Kultur- och fritidsmedelsrapporten Rapport över offentliga medel för kultur och fritid i Kalmar län.

Transkript

1 Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 Rapport över offentliga medel för kultur och fritid i Kalmar län.

2 2 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

3 Förord Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 är ett kunskaps- och planeringsunderlag som ger en bild över hur offentliga medel har disponerats till kultur och fritid i länets kommuner. Dokumentet ger kommunerna möjlighet att se hur anslagsfördelningen ser ut i den egna kommunen och i jämförelse med länets övriga kommuner. Det skapar möjligheter för kommunerna att planera strategiska insatser för att utveckla och förbättra kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger även en jämförelse med övriga landet och visar på prioriteringar på nationell nivå. Enligt Myndigheten för kulturanalys har anslagen till kultur i landets kommuner ökat sedan 2006, och framförallt från 2012 och framåt. Om man slår ut kostnaderna i kronor per invånare kan man se att utgifterna inte steg över 2007 års nivåer förrän Det beror på att befolkningen tidigare ökade i snabbare takt än kulturanslagen. Kommunernas sammanlagda kulturanslag har ökat med 2,7 procent per invånare under den senaste perioden, samtidigt som kulturens andel av de totala driftskostnaderna i kommunerna sjunkit till 2,2 procent 2015, vilket är en stadig nedgång sedan 1998 då andelen var 2,7 procent. Det beror på att övriga områden har ökat mer än kulturen. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 visar att Kalmar läns kommuner fortsättningsvis satsar på invånarnas ökade intresse för hälsa och motion genom ökade anslag till idrotts- och friluftsanläggningar. Resultaten visar att kulturmedel fortsätter att öka i kommunerna i reella tal. Den största andelen av de samlade kulturmedlen går till biblioteken vars lokaler har kommit att bli platser för möten mellan människor, för samtal och utbildning. En stor del av kulturmedlen går till kommunernas musik- och kulturskolor som möjliggör för barn och unga att utveckla kreativa och konstnärliga färdigheter som de bär med sig hela livet. Resultatet visar att anslagen till föreningsliv och studieförbund fortsätter att sjunka i länets kommuner. Studieförbunden är en viktig aktör och arrangör som möjliggör lokal kultur och mötesplatser. När deras anslag minskar, minskar utrymmet för lokala arrangemang och initiativ att förverkligas och för statliga satsningar och regionala verksamheter att nå medborgarna lokalt. Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ideella och professionella aktörer. Den största delen av kulturlivet sker lokalt, men ofta med stöd från olika nivåer. De regionala kulturorganisationerna är i många fall beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut program och arrangemang. Därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala aktiviteter och verksamheter det är kulturen som är livet. Vi hoppas att ni ska ha glädje och nytta av kultur- och fritidsmedelsrapporten Maria Icxot Nilsson Ordförande Kulturnämnden 3 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

4 Innehåll Kultur- och fritidsmedelsrapporten Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Kvalitetssäkring... 6 Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur... 7 Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner 8 Regionala kulturmedel och anslag... 9 Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena Jämförelse med utvalda referenslän över regioner/landstingens kostnader för kultur Landstinget och konsten Länets folkhögskolor Studieförbund Politiska styrning i länets kommuner Kommunernas fritidsmedel Summering av Fritidsmedel Kommunernas kulturmedel Summering av Kulturmedel Jämställdhet i länets kommunala verksamhet som berör kultur.. 61 Jämställdhet i de regionala kulturorganisationerna 72 Bilaga 1 Nyckeltal för Kalmar läns regionala kulturorganisationers besökare och publik samt arrangemangens spridning Bilaga 2 Regionala kulturorganisationer Bilaga 3 Enkätfrågor Fritidsmedel Bilaga 4 Enkätfrågor Kulturmedel Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

5 Sammanfattning Rapporten kultur- och fritidsmedel sammanfattar de medel som satsas på kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger en översiktlig bild av statens och regionens bidragsgivning till kultur och en mer detaljerad bild över hur kultur- och fritidsmedel fördelades i kommunerna år Fritidsmedlen i kommunerna ökade med drygt 7 procent och utgjorde 2015 drygt 328,5 miljoner kronor totalt. Två kommuner minskade anslagen för fritid medan nio kommuner ökade anslagen. Kostnaden per länsinvånare ökade med 79 kronor och utgjorde totalt 1382 kronor per länsinvånare Trenden håller i sig vad gäller satsningar på idrottsanläggningar inomhus och utomhus. Anslagen för idrottsanläggningar inomhus utgjorde 32,5 procent av de totala fritidskostnaderna i länet 2015, medan idrotts- och friluftsanläggningar utomhus utgjorde 20,1 procent av de totala fritidskostnaderna. Sammanlagt uppgick utgifterna för anläggningar till över 174 miljoner kronor, vilket utgjorde 52,6 procent av de totala fritidskostnaderna i länet. Fritidsgårdar utgjorde 17,8 procent av de totala anslagen vilket är en minskad andel än tidigare. Även kostnaden för föreningsbidragen minskade sin andel av anslagen medan simhallar och småbåtshamnar ökade sin andel. Kulturmedlen i kommunerna ökade med drygt 5 procent och utgjorde 2015 drygt 287,7 miljoner kronor totalt. Fem kommuner minskade anslagen för kultur, medan sju kommuner ökade anslagen. Kostnaden per länsinvånare ökade med 41 kronor och utgjorde totalt 1211 kronor per länsinvånare Den högsta utgiftsposten för kulturmedel utgjorde biblioteken med 124,1 miljoner kronor, vilket är en ökning sedan 2013 med 6,5 procent. Av länets sammanlagda kulturmedel utgjorde biblioteksverksamheten 43,1 procent. Fyra kommuner minskade biblioteksanslagen medan de resterande åtta kommunerna ökade. De totala kostnaderna för bibliotek uppgick till 522 kronor per länsinvånare, det är en ökning sedan 2013 med 24 kronor. Det näst högsta kulturanslagen gick till länets musik- och kulturskolor som utgjorde 18,9 procent av de sammanlagda kulturmedlen i länet, totalt 54,5 miljoner kronor. Redovisade kostnader i rapporten är nettokostnader. 5 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

6 Bakgrund 2004 genomförde Regionförbundets förtroendevalda revisorer en granskning av hur Regionförbundets kulturmedel fördelades i länet, det resulterade i rapporten Kulturmedel Efter Kulturmedelsrapporten 2004 beslutade Regionförbundets styrelse om en ny rapport kompletterad med kommunernas kultur- och fritidsverksamheter, den gavs ut beslutade styrelsen att en kultur- och fritidsmedelsrapporten ska tas fram vartannat år. Rapporterna har sammanställts år 2004, 2005, 2007, 2009, 2011, 2013 och nu Drygt tio år tillbaka kan vi följa hur kultur- och fritidsmedel har fördelats i länet, det ger intressanta och unika tidsperspektiv och statistik. Med åren har rapporten utvecklats med nya inslag och perspektiv, som bland annat jämställdhetsperspektiv, vilket gör sammanställningen unik i sitt slag. Regionförbundets styrelse beslutade om redovisning av: - Kulturinstitutionernas nyckeltal som avser publiken och arrangemangens spridning. - En översiktlig jämförelse med övriga landet, baserat på SCB:s statistik eller liknande. - En översiktlig jämförelse med ett referenslän, förslagsvis Halland. - Motsvarande material om kommunernas fritidsmedel. - Kalmar läns landstings konstinköp. Vid årsskiftet 2015/2016 flyttades ansvaret för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet till. Vid landstingets kulturnämnd beslutade nämnden att en kultur- och fritidsmedelsrapport ska tas fram baserad på statistik från Nämnden beslutade även att nästa rapport ska tas fram vartannat år. På grund av begränsad bemanning på landstingets kulturkansli har bearbetningen av statistikmaterialet fördröjts. Planerings- och jämförelseunderlagunderlag Kultur- och fritidsmedelrapporten kan användas för att belysa hur kultur- och fritidsmedel används i länet, hur trender inom byggnation av anläggningar påverkar anslagen samt hur låg- och högkonjunkturer påverkar satsningar inom kultur och fritidssektorn. Det är även ett relevant underlag för planer och politiska beslut. Jämförelserna med tidigare år görs i reella tal och är inte uppräknade enligt konsumentprisindex. I förhållande till de reella tal som redovisas i rapporten ökade konsumentprisindex mellan med 4,34 procent, mellan ökade det med 0,08 procent och mellan minskade KPI med 0,05 procent. Kvalitetssäkring Svarsfrekvensen på kultur- och fritidsmedelsenkäten är nära 100 procent. Men i denna rapport saknas uppgifter om fritidsmedel i Högsby kommun. I övrigt har alla andra kommuner i länet besvarat enkäten. Den goda svarsfrekvensen har hållit i sig över tid vilket innebär att vi har goda möjligheter att se trender och tendenser vad gäller kulturoch fritidsmedel. Rapporten baseras på tre enkäter, en om fritidsmedel, en om kulturmedel, och en om jämställdhet inom kulturverksamheterna. Som alltid med 6 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

7 enkäter finns risken att frågor kan tolkas på fler sätt. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsenkäten baseras i vissa fall på kommunernas bedömningar. De kommuners svar som skiljer sig från resultatet år 2013 har kontaktats, sammanfattningsvis beror flera av svaren som skiljer sig på organisationsförändringar eller särskilda satsningar. Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur Enligt Myndigheten för kulturanalys har de offentliga utgifterna för kultur i hela landet ökat med 10 procent under Med offentliga utgifter avses de utgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som Myndigheten för kulturanalys har samlat in uppgick summan till 26 miljarder kronor. Räknat utifrån de offentliga utgifterna för kulturens andel av BNP under har andelen av BNP varierat mellan 0,65 och 0,7 procent för att därefter sjunka till 0,62 procent Det innebär att samtidigt som utgifterna har ökat både i löpande priser och för inflationen justerade belopp, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. Dock ökade BNP för 2015 mer än de offentliga kulturutgifterna och därmed blev denna andel lägre. 1 Statens utgifter har ökat med 7 procent sedan 2008 till 11,2 miljarder kronor Regionernas/landstingens utgifter har under samma period ökat med 17 procent till 3,9 miljarder kronor och kommunernas utgifter har ökat med drygt 11 procent (till 10,9 miljarder kronor) under samma period. 2 Uppfattningen är att utgifterna för den offentliga kulturen har ökat men bilden är en annan om summan slås ut per invånare då utgifterna istället legat relativt stilla under perioden År 2015 var de totala utgifterna för kultur per invånare kronor jämfört med år 2008 då de låg på kronor, vilket är en ökning med 3,6 procent. Detta beror på att befolkningen har ökat snabbare än kulturbudgetarna. 3 Statens utgifter för kultur Statens utgifter för kultur uppgick 2015 till cirka 11,2 miljarder kronor. De statliga utgifterna för kultur innebär finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, regional kulturverksamhet genom kultursamverkansmodellen, stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statens utgifter för folkbildningen inräknas i utgifterna för kultur. Över tid har statens bidrag till kulturmiljövård och konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minskat successivt sedan början av 2000-talet. Däremot har bidraget till folkbildningen ökat. Regionernas/landstingens utgifter för kultur De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2015 till 3,9 miljarder kronor. Utgifterna för kultur har ökat sedan 2008 med 17 procent, eller 0,57 miljarder kronor. Den största ökningen har skett inom teater och dans samt 1 Samhällets utgifter för kultur Myndigheten för kulturanalys. 2 ibid 3 ibid 7 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

8 musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under perioden för att sedan minska under Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 35 procent till 38 procent. Områdena folkbildning och folkrörelser samt teater och dans är de två största områdena, dessa områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens kostnader för kultur. Närmare 60 procent av kostnaderna inom folkbildning och folkrörelser går till folkhögskolor. Kommunernas utgifter för kultur Kommunernas utgifter för kultur 2015 uppgick till sammanlagt 10,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 17,3 procent sedan 2006 (räknat i fasta priser). Kommunernas kostnader per invånare minskade mellan , vilket har att göra med ökad befolkningstillväxt ökade däremot kommunernas totala kostnader markant och därmed även kostnaderna per invånare. Om man jämför kommunernas kostnader för kultur med de totala driftskostnaderna så har kulturens andel kontinuerligt minskat var andelen 2,7 procent och 2015 hade andelen minskat till 2,2 procent. Den största utgiften för kommunerna är bibliotek som står för 39 procent av den totala summan. Bibliotek är den enda kommunala kulturverksamheten som är lagstadgad. Biblioteken är ofta en viktig mötesplats och kulturlokal. Musik- och kulturskolor utgör 22 procent av kostnaderna 2015, dessa verksamheter är inte lagstadgade men 285 av landets 290 kommuner erbjöd sina kommuninvånare musik- eller kulturskola Den minsta andelen av kommunernas utgifter för kultur utgjorde stödet till studieorganisationerna, 4 procent totalt år Kostnaderna per invånare varierar från som lägst 494 kronor till kronor per invånare. 80 kommuner har minskat sina kostnader för kultur under perioden Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner I december 2009 fattade Riksdagen beslut om att införa kultursamverkansmodellen. Enligt kultursamverksmodellen ska regionerna/landstingen i samverkan med länets kommuner och civilsamhället ta fram en regional kulturplan vilken utgör underlag för statens bidragsgivning. Kultursamverkansmodellen innebär att regeringen lämnar över beslut om fördelningen av statligt stöd till regionerna/landstingen till de regionala kulturverksamheterna. Samverkansmodellen innebär större regionalt ansvar för kulturens områden och ger möjligheter till kultursatsningar efter länets regionala förutsättningar. Samverkansmodellen omfattar: 1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Museiverksamhet 3. Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 5. Regional enskild arkivverksamhet 6. Filmkulturell verksamhet 7. Främjande av hemslöjd 8 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

