närvaro- och yttranderätt för motionärer vid beredning. I motionen anför de att det inte alltid är självklart att motionärerna får redogöra för sin motion eller ha någon som kan tala för motionen. Vidare framför de att det är av vikt att motionsförfattarens åsikter får komma fram under beredningen ur demokratisk aspekt. Tommy Strannemalm och Gudrun Johansson föreslår att närvaro- och yttranderätt ska garanteras vid beredning av en motion i ett utskott eller en nämnd. Initiativrätt 4 kap kommunallagen reglerar de förtroendevaldas initiativrätt. I 4 kap. 16 KL anges att ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som ledamöterna, (4 kap. 18 KL). Enskilda kommunmedborgares rätt att väcka motioner, s.k. medborgarförslag, behandlas i 5 kap. 23 KL. Närvaro- och yttranderätt Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har rätt att yttra sig i alla ärenden. När frågan behandlas i nämnden finns sannolikt ett förslag till svar. När förslaget antagits skickas det vidare för beslut i fullmäktige. Där ska diskussionen ske och där kan motionären argumentera för sin motion. Motionen i sig bör vara klart och tydligt formulerad, så att den utan problem kan förstås av den som handlägger ärendet. Om oklarheter ändå föreligger kan den som bereder frågan kontakta motionären för att få klarhet i eventuella frågeställningar. Utöver motionsrätten finns två frågeinstitut: interpellation och enkel fråga. Dessa institut nyttjas om någon ledamot vill få en förklaring eller redovisning i övrigt om en viss sak eller visst förhållande inom någon nämnd. Två gånger om året redovisas icke besvarade motioner till fullmäktige. Även då finns möjlighet att fråga om beredningen av aktuell motion. Tjänsteskrivelsen överlämnas härmed för politiskt ställningstagande. Beslutsunderlag Motion Yttranderätt motionär Yrkanden Ordförande Per-Ola Mattsson (S) yrkar att motionen ska avslås. 236

237 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Tommy Strannemalm (SD) yrkar att motionen ska bifallas. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på sitt eget yrkande mot Tommy Strannemalms yrkande och finner arbetsutskottet besluta enligt ordförandes förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 237

238 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/2327 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Motion om att införa närvaro- och yttranderätt för motionärer vid beredning Förslag till beslut Sammanfattning Tommy Strannemalm (SD) och Gudrun Johansson (SD) har lämnat in en motion om att införa närvaro- och yttranderätt för motionärer vid beredning. I motionen anför de att det inte alltid är självklart att motionärerna får redogöra för sin motion eller ha någon som kan tala för motionen. Vidare framför de att det är av vikt att motionsförfattarens åsikter får komma fram under beredningen ur demokratisk aspekt. Tommy Strannemalm och Gudrun Johansson föreslår att närvaro- och yttranderätt ska garanteras vid beredning av en motion i ett utskott eller en nämnd. Initiativrätt 4 kap kommunallagen reglerar de förtroendevaldas initiativrätt. I 4 kap. 16 KL anges att ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner. När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter som ledamöterna, (4 kap. 18 KL). Enskilda kommunmedborgares rätt att väcka motioner, s.k. medborgarförslag, behandlas i 5 kap. 23 KL. Närvaro- och yttranderätt Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har rätt att yttra sig i alla ärenden. När frågan behandlas i nämnden finns sannolikt ett förslag till svar. När förslaget antagits skickas det vidare för beslut i fullmäktige. Där ska diskussionen ske och där kan motionären argumentera för sin motion. Motionen i sig bör vara klart och tydligt formulerad, så att den utan problem kan förstås av den som handlägger ärendet. Om oklarheter ändå föreligger kan den som bereder frågan kontakta motionären för att få klarhet i eventuella frågeställningar. Utöver motionsrätten finns två frågeinstitut: interpellation och enkel fråga. Dessa institut nyttjas om någon ledamot vill få en förklaring eller redovisning i övrigt om en viss sak eller visst förhållande inom någon nämnd. Två gånger om året redovisas icke besvarade motioner till fullmäktige. Även då finns möjlighet att fråga om beredningen av aktuell motion. Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltning Rådhuset Karlshamn Tel Fax Hemsida: 238

239 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/2327 Tjänsteskrivelsen överlämnas härmed för politiskt ställningstagande. Beslutsunderlag 1 Motion Yttranderätt motionär Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Annette Sandberg T.f. administrativ chef Annabel Cifuentes Kommunjurist 239

240 Inför närvaro- och yttranderätt för motionärer vid beredning. När en motion skall beredas i kommunens utskott och nämnder är det inte alltid självklart att motionären får redogöra för sin motion eller ha någon som kan tala för motionen. Motionären får idag hoppas på att ledamöterna i berörd samling har full förståelse för vad som föreslås. Motionärens synsätt borde vara en viktig del av processen i framställningen av motionen. Rent demokratiskt är det också viktigt att motionsförfattarens åsikter får komma fram under beredningen. Vissa motionärer kan idag endast ta del av protokoll efter möten, men tyvärr inte de argument som lyfts fram under beredningen. Dagens system innebär ofta att ledamöter som inte har någon bakgrundsbild till motionen får en ofullständig bild av de motioner som tas upp. Om motionären får närvaro- och yttranderätt vid det aktuella sammanträdet skulle det vara ett stort lyft för Karlshamns kommunala demokrati. Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: Att närvaro- och yttranderätt skall garanteras aktuell motionär vid beredning av motion i aktuellt utskott och nämnd. Tommy Strannemalm Gudrun Johansson 240

241 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att anta oljeskyddsplan för Blekinge att beslutet inte gäller bilagorna till oljeskyddsplanen att beslutet gäller under förutsättning att likalydande beslut fattas i Karlskrona, Ronneby, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Sammanfattning Den regionala oljeskyddsplanen, som antogs 2011, har varit föremål för översyn. Planen är regionalt anpassad och samordnad mellan kommunerna för att insatser och åtgärder ska kunna samordnas. Deltagande i arbetet med översyn har varit Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun, Sölvesborgs kommun, Räddningstjänstförbundet Östra Blekinge, Räddningstjänstförbundet Västra Blekinge och Miljöförbundet Blekinge Väst. Samordning har även skett med Länsstyrelsen i Blekinge län och Kustbevakningen. Länsstyrelsen i Skåne län har deltagit rörande diskussioner över länsgränser. Försvarsmakten Region Syd har lämnat information rörande sina möjligheter att stötta vid en insats. Beslutsunderlag Reviderad oljeskyddsplan Blekinge län 2017 Beslutet skickas till Kris- och säkerhetssamordnare Kommundirektör 241

242 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/4090 Reviderad oljeskyddsplan för Blekinge län Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta oljeskyddsplan för Blekinge att beslutet inte gäller bilagorna till oljeskyddsplanen att beslutet gäller under förutsättning att likalydande beslut fattas i Karlskrona, Ronneby, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Sammanfattning Den regionala oljeskyddsplanen, som antogs 2011, har varit föremål för översyn. Planen är regionalt anpassad och samordnad mellan kommunerna för att insatser och åtgärder ska kunna samordnas. Deltagande i arbetet med översyn har varit Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun, Sölvesborgs kommun, Räddningstjänstförbundet Östra Blekinge, Räddningstjänstförbundet Västra Blekinge och Miljöförbundet Blekinge Väst. Samordning har även skett med Länsstyrelsen i Blekinge län och Kustbevakningen. Länsstyrelsen i Skåne län har deltagit rörande diskussioner över länsgränser. Försvarsmakten Region Syd har lämnat information rörande sina möjligheter att stötta vid en insats. Beslutsunderlag 1 Reviderad oljeskyddsplan Blekinge län 2017 Beslutet skickas till Kris- och säkerhetssamordnare Kommundirektör Karlshamns kommun Avdelningen för tillväxt och utveckling Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 242

243 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/4090 Bakgrund och överväganden Oljeskyddsplanen behöver vara likalydande mellan länets samtliga kommuner då det är osannolikt att en oljeskada till havs endast drabbar en kommun. Resurshantering, såväl egen som tillkommande resurser, behöver samordnas för att hantering av händelsen ska kunna ske på bästa sätt. Miljöräddningstjänst till havs är Kustbevakningens ansvarsområde, när oljan når land är det kommunal räddningstjänst och kommunen har sedan ansvar för saneringsfasen. Samordning mellan de olika faserna är nödvändig för att insatser ska kunna få godtagbar effekt. Samordningen sker genom Krissamverkan i Blekinge där Länsstyrelsen är sammankallande. Översynen av planen har lett till uppdateringar och anpassningar av verksamheten så att den är aktuell. Vidare har de olika samordningsansvar som krävs för att effektiviteten ska öka specificerats. Uppdatering med nulägesbeskrivningar och nationellt tillkommande materiel har gjorts samtidigt som de administrativa delarna förenklats så långt möjligt. Oljeskyddsplanen innehåller bilagor som kan förändras beroende av utveckling inom de olika kommunerna och dessutom ett antal checklistor som till sin karaktär kan förändras löpande efter nya erfarenheter. Därför bör bilagorna inte omfattas av kommunens beslut utan tillåtas vara fria att förändra genom beslut av kommundirektören. Jenny Andersson Folkhälsostrateg Krissamordnare 243

244 OLJESKYDDSPLAN Blekinge län 244

245 Inledning Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och prognoserna för oljehamnarna runt Östersjön pekar på en ytterligare ökning av hanterade oljevolymer. Blekinges långa kuststräcka är till stora delar utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter. Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havs är många; naturmiljön med sitt växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbottnar förstörs. Oljeutsläppen får också socioekonomiska konsekvenser med effekter på flera samhällsfunktioner. Med anledning av detta har en beredskapsplan för en eventuell oljeolycka till havs tagits fram. Syftet med att upprätta en oljeskyddsplan är att stärka beredskapen inför och vid en oljeolycka till havs. Målsättningen med oljeskadeskyddsarbete är att ha förmåga att bekämpa den olja som kommer i land från ett utsläpp till havs. Framtagandet av oljeskyddsplanen har skett i samarbete mellan Blekinges kustkommuner och Räddningstjänster. I arbetet har även deltagit representanter för Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Skåne. Kontakter har även förevarit med Katastrofhjälp för Fåglar och Vilts riksförbund (KFV). Med en stor oljeolycka avses ett oljepåslag på kusten om ton olja. Räddningstjänstskedet kan pågå i ett par månader och saneringen ta minst ett år att slutföra. Oljan kan beröra mil kust beroende på väderlekssituationen och omfatta flera kommuner och län. En händelse som drabbar Blekingekusten kommer med all sannolikhet att drabba mer än en kommun. Det är därför viktigt att samordning av insatser sker mellan kommunerna och övriga parter så att bästa möjliga resultat uppstår. Koppling till andra dokument Denna plan innehåller riktlinjer för hantering av en oljeskada till sjöss med efterföljande påslag på land och utgör ett komplement till dels Ledningsplanen för extraordinära händelser och andra svåra påfrestningar och dels handlingsprogrammen enligt respektive Lagen (2003:78) om skydd mot olyckor och Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap. Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) oljeskyddspärm, Kommunens oljeskydd, utgör ett stöd i arbetet för att hantera en oljeolycka och ska fungera som ett komplement till oljeskyddsplanen. Till flertalet kapitel i denna plan finns kommunspecifika avsnitt vilka tar upp mer detaljerad fakta för respektive kommun. De kommunspecifika avsnitten finns samlade som bilagor. Dessa avsnitt hanteras av respektive kommun Revidering För att säkerställa oljeskyddsplanens aktualitet ska denna revideras vart fjärde år. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 2 ~ 245

246 Kapitelindelning Kapitel nr Rubrik Sidan 1 Inledande åtgärder 4 2 Ansvarsfördelning 5 3 Aktörer 8 4 Resurser 10 5 Arbetsmiljö 14 6 Logistik 15 7 Miljö 16 8 Fågel och vilt 18 9 Avfallshantering Kommunikation Dokumentation Ekonomi Avveckling Utbildning och övning Bilagor 27 Oljeskyddsplan Blekinge ~ 3 ~ 246

247 1. Inledande åtgärder När en oljeolycka inträffar till havs är det Kustbevakningen (KBV) som har ansvaret till dess att oljan når land. Kommunerna är inte operativt involverade, men en nära samverkan med Kustbevakningen och andra inblandade aktörer är viktig för att förbereda arbetet som vidtar när oljan når land samt för att förmedla kunskap om exempelvis vilka skyddsvärda kuststräckor som finns. Det kan förekomma att ett oljeutsläpp sker inom kommunalt vatten och då är det räddningstjänstförbunden som har första insatsansvar. Den beskrivning som ges rörande ansvar och insatser i stort kan tillämpas med start i Fas 2, Det är osannolikt att en oljeolycka utanför Blekinge bara drabbar en enskild kommun. Krissamverkan Blekinge behöver därför aktiveras så fort som möjligt. De som först agerar i händelsen är Kustbevakningen som kommer att larma Räddningschef i beredskap (RCB). I samband med mottagande av larm anmäler RCB behov av samverkan till Tjänsteperson i Beredskap (TiB) på länsstyrelsen. Sedvanlig utlarmning sker därefter. Oljans rörelse till havs och förväntad utveckling följs av KBV som överlämnar bilden till Krissamverkan Blekinge. Vid en oljeolycka skall kommunerna säkerställa att utsedda saneringsledare ingår i den samverkan som sker. Den tid det tar för oljan att nå land är ovärderlig ur flera aspekter: Miljökonsekvenserna blir mindre om oljan kan tas upp till havs. Den kommunala räddningstjänsten får tid att begära fram material ur de statliga oljeskyddsförråden samt tid för att planera och organisera arbetet i övrigt. Samverkan mellan räddningstjänster och kommuner kan etableras innan oljan når land. En prioritering av skyddsvärda områden kan göras. Kommunerna kan förbereda saneringsfasen. För ytterligare information finns även MSBs Oljeskyddspärm. Här finns en utförlig 2. checklista Ansvarsfördelning för inledande åtgärder. En oljeolycka delas in i olika faser där olika aktörer är huvudansvariga för insatsledning. Oljeskyddspärmen finns tillgänglig på nätet på adressen: Oljeutsläpp till havs inom Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon är enligt Lagen om mot Olyckor (LSO) statlig miljöräddningstjänst och utövas av Skydd Kustbevakningen. När oljan når strandlinjen eller hamnar övergår ansvaret enligt LSO till den kommunala I oljeskyddspärmen finns även Saneringsmanual för olja på svenska stränder. räddningstjänsten. När ingen ny olja når stränderna upphör räddningstjänstfaserna och saneringsfasen inleds under kommunalt ansvar. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 4 ~ 247

248 2. Ansvarsfördelning En oljeolycka delas in i olika faser där olika aktörer är huvudansvariga för insatsledning. Oljeutsläpp till havs inom Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon är enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) statlig miljöräddningstjänst och utövas av Kustbevakningen. När oljan når strandlinjen eller hamnar övergår ansvaret enligt LSO till den kommunala räddningstjänsten. När ingen ny olja når stränderna upphör räddningstjänstfaserna och saneringsfasen inleds under kommunalt ansvar. Förberedelser Fas 0 Utsläpp till havs Fas 1 Oljepåslag kust Fas 2 Sanering stränder Fas 3 Alla aktörer Kustbevakningen Kommunal Räddningstjänst Kommunen Planer Miljöatlas Övning/utbildning Miljöräddning till sjöss Driftsprognoser Larmning RCB Räddningstjänst LSO Regionförråd Sanering Sanering av stränder och hamnar Det finns två stora skiften i ansvarsförhållanden under en oljeolycka. När Kustbevakningen lämnar över till den kommunala räddningstjänsten samt när räddningstjänsten lämnar ansvaret för sanering till kommunen. 2.1 FAS 0 Förberedelser En del i förberedelserna är upprättandet av Oljeskyddsplanen och andra planer för räddningstjänst och kommunal krisledning samt utbildning och övning. Materiella resurser och beredskap finns hos räddningstjänsterna dels för mindre utsläpp men även för större händelser via MSB:s regionala oljeskyddsförråd, varav det närmaste är placerat i Oskarshamn. Kustbevakningen är den myndighet som har den högsta beredskapen att hantera ett större utsläpp. 2.2 FAS 1 Utsläpp till havs Oljeutsläpp till havs inom Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon är enligt 4 kap 5 i Lag om Skydd mot Olyckor (LSO) statlig miljöräddningstjänst. Den ska enligt 4 kap 14 LSO utövas av Kustbevakningen. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 5 ~ 248

249 De första timmarna efter en oljeolycka till havs är avgörande för att begränsa skadorna på kusten. Ju mer olja som kan tas upp ute till havs desto mindre blir konsekvenserna av olyckan. Om ett fartyg lastat med olja havererar eller hotar att haverera utanför kusten kan ett första alternativ att förhindra eller begränsa ett oljeutsläpp vara att läktra över olja till ett annat fartyg redan vid haveriplatsen. Om detta inte är möjligt kan Kustbevakningen välja att beordra in det skadade fartyget till den hamn man anser lämplig. När ett oljeutsläpp har skett försöker Kustbevakningen att begränsa utsläppets spridning och plocka upp så mycket olja som möjligt till havs. De kan också i viss mån styra mindre oljebälten närmare land och på så vis undvika att exempelvis öar eller särskilt känsliga strandpartier förorenas. Med hjälp av väderprognoser och kunskap om aktuella vatten- och strömförhållanden görs prognoser för hur oljan rör sig. På så sätt går det att förutse vilka kustområden som hotas. Prognoserna är viktiga för de förberedelser som den kommunala räddningstjänsten gör. Juridiskt sett går gränsen mellan Kustbevakningens ansvarsområde och kommunens vid strandlinjen, men i praktiken är gränsen flexibel och hänsyn tas till vilka praktiska förutsättningar respektive part har. Figuren visar en schematisk bild av ansvarsfördelningen. Olja till havs är statens ansvar. Olja i strandlinje samt i hamnar och dess vattenområden är kommunalt ansvar. Bild från MSB publikation Oljan är lös 2.3 FAS 2 Oljepåslag kust Olja som når strandlinje eller hamnar är enligt 3 kap 7 LSO kommunal räddningstjänst. Räddningstjänstens uppgift är att förhindra och/eller begränsa skador på egendom och miljö. Detta görs genom att stänga av hamnar med länsor, skydda svårsanerade och känsliga strandområden med strandskyddsduk och om möjligt att försöka styra oljan mot mer lättsanerade strandområden med hjälp av länsor. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 6 ~ 249

250 2.4 FAS 3 Sanering av stränder När oljan väl hamnat på stranden och läget inte nämnvärt kan förvärras avslutas den kommunala räddningstjänsten. Räddningsledaren avslutar räddningstjänst enlig LSO och lämnar över ansvaret till en av kommunen utsedd saneringsledare. Detta betyder att det juridiska regelverket blir ett annat och bör vara väl förberett så att övergången till saneringsfasen kan ske smidigt. Ledningsansvaret för de delar av oljeskyddsinsatsen som inte är räddningstjänst är inte detaljreglerat i lagar och förordningar. Beslut om vem som ska utses till saneringsledare och leda saneringsarbetet ska tas av kommunen. Kommunen kan välja att antingen låta den för räddningstjänst redan mobiliserade organisationen fortsätta alternativt låta person inom den egna organisationen eller annan aktör utses till saneringsledare. Det övergripande ansvaret för saneringen ska dock alltid tilldelas en kommunal befattningshavare. Saneringsmanual för svenska stränder finns digitalt på Oljeskyddsplan Blekinge ~ 7 ~ 250

251 3. Aktörer Arbetet vid en oljeolycka fördelas mellan flera olika myndigheter och organisationer på lokal, regional och central nivå. 3.1 Ansvariga aktörer Nedan följer en presentation av de aktörer som har ett uttalat ansvar för hantering av oljeutsläppet Kustbevakningen Kustbevakningens Centrala Ledning (KCL) ansvarar för Kustbevakningens räddningstjänst. Den direkta operativa ledningen är dock normalt delegerad till respektive regionchef. KCL kan vid större insatser besluta att överta den operativa ledningen. På haveriplats/skadeplats fungerar Kustbevakningens On-Scene Coordinator (OSC) som räddningsledarens förlängda arm. Samverkan sker dock främst genom räddningsledaren som finns på någon av ledningscentralerna Stockholm eller Göteborg Räddningstjänsten Inom kommunal räddningstjänst är det enligt 3 kap 16 i Lag om skydd mot olyckor räddningschefen som är räddningsledare. Denne får dock utse någon annan med erforderlig kompetens. Inom kommunal räddningstjänst övertas rollen som räddningsledare av högre befäl, allteftersom insatsens komplexitet ökar. Vanligtvis inleder första befäl på plats som räddningsledare och avlöses sedan när behovet av ytterligare ledningsnivåer ökar. Vid ett omfattande oljepåslag kommer räddningstjänstens högste operativa befäl Räddningschef i Beredskap (RCB) att tidigt ta över som räddningsledare. Samverkan sker främst genom räddningsledaren eller annan av denne utsedd person. Under räddningstjänstskedet är det räddningsledaren som fattar beslut om insatsens inriktning, resursanvändningen och den operativa organisationen. I samverkan med kommunen inleds förberedelser inför ett omfattande saneringsarbete. Detta gäller bl.a. personella resurser, anskaffning av materiel, transporter och mellanlagring av kontaminerade massor. Räddningsledaren för befäl enbart över räddningstjänstens personal men har befogenheter att begära statlig resurshjälp, besluta om ingrepp i annans rätt och beordra tjänsteplikt. Om räddningsinsatsen berör mer än en kommuns område kan räddningsledarna från de berörda kommunerna själva besluta om vem de utser till räddningsledare för insatsen. Om de av någon anledning inte kan fatta detta beslut, ska länsstyrelsen eller länsstyrelserna, enligt 3 kap 16 i Lag om Skydd mot Olyckor, bestämma vem som ska leda insatsen. Vid ett så omfattande oljepåslag att flera räddningstjänster berörs är det lämpligt att överväga en gemensam bakre ledning (räddningsledare och stab) med representanter från samtliga inblandade räddningstjänster. Detta för att på effektivast möjliga sätt kunna samordna alla tillgängliga resurser och undvika en dragkamp om dessa. Det skulle också stärka den bakre ledningens uthållighet med hög kompetens under lång tid. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 8 ~ 251

252 3.1.3 Kommunen En oljeolycka kan vara en extraordinär händelse enligt Lagen (2006:544)om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som då träder i kraft. Kommunernas ledningsgrupper sätts samman av nyckelpersoner enligt krisledningsplaner. För mer information om kommunens organisation, Se respektive kommuns krisledningsplan Länsstyrelsen Vid omfattande räddningsinsatser får regeringen, enligt 4 kap 10 i Lag om Skydd mot Olyckor, föreskriva eller i särskilt fall besluta att en länsstyrelse eller annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Detta innebär att den utsedda myndigheten kan välja att leda räddningstjänsten eller i sin tur utse räddningsledare. Länsstyrelsen ska också, om en eller flera av de berörda kommunerna begär det, ta över ledningsansvaret för räddningstjänsten. Ett övertagande innebär att Länsstyrelsen samtidigt tar över ansvaret för hela den kommunala räddningstjänsten i de berörda kommunerna. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med underlag för beslut och prioritering rörande kustavsnitt och områden mot bakgrund av en olycka till havs. Underlaget omfattar miljöatlas, helst digital, som finns på Länsstyrelsens hemsida eller annan geografisk information, rapporter eller samverkan med sakkunniga inom länsstyrelsens ordinarie verksamhetsområde. Länsstyrelsen har vidare ansvar för samordning av krisinformationen inom ramen för Krissamberkan Blekinge. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 9 ~ 252

253 4. Resurser Ett oljepåslag kommer att generera ett stort behov av resurser. Störst behov är det av personal och materiel för saneringen, ett behov som finns över en längre tid. 4.1 Personal Kommunen Kommunen kommer sannolikt att behöva omprioritera personal från de olika förvaltningarna. Mer om detta presenteras i respektive kommuns krisledningsplan Försvarsmakten Försvarsmakten kan utgöra en värdefull resurs både vad gäller personal och materiel. Om möjligt vill FM gärna att begäran och samordning sker genom Krissamverkan Blekinge. Regionala myndigheter, räddningsledare, polis med flera (på regional och lokal nivå) har dock rätt att i samband med LSO hemställa om militära resurser genom direktkontakt med vakthavande befäl (VB) vid Militär Region Syd (MRS) som i sin tur avdelar lämpliga resurser från Försvarsmakten. Ur avdelad militär resurs kommer en militär insatschef (MIC) utses. Vid behov och vid större händelser utses samverkansofficer på regional eller lokal nivå. Utsedd MIC organiserar den militära insatsstyrkan och lyder under räddningsledare (motsvarande) i vad avser räddningsinsatsens (stödinsatsens) genomförande. När personal från FM deltar i en aktion skall regler och förhållningssätt för att undvika sekundärkontaminering särskilt betonas Sjöräddningssällskapet - SSRS Sjöräddningssällskapet har 25 miljöräddningssläp utplacerade på sina räddningsstationer runt om i Sverige. SSRS agerar på begäran av ansvarig myndighet. Detta för att vid en olycka snabbt kunna lägga ett första förband på den marina miljön genom att med högsjölänsor ringa in ett eventuellt utsläpp, tills samhällets saneringsresurser hinner komma på plats. Alla släp är utrustade med meter s.k. högsjöläns och 50 meter absorberingsläns. I Blekinge har SSRS en båt utrustad med miljösläp, stationerad i Hörvik i Sölvesborgs kommun. En överenskommelse om samarbete inom den marina miljöräddningen finns mellan Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen Frivilliga organisationer Civilförsvarsförbundet har tagit fram utbildningar för frivilliga resursgrupper. Samtliga medlemmar i totalförsvarets frivilligorganisationer erbjuds utbildning och medlemskap. Kommunerna skriver avtal med de personer som ingår i FRG. Lottakåren är en frivillig försvarsorganisation där åtskilliga medlemmar har fått stabsutbildning. Dessa kan mycket väl utföra samordnande uppgifter som t.ex. registrering av volontärer och dokumentation av arbetstider. Frivilliga Flygkåren (FFK) kan bidra med översikt av såväl ett oljeutsläpps omfattning och rörelse som dokumentation av stränder genom hela händelseförloppet. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 10 ~ 253

254 Frivilliga Automobilkåren med tillhörande föreningar kan bidra med logistik och transporter av olika slag för att underlätta arbetet såväl under räddningstjänst som sanering Frivilliga från allmänheten En större oljeolycka kommer att medföra ett stort massmedialt intresse och då allmänheten får information om olyckan kommer många att vilja hjälpa till som frivilliga. Erfarenheter från tidigare inträffade oljeolyckor visar att trycket från allmänheten kan bli mycket stort. Detta måste tas tillvara på ett positivt sätt och organisationen av frivilliga bör ske i ett tidigt skede. Problem som annars kan uppstå är att de utsätter sig själva för fara då de inte är medvetna om riskerna med oljan. Vidare finns risk för sekundärkontaminering, det vill säga en spridning till områden som från början inte var drabbade av oljepåslaget. MSB har efter tidigare erfarenheter tagit fram ett antal punkter som bör beaktas om frivilliga ska delta vid arbete med oljesanering. Dessa punkter har anpassats till hur Blekinges kommuner vill arbeta och presenteras här nedan: Tydlig information om till vem eller var allmänheten kan vända sig ska finnas, via webben, eller kan en telefonsluss upprättas. Detta för att underlätta logistiken samt undvika oorganiserade frivilliga på stränderna. Alla frivilliga ska registreras och anställas av kommunen. Den frivillige ska underteckna ett anställningsavtal och ett sekretessavtal som ska vara gällande under hela den period personen i fråga deltar i arbetet. Genom anställningen blir de försäkrade under arbetet. Frivilliga som anställs är underställda skadeplatsledningen och har samma rättigheter och skyldigheter som övriga som deltar i arbetet så länge avtalet varar. Inställelseplatsen bör vara lämplig för parkering samt kunna nås med allmänna kommunikationsmedel. Gemensam transport från inställelseplats till arbetsplats kan sedan organiseras. Hänsyn bör även tas till hur utbildning och information är tänkt att genomföras. Frivilliga ska tillhandahållas skyddsutrustning samt få tydlig information om regler, säkerhet samt sin uppgift på plats innan saneringsarbetet börjar. Då sekundärkontaminering vid många tidigare fall varit ett problem, då frivilliga varit inblandade, ska regler och förhållningssätt för att undvika detta särskilt betonas. Frivilliga ingår lämpligen i fungerande grupper av utbildad och erfaren saneringspersonal som kan leda arbetet. Man bör inte organisera fler frivilliga än man kan ta om hand resten får återkomma. Stora grupper utan ledning kan orsaka mer skada än nytta. Exempel på uppgifter lämpliga för de frivilliga är: Spana längs stränderna efter oljepåslag Rensa bort sten och alger från stränder där påslag förväntas inträffa Hjälpa till att dokumentera med kamera både före, under och efter ett påslag Dela ut mat och utrustning. Vid livsmedelshantering skall säkerställas att riktlinjer för säker hantering uppfylls. Hjälpa till med sanering (under organiserade former) Lokalt anpassade checklistor för hur man hanterar oorganiserade frivilliga kan finnas. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 11 ~ 254

