(O)jämn kultur? - En kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel

Transkript

1 (O)jämn kultur? - En kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel Framtagen av: Mari Nilsson Västra Götalandsregionens kultursekretariat 1

2 Innehållsförteckning TABELLFÖRTECKNING... 3 FIGURFÖRTECKNING INLEDNING LÅNGSIKTIGA UPPDRAG FAST ANSTÄLLD PERSONAL Chefer, rektorer, VD eller motsvarande Fast anställd personal Programråd Konstnärlig och pedagogisk personal PERSONAL TILL EXTERNA FÖRELÄSNINGAR, KURSER OCH PROJEKT UPPHOVSPERSONER OCH GESTALTNING AV UTSTÄLLNINGAR, FÖRESTÄLLNINGAR OCH FILM Upphovspersoner till utställningar och föreställningar Gestaltning av utställningar och föreställningar Berättarperspektiv och upphovspersoner i filmens värld PUBLIK, BESÖKARE OCH DELTAGARE KULTURPOLITISKT JÄMSTÄLLDHETSINDEX DET FRIA KULTURLIVET REPRESENTATIV JÄMSTÄLLDHET I STIPENDIER, PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG HUR FÖRDELAS RESURSER MELLAN KVINNOR OCH MÄN I PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG? AVSLUTNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER HUR GÅR VI VIDARE? Mänskliga rättigheter Förslag till ytterligare åtgärder BILAGOR BILAGA 1: BREV TILL VERKSAMHETER MED LÅNGSIKTIGT UPPDRAG BILAGA 2: TABELL FÖR REDOVISNING

3 Tabellförteckning TABELL 1: PROGRAMRÅD, ANDEL KVINNOR OCH MÄN PER VERKSAMHET 9 TABELL 2: KONSTNÄRLIG OCH PEDAGOGISK PERSONAL, ANDEL KVINNOR OCH MÄN PER VERKSAMHET 11 TABELL 3: KURSLEDARE, ANDEL KVINNOR OCH MÄN PER VERKSAMHET 14 TABELL 4: UPPHOVSPERSONER TILL UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR, ANDEL KVINNOR PER VERKSAMHET 15 TABELL 5: GESTALTNING AV UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR, ANDEL KVINNOR PER VERKSAMHET 17 TABELL 6: UTFORMNING AV PRESENTATIONSMATERIAL, ANDEL KVINNOR PER VERKSAMHET 18 TABELL 7: BERÄTTARPERSPEKTIV OCH UPPHOVSPERSONER I FILMENS VÄRLD 19 TABELL 8: KVINNORS OCH MÄNS KULTURVANOR UNDER TABELL 9: KÖNSPROFIL HOS BESÖKARE OCH PUBLIK 2008 OCH Figurförteckning FIGUR 1: CHEFER/REKTORER/VD ELLER MOTSVARANDE FIGUR 2: FAST ANSTÄLLD PERSONAL, ANDEL KVINNOR OCH MÄN 8 FIGUR 3: PROGRAMRÅD, ANDEL KVINNOR OCH MÄN PER VERKSAMHETSKATEGORI 8 FIGUR 4: KONSTNÄRLIG OCH PEDAGOGISK PERSONAL, ANDEL KVINNOR OCH MÄN PER VERKSAMHETSKATEGORI 10 FIGUR 5: PERSONAL TILL EXTERNA FÖRELÄSNINGAR, KURSER OCH PROJEKT, ANDEL KVINNOR OCH MÄN 13 FIGUR 6: UPPHOVSPERSONER TILL UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR, ANDEL KVINNOR OCH MÄN 15 FIGUR 7: GESTALTNING AV UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR, ANDEL KVINNOR OCH MÄN 16 FIGUR 8: DELTAGARE I EXTERNA KURSER, SEMINARIUM OCH PROJEKT, ANDEL KVINNOR OCH MÄN 22 FIGUR 9: KULTURPOLITISKT JÄMSTÄLLDHETSINDEX 23 FIGUR 10: ANDEL KVINNOR SOM SÖKT OCH BEVILJATS STIPENDIER, PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG 25 FIGUR 11: ANDEL KVINNOR OCH MÄN SOM ERHÅLLER LÖN I BEVILJADE PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG 26 FIGUR 12: SÖKTA MEDEL I GENOMSNITT AV KVINNOR OCH MÄN FÖR PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG 26 FIGUR 13: BEVILJADE MEDEL I GENOMSNITT TILL KVINNOR OCH MÄN FÖR PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG 27 FIGUR 14: BEVILJADE MEDEL FÖR PROJEKT OCH KULTURSTRATEGISKA UPPDRAG TILL KVINNOR OCH MÄN 27 3

4 1. Inledning Alla människor har lika värde. Det handlar om att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter. Jämlikhet är en av utgångspunkterna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och innebär lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk och religiös tillhörighet. I centrum för följande rapport är lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Jämställdhet innebär att alla kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Ur Jämställdhetspolicy för Västra Götalandsregionen (Vägen till personalvisionen 2005:4). Kulturen spelar en viktig roll för att påverka attityder i samhället. Kulturen kan med sitt potentiella kritiska perspektiv synliggöra stereotypa uppfattningar om kön och därmed vara en kraft för samhällsförändring. Utan ett aktivt jämställdhetsarbete riskerar dock det som produceras att spegla stereotypa könsroller. Kulturen kan därmed medverka till att befästa befintliga strukturer i samhället. Kartläggning av jämställdheten i kulturlivet Kulturnämnden beslutade 2007 att uppdra åt sekretariatet att genomföra en treårig kartläggning av hur den representativa jämställdheten ser ut i de verksamheter nämnden stödjer. Resultatet av kartläggningen av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel presenteras i följande rapport. Bakgrunden till beslutet var en rapport om jämställdheten i de regionalt stödda kulturverksamheterna av Annika Ottosson: Kvinnors och mäns kulturer. I de fall det är möjligt kommer jag att jämföra resultaten i följande rapport med de resultat som presenteras i Kvinnors och mäns kulturer från Syfte Syftet med rapporten är att få en bild av hur de olika könen är representerade i gestaltningen av den kultur medborgarna får möta. Rapporten inkluderar en kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel 2008, 2009 och Kartläggningen kommer att synliggöra hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet, men också hur resurser fördelas. Jag kommer i rapporten att utgå ifrån statistiskt jämställdhet, som innebär att det är jämn könsfördelning när proportionerna mellan kvinnor och män är mellan 50 % - 50 % och 40 % - 60 %. Styrdokument Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Vision Västra Götaland - det goda livet och Kulturvision Västra Götaland. I visionen om det goda livet har alla medborgare kulturen som kraftkälla och stimulans och deltar aktivt i kulturlivet. Kultur med kvalitet och bredd blomstrar i hela regionen och är en öppen dörr till världen. Jämställdhet är ett horisontellt perspektiv i visionen och könsperspektivet har ett brett genomslag i kulturen. I den regionala kulturvisionen förs den övergripande strategin vidare och appliceras på kulturområdet. Det konstateras att det finns orättvisor när det gäller kvinnor och mäns möjligheter i kulturlivet och i samhället i övrigt. Det handlar om maktstrukturer som i många fall osynliggör kvinnor. 4

5 Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter Kulturnämnden antog 2010 en handlingsplan för mänskliga rättigheter Syftet med handlingsplanen är att ta ett samlat grepp och systematiskt arbeta för det långsiktiga målet att mänskliga rättigheter respekteras inom kulturlivet i Västra Götaland. Handlingsplanen inkluderar mål och konkreta aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja etnisk mångfald och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturchefen har ansvar för att implementera handlingsplanen i kultursekretariatets arbete. Målsättningen är att allt arbete på kulturområdet ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Det är viktigt att fördjupa kunskapen om könsfördelningen i kulturlivet och även verka för att kvinnor och män har lika villkor som kulturarbetare, publik och deltagare. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att uppnå jämställdhet i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram och information. Aktiviteter under 2011 är bland annat att sammanställa och analysera det kulturpolitiska jämställdhetsindexet. Dessutom ska kartläggningen av jämställdheten i projekt och stipendier slutföras. Resultatet av dessa aktiviteter presenteras i följande rapport. Disposition Efter detta inledande kapitel behandlar kapitel 2 könsfördelningen i ett flertal personalkategorier, publik och deltagare för verksamheter med ett så kallat långsiktigt uppdrag från kulturnämnden. Kartläggningen bygger på uppgifter från verksamheterna själva och har dessutom kompletterats med publik- och besöksstatistik från SOM institutet (Samhälle, Opinion, Medier). För att underlätta jämförelser över tid, har ett kulturpolitiskt jämställdhetsindex utformats. Beskrivning och analys av det kulturpolitiska jämställdhetsindexet avslutar kartläggningen av långsiktiga uppdrag. I kapitel 3 presenteras kartläggningen av det fria kulturlivet och berör den representativa jämställdheten i de projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag kulturnämnden beviljat medel Dessutom redovisas hur kulturnämnden fördelat resurser till kvinnor och män för projekt och kulturstrategiska uppdrag Det fjärde och avslutande kapitlet består av två delar. Kapitlet inleds med att resultaten från kartläggningen sammanfattas och analyseras. Jag avslutar därefter rapporten med att blicka framåt och ge förslag till åtgärder för ökad jämställdhet och hur vi kan gå vidare. Detta med utgångspunkt i de resultat som presenteras i rapporten och kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter. 5