9 Statsbidraget uppgick 2015 till kronor till Kalmar län och fördelades enligt tabellen nedan. Statsbidragets fördelning, tkr Byteatern Kalmar läns teater Danskonsulent * * Kalmar läns arkivförbund Kalmar läns hemslöjd Kalmar läns musikstiftelse Kalmar läns museum Kalmar konstmuseum Reaktor sydost Riksteatern Kalmar län Regionbiblioteket Totalt *Det statliga bidraget till dansen betalas ut av Region Blekinge. Kulturinstitutionernas nyckeltal avseende publik och arrangemangens spridning redovisas i bilaga 1 och 2. Regionala kulturmedel och anslag I Regionförbundets budget för 2015 avsattes kronor i regionala kulturbidrag varav medel till kulturändamål uppgick till kronor och övriga organisationer och stipendier uppgick till kronor. Regionförbundet har även avsatt regionala projektmedel (1:1 medel) att söka för offentliga förvaltningar, föreningar och organisationer. Medlen har betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxt, de är en viktig sporre för regionens ideella aktörer att driva och genomföra projekt. Regionförbundets budget 2015 Regionala kulturorganisationer, tkr Byteatern Kalmar konstmuseum Designarkivet Kalmar läns museum Kalmar läns musikstiftelse Totalt Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

10 Regionala kulturorganisationer Capellagården 205 Dans i Sydost 331 Kalmar läns arkivförbund 249 Kalmar läns hemslöjd 790 Reaktor Sydost 892 Riksteatern i Kalmar län Regionala kulturföreningar 337 Virserums konsthall Totalt Övriga organisationer och stipendier Folkbildningsorganisationer Smålands Idrottsförbund och SISU Regionala ungdomsorganisationer Pensionärsorganisationer 0 Kulturstipendier 128 Totalt Projektbidrag Regional kulturresurs 422 Totalt Regionförbundets budget Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

11 Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena Sedan 2013 har befolkningen i Kalmar län ökat med personer enligt Statistiska centralbyråns mätning 31 december 2015, den totala befolkningsmängden låg då på personer, vilket är en ökning med 1,6 procent. Samtliga kommuner utom Oskarshamn har ökat sin befolkning mellan 2013 och Kalmar län har vid de senaste prognoserna redovisat ett negativt födelseöverskott, det vill säga att antalet avlidna överstiger antalet födda, men tack vara inflyttningen av utländska medborgare ökar befolkningstillväxten i länet. Befolkningstillväxten av utländska medborgare är en kulturell tillväxt och tillgång. Länet utökas med kulturer, konstyttringar och erfarenheter som är värda att lyftas fram och som gör vår region till en attraktiv och interkulturell arena. Medelåldern i länet är 44,0 år, det är något högre än riket vars medelålder är 41,2 år. Mellan de olika kommunerna varierar medelåldern mellan 41 och 49,6 år. Kalmar har den längsta medelåldern som är 41 år medan Borgholm har den högst som är 49 år. Andelen barn och unga i åldern 2-19 år är 18,9 procent i Kalmar län vilket är något lägre än i riket där andelen är 20,4 procent. Endast Mörbylånga kommun har högre andel barn och unga än genomsnittet i riket, 20,7 procent. Tabell 1: Befolkningsutveckling per kommun i Kalmar län mellan åren Tabell 2: Andel i procent och antalet barn och ungdomar mellan 2-19 år Kommun Kommun Andel 2-19 åringar Antal 2-19 åringar Borgholm Borgholm 15, Emmaboda Emmaboda 17, Hultsfred Hultsfred 18, Högsby Högsby 19, Kalmar Kalmar 19, Mönsterås Mönsterås 19, Mörbylånga Mörbylånga 20, Nybro Nybro 18, Oskarshamn Oskarshamn 19, Torsås Torsås 17, Vimmerby Vimmerby 19, Västervik Västervik 17, Totalt Totalt 18, Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

12 Tabell 3: Medelålder i Kalmar län 2015 Kommun Medelålder Borgholm 49,6 Emmaboda 46,2 Hultsfred 45,5 Högsby 45,6 Kalmar 41,0 Mönsterås 44,4 Mörbylånga 44,4 Nybro 44,4 Oskarshamn 43,6 Torsås 46,3 Vimmerby 44,1 Västervik 45,9 Kalmar län 44,0 Sverige 41,2 Tabell 4: Befolkningsutveckling i Kalmar län Befolkningsutveckling Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

13 13 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

14 Jämförelse med utvalda referenslän över regioner/landstingens kostnader för kultur Landstinget har fem referenslän som ingår i rapporten. Jämförelsen nedan är sammanställd av Myndigheten för kulturanalys och utgår ifrån samverkansmodellen. I Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2015 ingår fler kostnadsposter för kultur vilket gör att referenslänens siffror nedan inte ska jämföras med summeringen av kulturmedel eller fritidsmedel i Kalmar läns kommuner som görs senare i rapporten: Blekinge län, invånare kr/invånare (393 kr/inv. 2013) Hallands län, invånare kr/invånare (316 kr/inv. 2013) Jönköpings län, invånare kr/invånare (357 kr/inv. 2013) Kalmar län, invånare kr/invånare (368 kr/inv. 2013) Kronobergs län, invånare kr/invånare (283 kr/inv. 2013) Östergötlands län, invånare kr/invånare (208 kr/inv. 2013) Regionernas/landstingens kostnader för kultur 2009, 2011, 2013 och Summorna avser miljoner kronor. Län Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland Referenslänens kostnader per invånare för kultur 2013 och Kostnad per invånare 0 Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland Samhällets utgifter för kultur. Myndigheten för kulturanalys 14 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

15 I förhållande till kronor per invånare har Blekinge och Kalmar län de högsta anslagen för kultur på 384 kronor respektive 383 kronor per invånare. Därefter följer Jönköping med 379 kronor per invånare. Diagrammet för kronor per invånare visar att Kalmar län legat relativt stabilt under perioden med en kostnadsökning på 4 kronor, för att därefter öka med 5 kronor till Östergötlands län har ökat med 57 kr/invånare under perioden , vilket är mest utav dessa län. Därefter kommer Kronobergs län med en ökning på 36 kr/invånare, Jönköpings län med 22 kr/invånare, Kalmar 15 kr/invånare och Hallands län med 14 kr/invånare. Blekinge län har minskat sina kulturkostnader med 9 kr/invånare under perioden Landstinget och konsten har en konstsamling som omfattar över verk. Samlingen representerar den svenska konstens utveckling i lokala, nationella och i vissa fall internationella sammanhang. Konstsamlingen förnyas varje år genom inköp av framför allt verk från aktiva konstnärer i länet. Landstingets konstsamling utgör unika konstverk som förvärvats på gallerier, museer eller andra offentliga institutioner. Konsten lånas ut för exponering i landstingets lokaler. Till konstsamlingen hör även permanent utsmyckning i landstingets offentliga miljöer. Vid nybyggnationer avsätts särskilda medel för utsmyckning. Landstinget avsätter 1 procent av nyproduktionskostnaden till konstnärlig utsmyckning av nya lokaler. Under 2015 avsattes kronor till konstnärlig gestaltning vid Hälsocentralen Kristineberg i Oskarshamns kommun. På landstinget finns en konsthandläggare som arbetar med inventering, dokumentation, arkivering, vård och stöldsäkring av konsten. Samtlig konst finns dokumenterad i ett digitalt arkiv. Ölands folkhögskola har huvudansvaret för inköp av konst och samordning av utsmyckningsuppdragen. Enligt landstingets bokslut har kronor använts för konstinköp av löskonst år Länets folkhögskolor är huvudman för fyra folkhögskolor; Ölands, Vimmerby, Högalids och Gamleby folkhögskola. I länet finns också Oskarshamns folkhögskola som ägs av Svenska kyrkan i Växjö stift. Genom interkommunala ersättningar bidrar landstinget till folkhögskolor utanför länet som tar emot studerande från vårt län. Oskarshamns folkhögskola ersätts utifrån samma princip. Samtliga skolor har allmänna kurser med möjlighet att läsa in behörigheter på grundskole- och gymnasienivå. Flera av folkhögskolorna har kulturutbildningar som förberedelse till högre studier. Den skapande verksamheten har stor betydelse på folkhögskolorna. Seniorkurser erbjuds på alla skolorna och i samverkan med arbetsförmedlingen erbjuds Studiemotiverande folkhögskolor (SMF) för främst unga som står långt från arbetsmarknaden. 15 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

16 Folkhögskolorna är en viktig aktör i utbildningen av nyanlända. I samverkan med arbetsförmedlingen genomförs etableringskurser för flyktingar och skyddsbehövande som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Kurserna innehåller samhällsorientering, studier i svenska och arbetsförberedande insatser. Särskilt statsbidrag för extra platser till skolornas allmänna kurser gör det möjligt för fler av dessa deltagare att sedan studera vidare på folkhögskola. Ölands folkhögskola har kurser i konst, design, musikteater, dokumentärfilm och skrivande. Skolan har allmänna kurser med inriktning bild, film, hälsa och praktisk inriktning. Under somrarna erbjuds ett rikt utbud av kurser och föreläsningar. Vimmerby folkhögskola har många studerande på allmän kurs för grundskole- och gymnasiekompetens med inriktning litteratur, hälsa och Europakunskap. Skolan driver även yrkesutbildningar för fritidsledare, medicinska sekreterare och behandlingspedagoger. Högalids folkhögskola har utbildningar inom sång, musik och låtskrivande. Skolan har en tydlig profil mot allmänna kurser, från grundläggande svenskundervisning med deltagare från länder över hela världen, till gymnasiestudier med möjlighet för grundläggande behörighet. Skolan driver även utbildningar för deltagare som har lindrig utvecklingsstörning och personer med förvärvad hjärnskada. Gamleby folkhögskola har allmänna kurser med profil inom naturvetenskap samt läs och skrivprofil. Skolan driver musikutbildningar med inriktning på visor och folkmusik samt kurser i gestaltande fotografi och textil design. Skolan utbildar även fritidsledare och har yrkeshögskoleutbildning inom Tv-produktion. Oskarshamns folkhögskola har förutom behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå sin huvudsakliga profil inom musikområdet. Kyrkomusikerutbildningen leder fram till kantorsexamen eller vidare till organistutbildningen på musikhögskolan. Musiklinjen har profiler med jazz, blues och soulinriktning samt piano, sång, klassisk gitarr, träblås, bleckblås, stråk och komposition. Nettokostnader för folkhögskoleverksamheten Högalids folkhögskola Ölands folkhögskola Vimmerby folkhögskola Gamleby folkhögskola interkommunala ersättningar till andra huvudmän (Oskarshamns folkhögskola ) Totalt: Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

17 Studieförbund Studieförbunden finns i alla Sveriges kommuner och är en viktig kulturarrangör som genom sin verksamhet skapar bryggor mellan människor genomförde studieförbunden kulturprogram i Sverige med mer än 19,9 miljoner besökare/ deltagare, 55,5 procent av deltagarna var kvinnor och 44,5 procent var män. Det är en ökning med 3,5 procent fler arrangemang sedan Kulturprogram omfattar dans, teater, musikfestival, föreläsning eller konstutställning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, kommuner och landsting. Studieförbund och folkhögskolor kan därutöver välja att medverka i verksamhet som bygger på annan finansiering, till exempel genom externa projektmedel eller uppdragsverksamhet arrangerade studieförbunden kulturprogram i Kalmar län vilket är en ökning med 5 procent jämfört med Antalet studietimmarna uppgick till timmar 2015, vilket är en kraftig ökning av antalet studietimmar, vilka 2013 uppgick till timmar. Det motsvarar en ökning på 392 procent! Det högsta antalet studietimmar per invånare har man i Hultsfred med 2,56 studietimmar i förhållande till antalet invånare. Se avsnittet Kulturmedel och rubriken Studieförbund för att läsa mer om kommunernas medel till studieförbund, exklusive och inklusive SISU. Antal studietimmar, antal studietimmar i förhållande till kommuninvånare, antal annan gruppverksamhet och antal kulturprogram arrangerade per kommun, Antal studietimmar Kommun Studietimmar i förhållande till kommuninvånare Annan gruppverksamhet Kulturarrangemang Borgholm , Emmaboda , Hultsfred , Högsby , Kalmar , Mönsterås , Mörbylånga , Nybro , Oskarshamn , Torsås , Vimmerby , Västervik , Totalt , Fakta om folkbildning Folkbildningsrådet 17 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

18 18 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

19 Tabell 1: Antal deltagare i kulturprogrammen per kommun, Tabell 2: Antal kulturprogram i Kalmar län fördelade på studieförbunden, Kommun Deltagare Antal kulturprogram fördelat på studieförbund Borgholm ABF Emmaboda Bilda Hultsfred FU 801 Högsby SFR Kalmar SV Mönsterås NBV Mörbylånga MBSK 105 Nybro Sensus Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Totalt Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