255 4.2 Materiel Ett stort materielbehov kommer snabbt att uppstå. Materiel som kommer att behövas är bland annat saneringsutrustning såsom till exempel spadar, uppsamlingskärl och skyddskläder. Materielbehovet bör identifieras i ett tidigt skede, genom möte mellan Räddningstjänst, berörd kommun och personal från MSB. Emergency Response Coordination Centre, ERCC, finns i Bryssel och är den centrala kontaktpunkten om något land ber om hjälp via EU:s civilskyddsmekanism. ERCC har beredskap dygnet runt och koordinerar begäran och erbjudanden om hjälp mellan medlemsländerna. Förutbestämda civilskyddsmoduler har skapats för att länderna både ska kunna begära och erbjuda hjälp på ett förutsägbart och effektivt sätt. Modulerna består av förutbestämda resurspaket, bestående av utrustning och personal, som anmälts till ERCC. Utrustning vid miljöräddningstjänst till sjöss är en av de förutbestämda modulerna. Sveriges kontaktpunkt gentemot ERCC är normalt MSB förutom vid miljöräddningstjänst till sjöss då KBV utgör kontaktpunkt Oljeskyddsdepåer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utrustat fem mobila oljeskyddsdepåer som kommunerna kan använda när de egna resurserna inte räcker till. MSB har genom ett samarbete med Kustbevakningen placerat depåerna vid kuststationerna i Härnösand, Stockholm (Djurö), Göteborg, Oskarshamn och på Gotland (Slite). Kustbevakningen ansvarar för lagerhållning och underhåll av utrustningen, medan MSB har en egen personalpool för hantering av utrustningen vid en insats. Normalt larmas 2 personer ut tillsammans med ett förråd. Dessa kan instruera berörd kommun i hur utrustningen fungerar samt val av saneringsmetod och tillvägagångssätt. Förrådet kan utrusta cirka 500 sanerare med personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg. Transporter kan utföras med terränghjuling eller båtar. Materielen ska kunna vara på plats inom 4-15 timmar vid en räddningstjänstinsats och inom 24 timmar med saneringsutrustning. Räddningsledare inom kommunal räddningstjänst har rätt att rekvirera utrustning från MSB:s regionala oljeskyddsdepåer. Det kan ske genom kontakt med SOS Alarm. Foto från MSB Oljeskyddsplan Blekinge ~ 12 ~ 255

256 4.3 Expertstöd Miljörestvärdesledare Miljörestvärdesledare är en viktig resurs att snabbt ta in som stöd för att kunna bedöma skadeomfattning och ge kunskap om agerande Naturvårdsverkets oljejour Naturvårdsverket har inte längre någon oljejour. Det kan noteras att exempelvis SWECO/IVL (Svenska Miljöinstitutet AB) är villiga att ställa upp med stöd. Kostnaden kommer att belasta beställaren. Stödet utgörs av expertstöd rörande oljeskadehantering främst mot stab och miljöarbetet SMHI Vakthavande meteorolog (VM) är en funktion som är bemannad dygnet runt. VM har tillgång till information om rådande och förväntat väder (upp till 10 dygn). SMHI har också experter på spridningsberäkningar i havet. Figuren visar hur SMHI och kustbevakningen kan illustrera sina spridningsberäkningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Då en statlig oljeskyddsdepå rekvireras finns även möjlighet för MSB:s expertpersonal att ge stöd för insatsen. Detta sker genom kontakt med TiB MSB som vidarebefordrar kontaktvägar. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 13 ~ 256

257 5 Arbetsmiljö All hantering av olja är att anse som farligt arbete. Därför ska en hög nivå på säkerhet hållas. Arbetsmiljöaspekter ska hanteras med noggrannhet och ständigt finnas högt på dagordningen. All personal som anlitas ska genomgå utbildning avsedd för det arbete som ska utföras. Skyddsåtgärder i form av arbetskläder, såväl av engångskaraktär för att skydda mot nedsmutsning, som permanent, stövlar, handskar m.m. ska tillhandahållas. En del material finns tillgängligt via oljeskyddsförrådet men kompletteringar kan komma att behövas. Arbetsledande personal ska se till att skyddskläder används och övervaka att tillgängliga regler följs. Tillbud och händelser ska omedelbart innebära att arbetet avbryts och en genomgång av inträffad händelse sker. Arbetsledaren bedömer om arbetet därefter kan fortgå. En rapport om händelsen ska lämnas muntligt till saneringsledaren som dokumenterar det inträffade. En uppföljning av hälsotillståndet för de som har deltagit ska ske 6 9 månader efter händelsens avslutande. Uppföljning sker genom kris- och beredskapssamordnarens försorg. Foto: Björn Larsson Rosvall Oljeskyddsplan Blekinge ~ 14 ~ 257

258 6. Logistik Logistik innefattar både transporter och all slags support. Arbetet med logistik kommer att bli omfattande direkt från start och det är därför viktigt att kommunen har utsett ansvariga som kan arbeta med dessa frågor. Samverkan med trafikverket och polisen är viktigt för att kunna genomföra säkra tranporter på vägarna. 6.1 Transporter Transporter kommer i första hand ske på mark med persontransportfordon och lastfordon. Det är därför viktigt att säkerställa att tillräckligt antal transportfordon finns tillgängliga och att dessa är lämpliga för ändamålet. I andra hand kommer transporter till sjöss och med helikopter att vara nödvändiga för att ge åtkomst till öar och otillgängliga strandområden, så som klippor och skrevor som kontaminerats. Båtarna ska vara lämpliga att använda för transport av personal och materiel, såväl kontaminerat som icke-kontaminerat, samt vara anpassade till befintlig kustzon. Helikoptrarna kan fira ner personal men det behöver även övervägas var de kan landa genom samverkan med miljöåtgärder så att inte skada uppkommer. För transporter av förnödenheter behövs särskild transportorganisation skapas. Mobila toalettenheter samt tillfälliga omklädnings- och saneringsmöjligheter behöver iordningsställas så att de finns tillgängliga i samband med att personal transporteras ut för första insats. Samordning mellan behoven ska alltså ske. 6.2 Support Det som avses med support är de faciliteter som ska flyttas ut till området för att stödja den personella insatsen. Det som placeras mer permanent är toaletter, omklädningsmöjligheter och saneringsställen. Det som är rörligt är förnödenheter och materiel som transporteras utifrån den aktivitet som pågår dagligen. 6.3 Nedfartsvägar För att tillgängligheten till kustlinjen ska vara så god som möjligt krävs att det i kustzonsplaneringen skapas möjligheter att vid en olycka komma fram till drabbat område. Vissa områden är inte möjliga att göra tillgängliga permanent. Det ska dock finnas beredskap för att göra tillfälliga nedfartsvägar till de platser som är möjliga att nå från landsidan. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 15 ~ 258

259 7. Miljö 7.1 Miljöinsatsen Målsättningen är att, så långt det är möjligt, minska skadeverkningar på miljön vid ett oljeutsläpp. Stöd och kunskap kan fås från kommunens miljöavdelning, länsstyrelsen, Kustbevakningen eller andra myndigheter och organisationer. Kustområdena i kommunen är av stor betydelse för såväl friluftsliv som växt- och djurliv. Större delen av Blekinges kuststräcka är klassificerad av statliga myndigheter som skyddsvärd. Kuststräckan är lång och skärgården består av ett stort antal öar varav många är skyddade områden. För utvärdering och tolkning av särskilt känsliga områden är kommunens miljöavdelning en viktig resurs. 7.2 Prioritering Det är viktigt att göra en prioritering av vilka områden som är särskilt skyddsvärda vid den tid som en händelse inträffar. Under en händelse ska miljöarbetet inriktas på prioritering av räddande insatser, såväl för det ekologiska sammanhanget som för mänskliga aktiviteter i området. Det kan förutses att en oljehändelse ger långvariga konsekvenser för miljön inom området. Dokumentera om möjligt kusten samt nedfarter och tillfartsvägar både innan och efter oljan kommit in med fotografier. Dokumentera även under saneringens gång, vilket behövs för uppföljningen. Miljö- och hälsoskyddsavdelning alternativt miljöförbund ska därför peka ut de områden som ur miljösynpunkt är särskilt skyddsvärda. Som grund för ett sådant beslut finns dels Länsstyrelsens miljöatlas och dels övriga kunskaper om miljöns beskaffenhet och känslighet ovan och under havsytan. Prioriteringen bör ha inriktningen av rekommendationer. Efter en händelse är det viktigt att korrekta insatser och prioriteringar av återställningsarbetet sker. Miljöarbetet behöver därför ha både ett kortsiktigt och ett långsiktigt fokus i arbetet med att återställa de ekologiska förutsättningarna såväl på land som i havet. 7.3 Miljöatlas Länsstyrelsens miljöatlas utgör ett underlag för bedömning och prioritering av känsliga områden vid olika tidpunkter under året. Den omfattar även en beskrivning av de markerade områdena med översiktlig förklaring till vilka tider på året som häckning förekommer, vilka saneringsmetoder som är möjliga osv. Miljöatlasen finns så väl i kartboksform som digitalt och kan laddas ner från länsstyrelsens webbsida. Kommunens miljöavdelning ansvarar för att handha och tolka miljöatlasen. Använd miljöatlasen för att prioritera vilka områden som ska saneras först. Rådgör med länsstyrelsens naturvårdsavdelning. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 16 ~ 259

260 Välj saneringsmetod efter strandtyp och årstid. När prioritering är gjord ska Kustbevakningen meddelas så att de kan prioritera sina insatser. Senaste versionen av Miljöatlasen för Blekinge på Länsstyrelsens hemsida Kustzonsplaneringens roll Kustzonsplaneringen roll i oljeskyddsarbetet har tre dimensioner, före, under och efter. Före en händelse är det viktigt att en oljehändelse värderas i förhållande till hur kustzonen kan och ska utvecklas. Under en händelse ska det material som ligger till grund för planeringen kunna hanteras så att korrekt information kan ges till dem som agerar i händelsen samt underlätta för insatsens genomförande. Efter en händelse är det viktigt att de insatser som gjorts under händelsen kan hanteras korrekt som ett underlag för återställande eller förändring av användningsområden i kustzonen. Det är kommunernas planavdelningar som hanterar kustzonsplaneringen. 7.5 Offervik Om det inte finns en lämplig hamn för ett nödställt fartyg kan en grundsättning för att undvika att fartyget sjunker bli aktuell. Ett sådant beslut kan grundas på miljöräddningstjänst till sjöss, Kustbevakningen, eller sjöräddningstjänst, Sjöfartsverket. Före beslut om användande av offervik ska respektive myndighet till kommunen meddela vilken vik och vilka miljökonsekvenser användandet av viken får. Myndigheterna ska också ange vilka skyddsåtgärder som myndigheterna vidtar. 7.6 Nödhamn Sjöfartsverket har i dagsläget (2017) inga utpekade nödhamnar i Östersjön för att kunna hantera ett läckande oljefartyg. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 17 ~ 260

261 8. Fågel och vilt Ett oljeutsläpp till havs får oftast stora konsekvenser på djurlivet. Skador på fågel och vilt är normalt sett inte räddningstjänstens ansvar. Undantag bör tas när skadorna är i sådan omfattning att det är fråga om miljöskada eller hot om miljöskada. Räddningsledaren bör då kontakta länsstyrelsen för hjälp och råd i ärendet. 8.1 Frivilligorganisationer Exempel på frivilligorganisation för fåglar och vilt är Nordens Viltrehabilitering, och Katastrofhjälp för Fåglar och Vilts riksförbund, Dessa organisationer kan besitta stor kunskap kring omhändertagande av fågel och vilt och är därför värdefulla att samverka med i ett tidigt skede. I ett tidigt skede kan frivilligorganisationen skicka ut strandvakter för att kontrollera förutbestämda sträckor. Strandvakterna kan rapportera förekomst av olja, fåglar och eventuella oljeskadade fåglar och vilt. Rapportering sker till den oljeansvarige i den egna organisationen som i sin tur rapporterar vidare till räddningsledaren. 8.2 Resursbehov Frivilligorganisationerna har egna lokaler och utrustning. Vid stora insatser kan det dock uppstå behov av ytterligare lokaler och skyddsklädsel till dem som utför tvättning. Lokaler för tvättning ska vara väl ventilerade och det måste finnas riklig tillgång till varmvatten. Skyddsklädseln ska vara vattentät (regnställ eller liknande) med gummistövlar och engångshandskar. 8.3 Avskjutning av oljeskadade fåglar De djur som inte bedöms kunna återföras till ett liv i frihet och reproduktion eller som inte går att fånga ska humant avlivas. Vid behov av skyddsjakt bör samverkan ske mellan polis, kommun och skyddsjägare. 8.4 Döda djur Döda djur klassificeras som riskavfall och ska hanteras därefter. Precis som annat riskavfall bör de lagras i containrar för vidare transport till lämpligt behandlingsställe. 8.5 Information Det är viktigt att tidigt kontakta frivilligorganisationens oljeansvarige för att informera om oljans egenskaper och farlighet. Vidare ska det beslutas om hur arbetet med att ta in volontärer från allmänheten ska fungera. Skadade djur och eventuell avskjutning av dessa väcker starka känslor hos allmänheten och det är därför viktigt att gå ut med tydlig information, om arbetet, i massmedia. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 18 ~ 261

262 9. Avfallshantering När kontaminerat/oljeskadat material har samlats in skall det om möjligt forslas direkt till slutlig upparbetningsplats/slutlagring. 9.1 Sanering Vid en oljeolycka till havs med strandsanering som följd genereras ofta stora mängder avfall. Det finns flera olika saneringsmetoder som kan tillämpas vid en oljeolycka. Valet av saneringsmetod är beroende av strandtyp, mängd och typ av olja, väderförhållanden, årstid samt tillgänglighet till och från skadeplatsen. Generellt gäller att ju tidigare och mer kraftfullt man kan sätta in insatser mot ett oljeutsläpp, desto större är chansen att bekämpningen blir framgångsrik. Saneringsmanual för svenska stränder finns digitalt på Kommunen behöver ha kapacitet att ta omhand den olja som samlats in i strandzonen samt den olja som tagit upp till sjöss av miljöräddningsfartygen. Väl planerade och förberedda mellanlagrings- och upparbetningsplatser för det insamlade avfallet är ofta en avgörande förutsättning för effektiv bekämpning och sanering vid stora oljeutsläpp. Det kan vara svårt att avgöra avfallets sammansättning och bör därför alltid utgå från att oljeavfallet utgör farligt avfall och behandla det därefter. 1 m3 utsläppt olja kan beroende på var det plockas upp bli till 10m3 avfall. Det kan vara effektivt att städa stränder efter höststormar, innan olja slår på. 9.2 På skadeplatsen Om tid finns före det att olja slagit på land är det att rekommendera att inventera och städa längs den kusten där olja förväntas komma. Detta för att veta när stranden är återställd till sitt ursprungliga skick samt för att minimera mängden avfall. Säkerhet och disciplin på skadeplatsen är viktigt. Detta för att inte sprida det farliga avfallet vidare till andra platser än det redan drabbade. Saneringsarbetet leds av en utsedd saneringsledare Sortering av avfall Uppsamlat avfall bör sorteras i möjligaste mån. Upptagen olja och oljekontaminerat avfall, läggs i exempelvis plastsäckar och uppsamlingskärl, vilka därefter samlas i täta containrar i närheten av uppsamlingsplatsen. Täta geotextildukar på marken skyddar och förhindrar ytterligare spridning. Annat, icke oljekontaminerat, avfall bör sorteras för sig för att minimera mängden farligt avfall. Döda fåglar klassificeras som riskavfall och ska hanteras därefter. Döda djur bör lagras i containrar för vidare transport till lämpligt behandlingsställe. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 19 ~ 262

263 9.3 Hamnar Hamnarna är en resurs för upptagning och omlastning av förorenat material. Tillgängligheten till hamnen och infrastrukturen är en avgörande faktor för att lastbilar ska ha möjlighet att hämta materialet för vidare transport. Kustbevakningens båtar har avtal med transportör, vilken vid kaj tömmer båtarna på olja upptagen till havs. Det är i många fall önskvärt att spärra av hamnar som riskerar att påverkas av oljebältet för att undvika att olja tränger in och förorenar hamnområdet. Hamnarnas uppbyggnad gör dem ofta svårsanerade och de är dessutom ofta fyllda med båtar. En avspärrning innebär dock risk för konflikter med båtägare, rederier etc. vilka är beroende av hamnen. 9.4 Mellanlagring Anmälan och Tillstånd Mellanlagring av oljeavfall är anmälnings- eller tillståndspliktigt beroende på vilka mängder som mellanlagras. Vid anmälningsplikt måste anmälan lämnas in i god tid innan mellanlagring påbörjas, medan det vid tillståndsplikt krävs tillstånd innan verksamheten påbörjas. Detta innebär att oljeavfallet enligt nuvarande lagstiftning måste mellanlagras eller omhändertas vid befintliga anläggningar. Det kan bli en praktisk svårighet om de befintliga anläggningarna inte har möjlighet att ta emot allt avfall som uppstår inom en relativt kort tidsperiod på grund av t.ex. avsaknad av uppsamlingskärl eller mängdbegränsningar i tillståndet. Om lagringen av avfallet sker på annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 9 kap. Miljöbalk (1998:808) Regionala anläggningar Vid ett större oljepåslag finns risken att kvoten för mellanlagring på kommunens egen avfallsanläggning kommer att fyllas. Det krävs därför ett samarbete mellan regionala anläggningar lämpliga för omhändertagande av avfall. Hässleholm, Vankiva har en lagringskapacitet på ton oljeskadade massor och har möjlighet att behandla ton årligen. Nuvarande Marksanering Sydost AB har i anslutning till Uppvidinge kommuns anläggning på Linneberga en anläggning för mellanlagring och behandling av oljeförorenad jord med tillstånd att ta emot och behandla ton under en treårsperiod och upp till ton per tillfälle. Om det kommunala monopolet för farligt avfall från verksamheter tas bort kommer anläggningen sannolikt att övergå i annan regi. (Angivna volymer år 2017) 9.5 Slutlagring/Upparbetning Att från skadeplats transportera avfallet direkt till slutlagring eller upparbetning är att föredra då hanteringen av avfallet minskar. Det finns ett flertal företag vilka kan ta emot oljeskadat material. Se kontaktlista. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 20 ~ 263

264 10. Kommunikation 10.1 Vikten av kommunikation En oljeolycka kommer att ställa stora krav på kommunikationsarbetet. Allmänhet, massmedia, medarbetare, myndigheter och organisationer kommer att ha stora behov av snabb och korrekt information. Samordning av detta sker genom Länsstyrelsen försorg inom ramen för Krisberedskap Blekinge. Förmågan att snabbt ta emot och ge information kan vara en faktor som begränsar skador på egendom och miljö och avlastar räddningspersonal och stab genom att frågor från allmänhet och massmedia minskar. Det övergripande informationsarbetet leds och samordnas från den stab som leder räddnings-, eller saneringsarbetet, men varje deltagande organisation ansvarar för den egna informationsverksamheten. Arbetet ska bedrivas proaktivt och med största möjliga öppenhet Samverkan Samverkan är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt arbete. Vid ett större oljepåslag kommer många myndigheter, kommuner och organisationer att vara inblandade och väl fungerande kontaktvägar mellan de kommunikationsansvariga i respektive organisation är nödvändiga. Inom ramen för Krissamverkan Blekinge finns ett nätverk för informationschefer som är en bra grund för samverkan och uthållighet i kommunikationsarbetet Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning är ett inslag i kommunikationsarbetet som är viktigt i dagens medielandskap där information sprids oerhört fort och ofta på nya vägar som exempelvis via sociala medier som Facebook och Twitter. Omvärldsbevakningen ger ett kvitto på att den information som lämnas uppfattas rätt eller en varningssignal om att felaktig information sprids Bemanning Enligt respektive kommuns planer för informationshantering/krisledning/extraordinär händelse Styrdokument Respektive kommuns informationspolicy och ledningsplan vid extraordinära händelser Intern och extern information Intern information sker i respektive deltagande organisation. Deltagande organisationer svarar för den egna informationen. Samordning sker i stab. Extern information sker efter ansvarsområde. Deltagande organisationer svarar för det egna ansvarsområdet. Samordning sker genom Länsstyrelsen samverkansansvar inom Krisledning Blekinge. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 21 ~ 264

265 10.7 Målgrupper Det finns flera målgrupper för arbetet. Ofta leder dramatiska händelser till att allt kommunikationsarbete koncentreras till media. I ett tidigt skede är det en styrka då det är ett snabbt sätt att sprida information brett, men ett bra kommunikationsarbete måste ske parallellt till flera målgrupper. Viktiga målgrupper är till exempel: Direkt berörda, markägare, sjöfart/fiske osv. Internt o Deltagande personal, även frivilliga o Övrig personal/verksamheter som påverkas Externt o Samverkande myndigheter/organisationer o Allmänheten Media I princip har alla målgrupper samma informationsbehov, det som skiljer är främst hur informationen prioriteras till respektive målgrupp Kommunikationskanaler I första hand används externwebb/intranät och sociala medier för i kommunikation, det är de överlägset snabbaste och mest tillgängliga kanalerna. Kommunernas hemsidor är väl etablerade och har hög trovärdighet. Tryckt information är fortfarande viktig och en del av den kan med fördel vara förberedd för att snabbt kunna tryckas. Det kan till exempel röra sig om information till frivilliga om hur man rör sig i drabbade områden eller information till markägare. All tryckt information bör också finnas på webben. Direkta möten är en bra kommunikationsväg, till exempel med direkt drabbade eller media. Tryckt information bör alltid komplettera vid möten. De traditionella kontaktvägarna kommer att användas av både media och allmänhet. Det är viktigt att personal i växel, reception och andra som har externa kontakter informeras om var de hittar aktuell information och vart de kan hänvisa frågor Media En bra relation och samverkan med media är viktigt, oavsett om det gäller att sprida information till allmänheten eller att svara på kritiska frågor som media har. Media får samma information som alla andra, men har särskilda behov av att få snabb information, kunna nå nyckelpersoner och få möjlighet att besöka skadeplatser. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 22 ~ 265

266 11. Dokumentation Allt som sker i samband med ett oljepåslag ska noga dokumenteras i text och bild för att det efteråt ska gå att ta del av beslutsunderlag, ansvarsfördelning och underlag för kostnadsberäkning. Ansvarig för att dokumentationen genomförs är räddningsledaren respektive saneringsledaren. Det är av största vikt att dokumentationen säkerställs vid övergång mellan räddningstjänstskedet och saneringsskedet. Bilddokumentationen kan göras av Kustbevakningsflyget, FFK, lämplig personal inom kommun eller räddningstjänst alternativt köpas av något företag Före Kusten bör dokumenteras även före oljan når land för att i efterhand ha underlagsmaterial vid ersättningsfrågor. Foto- och videodokumentation på kusten, nedfarter och tillfartsvägar bör genomföras Under Den mest omfattande dokumentationen görs löpande under insatsen. Samla in foto och video på saneringsmetoder, skador och händelseförlopp. Kustbevakningen ansvarar för att ta oljeprover på utsläppet dels för att identifiera källan och dels för att olika oljor innebär olika risker och kan kräva olika saneringsmetoder Efter När saneringsskedet är över är det nödvändigt att göra en sista dokumentation om effekterna av oljeutsläppet och saneringen. Foto och video kan användas för en jämförelse av kusten innan oljan nådde land. Tillfartsvägar och tidigare skyddade områden kan ha belastats hårt under saneringen och en tydlig dokumentation underlättar när ersättningsanspråk ska hanteras Dokumentationsstöd Dokument som kan användas för planering och dokumentation för bemanning, dagrapport och miljöuppföljning finns i MSB:s Oljeskyddspärm. Där finns även dokument för skyddsvärda områden som kan användas för att i förväg skapa en samlad bild av läget i kommunen. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 23 ~ 266

267 12. Ekonomi Ett oljeutsläpp till havs är en väldigt kostsam händelse för samtliga berörda parter. Utgifterna för sanering är faktiska, mätbara och relativt enkla att dokumentera. Det som gör en kostnadsberäkning efter ett oljepåslag svårt är de socioekonomiska kostnaderna med konsekvenser på diffusa värden som skador på natur, minskad turism och effekter på näringslivet Ersättning En kommun har rätt till ersättning från staten för kostnader vid kommunal räddningstjänst och sanering med anledning av utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen. Ersättning för kommunernas kostnader i samband med saneringsarbetet regleras i 7 kap. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen erhåller normalt ersättning från staten. Förutsättningen är att utgifterna bedöms relevanta och att dokumentationen är god. Administrationen av ersättning från staten kan vara tidsödande. Det kan ta upp till ett år att erhålla ersättningen och kommunen ersätts inte för eventuella ränteförluster. Staten i sin tur återsöker sina utgifter. Kostnader för bekämpning och sanering efter stora oljeutsläpp till havs ska bekostas av orsakande fartygs egen försäkring. I de fall denna inte täcker kostnaderna kan medel fås från en internationell fond för skador efter oljeutsläpp från tankfartyg. Mot ovanstående bakgrund är det mycket viktigt att alla åtgärder och insatta resurser dokumenteras fortlöpande och detaljerat för framtida skadeståndskrav Upphandling Även vid en extraordinär händelse gäller Lag (1992:1528) om offentlig upphandling för kommun och räddningstjänst. Utrymme finns dock för undantag och genomförande av så kallade direktupphandlingar. Direktupphandling får endast användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Ett synnerligt skäl kan vara att en viktig insats vid ett oljepåslag väsentligt fördröjs om ett anbudsförfarande ska tillämpas vid en aktuell upphandling. Eventuell direktupphandling måste prövas vid varje enskilt fall och i de fall direktupphandling tillämpas ska skälen dokumenteras. För direktupphandling när synnerliga skäl saknas gäller att värdet inte får överstiga 15 % av tröskelvärdet för varor och tjänster. Tröskelvärdet fastställs av regeringen vart annat år. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 24 ~ 267

268 13. Avveckling Efter den akuta fasen vid en oljeolycka till havs följer, beroende på utsläppets omfattning, ett långt saneringsskede. När saneringsarbetet så småningom börjar trappas ner är det samtidigt viktigt att planera för hur avvecklingen ska gå till då både organisation och materiel behöver anpassas efter det minskade behovet av resurser. Informationsbehovet är ofta stort en lång tid efter avslutad händelse liksom det administrativa arbetet och bör därför avvecklas långsamt. Ute på fältet behöver den materiel som har använts samlas in, återställas och rengöras. En inventering över vad som behöver kompletteras eller ersättas ska göras och de nationella oljeskyddsförråden ska återställas i funktionsdugligt skick och återlämnas till utlånande räddningstjänst. Erfarenheter och reflektioner från involverad personal behöver systematiskt samlas in. Eventuella skador och ersättningar dokumenteras och sammanställas. För den personal som varit utsatt för särskilda påfrestningar bör vid behov avlastningssamtal eller debriefing erbjudas Utvärdering och sammanställning Efter insatsen är det viktigt att avsätta tid för utvärdering och sammanställning av händelsen. För att kunna dra slutsatser och hitta framgångsfaktorer samt förbättringsområden behöver relevanta uppgifter samlas in. Efter insatsen ska även MSB ha en förteckning över den materiel som använts och en redogörelse för erfarenheterna av insatsen. Exempel på faktaunderlag lämpliga vid utvärdering: o Loggbok och dokumentation o Materielåtgång och personalomsättning o Artiklar och material från massmedia o Ekonomisk redovisning o Erfarenheter från berörd personal och samverkande myndigheter Oljeskyddsplan Blekinge ~ 25 ~ 268

269 14. Utbildning och övning För att öka kommunernas förmåga att hantera konsekvenserna av en oljeolycka till havs är regelbunden utbildning och övning en förutsättning. Detta bör därför genomföras kontinuerligt i respektive kommun samt i samverkan med berörda aktörer. Exempel på fokusområden vid utbildning och övning relaterad till oljeskydd är: o Oljeskyddsplanens innehåll o Roller och ansvar, den egna organisationens samt de samverkande myndigheternas o Ledning, samverkan och kommunikation o Länsstyrelsens Miljöatlas o Metoder för dokumentation Utbildnings- och övningsinsatsernas innehåll, kontinuitet och omfattning regleras inom respektive kommuns ordinarie utbildnings- och övningsverksamhet för krisberedskap. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 26 ~ 269

270 15. Bilagor A. Hamnar i Västra Blekinge B. Hamnar i Östra Blekinge C. Checklistor - Logistik - Information - Miljö - Hantering av frivilliga - Hantering av fåglar och vilt D. Kommunspecifika avsnitt Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Oljeskyddsplan Blekinge ~ 27 ~ 270

271 Bilaga A Hamnar i Västra Blekinge Vägga Fiskhamn Oljeskyddsplan Blekinge 271 ~ 28 ~

272 Innerhamnen Vindhamn Oljeskyddsplan Blekinge ~ 29 ~ 272

273 Munkahusviken Oljeskyddsplan Blekinge ~ 30 ~ 273

274 Stillerydshamnen Oljeskyddsplan Blekinge ~ 31 ~ 274

275 Oljeskyddsplan Blekinge ~ 32 ~ 275

276 Oljeskyddsplan Blekinge ~ 33 ~ 276

277 Oljeskyddsplan Blekinge ~ 34 ~ 277

278 Oljeskyddsplan Blekinge ~ 35 ~ 278

279 Bilaga B Hamnar i Östra Blekinge I denna bilaga återfinns kartor över vilka områden i vatten som skall betraktas som hamn och där Räddningstjänsten Östra Blekinge svarar för räddningsinsatser. Hamnområden markeras med resp. i kartorna. Observera att kartorna har olika skalor. Karlskrona kommun Kristianopel Ronnebyhamn Slättanäs Tromtö Mjövik Karlskrona Gö Hasslö Finskan/ Aspö Kungsholmen Sturkö Ekenäs Torhamn Svanhalla Sandhamn Inlängan Stenshamn Långören Ungskär Karlskrona kommun Oljeskyddsplan Blekinge ~ 36 ~ 279