6 2. Långsiktiga uppdrag 42 verksamheter inom kulturområdet har ett så kallat långsiktigt uppdrag från kulturnämnden Flera av verksamheterna är helägda bolag och förvaltningar, exempelvis sju folkhögskolor, Film i Väst, Göteborgs Operan, Göteborgs Symfoniker, Kultur i Väst, Konstenheten, Regionteater Väst och Västarvet. Med långsiktigt menas att stödet inte är tidsbestämt, men uppdraget bearbetas vart tredje år. Kartläggningen av verksamheter med långsiktigt uppdrag inkluderar ett flertal personalkategorier, publik och deltagare. Kartläggningen bygger på kvantitativa data som 31 verksamheter med långsiktliga uppdrag rapporterat in för 2008, 2009 och I bilaga 2 återfinns tabellen för redovisning och i bilaga 1 anvisningar om hur uppgifterna skulle redovisas. Dessutom har karläggningen kompletterats med data från SOM institutet avseende publik- och besöksstatistik. 40 verksamheter med långsiktigt uppdrag, det vill säga samtliga verksamheter, med undantag av Göteborgs museer och Göteborgs Stadsteater, har blivit tillfrågade att medverka i kartläggningen. 29 verksamheter har redovisat uppgifter för samtliga år och ingår i det kulturpolitiska jämställdhetsindexet. Svarsfrekvens uppgår därmed till knappt 73 %. Fler verksamheter har redovisat enskilda år, men har inte inkluderats i kartläggningen. Detta för att säkerställa att förändringar i index inte beror på att enskilda verksamheter tillkommit. Film i Väst har inte redovisat enligt anvisningarna och inkluderas i denna rapport i avsnitt 2.3 om upphovspersoner och gestaltning av föreställningar, utställningar och film. Film i Väst inkluderas dock inte i det kulturpolitiska jämställdhetsindexet. Inte heller Göteborgs Symfoniker inkluderas i indexet, då redovisning saknas från Däremot redovisas publikstatistik från SOM institutet avseende Göteborgs Konserthus 2008 och Verksamheterna kan delas in i fem kategorier: Främjare Konstenheten och de tre tidigare enheterna inom Kultur i Väst: Konst- och kulturutveckling, Musik i Väst och Regionbiblioteket Museer Läckö Slott, Nordiska Akvarellmuseet, Skövde Kulturhus och Västarvet Scenkonstinstitutioner Folkteatern, Göteborgs Operan, Göteborgs Symfoniker (publikstatistik), Regionteater Väst och Vara Konserthus samt Musik i Väst (publikstatistik, upphov och gestaltning) Utbildningsanordnare Angeredsateljén, Balettakademien, Billströmska folkhögskolan, Da Capo, Dalslands folkhögskola, Dansforum, Domen konstskola, Fristads folkhögskola, Gerlesborgskolan, Grebbestads folkhögskola, Göteborg folkhögskola, Göteborg konstskola, Hantverkscentrum, KV konstskola, Nordisk Designskola, Skara Skolscen, Vara folkhögskola Film Film i Väst (upphovspersoner och berättarperspektiv) 6

7 2.1 Fast anställd personal Följande avsnitt berör könsfördelningen i den fast anställda personalen och även hur den förändrats mellan 2008 och Kartläggningen tar även maktdimensioner i beaktande genom att bryta ned yrkeskategorierna i ledningsperspektiv, konstnärligt, pedagogiskt, administrativt och tekniskt perspektiv. Dessutom presenteras eventuella skillnader mellan olika verksamhetskategorier och enskilda verksamheter Chefer, rektorer, VD eller motsvarande Figur 1 visar antalet och andelen kvinnliga och manliga chefer, rektorer, VD eller motsvarande i samtliga verksamheter med långsiktigt uppdrag år Figur 1: Chefer/rektorer/VD eller motsvarande 2010 Kvinnor; 17; 43% Män; 23; 57% Kommentar: Figuren visar antalet och andelen kvinnliga och manliga chefer för 40 verksamheter med långsiktigt uppdrag år Källa: Verksamheternas hemsidor. I figur 1 kan utläsas att det är något fler manliga chefer än kvinnliga i verksamheter med långsiktigt uppdrag, men utifrån statistisk jämställdhet är det jämn könsfördelning. Utbildningsanordnare är den enda verksamhetskategorin som har ojämn könsfördelning, där det är en knapp övervikt av manliga rektorer. Könsfördelningen är något bättre i de 31 verksamheter som ingår i denna rapport, där 45 % av verksamheterna har kvinnliga chefer och 55 % har manliga. Vid en jämförelse av de resultat som framkommer i Kvinnors och mäns kulturer, är det en större andel män som är chefer 2010 jämfört med 2005/2006, då andelen var 48 % (Ottosson 2007:10). Urvalet omfattade dock 33 verksamheter och skillnaderna kan bero på att olika verksamheter ingår i respektive mätning Fast anställd personal Det är i allmänhet bara en person som är chef för verksamheten och det är vanligt med någon form av ledningsgrupp. För att även spegla representationen av kvinnor och män i beslutande konstnärlig- eller utbildningsplanerarinstanser har verksamheterna rapporterat in könsfördelningen i programråd. Figur 2 visar hur könsfördelningen förändrats i den fast anställda personalen mellan 2008 och 2010, där förutom programråd även följande yrkeskategorier ingår: administrativ, teknisk, konstnärlig och pedagogisk personal. 7

8 Figur 2: Fast anställd personal, andel kvinnor och män 100% 80% 53% 46% 45% 35% 32% 32% 77% 79% 79% 48% 46% 50% 60% 40% Män Kvinnor 20% 47% 54% 55% 65% 68% 68% 23% 21% 21% 51% 54% 50% 0% Konstnärlig/pedagog Administrativ Teknisk Programråd Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor och män i procent, i respektive personalkategori Antal verksamheter i respektive personalkategori: Konstnärlig/pedagogisk: 2008: 27, 2009: 28, 2010: 27, administrativ: 2008: 28, 2009: 28, 2010: 29, teknisk: 2008: 22, 2009: 22, 2010: 24 och programråd: 2008: 21, 2009: 18, 2010: 24. Av figur 2 framgår att de jämställdhetsproblem som finns i samhället i stort, återspeglas i att det är en övervikt av kvinnor i den administrativa personalen medan den tekniska personalen domineras av män. Detta bekräftar resultaten från 2005/2006, som framkommer i Kvinnors och mäns kulturer (Ottosson 2007:12). Könsfördelningen förändras till synes långsamt över tid i den administrativa och tekniska personalen. Den konstnärliga och pedagogiska personalen består i genomsnitt av både kvinnor och män Programråd Även programråden eller motsvarande konstnärlig/utbildningsplaneringsinstans har till synes jämn könsfördelning och 2010 är den så jämn som den kan bli, det vill säga hälften kvinnor och hälften män. Detta resultat kan jämföras med vad som framkommer i Kvinnors och mäns kulturer, där ledningsgrupper i genomsnitt bestod av 49 % kvinnor och 51 % män 2005/2006 i 33 verksamheter (Ottosson 2007:10). Utifrån denna övergripande nivå bibehålls således en genomsnittlig jämn könsfördelning utifrån ett ledningsperspektiv. Det är dock stora variationer beroende på vilken verksamhet som avses. Figur 3 illustrerar den genomsnittliga könsfördelningen mellan 2008 och 2010 i programråd eller motsvarande konstnärlig/ utbildningsplaneringsinstans för museer, utbildningsanordnare och verksamheter inom scenkonstområdet. Figur 3: Programråd, andel kvinnor och män per verksamhetskategori 100% 80% 60% 50% 31% 34% 65% 59% 57% 40% 54% 51% Män 40% 20% 50% 69% 66% 35% 41% 43% 60% 46% 49% Kvinnor 0% Museum Scenkonst Utbildning Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor och män i procent, i programråd eller motsvarande beslutande konstnärlig/utbildningsplaneringsinstans för respektive verksamhetskategori Antal verksamheter i respektive verksamhetskategori: scenkonst: 3, museum: 4 och utbildning: 16. Figur 3 synliggör att det i genomsnitt är fler män i programråden inom scenkonstområdet, medan det är övervägande kvinnor på museerna. 8

9 Skillnaderna utjämnas dock över tid och 2010 är det i genomsnitt statistisk jämställdhet inom scenkonstområdet. Detta resultat innebär även en tydlig förbättring jämfört med den tydliga manliga dominansen i programråden inom scenkonstområdet 2005/2006 (Ottosson 2007:12). Utbildningsplanerarinstanserna har statistisk jämställdhet och utvecklingen går mot än jämnare könsfördelning. Även om det 2010 är statistisk jämställdhet, betyder det inte att verksamheterna är jämställda. Tabell 1 visar andelen kvinnor och män i programråd eller motsvarande beslutande konstnärlig/utbildningsplaneringsinstans för respektive verksamhet Tabell 1: Programråd, andel kvinnor och män per verksamhet Verksamhet % kvinnor % män % kvinnor % män % kvinnor % män Konstenheten Musik i Väst Antal verksamheter Läckö Slott Nordiska akvarellmuseet Skövde Konsthall Västarvet Antal verksamheter Medelvärde museer Folkteatern Regionteater Väst Vara Konserthus Antal verksamheter Medelvärde scenkonst Angeredsateljen Balettakademien Billströmska FHS Da Capo Dalslands FHS Dansforum Domen Fristads FHS Gerlesborg Grebbestads FHS Göteborg FHS Hantverkscentrum KV Konstskola Nordisk Designskola Skara Skolscen Vara FHS Antal verksamheter Medelvärde utbildning Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnor och män i procent, i programråd eller motsvarande beslutande konstnärlig/utbildningsplaneringsinstans för respektive verksamhet