20 ABF = Arbetarnas Bildningsförbund, Bilda = Studieförbundet Bilda, FU = Folkuniversitetet, SFR = Studiefrämjandet, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, NBV = Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, MBSK = Medborgarskolan, Sensus = Studieförbundet Sensus, IR = Ibn Rushd Studieförbund, KBV = Kulturens Bildningsverksamhet 20 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

21 Politiska styrning i länets kommuner I tre av länets kommuner arbetar kultur och fritid under kommunstyrelse medan resterande nio kommuner arbetar under utskott eller nämnd. Regionförbundets handlingsplan för jämställd tillväxt har som mål att synliggöra jämställd representation i ledningar och styrelser för att öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjligheter till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 6. Fyra av kommunernas styrande organ hamnar inom 40/60 procent av män och kvinnor i styrande organ 7. Enkäten visar att det i åtta av kommunerna är en majoritet av män medan det i två kommuner är majoritet av kvinnor. Majoriteten av länets kommuner saknar en jämställd politisk styrning. Nio av länets kommuner besvarade frågan om medelåldern i styrande organ som visade att den varierar mellan 45 och 63 år. Medelåldern för kommunernas styrande organ i länet är 52 år, det utgör en skillnad på drygt åtta år i förhållande till medelåldern för samtliga länsinvånare som är 44 år. Politiskt styrande organ, målet om 40/60 principen och medelålder i styrande organ. Uppfyller målet om 40/60 principen Medelålder i styrande organ Kommun Borgholm Kommunstyrelse Nej 51 Emmaboda Nämnd Ja 49 Hultsfred Kommunstyrelse - - Högsby Utbildningsutskott - 50 Kalmar Nämnd Nej 49 Mönsterås Nämnd Ja 63 Mörbylånga Kommunstyrelse Nej 59 Nybro Nämnd Nej 48 Oskarshamn Nämnd Ja - Torsås Nämnd Ja - Vimmerby Nämnd Nej 45 Västervik Nämnd Nej 55 *Borgholms kommun har Kommunstyrelsen som politisk organisation men de har ett kulturoch fritidsutskott. 6 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län För en jämlik organisation ska fördelningen mellan män och kvinnor vara inom fördelningen av procent. 7 ibid 21 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

22 22 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

23 Kommunernas fritidsmedel Fritidsgårdar Antalet fritidsgårdar i Sverige har minskar generellt visar SKLs enkätundersökning Anläggningar för kultur, idrott och fritid SKLs rapport redovisar att antalet fritidsgårdar år 2010 var 1109 medan det 2006 fanns 1349 stycken. 240 fritidsgårdar försvann under fyraårsperioden. Rapporten konstaterar att minskningen är som störst bland de kommunala fritidsgårdarna, vilket innebär att trenden fortsätter med att föreningslivet driver fritidsverksamheten. I slutet av 1980-talet var drygt var femte fritidsgård i Sverige föreningsdriven, 2010 var siffran var tredje fritidsgård. 8 Sedan 2013 har den totala budgeten för fritidsgårdsverksamhet och övrig ungdomsverksamhet ökat med kronor och i jämförelse med år 2009 har summan ökat med kronor, det är ökningar med 0,5 respektive 9 procent. Två av kommunerna visar minskade anslag till fritidsgårdsverksamheten mellan 2013 och 2015 medan nio kommuner ökade kostnaderna. Kommunernas kostnader för fritidsgårdar och övrig ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län SKL Anläggningar för kultur, idrott och fritid Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

24 Simhall, badhus, kallbadhus och simskola Simhallar är en kostsam verksamhet som beroende av åtgärder kan göra stor inverkan på årsbudgeten. Under perioden minskade kostnaderna för simhall, badhus, kallbadhus med drygt 12,2 miljon kronor, vilket innebär en minskning med 25 procent. Mönsterås kommun har lagt över simhallen i ett kommunalt bolag vilket påverkar det gemensamma resultatet. Under perioden har kostnaderna återigen stigit med 25 procent och är den totala ökningen 11 procent. De sammanlagda resultaten innebär att kostnaderna per invånare har ökat med 16 kronor under perioden och 36 kronor under perioden Kommunernas kostnader för simhall, badhus och simskolor samt kostnader per invånare Simhall Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås * Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län *verksamhet drevs av kommunalt bolag 24 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

25 Badplatser Totalt har kommunernas anslag för badplatser ökat sedan 2009 med cirka 1,8 miljoner kronor. Kronor per invånare har varit stabilt sedan Kommunernas kostnader för badplatser och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Småbåtshamnar/gästhamnar Sju av länets tolv kommuner har småbåtshamnar/gästhamnar. Mellan åren har det skett en ökning av kostnaderna, vilket främst beror på ökningen i Mörbylånga kommun som dubblerat sina anslag. Räknat i kronor per invånare har anslagen ökat med 17 kronor sedan Kommunernas kostnader för småbåtshamnar och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

26 Idrottsanläggningar inomhus samt idrotts- och friluftsanläggningar utomhus Den totala summan av utgifterna för länets idrottsanläggningar inomhus var drygt 107,7 miljoner kronor år Den totala kostnaden ökade med 8,5 miljoner kronor sedan 2013, det är en ökning med 8,6 procent. Även summan för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus ökade och utgjorde sammanlagt drygt 66,8 miljoner kronor i länet. Den sammanlagda kostnaden för anläggningarna utomhus ökade med närmare 5,7 miljoner kronor under perioden , det är en ökning med 9 procent. Kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar inomhus och utomhus utgjorde sammanlagt 174,5 miljoner kronor, det en kostnadsökning med 14 miljoner kronor på två år, en ökning med 9 procent. Sedan 2009 har de totala kostnaderna ökat med 51 miljoner, vilket innebär 41 procent. Anläggningarna inomhus och utomhus utgör totalt 52,6 procent av de totala fritidsmedlen i länet. Summan har de senaste åren ökat markant, i ett större perspektiv följer det den nationella trenden som går mot att den största delen av samhällets stöd till idrotten är relaterat till idrottsanläggningar. I ett nationellt perspektiv byggs det fler avancerade anläggningar i kommunerna, antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning och det finns samtidigt relativt många anläggningar för spontanidrott vilket kan tolkas som att kommunerna försöker möta medborgarnas förändrade motionsvanor. Ishallar och konstgräsplaner är exempel på anläggningar med höga driftkostnader där kommunerna ofta har ett stort ekonomiskt ansvar. Även spontanidrotten växer i popularitet och en utmaning framöver är att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov 9. Att idrottsanläggningar inomhus innebär en hög utgiftspost i fritidsbudgeten går även att utläsa av antalet kronor per invånare, för fritidsmedel är det den högsta totala fritidskostnaden som utgjorde ett snitt på 453 kronor per invånare i länet. Summan har stadigt ökat sedan mätningarna började, med undantag för år Summan varierar kraftigt mellan 20 kronor per invånare i Borgholms kommun och 724 kronor per invånare i Nybro kommun. Även kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus är relativt höga med ett snitt på 281 kronor per invånare i länet. Om man räknar samman kostnaderna för idrottsanläggningar inomhus och utomhus har Mörbylånga och Västerviks kommuner ökat kostnaderna per invånare mest med 27 respektive 26 procent sedan Borgholm kommun har minskat med 84 procent, Mönsterås kommun med 28 procent och Emmaboda har minskat kostnaderna per invånare med 17 procent. 9 Sveriges Kommuner och Landsting, Skola, kultur och fritid SKL, Anläggningar för kultur, idrott och fritid Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

27 Kommunernas kostnader för idrottsanläggningar inomhus och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro * Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län *Nybro kommun räknade inte 2011 med hyrorna, därav kostnadsskillnaden. Kommunernas kostnader för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

28 28 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

29 Föreningsbidrag Föreningsbidragen minskade ytterligare under 2015 till 11,3 miljoner kronor, från 14 miljoner 2013 och 17,4 miljoner Det innebär en minskning med 20 procent sedan 2013 och 36 procent sedan Föreningsbidrag är ett sätt för kommunerna att bidra till exempelvis kommunala folkhälsomål med föreningar som aktörer/utförare. Idag ges bidrag till idrotten från både staten och kommunerna till föreningar. Syftet med statens bidragsgivning är att bredd- och motionsidrotten ska prioriteras även om också elitidrott tillmäts ett värde för att väcka och bredda intresset för motion och fysisk skolning. Med idrottslyftet har ytterligare resurser tillförts sektorn med breddidrotten som målgrupp och med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv som utgångspunkt. En utvärdering av SKL från 2010 visar att resurser oftare går till pojkar än flickor, och trots kraftiga statliga bidragshöjningar (cirka 350 procent), har inte några märkbara ökningar noterats i idrottsrörelsens aktivitetsnivå. Bidragen har heller inte i någon större utsträckning nått nya målgrupper eller nya idrotter. 10 Kommunernas kostnader för föreningsbidrag och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik * 15 Totalt Kalmar län SKL Idrottspolitiskt positionspapper Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

30 Stipendier för fritid Stipendierna för fritid har minskat sedan mätningarna började. Sedan 2009 har summan för stipendierna minskat med kronor, det motsvarar 22 procent. Notera dock att avsaknaden av uppgifter från Högsby påverkar resultatet kraftigt. Andelen kommuner som delar ut stipendierna har varit oförändrade över en längre period, totalt delar sex av länets tolv kommuner ut stipendier inom fritid. Fem av sex kommuner har sedan 2015 oförändrade stipendiesummor medan Kalmar kommun har dubblerat summan. Kommunernas kostnader för stipendier Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län 0,7 0,4 0,2 0,2 30 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

31 Förvaltningsadministrativa kostnader för fritid. De förvaltningsadministrativa kostnaderna för fritid har ökat sedan 2013 med kronor, vilket innebär en ökning med 6,4 procent. Tre kommuner har minskade kostnader i jämförelse med I förhållande till 2009 har dock kostnaderna minskat med kr, 3 procent. Kronor per invånare varierar i kommunerna mellan 19 kronor i Västerviks kommun och 111 kr i Hultsfreds kommun. Även Oskarshamns kommun ligger högt med 105 kronor per invånare. Kommunernas förvaltningsadministrativa kostnader för fritid och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Politiska kostnader för fritid De politiska kostnaderna har ökat under perioden Sedan 2013 har kostnaderna ökat med 15 procent och totalt under perioden är ökningen 25 procent. Kommunernas politiska kostnader för fritid och kronor per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

32 Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidrag är till för att stödja och stimulera mötes- och gruppverksamhet inom föreningar med barn och ungdomsverksamhet. Aktivitetsbidragen har ökat med under perioden Mellan 2009 och 2013 har den sammanlagda summan ökat med kronor, det är en ökning med 11 procent. Sedan 2013 har dock ökningstakten stannat upp och är nu endast 1 procent, en ökning med kronor. Kommunernas kostnader för aktivitetsbidrag Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås * Ingår i föreningsbidrag Ingår i föreningsbidrag Vimmerby Västervik Totalt *Torsås; aktivitetsbidrag som tidigare var en del av fritidsmedels föreningsbidrag har urskiljs från föreningsbidragssumman. Uppskattning av barn och ungdomars andel av samtliga fritidsposter Åtta av länets kommuner har uppskattat hur stor andel av fritidskostnaderna som barn och unga får del av. I genomsnitt uppskattar kommunerna att 72 procent av anslagen fördelas till barn och unga, det är en ökning med 9 procent sedan 2011 och Procentandelen varierar mellan 55 och 80 procent i kommunerna. Kommunernas uppskattning över barn och ungdomars andel av fritidsposter, i procent. Kommun Borgholm 85 Uppgift saknas Emmaboda Uppgift saknas Uppgift saknas Hultsfred Högsby Uppgift saknas Kalmar Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mönsterås Uppgift saknas Uppgift saknas Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Uppgift saknas Medeltal för länet Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

33 Hyreskostnad per timme för traditionell idrottshall för vuxen- och ungdomsförening Medelhyran per timme i länet är 112 kronor för en vuxenförening medan ungdomsföreningar betalar drygt halva avgiften, i snitt 57 kronor per timme. Två kommuner har samma kostnader för både vuxenföreningar och ungdomsföreningar, de andra kommunerna varierar i subventionskostnader för ungdomsföreningar med mellan 19 och 80 procent. Störst subventioner får ungdomsföreningar i Kalmar kommun med 80 procent, och därefter i Emmaboda kommun 66 procent, i Mörbylånga kommun 60 procent och i Nybro kommun 56 procent. Ingen av länets kommuner tillämpar 0-taxa för ungdomsverksamhet när det gäller uthyrning av kommunala lokaler. Kommunernas hyreskostnad för traditionell idrottshall Kommun Vuxenförening Ungdomsförening Borgholm 95 47,5 Emmaboda Hultsfred Högsby Saknas Saknas Kalmar Mönsterås 48,5 48,5 Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Medelhyra/ timme i länet: Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