280 Aspö (Djupvik, Madsviken) Trashallaudden Häjenabben Sällevik Älmevik Madsviken ddsområde Fotb. pl. Djupvik Tokarör Maden Djupvik ASPÖ Norra strand Drottning Gåraviken Aspö (Lökanabben) Drottningskär DROTTNING- SKÄR Aspösund Halvvägssten Skola DROTTNING- SKÄR Kastellet Skjutområde Godmorgon Skjutbana Tennisb. KARLSKRONA Kungsholmen Aspö Bäckamuren Aspösund KARLSKRONA STADSFG Kungsholmen Kungsholmens skjutvarningsfyr Finskan KARLSKRONA Bäck Ällenabben Ällenabben Bobbeskär Vattengårdsviken Oljeskyddsplan Blekinge ~ 37 ~ 280

281 Ekenäs, Senoren Badplats Sandvik Kuraberget Knop Sillahallen Finskan/Kungsholmen Oljeskyddsplan Blekinge ~ 38 ~ 281

282 Hasslö (Garpahamnen och Hallarna) Inlängan Oljeskyddsplan Blekinge ~ 39 ~ 282

283 Karlskrona Kålö Kålösu Fiskartorpet NA GästhamnBadplats Gästhamn Dragsö Campingplats Prästsundet Högaholm Älleskär Långö Blå port Vämöviken Lyckebyfjärden Hälsocentral Skola Skola Bryggareberget Reningsverk Krutviken Badplats Verkö Viktomta Sjöhavet Sjöbacken Norra Backen Tullparken Norrebacka- viken Än sstuga Högbo Skola Dragsö Brändaholm Koloniområde Lilla Pantarholmen Pantarholmen Tyska bryggaregården Karlskrona övre Varv Bergudden Verkö Dragsöviken Varv SaltöPest- kyrkogård Ljungskär Västra kruthuset Gåsklippan Småbåtshamn Oljehamn Gästhamn Kalsholmen Verkö Riddaredalsviken Borgmästarefjärden Krim.vårdsanst. Fläskholmen Saltösand Badplats Skola Saltö Saltö torg Saltöhammar Saltösund Fiskehamn Gästhamn Oskarsdockan Ekholmen Varv Stakholmen Skola Trossö Motorbana Fisktorget Hoglands park Simhall Sporthall Museum Museum Björkholmen Laboratorieholmen Stortorget Amiralitetstorget Skola Skola Skola Skola Handelshamn Stumholmssundet Karlskrona nedre Kungsbron Bastion Aurora Karlskrona Badplats Stumholmen Bastion Kungshall Mjölnareholmen Östra kruthuset Barfotaholmar Stora kruthuset Basareholmen Koholmen Kalsören Färjeläge Långa Lisa Motorbana Solviken Grimskula Torpet Torpviken Grimskulavik kären Loppan Lusen Själklippan Örlogshamn Polhemsdockan Vasa- skjulet Bastion Havsfrun Smörasken Tvägölja Vasaskjulet olmarna Repslagarbanan Lindholmen Söderstjärna Skallholmen VERKÖ Tvägölja Högholmarna Reningsverk Söderstjärnas flötar Gule kläpp TJURKÖ Äggaskär VERKÖ Kristianopel Oljeskyddsplan Blekinge ~ 40 ~ 283

284 Långören Mjövik Oljeskyddsplan Blekinge ~ 41 ~ 284

285 Sandhamn Stenshamn Oljeskyddsplan Blekinge ~ 42 ~ 285

286 Sturkö (Ekenabben, Sanda) Svanhalla Oljeskyddsplan Blekinge ~ 43 ~ 286

287 Torhamn Ungskär Oljeskyddsplan Blekinge ~ 44 ~ 287

288 Ronneby kommun Gö Ronneby hamn, Ekenäs, Karön och Angelskog Oljeskyddsplan Blekinge ~ 45 ~ 288

289 Slättanäs Tromtö Oljeskyddsplan Blekinge ~ 46 ~ 289

290 BILAGA C _ CHECKLISTOR _ Checklista för logistik Före oljan når land Undersök vilka transportmöjligheter som finns för olika förnödenheter, personal etc. Peka ut lämpliga nedfartsvägar för tillgänglighet till strandremsan med tyngre fordon i samarbete med Trafikverket Under Transport av personal till och från saneringsplatser Omklädningsmöjligheter för personal i fält Toalett och tvätt möjligheter till saneringsplatsen Mat och dryck i portionsförpackningar till personal i fält Separat sophantering för icke kontaminerat material Omhändertagande av kontaminerat material på saneringsplatsen Transport av utrustning och materiel till och från saneringsplatsen Efter Oljeskyddsplan Blekinge ~ 47 ~ 290

291 Checklista för information Utse en informationsansvarig i ansvarig stab Kontroll av att kontakt finns med Länsstyrelsen Skapa direktkontakt och tydliga kontaktvägar med informationsansvariga i berörda kommuner, myndigheter och andra organisationer Samordna informationsarbetet mellan inblandade aktörer och klargör vem som ansvarar för vad (exempelvis Kustbevakningen svarar för arbetet till sjöss, räddningstjänsten för räddningsarbetet på land osv.). Var tydlig i kommunikationen om hur ansvarsområdena fördelas. Ta fram utkast till texter för hur vi hanterar exempelvis, frivilliga, oljeskadad fågel, avspärrningar, farlighet, etc. Tala om när ny information lämnas (t ex efter stabsgenomgångar, återkommande presskonferenser/pressträffar/pressmeddelanden efter dagens inriktning/arbete) Förbered för en upplysningscentral Förbered för tillströmning av media och ev. studiebesök på plats (alla på en gång) Detta ger en samlad bild av läget. Tala om när ny information lämnas nästa gång (t ex efter stabsgenomgångar, återkommande presskonferenser/pressmeddelanden eller dagens inriktning/arbete) Oljeskyddsplan Blekinge ~ 48 ~ 291

292 Checklista för miljö Före oljan når land Dokumentera känsliga miljöer i Miljöatlasen, gärna årligen Dokumentera så mycket utav kusten som möjligt under pågående händelse Hur såg det ut precis innan olja slog på land? Det kan bero på flera faktorer exempelvis årstid. Under Dokumentera under hela händelsen, en bild säger mer än tusen ord Informera Kustbevakningen om de områden som är särskilt känsliga för denna händelse nu Utvärdera kontinuerligt påslag och resultat av saneringen Prioritera insatser utifrån händelsens utveckling Efter Ta fram en plan för återställande Dokumentera läget efter sanering Följ området under minst 5 år för att se vilka förändringar som sker. Området som följs kan avgränsas i sträcka Oljeskyddsplan Blekinge ~ 49 ~ 292

293 Checklista för hantering av frivilliga Erfarenheter från tidigare inträffade oljeolyckor visar att människor gärna vill hjälpa till och att trycket från allmänheten därför kan bli stort. För att undvika en folkrusning till påslagsplatsen måste organisation av frivilliga ske i ett tidigt skede. Kommunen kan bemanna växel för att ta emot anmälningar. Personal från kommunen alternativt annan organisation (till exempel FRG) kan möta upp på inställelseplatsen och hjälpa till med registrering. Förberedelser 1. Upprätta telefonnummer där volontärer kan anmäla sig. Kommunen bemannar denna växel. Vid anmälan efterfrågas namn och telefonnummer. 2. Pressmeddelande: Ge information om olyckan! Eventuellt kommer behov av frivillig hjälp att uppstå. Volontärer uppmanas att ringa telefonnummer XX och anmäla sig genom att lämna namn och telefonnummer. 3. Informationen ska även läggas på Räddningstjänstens och kommunens hemsida. 4. Bestäm en lämplig inställelseplats. Då plats väljs måste lämpliga tillfartsvägar och möjligheten till parkering beaktas. Vidare är det lämpligt att det finns öppna ytor där information och utbildning kan ges. Val av plats kan diskuteras med ansvariga vid saneringsdepån och gatuenheten på kommunen. 5. Informera ansvarig personal från oljeskyddsförrådet samt KFV om pressmeddelandet och meddela dem att ta kontakt med staben då behov av volontärer uppstår. Då behov uppstår 1. Kommunen meddelas om hur många frivilliga som behövs, var de ska inställa sig och när detta ska ske. De ringer sedan upp anmälda personer och ger dem informationen. 2. Personal från kommunen eller FRG tar sig till inställelseplatsen och hjälper där till med att ta emot frivilliga. De frivilliga ska registreras med namn, adress, telefonnummer och personnummer. De ska även underteckna ett anställningsavtal. 3. Samtliga skall sedan genomgå en utbildning anpassad till de arbetsuppgifter denna ska utföra. Genomgång av material, utrustning och säkerhet ska genomföras. 4. Utdelning av skyddsutrustning samt mat och dryck ska ske. 5. Organisera gemensam transport från inställelseplats till arbetsplatsen och se till att även återtransport är säkerställd. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 50 ~ 293

294 Checklista för hantering av fåglar och vilt Före oljan når land Ha en plan och strategi för hur ni tänker hantera oljeskadade fåglar och vilt Upprätta kontakt med frivilliga hjälporganisationer som är kunniga på området såsom exempel Katastrofhjälp Fåglar och Vilt, Kontrollera vilket behov som kan komma att uppstå, vad gäller till exempel lokaler och skyddskläder och planera för detta. Ha en plan för hur ni tänker hantera frivilliga som anmäler att man vill hjälpa till. Anmälan och registrering. Under Kontakta kommunens skyddsjägare Gå tidigt ut med information i massmedia och berätta om det arbete som bedrivs. Informera om vart man skall anmäla sig om man vill hjälpa till som frivillig. Mat och dryck i portionsförpackningar är praktiskt till personal i fält. Transport av personal till och från saneringsplatsen anordnas enklast med exempelvis bussar för att undvika sekundärkontaminering. Efter Oljeskyddsplan Blekinge ~ 51 ~ 294

295 BILAGA D KOMMUNSPECIFIKA AVSNITT Karlskrona kommun Inledning Ledningsplan vid kriser och extraordinära händelser utgör ramarna för hur en oönskad händelse ska hanteras i Karlskrona kommun. Oljeskyddsplanen är en del av kommunens samlade krisberedskap Karlskrona kommun har sedan tidigare en Oljeskyddsplan för Karlskrona kommun (2012) som har utgjort en del av underlaget i framtagandet av denna plan. Oljeskyddsplanen med tillhörande bilagor skall revideras minst en gång per mandatperiod. Kommundirektören ansvarar för att erforderliga revideringar genomförs tillsammans med övriga kustkommuner och räddningstjänster i Blekinge. Oljeskyddsplanen ska förutom i pappersformat finnas tillgänglig via Intranätet för att alltid vara tillgänglig för alla berörda var som helst ifrån. 1 Inledande åtgärder Larmrutiner för Karlskrona kommun beskrivs i Ledningsplan vid kriser och extraordinära händelser 2 Ansvarsfördelning Karlskrona kommuns organisation vid kriser beskrivs i Ledningsplan vid kriser och extraordinära händelser. Saneringsledare utses av kommunens Krisledningsgrupp i samråd med räddningstjänsten. 3 Aktörer Inget kommunspecifikt 4 Resurser Krisledningsgruppen ansvarar för att bemanna stagen så att erforderliga uppgifter löses. Krisledningsgruppens uppgifter presenteras i Ledningsplan vid kris och extraordinära händelser. Vid behov av frivilliga resursgrupper (FRG) sker inkallelse enligt ordinarie rutiner. Vid anställning av frivilliga ska försäkringsbolaget kontaktas. 5 Arbetsmiljö Inget kommunspecifikt. 6 Logistik Krisledningsgruppen ansvarar för att bemanna stagen så att erforderliga uppgifter löses. Krisledningsgruppens uppgifter presenteras i Ledningsplan vid kris och extraordinära händelser. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 52 ~ 295

296 7 Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning ansvarar för kunskap angående miljöprioriteringar och hantering av oljeskadade djur. 8 Fågel och vilt Inget kommunspecifikt 9 Avfallshantering I Karlskrona kommun har Affärsverken AB kunskap och erfarenhet av hantering av farligt avfall på anläggningen i Bubbetorp. 10 Kommunikation Krisledningsgruppen ansvarar för att bemanna stagen så att erforderliga uppgifter löses. Krisledningsgruppens uppgifter presenteras i Ledningsplan vid kris och extraordinära händelser. Karlskrona kommuns kommunikationsavdelning på kommunledningsförvaltningen ansvarar för informationshanteringen. 11 Dokumentation Krisledningsgruppen ansvarar för att bemanna stagen så att erforderliga uppgifter löses. Krisledningsgruppens uppgifter presenteras i Ledningsplan vid kris och extraordinära händelser. 12 Ekonomi (Oljeskyddsplan för Karlskrona kommun 2007) Krisledningsgruppen ansvarar för att bemanna stagen så att erforderliga uppgifter löses. Krisledningsgruppens uppgifter presenteras i Ledningsplan vid kris och extraordinära händelser. 13 Avveckling Metoder för avveckling och erfarenhetsgenomgång av Karlskrona kommuns krisledningsarbete presenteras i Ledningsplan vid kriser och extraordinära händelser. 14 Utbildning och övning Utbildning och övning regleras i Ledningsplan vid extraordinära händelser (2007). Krisledningsgruppen ansvarar för att bemanna stagen så att erforderliga uppgifter löses. Krisledningsgruppens uppgifter presenteras i Ledningsplan vid kris och extraordinära händelser. 15 Bilagor Inget kommunspecifikt. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 53 ~ 296

297 Ronneby kommun Inledning Av Ronneby kommuns handlingsplan framgår att revidering ska ske minst en gång per mandatperiod. Detta avser även de särskilda planer som framtagits. Löpande uppdateringar av oljeskyddsplanen vad avser kontakter, listor och samverkande parters organisation åvilar säkerhetssamordnaren. Uppdateringar avseende organisation ska hanteras i Sedvanlig ordning, dvs. mindre ändringar kan beslutas av Kommunstyrelsen medan större ändringar behandlas av Kommunfullmäktige. MSB:s oljeskyddspärm finns tillgänglig dels hos säkerhetssamordnaren, dels på Miljö- och hälsoskyddsenheten. 1 Inledande åtgärder Larm vid en händelse inkommer till säkerhetsgruppen/räddningstjänsten. Inkallelse av krisorganisationen sker i enlighet med den planering som finns för igångsättande av denna. Staben svarar för inkallelse av miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt försörjningsgrupp, personal, logistik, säkerhetsgruppen och ekonomigruppen. 2 Ansvarsfördelning Krisledningsnämnden är den politiska nämnd som kan besluta om insatser i enlighet med ledningsplanen. Krisorganisationen är fastställd i enlighet med ledningsplanen och kompletterad i enlighet med oljeskyddsplanen. 3 Aktörer Inget kommunspecifikt. 4 Resurser i länet Material som tas i bruk och som finns tillgängligt inom kommunens verksamheter ska redovisas särskilt. Material som anskaffas därutöver ska upphandlas i enlighet med gällande ramavtal. Saknas ramavtal kan direktupphandling ske efter beslut av Krisledningsnämnden. Frivilliga som anlitas i arbetet ska anställas i enlighet med det reglemente som tas fram av personal, logistik och säkerhetsgruppen. Frivilliga ska före påbörjande av insats ges utbildning och säkerhetsinformation i enlighet med det reglemente som tas fram av personal, logistik och säkerhetsgruppen. 5 Arbetsmiljö Inget kommunspecifikt. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 54 ~ 297

298 6 Logistik Personal, logistik och säkerhetsgruppen har fått i uppdrag att planera insatsen. Denna grupp ska ha ett helhetsgrepp rörande såväl material som persontransporter som övriga behov för att säkerställa att arbete kan genomföras på ett säkert och tryggt sätt. Kontakter med Ronneby Miljö- och teknik AB är väsentliga för uppdragets genomförande. För transport av mat ska även samordning ske med Kostchefen. 7 Miljö Miljö- och byggnadsnämnden har ansvaret för det allmänna skyddet för miljön. Det är också nämndens uppdrag att se till att korrekta åtgärder, såväl förebyggande som akuta och efterbehandlade, vidtas. Nämnden har att svara för att Miljöatlasen kompletteras med de övriga uppgifter som behövs samt säkerställa att korrekt underlag för prioritering finns tillgängligt. Det ska dock noteras att under en händelse svarar Krisledningsnämnden för de beslut som kan vara aktuella rörande prioritering och saneringsinsatser. Personal från miljö- och hälsoskyddsenheten tjänstgör därvidlag i staben. Kustzonsplaneringen är en del av Miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Nämnden ska se till att kustzonen ges det skydd som är nödvändigt och som dessutom ger förutsättningar för att kunna utföra arbete vid en insats. 8 Fågel och vilt Inget kommunspecifikt 9 Avfallshantering Ronneby kommun saknar större utrymme för att klara mellanlagring. Endast begränsad kapacitet vid avfallsstationer finns tillgängligt. Det är nödvändigt med en annan lösning som innebär direkttransport från skadeplats till upparbetningsanläggning, alternativt annan mellanlagringsplats. 10 Kommunikation Kontakt med informationsenheten sker genom säkerhetsgruppen. Informationsplanen följs i enlighet med det beslutet. Den samverkan som påbörjats av Länsstyrelsen kan innebära att informationspersonal behöver göras tillgänglig för samordning tidigt. Detta kan underlätta besökare som kommer till OSS. 11 Dokumentation Dokumentation av läget före under och efter ska ombesörjas i samverkan med miljö- och hälsoskyddsenheten. Särskilda frivilliga bör avdelas för att dokumentera. 12 Ekonomi Oljeskyddsplan Blekinge ~ 55 ~ 298

299 Ekonomigruppen ska svara för den ekonomiska hanteringen och ska därvidlag utgöra ett stöd för Stabschefen och Krisledningsnämnden. För att säkerställa korrekt överlämning ska ekonomigruppen arbeta nära Räddningstjänstförbundet så att korrekt redovisning kan ske. 13 Avveckling Inget kommunspecifikt. 14 Utbildning och övning Inget kommunspecifikt. 15 Bilagor Inget kommunspecifikt Oljeskyddsplan Blekinge ~ 56 ~ 299

300 Karlshamns kommun Inledning I Karlshamns kommun har kommunledningsförvaltningen ansvaret för att revidering och översyn genomförs av kommunövergripande styrdokument. Detta gäller eventuellt framtagna lokala handlingsplaner. Samtliga dokument kan löpande uppdateras vid behov vad det gäller kontakter, checklistor och så vidare. Samtliga dokument ska finnas tillgängliga under kommunens interna sida för säkerhet och kris, samt hos Krisansvarig. Oljeskyddsplanen finns även tillgänglig på Räddningstjänsten Västra Blekinge, Samhällsbyggnadsförvaltningen samt hos Miljöförbundet Blekinge väst. 1 Inledande åtgärder Initialt kontaktar kustbevakningen räddningstjänsten. RCB, Räddningschef i Beredskap på Räddningstjänsten kontaktar den kommunala krisledningen enligt rutiner i Karlshamns kommuns Krisledningsplan. Krisledning inklusive stab samlas för genomgång av lägesbild. 2 Ansvarsfördelning Under den inledande fasen har räddningstjänsten ansvar för händelsen. Den efterföljande saneringen ansvarar kommunen för. Krisledningsnämnden, vilken består av 7 ledamöter och 7 ersättare som är personunion med kommunstyrelsens arbetsutskott. Nämnden träder endast i funktion vid en extraordinär händelse i samhället, vilket ett större oljeutsläpp skulle vara. Krisledningsnämnden har högsta beslutanderätt. Bestämmelser för krisledningsnämnden finns i Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fred och under höjd beredskap. Den kommunala krisledningsstaben är fastställd enligt Krisledningsplan Denna består ledningsgrupp och stabsfunktioner. Under saneringsfasen kommer en särskild saneringsstab att utses under ledning av Miljöförbundet. Denna stab är gemensam med Sölvesborg. 3 Aktörer Inom kommunen finns aktörer i enlighet med Krisledningsplanen. Miljöförbundet Blekinge Väst bistår med kompetens samlat för hela agerandet. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 57 ~ 300

301 4 Resurser i länet, I Oskarshamn finns en av de fem statliga oljedepåer för nationella insatser. Räddningstjänsten Västra Blekinge (2011) har en egen båt. I oljebekämpningssyfte kan denna båt användas för bogsering av länsor. En oljebekämpningscontainer på flakväxlare finns på brandstationen i Karlshamn. Denna fraktas till lämplig plats vid ett utsläpp. containern finns bl.a. 300 meter skärmlänsor. Dessa är packade i två kassetter i längder om 150 meter. Dessa tas ur containern med truck och kan därmed enkelt förflyttas och till exempel lyftas ombord på en större båt från exempelvis kustbevakningen. På brandstationen i Sölvesborg finns 100 meter skärmlänsor av samma typ som i Karlshamn. Skärmlänsor finns även hos Karlshamns Hamn AB. Karlshamns Hamn AB har 350 meter skärmlänsor på två rullar. Dessa är initialt ämnade för händelser vilka skulle kunna uppstå i samband med lastning eller lossning, alternativt runt fartyg vid kaj. Infästningar i kaj finns förberedda. lager finns också varierande längder av engångs- absorptionslänsor fyllda med bark. Önskvärt lager är 200 meter på brandstationen i Karlshamn samt 100 meter i Sölvesborg respektive Olofström för mindre utsläpp. Engångslänsor hämtas/köps efter användning och behov med relativt kort varsel. Inventering är pågående varför nämnd mängd är cirka(2017). Supportenheten in den kommunala krisledningen har det övergripande ansvaret för införskaffandet av material och resurser för sanering. Material finns i en begränsad omfattning för det initial arbetet. Anskaffning av ytterligare materiel sker i samverkan med räddningstjänsten då saneringen sannolikt sker samtidigt som räddningstjänst pågår. Räddningstjänsten har då kunskap om behov och omfattning. Personella resurser kan avsättas från ordinarie verksamheter inom kommunen. Frivilliga kommer att kunna anmäla sitt intresse av att hjälpa till via telefonnummer som kommer att publiceras när detta blir aktuellt. Man kommer att registreras och sedan kontaktas när det finns behov av ytterligare resurser. 5 Arbetsmiljö Inget kommunspecifikt Oljeskyddsplan Blekinge ~ 58 ~ 301

302 6 Logistik Supportenheten i den kommunala krisledningen har det övergripande ansvaret för införskaffandet av material och resurser för sanering. Detta sker i samverkan med räddningstjänsten. Kommunens ledningsgrupp, alternativt krisledningsgrupp disponerar organisationens totala resurs efter behov och kompetens. Exempelvis transport av materiel/personal, mat.mm. Mat Samhällsbyggnadsförvaltningens kostenhet Transport av mat Samhällsbyggnadsförvaltningen driftenheten Transport av personal Via upparbetade kontakter med bussbolag Toaletter Samhällsbyggnadsförvaltningen Lämpliga nedfartsvägar och uppställningsplatser väljs, delges och markeras. Vägarna ska ha bärighet tillräcklig för tunga fordon och verksamheten bör inte påverka omgivningarna negativt. 7 Miljö Miljöförbundet Blekinge Väst blir den lokala kontakten. Miljöförbundet Blekinge Väst ska i samråd med Länsstyrelsen samt oljeskadejouren vägleda om vilka områden som bör prioriteras med avseende på miljö- och djurliv under rådande omständigheter, med stöd av miljöatlasen. förebyggande Syfte för att om möjligt förhindra att oljan når stranden. I det akuta skedet hjälpa till med val av saneringsområde att börja med om bristande resurser samt vilken saneringsmetod man anser mest lämplig för respektive område och tillfälle. Hamnkapacitet Karlshamns Hamn har med sitt djup och sin ordinarie verksamhet möjlighet att ta emot större fartyg. Hamnen hanterar ansenliga volymer olja av olika kvaliteter. Inom hamnområdet hanteras förutom olja även stora mängder gas och virke. Brand och explosionsrisken gör att möjligheten till reparationer och dylika arbeten är mycket begränsad. 8 Fågel och vilt Inget kommunspecifikt. 9 Avfallshantering Insamlat avfall placeras tillfälligt på avsedda platser i nära anslutning till uppsamlingsplatserna, ex stränder. Från dessa platser kan avfallet transporteras med för ändamålet avsedda fordon till mellanlagring alternativt slutbearbetning. Avfallsanläggningen i Mörrum drivs av Västblekinge Miljö AB. Här finns en komposteringsplatta utan tillstånd att mellanlagra oljeskadat material. Plattan har lämpligt utförande för mellanlagring. VMAB har kontakterna för hur man kan hantera det oljeskadade avfallet. Slutbearbetning sker exempelvis på Sysavs anläggningar i Södra Skåne samt i begränsad omfattning på Bubbetorp i Karlskrona. Inom de kommunala förvaltningarna och bolagen finns ett antal fordon och chaufförer lämpliga för transporter av farligt avfall. Insamlat avfall ska läggas i täta containrar för vidare transport. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 59 ~ 302

303 10 Kommunikation Enligt Karlshamns kommuns Krisledningsplan och Kommunikationsplan vid extraordinära händelser leds informationsarbetet i kommunen av informationschefen och dess ersättare vid en Större händelse. Informationschefen ingår i kommunens krisledningsstab. Räddningstjänsten kommer att ha en ansvarig person i sin stab för information. Samverkan för att ge en samstämmig information är viktigt. 11 Dokumentation Ansvar för dokumentation vid stora händelser beskrivs i kommunens krisledningsplan. 12 Ekonomi Vid en oljeolycka är dokumentationen extra viktigt då den ligger till grund för den ekonomiska ersättningen. Kostnader kommunen haft för räddningstjänst och sanering har man rätt till statlig ersättning för. Förutsatt att ansökan gjorts enligt särskilda rutiner. 13 Avveckling Inget kommunspecifikt. 14 Utbildning och övning Inget kommunspecifikt. 15 Bilagor Inget kommunspecifikt. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 60 ~ 303

304 Sölvesborgs kommun Inledning I Sölvesborgs kommun har Kommunledningsförvaltningen ansvaret för att revidering och översyn genomförs. Oljeskyddsplanen finns tillgänglig på Kommunledningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen samt hos Miljöförbundet Blekinge väst. 1 Inledande åtgärder Initialt kontaktar kustbevakningen räddningstjänsten. RCB, Räddningschef i Beredskap på Räddningstjänsten kontaktar den kommunala krisledningen enligt rutiner i Sölvesborgs kommuns Krisledningsplan. Krisledning inklusive stab samlas för genomgång av lägesbild. Krissamverkan Blekinge aktiveras enligt särskild rutin. 2 Ansvarsfördelning Under den inledande räddningstjänstfasen har räddningstjänsten ansvar för händelsen. Den efterföljande saneringen ansvarar kommunen för. Krisledningsnämnden, vilken består av politiker, är namnunion med kommunstyrelsens arbetsutskott. Nämnden träder endast i funktion vid en extraordinär händelse i samhället, vilket ett större oljeutsläpp skulle vara. Krisledningsorganisationen är fastställd av Kommunfullmäktige. Denna består av tjänstemän i en ledningsgrupp och stabsfunktioner. Under saneringsfasen kommer en särskild saneringsstab att utses under ledning av Miljöförbundet. Denna stab är gemensam med Karlshamn. 3 Aktörer Inom kommunen finns aktörer i enlighet med Krisledningsplanen. Miljöförbundet Blekinge Väst bistår med kompetens samlat för hela agerandet. 4 Resurser i länet Räddningstjänsten Västra Blekinge (2011) har en egen båt. I oljebekämpningssyfte kan denna båt användas för bogsering av länsor. En oljebekämpningscontainer på flakväxlare finns på brandstationen i Karlshamn. Denna fraktas till lämplig plats vid ett utsläpp. I containern finns bl.a. 300 meter skärmlänsor. Dessa är packade i två kassetter i längder om 150 meter. Dessa tas ur containern med truck och kan därmed enkelt förflyttas och till exempel lyftas ombord på en större båt från exempelvis kustbevakningen. På brandstationen i Sölvesborg finns 100 meter skärmlänsor av samma typ som i Karlshamn. Skärmlänsor finns även hos Karlshamns Hamn AB. Karlshamns Hamn AB har 350 meter Oljeskyddsplan Blekinge ~ 61 ~ 304