10 I tabell 1 kan utläsas att det är ojämn könsfördelning i programråden för ungefär hälften av verksamheterna, men det varierar om det är kvinnor eller män som är i majoritet. Hälften av museerna har jämn könsfördelning i programråden, medan övriga två har en övervikt av kvinnor 2009 och Utvecklingen går dock mot jämnare könsfördelning i programråden för museer. Även scenkonstinstitutionerna går mot jämnare könsfördelning i programråden, från en manlig övervikt i två av tre scenkonstinstitutioner 2008 och 2009, till ett mer blandat resultat Regionteater Väst har numera jämn könsfördelning i programrådet, medan Västsvenska Teater och Dans hade en manlig dominans 2005/2006. Folkteatern som hade jämn könsfördelning 2005/2006, går från manlig majoritet till statistisk jämställdhet 2010, men med en något högre andel kvinnor i programrådet. Vara konserthus har statistisk jämställdhet 2009, men precis som 2005/2006, är det i genomsnitt fler män än kvinnor i programrådet över hela perioden. Musik i Väst har då som nu en högre andel kvinnor än män i ledningen (Ottosson 2007:12). Den till synes jämna könsfördelningen för utbildningsplanerarinstanser, visar sig bero på att det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet i hälften av verksamheterna. Det är enbart två verksamheter där utvecklingen tydligt går mot mer ojämn könsfördelning i utbildningsplanerarinstanserna och för fyra av verksamheterna bibehålls samma nivå. I flera verksamheter är det dock jämnare könsfördelning över tid i utbildningsplanerarinstanserna Konstnärlig och pedagogisk personal Det är även stora skillnader mellan verksamhetskategorierna beträffande konstnärlig och pedagogisk personal. Figur 4 illustrerar den genomsnittliga könsfördelningen i den konstnärliga och pedagogiska personalen mellan 2008 och 2010 för främjande verksamheter, museer, utbildningsanordnare och scenkonstinstitutioner. Figur 4: Konstnärlig och pedagogisk personal, andel kvinnor och män per verksamhetskategori 100% 80% 60% 44% 41% 40% 36% 33% 44% 65% 61% 52% 57% 48% 46% Män 40% Kvinnor 20% 56% 59% 60% 64% 68% 56% 35% 39% 48% 43% 52% 54% 0% Främjare Museum Scenkonst Utbildning Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor och män i procent, i den konstnärliga och pedagogiska personalen för respektive verksamhetskategori Antal verksamheter i respektive verksamhetskategori: främjare: : 4 scenkonst: 2008: 4, 2009: 4, 2010:3, museum: : 4 och utbildning: 2008:15, 2009:16, 2010:16. Av figur 4 framgår att det i genomsnitt är en högre andel män i den konstnärliga personalen inom scenkonstområdet. Detta bekräftar de resultat från 2005/2006, som framkommer i Kvinnors och mäns kulturer (Ottosson 2007:12). Skillnaderna verkar dock utjämnas över tid, eftersom det 2010 i genomsnitt är statistisk jämställdhet mellan könen. En klar förbättring av könsfördelningen kan också noteras för museerna, men det är i genomsnitt en högre andel kvinnor i den konstnärliga och pedagogiska personalen. Även i de främjande verksamheterna utgör kvinnor en högre andel av den konstnärliga och pedagogiska personalen. 10

11 2010 innebär en viss försämring, men det är fortfarande statistisk jämställdhet. Den pedagogiska personalen är i genomsnitt mest jämt fördelad mellan könen. Även om det 2010 är statistisk jämställdhet i genomsnitt för alla verksamhetskategorier betyder inte det att verksamheterna är jämställda. Tabell 2 visar andelen kvinnor och män i den konstnärliga och pedagogsiska personalen för respektive verksamhet Tabell 2: Konstnärlig och pedagogisk personal, andel kvinnor och män per verksamhet Verksamhet % kvinnor % män % kvinnor % män % kvinnor % män Konstenheten Konst- och kulturutveckling Musik i Väst Regionbiblioteket Antal verksamheter Medelvärde främjare Läckö Slott Nordiska Akvarellmuseet Skövde Konsthalll Västarvet Antal verksamheter Medelvärde museer ,5 32, Folkteatern Göteborgs Operan Regionteater Väst Vara Konserthus Antal verksamheter Medelvärde scenkonst Angeredsateljén Balettakademien Billströmska FHS Da Capo Dalslands FHS Dansforum Domen Fristads FHS Gerlesborg Grebbestads FHS Göteborg FHS Göteborg Konstskola Hantverkscentrum KV Konstskola Nordisk Designskola Skara Skolscen Vara FHS Antal verksamheter Medelvärde utbildning Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnor och män i procent, i den konstnärliga och pedagogiska personalen för respektive verksamhet

12 I tabell 2 kan utläsas att den konstnärliga och pedagogiska personalen har ojämn könsfördelning i ungefär hälften av verksamheterna, men det varierar om det är kvinnor eller män som är i majoritet. De främjande verksamheterna har i genomsnitt jämn könsfördelning, men detta beror på att Konstenheten har övervägande män i den konstnärliga personalen, medan kvinnor är i majoritet för Musik i Väst och Regionbiblioteket. Konst- och kulturutveckling är den enda verksamheten där det är statistisk jämställdhet. Detsamma gäller för utbildningsanordnare, där hälften av verksamheterna har ojämn könsfördelning i den pedagogiska personalen, men det varierar om det är kvinnor eller män som är i majoritet. De flesta folkhögskolor har jämn könsfördelning i den pedagogiska personalen, med undantag av Fristad folkhögskola där det är en högre andel kvinnor, medan det tvärtom är en högre andel män i Billströmska folkhögskolan. Den konstnärliga och pedagogiska personalen vid museer består i genomsnitt av en högre andel kvinnor, men det är bara Nordiska Akvarellmuseet som har ojämn könsfördelning Läckö Slott och Skövde konsthall har lika många kvinnor som män i sin konstnärliga personal. Västarvet har statistisk jämställdhet 2008 och 2010, men en högre andel kvinnor Det är tvärtom en högre andel män i den konstnärliga personalen vid scenkonstinstitutionerna 2008 och Det är dock bara Vara Konserthus som har ojämn könsfördelning. Andelen kvinnor i den konstnärliga personalen vid Vara Konserthus har dock mer än fördubblats sedan 2005/ är det i genomsnitt jämn könsfördelning i den konstnärliga personalen, men det är bara Göteborgs Operan som har statistisk jämställdhet. Vid en jämförelse med resultaten från 2005/2006, är könsfördelningen densamma i den konstnärliga personalen vid Göteborgs Operan. Folkteatern har jämnare könsfördelning jämfört med 2005/2006, då andelen kvinnor uppgick till 36 %. 2005/2006 bestod den konstnärliga personalen i dåvarande Västsvenska teater och dans av 48 % kvinnor, en viss försämring beträffande könsfördelningen kan därmed noteras över tid (Ottosson 2007:12). 2.2 Personal till externa föreläsningar, kurser och projekt Följande avsnitt berör könsfördelningen i den personal medborgare får möta externa arrangemang såsom föreläsningar, kurser och projekt. Figur 5 illustrerar andelen kvinnor och män i respektive personalkategori. 12

13 Figur 5: Personal till externa föreläsningar, kurser och projekt, andel kvinnor och män 100% 80% 60% 40% 20% 0% 54% 46% 44% 41% 36% 36% 46% 37% 37% 61% 53% 52% 64% 64% 46% 54% 56% 59% 54% 63% 63% 39% 47% 48% Föreläsare Kursledare Projektledare Timanställda Män Kvinnor Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor och män i procent, i respektive personalkategori Projektledare avser för museer och scenkonstinstitutioner både kurser och projekt. Antal verksamheter i respektive personalkategori: Föreläsare: 2008: : :19, kursledare: 2008:17, 2009:16, 2010:15, Projektledare: 2008:13, 2009:16, 2010:15, Timanställda i projekt: 2008:9, 2009:11, 2010:9. Figur 5 synliggör att det i genomsnitt både är kvinnor och män som föreläser i externa föreläsningar, kurser och projekt. Utvecklingen går mot jämnare könsfördelning eftersom flertalet verksamheter har jämn könsfördelning 2009 och 2010 jämfört med Det är med undantag av 2008, vanligare att kvinnor föreläser i externa arrangemang i verksamheter med ojämn könsfördelning. När det gäller projekt har flertalet verksamheter ojämn könsfördelning bland projektledare, 2008 varierar det om det är kvinnor eller män i majoritet, medan det är övervägande kvinnor 2009 och Beträffande timanställd personal är det stora skillnader mellan enskilda verksamheter och betydligt fler verksamheter har ojämn könsfördelning 2010 jämfört med 2008 och 2009, men det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet bland de timanställda i projekten. Det är något överraskande att det i genomsnitt är vanligare att kvinnor är kursledare. Tabell 3 visar andelen kvinnor och män som är kursledare för externa kurser arrangerade av främjare och utbildningsanordnare

14 Tabell 3: Kursledare, andel kvinnor och män per verksamhet Verksamhet % kvinnor % män % kvinnor % män % kvinnor % män Konstenheten Konst- och kulturutveckling Regionbiblioteket Antal verksamheter Angeredsateljen Balettakademien Billströmska FHS Da Capo Dalslands FHS Dansforum Domen Fristads FHS Gerlesborg Grebbestads FHS Göteborg FHS Hantverkscentrum KV Konstskola Nordisk Designskola Antal verksamheter Medelvärde utbildning ,5 40, Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnliga och manliga kursledare i externa arrangemang för respektive främjande verksamhet och utbildningsanordnare. Av tabell 3 framgår att trots att medelvärdet indikerar att könsfördelningen bland kursledare försämras över tid, är det betydligt fler verksamheter som har statistisk jämställdhet 2010 jämfört med 2008 och av 11 utbildningsanordnare har jämn könsfördelning 2010, det vill säga 63 %, vilket kan jämföras med 41 % 2009 och 31 % Bland de verksamheter som har ojämn könsfördelning är det vanligare att kvinnor leder externa kurser. 2.3 Upphovspersoner och gestaltning av utställningar, föreställningar och film Museer och verksamheter inom scenkonstområdet har redovisat uppgifter angående tillfälligt anställd personal i produktionen såsom upphovspersoner, gestaltare, frilansfotografer och textförfattare till presentationsmaterial. Film i Väst har redovisat uppgifter om berättarperspektiv och upphovspersoner till långfilm, kortfilm och dokumentärfilm Upphovspersoner till utställningar och föreställningar Figur 6 illustrerar andelen kvinnor och män som givit upphov till de dyraste, billigaste och mest besökta utställningarna och föreställningarna. Exempel på upphovspersoner är kompositörer, dramatiker och konstnärer. 14