34 Summering av Fritidsmedel Resultaten visar att kommunernas fritidsmedel ökade med 7 procent och utgjorde drygt 328,5 miljoner kronor totalt i länet år Under perioden var ökningen 10 procent och under perioden ,6 procent. Kommunernas totala kostnader för fritidsverksamheterna Fritidsverksamheter Fritidsgårdar Simhall m.fl Badplatser Småbåtshamnar Idrottsanläggning inomhus Idrottsanläggning utomhus Föreningsbidrag Stipendier Förvaltningsadministrativa kostnader Politiska kostnader Aktivitetsbidrag Totalt Idrotts- och friluftsanläggningar utgör den högsta kostnaden Resultaten visar att trenden håller i sig vad gäller satsningar på idrottsanläggningar inomhus och utomhus. Utgifterna för idrottsanläggningar inomhus utgjorde 32,5 procent av de totala fritidskostnaderna i länet 2015, medan idrotts- och friluftsanläggningar utomhus utgjorde 20,1 procent av de totala fritidskostnaderna. Sammanlagt uppgick kostnaderna till över 174 miljoner kronor, vilket utgjorde 52,6 procent av de totala fritidskostnaderna i länet. Fritidsgårdar utgjorde 17,8 procent av det totala anslaget, vilket är en minskad andel än tidigare. Även kostnaden för föreningsbidragen minskade sin andel medan främst småbåtshamnarna och simhallarna ökade sin. Fritidsmedel för respektive fritidsverksamhet utifrån länets totala fritidsmedel, i procent. Fritidsverksamhet Idrottsanläggning inomhus 32,5 32,5 Idrottsanläggning utomhus 20,1 20,3 Fritidsgårdar 17,8 19,3 Simhall m.fl. 13,6 11,9 Föreningsbidrag 3,4 4,6 Förvaltningsadministrativa kostnader 4,5 4,5 Badplatser 2,4 2,7 Aktivitetsbidrag 2 2,2 Småbåtshamnar 2,7 1,4 Politiska kostnader 0,7 0,6 Stipendier 0,02 0,02 34 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

35 Kronor per länsinvånare har ökat Två kommuner minskade anslagen för fritid medan nio kommuner ökade anslagen. Kostnaden per invånare utgjorde 1382 kronor för fritidsverksamheter år Det var en ökning sedan 2013 med 79 kronor, eller 7 procent. Under perioden har kostnaden ökat med 249 kronor per invånare, eller 21 procent. Kostnaderna i kommunerna varierade mellan 868 kronor och 1682 kronor per person under Den högst kostnaden per invånare hade Kalmar kommun och därefter kommer Oskarshamn kommun vars invånare betalar 1679 kronor per invånare. Lägst kostnad per invånare har Emmaboda kommun med 868 kronor och därefter Borgholm kommun med 929 kronor. Fritidsmedel per kommun Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Totalt Fritidsmedel per kommuninvånare Kronor per invånare Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

36 Fritidsmedel kronor per kommuninvånare Fritidsmedel kronor per invånare Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

37 37 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

38 Kommunernas kulturmedel Bibliotek Den största kulturmedelsposten i Sverige som helhet är anslagen för bibliotek som utgör 39 procent i fördelningen av kommunernas kulturmedel. Bibliotek är den enda lagstadgade kulturverksamheten, varje kommun ska ha ett folkbibliotek. 11 Biblioteken har med tiden kommit att bli en viktig kulturlokal för möten mellan människor, för samtal och utbildning. I Kalmar län har flera av kommunerna bevittnat den utökade betydelsen och även anpassat utbud och verksamhet efter den. Att biblioteken får en allt mer utökad betydelse i samhället och spänner inom fler samhällsområden än kultur är en trend som märks av i hela landet och indirekt ändras medborgarnas förväntningar på vad ett bibliotek ska innehålla. I 2015 års rapportering har de totala anslagen för biblioteken i Kalmar län ökat med knappt 6 miljoner kronor, det utgör en ökning med drygt 5 procent. Åtta kommuner har haft ökade kostnader, främst Mörbylånga kommun som ökade sina kostnader med 63 procent, medan fyra kommuner minskade kostnaderna under Kronor per invånare var 522 kronor 2015 vilket är en ökning med 24 kronor sedan Biblioteksverksamheten utgjorde den största posten av länets sammanlagda kulturmedel och uppgick till 43 procent av de totala kulturmedlen i länet och ligger därmed över den nationella nivån. Kommunernas kostnader för bibliotek och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Samhällets utgifter för kultur Myndigheten för kulturanalys. 38 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

39 39 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

40 Studieförbund De kommunala bidragen för studieförbunden har tydligt minskat sedan Anslagen har minskat med drygt kronor vilket motsvarar 14 procent! Under den senaste perioden, , har minskningen varit nära kronor, dvs. 6,7 procent. Kommunerna i Kalmar län följer den nationella bilden med minskade stöd till studieorganisationer, vilket är den enda kulturposten nationellt sett som minskade under perioden Vid en fördelning av kommunernas bidrag till studieförbunden, visar resultaten att även bidragsfördelningen till SISU har minskat sedan 2013 med nära 5 procent. Kommunernas kostnader till studieförbund inklusive SISU och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Bidrag till SISU Bidrag exklusive SISU Kommun Kommun Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Totalt Samhällets utgifter för kultur Myndigheten för kulturanalys 40 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

41 Kulturföreningar (kulturbidrag) I gruppen kulturföreningar ingår föreningar såsom hembygdsföreningar, konstföreningar, författarsällskap, föreningar för skapande verksamhet (måleri, dans, musik, körsång etc.) och arrangörsföreningar som arrangerar konserter och föreställningar inom dans och teater. De senare medverkar till att det regionala och professionella utbudet även når landsbygden. Kulturbidrag till kulturföreningar är på flera sätt viktiga för en hållbar utveckling i hela Kalmar län. Vi har inga uppgifter från kommunerna angående deras bidrag till kulturföreningar för Tidigare år har bidragen minskat, mellan år var minskningen kronor, vilket utgör en minskning med 18 procent. Under perioden minskade fem kommuner kulturbidragen medan sex kommuner ökade. Kommunernas kostnader till kulturföreningar och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

42 Subventioner till kulturföreningar Med subventioner till kulturföreningar avses kommunala lokaler och/eller kanslilokaler i föreningsdriven regi till exempel subventioner för gallerier, konstnärskollektiv, teaterföreningar och museer. Det avser även subventioner till föreningar för vård av kulturbyggnader. Den totala summan för Kalmar län har ökat med drygt kronor eller nära 18 procent sedan 2013 och över 3 miljoner sedan uppgav åtta kommuner att de fördelar subventioner till kulturföreningar, det är en kommun mer än Kommunernas subventioner till kulturföreningar och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

43 Övriga kommunala föreningsbidrag Samtliga kommuner redovisade 2015 att de fördelar bidrag till övriga kommunala föreningar, vid sidan av kulturföreningarna, vilket är fyra fler än Bidraget var nära 11 miljoner kronor 2015 och har ökat med drygt 2 miljoner sedan 2013, 23,6 procent. Ökningen sedan 2009 är nära 6 miljoner, vilket är mer än en dubblering. Kommunernas bidrag till övriga kommunala föreningar och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

44 Allmän kulturverksamhet Sedan 2011 har definitionen för allmän kulturverksamhet ändrats, anledningen var att innehållet i definitionen var tolkningsbar och vissa angivelser skiftade mellan kommunerna från år till år. Sedan 2013 definieras allmän kulturverksamhet som projektmedel, kulturminnesvård, kostnader för STIM, reparation/underhåll av konst. Den förnyade definitionen har inneburit att siffrorna har kommit att förändrats och är inte längre jämförbara med resultaten från tidigare år. Den förnyade definitionen innebär också stora skillnader i resultaten från tidigare år, till kommande rapport 2017 behöver frågan utvärderas. Kommunernas kostnader för allmän kulturverksamhet och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

45 Lokalkostnader Lokalkostnaderna innebär stöd till samlingslokaler och andra lokaler för kulturverksamhet som till exempel teatrar, folkets hus, bygdegårdar, konsertlokaler eller lokaler i egen regi. År 2015 ökade återigen anslagen efter en nedgång Kommunernas lokalkostnader uppgick 2015 till nära 17,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 13 procent sedan Det är dock en minskning sedan 2009 med 12 procent. Kommunernas lokalkostnader och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Lokalkostnader för länsinstitutioner I de kommuner som länsinstitutionerna är placerade i är kommunerna lokalhållare. Det innebär att de står för kulturinstitutionernas lokalkostnader. Under perioden ökade lokalkostnaderna för länets kulturinstitutioner med 26 procent, medan de under den senaste perioden istället minskade med 4,5 procent. Oskarshamns kommun är lokalhållare för Kalmar läns musikstiftelse, vars lokalkostnader har minskat med 26,5 procent jämfört med Nybro kommun är lokalhållare för Designarkivet och Kalmar läns hemslöjdsförening i Pukeberg, vars lokalkostnader har minskat med 3,5 procent. Kalmar kommun är lokalhållare för fem länsinstitutioner; Byteatern Kalmar länsteater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum, Riksteatern i Kalmar län och Reaktor Sydost, vars lokalkostnader har minskat med 2 procent. Kommunernas lokalkostnader för länsinstitutionerna och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Kalmar Kalmar Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

46 Festival och arrangemang Många kommuner anordnar festivaler eller arrangemang. Det är inte bara ett sätt att engagera de lokala invånarna utan även ett sätt att locka besökare över kommungränser och längre ifrån. Ett bra arrangemang kan bidra till goda synergieffekter i tillväxtssamhället så som ökad konsumtion, resande, övernattningar och framförallt en positiv bild av platsen som festivalen eller arrangemanget visas på. Resultaten från 2015 års kulturmedelsenkät visar att anslagen för festivaler och arrangemang inom kulturområdena har minskat sedan Kalmar kommun har däremot lagt ca 11,4 miljoner kronor på evenemang och elitidrottsatsning genom Destination Kalmar. Kommunernas kostnader för festivaler och arrangemang och kronor per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar * Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län *Kalmar kommun har dessutom lagt ca 11,4 miljoner kronor på evenemang och elitidrottsatsning genom Destination Kalmar. 46 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

47 Musik- och kulturskola Åtta av länets kommuner anordnar kulturskola för barn och unga medan två kommuner, Hultsfred och Oskarshamns kommuner, endast har musikskola. I Högsby bedriver man en liknande verksamhet i Kulturbruket som är en del av fritidsgården. I Torsås hade man ingen musik- eller kulturskola 2015, men köper sedan 2016 in tjänsten. Anslagen för musik- och kulturskolor är den näst högsta för kulturmedel och uppgår till nära 54,5 miljoner kronor. Länets musik- och kulturskolor utgjorde 18,9 procent av de totala kulturmedlen i länet. Kostnadsposten ligger något under riksgenomsnittet där landets kommuner i genomsnitt avsatte 22 procent till musik- och kulturskolor av de totala kulturkostnaderna. I 2015 års rapportering har de totala anslagen för kulturskolorna i Kalmar län endast ökat med drygt kronor sedan Fem kommuner har ökat anslagen medan sju kommuner har minskat dessa under Kronor per invånare var 229 kronor 2015 vilket en minskning med 4 kronor sedan Musik- och kulturskolor är inte en lagstadgad verksamhet, men trots det erbjuder nästan alla kommuner i länet musik- eller kulturskola. Av Sveriges 290 kommuner erbjöd 283 kommuner år 2016 musik- eller kulturskola. 65 procent av det totala antalet deltagare var flickor medan 35 procent var pojkar. Pojkar är endast överrepresenterade inom media, 61 %. Inom övriga ämnesområden såsom musik, dans, drama/teater, bild och annat ämne är det en överrepresentation av flickorna. 13 Kommunernas kostnader för musik- eller kulturskolor och kostnader per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kulturskolan i siffror från Kulturskolerådet Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

48 48 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

49 Museer och föreningsarkiv Fyra kommuner ökade anslaget för museer och/eller föreningsarkiv medan tre kommuner minskade. Emmaboda kommun minskade kostnaderna mest med drygt 2 miljoner kronor, vilket är mer än man ökade perioden innan då etableringskostnaden för The Glass Factory var som högst. Den totala ökningen för museer och föreningsarkiv var under perioden kronor under perioden , det är en ökning med 1,7 procent. Under perioden ökade anslagen för museer och föreningsarkiv med drygt 4,6 miljoner kronor, en ökning med 43 procent. Kommunernas kostnader för museer och föreningsarkiv och kostnader per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

50 Konstinköp enligt budget och 1 % -regeln. Kommunernas avsatta medel för konstinköp ökade mellan och utgjorde totalt kronor, det är en ökning med 67 procent sedan 2013 och 34 procent sedan Samtidigt var det endast fyra av länets tolv kommuner som tillämpade 1 % -regeln 2015; Emmaboda, Kalmar, Nybro och Oskarshamns kommuner. Tre kommuner uppgav att de aldrig tillämpade 1 % -regeln och de resterande fem kommunerna uppgav att de ibland tillämpade regeln. Sedan 2007 har antalet kommuner som tillämpar 1 % -regeln minskat från åtta till fyra. Trenden är olycklig och drabbar både kommunernas traditioner och medborgare. Dock har Mörbylånga beslutat att från och med 2016 tillämpa 1 % -regeln. Kommunernas budgeterade medel för konstinköp och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Diagram över tillämpning av 1 % -regeln Tillämpning av 1 %-regeln i Kalmar läns kommuner Ja Nej Ibland 50 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

51 Flera av länets kommuner brottas idag med relativt små kulturbudgetar vilket kan leda till avkall på offentlig konst och 1 % -regeln till förmån för andra kulturverksamheter. Men genom att bedriva en aktiv konstpolitik visar kommuner och landsting på konstens betydelse i det offentliga rummet och i samhällsutvecklingen. Regionförbundet i Kalmar län 2014 antog en regional konstpolicy med tillhörande riktlinjer för hantering av offentlig konst, vilken har inspirerat några kommuner att ta fram sin egna kommunala konstpolicy. 14 antog % - regeln. Konsthall Fyra av länets tolv kommuner ger bidrag till konsthallar; Hultsfred, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommuner. Bidragen uppgick till drygt 1 miljon kronor 2015, vilket är en ökning med 25,5 procent sedan Kommunernas kostnader för konsthallar och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Offentlig konst i Kalmar län policy och riktlinjer. Regionförbundet i Kalmar län. 51 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