305 skärmlänsor på två rullar. Dessa är initialt ämnade för händelser vilka skulle kunna uppstå i samband med lastning eller lossning, alternativt runt fartyg vid kaj. Infästningar i kaj finns förberedda. I lager finns också varierande längder av engångs- absorptionslänsor fyllda med bark. Önskvärt lager är 200 meter på brandstationen i Karlshamn samt 100 meter i Sölvesborg respektive Olofström för mindre utsläpp. Engångslänsor hämtas/köps efter användning och behov med relativt kort varsel. Supportenheten inom den kommunala krisledningen har det övergripande ansvaret för införskaffandet av material och resurser för sanering. Material finns i en begränsad omfattning för det initiala arbetet. Anskaffning av ytterligare materiel sker i samverkan med räddningstjänsten då saneringen sannolikt sker samtidigt som räddningstjänst pågår. Räddningstjänsten har då kunskap om behov och omfattning. Materiel finns även hos Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet för att komplettera räddningstjänstens materiel inklusive oljeskyddsförråden (som finns utanför länet idag). Personella resurser kan avsättas från ordinarie verksamheter inom kommunen. Frivilliga kommer att kunna anmäla sitt intresse av att hjälpa till via telefonnummer som kommer att publiceras när detta blir aktuellt. Man kommer att registreras och sedan kontaktas när det finns behov av ytterligare resurser. 5 Logistik Supportenheten i den kommunala krisledningen har det övergripande ansvaret för införskaffandet av material och resurser för sanering. Detta sker i samverkan med räddningstjänsten. Mat kan fås från Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbunds kostenhet till viss del. Kompletteringar behöver ske från andra aktörer. Transport av mat handhas av Samhällsbyggnadsförvaltningen Transport av personal handhas av saneringsstaben. Toaletter skaffas fram av Samhällsbyggnadsförvaltningen Lämpliga nedfartsvägar och uppställningsplatser väljs i samverkan med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Vägarna måste ha bärighet tillräcklig för tunga fordon och verksamheten bör inte påverka omgivningarna negativt. 6 Miljö Miljöförbundets personal skall ingå i saneringsstaben. Miljöförbundet Blekinge Väst ska i samråd med Länsstyrelsen vägleda om vilka områden som bör prioriteras med avseende på miljö- och djurliv under rådande omständigheter, med stöd av miljöatlasen, Kustbevakningen och MSB.. I det förebyggande skedet arbetas för att om möjligt förhindra att oljan når stranden. I det Oljeskyddsplan Blekinge ~ 62 ~ 305

306 akuta skedet hjälper förbundet till med att välja saneringsområde att börja med om bristande resurser samt vilken saneringsmetod man anser mest lämplig för respektive område och tillfälle. 7 Fågel och vilt Inget kommunspecifikt. 8 Avfallshantering Insamlat avfall placeras tillfälligt på avsedda platser i nära anslutning till uppsamlingsplatserna, ex stränder. Från dessa platser kan avfallet transporteras med för ändamålet avsedda fordon till mellanlagring alternativt slutbearbetning. Avfallsanläggningen i Mörrum drivs av Västblekinge Miljö AB. Här finns en komposteringsplatta utan tillstånd att mellanlagra oljeskadat material. Plattan har lämpligt utförande för mellanlagring. VMAB har kontakterna för hur man kan hantera det oljeskadade avfallet. Slutbearbetning sker exempelvis på Sysavs anläggningar i Södra Skåne samt i begränsad omfattning på Bubbetorp i Karlskrona. Inom de kommunala förvaltningarna och bolagen finns ett antal fordon och chaufförer lämpliga för transporter av farligt avfall. Insamlat avfall ska läggas i täta containrar för vidare transport. 9 Kommunikation Enligt Sölvesborgs kommuns Krisledningsplan och Riktlinjer för krisinformation leds informationsarbetet i kommunen av informationsansvarig och dess ersättare vid en större händelse. Informationsansvarige ingår i kommunens krisledningsstab. Räddningstjänsten kommer att ha en person i sin stab ansvarig för information. Samverkan för att ge en samstämmig information är viktigt. Krissamverkan Blekinge är aktiverat och inom ramen för denna samverkan hanteras även gemensamma kommunikationsfrågor. 10 Dokumentation Ansvar för dokumentation vid stora händelser beskrivs i kommunens krisledningsplan. 11 Ekonomi Vid en oljeolycka är dokumentationen extra viktigt då den ligger till grund för den ekonomiska ersättningen. Kostnader kommunen haft för räddningstjänst och sanering har man rätt till statlig ersättning för förutsatt att ansökan gjorts enligt särskilda rutiner. Ett särskilt projektnummer tas fram för insatsen och alla kostnader, såväl personal som övrigt, skall bokföras med detta nummer. För redan anställd personal skall särskild tidredovisning göras för att styrka insatsens omfattning. 12 Avveckling Inget kommunspecifikt. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 63 ~ 306

307 13 Utbildning och övning Inget kommunspecifikt. 14 Bilagor Inget kommunspecifikt. Oljeskyddsplan Blekinge ~ 64 ~ 307

308 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att förordna förvaltningschef Daniel Wäppling att representera den personuppgiftsansvarige (kommunstyrelsen) vid undertecknande av personuppgiftsbiträdesavtal Sammanfattning Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter (3 PUL). Varje kommunal myndighet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som myndigheten hanterar. För att biträda den personuppgiftsansvarige (kommunstyrelsen) finns personuppgiftsombud, i Karlshamns fall kommunjurist Annabel Cifuentes och förvaltningsjurist Cecilia Bernhardsson. Personuppgiftsombudets roll är att stödja den personuppgiftsansvarige så att uppgifterna hanteras korrekt och i enlighet med lagens krav. När personuppgifter hanteras av någon annan än myndigheten behöver ett personuppgiftsbiträdesavtal tecknas. Det innebär att när myndigheten hanterar personuppgifter i exempelvis ett system som levereras av utomstående så måste ett avtal tecknas. Inför att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft i maj 2018 behöver alla personuppgiftsbiträdesavtal uppdateras och i förekommande fall nya skrivas. För att det ska vara en enkel hantering föreslås att kommunstyrelsen förordnar förvaltningschefen att representera den vid undertecknande av biträdesavtalen. Det innebär att det räcker för kommunstyrelsen att fatta detta beslut istället för att besluta i varje enskilt ärende. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling Systemadministratör Anne Persson Kommunjurist Annabel Cifuentes Förvaltningsjurist Cecilia Bernhardsson 308

309 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/4189 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen KS Uppdrag till förvaltningschef att representera de personuppgiftsansvariga Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att förordna förvaltningschef Daniel Wäppling att representera den personuppgiftsansvarige (kommunstyrelsen) vid undertecknande av personuppgiftsbiträdesavtal Sammanfattning Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter (3 PUL). Varje kommunal myndighet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som myndigheten hanterar. För att biträda den personuppgiftsansvarige (kommunstyrelsen) finns personuppgiftsombud, i Karlshamns fall kommunjurist Annabel Cifuentes och förvaltningsjurist Cecilia Bernhardsson. Personuppgiftsombudets roll är att stödja den personuppgiftsansvarige så att uppgifterna hanteras korrekt och i enlighet med lagens krav. När personuppgifter hanteras av någon annan än myndigheten behöver ett personuppgiftsbiträdesavtal tecknas. Det innebär att när myndigheten hanterar personuppgifter i exempelvis ett system som levereras av utomstående så måste ett avtal tecknas. Inför att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft i maj 2018 behöver alla personuppgiftsbiträdesavtal uppdateras och i förekommande fall nya skrivas. För att det ska vara en enkel hantering föreslås att kommunstyrelsen förordnar förvaltningschefen att representera den vid undertecknande av biträdesavtalen. Det innebär att det räcker för kommunstyrelsen att fatta detta beslut istället för att besluta i varje enskilt ärende. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 309

310 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/4189 Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling Systemadministratör Anne Persson Kommunjurist Annabel Cifuentes Förvaltningsjurist Cecilia Bernhardsson Erik Bergman Nämndsekreterare 310

311 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att Sammanfattning Anders Englesson (MP) föreslår i motion, daterad , att kommunfullmäktige initierar en undersökning kring om och hur häst/hästar skulle kunna användas i kommunens skogar och parker samt om det är möjligt att på annat sätt nyttja häst/hästar i kommunens verksamheter. Motionen har remitterats till fritidsnämnden och tekniska nämnden. Nämnderna föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Bland annat anför nämnderna begränsade ekonomiska resurser och att kärnverksamheten måste prioriteras. Att i ett sådant läge undersöka möjligheten att använda hästar i kommunens verksamhet och därtill permanent skötsel av häst/ar är inte genomförbart. Verksamheten har att fokusera på uppsatta mål att införa fossilfri maskinpark inom parkverksamheten. Nämnderna anser det inte befogat att genomföra en särskild utredning kring möjligheten att använda hästar. Det står dock nämnderna fritt att i de fall det bedöms lämpligt, med hänsyn tagen bland annat till naturvärdena, använda hästar för att gallra i de tätortsnära skogarna. Arbetsutskottet överlämnar motionen till kommunstyrelsen för bedömning. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Protokollsutdrag TN 174/2017 Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Protokollsutdrag FN 95/2017 Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 311

312 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/178 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Svar på motion om att använda hästar i kommunens verksamhet från Anders Englesson (MP) m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Sammanfattning Anders Englesson (MP) föreslår i motion, daterad , att kommunfullmäktige initierar en undersökning kring om och hur häst/hästar skulle kunna användas i kommunens skogar och parker samt om det är möjligt att på annat sätt nyttja häst/hästar i kommunens verksamheter. Motionen har remitterats till fritidsnämnden och tekniska nämnden. Nämnderna föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Bland annat anför nämnderna begränsade ekonomiska resurser och att kärnverksamheten måste prioriteras. Att i ett sådant läge undersöka möjligheten att använda hästar i kommunens verksamhet och därtill permanent skötsel av häst/ar är inte genomförbart. Verksamheten har att fokusera på uppsatta mål att införa fossilfri maskinpark inom parkverksamheten. Nämnderna anser det inte befogat att genomföra en särskild utredning kring möjligheten att använda hästar. Det står dock nämnderna fritt att i de fall det bedöms lämpligt, med hänsyn tagen bland annat till naturvärdena, använda hästar för att gallra i de tätortsnära skogarna. Tjänsteskrivelsen överlämnas härmed för politisk bedömning. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Protokollsutdrag TN 174/2017 Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Protokollsutdrag FN 95/2017 Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Beslutet skickas till Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltning Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 312

313 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/178 Kommunfullmäktige Erik Bergman Nämndsekreterare 313

314 Motion till kommunfullmäktige i Karlshamns kommun angåe nde hästar Hästen har under årtusenden varit viktig i stora delar av mänsklighetens kultur och är så fortfarande. Karlshamns kommun är inget undantag vilket bland annat avspeglat sig i att k ommunen deltagit i två olika projekt med hästen i centrum under senare år. När dessa nu är avslutade gäller det använda de kunskaper som skapats genom dessa projekt. Ett sätt kan vara att ta tillvara de miljömässiga vinster som det kan ge att använda häst i stället för maskiner vid arbete i kommunen skogar och parker. Det är välkänt att hästar är skonsamma mot träd, mark och rötter. Det är också känt att hästar kan ta sig fram där maskiner inte klarar det. Till detta ska läggas att hästar är mycket trevlig are att beskåda än maskiner. Hästar generar dessutom inga utsläpp som påverkar klimatförändringen eftersom hästar, precis som vi människor, tillhör det naturliga kretsloppet. Det vore således berikande ur många aspekter om hästar kunde användas vid avverkning och gallring i de tätortsnära skogarna. Samma sak vore det om hästar kunde användas vid parkarbeten som exempelvis gräsklippning. När hästar inte används för arbete i skog och park kunde de med fördel användas för att skjutsa människor. Troligtv is skulle det uppskattas av såväl turister som kommuninvånare. Skolelever och förskolebarn skulle säkert också uppskatta om hästar på något sätt kunde användas i deras utbildning. Om kommunen använde häst på sätt som ovan beskrivits skulle det också innebä ra ett symbolvärde för kommunen strävan att bli en kommun som förknippas med hållbarhet och ekologiskt tänkande. Mot denna bakgrund föreslår vi att kommunfullmäktige initierar en undersökning om och hur häst/hästar skulle kunna användas i kommunens skogar och parker samt om det är möjligt att på annat sätt nyttja häst/hästar i kommunens verksamheter. Karlshamn Miljöpartiet i Karlshamn g.m Per Atmander, Anders Englesson, Sara Månsson Möllergren, Ingrid Ågård 314

315 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 1 av 3 Plats och tid Årydssalen, klockan 13:15 16:30, ajournering 14:40-15:00 Beslutande: Mats Dahlbom Ordförande (C) Anneli Bengtsson Vice Ordförande (S) Katrin Johansson Ledamot (S) Lars Hasselgren Ledamot (M) Tor Billing Ledamot (SD) Stig Johansson Ledamot (S) Gunnar Fastén Ledamot (MP) Magnus Dagmyr Ledamot (S) Jan-Erik Abrahamsson Ledamot (S) Jörgen Kronsell Ledamot (MP) Tjänstgörande ersättare: Catarina Flod (M) ersätter Britt Kilsäter (M) Närvarande ersättare: Per-Ivar Johansson Tommy Mikkelsen Lennarth Malm (C), t.o.m. 168 (SD) (L) Övriga: Ulrika Nordén Johansson Anneli Karlsson Martin Einarson Magnus Persson Christina Svensson Marika Mårtensson Jörgen Svensson Daniel Camenell Annabel Cifuentes Jon Svarthök Christina Svensson Förvaltningschef Verksamhetsstrateg Markförvaltare Verksamhetschef Verksamhetschef , 173 T.f. VA-chef Verksamhetschef Utredningsingenjör Kommunjurist Förvaltningsjurist Sekreterare Utses att justera: Jörgen Kronsell (MP) Paragrafer: , Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Christina Svensson 315

316 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 2 av 3 Mats Dahlbom Justerande Jörgen Kronsell Anslag/Bevis Organ: Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 316

317 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 3 av TN Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet, 2017/178 Tekniska nämndens beslut att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservationer Jörgen Kronsell (MP) och Gunnar Fastén (MP) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Miljöpartiet föreslår i motion daterad att kommunfullmäktige initierar en undersökning om och hur häst/hästar skulle kunna användas i kommunens skogar och parker samt om det är möjligt att på annat sätt nyttja häst/hästar i kommunens verksamheter. Kommunen har tidigare beslutat, KF 130, , att avslå en motion om att kommunen införskaffar en eller två hästar samt inrättar (minst) en tjänst som hästskötare för att använda häst vid skogsavverkningar i tätortsnära skogar. Motionen avslogs eftersom bedömningen gjordes att det inte fanns pengar att avsätta. Den kommunala organisationen genomgår budgetanpassningar innebärande såväl kostnadsminskningar, som krav på ökade intäkter. Dessa budgetanpassningar innebär att både bemanning och utförande av tjänster fokuseras på kärnverksamheten. Uppgifter och uppdrag som ligger utanför detta minimeras. Att i ett sådant läge undersöka möjligheten att använda hästar i kommunens verksamhet och därtill permanent skötsel av häst/ar är inte genomförbart. Verksamheten har att fokusera på uppsatta mål att införa fossilfri maskinpark inom verksamheten. Beslutsunderlag Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Tjänsteskrivelse från verksamhetschef Jörgen Svensson, daterad Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Verksamhetschef Jörgen Svensson Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson 317

318 Karlshamns kommun PROTOKOLL Fritidsnämnden sid 1 av 3 Plats och tid Årydssalen, klockan 13:15 15:35 Beslutande: Andreas Saleskog Ordförande (S) Magnus Sandgren Ledamot (M) Annacarin Leufstedt Vice ordförande (S) Siri Näslund Ledamot (S) Anna Arlid Ledamot (M) Görgen Lennarthsson Ledamot (SD) Mikael Erdtman Ledamot (S) Henrik Häggblad Ledamot (C) Tjänstgörande ersättare: Gun Hedlund (MP) ersätter Per Atmander (MP) Närvarande ersättare: Christer Martinsson Thomas Johansson Gertrud Solding Magnus Dagmyr Mohamed Albuhaisi (S) (S) (SD) (S) (L) Övriga: Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson 81 83, 85, 88, 89 Patric Nilsson, Blekinge Idrottsförbund, SISU 81, 82 Fritidschef Thomas Nilsson Ekonom Lisbeth Sunesson 81 83, 85 Verksamhetsstrateg Anneli Gustafsson Parkingenjör Sara-Marie Rännbäck 81 83, 85, 88, 89 Utredningsingenjör Linnéa Persson 81 83, 85, 88, 89 Fritidskonsulent Sara Widesjö 90 Sekreterare Filippa Sjöberg Utses att justera: Henrik Häggblad Paragrafer: 81 83, 85, Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Justerande Filippa Sjöberg Andreas Saleskog Henrik Häggblad 318

319 Karlshamns kommun PROTOKOLL Fritidsnämnden sid 2 av 3 Anslag/Bevis Organ: Fritidsnämnden Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Förvaringsplats för protokollet: Rådhuset Datum då anslaget tas ner: Underskrift: 319

320 Karlshamns kommun PROTOKOLL Fritidsnämnden sid 3 av 3 95 Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Anders Englesson (MP) 2017/178 Fritidsnämndens beslut att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Sammanfattning Miljöpartiet föreslår i motion daterad att kommunfullmäktige initierar en undersökning om och hur häst/hästar skulle kunna användas i kommunens skogar och parker samt om det är möjligt att på annat sätt nyttja häst/hästar i kommunens verksamheter. Kommunen har tidigare beslutat, KF 130, , att avslå en motion om att kommunen införskaffar en eller två hästar samt inrättar (minst) en tjänst som hästskötare för att använda häst vid skogsavverkningar i tätortsnära skogar. Motionen avslogs eftersom bedömningen gjordes att det inte fanns pengar att avsätta. Den kommunala organisationen genomgår budgetanpassningar innebärande såväl kostnadsminskningar som krav på ökade intäkter. Dessa budgetanpassningar innebär att både bemanning och utförande av tjänster fokuseras på kärnverksamheten. Uppgifter och uppdrag som ligger utanför detta minimeras. Att i ett sådant läge undersöka möjligheten att använda hästar i kommunens verksamhet och därtill permanent skötsel av häst/ar är inte genomförbart. Verksamheten har att fokusera på uppsatta mål att införa fossilfri maskinpark inom parkverksamheten. Beslutsunderlag Motion om att använda hästar i kommunens verksamhet Tjänsteskrivelse från verksamhetschef Jörgen Svensson, daterad Beslutet skickas till Verksamhetschef Jörgen Svensson Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Kommunstyrelsen Miljöpartiet de gröna 320

321 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att uppdra åt kommundirektören att utarbeta förslag till policy för kommunens internationella arbete att återrapportering ska ske till kommunstyrelsens junisammanträde Sammanfattning Kommunfullmäktige antog ett internationellt program för perioden Då det ej längre är aktuellt behöver ett nytt utarbetas. Ett strategiskt internationellt arbete kan bidra till Karlshamns hållbara utveckling. Det internationella arbetet kan ge ömsesidig nytta för samtliga involverade parter. Samverkan mellan näringsliv, högskola och offentlig verksamhet är viktiga delar i ett internationellt arbete. I en värld där nationalismen får ökad spridning kan ett ökat internationellt samarbete berika ökad mångfald och utgör en tillväxtpotential. Det internationella arbetet ska verka för ökat utbyte av kunskaper och erfarenheter i syfte att främja utveckling både inom offentlig och privat sektor. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling 321

322 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2018/204 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Uppdrag om att utarbeta förslag på internationell policy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att uppdra åt kommundirektören att utarbeta förslag till policy för kommunens internationella arbete Sammanfattning Kommunfullmäktige antog ett internationellt program för perioden Då det ej längre är aktuellt behöver ett nytt utarbetas. Ett strategiskt internationellt arbete kan bidra till Karlshamns hållbara utveckling. Det internationella arbetet kan ge ömsesidig nytta för samtliga involverade parter. Samverkan mellan näringsliv, högskola och offentlig verksamhet är viktiga delar i ett internationellt arbete. I en värld där nationalismen får ökad spridning kan ett ökat internationellt samarbete berika ökad mångfald och utgör en tillväxtpotential. Det internationella arbetet ska verka för ökat utbyte av kunskaper och erfarenheter i syfte att främja utveckling både inom offentlig och privat sektor. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 322

323 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommundirektören uppdras arbeta fram kommungemensamma riktlinjer för resor att återrapportering ska ske till kommunstyrelsens junisammanträde Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om Resepolicy för tjänstepersoner och förtroendevalda i Karlshamns kommun. I samma beslut uppdrogs kommunstyrelsen att utarbeta kommungemensamma riktlinjer för resor. Policyn är på en så övergripande nivå att riktlinjer krävs. Beslutsunderlag Kommundirektör Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag KF 29/2017 Resepolicy för tjänstepersoner och förtroendevalda i Karlshamns kommun Resepolicy Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling 323

324 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2016/4196 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Riktlinjer för resor Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommundirektören uppdras arbeta fram kommungemensamma riktlinjer för resor Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade om Resepolicy för tjänstepersoner och förtroendevalda i Karlshamns kommun. I samma beslut uppdrogs kommunstyrelsen att utarbeta kommungemensamma riktlinjer för resor. Policyn är på en så övergripande nivå att riktlinjer krävs. Beslutsunderlag Kommundirektör Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag KF 29/2017 Resepolicy för tjänstepersoner och förtroendevalda i Karlshamns kommun Resepolicy Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling Daniel Wäppling Kommundirektör Karlshamns kommun Karlshamns kommun Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 324

325 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunfullmäktige sid 1 av 3 Plats och tid Rådhussalen, klockan 17:00 19:00 Beslutande: Marie Sällström Ordförande (S) Gert Åkesson Vice Ordförande (C) Iréne Ahlstrand-Mårlind Vice Ordförande (M) Per-Ola Mattsson Ledamot (S) Annika Westerlund Ledamot (S) Andreas Saleskog Ledamot (S) Jan Bremberg Ledamot (S) Jan-Åke Berg Ledamot (S) Anders Karlsson Ledamot (S) Lena Sandgren Ledamot (S) Tobias Folkesson Ledamot (S) Kenneth Hake Ledamot (S) Johnny Persson Ledamot (S) Christel Friskopp Ledamot (S) Sofie Dahlqvist Ledamot (S) Göran Svensson Ledamot (S) Vivianne Andersson Ledamot (S) Leif Håkansson Ledamot (S) Ingrid Hagberg-Hake Ledamot (S) Mano Hakimy Ledamot (S) Gertrud Ivarsson Ledamot (C) Marco Gustavsson Ledamot (C) Paul Hedlund Ledamot (L) Magnus Gärdebring Ledamot (M) Per Erlandsson Ledamot (M) Magnus Sandgren Ledamot (M) Claes Mårlind Ledamot (M) Bärthil Ottosson Ledamot (M) Cecilia Holmberg Ledamot (M) Anders Englesson Ledamot (MP) Sara Månsson Möllergren Ledamot (MP) Anna Atmander Ledamot (MP) Per Atmander Ledamot (MP) Johanna Karlsson Ledamot (MP) Tor Billing Ledamot (SD) Tommy Strannemalm Ledamot (SD) Görgen Lennarthsson Ledamot (SD) Gudrun Johansson Ledamot (SD) Anna Wihlstrand Ledamot (SD) Ulf Lind Ledamot (SD) Mona Wettergren Ledamot (SD) Jens Henningsson Tommy Larsson Ledamot Ledamot (V) (V) 325

326 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunfullmäktige sid 2 av 3 Tjänstgörande ersättare: Närvarande ersättare: Övriga: ersätter Inger Löfblom Sjöberg (S) Suzanne Svensson Roland Ohlsson (S) Sara Sakhnini (S) Anneli Bengtsson (S) Kerstin Gustafson (S) Fredrik Nilsson (S) Anki Hansson (S) Carl-Eric Birgersson (M) Carin Erlandsson (M) Anna Kälvestam (M) Marco Paulsson (M) Britt Kilsäter (M) Elin Petersson (M) Siri Näslund (S), Ingvar Andersson (S), Katrin Johansson (S), Patrik Engström (S), Kerstin Linde (S), Torgny Lindqvist (S), Lena Häggblad (C), Bodil Ericsson (L) och Karin Johansson (V). Daniel Wäppling, kommundirektör Samuel Henningsson, VD NetPort Utses att justera: Cecilia Holmberg (M) och Sofie Dahlqvist (S) Paragrafer: Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Jens Odevall Marie Sällström Justerande Cecilia Holmberg Sofie Dahlqvist Anslag/Bevis Organ: Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 326

327 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunfullmäktige sid 3 av 3 29 Resepolicy för tjänstepersoner och förtroendevalda i Karlshamns kommun 2016/4196 Kommunfullmäktiges beslut att anta förslaget till resepolicy för Karlshamns kommun. att kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram kommungemensamma riktlinjer för resor. Sammanfattning Karlshamns kommuns nuvarande resepolicy är från 2000 (KS 220) och därför har en översyn gjorts. Den nya policyn har utformats i enlighet med gällande riktlinjer för styrdokument och ska således fastställas av kommunfullmäktige. Policyn anger Karlshamns kommuns förhållningssätt till något och inte ange några fasta regler utan ange principer som ska tjäna som vägledning inom det aktuella området. Därför kommer kommunstyrelsen besluta om mer detaljerade riktlinjer om resor efter det att policyn fastställts. Beslutsunderlag Resepolicy Karlshamns kommun Beslutet skickas till Författningssamlingen Kommunstyrelsen Kommundirektören Personalchefen Kommunikationschefen 327

328 Resepolicy Karlshamns kommun Syfte och avgränsningar Användningen av resor i tjänsten ska ske på ett trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt. I många fall kan även hälsoaspekter beaktas. Policyn gäller för resor och transporter som görs i tjänsten av medarbetare och förtroendevalda och som betalas av Karlshamns kommun. Överväg alternativ Alternativ till resa ska alltid övervägas, till exempel telefon-, videokonferens eller liknande innan beslut fattas om att resa. Bokning av tjänsteresor Alla beställningar av biljetter, hotellrum, hyrbil och dylikt ska göras enligt fastställda kommungemensamma rutiner. Resor ska beställas i god tid för att kunna nyttja bästa möjliga pris. Eventuella ändringar/avbokningar ska ske så snart som möjligt. Varje medarbetare och chef ska göra en ekonomisk och tidsmässig avvägning vid planering av tjänsteresor. Val av färdmedel Vid val av färdmedel ska en sammanvägning av miljöhänsyn, tidsåtgång, säkerhet och arbetsmiljö för den resande alltid göras. Bedömningen grundar sig i om resan är kort eller lång. Samåkning ska alltid eftersträvas. Riktlinjer Kommunstyrelsen fastställer kommungemensamma riktlinjer utifrån resepolicyn 328

329 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att söka medlemskap i nätverket Håll Sverige Rent Sammanfattning Det viktigaste arbetet mot nedskräpning är att förebygga det då det ofta saknas tid och resurser för tillsynsmyndigheterna att handlägga nedskräpningsärenden. Det handlar om allmänhetens attityder till skräp, tillgång till soptunnor m.m. Den årliga kostnaden uppgår till kr. För att arbeta strategiskt och förebyggande med nedskräpningsfrågorna kan kommunen gå med i nätverket Håll Sverige Rent. Enligt Håll Sverige Rent får de kommunen som är medlemmar följande: En personlig kontaktperson på Håll Sverige Rent Stöd i det strategiska och praktiska arbetet mot nedskräpning som finns beskrivet i Naturvårdsverkets vägledning till kommuner Fritt kampanjmaterial som påsar och säckar inklusive fri efterbeställning i samband med Vi Håller Rent-kampanjen Information om nya verktyg mot nedskräpning och annat aktuellt inom området Fritt deltagande för en person på Håll Sverige Rents nationella och regionala konferenser Möjlighet till deltagande på kurser, studieresor samt aktiviteter för erfarenhetsutbyte och kommunikation Kostnadsfri halvdagsutbildning vid nystartade skräpmätningar i stadseller parkmiljö Möjlighet och rättighet till att använda en anpassad variant av logotypen Håll Sverige Rent Finansieringen sker på kommunstyrelsens konto för oförutsedda utgifter. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Håll Sverige Rent Miljöingenjör Jesper Bergman Ekonomiavdelningen 329

330 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/206 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Medlemskap i Håll Sverige Rent Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att söka medlemskap i nätverket Håll Sverige Rent Sammanfattning Det viktigaste arbetet mot nedskräpning är att förebygga det då det ofta saknas tid och resurser för tillsynsmyndigheterna att handlägga nedskräpningsärenden. Det handlar om allmänhetens attityder till skräp, tillgång till soptunnor m.m. För att arbeta strategiskt och förebyggande med nedskräpningsfrågorna kan kommunen gå med i nätverket Håll Sverige Rent. Enligt Håll Sverige Rent får de kommunen som är medlemmar följande: En personlig kontaktperson på Håll Sverige Rent Stöd i det strategiska och praktiska arbetet mot nedskräpning som finns beskrivet i Naturvårdsverkets vägledning till kommuner Fritt kampanjmaterial som påsar och säckar inklusive fri efterbeställning i samband med Vi Håller Rent-kampanjen Information om nya verktyg mot nedskräpning och annat aktuellt inom området Fritt deltagande för en person på Håll Sverige Rents nationella och regionala konferenser Möjlighet till deltagande på kurser, studieresor samt aktiviteter för erfarenhetsutbyte och kommunikation Kostnadsfri halvdagsutbildning vid nystartade skräpmätningar i stadseller parkmiljö Möjlighet och rättighet till att använda en anpassad variant av logotypen Håll Sverige Rent Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 330

331 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/206 Håll Sverige Rent Miljöingenjör Jesper Bergman 331