15 Figur 6: Upphovspersoner till utställningar och föreställningar, andel kvinnor och män 100% 80% 60% 40% 20% 0% 29% 47% 38,5% 32% 37,5% 43% 39% 67% 56% 54% 66% 62% 71% 66% 72,5% 72,5% 77% 71% 68% 98% 53% 61,5% 62,5% 57% 61% 34% 33% 44% 46% 34% 38% 27,5% 27,5% 29% 23% 2% Dyrast Billigast Mest besökt Dyrast Billigast Mest besökt Män Kvinnor Museum Scenkonst Kommentar: Figuren visar andelen kvinnliga och manliga upphovspersoner till produktion på museer och inom scenkonstområdet Medelvärdena är beräknade utifrån uppgifter från fyra museer och sex scenkonstinstitutioner inklusive Musik i Väst och Balettakademien. Figur 6 synliggör att det är stora skillnader mellan museer och verksamheter inom scenkonstområdet. Med några undantag är det i genomsnitt vanligare med kvinnliga upphovspersoner till utställningar på museer, medan männen dominerar inom scenkonstområdet. Glädjande är en tydlig utveckling mot jämnare könsfördelning beträffande kompositörer och dramatiker till den dyraste produktionen inom scenkonstområdet är det sämst könsfördelning i den mest besökta produktionen och en tolkning är att publiken och besökarna i högre utsträckning efterfrågar traditionell produktion av upphovsmän. Tabell 4 visar andelen kvinnliga upphovspersoner till den dyraste, billigaste och mest besökta produktionen för fyra museer och sex scenkonstinstitutioner. Tabell 4: Upphovspersoner till utställningar och föreställningar, andel kvinnor per verksamhet Verksamhet Dyrast Billigast Mest Mest Mest Dyrast Billigast Dyrast Billigast besökt besökt besökt Läckö Slott Nordiska akvarellmuseet Skövde Konsthall Västarvet Antal verksamheter Medelvärde museer Balettakademien Folkteatern GöteborgsOperan Musik i Väst Regionteater Väst Vara Konserthus Antal verksamheter Medelvärde scenkonst Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnliga upphovspersoner, i procent, till den dyraste, billigaste och mest besökta produktionen för respektive museum och scenkonstinstitution. 15

16 I tabell 4 kan utläsas att medelvärdet för alla museer egentligen säger rätt lite om andelen kvinnliga och manliga upphovspersoner. Den enkla slutsatsen är att det varierar både mellan museer och över tid, om museerna anlitar kvinnliga eller manliga konstnärer. Mönstret är desto tydligare när det gäller scenkonstområdet. Det är ojämn könsfördelning i den personal som givit upphov till produktionen i flertalet scenkonstinstitutioner. Det är en klar manlig dominans bland kompositörer och dramatiker, med vissa undantag exempelvis Folkteatern och Regionteater Väst samt Vara Konserthus 2008 och Musik i Väst Vissa positiva tendenser kan dock synliggöras över tid. I den dyraste produktionen är det i det närmaste en total manlig dominans 2008, men 2010 varierar det om det är kvinnor eller män i majoritet. Balettakademien, Regionteater Väst och Vara Konserthus, det vill säga hälften av verksamheterna, anlitar kvinnliga kompositörer och dramatiker i lika hög utsträckning som manliga i den billigaste produktionen Den mest besökta produktionen av Balettakademien och Musik i Väst går från manlig dominans 2008 och 2009 till jämn könsfördelning Gestaltning av utställningar och föreställningar Figur 7 visar andelen kvinnor och män som gestaltat den dyraste, billigaste och mest besökta produktionen på museer och inom scenkonstområdet Exempel på gestaltare är dirigenter, solister, regissörer, koreografer, scenograf, kostymör, ljussättare, konstnärer, curatorer och utställningsansvariga. Figur 7: Gestaltning av utställningar och föreställningar, andel kvinnor och män 100% 80% 60% 40% 20% 0% 17% 17% 37,5% 33% 45% 56% 42% 51% 41,5% 33,5% 51% 52% 47% 58,5% 60% 56% 83% 75,5% 83% 83% 66,5% 55% 62,5% 67% 44% 58% 49% 58,5% 49% 48% 53% 41,5% 40% 44% 17% 24,5% Dyrast Billigast Mest besökt Dyrast Billigast Mest besökt Män Kvinnor Museum Scenkonst Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor och män i procent, som gestaltat produktionen på museer och inom scenkonstområdet Medelvärdena är beräknade utifrån uppgifter från fyra museer och sex scenkonstinstitutioner inklusive Musik i Väst och Balettakademien. Utifrån figur 7 kan slutsatsen dras att det i genomsnitt är fler kvinnor som anlitas som konstnärer, curatorer och/eller är ansvariga för utställningarna på museer. Utställningarna som lockar flest besökare har dock gestaltats av både kvinnor och män och är utifrån detta avseende mest jämställda. Scenkonstinstitutionerna har i genomsnitt en bättre könsfördelning beträffande vem som anlitas att gestalta föreställningarna. Med ett undantag är det i genomsnitt statistisk jämställdhet för de personer som gestaltat de dyraste, billigaste och mest besökta föreställningarna för samtliga år. Detta betyder dock inte att de enskilda verksamheterna är jämställda. Tabell 5 visar andelen kvinnor och män som gestaltat den dyraste, billigaste och mest besökta produktionen för fyra museer och sex scenkonstinstitutioner. 16

17 Tabell 5: Gestaltning av utställningar och föreställningar, andel kvinnor per verksamhet Verksamhet Dyrast Billigast Mest Mest Mest Dyrast Billigast Dyrast Billigast besökt besökt besökt Läckö Slott Nordiska Akvarellmuseet Skövde Konsthall Västarvet Antal verksamheter Medelvärde museer 62, , Balettakademien Folkteatern GöteborgsOperan Musik i Väst Regionteater Väst Vara Konserthus Antal verksamheter Medelvärde scenkonst ,5 41,5 24, Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnor, i procent, som gestaltat den dyraste, billigaste och mest besökta produktionen för respektive museum och scenkonstinstitution. Av tabell 5 framgår att den till synes jämna könsfördelningen för scenkonstinstitutioner beror på att det är ojämn könsfördelning i ungefär hälften av verksamheterna, men det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet. Glädjande är att 2010 har samtliga scenkonstinstitutioner i lika hög utsträckning anlitat kvinnor och män för att gestalta de dyraste föreställningarna. De mest besökta utställningarna på museerna gestaltas i högre utsträckning av både kvinnor och män 2010 jämfört med Med undantag av Skövde Konsthall, kvarstår dock slutsatsen att det i högre utsträckning är kvinnor som anlitas som konstnärer, curatorer och/eller utställningsansvariga. Tabell 6 visar andelen kvinnor som anlitas som fotografer och textförfattare till presentationsmaterial för tre museer och fyra scenkonstinstitutioner. 17

18 Tabell 6: Utformning av presentationsmaterial, andel kvinnor per verksamhet Verksamhet Frilans foto Frilans text Frilans foto Frilans text Frilans foto Frilans text % kvinnor % kvinnor % kvinnor % kvinnor % kvinnor % kvinnor Läckö Slott Nordiska Akvarellmuseet Skövde Konsthall Museer Folkteatern Musik i Väst Regionteater Väst Vara Konserthus 0 0 Scenkonstinstitutioner Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnor, i procent, som anlitats som fotografer och textförfattare till presentationsmaterial för respektive museum och scenkonstinstitution. I tabell 6 kan utläsas att flertalet verksamheter i högre utsträckning anlitar manliga fotografer anlitar samtliga verksamheter i högre utsträckning manliga fotografer, med undantag av Läckö slott, som enbart anlitar kvinnliga fotografer. Det är även ojämn könsfördelning beträffande textförfattare till presentationsmaterial, men det varierar om texterna skrivs av kvinnor eller män Berättarperspektiv och upphovspersoner i filmens värld Filmen är på många sätt och har varit männens arena. Detta gäller särskilt upphovspersoner, exempelvis tilldelades en kvinnlig regissör en Oscar för första gången så sent som Det var Kahryn Bigelow som vann priset för filmen The Hurt Locker, en amerikansk krigsfilm. Den cyniska drar slutsatsen att om en kvinna ska vinna en Oscar, måste det vara i en typisk manlig genre. Film i Väst har sedan starten särskilt satsat på kvinnliga upphovspersoner. Tabell 7 visar andelen kvinnliga och manliga upphovspersoner till filmer som samfinansierats av Film i Väst. Tabellen visar även om långfilmerna har ett kvinnligt eller manligt berättarperspektiv. 18

19 Tabell 7: Berättarperspektiv och upphovspersoner i filmens värld Film i Väst % kvinnor % män % kvinnor % män % kvinnor % män Långfilm Berättarperspektiv 56,5 43, Producent 37,5 62, Manusförfattare Regissör Kortfilm Producent Manusförfattare Regissör Dokumentärfilm Producent 62,5 37, Regissör/manusförfattare 62,5 37, Kommentar: Tabellen visar andelen kvinnliga och manliga producenter, manusförfattare och regissörer till långfilm, kortfilm och dokumentärfilm som samfinansierats av Film i Väst. Tabellen visar även om långfilmerna har ett kvinnligt eller manligt berättarperspektiv. Källa Film i Väst Av tabell 7 framgår att långfilmernas berättelser tar sin utgångspunkt i såväl kvinnliga som manliga berättelser. Analysen baseras på berättarperspektiv och hur huvudrollerna är balanserade (Film i Väst AB, årsredovisning 2010:14). Utvecklingen går från en övervikt av manliga producenter 2008 till jämn könsfördelning 2009 och Beträffande manusförfattare och regissörer till långfilm, går utvecklingen i motsatt riktning, även om en viss förbättring kan noteras 2010 jämfört med Enligt Film i Väst är den långsiktiga trenden fortsatt positiv, men det är bekymmersamt att antalet ansökningar från kvinnliga regissörer fortsätter att vara lågt, ca 10 % (ibid). Det är både kvinnliga och manliga producenter, manusförfattare och regissörer till kortfilmerna. På dokumentärfilmsområdet var det en högre andel kvinnliga upphovspersoner 2008, men utvecklingen har gått mot jämnare könsfördelning och 2010 är det både kvinnliga och manliga filmskapare. Film i Väst konstaterar dock att det 2010 är fler upphovsmän till långa dokumentärfilmer, medan det är omvända roller till korta dokumentärer (Film i Väst AB, årsredovisning 2010:15). Film i Väst konstaterar även att både kvinnor och män rekryteras som filmarbetare till filmproduktionerna. Även inom filmens värld är det en traditionell uppdelning med män i tekniska yrken och kvinnor inom funktioner som rekvisita, kostym och mask. Film i Väst noterar en långsam ökning av andelen kvinnor inom tekniska yrken, medan motsvarande tendens inte står att finna för män inom traditionellt kvinnodominerade yrken (Film i Väst AB, årsredovisning 2010:14f, årsredovisning 2009:4 och årsredovisning 2008:5). 19

