Kultur- och fritidsmedel 2013

Transkript

1 Kultur- och fritidsmedel 2013 Rapport över offentliga medel för kultur och fritid inom Kalmar län Regionförbundets kulturmedel Kommunernas kultur- och fritidsmedel Landstingets konstinköp och bidrag till folkhögskolornas verksamhet Jämförelse av länets kulturmedel med övriga landet Jämförelse med referenslänen Kronoberg, Blekinge, Halland, Jönköping, och Östergötland Nyckeltal och statistik för länets kulturinstitutioner och kulturverksamheter

2 Omslag: Från Byteatern Kalmar Länsteaters Skapande Skola-projekt Bakom kulisserna med Anna-Greta Larsson och Lars Sonnesjö från Byteatern. Foto: Peder Nabo Utgiven av Regionförbundet i Kalmar län, 2014 Hanna Ivarsson

3 Förord Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2013 är ett kunskaps- och planeringsunderlag som ger en bild över hur offentliga medel har använts till kultur och fritid i länets kommuner. Dokumentet bidrar till att bättre kunna planera strategiska insatser för att utveckla, förbättra och tillgängliggöra kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger även en jämförelse med övriga landet och visar på insatser och prioriteringar på nationell nivå. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2013 visar att Kalmar läns kommuner satsar på invånarnas ökade intresse för hälsa och motion genom att investera i idrotts- och friluftsanläggningar. Resultaten visar också att kulturmedel fortsätter att öka i kommunerna. Den största andelen av de samlade kulturmedlen går till biblioteken vars lokaler har kommit att bli kulturlokaler för möten mellan människor, för samtal och utbildning. En stor del av kulturmedlen går också till länets musik- och kulturskolor som möjliggör för våra barn och unga att utveckla kreativa och konstnärliga sidor som sedan följer dem genom hela livet. Vi hoppas att ni ska ha glädje och nytta av årets kultur- och fritidsmedelsrapport. Regionförbundet i Kalmar län Lars Blomberg Ordförande Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län 3 Kultur och fritidsmedel 2013

4 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Kvalitetssäkring... 6 Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur... 7 Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner... 8 Regionala kulturmedel och anslag Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena Jämförelse med utvalda referenslän över regioner/landstingens kostnader för kultur Landstinget och konsten Länets folkhögskolor Politisk styrning i länets kommuner Studieförbund Kommunernas fritidsmedel Summering av Fritidsmedel Kommunernas kulturmedel Summering av Kulturmedel Bilaga 1 Nyckeltal för Kalmar läns regionala kulturinstitutioners besökare och publik samt arrangemangens spridning Bilaga 2 Regionala kulturorganisationer Bilaga 3 Enkätfrågor Fritidsmedel Bilaga 4 Enkätfrågor Kulturmedel Regionförbundet i Kalmar län 4 Kultur och fritidsmedel 2013