332 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att revidera Bestämmelser om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda Arvodesbilagan genom tillägg av Kreativum i Blekinge AB med likalydande ekonomiska förmåner som för övriga dotterbolag till Stadsvapnet i Karlshamn AB Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog Stadsvapnet att omedelbart förvärva Kreativum i Blekinge AB. Samma dag sammanträdde Stadsvapnet och genomförde förvärvet, 61. Till styrelse i bolaget valdes kommunstyrelsens arbetsutskott. Kreativum i Blekinge AB hade sitt första sammanträde Vid beslutet om att förvärva Kreativum och välja nämnda styrelse togs ej något beslut om styrelsens arvodering. Genom föreslagen revidering av Bestämmelser om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda Arvodesbilagan erhålls likvärdiga villkor för Kreativum i Blekinge AB som för Stadsvapnets övriga dotterbolag. Justering av arvodesbilagen föreslås genom tillägg av Kreativum i Blekinge AB med likalydande ekonomiska förmåner som för övriga dotterbolag till Stadsvapnet i Karlshamn AB. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Arvodesbilaga Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 332

333 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/207 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Ekonomisk ersättning till förtroendevalda i Kreativum i Blekinge AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige revidera Bestämmelser om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda Arvodesbilagan genom tillägg av Kreativum i Blekinge AB med likalydande ekonomiska förmåner som för övriga dotterbolag till Stadsvapnet i Karlshamn AB Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog Stadsvapnet att omedelbart förvärva Kreativum i Blekinge AB. Samma dag sammanträdde Stadsvapnet och genomförde förvärvet, 61. Till styrelse i bolaget valdes kommunstyrelsens arbetsutskott. Kreativum i Blekinge AB hade sitt första sammanträde Vid beslutet om att förvärva Kreativum och välja nämnda styrelse togs ej något beslut om styrelsens arvodering. Genom föreslagen revidering av Bestämmelser om ekonomiska ersättningar till förtroendevalda Arvodesbilagan erhålls likvärdiga villkor för Kreativum i Blekinge AB som för Stadsvapnets övriga dotterbolag. Justering av arvodesbilagen föreslås genom tillägg av Kreativum i Blekinge AB med likalydande ekonomiska förmåner som för övriga dotterbolag till Stadsvapnet i Karlshamn AB. Beslutsunderlag 1 Arvodesbilaga Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 333

334 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/207 Erik Bergman Nämndsekreterare 334

335 ARVODESBILAGA Allmänt om arvoden Förtroendevalda, som inte är årsarvoderade eller har begränsat årsarvode, har rätt till arvode för sammanträde med mera med belopp och på sätt som fullmäktige beslutat. Årsarvoden för förtroendevalda politiker baseras på riksdagsarvodets storlek vilket för år 2016 är kr. Riksdagsarvodets storlek justeras årligen den 1 november, Karlshamn kommuns förtroendevaldas årsarvode justeras årligen den 1 januari med motsvarande riksdagsarvodets justering året innan. Förtroendevalda som uppbär flera uppdrag inom kommunen samt nedan uppräknade bolag och kommunalförbund får endast begränsat årsarvode med maximalt 40 procent av heltid. Är det sammanlagda begränsade arvodet mer än 40 % av heltid ska reducering ske. Reduceringen av det begränsade arvodet sker i första hand på kommunstyrelsen, i andra hand på nämnd i tredje hand på kommunala helägda aktiebolagen och i fjärde hand på kommunalförbund och av flera kommuner gemensamt ägda bolag. En förtroendevald som uppbär flera uppdrag och uppnår det maximala beloppet för begränsat årsarvode följer dessa bestämmelsers 2:a kapitel. För rätt till årsarvode eller begränsat årsarvode ska förtroendevald vara närvarande vid mer än hälften av sammanträdena, räknat kalenderår för nämnder och stämma till stämma för bolag. Vid kontroll kan krav på återbetalning av utbetalat arvode ske och då utgår istället sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst för den förtroendevaldas faktiska närvaro

336 Årsarvode Nämnder och styrelse Förtroendevalda med uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, styrelse, nämnd, beredning eller utskott har rätt till årsarvode enligt följande: Organ Ordf. Vice ordf. Övr. ledamöter Ant. ledamöter Kommunfullmäktige 2,8 1, Kommunstyrelsen 12,0 2, Kommunstyrelsens AU ,8 7 Kommunrevisionen 1,4 0,7 0,7 7 Valnämnd (valår) 0, Överförmyndarnämnden 0, BUS-nämnden 2,8 1, Omsorgsnämnden 2,8 1, Byggnadsnämnden 2,1 0, Tekniska nämnden 2,1 0, Fritidsnämnden 2,1 0, Kulturnämnden 2,1 0, Gymnasienämnden 2,1 0, Socialnämnden 2,8 1, Festivalkommittén 0,

337 Kommunala aktiebolag Ordf. Vice.ordf. Övr.ledamöter Lekmanna revision Stadsvapnet AB 2,1 0,8 0,4 0,1 Karlshamnsbostäder AB 2,1 0,8 0,4 0,1 Karlshamn Energi AB 2,1 0,8 0,4 0,1 Karlshamns Hamn AB 2,1 0,8 0,4 0,1 Karlshamnsfastigheter AB 2,1 0,8 0,4 0,1 Kreativum i Blekinge AB 2,1 0,8 0,4 0,1 Av Ägardirektiv för Karlshamns kommuns helägda aktiebolag framgår att de i Karlshamns kommun vid varje tid gällande bestämmelserna om ersättning till förtroendevalda ska äga motsvarande tillämpning på styrelseledamöterna och lekmannarevisorerna i bolagen. Ersättningarnas storlek fastställs av kommunfullmäktige. Årsarvode till revisorer ska betalas ut till avgående revisorer t.o.m. den månad då revisionsberättelsen för föregående års förvaltning lämnas. Kommunalförbund och av flera kommuner gemensamt ägt bolag Nedan redovisade bolag och kommunalförbund har i sina bolagsordningar respektive förbundsordningar inskrivet att arvoden till ledamöter, suppleanter, och revisorer och andra ekonomiska förmåner ska betalas ut enligt de regler som tillämpas inom Karlshamns kommun respektive Växjö kommun. Nedan redovisade arvoden är inte fastställda av kommunfullmäktige, utan av styrelsen/direktionen för respektive juridisk person. Organisation Ordf. Vice.ordf. Övr.ledamöter Lekmanna revision Västblekinge Miljö AB 2,1 0,8 *) 0,1 Kommunsamverkan Cura individutveckling 2,1 0,8 0,1 Räddningstjänsten Västra Blekinge 2,1 0,8 0,1 Miljöförbundet Blekinge Väst 2,1 0,8 0,1 Sydarkivera **) *) Arvoderas enligt 1 kapitlet. **) Följer reglerna i den största medlemskommunen, Växjö kommun

338 Politisk samordnare samt oppositionsråd Politisk samordnare 2,8 Oppositionsråd 6,0 Samordnare och oppositionsråd utses av kommunstyrelsen. Gruppledare Gruppledare: 1,0 Till partier som genom allmänna val är representerade i kommunfullmäktige. Gruppledararvodet faller bort i de fall då partiet samtidigt är representerat i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Oppositionsarvode Till oppositionspartier med för partiet valda ledamöter och ersättare i fullmäktige disponeras årligen ett oppositionsarvode på totalt 4,0 årsarvoden. Oppositionsarvodet fördelas efter partiets antal ledamöter och ersättare i fullmäktige och kan endast betalas ut till dessa. Oppositionsarvodet betalas ut månadsvis och varje oppositionsparti ska skriftligen meddela kommunkansliet till vem/vilka arvodet ska utbetalas. Röstmottagare i valdistrikt Engångsarvode (inklusive allt) utgår under valår och per valtillfälle enligt följande. 8,5 % av årsarvodet till ordföranden i valdistrikt 7,0 % av årsarvodet till vice ordföranden i valdistrikt 6,0 % av årsarvodet till röstmottagare i valdistriktet Valnämndens ledamöter och andra personer som tjänstgör vid sortering av poströster, extra rösträknare, röstmottagare vid institutionsröstningen, samt onsdagsräkningen arvoderas motsvarande 0,4 % av årsarvodet, (avrundat till närmaste helkrontal) per påbörjad tjänstgöringstimme

339 Ersättning för sammanträden Sammanträdesersättning Sammanträdesarvodet är 1,2 % av årsarvodet Endast ett sammanträdesarvode utgår per dag, oavsett om den förtroendevalda deltar i flera sammanträden samma dag. Förlorad arbetsinkomst Verifierat belopp upp till maximalt 10 x årsarvodet/12/165. Förlorad semesterförmån Alt 1 Verifierat belopp: a) förlorad semesterersättning är maximalt 12 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. b) förlorad semesterdag är maximalt samma maxbelopp som för förlorad arbetsinkomst/dag. Alt 2 Schablonberäknat belopp: Procentpåslag med 12 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst

340 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att upphäva beslutet om gemensam utformning av protokoll i nämnder, styrelser och bolag vad gäller bolagen att föreslå kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta riktlinjer för hur protokoll utformas och hanteras inom kommun och koncern. Dessa ska ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns mellan bolag och nämnd Magnus Gärdebring (M) och Tommy Strannemalm (SD) deltar ej i beslutet. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade beslut om att hela koncernen ska hantera protokoll på samma sätt och med gemensamma mallar. Beslutet skulle utvärderas efter ett år vilket är oklart om det skett. I samband med att fullmäktiges revisorer granskade bolagskoncernens protokollskrivning och hantering framkom att man i varierande grad följde fullmäktiges beslutade riktlinjer. Efter att revisionen lämnat rapporten till Stadsvapnet har ett utvecklingsarbete skett i dialog med dotterbolagen där man genomlyst hur kraven på offentlighet på bästa sätt kan förenas med kraven på affärssekretess. I gällande ägardirektiv framgår att kommunens helägda bolag i tillämpliga delar ska följa riktlinjer, policys etcetera vilket dock inte får stå i strid med annan lagstiftning. Analysen visar på en problematik när bolagen förväntas agera affärsmässigt och fungera på en konkurrensutsatt marknad då innehållet i protokollen kan vara av sådan art att ett spridande skulle skada bolaget eller försämra dess konkurrenskraft. Man har då möjlighet att sekretessbelägga denna information men detta gör att protokollen som läggs upp på webben blir torftiga i vissa paragrafer och nästan löjeväckande innehållslösa. Efter granskning av hur andra kommunala bolag styrs i detta sammanhang visar att dessa kan ha direktiv som delvis skiljer sig från den kommunala förvaltningens eller inga alls. Detta gäller särskilt de bolag som drivs med affärsmässiga villkor på en konkurrensutsatt marknad. Gällande lagstiftning är tydlig kring offentlighetskravet för kommunala bolag varför man troligen bedömt att inga ytterligare regleringar behövs. Sammanfattningsvis finns betydande skillnader mellan villkoren för kommunens bolag och de kommunala nämnderna som gör att det kan vara svårt att i alla lägen ha likalydande riktlinjer. Den affärsmässighet som bolagen förväntas ha kan stundtals stå i strid med hur man jobbar i en nämndsstruktur. För att möta detta bör affärsmässigheten lyftas fram i ägardirektiven och inför varje KFbeslut om gemensamma riktlinjer ska detta finnas med i beredningen. Förslaget till beslut bör innehålla en särskild skrivning om detta även ska gälla de kommunala bolagen. Beslutsunderlag 340

341 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommundirektör Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag SV Förslag om upphävande av kommunfullmäktiges beslut om gemensamma protokollsmallar m.m. för de kommunala bolagen Kommunfullmäktiges beslut Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 341

342 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/4004 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Förslag om upphävande av kommunfullmäktiges beslut om gemensamma protokollsmallar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att upphäva beslutet om gemensam utformning av protokoll i nämnder, styrelser och bolag vad gäller bolagen att föreslå kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta riktlinjer för hur protokoll utformas och hanteras inom kommun och koncern. Dessa ska ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns mellan bolag och nämnd Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade beslut om att hela koncernen ska hantera protokoll på samma sätt och med gemensamma mallar. Beslutet skulle utvärderas efter ett år vilket är oklart om det skett. I samband med att fullmäktiges revisorer granskade bolagskoncernens protokollskrivning och hantering framkom att man i varierande grad följde fullmäktiges beslutade riktlinjer. Efter att revisionen lämnat rapporten till Stadsvapnet har ett utvecklingsarbete skett i dialog med dotterbolagen där man genomlyst hur kraven på offentlighet på bästa sätt kan förenas med kraven på affärssekretess. I gällande ägardirektiv framgår att kommunens helägda bolag i tillämpliga delar ska följa riktlinjer, policys etcetera vilket dock inte får stå i strid med annan lagstiftning. Analysen visar på en problematik när bolagen förväntas agera affärsmässigt och fungera på en konkurrensutsatt marknad då innehållet i protokollen kan vara av sådan art att ett spridande skulle skada bolaget eller försämra dess konkurrenskraft. Man har då möjlighet att sekretessbelägga denna information men detta gör att protokollen som läggs upp på webben blir torftiga i vissa paragrafer och nästan löjeväckande innehållslösa. Efter granskning av hur andra kommunala bolag styrs i detta sammanhang visar att dessa kan ha direktiv som delvis skiljer sig från den kommunala förvaltningens eller inga alls. Detta gäller särskilt de bolag som drivs med affärsmässiga villkor på en konkurrensutsatt marknad. Gällande lagstiftning är tydlig kring offentlighetskravet för kommunala bolag varför man troligen bedömt att inga ytterligare regleringar behövs. Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 342

343 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/4004 Sammanfattningsvis finns betydande skillnader mellan villkoren för kommunens bolag och de kommunala nämnderna som gör att det kan vara svårt att i alla lägen ha likalydande riktlinjer. Den affärsmässighet som bolagen förväntas ha kan stundtals stå i strid med hur man jobbar i en nämndsstruktur. För att möta detta bör affärsmässigheten lyftas fram i ägardirektiven och inför varje KFbeslut om gemensamma riktlinjer ska detta finnas med i beredningen. Förslaget till beslut bör innehålla en särskild skrivning om detta även ska gälla de kommunala bolagen. Beslutsunderlag Kommundirektör Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag SV Förslag om upphävande av kommunfullmäktiges beslut om gemensamma protokollsmallar m.m. för de kommunala bolagen Kommunfullmäktiges beslut Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Daniel Wäppling Kommundirektör Erik Bergman Nämndsekreterare 343

344 Karlshamns kommun PROTOKOLL Stadsvapnet i Karlshamn AB sid 1 av 4 Plats och tid Rådhuset, Årydssalen klockan 14:30 15:15 Beslutande: Per-Ola Mattsson Ordförande (S) Annika Westerlund Vice Ordförande (S) Magnus Sandgren Ledamot (M) Anders Karlsson Ledamot (S) Rune Andersson Ledamot (S) Anders Englesson Ledamot (MP) Ola Persson Ledamot (C) Ted Olander Ledamot (MP) Arbetstagarrepresentanter: Övriga: Glenn Olofsson, TCO Roger Bengtsson, LO Daniel Wäppling, VD Ulrika Hägvall Lundberg, vice VD Erik Bergman, nämndsekreterare Utses att justera: Anders Karlsson Paragrafer: Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Justerande Erik Bergman Per-Ola Mattsson Anders Karlsson 344

345 Karlshamns kommun PROTOKOLL Stadsvapnet i Karlshamn AB sid 2 av 4 Anslag/Bevis Organ: Stadsvapnet i Karlshamn AB Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 345

346 Karlshamns kommun PROTOKOLL Stadsvapnet i Karlshamn AB sid 3 av 4 51 Förslag om upphävande av kommunfullmäktiges beslut om gemensamma protokollsmallar m.m. för de kommunala bolagen 2017/4004 Stadsvapnet i Karlshamn AB:s beslut att föreslå kommunfullmäktige att upphäva beslutet om gemensam utformning av protokoll i nämnder, styrelser och bolag åtminstone vad gäller bolagen att föreslå kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta riktlinjer för hur protokoll utformas och hanteras inom kommun och koncern. Dessa ska ta hänsyn till de olika förutsättningar som finns mellan bolag och förvaltning. Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade beslut om att hela koncernen ska hantera protokoll på samma sätt och med gemensamma mallar. Beslutet skulle utvärderas efter ett år vilket är oklart om det skett. I samband med att fullmäktiges revisorer granskade bolagskoncernens protokollskrivning och hantering framkom att man i varierande grad följde fullmäktiges beslutade riktlinjer. Efter att revisionen lämnat rapporten till Stadsvapnet har ett utvecklingsarbete skett i dialog med dotterbolagen där man genomlyst hur kraven på offentlighet på bästa sätt kan förenas med kraven på affärssekretess. I gällande ägardirektiv framgår att kommunens helägda bolag i tillämpliga delar ska följa riktlinjer, policys etcetera vilket dock inte får stå i strid med annan lagstiftning. Analysen visar på en problematik när bolagen förväntas agera affärsmässigt och fungera på en konkurrensutsatt marknad då innehållet i protokollen kan vara av sådan art att ett spridande skulle skada bolaget eller försämra dess konkurrenskraft. Man har då möjlighet att sekretessbelägga denna information men detta gör att protokollen som läggs upp på webben blir torftiga i vissa paragrafer och nästan löjeväckande innehållslösa. Efter granskning av hur andra kommunala bolag styrs i detta sammanhang visar att dessa kan ha direktiv som delvis skiljer sig från den kommunala förvaltningens eller inga alls. Detta gäller särskilt de bolag som drivs med affärsmässiga villkor på en konkurrensutsatt marknad. Gällande lagstiftning är tydlig kring offentlighetskravet för kommunala bolag varför man troligen bedömt att inga ytterligare regleringar behövs. Sammanfattningsvis finns betydande skillnader mellan villkoren för kommunens bolag och den kommunala förvaltningen som gör att det kan vara svårt att i alla lägen ha likalydande riktlinjer. Den affärsmässighet som bolagen förväntas ha kan stundtals stå i strid med hur man jobbar i en förvaltningsstruktur. För att möta detta bör affärsmässigheten lyftas fram i ägardirektiven och inför varje KFbeslut om gemensamma riktlinjer ska detta finnas med i beredningen. Förslaget till beslut bör innehålla en särskild skrivning om detta även ska gälla de kommunala bolagen. Efter att ett nytt ärendehanteringssystem infördes i kommunen har inte de riktlinjer som 346

347 Karlshamns kommun PROTOKOLL Stadsvapnet i Karlshamn AB sid 4 av 4 gäller kunnat följas fullt ut i kommunen vilket dock upplevts som ett mindre problem än i bolagen. För att hantera problemen har ett utvecklingsarbete startat för att modernisera och effektivisera protokollhantering med mera. Kansli och nämndssekretariat ligger numera organiserat under kommunstyrelsen vilket underlättar en standardisering. Beslutsunderlag VD Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 347

348 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige KF 73 KS Gemensam utformning av protokoll för fullmäktige, styrelse, nämnder och bolag Sammanfattning Det finns skäl att se över den av kommunstyrelsen antagna mallen för protokoll. Kanslichefen har i samverkan med en referensgrupp tagit fram ett förslag till mall med motiveringen att protokollen ska vara lättlästa och lättillgängliga såväl fysiskt som digitalt. Genom samsyn och utbildning bedömer kanslichefen att den nya mallen ska kunna användas i alla beslutande organ i koncernen vid halvårsskiftet Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifogat förslag till protokollsmall från och med halvårsskiftet 2011 ska användas i alla beslutande organ i hela kommunkoncernen att det ska vara möjligt att läsa alla kommunkoncernens protokoll på webben att i samrådsorgan och andra partsammansatta organ ska minnesanteckningar skrivas att den grafiska profilen för Karlshamns kommun ska anpassas i den del den avser protokollskrivning samt att protokollsutformningen ska utvärderas efter ett år. Yrkande Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Kenneth Hake yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I ärendet yttrar sig även Marco Paulsson. Kommunfullmäktiges beslut: Kommunfullmäktige beslutar 348

349 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF Kommunfullmäktige att bifogat förslag till protokollsmall från och med halvårsskiftet 2011 ska användas i alla beslutande organ i hela kommunkoncernen att det ska vara möjligt att läsa alla kommunkoncernens protokoll på webben att i samrådsorgan och andra partsammansatta organ ska minnesanteckningar skrivas att den grafiska profilen för Karlshamns kommun ska anpassas i den del den avser protokollskrivning samt att protokollsutformningen ska utvärderas efter ett år. Expedieras kommunstyrelsen samtliga nämnder samtliga bolag brottsförebyggande rådet folkhälsorådet administrativa gruppen informationschefen revisorerna 349

350 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar att från styrs den kommunala verksamheten genom följande nämndsorganisation Kommunstyrelsen o 15 ledamöter och 15 ersättare Byggnadsnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Teknik- och fritidsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för Barn, utbildning och skola o 11 ledamöter och 11 ersättare Gymnasienämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Kulturnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Omsorgsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för arbete och välfärd o 7 ledamöter och 7 ersättare Valnämnden o 5 ledamöter och 5 ersättare Överförmyndarnämnden o 3 ledamöter och 3 ersättare Revisionen o 7 revisorer att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över arbetsordningen för styrelse och nämnder samt reglementen och delegationsordningar att i kommunfullmäktige ska inför utses en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande i varje nämnd att ordförande och förste vice ordförande utses från majoriteten och att andre vice ordförande utses från oppositionen att arvodeskommittén uppdras att se över ersättningarna till förtroendevalda med syfte att till kommunfullmäktiges sammanträde i november 2018 kunna besluta om nya regler och förmåner för förtroendevalda att inrättande av arbetsutskott i nämnd eller styrelse ska godkännas av kommunfullmäktige att den särskilda oppositionsersättning som utbetalats till oppositionspartierna upphör från

351 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: att partistödet beräknas så att från får varje parti i kommunfullmäktige ett grundbidrag på 100 % av prisbasbeloppet samt att partierna även får 50 % av prisbasbeloppet per mandat i kommunfullmäktige. Sammanfattning En arbetsgrupp bestående av gruppledarna för samtliga partier i kommunfullmäktige, med ledning av kommunfullmäktiges ordförande, har utarbetat ett förslag till ny politisk organisation att gälla från Förslaget till ny politisk organisation bygger på att i princip samtliga nämnder behåller sina uppgifter men att vissa uppgifter som tekniska nämnden har flyttas till kommunstyrelsen. Det blir tydligare att nämndernas uppgifter är att driva de sakfrågor som nämnden ansvarar för. Lokaler, anläggningsskötsel, intern service m.m. ska nämnderna inte arbeta med. Nämnderna ska servas med de anläggningar som nämnderna anser sig behövas för att kunna bedriva den verksamhet de har fått som uppdrag av kommunfullmäktige. Uppgifterna blir därmed tydligare. Nämnderna ska arbeta utifrån kommunfullmäktiges beslut och serva kommuninnevånarna. Kommunstyrelsen ska tillse att lokaler, anläggningar, service, m.m. finns och fungerar för att nämnderna ska kunna bedriva sin verksamhet. Från föreslås följande nämnder att finnas i Karlshamns kommuns organisation Kommunstyrelsen o 15 ledamöter och 15 ersättare Byggnadsnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Teknik- och fritidsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för Barn, utbildning och skola o 11 ledamöter och 11 ersättare Gymnasienämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Kulturnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Omsorgsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för arbete och välfärd o 7 ledamöter och 7 ersättare Valnämnden o 5 ledamöter och 5 ersättare Överförmyndarnämnden o 3 ledamöter och 3 ersättare Revisionen o 7 revisorer När nämndsorganisationen är beslutat får kommunstyrelsen i uppdrag att se över arbetsordningen för styrelse och nämnder samt reglementen och delegationsordningar. 351

352 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Inför innevarande mandatperiod utsåg kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande i respektive nämnd. Personerna som valde som ordförande och vice ordförande representerade enbart majoriteten i kommunfullmäktige. Under mandatperioden har det även funnits en begränsning för nämnderna att utse arbetsutskott med avsikt att den politiska diskussionen ska föras i nämnderna och att samtliga ledamöter och ersättare i nämnderna ska ha samma förutsättning vid beslutsfattandet. För att förbättra den politiska demokratiprocessen föreslås att det i varje nämnd ska finnas en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Ordförande och förste vice ordförande utses från majoriteten och andre vice ordförande utses från oppositionen. Inför innevarande mandatperiod beslutade kommunfullmäktige att oppositionspartierna skulle få en särskild ersättning för att kunna förbättra sitt oppositionsarbete. Beloppet som oppositionspartierna delar på är ca kr. Dessa pengar fördelas utifrån antalet ordinarie ledamöter och ersättare som partiet har i kommunfullmäktige. Partiet bestämmer vem eller vilka som ska få ersättningen samt hur oppositionsarbetet ska bedrivas. I samband med att uppdraget andre vice ordförande återinförs föreslås även att den särskilda ersättningen till oppositionspartierna tas bort samt att partistödet förändras samt att ersättningen till politiska samordnare och oppositionsråd kvarstår. Arvodena och övriga förmåner för förtroendevalda behöver ses över inför nästa mandatperiod. Med nuvarande system för partistöd utgår man från prisbasbeloppet (prisbasbeloppet är för närvarande kr). Formeln för beräkning är prisbasbeloppet x antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Summan delas med 2. Utav detta belopp går 25 % till ett så kallat grundstöd till att delas mellan de partierna som finns i kommunfullmäktige. Resterande 75 % av summan fördelas mellan partierna baserat på hur många mandat partiet har i kommunfullmäktige. Förslaget till nytt system utgår även det från prisbasbeloppet. Varje parti i kommunfullmäktige får ett grundbelopp på 100 % av prisbasbeloppet (prisbasbeloppet är för närvarande kr). Utöver detta föreslås partierna att få 50 % av prisbasbeloppet per mandat i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Arbetsgruppen för ny politisk organisations förslag, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 352

353 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(4) kommun Dnr: 2018/324 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Politisk organisation för mandatperioden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att från styrs den kommunala verksamheten genom följande nämndsorganisation Kommunstyrelsen o 15 ledamöter och 15 ersättare Byggnadsnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Teknik- och fritidsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för Barn, utbildning och skola o 11 ledamöter och 11 ersättare Gymnasienämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Kulturnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Omsorgsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för arbete och välfärd o 7 ledamöter och 7 ersättare Valnämnden o 5 ledamöter och 5 ersättare Överförmyndarnämnden o 3 ledamöter och 3 ersättare Revisionen att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över arbetsordningen för styrelse och nämnder samt reglementen och delegationsordningar att i kommunfullmäktige ska inför utses en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande i varje nämnd Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 353

354 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(4) Dnr: 2018/324 att ordförande och förste vice ordförande utses från majoriteten och att andre vice ordförande utses från oppositionen att arvodeskommittén uppdras att se över ersättningarna till förtroendevalda med syfte att till kommunfullmäktiges sammanträde i november 2018 kunna besluta om nya regler och förmåner för förtroendevalda att inrättande av arbetsutskott i nämnd eller styrelse ska godkännas av kommunfullmäktige att den särskilda oppositionsersättning som utbetalats till oppositionspartierna upphör från att partistödet beräknas så att från får varje parti i kommunfullmäktige ett grundbidrag på 100 % av prisbasbeloppet samt att partierna även får 50 % av prisbasbeloppet per mandat i kommunfullmäktige. Sammanfattning En arbetsgrupp bestående av gruppledarna för samtliga partier i kommunfullmäktige, med ledning av kommunfullmäktiges ordförande, har utarbetat ett förslag till ny politisk organisation att gälla från Förslaget till ny politisk organisation bygger på att i princip samtliga nämnder behåller sina uppgifter men att vissa uppgifter som tekniska nämnden har flyttas till kommunstyrelsen. Det blir tydligare att nämndernas uppgifter är att driva de sakfrågor som nämnden ansvarar för. Lokaler, anläggningsskötsel, intern service m.m. ska nämnderna inte arbeta med. Nämnderna ska servas med de anläggningar som nämnderna anser sig behövas för att kunna bedriva den verksamhet de har fått som uppdrag av kommunfullmäktige. Uppgifterna blir därmed tydligare. Nämnderna ska arbeta utifrån kommunfullmäktiges beslut och serva kommuninnevånarna. Kommunstyrelsen ska tillse att lokaler, anläggningar, service, m.m. finns och fungerar för att nämnderna ska kunna bedriva sin verksamhet. Från föreslås följande nämnder att finnas i Karlshamns kommuns organisation Kommunstyrelsen o 15 ledamöter och 15 ersättare Byggnadsnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Teknik- och fritidsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för Barn, utbildning och skola o 11 ledamöter och 11 ersättare Gymnasienämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare Kulturnämnden o 9 ledamöter och 9 ersättare 354