20 2.4 Publik, besökare och deltagare Det kulturella intresset skiljer sig mellan kvinnor och män, både vad gäller besök på olika kulturinstitutioner och evenemang samt att själv utöva kulturella aktiviteter. Generellt är det något fler kvinnor än män som ägnar sig åt olika kulturaktiviteter. Tabell 8 visar andel av kvinnor och män som någon gång under de senaste 12 månaderna har ägnat sig åt någon av följande aktiviteter. Tabell 8: Kvinnors och mäns kulturvanor under 2009 Kulturaktivitet % av kvinnor % av män % av samtliga Gått på museum Gått på teater Gått på opera, musikal eller balett Gått på konsert med klassisk musik Gått på rock- eller popkonsert Gått på bio Deltagit i studiecirkel eller kursverksamhet Besökt gudstjänst eller religiöst möte Läst någon bok Sjungit i kör eller spelat musikinstrument Tecknat, målat eller skrivit poesi Sysslat med sport och idrott Antal svarspersoner Kommentar: Resultaten avser boende i Västra Götaland i åldrarna år. Frågan lyder: "Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Svarsalternativ: "Ingen gång", "Någon gång under de senaste 12 månaderna", "Någon gång i halvåret", Någon gång i kvartalet", Någon gång i månaden", "Någon gång i veckan", "Flera gånger i veckan". Bortfallet på hela frågan var 1,7 %. Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen Utifrån tabell 8 kan slutsatsen dras att med två undantag är kvinnor mer aktiva än män både när det gäller att själv utöva kultur, men också som besökare eller publik. Det omvända gäller för sport och idrott. Den enda kulturaktivitet där män är mer aktiva än kvinnor är att gå på rock- eller popkonsert. Att sjunga i kör och spela musikinstrument lockar i lika hög utsträckning kvinnor som män, men frågan är om det inte är vanligare bland kvinnor att sjunga i kör och att männen i högre utsträckning plockar fram gitarren? (se exempelvis två rapporter från Kulturrådet: Kulturvanor i Sverige : En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2010:14 och Kulturen i siffror 2008#6: Nya kulturvanor: Svenska kulturvanor i ett 30 års perspektiv: ). Den populäraste kulturaktiviteten är utan tvekan att läsa böcker. Hela 85 % av Västra Götalänningarna har någon gång under de senaste 12 månaderna läst någon bok, men en betydligt större andel av kvinnorna läser än av männen. 68 % har gått på bio under det senaste året och 53 % har besökt något museum. Även om könsskillnaderna inte är lika stora som vid bokläsning, går mönstret igen, då det är vanligare att kvinnor besöker både biografer och museer än män. Frågan är om det könsbundna kulturintresset som resultaten pekar på ovan, är unikt för befolkningen i Västra Götaland under 2009? Åsa Nilsson konstaterar följande Scener och arenor: Västsvenska kulturvanor : 20

21 Dessa könsskillnader är inte unika för vare sig Västsverige eller för 2009 utan handlar om tämligen stabila och allmängiltiga mönster över tid. (Kulturpolitiken under lupp: Forskare om kultur och kulturpolitik i Västra Götaland 2010:24) Hur ser då könsfördelningen ut bland besökare och publik till museer och scenkonstinstitutioner i Västra Götaland? Tabell 9 visar resultaten. Tabell 9: Könsprofil hos besökare och publik 2008 och % kvinnor % män % kvinnor % män Besökare museer Bohusläns museum Göteborgs konstmuseum Göteborgs Stadsmuseum Läckö Slott Nordiska Akvarellmuseet Vitlycke museum Publik scenkonst Folkteatern Göteborgs Konserthus Göteborgs Operan Göteborgs Stadsteater Vara konserthus Evenemangs- och idrottsarenor Gamla Ullevi Scandinavium Kommentar: Resultaten avser boende i Västra Götaland i åldrarna år. Antal ingående personer i undersökningen var 3240 år 2008 och 3191 år Frågan lyder: "Har du under de senaste 12 månaderna besökt följande:" Källa: Den västsvenska SOM undersökningen 2008 och 2009 Den tidigare slutsatsen om att kvinnor är mer aktiva kulturkonsumenter än män, både bekräftas och inte i tabell 9. Om man ser till besökare och publik 2008 är det enbart Läckö Slott och Vara konserthus som har jämn könsfördelning bland besökare och publik är bilden en annan och det är, med undantag av Göteborgs Operan och Göteborgs Stadsteater, jämn könsfördelning bland besökare och publik. Det är dock en knapp övervikt av kvinnor som besöker samtliga museer och scenkonstinstitutioner. Flera av verksamheterna anordnar även externa kurser, seminarier och projekt för medborgarna. Figur 8 belyser andelen kvinnor och män som deltar i dessa arrangemang. 21

22 Figur 8: Deltagare i externa kurser, seminarium och projekt, andel kvinnor och män 100% 80% 60% 40% 20% 0% 34% 36% 39% 51% 39% 31% 66% 64% 61% 49% 61% 69% Män Kvinnor Kurser/seminarier Projekt Kommentar: Figuren visar andel kvinnor och män som är deltagare i externa kurser, seminarium och projekt Medelvärdet för kurser och seminarier är beräknat utifrån uppgifter från 23 verksamheter. För museer och verksamheter inom scenkonst inkluderas även projekt. Medelvärdet för projekt är beräknat utifrån uppgifter från 10 verksamheter. Figur 8 synliggör att det är övervägande kvinnor som deltar i externa kurser, seminarier och projekt. Utvecklingen går mot jämnare könsfördelning bland deltagare i kurser och seminarier. 26 % av verksamheterna hade jämn könsfördelning bland deltagarna 2008, 52 % 2009 och 2010 har andelen ökat till 57 %. När det gäller projekt går utvecklingen i motsatt riktning. 2.5 Kulturpolitiskt jämställdhetsindex För att underlätta jämförelser över tid, har ett kulturpolitiskt jämställdhetsindex utformats. Det består egentligen av flera index, ett sammanvägt index som speglar helheten, men också index över personal, publik och deltagare. Index går mellan 0, då könsfördelningen i genomsnitt är 50 % -50 %, och 100, då endera könet dominerar totalt. Index ger därmed en fingervisning om hur stora skillnader det är mellan könen och ju högre indexvärde, desto större skillnader. Med jämn könsfördelning menas att proportionerna mellan kvinnor och män är mellan 50 % - 50 % och 40 % - 60 %, vilket motsvarar ett indexvärde mellan I figur 9 illustreras resultaten för

23 Figur 9: Kulturpolitiskt jämställdhetsindex ,8 44,3 41,9 Personalindex - fast anställd 41,3 37,8 34,5 Personalindex - kurser&projekt 64,3 52,5 49,1 Personalindex - tillfälligt anställd 31,5 29,7 29,5 Publik- & deltagarindex 45,1 41,1 41,7 Sammanvägt index Kommentar: Figuren visar kulturpolitiskt jämställdhetsindex för samtliga verksamheter Index beräknas enligt följande formel: kvinnor-män /( kvinnor+ män)*100. Detta innebär i praktiken att för varje variabel och verksamhet beräknas skillnaden mellan kvinnors och mäns värden. Index är medelvärdet för samtliga verksamheter och de variabler som ingår. Index går mellan 0, då könsfördelningen i verksamheten är 50-50, och 100, då endera könet dominerar totalt. Antal variabler och verksamheter som ingår i respektive index: Sammanvägt index: 20 variabler och 29 verksamheter, Personalindex- fast anställd: 4 variabler och 29 verksamheter, Personalindex- kurser & projekt: 4 variabler och 27 verksamheter, personalindex- tillfälligt anställd: 8 variabler och 10 verksamheter, publik & deltagarindex: 4 variabler och 26 verksamheter. Av figur 9 framgår att utifrån definitionen ovan, är det enbart är publik- och deltagarindex som är i närheten av jämn könsfördelning. Den mest ojämna könsfördelningen återfinns i den tillfälligt anställda personalen, men det är även i denna kategori det har skett störst förändring mot jämnare könsfördelning. Den fast anställda personalen har relativt ojämn könsfördelning och utvecklingen över tid visar på att personalsammansättingen förändras långsamt. Även personal i kurser och projekt har relativt ojämn könsfördelning, men medborgarna får i högre utsträckning möta både kvinnor och män i externa föreläsningar, seminarier och projekt 2010 jämfört med Slutligen visar det sammanvägda indexet att det var jämnast könsfördelning 2009, men värt att notera är förbättringen 2010 jämfört med Det kulturpolitiska jämställdhetsindexet säger dock inget om det är kvinnor eller män som utgör majoritet i personalen, publiken och deltagarna. En gammal sanning är att jämställdheten är dubbel inom kulturområdet: Män är beslutsfattare, medan kvinnor är överrepresenterade på kulturens arbetsmarknad. Vidare går kvinnor på föreställningar som är skrivna av män. Kvinnor nyttjar generellt kulturutbudet i högre utsträckning än män som publik, besökare och deltagare. Frågan är då om denna kartläggning bekräftar dessa gamla sanningar. Svaret är både ja och nej. Nja, eftersom det är övervägande kvinnor som deltar i externa kurser, seminarier och projekt. Vidare är det en knapp övervikt av kvinnor som besöker museer och scenkonstinstitutioner, men flera kulturinstitutioner har statistisk jämställdhet bland besökare och publik. Nja, eftersom det är både kvinnor och män som är chefer, rektorer eller VD i verksamheter med långsiktigt uppdrag. 57 % av verksamheterna leds av en man och 43 % av en kvinna. Det finns en tendens till att fler kvinnor utgör programråd för museer, medan det omvända gäller för scenkonstinstitutioner. När det gäller utbildningsplanerarinstanser varierar det om det är kvinnor eller män i majoritet. Slutligen är kulturens arbetsmarknad diversifierad, men vissa mönster går ändå att synliggöra. De jämställdhetsproblem som finns i samhället i stort, återspeglas i att det är en övervikt av kvinnor i den administrativa personalen medan den tekniska personalen domineras av män. 23