5 Sammanfattning Rapporten kultur- och fritidsmedel sammanfattar de medel som satsas på kultur och fritid i Kalmar län. Rapporten ger en översiktlig bild av statens och regionens bidragsgivning till kultur och en mer detaljerad bild över hur kultur- och fritidsmedel fördelades i kommunerna år Resultaten visar att kommunernas fritidsmedel ökade med nio procent och utgjorde 2013 drygt 304,8 miljoner kronor totalt. Fem kommuner minskade kostnaderna för fritid medan de övriga sju kommunerna ökade kostnaderna. Kostnaden per länsinvånare ökade mellan med 108 kronor och utgjorde totalt 1303 kronor per länsinvånare Den största ökningen utgjorde idrotts- och friluftsanläggningar inomhus och utomhus som ökade med 23 procent sedan 2011 och uppgick till sammanlagt 160 miljoner kronor, det utgjorde 52,6 procent av den totala fritidsmedelskostnaden i länet. I övrigt var medlen som avsätts till fritidsverksamheter relativt stabil i en jämförelse med tidigare års resultat. Resultaten för kommunernas kulturmedel tyder på att den höga procentuella ökningen som noterats tidigare år avtar. Den totala kulturkostnaden 2013 uppgick till drygt 273,7 miljoner kronor och utgjorde under perioden en ökning med 2,9 procent, drygt 8,2 miljoner kronor var kostnadsökningen 9,5 procent, och perioden var den 5 procent. Den högsta kostnaden för kulturmedel utgjorde biblioteken med 116,5 miljoner kronor, kostnaden minskade dock sedan 2011 med två procent. Av länets sammanlagda kulturmedel utgjorde biblioteksverksamheten 42,5 procent. Fyra kommuner minskade kulturkostnaderna medan de resterande åtta kommunerna ökade. De totala kostnaderna för kultur uppgick till 1170 kronor per länsinvånare, det är en ökning sedan 2011 med 33 kronor. Den näst högsta kulturkostnaden gick till länets musik- och kulturskolor som utgjorde 20 procent av de sammanlagda kulturmedlen i länet, totalt 54,5 miljoner kronor. Den största minskningen gjordes till kulturföreningar, vars bidragsgivning minskade med drygt 26,9 procent sedan Anmärkningsvärt är också att avsatta medel för konstinköp var lägre än 2004 års nivå och utgjorde år 2013, kronor. Sedan 2007 har även antalet kommuner som anger att de tillämpar 1 % -regeln halverats från åtta till fyra stycken år Redovisade kostnader i rapporten är nettokostnader. Regionförbundet i Kalmar län 5 Kultur och fritidsmedel 2013

6 Bakgrund Kultur- och fritidsmedelsrapportens historia tar oss tillbaka till år 2004 då Regionförbundets förtroendevalda revisorer genomförde en granskning av hur Regionförbundets kulturmedel fördelats i länet, det resulterade i rapporten Kulturmedel Efter Kulturmedelsrapporten 2004 gavs kansliet i uppdrag av Regionförbundets styrelse att göra en ny rapport kompletterad med kommunernas kultur- och fritidsverksamheter, denna gav ut beslutade styrelsen att kultur- och fritidsmedelsrapporten ska tas fram vartannat år. Rapporterna har sammanställts år 2004, 2005, 2007, 2009, 2011 och nu även år Drygt tio år tillbaka kan vi nu följa hur kultur- och fritidsmedel har fördelats i länet, det ger intressanta och unika tidsperspektiv och statistik. Med åren har rapporten kommit att utvecklas med nya inslag och perspektiv, som bland annat jämställdhetsperspektiv. Styrelsen har föreslagit och gett Regionförbundet i uppdrag att redovisa: - Kulturinstitutionernas nyckeltal som avser publiken och arrangemangens spridning. - En översiktlig jämförelse med övriga landet, baserat på SCB:s statistik eller liknande. - En översiktlig jämförelse med ett referenslän, förslagsvis Halland. - Motsvarande material om kommunernas fritidsmedel. - Kalmar läns landsting konstinköp. Kultur- och fritidsmedelrapporten kan användas för att belysa hur kultur- och fritidsmedel används i länet, samt hur låg- och högkonjunkturer påverkar satsningar inom områdena. Det är även ett bra underlag för politiska beslut. Jämförelserna med tidigare år görs i reella tal och är inte uppräknade enligt konsumentprisindex. I förhållande till de reella tal som redovisas i rapporten ökade konsumentprisindex mellan med 4,34 procent, mellan ökade det med 0.08 procent och mellan med 4,43 procent. Kvalitetssäkring Svarsfrekvensen på kultur- och fritidsmedelsenkäten är 100 procent, samtliga av Kalmar läns kommuner har besvarat enkäten. Den goda svarsfrekvensen har hållit i sig över tid vilket innebär att vi har goda möjligheter att se trender och tendenser vad gäller kultur- och fritidsmedel. Rapporten baseras på två enkäter, en om kulturmedel och en om fritidsmedel. Som alltid med enkäter finns risken att frågor kan tolkas på fler sätt, Regionförbundet har försökt att tydliggöra tolkningsbara frågor så långt det är möjligt, men en flexibilitet i frågor är nödvändigt på grund av kommunernas varierade organisationsuppbyggnad. Resultaten i Kultur- och fritidsmedelsenkäten baseras i vissa fall på kommunernas bedömningar. De kommuners svar som skiljer ut sig från resultatet år 2011 har kontaktats, sammanfattningsvis beror flera av svaren som skiljer sig på organisationsförändringar eller särskilda satsningar. Regionförbundet i Kalmar län 6 Kultur och fritidsmedel 2013