355 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 3(4) Dnr: 2018/324 Omsorgsnämnden o 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden för arbete och välfärd o 7 ledamöter och 7 ersättare Valnämnden o 5 ledamöter och 5 ersättare Överförmyndarnämnden o 3 ledamöter och 3 ersättare Revisionen o 7 revisorer När nämndsorganisationen är beslutat får kommunstyrelsen i uppdrag att se över arbetsordningen för styrelse och nämnder samt reglementen och delegationsordningar. Inför innevarande mandatperiod utsåg kommunfullmäktige en ordförande och en vice ordförande i respektive nämnd. Personerna som valde som ordförande och vice ordförande representerade enbart majoriteten i kommunfullmäktige. Under mandatperioden har det även funnits en begränsning för nämnderna att utse arbetsutskott med avsikt att den politiska diskussionen ska föras i nämnderna och att samtliga ledamöter och ersättare i nämnderna ska ha samma förutsättning vid beslutsfattandet. För att förbättra den politiska demokratiprocessen föreslås att det i varje nämnd ska finnas en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Ordförande och förste vice ordförande utses från majoriteten och andre vice ordförande utses från oppositionen. Inför innevarande mandatperiod beslutade kommunfullmäktige att oppositionspartierna skulle få en särskild ersättning för att kunna förbättra sitt oppositionsarbete. Beloppet som oppositionspartierna delar på är ca kr. Dessa pengar fördelas utifrån antalet ordinarie ledamöter och ersättare som partiet har i kommunfullmäktige. Partiet bestämmer vem eller vilka som ska få ersättningen samt hur oppositionsarbetet ska bedrivas. I samband med att uppdraget andre vice ordförande återinförs föreslås även att den särskilda ersättningen till oppositionspartierna tas bort samt att partistödet förändras samt att ersättningen till politiska samordnare och oppositionsråd kvarstår. Arvodena och övriga förmåner för förtroendevalda behöver ses över inför nästa mandatperiod. Med nuvarande system för partistöd utgår man från prisbasbeloppet (prisbasbeloppet är för närvarande kr). Formeln för beräkning är prisbasbeloppet x antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Summan delas med 2. Utav detta belopp går 25 % till ett så kallat grundstöd till att delas mellan de partierna som finns i kommunfullmäktige. Resterande 75 % av summan fördelas mellan partierna baserat på hur många mandat partiet har i kommunfullmäktige. Förslaget till nytt system utgår även det från prisbasbeloppet. Varje parti i kommunfullmäktige får ett grundbelopp på 100 % av prisbasbeloppet (prisbasbeloppet 355

356 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 4(4) Dnr: 2018/324 är för närvarande kr). Utöver detta föreslås partierna att få 50 % av prisbasbeloppet per mandat i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Arbetsgruppen för ny politisk organisations förslag, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige 356

357 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att avsätta 2,4 miljoner kr under 2018 och 2019, av de beviljade bidragsmedlen, för två planarkitekttjänster Sammanfattning Under 2016 införde regeringen ett statsbidrag för att öka bostadsbyggandet i kommunerna mot bakgrund av befolkningsökningen och det ökade behovet av bostäder. Bidraget administreras av Boverket som i år fick in 204 kommunala ansökningar. Av dem beviljades 199 kommuner bidrag och fick dela på cirka 1,8 miljarder kronor i stöd till ökat bostadsbyggande. Bidraget beräknades utifrån antal beviljade startbesked under perioden augusti 2016 till augusti 2017, vilket i Karlshamns kommun landade i 141 startbesked. Med ovanstående som bakgrund tilldelades Karlshamns kommun totalt kronor. Stadsbyggnadsavdelningens uppdrag är att arbeta med översiktsplanering, detaljplanering, bygglov, mätning, mark- och exploatering. Under de senaste åren har privata entreprenörer och kommunen exploaterat flera av de redan detaljplanerade områdena. Den positiva befolkningsutvecklingen och faktum att vi just nu befinner oss i en högkonjunktur innebär att behovet av nya bostäder aldrig varit större vilket sätter stor press på kommunerna. Det är därför av stor vikt att Karlshamn skapar en planeringsbuffert som gör att vi kan erbjuda planlagd mark till intressenter. Med anledning av ovanstående behöver Stadsbyggnadsavdelningen inrätta planarkitekttjänster som främst ska arbeta med strategisk planering, tidiga skeden och framtagande av detaljplaner som möjliggör nya bostäder av varierande typ i olika kommundelar. Syftet ska vara främja bostadsutveckling i samtliga våra tätorter och på landsbygden. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundberg Stadsarkitekt Emina Kovacic 357

358 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/3011 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Fördelning av medel för ökat bostadsbyggande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avsätta 2,4 miljoner kr under 2018 och 2019, av de beviljade bidragsmedlen, för två planarkitekttjänster Sammanfattning Under 2016 införde regeringen ett statsbidrag för att öka bostadsbyggandet i kommunerna mot bakgrund av befolkningsökningen och det ökade behovet av bostäder. Bidraget administreras av Boverket som i år fick in 204 kommunala ansökningar. Av dem beviljades 199 kommuner bidrag och fick dela på cirka 1,8 miljarder kronor i stöd till ökat bostadsbyggande. Bidraget beräknades utifrån antal beviljade startbesked under perioden augusti 2016 till augusti 2017, vilket i Karlshamns kommun landade i 141 startbesked. Med ovanstående som bakgrund tilldelades Karlshamns kommun totalt kronor. Stadsbyggnadsavdelningens uppdrag är att arbeta med översiktsplanering, detaljplanering, bygglov, mätning, mark- och exploatering. Under de senaste åren har privata entreprenörer och kommunen exploaterat flera av de redan detaljplanerade områdena. Den positiva befolkningsutvecklingen och faktum att vi just nu befinner oss i en högkonjunktur innebär att behovet av nya bostäder aldrig varit större vilket sätter stor press på kommunerna. Det är därför av stor vikt att Karlshamn skapar en planeringsbuffert som gör att vi kan erbjuda planlagd mark till intressenter. Med anledning av ovanstående behöver Stadsbyggnadsavdelningen inrätta planarkitekttjänster som främst ska arbeta med strategisk planering, tidiga skeden och framtagande av detaljplaner som möjliggör nya bostäder av varierande typ i olika kommundelar. Syftet ska vara främja bostadsutveckling i samtliga våra tätorter och på landsbygden. Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 358

359 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/3011 Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Ekonomikontoret Stadsarkitekt Emina Kovacic 359

360 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att kommundirektören får i uppdrag att tillse att kommunala lokaler såsom skolsalar, matsalar med flera blir tillgängliga för uthyrning på samma sätt som exempelvis idrottshallar att en plan för och eventuella kostnader för att tillgängliggöra kommunala lokaler framtages och presenteras för kommunstyrelsen senast att samtliga lokaler där kommunen ger lokalbidrag ska visas på kommunens hemsida med kontaktuppgifter Sammanfattning I Karlshamns kommun finns många kommunala lokaler som endast nyttjas vardagar under dagtid och då står tomma övrig tid. Förutom de kommunala lokalerna finns många föreningslokaler som också skulle kunna vara mera tillgängliga än de är idag. Detta samtidigt som föreningslivet, företag eller privatpersoner söker lokaler att boka för möten eller andra sammankomster. Flera av de kommunala lokalerna är i dag utformade eller utrustade på ett sätt som försvårar nyttjande av lokalerna för föreningslivet, företag eller privatpersoner. Detta borde med ganska enkla medel vara möjligt att avhjälpa. Förutom de kommunala lokalerna finns lokaler som hembygdsföreningar och Folkets Husföreningar hyr ut. Dessa lokalägare får kommunala bidrag för att tillhandahålla möteslokaler till allmänheten. För att öka tillgängligheten till dessa lokaler bör kontaktuppgifter till de föreningar som får kommunalt bidrag för lokaler presenteras på kommunen hemsida Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling Fastighetschef Magnus Persson 360

361 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/342 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Allmänhetens tillgång till offentliga lokaler Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommundirektören får i uppdrag att tillse att kommunala lokaler såsom skolsalar, matsalar med flera blir tillgängliga för uthyrning på samma sätt som exempelvis idrottshallar. att en plan för och eventuella kostnader för att tillgängliggöra kommunala lokaler framtages och presenteras för kommunstyrelsen senast att samtliga lokaler där kommunen ger lokalbidrag ska visas på kommunens hemsida med kontaktuppgifter Sammanfattning I Karlshamns kommun finns många kommunala lokaler som endast nyttjas vardagar under dagtid och då står tomma övrig tid. Förutom de kommunala lokalerna finns många föreningslokaler som också skulle kunna vara mera tillgängliga än de är idag. Detta samtidigt som föreningslivet, företag eller privatpersoner söker lokaler att boka för möten eller andra sammankomster. Flera av de kommunala lokalerna är i dag utformade eller utrustade på ett sätt som försvårar nyttjande av lokalerna för föreningslivet, företag eller privatpersoner. Detta borde med ganska enkla medel vara möjligt att avhjälpa. Förutom de kommunala lokalerna finns lokaler som hembygdsföreningar och Folkets Husföreningar hyr ut. Dessa lokalägare får kommunala bidrag för att tillhandahålla möteslokaler till allmänheten. För att öka tillgängligheten till dessa lokaler bör kontaktuppgifter till de föreningar som får kommunalt bidrag för lokaler presenteras på kommunen hemsida Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 361

362 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/342 Kommundirektör Daniel Wäppling Fastighetschef Magnus Persson 362

363 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att erhållen byggbonus om kronor bokförs som upplupen intäkt 2017 och används för framtida kostnader för ökat bostadsbyggande till följd av nyanlända. Sammanfattning Karlshamns kommun har erhållit byggbonus om kronor. Av SKL:s cirkulär 17:67, , framgår att byggbonus, som är ett särskilt statsbidrag, lämnas för att stimulera ökat bostadsbyggande i de kommuner som tar emot nyanlända. Bidraget får användas fritt utifrån kommunens egna prioriteringar. Bidraget betalades ut i november Bidraget administreras och betalas ut av Boverket. Avsikten är att motsvarande statsbidrag kommer att lämnas även kommande år uppgick det totala bidragsbeloppet till 1,8 miljarder kronor. Motsvarande belopp 2018 kommer att uppgå till 1,3 miljarder kronor. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundberg Stadsarkitekt Emina Kovacic 363

364 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2017/3011 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Byggbonus 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att erhållen byggbonus om kronor bokförs som upplupen intäkt 2017 och används för framtida kostnader för ökat bostadsbyggande till följd av nyanlända. Sammanfattning Karlshamns kommun har erhållit byggbonus om kronor. Av SKL:s cirkulär 17:67, , framgår att byggbonus, som är ett särskilt statsbidrag, lämnas för att stimulera ökat bostadsbyggande i de kommuner som tar emot nyanlända. Bidraget får användas fritt utifrån kommunens egna prioriteringar. Bidraget betalades ut i november Bidraget administreras och betalas ut av Boverket. Avsikten är att motsvarande statsbidrag kommer att lämnas även kommande år uppgick det totala bidragsbeloppet till 1,8 miljarder kronor. Motsvarande belopp 2018 kommer att uppgå till 1,3 miljarder kronor. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Beslutet skickas till Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundberg Stadsarkitekt Emina Kovacic Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 364

365 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att fastställa kommunstyrelsens internbudget för 2018 Sammanfattning I december 2017 beslutade kommunstyrelsen om mål och indikatorer för sin verksamhet Nu har denna sammanställning kompletterats med driftbudget för kommunstyrelsens verksamhetsområden vilket innebär att det krävs nytt beslut. Beslutsunderlag Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundbergs tjänsteskrivelse, Internbudget 2018 Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommundirektör Daniel Wäppling 365

366 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2017/3644 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Internbudget 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslaget till internbudget för kommunstyrelsens verksamhetsområden 2018 att föreslå kommunstyrelsen fastställa förslaget till kommunstyrelsens internbudget för 2018 Sammanfattning I december 2017 beslutade kommunstyrelsen om mål och indikatorer för sin verksamhet Nu har denna sammanställning kompletterats med driftbudget för kommunstyrelsens verksamhetsområden vilket innebär att det krävs nytt beslut. Beslutsunderlag Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundbergs tjänsteskrivelse, Internbudget 2018 Internbudget Investeringar Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommundirektör Daniel Wäppling Ulrika Hägvall Lundberg Ekonomichef Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomi Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 366

367 Kommunstyrelsen, nettobudget Budget 2017 Budget 2018 Kommentarer Kommunstyrelse Ökade kapitalkostnader 2645 tkr, Strategiska förvärv Övriga nämnder Landsbygds/skärgårdsutv Återställning av anslag Kommunalt partistöd Stöd till samlingslokaler O Lundgrens Väggafonder Summa politisk verksamhet Fackliga lokaler Kommunövergrip administration Digitaliseringsstrateg o projektledare Styrsystem fördelas till nämnder, Kapitalkostnader 1856 tkr, verksamhetsförändringar effektivisering Markförsörjning Omorganisation tjänster till Shbf och Klf Näringslivsbefrämjande åtgärder Turism Omorganisation tjänster Klf och Visit Blekinge Miljöförbund Miljöåtgärder Deponier, Hunnemara grusgrop Räddningstjänst, krissamordning Östersjöfestival NetPort/Högskola Gemensam kommunadministration Lägre intäkter Migrationsverket och Stadsvapnet. Projekten Samordn. varudistr. och Kraftkartan ingår. Högre kapitalkostnad. Servicecenter Kollektivtrafik Summa nettokostnad Totalt Budgetram KF Löneökningsanslag 2017 års lönenivå Helårseffekt av 2017 års lönerörelse Förändring arbetsgivaravgifter 452 Höjning med 0,87 % Omorganisation servicecenter Personal och verksamhet överflyttad till KS/KLF Omorganisation, IT till Shbf Personal och verksamhet överflyttad till tekniska nämnden Finansiering Ephorte 90 Finasiering från nämnderna Omorganisation Avd TU till Shbf -615 Personal överflyttad till tekniska nämnden KS 48 IOP-avtal SPF Bodekull 40 Finansierat ut KS anslag till förfogande 2018 Budgtram efter justeringar

368 Kommunstyrelsens investeringar 2018 Projekt Projekttext Budget 2018 Kommentar 0002 Östra Piren, utgift Östra Piren, inkomst Kajkonstruktioner Log. Karlshamn Stilleryd, utgift Log. Karlshamn Stilleryd, ink Skogsborg, utgift Skogsborg, inkomst Vettekulla Västra, utgift Vettekulla Västra, inkomst Sternö Marina Vettekulla Östra, utgift Vettekulla Östra, inkomst Log Karlshamn, Jvganl et Skyttevägen, utgift Skyttevägen, inkomst Stationsområdet, utgift Stationsområdet, inkomst Vä Asarums centrum, utgift Vä Asarums centrum, inkomst Guöplatån, utgift Guöplatån, inkomst Brandstation, projektering Ks 254 Brandstation projektering 1195 Bibliotek och Kulturhus Handlingsplan för cyklism IT strategin KS projekteringsprojekt, netto Ks 254 Finansiering Summa projekt större än 7 mnkr KS öviga projekt, netto KS 240 Finansiering 0028 Kv Älgen, utgift Kv Älgen, inkomst Prinsgatan allmän parkering Asarums centrum, genomför Strategisk utveckling Ks 296 Finansiering Samordnad varudistribution Ks 296 Samordnad varudistribution 2109 Datautrustning, IT-enhet Överförs till tekniska nämnden 2128 IT stöd styrprocess Inventarier -800 KS 240 Hantering av investeringar i Rådhuset 2502 Tärnö stugor, utrustning -100 Summa övriga projekt Totalt

369 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/457 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Överföring av medel till 2018, kommunstyrelsen Förslag till beslut att 300 tkr förs över från 2017 till 2018 för finansiering av Blekinge arkipelagrutt att 150 tkr förs över från 2017 till 2018 för slutförande av gästhamnsutredningen att 300 tkr förs över från 2017 till 2018 för genomförande av analys av kommunens näringslivsklimat Sammanfattning Kommunstyrelsen avsatte medel (750 tkr) för medfinansiering av projektet arkipelagrutten. Karlshamns kommun är en av huvudmännen i Biosfärområdet Blekinge arkipelag och projektet är en del i utvecklingen av biosfärområdet. Projektet har av olika skäl som huvudmännen inte haft inflytande över försenats och påbörjades först hösten Insatsen har hittills skett i form av tid från huvudmännen men går nu in i en fas som kräver de kontanta medel som kommunen åtagit sig att bidra med. Därför föreslås att de medel som avsattes 2017 (300 tkr) förs över till 2018 så att finansieringen säkerställs. Kommunstyrelsen avsatte medel (250 tkr) till en genomlysning av kommunens gästhamnsverksamhet. Till följd av organisatoriska förändringar har inte uppdraget påbörjats förrän hösten Förvaltningen bedömer att arbetet kommer att slutföras under våren Därför föreslås 150 tkr föras över till 2018 för att finansiera slutförandet av uppdraget. Kommunstyrelsen fattade beslut om att anslå 300 tkr för att djupare analysera orsaker till kommunens dåliga resultat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Uppdraget gavs till Näringslivschefen när denne senare tillträdde. Då analys och eventuell upphandling ännu inte kunnat genomföras föreslås hela beloppet flyttas över till Beslutsunderlag Kommundirektör Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, Karlshamns kommun Karlshamns kommun Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 369

370 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/457 Beslutet skickas till Ekonomichef Ulrika Hägvall Lundberg Ekonom Kent Wahnström Daniel Wäppling Kommundirektör 370

371 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2018/461 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Stiftelsen Solgårdar - val av styrelseledamöter Förslag till beslut att välja N N och N N till ledamöter i styrelsen att välja N N och N N till ersättare i styrelsen Sammanfattning I enlighet med stadgar för H.S.B:s i Karlshamns stiftelse Solgårdar äger Karlshamns kommun rätt att utse två ledamöter, jämte ersättare, till stiftelsens styrelse. Stiftelsens ändamål, vilket framgår i bilagda stadgar, är att främja bostadsförsörjningen för mindre bemedlade, barnrika familjer. I stiftelsens stadgar framgår att kommunen har ett betydande inflytande över stiftelse, bland annat genom rätten att lösa in stiftelsens fastigheter. Kommunen har under en längre period inte tagit plats i styrelsen så som stadgas. Mot bakgrund av stiftelsens stadgar och det betydande inflytande som kommunen har föreslås utses ledamöter och ersättare till styrelsen. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Stiftelsen Solgårdar stadgar Beslutet skickas till Matrikeln Envar vald Erik Bergman Nämndsekreterare Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 371

372 372

373 373

374 374

375 375

376 376

377 377

378 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2014/4024 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Ny samordnare för utbildningsfrågor Förslag till beslut att bevilja Paul Hedlunds (L) avsägelse att utse Kenneth Svanberg (L) till samordnade för utbildningsfrågor Sammanfattning Paul Hedlund (L) utsågs av kommunstyrelsen som samordnare för utbildningsfrågor. Hedlund har nu avsagt sig uppdraget och i hans ställe föreslås Kenneth Svanberg (L) utses. Beslutet skickas till Kenneth Svanberg Paul Hedlund Matrikeln Gymnasienämnden BUS-nämnden Kulturnämnden Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 378

379 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att Sammanfattning Tekniska nämnden har , 208 beslutat att begära igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 1181 Österslättskolans kök. Österslättskolans kök är i behov av en stor upprustning. Under 2018 planeras och projekteras upprustningen och 2019 är planen att den ska genomföras. Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag TN 208/2017 Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök Beslutet skickas till Tekniska nämnden Fastighetschef Magnus Persson 379

380 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2017/4053 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök Förslag till beslut att Sammanfattning Tekniska nämnden har , 208 beslutat att begära igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 1181 Österslättskolans kök. Österslättskolans kök är i behov av en stor upprustning. Under 2018 planeras och projekteras upprustningen och 2019 är planen att den ska genomföras. I budget 2018 finns tkr avsatt. Beslutsunderlag 1 Protokollsutdrag TN 208/2017 Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök 2 Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök Beslutet skickas till Tekniska nämnden Rosita Wendell Förvaltningsassistent Karlshamns kommun Central nämndsadministration Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Fax Hemsida: 380

381 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 1 av 3 Plats och tid Årydssalen, klockan 13:15 18:00, ajournering 14:55-15:20 Beslutande: Mats Dahlbom Ordförande (C) Britt Kilsäter Ledamot (M) Anneli Bengtsson Vice Ordförande (S) Katrin Johansson Ledamot (S) Lars Hasselgren Ledamot (M) Tor Billing Ledamot (SD) Stig Johansson Ledamot (S) Gunnar Fastén Ledamot (MP) Magnus Dagmyr Ledamot (S) Tjänstgörande ersättare: Närvarande ersättare: Anders Qvarnström (MP) Bo Sandgren (S) Per-Ivar Johansson Mats Olausson Catarina Flod Tommy Mikkelsen Patrik Engström Lennarth Malm ersätter Jörgen Kronsell (MP) Jan-Erik Abrahamsson (S) (C) (M) (M) (SD) (S), t.o.m. 213 (L) Övriga: Ulrika Nordén Johansson Susanne Andersen Anneli Gustafsson Marika Mårtensson Linda Holm Magnus Persson Christer Martinsson Christina Svensson Daniel Camenell Christina Svensson Förvaltningschef 186, Ekonom 186, Verksamhetsstrateg 186, T.f. VA-chef 186, VA-strateg 186, Verksamhetschef 186, Projektledare 189, Verksamhetschef 186, Utredningsingenjör Sekreterare Utses att justera: Britt Kilsäter (M) Paragrafer: 186, Justeringsdatum: Sekreterare Christina Svensson 381

382 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 2 av 3 Ordförande Justerande Mats Dahlbom Britt Kilsäter Anslag/Bevis Organ: Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 382

383 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 3 av Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök, 2017/4053 Tekniska nämndens beslut att bevilja igångsättning av investeringsprojekt 1181 Österslättskolans kök att hos kommunstyrelsen begära igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 1181 Österslättskolans kök att avstämning sker en gång per kvartal till tekniska nämnden, nästa avstämning sker Sammanfattning Österslättskolans kök är i behov av en stor upprustning. Under 2018 planeras och projekteras upprustningen och 2019 är planen att den ska genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från fastighetschef Magnus Persson daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonom Susanne Andersen Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Verksamhetschef Kost Christina Svensson Fastighetschef Magnus Persson Byggnadsingenjör Bodil Gustafsson Fastighetsingenjör Anna Holmberg Verksamhetschef skola Martin Åsman 383

384 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2017/4053 Nämnd Datum Tekniska nämnden Igångsättningsbeslut för projekt 1181 Österslättskolans kök Förslag till beslut att bevilja igångsättning av investeringsprojekt 1181 Österslättskolans kök att Tekniska nämnden begär igångsättningstillstånd av investeringsprojekt 1181 Österslättskolans kök hos Kommunstyrelsen. Sammanfattning Österslättskolans kök är i behov av en stor upprustning. Under 2018 planeras och projekteras upprustningen och 2019 är planen att den ska genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från fastighetschef Magnus Persson daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonom Susanne Andersen Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Verksamhetschef Kost Christina Svensson Fastighetschef Magnus Persson Byggnadsingenjör Bodil Gustafsson Fastighetsingenjör Anna Holmberg Verksamhetschef skola Martin Åsman I tjänsten Magnus Persson Fastighetschef Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltning Fastighet Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 384

385 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelse besluta att Sammanfattning Tekniska nämnden har , 206 beslutat att begära igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll. Från och med 2017 kommer Karlshamns kommun att använda sig av komponentavskrivningar för sina fastigheter. Komponentavskrivningar innebär att en tillgång, t.ex. en fastighet, delas in i ett antal komponenter. För en fastighet kan dessa vara fönster, tak, fasad, ventilationsanläggning m.m. Dessa komponenter skrivs sedan av var för sig utifrån den enskilda komponentens förväntade nyttjandetid. När en komponent ersätts så betraktas detta som en ersättningsinvestering som skrivs av utifrån den aktuella komponentens förväntade nyttjandetid. Detta medför att den underhållsbudget som tidigare har funnits nu delas i två delar. En del ligger kvar i den löpande driftbudgeten och en del läggs som en investering på investeringskonto 2107 Fastighetsunderhåll. Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag TN 206/2017 Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll Beslutet skickas till Tekniska nämnden Fastighetschef Magnus Persson 385

386 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/4051 Nämnd Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll Förslag till beslut att godkänna igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll. Sammanfattning Tekniska nämnden har , 206 beslutat att begära igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll. Från och med 2017 kommer Karlshamns kommun att använda sig av komponentavskrivningar för sina fastigheter. Komponentavskrivningar innebär att en tillgång, t.ex. en fastighet, delas in i ett antal komponenter. För en fastighet kan dessa vara fönster, tak, fasad, ventilationsanläggning m.m. Dessa komponenter skrivs sedan av var för sig utifrån den enskilda komponentens förväntade nyttjandetid. När en komponent ersätts så betraktas detta som en ersättningsinvestering som skrivs av utifrån den aktuella komponentens förväntade nyttjandetid. Detta medför att den underhållsbudget som tidigare har funnits nu delas i två delar. En del ligger kvar i den löpande driftbudgeten och en del läggs som en investering på investeringskonto 2107 Fastighetsunderhåll. För 2018 finns tkr budgeterat. Beslutsunderlag 1 Protokollsutdrag TN 206/2017 Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll 2 Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll Beslutet skickas till Tekniska nämnden Fastighetschef Magnus Persson Rosita Wendell Karlshamns kommun Central nämndsadministration Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 386

387 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/4051 Förvaltningsassistent 387

388 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 1 av 3 Plats och tid Årydssalen, klockan 13:15 18:00, ajournering 14:55-15:20 Beslutande: Mats Dahlbom Ordförande (C) Britt Kilsäter Ledamot (M) Anneli Bengtsson Vice Ordförande (S) Katrin Johansson Ledamot (S) Lars Hasselgren Ledamot (M) Tor Billing Ledamot (SD) Stig Johansson Ledamot (S) Gunnar Fastén Ledamot (MP) Magnus Dagmyr Ledamot (S) Tjänstgörande ersättare: Närvarande ersättare: Anders Qvarnström (MP) Bo Sandgren (S) Per-Ivar Johansson Mats Olausson Catarina Flod Tommy Mikkelsen Patrik Engström Lennarth Malm ersätter Jörgen Kronsell (MP) Jan-Erik Abrahamsson (S) (C) (M) (M) (SD) (S), t.o.m. 213 (L) Övriga: Ulrika Nordén Johansson Susanne Andersen Anneli Gustafsson Marika Mårtensson Linda Holm Magnus Persson Christer Martinsson Christina Svensson Daniel Camenell Christina Svensson Förvaltningschef 186, Ekonom 186, Verksamhetsstrateg 186, T.f. VA-chef 186, VA-strateg 186, Verksamhetschef 186, Projektledare 189, Verksamhetschef 186, Utredningsingenjör Sekreterare Utses att justera: Britt Kilsäter (M) Paragrafer: 186, Justeringsdatum: Sekreterare Christina Svensson 388

389 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 2 av 3 Ordförande Justerande Mats Dahlbom Britt Kilsäter Anslag/Bevis Organ: Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 389

390 Karlshamns kommun PROTOKOLL Tekniska nämnden sid 3 av Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll, 2017/4051 Tekniska nämndens beslut att bevilja igångsättning av investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll att hos kommunstyrelsen begära igångsättningstillstånd för investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll att avstämning sker en gång per kvartal till tekniska nämnden, nästa avstämning sker Sammanfattning Från och med 2017 kommer Karlshamns kommun att använda sig av komponentavskrivningar för sina fastigheter. Komponentavskrivningar innebär att en tillgång, t.ex. en fastighet, delas in i ett antal komponenter. För en fastighet kan dessa vara fönster, tak, fasad, ventilationsanläggning m.m. Dessa komponenter skrivs sedan av var för sig utifrån den enskilda komponentens förväntade nyttjandetid. När en komponent ersätts så betraktas detta som en ersättningsinvestering som skrivs av utifrån den aktuella komponentens förväntade nyttjandetid. Detta medför att den underhållsbudget som tidigare har funnits nu delas i två delar. En del ligger kvar i den löpande driftbudgeten och en del läggs som en investering på investeringskonto 2107 Fastighetsunderhåll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från fastighetschef Magnus Persson daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonom Susanne Andersen Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Fastighetschef Magnus Persson Byggnadsingenjör Bodil Gustafsson Fastighetsingenjör Christel Olsson Fastighetsingenjör Anna Holmberg Förvaltare Lars Persson 390

391 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2017/4051 Nämnd Datum Tekniska nämnden Igångsättningsbeslut för projekt 2107 Fastighetsunderhåll Förslag till beslut att bevilja igångsättning av investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll att tekniska nämnden begär igångsättningstillstånd av investeringsprojekt 2107 Fastighetsunderhåll hos Kommunstyrelsen. Sammanfattning Från och med 2017 kommer Karlshamns kommun att använda sig av komponentavskrivningar för sina fastigheter. Komponentavskrivningar innebär att en tillgång, t.ex. en fastighet, delas in i ett antal komponenter. För en fastighet kan dessa vara fönster, tak, fasad, ventilationsanläggning m.m. Dessa komponenter skrivs sedan av var för sig utifrån den enskilda komponentens förväntade nyttjandetid. När en komponent ersätts så betraktas detta som en ersättningsinvestering som skrivs av utifrån den aktuella komponentens förväntade nyttjandetid. Detta medför att den underhållsbudget som tidigare har funnits nu delas i två delar. En del ligger kvar i den löpande driftbudgeten och en del läggs som en investering på investeringskonto 2107 Fastighetsunderhåll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från fastighetschef Magnus Persson daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonom Susanne Andersen Förvaltningschef Ulrika Nordén Johansson Fastighetschef Magnus Persson Byggnadsingenjör Bodil Gustafsson Fastighetsingenjör Christel Olsson Fastighetsingenjör Anna Holmberg Förvaltare Lars Persson Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltning Fastighet Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 391

392 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2017/4051 I tjänsten Magnus Persson Fastighetschef 392