24 För övriga personalgrupper är det stora skillnader beroende på vilken verksamhet som avses. Det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet i främjande verksamheter. Detsamma för flera verksamheter som anordnar utbildning, men kvinnor leder kurser och föreläser i högre utsträckning än män. Det finns en tendens att män står för det konstnärliga perspektivet på scenkonstinstitutioner. Tydligast är mönstret beträffande upphovsmän, men inte lika framträdande när det gäller gestaltning av föreställningarna. För museerna är det istället en tendens till en övervikt av kvinnor i den konstnärliga och pedagogiska personalen. Det är dock svårt att dra några säkra slutsatser beträffande upphovspersoner till utställningar, eftersom det varierar både mellan museer och över tid, om museerna anlitar kvinnliga eller manliga konstnärer. Kvinnor anlitas dock i högre utsträckning för att gestalta utställningen. 3. Det fria kulturlivet Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet genom bland annat genom medel till projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Kulturnämnden fattar beslut om projektmedel 1 två gånger om året och kulturstipendier 2 en gång om året. Under 2009 startade processen med att förnya de kulturpolitiskt motiverade uppdragen och få in nya aktörer. Kulturaktörer i Västra Götaland fick istället möjlighet att söka kulturstrategiska uppdrag (KSU) för perioden och Totalt har 56 verksamheter ett kulturstrategiskt uppdrag exempelvis centrumbildningar, kollektivverkstäder, hembygdsförbund och festivaler med flera olika kulturyttringar såsom dans, film, litteratur och musik. Kartläggningen avser synliggöra hur kvinnor och män är representerade i de projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag kulturnämnden beviljat medel , men också hur resurser fördelats. Kartläggningen berör följande frågeställningar: Vem söker och beviljas stipendier, projekt och kulturstrategiska uppdrag? Vem erhåller lön i kulturstrategiska uppdrag och projekt? Hur mycket pengar söker kvinnor och män i genomsnitt för projekt och kulturstrategiska uppdrag? Hur mycket pengar beviljas till kvinnor och män i genomsnitt för projekt och kulturstrategiska uppdrag? Hur mycket pengar beviljas totalt till kvinnor och män för projekt och kulturstrategiska uppdrag? 1 Kulturnämnden beviljade 2008 medel till 91 projekt av 213 ansökningar, 2009 till 117 projekt av 289 ansökningar samt 2010 till 111 projekt av 246 ansökningar. 2 Kulturnämnden delade 2008 ut 21 stipendier (arbets- och kulturstipendier samt skaraborgsstipendier), 2009 totalt 18 stipendier av 480 ansökningar och 2010 totalt 17 stipendier av 483 ansökningar. 3 Kulturnämnden beslutade 2009 att av 133 sökanden fick 48 verksamheter ett kulturstrategiskt uppdrag Kulturnämnden beslutade 2010 att av 37 sökanden fick 8 verksamheter ett kulturstrategiskt uppdrag

25 3.1 Representativ jämställdhet i stipendier, projekt och kulturstrategiska uppdrag Första delen i kartläggningen berör frågan om hur kvinnor och män är representerade i de stipendier, projekt och kulturstrategiska uppdrag kulturnämnden beviljat medel Figur 10 visar andelen kvinnor som sökt och beviljats stipendier, projekt och kulturstrategiska uppdrag Sammanställningen utgår ifrån vem som skrivit under ansökan. Figur 10: Andel kvinnor som sökt och beviljats stipendier, projekt och kulturstrategiska uppdrag Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% 44% 51% 44% 75% 54% 58% 59% 57% 57% 49% 53% 54% 44% 46% 41% Stipendier Projekt KSU Ansökningar Beviljade Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor i procent och skillnaderna i medelvärdena mellan samtliga ansökningar till kulturnämnden och de som beviljats stipendier, projekt, och kulturstrategiska uppdrag (KSU) Utifrån figur 10 kan slutsatsen dras att jämställdheten förbättrats sedan 2008 beträffande projekt, eftersom kvinnor och män beviljas projektmedel i lika hög utsträckning som de söker 2009 och Detta är även en klar förbättring sedan 2006, då kvinnor och män sökte projektmedel i ungefär lika hög utsträckning, men betydligt fler män beviljades projektmedel (Ottosson 2007:7f). Jämställdheten har istället försämrats något när det gäller stipendier, då kvinnor i högre grad än män söker stipendier, men kvinnor beviljas medel i lägre utsträckning än män. För de kulturstrategiska uppdragen är det tvärtom, det är en större andel kvinnor som beviljats medel jämfört med andelen ansökningar. Figur 10 utgår ifrån den person som har skrivit under ansökan. Utöver den som formellt ansökt om projektet eller uppdraget kan det dock ingå både kvinnor och män i verksamheten. Figur 11 illustrerar andelen kvinnor och män som erhåller lön i de projekt och kulturstrategiska uppdrag kulturnämnden beviljat medel

26 Figur 11: Andel kvinnor och män som erhåller lön i beviljade projekt och kulturstrategiska uppdrag 100% 80% 60% 40% 20% 0% 47% 46% 45% 43% 36% 53% 54% 55% 57% 64% Män Kvinnor Projekt KSU Kommentar: Figuren visar andelen kvinnor och män i procent som erhåller lön i projekt och kulturstrategiska uppdrag (KSU), som kulturnämnden har beviljat medel I ansökningsformuläret ombads de sökande att lämna uppgifter om andel kvinnor och män som är avlönade i projektet och verksamheten. Av figur 11 framgår att fler kvinnor än män som erhåller lön i de projekt och kulturstrategiska uppdrag kulturnämnden beviljat medel. Skillnaderna mellan könen ökar över tid, men det är dock statistisk jämställdhet, med undantag av kulturstrategiska uppdrag Skillnaderna mellan könen är större i de verksamheter som har ett kulturstrategiskt uppdrag än för projekt. 3.2 Hur fördelas resurser mellan kvinnor och män i projekt och kulturstrategiska uppdrag? Hittills har kartläggningen fokuserat på hur kvinnor och män är representerade i ansökningar och beslut. Följande avsnitt belyser hur resurser fördelas mellan kvinnor och män i projekt och kulturstrategiska uppdrag Figur 12 visar hur mycket pengar kvinnor och män har sökt i genomsnitt för varje projekt och kulturstrategiskt uppdrag Figur 12: Sökta medel i genomsnitt av kvinnor och män för projekt och kulturstrategiska uppdrag kr Kvinnor Män Projekt KSU Kommentar: Figuren visar hur många kronor kvinnor och män har sökt i genomsnitt för projekt och kulturstrategiska uppdrag (KSU) För projektmedel redovisas medelvärdet av samtliga ansökningar av kvinnor och män, medan medianen har använts som mått för de kulturstrategiska uppdragen. Figur 12 synliggör att med undantag av ansökningarna till kulturstrategiskt uppdrag , är det ingen större skillnad i hur mycket pengar kvinnor och män söker. Både kvinnor och män söker dock i genomsnitt mer pengar för ett kulturstrategiskt uppdrag än för projekt. 26

27 Frågan är då hur mycket pengar kulturnämnden i genomsnitt beviljat till varje projekt och kulturstrategiskt uppdrag. Figur 13 illustrerar resultatet. Figur 13: Beviljade medel i genomsnitt till kvinnor och män för projekt och kulturstrategiska uppdrag kr Kvinnor Män Projekt KSU Kommentar: Figuren visar hur många kronor kulturnämnden i genomsnitt har beviljat kvinnor och män i projekt och kulturstrategiska uppdrag (KSU). Av figur 13 framgår att med undantag av projektmedel 2008, beviljas de projekt och kulturstrategiska uppdrag med kvinnor som sökande i genomsnitt något mer pengar än män. Det är dock inga stora skillnader, utan det är statistisk jämställdhet om man ser till procentuell fördelning. Kvinnor sökte i genomsnitt mer medel för kulturstrategiska uppdrag än män. Kulturnämnden beviljar även kvinnor något mer medel än män, men skillnaderna mellan könen minskar vid en jämförelse med sökta medel. Figur 14 belyser hur mycket medel kulturnämnden beviljat totalt för projekt och kulturstrategiska uppdrag. Figur 14: Beviljade medel för projekt och kulturstrategiska uppdrag till kvinnor och män kr Kvinnor Män Projekt KSU Kommentar: Figuren visar hur mycket medel i kronor, kvinnor och män har blivit beviljade av kulturnämnden för projekt och kulturstrategiska uppdrag (KSU). Figur 14 visar att med undantag av projektmedel 2008, har kulturnämnden totalt beviljat mer medel när kvinnor skrivit under ansökan för projekt och kulturstrategiska uppdrag. Detta resultat är något förvånande och förhållandet var det motsatta 2006 (Ottosson 2007:7f). Med undantag för projekt 2008 och kulturstrategiska uppdrag , söker dock kvinnor också mer medel än män. Om man ser till procentuell fördelning är det statistisk jämställdhet mellan könen avseende beviljade projektmedel 2008 och