52 52 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

53 Stipendier Utgifterna för kulturstipendier har under perioden åter vänt uppåt efter en större nedgång. Kulturstipendierna ökade till kronor, en ökning med kr eller 8 procent. Sedan 2009 har det dock varit en minskning med kronor, vilket motsvarar drygt 25 procent. Nio kommuner fördelade kulturstipendier 2015, av dessa hade två kommuner oförändrade stipendiesummor sedan 2011, fyra kommuner ökade stipendiesumman och tre kommuner minskade. Tre kommuner uppger att de inte delar ut kulturstipendier. Kommunernas kostnader för stipendier inom kultur och kostnader per invånare. Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

54 Förvaltningsadministrativa kostnader De förvaltningsadministrativa kostnaderna för kultur i Kalmar län uppgår till drygt 17,7 miljoner kronor. Det är en kraftig ökning med mer än 5,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på nära 50 procent. De största ökningarna har skett i Kalmar, Nybro och Västerviks kommuner medan Mörbylånga och Oskarshamns kommuner har minskat mest. Kommunernas förvaltningsadministrativa kostnader för kultur och kronor per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Politiska kostnader för kultur De politiska kostnaderna för kultur har legat relativt stabilt en längre period. Några kommuner har minskat de politiska kostnaderna markant, såsom Hultsfred och Västervik, medan andra kommuner har ökat. Kostnaderna räknat i kronor per invånare ligger på samma nivå som tidigare. Kommunernas politiska kostnader inom kultur och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

55 Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidrag är till för att stödja och stimulera mötes- och gruppverksamhet inom föreningar ofta med barn och ungdomsverksamhet som fokus. Till skillnad från aktivitetsbidraget till fritidsföreningar så utgår det sällan aktivitetsbidrag till kulturföreningar. Enbart två kommuner har aktivitetsbidrag som tillsammans uppgår till kronor, vilket är minskning med nära 80 procent. Aktivitetsbidraget hade tidigare ökat för varje rapport sedan Kommunernas kostnader för aktivitetsbidrag Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Totalt Försök att vikta barn och ungdomars andel av kulturposterna Det är färre kommuner som för år 2015 har lämnat en uppskattning över andelen barn och unga som får del av kulturmedlen än tidigare år. Av de sex kommuner som har uppskattat andelen barn och unga är den lägsta uppskattningen 40 procent, medan den högsta är 70 procent. Genomsnittet för länets kommuner är 54 procent, det är något lägre än Kommunernas uppskattning över barn och ungas andel av samtliga kulturmedel Kommun Borgholm 60 Uppgift saknas Emmaboda Uppgift saknas 25 Hultsfred Högsby Kalmar Saknas Uppgift saknas 49 Uppgift saknas Mönsterås Saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mörbylånga Saknas Nybro 50 Uppgift saknas Oskarshamn Saknas Torsås Saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Vimmerby Västervik Saknas 45 46,2 54 Medeltal för länet Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

56 Summering av Kulturmedel De sammanlagda kulturmedlen i länet uppgick till drygt 287,7 miljoner kronor under 2015 och utgjorde under perioden en ökning med 5,1 procent, det är drygt 14 miljoner kronor. Mellan utgjorde ökningen av kulturmedel 9,5 procent, perioden utgjorde den 5 procent och perioden ,9 procent. Kommunernas totala kostnader för kulturverksamheter Kulturverksamheter Bibliotek Studieförbund Kulturföreningar Subventioner kulturföreningar Övriga kommunala föreningsbidrag Allmän kulturverksamhet Lokalkostnader Lokalkostnader för länsinstitutioner Festival och arrangemang Musik- kulturskola Museer och föreningsarkiv Konsthallar Budgeterat Konstinköp Stipendier Förvaltningsadministrativa kostnader Politiska kostnader Aktivitetsbidrag Totalt Bibliotek utgör den högsta kulturkostnaden Den största utgiftsposten av kommunernas sammanslagna medel till kultur är för bibliotek. Totalt utgjorde biblioteksverksamheten 43,1 procent av den totala kostnaden för kommunernas kulturmedel i länet, det är en ökning med 0,6 procent sedan De sammanslagna kostnaderna för länets biblioteksverksamhet ökar i förhållande till riksgenomsnittet som är 39 procent av kulturkostnaderna för biblioteksverksamhet Den näst högst utgiftsposten utgjorde musik- och kulturskolor som uppgick till 18,9 procent av länets totala kulturmedel. Nivån ligger under riksgenomsnittet där landets kommuner 2015 avsatte 22 procent till musik- och kulturskolor av de totala kulturkostnaderna. Bidragen till studieförbunden har minskat med 14 procent under perioden Riksgenomsnittet visar att landets kommuner avsatte 4 procent av kulturkostnaderna 56 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

57 till studieförbund medan länets kommuner avsatte mindre än 3 procent av de totala kulturkostnaderna till studieförbund Reflexion: Studieförbund och kulturföreningar har en viktig funktion i en hållbar utveckling, de spelar i flera fall en avgörande roll för kulturverksamheter på landsbygden. Studieförbund och kulturföreningar har förmågan att nå människor oavsett var de bor, de utgör en viktig funktion för en levande landsbygd, bidragsgivningen till dessa aktörer är viktig för att möjliggöra det. Resultaten visar att avsatta medel för konstinköp åter kommit över anslagen från 2009 och utgjorde år 2015, kronor. Sedan 2007 har antalet kommuner som anger att de tillämpar 1 % -regeln halverats från åtta till fyra stycken år Mörbylånga har infört 1 % - regeln från och med 2016, och tillsammans med de ökade medlen för konstinköp är förhoppningen att den nedåtgående trenden brutits. Reflexion: Konst och utsmyckningar i våra offentliga miljöer där vi dagligen vistas påverkar bilden av vårt samhälle som vi förmedlar till våra medborgare och även till våra besökare och näringsliv. Konsten speglar historiska och kulturella dimensioner och bygger broar mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Konst och utsmyckningar av våra gemensamma offentliga rum bör ha större prioritet eftersom det ligger till grund för bland annat vår kulturturism i länet, attraktiva boendemiljöer och samhällen. Kulturmedel för respektive kulturverksamhet utifrån länets totala kulturmedel, i procent. Kulturverksamhet Bibliotek 43,1 42,5 Musik- och kulturskola 18,9 20,0 Lokalkostnader för länsinstitutioner 5,6 6,1 Lokalkostnader 6,0 5,6 Museer och föreningsarkiv 5,3 5,5 Förvaltningsadministrativa kostnader 6,1 4,3 Allmän kulturverksamhet 4,1 3,4 Övriga kommunala föreningsbidrag 3,8 3,2 Studieförbund 2,8 3,2 Festivaler och arrangemang 1,5 2,1 Kulturföreningar 1,7 Subventioner kulturföreningar 1,4 1,3 Politiska kostnader 0,5 0,5 Konsthallar 0,3 0,3 Budgeterat Konstinköp 0,3 0,2 Aktivitetsbidrag 0,1 0,1 Stipendier 0,1 0,1 57 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

58 Majoriteten av kommunerna ökade kostnaderna för kultur Kommunernas samlade kulturmedel ökade under perioden Kommunernas totala kostnader för kultur uppgick 2015 till 1211 kronor per länsinvånare, det är en ökning med 41 kronor sedan Detta trots att bidragen till kulturföreningarna inte räknas med, på grund utav utebliven statistik. Under perioden har kostnaden ökat med 134 kronor per länsinvånare. Kostnader per invånare varierade mellan 726 kronor och 1693 kronor per invånare. Den högsta kostnaden per invånare hade Emmaboda kommun och därefter Mörbylånga kommun. Fem kommuner minskade kostnaderna för kultur; främst Emmaboda kommun med 18,9 procent och därefter Oskarshamn kommun med nära 11,8 procent. Sju kommuner ökade kostnaderna mellan ; Mörbylånga kommun med 49,2 procent, Kalmar kommun med 20,6 procent, Västervik med 16,6 procent, Nybro med 14,4 procent och Torsås med 12,4 procent. Kulturmedel per kommun Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Totalt Kulturmedel kronor per kommuninvånare Kronor per invånare Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

59 Kulturkostnader per invånare Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

60

61 Jämställdhet i länets kommunala verksamhet som berör kultur Denna rapport är den andra som kartlägger jämställdheten inom den kommunala kulturverksamheten i Kalmar län. Rapporten utgör möjligheter att se tendenser och utvecklingsmöjligheter inom jämställdhet. Resultaten visar att kommunerna har kommit olika långt i jämställdhetsarbetet men samtliga kommuner arbetar för att främja jämställdhet. Alla tolv kommuner arbetar på olika sätt för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Kommunernas uppbyggnad ur ett jämställdhetsperspektiv Regionförbundets handlingsplan för jämställd regional tillväxt har som ett av flera mål att synliggöra jämställd statistik i ledningar och styrelser för att kartlägga kvinnor, män, flickor och pojkars möjligheter till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 15. Kulturverksamheten inom arbetar vidare efter samma linje. Fördelningen mellan män och kvinnor i ledningar och styrelser bör vara inom spannet 40 och 60 procent (fortsättningsvis kallat 40/60-principen). Åtta av kommunernas styrning för kultur sker i nämnder. I Borgholm, Hultsfred och Mörbylånga kommuner styrs kulturverksamheterna direkt av kommunstyrelsen. Sex av tio kommuner har en politisk styrning inom kultur som hamnar utanför 40/60- principen. Bland de kommuner som uppger medelålder bland politikerna i det styrande organet för kultur varierade medelåldern mellan 45 år (Vimmerby) och 63 år (Mönsterås). Medianåldern för politiker i de styrande organen för kultur är 52 år i Kalmar län som helhet. Kommunernas könsfördelning och medelålder i styrande organ för kultur Kommun Politisk organisation för kultur Antal kvinnor Antal män Inom 40/60- principen Medelålder Borgholm KS 0 3 Nej 51 Emmaboda Nämnd Ja 49 Hultsfred KS Svar saknas Svar saknas Högsby Utbildningsutskott Kalmar Nämnd 7 11 Nej 49 Mönsterås Nämnd 4 3 Ja 63 Mörbylånga KS 9 4 Nej 59 Nybro Nämnd 5 8 Nej 48 Oskarshamn Nämnd 6 6 Ja Svar saknas Torsås Nämnd 4 5 Ja Svar saknas Vimmerby Nämnd 1 4 Nej 45 Västervik Nämnd 3 8 Nej 55 Totalt 42 % 58 % Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

62 Medvetet arbete med jämställdhet Kommuner och landsting har, enligt SKL, goda förutsättningar att främja jämställdhet tack vare närheten till människors vardagsliv 16. Av den här anledningen har kommunerna i Kalmar län stort ansvar när det kommer till jämställdhetsarbete och möjlighet att påverka och göra skillnad. Kommun Medvetet arbete för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Ställs jämställdhetskrav på de kulturmedel som når civilsamhället? Har kommunens tjänstepersoner genomgått utbildning i jämställdhetsintegrerin g? Borgholm Ja Nej Nej Emmaboda Ja Nej Ja, delvis Hultsfred Ja Ja Nej Högsby Ja Nej Ja, delvis Kalmar Ja Ja Ja Mönsterås Ja Nej Ja, delvis Mörbylånga Ja Nej Nej Nybro Ja Nej Ja, delvis Oskarshamn Ja Nej Nej Torsås Ja Nej Nej Vimmerby Ja Ja Nej Västervik Ja Ja Nej Frågor angående medvetet jämställdhetsarbete/kompetenshöjande hos kommunerna. Alla tolv kommunerna arbetar medvetet för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Men endast fyra av tolv kommuner ställer jämställdhetskrav på kulturmedlen som når civilsamhället, vilket är något som kan förbättras. Det är dessutom en försämring mot 2014 då sex kommuner av elva uppgav att de ställde jämställdhetskrav. Det är också förvånansvärt många kommuner som inte utbildats i jämställdhetsintegrering; endast i fem av tolv kommuner har de anställda genomgått en utbildning och i fyra av dessa är det endast i delar av organisationen som utbildningen genomförts. Det är dock en ökning från 2013 då endast tre kommuner arbetade med detta. Landstinget rekommenderar att jämställdhet alltid beaktas i kommunernas styrande organ för kultur så kulturfrågorna drivs utifrån jämställda styrelser och beslut. Att inkludera yngre personer kan även skapa ökade förutsättningar för nytänkande och utveckling inom kultur i kommunerna. Landstinget rekommenderar att utbildning i jämställdhetsintegrering bör regelbundet genomföras i samtliga kommuner och inte bara på chefsnivå för att få ett så utförligt jämställdhetsarbete som möjligt. 16 SKL. Program för hållbar jämställdhet. Resultatrapport Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