393 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/245 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Instruktion till ombud vid föreningsstämma i Kommuninvest Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att utse Gertrud Ivarsson (C) som Karlshamns kommuns ombud vid föreningsstämman att följande instruktion ska gälla - Ombudet yrkar på ett fastställande av redovisad årsredovisning för år Ombudet yrkar på, under förutsättning att revisorerna lämnar ren revisionsberättelse, att styrelsen i Kommuninvest AB beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Sammanfattning Föreningsstämma i Kommuninvest AB ska hållas den 26 april 2018 på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Beslutsunderlag Bilagor Beslutet skickas till office@kommuninvest.se Bakgrund och överväganden Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tel Fax Hemsida: 393

394 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/245 Annette Sandberg T.f. administrativ chef Rosita Wendell Nämndsekreterare 394

395 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/514 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Fiberutbyggnad i hela kommunen Förslag till beslut att Karlshamn Energi AB uppdras att erbjuda fiberanslutning till samtliga permanentboende på landsbygden i Karlshamns kommun senast 1 januari 2022 att finansieringen av fiberutbyggnaden görs inom Stadsvapenkoncernen att anslutningskostnaden för det enskilda hushållet på landsbygden ska vara detsamma som för hushåll i tätorterna Sammanfattning Kommunen har under de senaste åtta åren arbetat för utbyggnad av fibernät i kommunen. Under 2018 kommer Karlshamn Energi att erbjuda de som ännu inte fått erbjudande om anslutning i tätorterna möjlighet till anslutning. På landsbygden bygger Karlshamn Energi ut fibernätet med hjälp av de statliga bidrag som bolaget har sökt och fått. Det är viktigt att alla kommuninvånare har tillgång till fiber. För att företag skall kunna satsa, för att säkra tryggheten för äldre, för möjligheten att studera och för en attraktivare landsbygd är fiber en förutsättning. Trots utbyggnaden av fiber kommer Karlshamns kommun under slutet av 2018 att ha drygt 600 permanenthushåll som ännu inte har tillgång till fiber. Kostanden för att bygga ut fiber till de 600 permanenthushållen beräknas till ca 70 miljoner kr. Finansieringen av denna utbyggnad bör kunna hanteras inom Stadsvapenkoncernen. Bedömningen är att samtliga permanentboende i kommunen kan få fiber innan 1 januari Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 395

396 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/514 Beslutet skickas till Stadsvapnet i Karlshamn AB Karlshamn Energi AB Ekonomiavdelningen 396

397 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) kommun Dnr: 2018/515 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Köp av strategisk mark i Jannebergsområdet Förslag till beslut att kommundirektören uppdras att förbereda köp av fastigheterna Frostenstorp 4:1, Asarum 12:2, Asarum 12:88, Asarum 47:1 och Asarum 48:1 att kommundirektören, vid kommunstyrelsens sammanträde den 27 mars 2018, redovisar förslag till köpehandlingar att kommundirektören, vid kommunstyrelsens sammanträde den 27 mars 2018, redovisar förslag till modell för framtagande av fördjupad översiktsplan Sammanfattning Kommunledningen har fört samtal med ägarna till fastigheterna Frostenstorp 4:1 på 16,8 ha, Asarum 12:2 på 30,0 ha, Asarum 12:88 på 0,35 ha, Asarum 47:1 på 35,0 ha och Asarum 48:1 på 14,0 ha sedan sommaren 2017 i syfte att dessa fastigheter ska kunna köpas av kommunen. Det finns en gemensam vilja att kommunen ska kunna förvärva fastigheterna. Jannebergsområdet, med sin närhet till E22 och R29 och placeringen mitt mellan Asarum och Karlshamn, har ett betydande strategiskt läge. Området är attraktivt både för företagsetableringar och för bostäder samt för evenemangsanläggningar. Vid ett förvärv är det av största vikt att detta område med sina byggnader tas om hand på ett strategiskt och klokt sätt samt att det utvecklas på ett sätt att det ökar attraktionsvärdet i Karlshamns kommun. Det fortsatta planeringsarbetet, efter ett förvärv, bör ske i nära samarbete med befintliga verksamheter inom området. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Karta Janneberg ÖP Janneberg Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 397

398 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(2) Dnr: 2018/515 Beslutet skickas till Kommundirektör Daniel Wäppling 398

399 Asarum 12:2 30 ha Asarum 47:1 35 ha Asarum 12:88 0,35 ha Asarum 48:1 14 ha Frostenstorp 4:1 16,8 ha 399

400 Karlshamn 2030 Översiktsplan för Karlshamns kommun Utvecklingsstrategier 400

401 B5. Janneberg Området omfattar bebyggelse på ömse sidor av Jannebergsvägen norrut upp mot rondellen vid Korpadalsvägen. Västerut sträcker det sig strax förbi gång- och cykelvägen, Vislandabanan och i öster möter bebyggelsen vid Strömmavägen. området. Dagligen passerar många människor förbi, men många stannar också till för handel, arbete och besök. Handelsstråket kännetecknas av aktivitet, liv och rörelse. Genom den stora skalan, öppna ytor, breda trädkantade gator och byggnader med djärv arkitektur får denna del av Karlshamn-Asarum en alldeles egen karaktär, helt annorlunda än den historiska stadskärnan med sin småskaliga bebyggelse. Men också i denna livliga och storskaliga stadsdel finns intimare och lugnare platser, exempelvis vid Mieån. Å-rummets grönområden är en självklar och framträdande del i stadsmiljön. Längs ån löper också en populär vandringsled som har de kulturhistoriskt intressanta industrimiljöerna som tema. Hur når vi dit? Utred och planera för ny lokalisering av ridskolan till Torarp. Utred förutsättningarna för ny vägsträckning från Janneberg mot Rv 29. Upprätta nya detaljplaner över området med syfte att möjliggöra ny väg, allmänna platser och verksamheter. Reservera mark för vägombyggnad och övriga förändringar av området. Möjliggör delsträcka på vandringsled med fokus på Mieåns industriella kulturmiljöer. Verka för ett hållbart resande och hållbara transporter vid planering för nya verksamheter och funktioner. Huvudsaklig utvecklingsinriktning: Verksamheter Så här ser det ut år 2030! Ett starkt handelscentrum för den integrerade tätorten Karlshamn Asarum har vuxit fram runt Janneberg, Frostenstorp och Strömma. Här har framförallt en stor del av den utrymmeskrävande handeln, men även andra verksamheter och service etablerats i området. Området skulle även kunna rymma en arena för större evenemang. Från att tidigare ha varit en plats som givit ett splittrat och oroligt intryck, finns nu istället en välordnad stadsdel med gator, torg och parker. Ett hållbart Karlshamn Utvecklingen ger förutsättningar för: Förtätning Hållbara kommunikationer Närhet till service Närhet till natur God infrastruktur Miljövänlig energi Jannebergsvägen är områdets ryggrad, en effektiv länk mellan Asarum och Karlshamn, men också i övrigt är gatuoch vägstrukturen väl utbyggd. Inte bara bilister, utan även fotgängare och cyklister rör sig lätt och tryggt inom

402 Flygvy från söder, illustration Metro. En arena för större evenemang skulle kunna rymmas inom området, illustration Quendresa Avdiu, Karlshamns kommun

403 Vy Jannebergsvägen norrut, illustration Metro. Vy Jannebergs handelsområde, illustration Metro

404 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) kommun Dnr: 2017/3705 Nämnd Datum Kommunstyrelsen Svar på remiss om regional kompetensförsörjningsstrategi Förslag till beslut att anta nämndernas yttrande som sitt eget Sammanfattning Remissen inkom och har behandlats i BUS-nämnden, gymnasienämnden och i nämnden för arbete och välfärd. Kommunstyrelsen delar nämndernas synpunkter och antar nämndernas yttrande som sitt eget. Beslutsunderlag Näringslivschef Mathias Wijks tjänsteskrivelse Protokollsutdrag AV Svar på remiss - Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Ordförandebeslut BUS ang yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Ordförandebeslut GN ang yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Remiss strategi Kompetensförsörjningsstrategi Statistik bilaga 1 Beslutet skickas till Region Blekinge Mathias Wijk Näringslivschef Karlshamns kommun Avdelningen för tillväxt och utveckling Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 404

405 Karlshamns kommun PROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd sid 1 av 4 Plats och tid Rådhuset, Årydssalen, klockan 13:15 16:30, ajournering kl 15:05 15:30 Beslutande: Jan-Åke Berg Ordförande (S) Ulla Birgersson Ledamot (M) Ingrid Hagberg-Hake Ledamot (S) Liz Wennerberg Ledamot (MP) Anna Wihlstrand Ledamot (SD) Ulla Sandgren Ledamot (S) Tjänstgörande ersättare: Sirkka Kahilainen (S) ersätter Sofie Dahlqvist (S) Närvarande ersättare: Ulla Olofsson (M) Roland Ohlsson (S) Elin Petersson (M) Gudrun Johansson (SD) Bodil Frigren Ericsson (L) Övriga: Thomas Svensson, förvaltningschef Erik Bergman, nämndsekreterare Lars Beckman, ordförande revisionen 45 Utses att justera: Ingrid Hagberg Hake Paragrafer: Justeringsdatum: Sekreterare Ordförande Justerande Erik Bergman Jan-Åke Berg Ingrid Hagberg Hake 405

406 Karlshamns kommun PROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd sid 2 av 4 Anslag/Bevis Organ: Nämnden för arbete och välfärd Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Datum då anslaget tas ner: Förvaringsplats för Rådhuset protokollet: Underskrift: 406

407 Karlshamns kommun PROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd sid 3 av 4 49 Svar på remiss - Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi /3705 Nämnden för arbete och välfärds beslut att anta yttrandet Sammanfattning Bifogat remissyttrande gäller Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi som utarbetats i samverkan mellan Region Blekinge, kommunerna samt andra aktörer. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: - Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. - Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. En övergripande synpunkt är att formuleringarna behöver skärpas. Strategin framstår som allmänt hållen med många vaga uttryck, t ex skapa strukturer för strategisk planering, medverka till dialog/former/strukturer, identifiera plattformar och arbetssätt, vilket gör det svårt att få grepp om vad som faktiskt ska göras. Det finns en risk att det blir svårt att motivera kommuner och andra aktörer att avsätta tid och kompetens för arbetet om strategin uppfattas som vag. Det är vidare svårt att se en övergripande riktning i Blekinge Kompetenförsörjningsstrategi En strategi bör förstås som en kompassriktning för hela kompetensförsörjningsarbetet i Blekinge län ramverket för sammanhållna aktiviteter och en grund för aktörer att fatta beslut om insatser längs vägen. En strategi är med andra ord den långsiktiga planen över hur Blekinge kan stärka sin position när det gäller kompetensförsörjning och attraktivitet. Kopplingen mellan nuläge och önskat framtidsläge är oklart. Beslutsunderlag Förvaltningschef Thomas Svenssons tjänsteskrivelse, Yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Begäran om yttrande Remiss strategi Kompetensförsörjningsstrategi PA9 Statistik bilaga 1 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 407

408 Karlshamns kommun PROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd sid 4 av 4 408

409 Karlshamns kommun ORDFÖRANDEBESLUT Nämnden för barn, ungdom och skola Sida 1(3) Dnr: 2017/3705 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Beslut att BUS-nämnden ställer sig bakom bifogat yttrande Sammanfattning Bifogat remissyttrande gäller Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi som utarbetats i samverkan mellan Region Blekinge, kommunerna samt andra aktörer. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: - Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. - Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. En övergripande synpunkt är att formuleringarna behöver skärpas. Strategin framstår som allmänt hållen med många vaga uttryck, t ex skapa strukturer för strategisk planering, medverka till dialog/former/strukturer, identifiera plattformar och arbetssätt, vilket gör det svårt att få grepp om vad som faktiskt ska göras. Det finns en risk att det blir svårt att motivera kommuner och andra aktörer att avsätta tid och kompetens för arbetet om strategin uppfattas som vag. Det är vidare svårt att se en övergripande riktning i Blekinge Kompetenförsörjningsstrategi En strategi bör förstås som en kompassriktning för hela kompetens-försörjningsarbetet i Blekinge län ramverket för sammanhållna aktiviteter och en grund för aktörer att fatta beslut om insatser längs vägen. En strategi är med andra ord den långsiktiga planen över hur Blekinge kan stärka sin position när det gäller kompetens-försörjning och attraktivitet. Kopplingen mellan nuläge och önskat framtidsläge är oklart. Beslutsunderlag Yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi , bilaga. Genom nämnden för barn, ungdom och skolas beslut den 14 februari 2017 under 26 har nämnden delegerat sin beslutanderätt. Ärendegrupp D3 Övriga ärenden Sammanfattande benämning Beslut som är så brådskande att det inte går att avvakta nämndens avgörande. 6 kap. 36 KL. 409

410 Karlshamns kommun ORDFÖRANDEBESLUT Nämnden för barn, ungdom och skola Sida 2(3) Dnr: 2017/3705 På nämnden för barn, ungdom och skolas vägnar Tobias Folkesson Ordförande Beslutet skickas till Kommunstyrelsen BUS-nämnden 410

411 Karlshamns kommun ORDFÖRANDEBESLUT Nämnden för barn, ungdom och skola Sida 3(3) Dnr: 2017/3705 Anslagsbevis Beslutsinstans: Ordförandebeslut, nämnden för barn, ungdom och skola Beslutsdatum: Anslaget sätts upp: Anslaget tas ner: Protokollet förvaras: Rådhuset Underskrift:

412 Karlshamns kommun ORDFÖRANDEBESLUT Gymnasienämnden Sida 1(3) Dnr: 2017/3705 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Beslut att gymnasienämnden ställer sig bakom bifogat yttrande Sammanfattning Bifogat remissyttrande gäller Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi som utarbetats i samverkan mellan Region Blekinge, kommunerna samt andra aktörer. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: - Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. - Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. En övergripande synpunkt är att formuleringarna behöver skärpas. Strategin framstår som allmänt hållen med många vaga uttryck, t ex skapa strukturer för strategisk planering, medverka till dialog/former/strukturer, identifiera plattformar och arbetssätt, vilket gör det svårt att få grepp om vad som faktiskt ska göras. Det finns en risk att det blir svårt att motivera kommuner och andra aktörer att avsätta tid och kompetens för arbetet om strategin uppfattas som vag. Det är vidare svårt att se en övergripande riktning i Blekinge Kompetenförsörjningsstrategi En strategi bör förstås som en kompassriktning för hela kompetens-försörjningsarbetet i Blekinge län ramverket för sammanhållna aktiviteter och en grund för aktörer att fatta beslut om insatser längs vägen. En strategi är med andra ord den långsiktiga planen över hur Blekinge kan stärka sin position när det gäller kompetens-försörjning och attraktivitet. Kopplingen mellan nuläge och önskat framtidsläge är oklart. Beslutsunderlag Yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi , bilaga. Genom gymnasienämndens beslut den 17 februari 2016 under 8 har nämnden delegerat sin beslutanderätt. Ärendegrupp D3 Övriga ärenden Sammanfattande benämning Beslut som är så brådskande att det inte går att avvakta nämndens avgörande. 6 kap. 36 KL. 412

413 Karlshamns kommun ORDFÖRANDEBESLUT Gymnasienämnden Sida 2(3) Dnr: 2017/3705 På gymnasienämndens vägnar Johnny Persson Vice ordförande Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Gymnasienämnden 413

414 Karlshamns kommun ORDFÖRANDEBESLUT Gymnasienämnden Sida 3(3) Dnr: 2017/3705 Anslagsbevis Beslutsinstans: Ordförandebeslut, gymnasienämnden Beslutsdatum: Anslaget sätts upp: Anslaget tas ner: Protokollet förvaras: Rådhuset Underskrift:

415 Karlshamns TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) kommun Dnr: 2017/3705 Nämnd Datum Nämnden för barn, ungdom och skola Nämnden för arbete och välfärd Gymnasienämnden Yttrande om Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Bakgrund Detta remissyttrande gäller Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi som utarbetats i samverkan mellan Region Blekinge, kommunerna samt andra aktörer. Kompetensbrist är idag det enskilt största tillväxthindret oavsett bransch och konjunkturläge, trots att alla regeringar de senaste decennierna har gjort stora utbildningssatsningar. För att nå de statliga målen inom regional tillväxtpolitik gav regeringen år 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: - Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. - Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. - Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Övergripande kommentarer Ambitionen att fokusera på prioriterade utvecklingsområden är en god ansats. Områdena omfattar flera perspektiv och verksamheter (såväl offentliga organisationer som näringsliv), vilket är en styrka, liksom processen att ta fram dokumentet. Arbetsgrupper kring respektive område kan sannolikt göra en skillnad. Att låta det normkritiska perspektivet och jämlikhetsperspektivet genomsyra strategin är ett klokt grepp. Det finns annars en risk att normkritik/jämlikhet/jämställd blir en sidofråga. En invändning mot strategin är att formuleringarna behöver skärpas. Strategin framstår som allmänt hållen med många vaga uttryck, t ex skapa strukturer för strategisk planering, medverka till dialog/former/strukturer, identifiera plattformar och Karlshamns kommun Barn, ungdom och skola Barn, ungdom och skola Rådhuset Karlshamn Tel Hemsida: 415

416 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 2(3) Dnr: 2017/3705 arbetssätt, vilket gör det svårt att få grepp om vad det är, rent praktiskt, som ska göras. Det finns därmed en risk att det blir svårt att motivera kommuner och andra aktörer att avsätta tid och kompetens för arbetet. Också genomförandefrågan hänger i luften dvs hur organiserar Blekinge sig så att det blir verkstad i frågorna, hur undviks dubbelarbete, hur samspelar olika strategiska grupper med varandra (Landsting, Länsstyrelsen, regioner och kommun) och hur ser rollfördelning och mandat ut? Detta hjälper inte strategin till att reda ut i någon större utsträckning. När det står vi i texten vem är agent? Något vi som heter Blekinge finns inte. Kapitlet om styrning, roller etc. bör komma tidigare så att läsaren förstår hur arbetet är tänkt att organiseras. En annan fråga handlar om hur Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi lyfts in i våra respektive organisationer, så att den inte hamnar utanför det arbete som redan bedrivs. I vårt fall ser vi en svårighet att få externa produkter att samspela med våra inre processer. Sid 2: För aktiviteter/utvecklingsarbetet inom de olika fokusområdena skrivs handlingsplaner. Det är väsentligt att dessa synkroniseras med huvudmännens ordinarie verksamhetsplanering och budgetprocessen så att det inte blir parallella processer och dubbelarbete. Strategin framstår med många språkliga fel och formuleringsfel, så en övergripande språklig genomgång är nödvändig för att höja kvalitén och intrycket av strategin som en genomarbetad trycksak. Otydlig riktning Det är svårt att se en övergripande riktning i Blekinge Kompetenförsörjningsstrategi En strategi bör förstås som en kompassriktning för hela kompetensförsörjningsarbetet i Blekinge län ramverket för sammanhållna aktiviteter och en grund för aktörer att fatta beslut om insatser längs vägen. En strategi är med andra ord den långsiktiga planen över hur Blekinge kan stärka sin position när det gäller kompetensförsörjning och attraktivitet. Kopplingen mellan nuläge och önskat framtidsläge är oklar. Tidsrymden är för kort för att kunna kalla detta en strategi. En strategi bör ta sikte på ett mer långsiktigt arbete. Det finns risk att ett tvåårsperspektiv leder till att det blir mer av en handlingsplan än ett strategiskt dokument. I strategin har det blivit något fel när det gäller Europa 2020-strategin; Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 %. På regeringens webbsida är det formulerat på följande sätt: Att andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 7 procent Sverige har alltså en högre ambitionsnivå än övriga Europa, vilket bör avspeglas i strategin. Fokus i områdena (de fyra i modellen) är sprungna ur olika perspektiv, vilket skapar ett osammanhängande och rörigt intryck. Livslångt lärande är bildningsperspektiv, Strategisk utbildningsplanering är ett samhällsperspektiv (hur samhällsresurser används), Rekrytering/attraktiva arbetsgivare är ett arbetsgivarperspektiv/personalutvecklingsperspektiv och Samverkan utbildning/arbetsliv är ett utbildningsaktörsperspektiv (där samverkan är ett medel). För vem är strategin skriven? 416

417 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 3(3) Dnr: 2017/3705 Synpunkter relaterade till respektive fokusområde 0. Jämställdhet, inkludering och mångfald (övergripande horisontellt perspektiv) Sid 8. Resonemanget om jämställdhet, inkludering och mångfald bör ta sin utgångspunkt i de lagstadgade diskrimineringsgrunderna, så att inte strategin missar någon viktigt aspekt. (Etnicitet är ingen diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet är). Sid 9. I Blekinge sätts frågorna om mänskliga rättigheter och skydd mot kränkande särbehandling högt på agendan" Är detta ett mål eller ett framtida önskat tillstånd? Sid 9. kränkande särbehandling här behöver begreppen redas ut. Hur ser relationen mellan kränkande särbehandling, diskriminering och kränkande behandling ut? Otydlighet, t.ex.; Samverkan är ett område som olika aktörer behöver samverka kring etc. 1. Strategisk utbildningsplanering Inga specifika invändningar. 2. Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Sid 15. Otydlighet i formulering: Medverka till dialog Medverka till insatser (se övergripande kommentar) 3. Samverkan mellan skola/utbildning och arbete Sid 16. Märklig formulering om att det är nödvändigt att arbeta tillsammans med forskning för att knyta forskning till verksamheten. Sid 17, 19. Man bör vara försiktig med att i strategidokument förorda en specifik metod eller ett koncept, som peer to peer, flexibla lärmetoder. Undervisningspraktik och metodikutveckling bör ligga på professionen. 4. Det livslånga lärandet Det är svårt att få ett grepp om denna del och hur den bidrar till uppdraget i stort. Studieförbund, folkhögskolor, vuxenutbildning etc har en viktig del men hur styrs detta arbete strategiskt utifrån Regionens perspektiv?. Marie Hemming Utvecklingssamordnare Martin Kemi Enhetschef Arbetsmarknad 417

418 Remiss Katarina Johansson Dnr 17/ Enligt sändlista Remiss, Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Som ett led i arbetet med det regionala kompetensplattformsarbetet samt på uppdrag av regionsstyrelsen att ta fram en strategi för Kompetensförsörjningsarbetet i Blekinge, som bygger på Blekingestrategin, har ett förslag till strategi för tagits fram. Grundarbetet har gjorts av det regionala kompetensrådet som representerar aktörer och de delar som beskrivs som utvecklingsområden. Underlaget har också diskuterats i olika grupper samt på en bred och öppen workshop den 12/6 där innehåll och synpunkter diskuterades. Förslaget till Kompetensförsörjningsstrategin bygger vidare på Kompetensförsörjningsstrategin med tydliga fokus- och samverkansområden. Aktiviteter och projekt kommer att knytas till strategin under hela perioden I handlingsplanen för socialfonden för Skåne och Blekinge finns ocskå koppling till de regionala strategier och planer som finns och strategin kommer att vara ett av dessa dokument. Bilagor; Förslag till Kompetensförsörjningsstrategi Nulägesanalys, statistikbilaga. Synpunkter på strategin skickas till kansli@regionblekinge.se senast den 20 januari 2018, ange diarienummer. Sändlista Karlskrona kommun kommunstyrelsen Ronneby kommun kommunstyrelsen Karlshamns kommun kommunstyrelsen Olofströms kommun kommunstyrelsen Sölvesborgs kommun kommunstyrelsen Landstinget Blekinge BTH Hermods Karlskrona Hyper Island Karlskrona Arbetsförmedlingen Karlskrona Arbetsförmedlingen Karlshamn Folkhögskolorna Företagarna Länsbygderådet Bildningsförbundet Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E -post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

419 Remiss Katarina Johansson Dnr 17/ Region Blekinge Valhallavägen 1 SE Karlskrona Tel Fax E -post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

420 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Remissversion 420

421 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Remissversion Region Blekinge Dnr 17/00157 Version: PA /KJ 2(22) 421

422 3(22) 422

423 Förord 4(22) 423

424 Innehållsförteckning Inledning...4 Varför en strategi?...4 Regional tillväxtpolitik...4 Styrdokument och strategier relevanta för Kompetensförsörjningstrategin 6 Europa strategin...6 Blekingestrategin Region Blekinges regionala utvecklingsstrategi (RUS) Jämställdhet, inkludering och mångfald...8 Kompetensförsörjningsstrategins fokusområden Strategisk utbildningsplanering Analys Planering Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Rekrytering Attraktiva arbetsgivare Talangattraktion Samverkan mellan skola/utbildning och arbete Det livslånga lärandet Validering...18 Resurser- hur arbetet ska bedrivas...20 Styrning, organisation, roller, sammansättning och ansvar...21 Utvecklings/fokusområden...21 Handlingsplan...22 Uppföljning (22) 424

425 Error! No text of specified style in document. Inledning Varför en strategi? Kompetensförsörjning är ett strategiskt viktigt område för Blekinges omställningsförmåga och utvecklingskraft - särskilt i en tid präglad av hög förändringstakt, globalisering och snabb teknologisk utveckling. En gemensam strategi för att möta framtidens behov och utmaningar utgör grunden för att medborgarna ges likvärdiga förutsättningar till utbildning, arbete och kompetensutveckling. Kompetensbrist är idag det enskilt största tillväxthindret oavsett bransch och konjunkturläge, trots att alla regeringar de senaste decennierna har gjort stora utbildningssatsningar. Det nationella uppdraget handlar om strategiskt plattformsarbete, det förs dialog om att utöka och förtydliga detta (Näringsdepartementet, 2017). Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi beskriver hur aktörer i Blekinge vill utveckla och ta arbetet vidare i en gemensam kontext. Strategisk kompetensförsörjning innebär i det breda perspektivet, allt ifrån att det finns tillgängliga utbildningar för de arbeten som finns i samhället, kompetensutvecklingsmöjligheter för människor som redan är i arbete till att det finns system som underlättar sökandet efter arbete eller arbetskraft. Regional tillväxtpolitik För att nå de statliga målen inom regional tillväxtpolitik gav regeringen år 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt är kompetensförsörjning ett av fyra prioriterade områden. 4(22) 425

426 Error! No text of specified style in document. Genom Kompetensförsörjningsstrategin är målet att vi når nya strategiska framgångar när det gäller kompetensförsörjning; ett område som är omfattande och utmanande för många aktörer och organisationer i hela regionen. Workshops och dialoger ligger till grund för urval av områden men också de bidragande aktörernas erfarenheter och kompetenser. Strategin löser inte hela utmaningen med kompetensförsörjning men bidrar till viktiga steg mot att lösa strategiska utvecklingsbehov. Strategin tas fram för att beskriva hur vi vill samverka i Blekinge och inom vilka prioriterade områden. Syftet är att inom ramen för det nationella uppdraget strategiskt utveckla Blekinges arbete med kompetensförsörjning. Vad behöver göras: Kontinuerliga analyser för att öka kunskapen om hur det ser ut i Blekinge när det gäller kompetensförsörjning. Öka och tydliggöra samverkan när det gäller strategiska aktiviteter inom området. I det operativa gemensamma arbetet sätta mål och upprätta konkreta handlingsplaner. 5(22) 426

427 Error! No text of specified style in document. Styrdokument och strategier relevanta för Kompetensförsörjningstrategin Kompetensförsörjningsstrategin har naturliga beröringspunkter med flera andra styrdokument och strategier. Nedan beskrivs de som har bäring på kompetensförsörjningsstrategins genomförande. Europa strategiska mål för utveckling inom utbildning, livslångt lärande och jämställdhet. Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja det livslånga lärande för alla. Mål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Europa strategin EU-strategin har mål inom kompetensförsörjning. Varje nation kan besluta om högre mål och Sverige har beslutat att: Betydligt mer än 80 % av åringar är sysselsatta. Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 %. Minst % av åringarna ska ha högre utbildning. Blekingestrategin Region Blekinges regionala utvecklingsstrategi (RUS) Hösten 2017 påbörjades ett arbete med att uppdatera strategin, förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Mål: 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. Indikatorer: Andel arbetsgivare som upplever god tillgång till rätt kompetens. Andelen 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg. Andelen 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning. Antal utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar. 6(22) 427

428 Error! No text of specified style in document. 7(22) 428

429 Error! No text of specified style in document. Jämställdhet, inkludering och mångfald Vi lever i ett samhälle som har svårt att inkludera alla. Individer och organisationer agerar utifrån givna preferenser eller i enlighet med en viss norm. Konsekvensen blir att medarbetare eller individer som står utanför normen riskerar att marginaliseras eller att väljas bort vid rekrytering eller andra urvalsprocesser. På så sätt riskerar värdefull kompetens att gå förlorad. Jämställdhet, inkludering och mångfald är horisontella perspektiv i Kompetensförsörjningsstrategin Genom att låta samtliga områden och utvecklingsinsatser genomsyras av detta perspektiv, bidrar strategin till att Blekinge och Blekinges aktörer i alla avseenden agerar inkluderande och jämställt. Det kan handla om inkludering av människor som är födda utanför Sverige, att skapa tillgänglighet för människor med funktionsvariationer eller ett aktivt arbete för att höja kompetensen generellt gällande jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Utanförskap är kostsamt och utvecklingshämmande för såväl samhälle som individ. Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp för att lärmiljöer och arbetsplatser ska kunna betecknas som inkluderande. Samtliga fokusområden i denna strategi har gemensamt att det handlar om individer, gruppers och organisationers möjlighet att tillvarata och utveckla kompetens. Det handlar om att undanröja hinder såsom att: Alla inte har kunskap om vad som finns, vart man vänder sig och hur man kan bygga ett livslångt lärande. Alla påverkas direkt och indirekt av egna och andras föreställningar, fördomar och normer som kan begränsa vad man uppfattar är möjligt eller omöjligt som studie- eller yrkesval. Att alla som erbjuder utbildning och samtliga arbetsgivare motverkar diskriminering samt aktivt skapa förutsättningar för inkludering och tillgänglighet. Organisationer och företag som blir medvetna om normer och rådande givna preferenser skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling i verksamheten. Genom att applicera ett jämställdhets- och inkluderingsperspektiv blottläggs och undanröjs organisatoriska/strukturella hinder (yrkesval, studieval, löneskillnader etc.) att skapa tvärkulturella möten (mellan organisationer och grupper/individer) samt öka erfarenhetsutbytet mellan organisationer som arbetar på olika sätt med frågor som gör jämlikhet, jämställdhet och mångfald. 8(22) 429