28 4. Avslutning Följande avslutande kapitel inleds med att resultaten från kartläggningen av jämställdheten i långsiktiga uppdrag och det fria kulturlivet sammanfattas och analyseras. Jag avslutar därefter rapporten med att blicka framåt och ge förslag till åtgärder för ökad jämställdhet och hur vi kan gå vidare. Detta med utgångspunkt i de resultat som presenteras i rapporten och kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter. 4.1 Sammanfattning och slutsatser Syftet med rapporten har varit att få en bild av hur de olika könen är representerade i gestaltningen av den kultur medborgarna får möta. Rapporten inkluderade en kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel 2008, 2009 och Kartläggningen har synliggjort hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet, men också hur resurser fördelats. Nedan följer sammanfattning och analys av de resultat som presenterats i rapporten. Kulturpolitiskt jämställdhetsindex För att underlätta jämförelser över tid, har kartläggningen av jämställdheten i verksamheter med långsiktigt uppdrag från kulturnämnden sammanfattats i ett kulturpolitiskt jämställdhetsindex. Det sammanvägda indexet visar att det var jämnast könsfördelning 2009, men värt att notera är förbättringen 2010 jämfört med Det kulturpolitiska jämställdhetsindexet säger dock inget om det är kvinnor eller män som utgör majoritet i personalen, publiken och deltagarna. En gammal sanning är att jämställdheten är dubbel inom kulturområdet: Män är beslutsfattare, medan kvinnor är överrepresenterade på kulturens arbetsmarknad. Vidare går kvinnor på föreställningar som är skrivna av män. Kvinnor nyttjar generellt kulturutbudet i högre utsträckning än män som publik, besökare och deltagare. Frågan är då om denna kartläggning bekräftar dessa gamla sanningar. Svaret är både ja och nej. Nja, eftersom kvinnor nyttjar kulturutbudet i högre utsträckning än män, men flera kulturinstitutioner har statistisk jämställdhet bland besökare, publik och deltagare. Nja, eftersom det är både kvinnor och män som är chefer, rektorer eller VD i verksamheter med långsiktigt uppdrag. 57 % av verksamheterna leds av en man och 43 % av en kvinna. Slutligen är kulturens arbetsmarknad diversifierad, men om man även tar resultaten från det fria kulturlivet i beaktande stämmer det att kvinnor är överrepresenterade på kulturens arbetsmarknad. När det gäller verksamheter med långsiktigt uppdrag återspeglas de jämställdhetsproblem som finns i samhället i stort, i att det är en övervikt av kvinnor i den administrativa personalen medan den tekniska personalen domineras av män. För övriga personalgrupper är det stora skillnader beroende på vilken verksamhet som avses. 28

29 Det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet i främjande verksamheter. Detsamma för flera verksamheter som anordnar utbildning, men kvinnor leder kurser och föreläser i högre utsträckning än män. Det finns en tendens att män står för det konstnärliga perspektivet på scenkonstinstitutioner, medan det istället är en övervikt av kvinnor i den konstnärliga och pedagogiska personalen på museer. Nedan följer en mer detaljerad sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten utifrån respektive rubrik. Ledningsperspektiv Utifrån ett ledningsperspektiv är både kvinnor och män chefer, rektorer eller VD i verksamheter med långsiktigt uppdrag. 57 % av verksamheterna leds av en man och 43 % av en kvinna. Det är i allmänhet bara en person som är chef för verksamheten och det är vanligt med någon form av ledningsgrupp. För att även spegla representationen av kvinnor och män i beslutande konstnärlig- eller utbildningsplanerarinstanser har verksamheterna rapporterat in könsfördelningen i programråd. Resultatet visar att utvecklingen går mot jämnare könsfördelning. Hälften av verksamheterna har dock ojämn könsfördelning i programråd eller motsvarande beslutande konstnärlig- utbildningsinstans och det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet mellan olika verksamhetskategorier. Det finns en tendens till att fler kvinnor utgör programråd för museer, medan det omvända gäller för scenkonstinstitutioner. Utvecklingen går dock från manlig dominans till ett mer blandat resultat 2010 för scenkonstinstitutioner. När det gäller utbildningsplanerarinstanser varierar det om det är kvinnor eller män i majoritet. Fast anställd personal Resultaten visar att de jämställdhetsproblem som finns i samhället i stort, återspeglas i att det är en övervikt av kvinnor i den administrativa personalen medan den tekniska personalen domineras av män. Detta bekräftar resultaten från 2005/2006, som framkommer i Kvinnors och mäns kulturer (Ottosson 2007:12). Könsfördelningen förändras till synes långsamt över tid i den administrativa och tekniska personalen. När det gäller den konstnärliga och pedagogiska personalen är det stora skillnader mellan verksamhetskategorier. Flertalet av de främjande verksamheterna har ojämn könsfördelning, men det varierar om det är kvinnor eller män som är i majoritet. Detsamma gäller för utbildningsanordnare, där hälften har ojämn könsfördelning i den pedagogiska personalen. Flertalet museer och scenkonstinstitutioner har jämn könsfördelning i den konstnärliga och pedagogiska personalen. Det finns dock en tendens till en övervikt av kvinnor i den konstnärliga och pedagogiska personalen på museer, medan män i högre utsträckning står för det konstnärliga perspektivet på scenkonstinstitutionerna. Personal till föreläsningar, kurser och projekt Det är i genomsnitt både kvinnor och män som föreläser i externa föreläsningar, kurser och projekt och utvecklingen går mot jämnare könsfördelning. I verksamheter med ojämn könsfördelning är det vanligare med kvinnliga föreläsare. Det är något överraskande att det i genomsnitt är vanligare att kvinnor är kursledare. Fler verksamheter har dock jämn könsfördelning 2010 jämfört med 2008 och När det gäller projekt är det en större andel kvinnliga projektledare, medan det varierar om kvinnor eller män utgör den timanställda personalen. 29

30 Tillfälligt anställd personal upphovspersoner till, och gestaltning av utställningar, föreställningar och film Museer Det är stora skillnader i vem som givit upphov till och gestaltat produktion på museer och inom scenkonstområdet. Det är svårt att dra några säkra slutsatser beträffande upphovspersoner till utställningar, eftersom det varierar både mellan museer och över tid, om museerna anlitar kvinnliga eller manliga konstnärer. Kvinnor anlitas dock i högre utsträckning för att gestalta utställningen. Scenkonstinstitutioner Inom scenkonstområdet är det med undantag av bland annat Folkteatern och Regionteater Väst, en klar manlig dominans bland kompositörer och dramatiker. Vissa positiva tendenser kan dock synliggöras över tid i den dyraste och billigaste produktionen. Mönstret är inte lika tydligt när det gäller gestaltning av föreställningarna, eftersom det är ojämn könsfördelning i hälften av verksamheterna och det varierar om det är kvinnor eller män i majoritet. Glädjande är att 2010 har samtliga scenkonstinstitutioner i lika hög utsträckning anlitat kvinnor och män för att gestalta de dyraste föreställningarna. Presentationsmaterial När det gäller utformning av presentationsmaterial anlitas manliga fotografer i högre utsträckning, medan det varierar om texterna skrivs av kvinnor eller män. Film Filmen är på många sätt och har varit männens arena. Detta gäller särskilt upphovspersoner och Film i Väst har sedan starten särskilt satsat på kvinnliga upphovspersoner. I långfilmer som har samfinansierats av Film i Väst, går utvecklingen från en övervikt av manliga producenter 2008 till jämn könsfördelning 2009 och Beträffande manusförfattare och regissörer till långfilm, går utvecklingen i motsatt riktning, även om en viss förbättring kan noteras 2010 jämfört med Det är både kvinnliga och manliga producenter, manusförfattare och regissörer till kortfilmerna. På dokumentärfilmsområdet var det en högre andel kvinnliga upphovspersoner 2008, men utvecklingen har gått mot jämnare könsfördelning och 2010 är det både kvinnliga och manliga filmskapare. Slutligen rekryteras både kvinnor och män som filmarbetare till filmproduktionerna. Publik, besökare och deltagare Det kulturella intresset skiljer sig mellan kvinnor och män, både vad gäller besök på olika kulturinstitutioner och evenemang samt att själv utöva kulturella aktiviteter. Generellt är kvinnor mer aktiva än män både när det gäller att själv utöva kultur, men också som besökare eller publik. Slutsatsen både bekräftas och inte av kartläggningen av publik, besökare och deltagare till kulturinstitutioner. Det är en knapp övervikt av kvinnor som besöker museer och scenkonstinstitutioner, men flera kulturinstitutioner har statistisk jämställdhet bland besökare och publik. Det är övervägande kvinnor som deltar i externa kurser, seminarier och projekt. Utvecklingen går mot jämnare könsfördelning bland deltagare i kurser och seminarier, men i motsatt riktning när det gäller projekt. 30

31 Det fria kulturlivet Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet genom bland annat genom medel till projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Den representativa jämställdheten har förbättrats sedan 2008 beträffande projekt, eftersom kvinnor och män beviljas projektmedel i lika hög utsträckning som de söker 2009 och Det motsatta gäller för stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Kvinnor söker stipendier i högre grad än män, men beviljas medel i lägre utsträckning. För de kulturstrategiska uppdragen är det tvärtom, det är en större andel kvinnor som beviljats medel jämfört med andelen ansökningar. Med undantag av projektmedel 2008, har kulturnämnden totalt beviljat mer medel när kvinnor skrivit under ansökan för projekt och kulturstrategiska uppdrag. Detta resultat är något förvånande och förhållandet var det motsatta 2006 (Ottosson 2007:7f). Med undantag för projekt 2008 och kulturstrategiska uppdrag , söker dock kvinnor också mer medel än män. Om man ser till hur mycket kulturnämnden beviljar i genomsnitt för varje projekt och kulturstrategiskt uppdrag, är det inga stora skillnader, utan det är statistisk jämställdhet om man ser till procentuell fördelning mellan kvinnor och män. Det är heller ingen större skillnad i hur mycket kvinnor och män i genomsnitt söker. 4.2 Hur går vi vidare? 2007 presenterade Annika Ottosson en rapport om jämställdheten i de regionalt stödda kulturverksamheterna, Kvinnors och mäns kulturer. Rapporten avslutas med en presentation av ett antal förslag om utvecklingsmöjligheter på jämställdhetsområdet. I rapporten finns några teman som återkommer med en åsnas envishet. Det ena handlar om behovet av en tydlig strategi hos beställaren, det andra om tydlighet i uppdrag och dialog och det tredje om en organisationsanalys av att göra som man brukar. (Ottosson 2007:23) Mycket har hänt sedan dess och åtgärder har vidtagits inom ovan nämnda teman. Min bedömning är dock att för att uppnå jämställdhet krävs en kontinuitet i insatserna och ovanstående teman är således fortfarande aktuella. Annika Ottosson konstaterar även att ett jämställdhetsarbete måste få resurser. (ibid). Jämställdhetsarbetet är inte i mindre behov av öronmärkta resurser 2011 än Mänskliga rättigheter I Västra Götalandsregionen är det en tydlig politisk inriktning mot ökad samordning av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Sedan årsskiftet 2011 stödjer den nybildade kommittén för rättighetsfrågor utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter och är pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering. Även nationellt går utvecklingen mot ett mer integrerat arbetssätt. Kulturnämnden antog 2010 en handlingsplan för mänskliga rättigheter Syftet med handlingsplanen är att ta ett samlat grepp och systematiskt arbeta för det långsiktiga målet att mänskliga rättigheter respekteras inom kulturlivet i Västra Götaland. 31