63 63 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

64 Kvinnlig dominans inom den kommunala biblioteksverksamheten Bibliotek har med tiden kommit att bli en viktig kulturlokal för möten mellan människor, för samtal och utbildning. Att biblioteken får en ökad betydelse i samhället och spänner inom fler samhällsområden än kultur är en trend som märks av i hela landet. Indirekt ändras medborgarnas förväntningar på vad ett bibliotek ska innehålla 17. Biblioteken har en central roll för mottagandet av nyanlända och asylsökande 18. Kungliga biblioteket samlar in statistik över aktiva låntagare i offentligt finansierade bibliotek (aktiv låntagare är någon som gjort minst ett lån under kalenderåret). Bland de aktiva låntagarna i landet var det totalt 63 procent kvinnor och 37 procent män 19. I Kalmar län har flera folkbibliotek tagit sig an den utökade betydelsen och anpassat utbud och verksamhet. I Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2011 och 2013 angav fem av länets tolv kommuner att kvinnor besökte biblioteken mer ofta än män. I denna rapport ser vi att det fortfarande är så, men att andel män (från 19 år och äldre) som lånade böcker har ökat från 34 % till 39 %. Könsfördelning bland personer som lånat böcker samt personal på kommunernas bibliotek i länet. Kommun Kvinnor Män Könsfördelningen bland vuxna som lånade böcker Annan könstillhörighet Könsfördelningen bland barn och ungdomar (0-18 år) som lånade böcker Flicko r Pojkar Annan könstillhörighet Könsfördelningen bland personalen på biblioteket/biblioteken Kvinnor Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Totalt (61 %) (39 %) 220 (> 1 %) (53 %) (47 %) Män 102 (> 1 %) (84 %) (16 %) 17 Kultur- och fritidsmedel Kulturplan Kalmar län Bibliotek Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

65 Könsfördelning bland vuxna låntagare Könsfördelningen bland låntagare 0-18 år Kvinnor Män Flickor Pojkar När det gäller personal på länets bibliotek dominerar antalet kvinnor (84 %) stort över antal män (16 %). Det är en minskning med 1 % av antalet anställda män jämfört med När det gäller nationella biblioteksstatistiken från Kungliga biblioteket är 76 procent av biblioteksanställda på offentligt finansierade bibliotek kvinnor och 24 procent män 20, vilket tvärtom är en ökning med 1 % av antalet anställda män jämfört med Könsfördelningen bland personalen på kommunernas bibliotek Kvinnor Män 20 ibid 65 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

66 I jämställdhetsenkäten som utgör grunden för denna rapport ombads kommunerna att rangordna de främsta besökarna. Även då hamnar kvinnor och pensionerade kvinnor i topp bland besökarna. Kommun Pensionärer kvinnor Kvinnor Rangordna främsta besökaren Pensionärer män Barn 0-12 år Totalt Bibliotekens mest förekommande målgrupper rangordnade från 1-7 (ev. 8). Män Flickor år Pojkar år Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Övrig Behov av jämställdhetsarbete i de kommunala biblioteken Kvinnorna dominerar stort både bland besökare och personal på kommunernas bibliotek. Nationell statistik visar på att kvinnor läser mer skönlitteratur än män. Även Luppundersökningen från 2015 visar på att flickor i årskurs åtta och årskurs två på gymnasiet läser mer än pojkar i samma ålder på fritiden, vilket skulle kunna vara en trolig förklaring till kvinnor/ flickors dominans bland både besökare och personal på biblioteken. Biblioteksverksamheten är i stort behov av att jobba med jämställdhet för att locka fler män. Landstinget rekommenderar en större satsning på jämställdhetsarbete för att locka fler män till biblioteken, både inom yrket och som besökare/låntagare. 66 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

67 Svårt att mäta jämställdhet vid stipendier, projektmedel och kulturmedel Kulturstipendier Nio av tolv kommuner delade ut kulturstipendier under Könsfördelningen bland stipendiaterna är överlag relativt jämställd. Vissa av kommunerna har angett att stipendierna inte alltid delas ut till en enskild person utan kan ges till en grupp/förening som består av flera personer av olika eller samma kön, vilket påverkar statistiken. Könsfördelning gällande kommunernas kulturstipendier. Könsfördelningen bland de som tilldelades kulturstipendier Kommun Delade kommunen ut kulturstipendier? Kvinnor Män Borgholm Ja 0 1 Emmaboda Ja 2 0 Hultsfred Ja 0 3 Högsby Ja 1 0 Kalmar Ja 2 0 Mönsterås Ja 1 0 Mörbylånga Ja 1 0 Nybro Nej - - Oskarshamn Ja 0 2 Torsås Nej - - Vimmerby Nej - - Västervik Ja 0 1 Totalt Landstinget rekommenderar att införa en checklista med på beaktning av jämställdhet. Landstinget rekommenderar att utveckla jämställdhetsarbetet hos de kommuner som redan jobbar med det samt att införa sådant arbete i de kommuner som inte arbetar med det i dagsläget. 67 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

68 Jämställdhetsfokus vid arrangemang/festivaler inom kultur och musik Av de elva kommuner som anordnade något arrangemang och/eller festival inom kultur beaktade sju kommuner jämställdhet 2015 genom att eftersträva en jämn könsfördelning vad beträffar artister eller vid val av teman/arrangemang var det endast två kommuner, Kalmar och Emmaboda kommuner som gjorde det. Fem kommuner försökte få en uppskattning över könsfördelningen hos besökarna vid arrangemang och/eller festival inom kultur och statistiken visar att 57,4 procent av besökarna var kvinnor i dessa kommuner. Detta är dock för lite statistik för att kunna dra några tydliga slutsatser, utan fler kommuner behöver samla in könsfördelad besöksstatistik för att kunna se några tendenser. Kommun Anordnade kommunen något arrangemang och/eller festival inom kultur? Beaktades jämställdhet vid anordningen av festival och/eller arrangemang? Försökte kommunen att få en uppskattning över könsfördelningen hos besökarna? Jämställdhetsaspekter vid kommunernas arrangemang och/eller festival inom kultur. Av samtliga arrangemang och/eller festivaler som ni mätte, hur såg könsfördelningen ut? Borgholm Nej Emmaboda Ja Ja Nej - Hultsfred Ja Nej Nej - Högsby Ja Ja Ja 60 % kvinnor, 40 % män Kalmar Ja Ja Ja 51 % kvinnor, 49 % män Mönsterås Ja Ja Ja 66 % kvinnor, 34 % män Mörbylånga Ja Ja Nej - Nybro Ja Nej Ja 50% kvinnor, 50 % män Oskarshamn Ja Ja Nej - Torsås Ja Nej I vissa fall 60 % kvinnor, 40 % män Vimmerby Ja Nej Nej - Västervik Ja Ja Nej - Landstinget rekommenderar att samtliga kommuner beaktar jämställdhet vid arrangemang/festivaler inom kultur, t.ex. genom att mäta könsfördelningen på besökarna för att få en bild av hur jämställdheten ser ut samt att se till att det är jämn könsfördelning hos de som arrangerar och bland artisterna. 68 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

69 Ojämn könsfördelning i kommunernas musik-/kulturskolor Sju av kommunerna besvarade frågan om vilka tre instrument som var populärast bland flickor respektive pojkar på deras musik-/kulturskola. Fem av åtta kommuner har angett att flickornas populäraste instrument är piano, resterande två har angett gitarr/stränginstrument. Bland pojkarna är gitarr/stränginstrument klart populärast då sex av sju kommuner angett dessa instrument som nummer ett. En trend som även går att urskilja är att trummor/slagverk finns med som en utav pojkarnas tre populäraste instrument hos två av åtta kommuner, men inte hos någon av kommunernas flickor. Sång och/eller tvärflöjt har angetts som ett utav flickornas populäraste instrument hos fem av sju kommuner, men finns inte med i topp tre bland någon av kommunernas pojkar. De tre populäraste instrumenten på länets musik- och kulturskolor inom respektive kön. Tre populäraste instrumenten inom respektive kön Kommun Flickor Pojkar Borgholm Svar saknas Svar saknas Emmaboda Gitarr, piano, keyboard Gitarr, slagverk, elgitarr Hultsfred Svar saknas Svar saknas Högsby Svar saknas Svar saknas Kalmar Piano, sång/kör, stråk Gitarr/elbas, träblås, stråk Mönsterås Piano, gitarr, tvärflöjt Piano, gitarr, tvärflöjt Mörbylånga Piano, sång, gitarr Gitarr, piano, trummor Nybro Piano, gitarr, sång Gitarr, piano, slagverk Oskarshamn Svar saknas Svar saknas Torsås - - Vimmerby Gitarr, tvärflöjt, piano Gitarr, trummor, trumpet Västervik Piano, gitarr, violin Gitarr, violin, piano 69 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

70 Kommunerna har även angett hur könsfördelningen såg ut inom musik-/kulturområdena i respektive musik-/kulturskola. Tabellen visar att flickor dominerar inom samtliga områden, både sett till de individuella kommunerna samt sammanlagt i länet. Musik är det område som sammanlagt har flest deltagare i de svarande kommunerna och könsfördelningen är 64 procent flickor och 36 procent pojkar. Dans är det område med sammanlagt flest deltagare efter musik och har en ännu mer ojämn fördelning på 85 procent flickor och 15 procent pojkar. I kategorin övrigt slås deltagarna i mindre populära kulturområden ihop. Kommunerna har angett att dessa områden exempelvis är drill, skapande slöjd, nycirkus m.m. Inom teater/drama är könsfördelningen också mycket ojämn. Könsfördelningen inom respektive musik-/kulturområde på kommunernas musik- eller kulturskolor. Område Flickor Pojkar Musik Dans Media Svar saknas Svar saknas Teater/drama Bild Övrigt Totalt Landstinget rekommenderar att utveckla jämställdhetsarbetet inom kulturskolorna hos de kommuner som redan jobbar med det samt att införa sådant arbete i de kommuner som inte arbetar med det i dagsläget. Flickornas deltagande i kulturskolorna Pojkarnas deltagande i kulturskolorna Musik Dans Musik Dans Media Teater/drama Media Teater/drama Bild Övrigt Bild Övrigt 70 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

71 Kommun Fler kvinnliga konstnärer till kommunernas konstinköp Elva kommuner av tolv svarade att de köpte in konst under 2015 och summan av samtliga kommuners konstinköp 2015 på kronor är en kraftig ökning mot 2014 ( kr) och 2013 ( kr). Könsfördelningen mellan konstnärerna som kommunerna köpte utav var 56 procent av kvinnor och 44 procent män. I fyra kommuner var fördelningen mer skev men sammantaget är det inom 40/60-principen och varierar från år till år. I fem kommuner finns det konstråd, och även i dessa är det en majoritet av kvinnor, 64 procent. Kommunernas konstinköp samt könsfördelning bland konstnärer och i konstråd. Hur såg Har kommunen ett Hur stor var den könsfördelningen ut konstråd eller totala summan för bland konstnärerna motsvarande som beslutar konstinköpen? till verken? om konstinköpen? *I Emmaboda, Mönsterås och Nybro kommuner görs inköp till kommunens konstsamling på delegation. Större arbeten, t.ex. via 1 % -regeln, beslutar konstråden om. Hur såg könsfördelningen ut i konstrådet (eller motsvarande)? Borgholm kvinnor 1 man Nej - Emmaboda kvinnor 3 män Ja* 2 kvinnor 2 män Hultsfred Nej - Högsby Kalmar kvinnor 7 män Ja - - Mönsterås kvinnor 2 män Nej* - Mörbylånga kvinnor 6 män Ja 1 kvinna 1 man Nybro kvinnor 3 män Ja* 6 kvinnor 4 män Oskarshamn kvinnor 1 män Nej - Torsås man Nej - Vimmerby kvinnor 2 män Nej - Västervik kvinnor 5 män Ja 3 kvinnor - Totalt kvinnor 31 män - 14 kvinnor 8 män Landstinget rekommenderar att studien följs upp kring konstinköp för att undersöka om vissa material och uttrycksformer favoriseras på grund av lägre priser. 71 Kultur- och fritidsmedelsrapport 2015

72 Jämställdhet i kulturorganisationerna Rapporten ger en bild över jämställdheten bland tolv kulturorganisationer i Kalmar län. Svarsfrekvensen var god, samtliga tolv kulturorganisationer svarade: Byteatern Kalmar länsteater, Dans i Sydost, Designarkivet, Kalmar Konstmuseum, Kalmar läns arkivförbund, Kalmar läns hembygdsförbund, Kalmar läns hemslöjdsförening, Kalmar läns museum, Kalmar läns musikstiftelse, Reaktor Sydost, Riksteatern Kalmar län, Virserums Konsthall. Jämställd organisation kan främja verksamheten Regionförbundets handlingsplan för jämställd regional tillväxt har som ett av målen att ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning enligt 40/60-principen 21 för att öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 22. En jämställd fördelning bland tillsvidareanställda kan också bidra till att målet uppfylls. Kulturorganisationens jämställdhetsarbete kan underlättas genom en jämställd organisation eftersom fler perspektiv vävs in i verksamhetens planering av utbud och program. Kulturorganisationernas könsfördelning i styrelser Sex av kulturorganisationers styrelser är fördelade enligt målet om 40/60-principen, medan de resterande har en ojämn könsfördelning. Av de fem kulturorganisationer som inte hamnade inom 40/60-principen hade två styrelser en majoritet av kvinnor och tre hade en majoritet av män. I samtliga fall fanns båda könen representerade i styrelserna. De konst- och kulturområden som hade en majoritet av kvinnor i styrelsen var hemslöjd (9/2), teater (7/4). Motsvarande majoritet av män återfanns inom film (8/4), arkiv (6/2) och konsthall (8/5). Män och kvinnor fördelade i styrelserna 2015 Organisation Kvinnor i styrelser Män i styrelser Uppfyller 40/60-principen Byteatern 4 5 Ja Dans i Sydost Designarkivet Ja Hembygdsförbundet 9 9 Ja Hemslöjden 9 2 Nej Kalmar konstmuseum 6 5 Ja Kalmar läns museum 5 4 Ja KLAF 2 6 Nej Länsmusiken 3 2 Ja Reaktor Sydost 4 8 Nej Riksteatern i Kalmar län 7 4 Nej Virserums konsthall 5 8 Nej Totalt 51 % 49 % 6 21 Kvinnor och mäns representation ska vara inom spannet procent för att det ska anses vara jämställt. 22 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län Dans i Sydost har ingen styrelse 24 Designarkivet har samma styrelse som Kalmar konstmuseum Regionförbundet i Kalmar län 72 Kultur och fritidsmedel 2015