430 Error! No text of specified style in document. Normer handlar om föreställningar, idéer och oskrivna regler som skapar beteenden, attityder och värderingar och är osynliga och syns endast då de bryts. Därför behövs ett normkritiskt förhållningssätt och ett kontinuerligt arbete som sätter fokus på hur utbildningar, yrken och arbetsplatser ska bli tillgängliga för alla. I Blekinge sätts frågorna om mänskliga rättigheter och skydd mot kränkande särbehandling högt på agendan. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker, att kränkande särbehandling förebyggs och att drabbade tas omhand. Samtliga arbetsgivare och utbildningsanordnare måste ha god kännedom om lagstiftningen, ha god kunskap om tillämpningen av lagen samt vara förtrogna med vilka skyldigheter och rättigheter som ingår i ett utbildnings- eller arbetsgivaransvar. Syftet med jämställdhet, inkludering och mångfald är att: Samtliga områden och utvecklingsinsatser genomsyras av dessa perspektiv och bidrar till arbetet med hela Blekinge och att Blekinges organisationer i alla avseenden agerar inkluderande och jämställt. Utveckla arbetet med inkludering av människor som är födda utanför Sverige och människor med funktionsvariationer. Höja kompetensen generellt gällande jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Vi behöver inom ramen för kompetensförsörjningsstrategin skapa: Förutsättningar för ett hållbart och inkluderande samhälle där människors kompetens och resurser tas tillvara. Ökad medvetenhet och kunskap om värdegrundsarbete, likabehandling och normkritik. Fortsatt samverkan inom kompetensförsörjning kopplat till inkludering. 9(22) 430

431 Error! No text of specified style in document. Kompetensförsörjningsstrategins fokusområden Fyra fokusområden har definierats som väsentliga ur ett strategiskt kompetensförsörjningsperspektiv. Områdena har tagits fram i ett gemensamt arbete mellan olika aktörer i Blekinge, ett arbete samordnat av Region Blekinge. Strategin har nu ett tydligare fokus på områden där olika aktörer behöver samverka för gemensamma syften. De fyra fokusområdena bygger på aktörernas gemensamma situation och angelägenheter, alla genomsyras av inkludering, jämställdhet och mångfald. JÄMSTÄLLDHET JÄMSTÄLLDHET Samverkan Samverkan utbildning/ utbildning/ arbetliv arbetliv Livslångt lärande Livslångt lärande Rekrytering Rekrytering Strategisk Strategisk, attraktiva, attraktiva utbildningutbildnings- arbetsgivar arbetsgivar s e talangplanering e talangattraktion attraktion INKLUDERING MÅNGFALD MÅNGFALD Ovanstående modell visualiserar fokusområdena. 10(22) 431

432 Error! No text of specified style in document. 1 Strategisk utbildningsplanering Ett identifierat fokusområde för Blekinge är samverkan och samplanering när det gäller utbildningsområden och utbildningsplatser. Det handlar om att utbilda för de behov som finns, att bättre använda samhällsresurser och att bidra till ökad kompetens hos arbetsgivarna. Kortfattat skulle man kunna beskriva utmaningen med att det från början finns för få utbildningar som svarar mot de behov som arbetslivet har i Blekinge. Det handlar dels om att vissa utbildningar finns på andra orter i landet men också att de utbildningar vi driver i länet har för få platser. Alla måste få söka den utbildning som man själv är intresserad av men detta område fokuserar på att hitta ett bättre sätt analysera behov av kompetens/utbildning och dels om att i samråd med utbildningsaktörer stämma av att de utbildningar som behövs i större utsträckning kan starta i Blekinge. 1.1 Analys För att kunna åstadkomma en strategisk utbildningsplanering måste denna bygga på faktaunderlag och på de konkreta behov som arbetsgivare har. Detta innebär konkret att Region Blekinge sammanställer siffor från olika aktörer och i branschdialoger stämmer av dessa. 1.2 Planering I nästa steg diskuteras dessa behov med utbildningsaktörer med fokus på strategisk dimensionering och kvalitet och innehåll. Dialogerna innehåller också samtal om samarbete när det gäller att rekrytera sökande. Prioriterade är de utbildningar/yrkesområden där det finns stora behov av rekrytering i Blekinge. Fokus ligger på att hitta former där arbetsgivare/branscher vill och kan medverka samt skapa forum för strategiska dialoger med utbildningsanordnare. Syftet är att: Skapa strukturer för strategisk planering i samverkan med branscher och arbetsgivare som behöver anställa. Inom ramarna för vilka utbildningar Blekinge själva kan ordna skapa samverkan om de strategiska utbildningsbehoven i Blekinge samt utveckla former för arbetsgivare som vill medverka. För de utbildningar vi inte kan skapa i samverkan, utveckla system och metoder för dialog/planering även med dessa. 11(22) 432

433 Error! No text of specified style in document. Inom detta område särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. Vad behöver göras: Analyser som tas fram i samverkan med arbetsförmedlingen. Utveckla samråd med regionala arbetsgivare för att göra en så bra beskrivning som möjligt av det regionala kompetensbehovet. Utveckla strategiska möten med aktuella utbildningsaktörer med fokus på dimensionering och samverkan. 12(22) 433

434 Error! No text of specified style in document. 2 Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Många arbetsgivare har idag svårt att rekrytera, processen är tidskrävande, rätt kompetens saknas och rädslan för att felrekrytera är stor, främst hos mindre företag. Samtidigt läggs mycket tid på s.k. talangattraktion - att hitta rätt kompetens och på olika sätt attrahera människor till sig. De senaste åren har en allt tydligare bild växt fram som visar att Blekinges arbetsmarknad står inför en komplicerad och omfattande utmaning kring den framtida kompetensförsörjningen. Den demografiska situationen med allt yngre och äldre befolkning skapar både stora behov och minskad tillgång till kompetens (Arbetsförmedlingen, 2017) För att Blekinge ska lyckas med utmaningarna inom kompetensförsörjningen är det viktigt att vi arbetar tillsammans även inom dessa tre områden. Vi måste inkludera regionens nya invånare som är en resurs. Under hösten 2016 gjordes en omfattande undersökning av teknikföretag i Blekinge med fokus på de tillsatta jobben sedan Kort sammanfattat hade 70 % av företagen inte fått tag på den kompetens man sökte och 40 % menade att det också rörde sig om kärnkompetens för verksamheten. 2.1 Rekrytering Rekrytering sker på olika sätt, alltifrån riktade annonser, arbetsmarknadsdagar etc. till rekommendationer via informella nätverk. Matchningen blir ofta svår då krav och tillgång inte stämmer överens. Stöd och samordning av detta arbete ger goda effekter. Aktörer i regionen, såsom högskola, yrkeshögskola och arbetsförmedling kan medverka i arrangemang för att underlätta rekrytering. Gemensamma större insatser för att nå även utanför regionen berörs mer under talangattraktion. För vissa målgrupper kan s.k. gränsgångare behövas, dvs. en person som underlättar övergång i arbete både för arbetsgivare och arbetstagare. 2.2 Attraktiva arbetsgivare För att behålla och attrahera personal så är det mycket viktigt att arbetsgivare på olika sätt stärker sina varumärken och bli mer attraktiva som arbetsgivare. Det är en förutsättning för att lyckas med att attrahera den kompetens man behöver. Det är också viktigt att kommunicera ut det man gör. Ett exempel är att man inom företaget har en uttalad strategi 13(22) 434

435 Error! No text of specified style in document. där man vill få varje medarbetare att växa inom företaget. De innovationsmiljöer (Kluster, Science parks och Inkubatorer) som finns i regionen kan växla upp enskilda arbetsgivares arbete. Det är en stor fördel att kunna visa att man är i ett större sammanhang, som kan erbjuda mer än bara en anställning. 2.3 Talangattraktion Utöver kompetensutveckling av anställda och försörjningen av kompetens via utbildningssystem, behöver regionens arbetsgivare attrahera människor som redan har rätt kompetens, som kan tillföra värde i en organisation, så kallade talanger. För att lyckas med talangattraktion måste fler aktörer arbeta tillsammans, långsiktigt och målinriktat. Såväl region, kommuner, företag och innovationsmiljöer behöver se sin roll i sammanhanget och göra sin del för att arbetet skall ge resultat, exempelvis att arbetsgivarna tydliggör sin attraktion och varumärke samtidigt som kommunerna arbetar med tillgången av boende, skolor mm. Talangattraktion innebär ett strukturerat arbete med att attrahera, välkomna, integrera talang och att stärka respektive organisations/företags varumärke och Blekinge som plats. I arbetet med att välkomna talanger, behöver aktörer såsom kommunernas lotsar vara involverade och gärna ledande. Det är viktigt att det finns ett fungerande system där man kan erbjuda bostäder, skolor etc. I detta ingår också det kommunöverskridande arbetet med att ta emot och erbjuda arbete för medföljande, där Arbetsförmedlingen bör vara involverade. I själva integrationsarbetet kan formella såväl som informella nätverk spela stor roll exempelvis föreningar och enskilda individer. Syftet är att: Fler arbetsgivare blir medvetna om och ökar sin attraktivitet. Metoder utvecklas för att i samverkan arbeta med talangattraktion/rekryteringsaktiviteter och mottagande av dessa. Könssegregationen på Blekinges arbetsmarknad minskar. Fler plattformar skapas där arbetsgivare och de som är intresserade av anställning kan mötas. Medverka till att de som har lite längre till arbete får stöd för anställning eller utbildning. Inom detta område särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. 14(22) 435

436 Error! No text of specified style in document. Vad behöver göras: Medverka till dialog om attraktivitet för att behålla personal/minska personalomsättning hos arbetsgivare i Blekinge. Samverka kring rekrytering/talangattraktion till Blekinge efter arbetsgivarna kompetensbehov, bristyrken och efterfrågan. Medverka till dialog, utbildning och utvecklingsarbete inom områdena. Medverka till insatser för att bryta könssegregation på arbetsmarknaden. Identifiera fler plattformar och arbetssätt där arbetssökande och arbetsgivare kan träffas. Kopplat till talangattraktion och att behålla personal utveckla regionala dialoger och samverka kring frågor som påverkar att personal stannar och vill arbeta/flytta till Blekinge som t.ex. boende, pendling, skola, fritid och kultur. 15(22) 436

437 Error! No text of specified style in document. 3 Samverkan mellan skola/utbildning och arbete Samverkan mellan skola och arbetsliv är grundläggande för att unga ska förstå kunskapers sammanhang, hitta sin drivkraft till utbildning och jobb samt att utbildningar svarar upp mot det aktuella arbetsliv som de syftar mot. I Blekinge är det många som upplever att det är svårt att välja gymnasieutbildning. Ungdomar känner till få yrken och många väljer samma utbildning som majoriteten av deras vänner gör. Med bättre förutsättningar för att göra ett medvetet val kommer fler att hamna rätt, visar arbete i andra län. Skolverkets riktlinjer/allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning (2013) pekar ut vägledning som hela skolans angelägenhet; "De allmänna råden beskriver hela skolans ansvar att arbeta med aktiviteter som underlättar elevers yrkes- och studieval. Detta görs idag men de flesta skolor har inte ett utvecklat arbete för detta." Samverkan mellan skola och arbetsliv är avgörande för att öka kvalitén och relevansen i utbildningar. Dahlbom 2010, menar att ett av skolans allra viktigaste uppdrag är att förbereda elever på de utmaningar och möjligheter som väntar dem i vuxenlivet. Detta förutsätter att barn och ungdomar regelbundet kommer i kontakt med andra vuxna än de som finns i skolan, så att de lär sig hur samhället ser ut och fungerar. En konsekvens av detta synsätt blir att undervisningen i högre grad bör relatera till arbetsplatser/organisationer som på olika sätt speglar samhällets komplexitet och mångfald. På så vis blir det möjligt att dra nytta av den kunskap som finns i företag och organisationer samtidigt som eleverna blir delaktiga i samhället. Yrkesorientering underlättar yrkesoch studieval och erbjuder en brygga till arbetslivet (Ratio, 2017). Arbetslivets bidrag till skolan är mycket viktig. De företag/arbetsgivare som genomför ett ständigt arbete tillsammans med utbildningsaktörer på alla åldrar har visat sig vara framgångsrika och kunnat hitta personal men också inspirerat till fortsatta studier och forskning. För Blekinges så kallade styrkeområden är ett strategiskt arbete tillsammans med akademi och forskning nödvändig för att både locka nya medarbetare men också knyta spetskompetens och forskning till verksamheten. Här behövs en förstärkning mellan utbildning och arbetsliv. När den globala konkurrensen stärks måste Sverige med kunskap och kompetens samt förmåga till organisatorisk och teknisk 16(22) 437

438 Error! No text of specified style in document. innovation och utveckling (Nationella strategi för regional tillväxt, ). I arbetet med att öka kopplingen mellan utbildning och arbetslivet är studenter/elever viktiga när det gäller att skapa ett reellt inflytande och lärande mellan arbetslivet och skolan/utbildaren samt kunskapsutbyte mellan elever/studenter. Att hitta struktur och former för att låta elever/studenter hålla i utbildningar för andra elever/studenter (peer to peer) utanför skoltid Peer to peer koncepter bör också vara meriterande för de som utbildar och de som utbildas. Syftet är att: Medverka till fortsatt utveckling inom det strategiska fokusområdet skola/arbetsliv - skola/samhälle. Samverka och utveckla studie- och yrkesvägledare i hela skolan. Samverkansmodeller där skola och arbetsliv samverkar utvecklas och ökar. Utveckla kompetensnoder kring Blekinges styrkeområden. Inom detta område särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. Vad behöver göras: Medverka till att skapa system och strukturer kring arbetsgivarnas medverkan i yrkesval och i utbildning. Stödja samverkansmodeller, exempelvis Teknikcollege och Plattform för Vård och omsorg i Blekinge, yrkeshögskola m.fl. Gemensam utveckling av arbetet kring medvetna studie- och yrkesval och modellutveckling för studie- och yrkesvägledning i undervisning i nära samarbete med det omgivande samhället. Utveckla arbetet kring kompetens och forskning kring Blekinges styrkeområden. Medverka till ökat arbete med entreprenörskap och entreprenöriella lärprocesser i undervisning. 17(22) 438

439 Error! No text of specified style in document. 4 Det livslånga lärandet Arbetslivets framtida utmaningar kräver förändrad kompetens hos medarbetarna. Det gäller såväl specifika som generella kompetenser. Möjligheterna till kompetensutveckling är oerhört viktig oberoende av hur länge du arbetat och vad du arbetar med. En strategiskt viktig fråga är att höja utbildningsnivån i Blekinge, ett annat är att utifrån Blekinges styrkeområden och intäktbaskluster satsa på utbildningar i framkant. Det livslånga lärandet innefattar både individens egen attityd till, och eget ansvar för, sin egen kompetensutveckling men även arbetsgivarens behov och planer för vad verksamheten strategiskt kan behöva. Fokusområdet omfattar arbetsgivarens attityd till anställdas kompetensutveckling och hur kompetensutvecklingsinsatser kan möjliggöras. Detta kan ske genom en regional samverkan där kompetensutveckling sker på hemmaplan, resurseffektivt och med god kvalitet. När det är svårt att hitta/rekrytera kompetens behöver det finnas möjligheter till utbildning. Det är extra viktigt med utbildning i närregionen och att det kan ske på ett flexibelt sätt, framförallt när arbetsbelastningen är hög. Genom god regional samverkan, säkerställer man också kontinuitet och hur frekvent olika utbildningar erbjuds. Utbudet måste vara relevant och svara upp mot de kompetenser som behövs nu och i framtiden. Att utbildningarna är tillgängliga för alla oavsett nivå, kön, etnicitet etcetera är oerhört viktigt. Genom flexibla lärmetoder når man ytterligare målgrupper. Bortom de befintliga strukturerna i utbildningsverksamheterna och de på arbetsmarknaden pågår lärande, innovation och utveckling mellan människor i de egna privata rummen och på fritiden. Skolor och utbildningsaktörer bör ha strategier för att kunskap och kompetens från människor utanför skolan tillvaratas. Det handlar också om att synliggöra och medvetandegöra den kompetens som redan finns hos individen, till exempel genom validering. 4.1 Validering Validering syftar till att synliggöra och bekräfta en persons kompetens, oavsett hur den har förvärvats, så att personen kan komma vidare i arbetslivet eller till en utbildning. 18(22) 439

440 Error! No text of specified style in document. Det kan till exempel handla om att korta en pågående utbildning, så att man som elev/student inte behöver läsa om sådant man redan kan. Det kan också handla om att man vill dokumentera sitt kunnande för att söka nytt jobb, eller i samband med kompetensutveckling på arbetsplatsen. Ytterligare ett viktigt syfte med validering är att ringa in vilka kunskaper och färdigheter som behöver kompletteras för att man ska uppnå den kvalifikation man önskar. Valideringen kan alltså både ge intyg på det man redan kan och identifiera vad man behöver komplettera för att kunna erhålla ett arbete eller gå en vidare utbildning. På så sätt kan utbildningsinsatserna inriktas mot rätt område och studietiden kan kortas. Blekinge behöver delta i det nationella arbete som pågår inom valideringsområdet för att snabbt kunna anpassa och använda de verktyg som tas fram för att synliggöra kompetens. Syftet är att: Möjligheter till kompetensutveckling ökar i Blekinge och former för detta utvecklas så att det går att utbildas på ett mera flexibelt sätt. Fler anställda genom samverkan får kompetensutveckling. Fler valideringar genomförs och former för validering utvecklas i Blekinge. Inom dessa områden särskilt beakta områden med ojämn fördelning av jämställdhet, inkludering och mångfald. Vad behöver göras: Medverka till att utveckla fler tillgängliga och flexibla lärmetoder. Region Blekinge behöver följa, stödja och driva på för ett samlat utvecklingsarbete för validering såväl inom utbildning som arbetsliv, både regionalt och lokalt enligt de nationella direktiv, riktlinjer och förslag som kommer nationellt till exempel från Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Skolverket och Valideringsdelegationen. Medverka till att utveckla valideringsmetoder för Blekinge och system i samverkan med andra län och nationellt för att främja en större omfattning av validering med god legitimitet och hög kvalité med legitimitet och hög kvalité genomförs i regionen. Medverka till att på ett strukturerat sätt ta fram utbildning/kompetens som tillgodoser strategiskt viktiga områden. Medverka till att utveckla fler former och strukturer för livslångt lärande. 19(22) 440

441 Error! No text of specified style in document. Resurser- hur arbetet ska bedrivas Region Blekinge har det nationella uppdraget att samordna det arbete som sker inom det strategiska kompentensförsörjningsområdet i Blekinge. Många olika aktörer, såväl privata som offentliga, bidrar till Blekinges kompetensförsörjning. Det är därför viktigt med samverkan och samhandling för att skapa ett ännu bättre gemensamt arbete. För samhandling krävs nedanstående förutsättningar/insatser: Tid och engagemang från de samverkande aktörerna att göra saker tillsammans är ibland tidskrävande, men samarbete ger ofta bättre resultat. Kompetenser genom att samarbeta och dra nytta av olika kompetenser och perspektiv blir vi starkare som region. Organisation som samordnar och samhandlar, skapar nya och tar tillvara befintliga resurser - projektmedel eller inom vår gemensamma ekonomi. Här behöver det strategiska arbetet tydliggöras för medverkande aktörer och om de insatser som görs i samverkan, så att prioriteringar kring aktiviteter kan göras. 20(22) 441

442 Error! No text of specified style in document. Styrning, organisation, roller, sammansättning och ansvar Det är nödvändigt med ett strategiskt ägarskap/ledarskap i de medverkande aktörernas organisationer, så att det gemensamma uppdraget kan prioriteras och genomsyras av ett starkt engagemang och resultatansvar. För att arbetet ska lyckas är det av stor vikt att tydliggöra utvecklingsarbetets struktur och innehåll, de medverkandes roller och ansvar samt att förankra arbetet kontinuerligt i de medverkande aktörernas organisationer. Ansvarig för strategin är Region Blekinge och den fastställs av Regionstyrelsen. Regionalt samordnas arbetet av en Strategiskt kompetenförsörjningsgrupp. Region Blekinge sammankallar gruppen. Gruppen består av bland annat av företrädare för kommuner inom utbildning, Yrkeshögskola, Blekinge tekniska högskola, Arbetsförmedlingen och av det regionala arbetslivet samt för och under utvecklingsarbetets olika strategiska målgrupper. Utvecklings/fokusområden Till rådet knyts fyra fokusområden med uppgift att genomföra aktiviteter i respektive område. Strategisk utbildningsplanering Rekrytering, attraktiva arbetsgivare och talangattraktion Samverkan skola arbetsliv Livslångt lärande I varje fokusområde kan det finnas flera olika aktiviteter över tid. Vissa arbetar i nätverk eller i arbetsgrupper under kortare tid och vid större utvecklingsarbetet projekt och referensgrupper. Det är viktigt att kommunicera om hur arbetet läggs upp och hur vi samverkar över tid så att det blir tydligt för inblandade parter. 21(22) 442

443 Error! No text of specified style in document. Handlingsplan För aktiviteter/utvecklingsarbetet inom de olika fokusområdena skrivs handlingsplaner. Region Blekinge är ansvarig för att de upprättas men samverkansaktörer delar ansvar för samhandling. Uppföljning Strategin följs upp och redovisas årligen tillsammans med arbetet inom de olika fokusområdena. Region Blekinge ansvarar för att det sker och att resultaten presenteras. 22(22) 443

444 Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt. Vi inspirerar, skapar tillfällen att mötas och stärker Blekinge i Sverige och Europa. Tillsammans med våra medlemmar Blekinges kommuner och landsting arbetar vi för att göra det ännu mer attraktivt att besöka, leva och verka i vår region. Region Blekinge, Valhallavägen 1, Karlskrona Tel E-post kansli@regionblekinge.se 444

445 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte tillgång till de kompetenser som finns och kan bidra Låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet mer kan göras för att inkludera många med olika stöd skulle kunna arbeta Låg utbildningsnivå trots en stadig ökning behöver arbetsmarknaden hela tiden mer kompetens Matchningsproblematiken i utbildningssystemet behovet att öka antal utbildningsplatser efter de behov som finns Könsstereotyp arbetsmarknad I Sverige såväl som i Blekinge är arbetsmarknaden könsuppdelad, vilket betyder att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och yrken. Andelen kvinnor är störst inom vård och omsorg samt utbildning medan andelen män är störst inom bygg och tillverkning och utvinning. Denna könssegregering på arbetsmarknaden finns även i riksnivå. Vidare har män högre inkomst än kvinnor. Detta innebär att arbetsmarknaden inte får tillgång till den kompetens som finns att tillgå samt att resurser fördelas ojämställt. Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret. Medel- och medianinkomst i 1000-tal. Avser personer år. 445

446 Andel Förvärvsarbetande kvinnor och män i Blekinge okänt kulturella och personliga tjänster m.m. vård och omsorg; sociala tjänster utbildning offentlig förvaltning och försvar företagstjänster fastighetsverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation hotell- och restaurangverksamhet transport och magasinering handel byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet tillverkning och utvinning jordbruk, skogsbruk och fiske General General General General General General General General General General General Andel i procent Kvinnor Män Källa: SCB, RAMS. Statistiken avser förvärvsarbetande i Blekinge (dagbefolkningen) 16+ år. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Den sysselsatta nattbefolkningen definieras nedan som personer år som har en sysselsättning och som bor i Blekinge län, men som kan arbeta både i och utanför länet. Sysselsättningsgraden anger andelen av befolkningen år som har en sysselsättning. Antalet sysselsatta i Blekinge minskade i samband med finanskrisen och har sedan haft en svag återhämtning och är 2015 fortfarande på en längre nivå än Sysselsättningsgraden i Blekinge län låg före finanskrisen på en högre nivå i jämförelse med riket, men länet drabbades hårt i samband med finanskrisen och 2009 var sysselsättningen 73,4 procent uppgick sysselsättningsgraden i Blekinge till 76,1 procent, vilket är 1,8 procentenheter lägre än i riket. Trots att sysselsättningsgraden har ökat sedan finanskrisen har utvecklingen varit svag för länet i relation till övriga län i Sverige och 2015 var Blekinge ett av de länen med lägst sysselsättningsgrad. För kvinnor var sysselsättningsgraden 76,3 procent och för män 76,1 procent. I ett längre tidsperspektiv har män haft en högre sysselsättningsgrad än kvinnor i Blekinge, och först 2015 var den högre för kvinnor. Skillnaderna är större i en jämförelse mellan inrikes- och utrikes födda, där sysselsättningsgraden för inrikes födda låg på 82 procent och för utrikes födda var den 48 procent. Arbetslösheten i Blekinge län är fortfarande på en högre nivå än riksgenomsnittet och ungdomsarbetslösheten är bland de högsta i landet. Trots det har det skett en minskning av arbetslösheten de senaste åren i länet och det har skett en kraftsamling kring ungdomsarbetslösheten i länet och en stor minskning av andelen arbetslösa har skett dock från höga nivåer. 446

447 Sysselsättningsgrad i Blekinge procent Årtal kvinnor Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Diagrammet visar andelen av befolkningen bosatt i Blekinge som har en sysselsättning (20 64 år). män Arbetssökande 2016, år Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Män Kvinnor Män Kvinnor Blekinge 5,1 3,9 6,4 5,2 Riket 4,3 3,6 3,8 3,4 Källa: Arbetsförmedlingen. Avser andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften. Utbildningsnivå I diagrammet nedan redovisas befolkningen i Blekinge läns utbildningsnivå Utbildning är en viktig ingång till arbetsmarknaden, dels för att det finns en efterfrågan på gymnasieutbildade och eftergymnasialt utbildade personer men gymnasieutbildning är också viktigt för att bli behörig till vidare studier på högskola. Blekinge län har en större andel gymnasieutbildade personer än riksgenomsnittet som ligger på 44 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning ökar för både kvinnor och män och 2016 har 38,1 procent av befolkningen i Blekinge län en eftergymnasial utbildning, vilket är under riksgenomsnittet som ligger på 42 procent. Andelen kvinnor med en eftergymnasial utbildning är 44 procent 2016 och för män 33 procent, sedan 2007 har andelen ökat för både kvinnor och män. Om vi endast ser till högutbildade (minst 3 år eftergymnasial utbildning), minskar andelen i Blekinge till 22,1 procent, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 26,6 procent. Andelen kvinnor med minst en treårig eftergymnasial utbildning är högre än för män i Blekinge och utveckling följer riksgenomsnittet även om det är på en lägre nivå. 447

448 Befolkningens utbildningsnivå, år Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning uppgift saknas Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB, Utbildningsregistret. I tabellen anges procentuell fördelning. Av de som slutade gymnasiet 2015 i Blekinge hade nästan 79 procent behörighet till fortsatta studier på högskola, men skillnaderna mellan könen är stor. Närmare 86 procent av kvinnorna hade behörighet till vidare studier efter gymnasiet medan bland männen var andelen behöriga endast 71 procent. Behöriga till vidare studier Behöriga Gymnasium Behöriga högskola Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB, utbildningsregistret. Diagrammet visar andelen behöriga. Dimensionering(Matchning) av utbildningar i Blekinge Idag utbildas inte antalsmässigt så många som arbetsmarknaden behöver. En av utmaningarna med detta är att utbildningarna i vissa fall inte är attraktiva och där behöver arbetsgivare vara mera aktiva. En annan utmaning är att det kan vara svårt att planera utbildningar då det bygger på en planering i mycket god tid innan start och resurssättning samt uppskattning av intresse är komplicerat. För att kunna göra ett bra samverkansarbete med dimensionering är samverkan viktig att kunna dela upp och fokusera på kvalitativa utbildningar inom olika områden. Det är bl.a. gymnasieutbildningar, YH och högskoleutbildningar. Ett exempel är dimensioneringen på gymnasieskolan där behoven av utbildning inte fylls genom de utbildningar som drivs i Blekinge. 448

449 program Elever Gymnasieskolan läsåret 2016/2017 Antal elever Andel män Andel kvinnor andel utländsk bakgrund Teknikprogrammet Industritekniska programmet 79 * * * Bygg- och anläggningsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet * Källa: Skolverket. Notera att antal elever är fördelade på årskurs 1,2 och 3. Därför kan det förekomma skillnader i andelarna i gymnasieval mellan årskullarna. Teknikprogrammet är 12 procent kvinnor av 393 elever. Därmed är andelarna ett genomsnitt av gymnasievalen de 3 senaste åren. * Antal är färre än

450 Karlshamns kommun PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att redovisningen läggs till handlingarna Sammanfattning Beslutslogg för kommunstyrelsen har upprättats. Beslutsloggen innehåller sex ärenden för återrapportering. Beslutsunderlag Nämndsekreterare Erik Bergmans tjänsteskrivelse, Beslutslogg Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 450