32 Det fortsatta arbetet för ökad jämställdhet bör således ske inom ramen för ett rättighetsperspektiv i bred bemärkelse och även inkludera insatser för att främja etnisk mångfald och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta på flera fronter samtidigt erbjuder både en utmaning och en stor möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. Kulturchefen har ansvar för att implementera handlinsplanen i kultursekretariatets arbete. Nedan följer en sammanfattning av mål och aktiviteter för arbetet med långsiktiga uppdrag och det fria kulturlivet. Utöver dessa områden har även mål och aktiviteter formulerats för arbetet med handlingsprogram, internationellt samarbete och information. Långsiktiga uppdrag I kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter fastslås att perspektiv rörande jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska genomsyra uppdragsprocessen. Medvetenheten om dessa perspektiv ska öka och kunskapen fördjupas. Målsättningen är att kvinnor och män ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet oavsett etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning. Utifrån de övergripande målen har mer konkreta aktiviteter formulerats i arbetet med långsiktiga uppdrag. Urval av genomförda aktiviteter 2010: Målen och indikatorerna för ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i de långsiktiga uppdragen har sammanställts och analyserats. Förutsättningar för att sprida goda exempel har skapats bland annat genom chefs- och ledningsgruppsmöten med verksamheter med långsiktiga uppdrag. Horisontella frågor såsom jämställdhet, mångfald och tillgänglighet har varit tema för ett möte och vid ett annat diskuterades social hållbarhet. Urval av aktiviteter 2011: Det kulturpolitiska jämställdhetsindexet ska sammanställas och analyseras Resultatet har presenteras i följande rapport. Inför uppdragsperioden ska tydliga och uppföljningsbara mål för ökad jämställdhet, tillgänglighet och främja mångfald formuleras i dialog med utförarna. Urval av aktiviteter 2012: Måluppfyllelsen avseende jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Slutligen är en kontinuerlig aktivitet att kultursekretariatet genom kompetensutvecklande åtgärder, ska bedriva ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete med fokus på kvinnor och män. Tilläggas bör att kulturchefen även har beslutat om en jämställdhets- och mångfaldsplan för det interna arbetet vid kultursekretariatet. Genom ett internt jämställdhetsarbete kan också beställarkompetensen förbättras. Det fria kulturlivet I kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter fastslås att perspektiv rörande jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska genomsyra hela beslutsprocesserna när medel fördelas till det fria kulturlivet. Utifrån de övergripande målen har mer konkreta aktiviteter formulerats i arbetet med det fria kulturlivet. 32

33 Under 2011 är en aktivitet att slutföra kartläggningen av jämställdheten i projekt och stipendier Resultaten har presenterats i denna rapport. Dessutom ska bland annat följande insatser genomföras kontinuerligt under perioden: Processen för att söka projektmedel ska göras mer tillgänglig och insatser för att förbättra spridningen av information ska genomföras. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i beredning och förslag till beslut rörande projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas och vid beredning av projekt ska det bedömas som positivt om projektet involverar personer med funktionsnedsättning och/eller anknyter tematiskt. Kontinuerlig uppföljning och rapportering kring jämställdhets- och genusperspektivets genomslag när det gäller projektmedel Förslag till ytterligare åtgärder Handlingsplanen för mänskliga rättigheter utgör en bra grund för det fortsatta arbetet och en första åtgärd är således att genomföra föreslagna aktiviteter och därmed uppfylla målen. Handlingsplanen är bara ett år gammal, men med anledning av yttre förändringar och de resultat som framkommer i denna rapport kan även fler åtgärder övervägas. Samverkan med kommittén och enheten för rättighetsfrågor Kommittén för rättighetsfrågor bör i framtiden vara en självklar samverkanspart för kulturnämnden och enheten för rättighetsfrågor bör användas som en resurs av kultursekretariatet. Checklista för uppföljning och utvärdering av jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Kultursekretariatet har systematiserat processen för uppföljning och utvärdering av uppdrag och projekt. Detta är en tillämpning av regionutvecklingssekretariatets modell för lärande, uppföljning och utvärdering inom kulturnämndens verksamhetsområde. Regionutvecklingssekretariatet har även en strategi för uppföljning av perspektiven jämställdhet och mångfald i verksamhet och projekt som regionutvecklingsnämnden stödjer. En liknande strategi för uppföljning av kulturnämndens uppdrag och projekt utifrån ett rättighetsperspektiv i bred bemärkelse, borde vara nästa steg i processen. Kvalitativa fördjupningar Kartläggningen av de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel som presenteras i denna rapport är av kvantitativ art. Nästa steg borde vara kvalitativa fördjupningar av resultaten som presenteras i rapporten utifrån ett genusperspektiv. Förslag till frågeställningar som kan analyseras vidare är vad resultaten innebär för vår förståelse av kön och genus i kulturlivet? Vilka stereotypa normer kan synliggöras för kvinnor och män? I en kvalitativ studie gäller det att förhålla sig kritisk till och våga fundera över vilka uppfattningar om kvinnor respektive män som finns och som tas för givna. Och vad dessa uppfattningar får för konsekvenser. Det finns också ett stort behov av kvalitativa fördjupningar med exempel på det jämställdhetsarbete som pågår i verksamheter med långsiktigt uppdrag. Kunskaperna om vad som konstituerar ett framgångsrikt arbete för ökad jämställdhet och i än högre utsträckning mänskliga rättigheter är ytterst begränsade. 33

34 Vilka åtgärder leder till framgång i arbetet och ger uthålliga resultat? Vilka strategier och vilka arbetssätt har använts och vilka är framgångsrika? Genom jämförande fallstudier kan goda exempel spridas och också bidra till metodutveckling. Kvalitativa fördjupningar kan genomföras av utredare vid kultursekretariatet, men även i samarbete med Göteborgs universitet eller någon av högskolorna i Västra Götaland. Exempelvis i form av kandidat- eller magisteruppsats av en student i genusvetenskap. Statistik Kartläggningen av jämställdheten i de långsiktiga uppdragen har varit omfattande och pågått i tre år. Det vore intressant att genomföra liknande fördjupade kartläggningar vart tredje år, men med ett två års perspektiv. Nästa kartläggning bör således ske för perioden , vilket innebär att planering bör ske redan nästa år och insamling av data från verksamheterna sker Kartläggningen bör dock inte vara lika omfattande utan fokusera på ett färre antal indikatorer, exempelvis kan könsfördelningen i personalen inkludera den fast anställda personalen (ledningsgrupper, administrativ, teknisk, samt konstnärlig och pedagogisk personal), upphov och gestaltning av dyraste och billigaste produktion samt kursledare/projektledare och föreläsare i externa arrangemang. Könsfördelning bland publik, besökare och deltagare är också viktigt att inkludera, men för att underlätta för verksamheterna, kanske publik- och besöksstatistik bör användas från SOM institutet. Uppgifter om könsfördelningen bland deltagarna bör dock inkluderas i kartläggningen. Det vore också intressant att där det är möjligt även inkludera perspektiv såsom mångfald och tillgänglighet. Minst lika viktigt som omfattande kartläggningar är årliga uppföljningar. Det bör utredas vilka uppgifter som är intressanta och möjliga att samla in årligen, genom den regionala statistikredovisningen. Ett ledord i arbetet bör vara färre indikatorer och som verksamheterna själva finner är intressanta och möjliga att följa över tid. Publik- och besöksstatistik kan i högre utsträckning användas från SOM institutet och bättre rutiner borde etableras för att ta del av aktuellt material. SOM institutet har sedan 1986 samlat in data för forskning och presenterat årliga trendanalyser. Det finns bra material om kvinnors och mäns kulturvanor och könsprofiler hos besökare och publik till kulturinstitutioner i Västra Götaland. 34

35 5. Bilagor Bilaga 1: Brev till verksamheter med långsiktigt uppdrag Göteborg Kulturpolitiskt jämställdhetsindex - kartläggning av den representativa jämställdheten på kulturområdet Kulturnämnden beslutade under våren 2007 att uppdra åt sekretariatet att genomföra en treårig kartläggning av hur könsfördelningen ser ut i de verksamheter nämnden stödjer. Mätningen skall pågå för åren och omfatta fast anställd personal såväl som tillfälligt anställd. Syftet med kartläggningen är att få en bild av hur de olika könen är representerade i gestaltningen av den kultur medborgarna får möta. Index kommer att visa om och hur den representativa jämställdheten förändras över tid. Konsten och kulturen är kraftfulla bärare av värderingar och förmedlar oavbrutet föreställningar om kön och genus. Utan ett aktivt jämställdhetsarbete i kulturverksamheterna riskerar det som produceras att spegla stereotypa könsroller. Det är kulturnämndens förhoppning att kartläggningen också innebär ett stöd i det interna arbetet mot ökad jämställdhet. Index kommer att redovisas både i sammanställd form och per verksamhet. Anvisningar finns på sidan 2 i dokumentet. Tabellerna för 2009 skickas efter ifyllandet in till annika.ottosson@vgregion.se senast den 15 januari 2010 Frågor kan ställas till undertecknad. Tack på förhand för er medverkan! Med vänlig hälsning Annika Ottosson