73 Andel kvinnor i styrelserna Kulturorganisationernas könsfördelning bland tillsvidareanställda När det gäller tillsvidareanställda i kulturorganisationerna redovisas här de kulturorganisationer som har fler än fyra anställda. Dans i Sydost, Designarkivet, Hembygdsförbundet, Hemslöjden, Riksteatern Kalmar län, KLAF och Virserums konsthall räknas därför inte med eftersom de är för få anställda för att kunna mätas. Totalt sett är läget bättre bland de tillsvidareanställda än fördelningen i dess styrelser. Samtliga fem av de kulturorganisationer som räknas med i sammanställningen hamnar inom ramen för 40/60-principen. Beaktning bör tas till att verksamheterna har få anställda vilket gör att det tar längre tid att uppnå en jämn könsfördelning bland de tillsvidareanställda. Orsaker till ojämn könsfördelning kan vara av slag som verksamheterna inte själva direkt kan påverka, till exempel tillsvidareanställningar, att rätt kompetens varit av särskild vikt, och inte minst vikten av personlig kemi mellan medarbetarna som kan vara särskilt viktig i mindre organisationer. Det går dock att observera en majoritet av kvinnor i både styrelserna och bland de tillsvidareanställda. Det finns ca två procent fler kvinnor i kulturorganisationernas styrelser och ca tjugo procent fler kvinnor bland tillsvidareanställda. I enkätundersökningen efterfrågades antal män och kvinnor bland tillsvidareanställda men flera av kulturorganisationerna använder sig även av visstidsanställda för särskilda projekt, konserter, programaktiviteter eller liknande. Tjänstemän och tjänstekvinnor fördelade i kulturorganisationerna 2015 Organisation Tillsvidareanställda kvinnor Tillsvidareanställda män Uppfyller 40/60-principen Byteatern 9 10 Ja Dans i Sydost Designarkivet Hembygdsförbundet Hemslöjden Kalmar konstmuseum 6 7 Ja Kalmar läns museum Ja KLAF Länsmusiken 5 4 Ja Reaktor Sydost 3 3 Ja Riksteatern i Kalmar län Virserums konsthall Totalt 60 % 40 % Regionförbundet i Kalmar län 73 Kultur och fritidsmedel 2015

74 Pågående arbete med jämställdhet i Kalmar län Ett mål i Regionförbundets handlingsplan för jämställd regional tillväxt var att höja kunskapsnivån inom jämställdhet genom att erbjuda och genomföra utbildningar för anställda i länets kommuner och landsting 25. Landstinget begär också att jämställdhet beaktas inom de verksamheter och projekt som drivits och planeras både internt men också externt vad gäller projektmedel och verksamhetsbidrag. Tio av tolv kulturorganisationer arbetar medvetet för att nå en så bred målgrupp som möjligt genom strategier eller tillvägagångssätt som innebär att anpassa utbud såsom utställningar, artistval och pjäser samt att basera utbudet efter en jämställd könsfördelning. Men bara tre av tolv kulturorganisationer har genomgått någon jämställdhetsutbildning med hela eller delar av organisationen, vilket är en låg siffra och något som bör satsas mer på för att främja jämställdheten. Endast två kulturorganisationer, Reaktor Sydost och Kalmar konstmuseum, har samverkat med genusvetare för att främja jämställdhetsarbetet. Organisation Medvetet arbete för att nå bred målgrupp? Samverkan med genusvetare? Kulturorganisationernas arbete med jämställdhet samt samverkan och utbildning. Genomförd jämställdhetsutbildning? Byteatern Ja Nej Nej Dans i sydost Ja Nej Nej Designarkivet Nej Nej Ja, delvis Kalmar Konstmuseum Ja Ja Nej KLAF Ja Nej Nej Hembygdsförbundet Ja Nej Nej Hemslöjden Nej Nej Nej Kalmar läns museum Ja Nej Nej Länsmusiken Ja Nej Nej Reaktor Sydost Ja Ja Ja, delvis Riksteatern Kalmar län Ja Nej Ja, delvis Virserums Konsthall Ja Nej Nej 25 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 74 Kultur och fritidsmedel 2015

75 Reflektion och åtgärdsförslag Kalmar län står inför en rad framtida utmaningar. Våra ungdomar, och framför allt kvinnor, väljer att bosätta sig i andra regioner för att studera eller arbeta. Det bör inte ses som ett problem att ungdomar flyttar från hemkommunen och kanske lämnar länet, det är en del i livets cykel att bryta sig loss och stå på egna ben. Men problematiken infinner sig när fler kvinnor än män flyttar och fler kvinnor än män utbildar sig. I kombination med att Sverige, och så även Kalmar län står inför en hög andel åldrande befolkning som inte längre är i arbetsför ålder, har vi en befolkningsstruktur i obalans som även påverkar arbetsmarknadens förutsättningar vad gäller kompetensbehov och kompetensförsörjning. Risken är att länets utveckling hämmas och Kalmar län får det allt svårare att hävda sig på mer än arbetsmarknaden framöver. Det pratas ofta om att kultur bidrar till en plats attraktivitet men kulturens bidrag till attraktiviteten är svår att mäta i slutliga ekonomiska termer. Studier visar dock att även de som inte vanligtvis besöker en kulturinstitution upplever ett värde av den. Enbart möjligheten att kunna göra ett besök, eller att den finns där som en tillgång för kommande generationer är en typ av värde. Kultur i vid bemärkelse kan lätt tas för given, men det är viktigt att framhålla att den subventionerade regionala kulturen är en kulturell välfärd som erbjuds invånare och besökare. Kultur kan bidra till en positiv upplevelse, vara ett samhälles hävstång, kulturen kan vara ett spelrum för tankar, personlig utvecklig och som väcker känslor och inte minst bidra till välmående och välbefinnande. Att omges av kulturell välfärd under uppväxten kan bidra till en positiv upplevelse av ens omgivning och plats man är uppväxt på och skulle därmed kunna bidra till att personer väljer att flytta tillbaka till hemkommunen med nya erfarenheter och kunskaper. För det krävs ofta att kommunen kan erbjuda arbete och en god välfärd i övrigt i form av olika stöd som infrastruktur och samhällsservice. Både ojämnställd och jämställd regional kultur Denna undersökning har haft i syfte att försöka kartlägga jämställdheten inom länets kultur. Resultaten visar att länets kultur är både jämställd och i vissa fall ojämnställd beroende på vilket perspektiv vi avser att undersöka - det övergripande perspektivet eller perspektivet per verksamhet. Jämställdheten i styrelser är god. Den totala fördelningen mellan kvinnor och män i de undersökta styrelserna är 51 respektive 49 procent. Totalt sett är könsfördelningen bra i styrelserna men när dessa bryts ner till respektive verksamhet blir könsskillnaderna desto tydligare. Endast sex av totalt tolv kulturorganisationers styrelser har en fördelning av män och kvinnor inom den så kallade 40/60 principen, det vill säga att kvinnor och mäns representation ska vara inom spannet procent för att det ska anses vara jämställt. Landstinget rekommenderar att jämställdhet alltid beaktas vid valberedningar för att kulturorganisationerna ska drivas utifrån jämställda styrelser och verksamhetsbeslut. Även bland kulturorganisationernas tillsvidareanställda personal är den totala fördelningen mellan män och kvinnor förhållandevis god. Totalt var 60 procent kvinnor och 40 procent var män, även här är kvinnor den mest förekommande gruppen. Ser vi till den totala offentliga arbetsmarknaden i Kalmar län som består av 75 procent kvinnor ligger den regionala kulturen Regionförbundet i Kalmar län 75 Kultur och fritidsmedel 2015

76 i framkant i könsfördelningen bland de anställda. Även om könsfördelningen är god bland de tillsvidareanställda bör hänsyn framöver tas till att det kan vara svårt i vissa fall att rekrytera jämställt då vissa kompetenser som eftersöks till kulturorganisationerna kan vara specifika och i vissa fall nischade, det gör att utbudet av kompetens inom ett visst område kan vara begränsade. Det innebär att organisationerna i länet ibland påverkas av större krafter så som konkurrens från storstäder och kulturorganisationer med större ekonomiska möjligheter. Att konkurrera om sådana krafter rår inte enbart ett verksamhetsområde på utan det är ett gemensamt ansvar för alla som verkar på arbetsmarknaden för att skapa attraktiva och hållbara samhällen som lockar. Ett steg i den stora processen är att försöka nå en jämställd och jämlik organisation. Landstinget rekommenderar att alla kulturorganisationer beaktar jämställdhet vid nyrekryteringar i möjligaste mån, så att den jämställda fördelningen mellan kvinnor och män upprätthålls. Kvinnor och flickor är främsta besöksgruppen Vi kan se att den totala fördelningen mellan män och kvinnor i styrelser och bland tillsvidareanställd personal är god, men att kvinnor är mest representerade. Vi ser samma tendens när det gäller främsta besöksgrupper. Kvinnor/flickor är den grupp som främst utövar, deltar i och producerar den regionalt finansierade kulturen. De som finns inom den regionala kulturen och som främst tar del av den, speglar därmed inte bilden som befolkningsstrukturen ger där män/pojkar utgör den största andelen av befolkningen. Landstinget bad respektive kulturorganisation att uppskatta den främst förekommande besöksgruppen och vid en sammanslagning av alla resultat är det tydligt att flickor och kvinnor (från 13 år och uppåt) är den främsta besökaren vid kulturorganisationer. Den minst förekommande besökaren är enligt undersökningen pensionär man, därefter kommer män och pojkar (13-18 år). Vi kan alltså se tendenser att könsskillnaderna börjar i tidig ålder. Kulturorganisationerna ombads också att mäta könsfördelningen bland besökare och medverkande vid olika arrangemang om de inte redan hade sådan statistik att tillgå. Enbart två kulturorganisationer hade statistik över könsfördelningen, Kalmar läns hemslöjdsförening och Virserums konsthall. För att vidare kunna analysera tendenserna behöver fler kulturorganisationer mäta könsfördelningen hos besökarna. Landstinget rekommenderar att kulturorganisationerna regelbundet mäter könsfördelningen bland besökarna som tar del av kulturarrangemang, föreställningar, kurser, utställningar eller liknande och synliggör eventuella skillnader genom att analysera de bakomliggande orsakerna. Regionförbundet i Kalmar län 76 Kultur och fritidsmedel 2015

77 Utbildningsbehov Tio av tolv kulturorganisationer som tillfrågades uppgav att de arbetar medvetet med jämställdhet vid kulturarrangemang så som föreställningar, val av utställningstema, val av kompositörer eller på annat sätt, för att nå en så bred målgrupp som möjligt. Svaren visar att de flesta kulturorganisationer har med jämställdhetsperspektivet när den publika verksamheten planeras men trots det ses en tendens av övervägande kvinnliga besökare vilket indikerar att det krävs ett mer fördjupat, strategiskt och resultatinriktat arbete för att nå en mer jämställd publik. Kulturorganisationerna i länet är förhållandevis små och det kan vara svårt att påbörja och bedriva ett utökat fördjupningsarbete inom befintliga ramar, men ett verktyg kan vara att ta hjälp av en genusvetare i framtagandet av program och föreställningar, något som två av kulturorganisationerna gjort, Reaktor Sydost och Kalmar konstmuseum. Ett annat sätt är att låta hela personalen genomgå utbildning inom jämställdhetsintegrering för att främja och kompetensutveckla hela organisationen. En sådan utbildning skulle kunna bidra till flera goda synergieffekter för den egna organisationens utveckling men också på längre sikt då erfarenheterna personalen får sprids till fler organisationer. Vid mättillfället hade delar av personalen vid tre av tolv kulturorganisationer genomgått någon form av jämställdhetsutbildning; Designarkivet, Reaktor Sydost och Riksteatern Kalmar län. Landstinget rekommenderar att kulturorganisationerna utbildar samtlig personal i jämställdhetsintegrering för att förankra jämställdhetsperspektivet och kompetensutvecklar hela verksamheten. Landstinget rekommenderar vidare att kulturorganisationerna samverkar med genusvetare i planering av utbud och arrangemang i de fall en ojämnställd publik identifieras. Regionförbundet i Kalmar län 77 Kultur och fritidsmedel 2015

78 Bilaga 1 Nyckeltal för Kalmar läns regionala kulturorganisationers besökare och publik samt arrangemangens spridning I redovisningen bör hänsyn tas till kulturorganisationernas förutsättningar som skiljer sig åt mellan de skilda verksamheterna. Byteatern Kalmar länsteater Byteatern Kalmar länsteater har det regionala teateruppdraget. Kalmar län är Byteaterns främsta spelrum men samverkan sker inom nätverket Scenkonst sydost för att bredda publik och föreställningar genom framförallt interregional samverkan för dans och teater i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Syftet är att teatrarna ska komplettera varandra för att bredda utbudet i länen utan konkurrens. Ekonomi och besökare Byteatern Kalmar länsteater Anslag*/Bidrag Egna intäkter * Omsättning Årsverken Publik/besökare varav på Byteatern Självförsörjningsgrad 10% 18% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. * De egna intäkterna 2013 inberäknar produktionsmedel från Regionteatern Blekinge Kronoberg vid samproduktioner. Byteaterns föreställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare/publik på Byteaterns egna föreställningar Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Totalt Regionförbundet i Kalmar län 78 Kultur och fritidsmedel 2015

79 Byteaterns programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal deltagare på Byteaterns programaktiviteter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm 0 0 Borgholm Emmaboda 2 0 Emmaboda Hultsfred 0 0 Hultsfred Högsby 9 6 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås 0 0 Mönsterås Mörbylånga 0 8 Mörbylånga Nybro 0 0 Nybro Oskarshamn 13 0 Oskarshamn Torsås 7 3 Torsås Vimmerby 3 0 Vimmerby Västervik 0 18 Västervik Totalt Totalt Kalmar konstmuseum inkl. Designarkivet Kalmar konstmuseum har regionalt uppdrag med en internationell profil som är unik för ett regionalt museum. Museet blandar utställningar med internationella konstnärer med regionala konstnärer och konstnärskollektiv. Ambitionen med museet är att väcka intresse för konst och stimulera besökarna till egna reflektioner. Designarkivet har Kalmar konstmuseum som huvudman. Arkivet arbetar med utveckling av innehåll, organisation, insamling och bevarande, tillgängliggörande, digitalisering och forskning. Designarkivet har unika samlingar, framförallt skisser och ritningar från drygt 700 formgivare. Samlingen består av cirka objekt inom olika formgivningsområden som textil, glas, mode och industridesign. Designarkivet arbetar för att bevara och vårda konstsamlingarna men arbetar aktivt för att tillgängliggöra dem för allmänheten. Ekonomi och besökare Kalmar konstmuseum och Designarkivet Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken Publik/besökare varav konstmuseet Självförsörjningsgrad 8% 8% 9% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 79 Kultur och fritidsmedel 2015

80 Konstmuseets utställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Konstmuseets utställningar Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Kalmar Kalmar Totalt Totalt Konstmuseets/Designarkivets programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal deltagare på programaktiviteter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm 5 1 Borgholm Emmaboda 0 3 Emmaboda Hultsfred 2 0 Hultsfred Högsby 0 0 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås 0 0 Mönsterås Mörbylånga 0 0 Mörbylånga Nybro 6 41 Nybro Oskarshamn 4 0 Oskarshamn Torsås 1 0 Torsås Vimmerby 0 0 Vimmerby Västervik 0 0 Västervik Totalt Totalt Kalmar läns museum Kalmar läns museum har det regionala uppdraget som länsmuseum. Kalmar läns museum har en omfattande verksamhet inom byggnadsvård, arkeologi, marinarkeologi och kulturlandskapet. Museet erbjuder pedagogiska program med tidsresor mot skolor i länet, undervisningen sker då i kulturmiljöer, arbetssättet har uppmärksammats nationellt och internationellt. Kalmar läns museum är huvudman för den internationella organisationen Bridging ages som bland annat fokuserar på den lokala historien för att förstå samtiden, för detta används tidsresor som ett verktyg. Ekonomi och besökare Kalmar läns museum Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken Publik/besökare varav länsmuseet Självförsörjningsgrad 51% 53% 53% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 80 Kultur och fritidsmedel 2015

81 Länsmuseets utställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Länsmuseets utställningar Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Kalmar Kalmar Mörbylånga 2 1 Mörbylånga Totalt Totalt Länsmuseets programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal besökare på Länsmuseets programaktiviteter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm Borgholm Emmaboda 22 7 Emmaboda Hultsfred 4 4 Hultsfred Högsby 15 1 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro 27 7 Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby 2 14 Vimmerby Västervik 8 14 Västervik Totalt Totalt Kalmar läns musikstiftelse Kalmar läns musikstiftelse/länsmusiken är en producerande och distribuerande organisation för musiklivet i Kalmar län. Länsmusiken präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Camerata Nordica är deras internationellt erkända stråkorkester. Länsmusiken har en omfattande verksamhet för barn och unga i hela länet, majoriteten av konserterna riktades till barn och unga och uppgick till 65 procent Genom Talentcoach når Länsmusiken många unga vuxna, både som aktörer och som publik. Länsmusiken nådde drygt barn och unga Ekonomi och besökare Kalmar läns musikstiftelse Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken Publik/besökare varav Oskarshamn Självförsörjningsgrad 20% 20% 12% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 81 Kultur och fritidsmedel 2015

82 Länsmusikens konserter i Kalmar län per kommun och antal besökare/publik på Länsmusikens konserter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby 7 4 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga 11 3 Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Totalt Länsmusikens programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal besökare på Länsmusikens egna programaktiviteter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm 0 0 Borgholm Emmaboda 2 4 Emmaboda Hultsfred 0 0 Hultsfred Högsby 0 1 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås 3 0 Mönsterås Mörbylånga 0 0 Mörbylånga Nybro 7 8 Nybro Oskarshamn 14 8 Oskarshamn Torsås 0 7 Torsås Vimmerby 0 0 Vimmerby Västervik 0 8 Västervik Totalt Totalt Regionförbundet i Kalmar län 82 Kultur och fritidsmedel 2015

83 Bilaga 2 Regionala kulturorganisationer Utöver de regionala kulturverksamheterna Byteatern Kalmar läns teater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum och Kalmar läns musikstiftelse har Landstinget överenskommelser med två regionala kulturorganisationer; Hemslöjdskonsulenterna och Riksteatern Kalmar län, som också har i uppdrag att verka i hela Kalmar län. Landstinget har även en överenskommelse med Virserums konsthall. Med Dans i Sydost och Reaktor Sydost skrivs en trepartsöverenskommelse mellan Region Blekinge, Regionförbundet Kronoberg och. Sedan 2016 finns överenskommelser med Kalmar läns arkivförbund, The Glass Factory och Rockarkivet. Hemslöjden Kalmar läns hemslöjdsförening och länets hemslöjdskonsulenter finns i Pukeberg i Nybro. Tillsammans verkar de för att främja och utveckla slöjden i länet genom bland annat kurser, utställningar och evenemang så som till exempel slöjdcaféer, slöjdklubbar och slöjdsoppa. Hemslöjdsföreningen hade i slutet av 2015 cirka 410 medlemmar och de är medlemmar i Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR. Ekonomi och besökare Kalmar läns hemslöjd Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken 3 3 Publik/besökare Självförsörjningsgrad 16% 17% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Hemslöjdens utställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Hemslöjdens programaktiviteter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm 0 1 Borgholm Emmaboda 0 0 Emmaboda Hultsfred 0 1 Hultsfred Högsby 0 0 Högsby Kalmar 0 2 Kalmar Mönsterås 0 0 Mönsterås Mörbylånga 0 1 Mörbylånga Nybro 1 2 Nybro Oskarshamn 0 1 Oskarshamn Torsås 0 0 Torsås Vimmerby 1 1 Vimmerby Västervik 0 0 Västervik Totalt 2 9 Totalt Regionförbundet i Kalmar län 83 Kultur och fritidsmedel 2015

84 Hemslöjdens programaktiviteter i Kalmar län per kommun och antal besökare på Hemslöjdens programaktiviteter Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm 0 14 Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred 1 0 Hultsfred Högsby 0 0 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås 14 0 Mönsterås Mörbylånga 22 1 Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn 7 6 Oskarshamn Torsås 5 3 Torsås Vimmerby 0 4 Vimmerby Västervik 0 0 Västervik Totalt Totalt Riksteatern Kalmar län Riksteatern är en folkrörelse som har 236 lokala Riksteaterföreningar. Riksteater arrangerar och främjar scenkonst. Riksteatern Kalmar län är ett samverkansorgan för riksteaterföreningar, skolkultursamordnarna och andra anslutna organisationer i Kalmar län. I Kalmar län finns 11 riksteaterföreningar och en riksteateransluten gymnasieskola i Oskarshamn. De fokuserar på utveckling av arrangörsföreningar. Riksteatern Kalmar län har två anställda verksamhetsutvecklare som arbetar för att stärka scenkonstens ställning och utveckling i Kalmar län. Riksteatern är en turnerande nationalscen med visionen att skapa mentala krockar på många språk med fokus på att sätta tankar och känslor i rörelse. Riksteatern vill även bidra till att alla medborgare ska delta, ha inflytande och känna sig delaktiga i samhället. Ekonomi och besökare Riksteatern Kalmar län Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken 2 2 Publik/besökare Självförsörjningsgrad 12% 36% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 84 Kultur och fritidsmedel 2015

85 Riksteaterns föreställningar i Kalmar län per kommun och antal besökare på Riksteaterns föreställningar Kommun Kommun Barn/unga Totalt Barn/unga Totalt Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred 19 0 Hultsfred Högsby 12 2 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro 8 12 Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås 11 4 Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Totalt Virserums konsthall Virserums konsthall är ett kreativt centrum för konst. Konst och utbildningsverksamhet med koppling till skog och trä utgör grunden för verksamheten. Konsthallen arbetar med konsten som verktyg för att synliggöra landsbygdens befolkning genom välscenograferade utställningar och sitt underifrånperspektiv. Teman som skog, trä, textil och miljö är områden som återkommer regelbundet. Ekonomi och besökare Virserums konsthall 2015 Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken 6,25 Publik/besökare Självförsörjningsgrad 47,5 *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 85 Kultur och fritidsmedel 2015

86 Dans i Sydost, Region Blekinge och Region Kronoberg har en gemensam danskonsulentverksamhet med strategisk inriktning som arbetar med att bredda intresset för dans i sydostregionen och ge kunskap om, skapa och upprätthålla nätverk för dans, arbetar med dans för barn och unga och för att samarbeta om arrangörsutveckling i de tre länen om professionella dansföreställningar. Danskonsulentverksamheten ska prioritera verksamhet som riktar sig mot barn och unga. Danskonsulentens roll innebär att på olika sätt främja dansen förekomst inom skolan, både genom att verka för att barn och unga får chansen att se och uppleva professionell dans som publik samt att själva få möjlighet att utöva dansen som konstform. För att främja dansen har danskonsulenten arbetat med fortbildningsdag och inspirationsdagar, Skapande skola och drivit ett flertal projekt och samverkat med flera kommuner. Dans i Sydost är medlem i Dansnät Sverige. Underparter för sydostregionen är Karlskrona Riksteaterförening, Byteatern Kalmar länsteater samt Regionteater Blekinge-Kronoberg. Danskonsulenten deltog vid Dansnät Sveriges möten fyra gånger under Som medlemmar i Dansnät Sverige ska de tre länen arrangera minst fyra dansproduktioner per år. Dansproduktionerna som turnerar i Dansnät Sverige subventioneras med 45 %, för logi, resor, traktamente och gage, vilket bidrag söks för via Kulturrådet. Under 2015 visades 6 Dansnät Sverige föreställningar, vilket var rekord för hela landet. Extra arrangörer blev Västerviks Teaterförening, Byteatern Kalmar länsteater och Ljungby kommun. Ekonomi och besökare Dans i Sydost 2015 Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken 1 Publik/besökare varav i Kalmar län 892 Självförsörjningsgrad 10% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Regionförbundet i Kalmar län 86 Kultur och fritidsmedel 2015

87 Reaktor Sydost Reaktor Sydost är ett regionalt resurscentrum för film som verkar i Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Verksamheten har fokus på barn och unga upp till 26 år. Reaktor Sydost är en ideell förening som främst arbetar inom verksamhetsområdena produktion, visning, pedagogisk- och unga deltagarkommunikationer. Reaktor Sydost stimulerar tillväxt i gränslandet mellan kultur och näringsliv. Barn och unga upp till 26 år är den huvudsakliga målgruppen, men de regionala filmkonsulenterna arbetar ofta med alla de vuxna som i sin tur har unga som målgrupp, lärare och rektorer, biografutvecklare, medieutvecklare, förtroendevalda och tjänstepersoner. Reaktor Sydost arbetar däremot direkt med unga som de stöttar genom manusutveckling, finansiellt stöd och/eller teknikstöd. Genom Kulturrådet delfinansierar Svenska filminstitutet Reaktor Sydost som är ett av 19 regionala resurscentrum, övriga finansiärer är, Region Blekinge och Region Kronoberg. Ekonomi och besökare Reaktor Sydost Anslag*/Bidrag Egna intäkter Omsättning Årsverken 10 8 Publik/besökare 370 varav i Kalmar län 112 Självförsörjningsgrad 0 % 31% *Inkluderar statligt, regionalt och kommunalt anslag. Olikheterna i egna intäkter beror på att Reaktor Sydost hade två stora projekt med finansiering från Allmänna Arvsfonden Regionförbundet i Kalmar län 87 Kultur och fritidsmedel 2015

88 Endast kulturorganisationernas föreställningar och programverksamhet är medräknade, inte utställningar. Regionförbundet i Kalmar län 88 Kultur och fritidsmedel 2015

89 Samtliga typer av verksamheter är medräknade; föreställningar, program och utställningsbesök. Regionförbundet i Kalmar län 89 Kultur och fritidsmedel 2015