7 Nationell utblick på samhällets kostnader för kultur Enligt Myndigheten för kulturanalys har de offentliga utgifterna för kultur ökat med 6,2 procent under perioden Med offentliga utgifter avses de utgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som Myndigheten för kulturanalys har samlat in uppgick summan till 25 miljarder kronor. Räknat utifrån de offentliga utgifterna för kulturens andel av BNP är de år 2013 i samma nivå som Under perioden har andelen av BNP varierat mellan 0,65 och 0,69 procent. Det innebär att samtidigt som utgifterna har ökat, både i löpande priser och när de årliga beloppen justeras för inflationen, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. 1 Statens utgifter har under perioden varierat mellan 10,5 och 11 miljarder kronor års utgifter är drygt 2,5 procent högre än 2007, det innebär en ökning med drygt 0,4 procent per år under sexårsperioden. Regionernas/landstingens utgifter har under samma period ökat desto mer, med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. 2 Ökningen av de totala offentliga utgifterna mellan 2012 och 2013 beror dels på kommunernas utgiftsökning, dels på den ökning som staten gjorde 2013 genom ökningen till folkbildningsanslaget. Regionernas/landstingens utgiftsökning har varit mer jämn under perioden Uppfattningen är att utgifterna för den offentliga kulturen har ökat men bilden är en annan om summan slås ut per invånare då utgifterna istället legat relativt stilla under perioden minskade utgifterna per invånare för att öka år År 2013 var de totala utgifterna för kultur per invånare 2590 kronor jämfört med 2007 då de låg på 2562 kronor, det är en ökning med 1,3 procent. 3 Statens utgifter för kultur Statens utgifter för kultur uppgick 2013 till drygt 11 miljarder kronor. De statliga utgifterna för kultur innebär finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, regional kulturverksamhet genom kultursamverkansmodellen och stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statens utgifter för folkbildningen inräknas i utgifterna för kultur. Över tid har statens bidrag till kulturmiljövård minskat successivt sedan början av 2000-talet, även bidraget till litteratur och kulturtidskrifter samt medier (består i en minskning av presstödet) visar en svag minskning under samma period. Däremot har bidraget till folkbildningen ökat. Regionernas/landstingens utgifter för kultur De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Kostnaderna för kultur har ökat sedan 2007 med 18 procent, eller 0,56 miljarder kronor. Den största ökningen har skett inom folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under perioden för att minska under Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat 1 Samhällets utgifter för kultur Myndigheten för kulturanalys. 2 ibid 3 ibid Regionförbundet i Kalmar län 7 Kultur och fritidsmedel 2013

8 från 36 procent till 41 procent. Områdena folkbildning och folkrörelser samt teater och dans är de två största områdena, dessa områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens kostnader för kultur. Ungefär 50 procent av kostnaderna inom folkbildning och folkrörelser går till folkhögskolor. Kommunernas utgifter för kultur Kommunernas kostnader för kultur år 2013 uppgick till sammanlagt 10,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,4 procent sedan 2007 (räknat i fasta priser). Kommunernas kostnader per invånare minskade mellan , vilket har att göra med ökad befolkningstillväxt ökade däremot kommunernas totala kostnader markant och därmed även kostnaderna per invånare. Den största kostnaden för kommunerna är bibliotek som står för 40 procent av de totala kostnaderna. Bibliotek är den enda kommunala kulturverksamheten som är lagstadgad. Biblioteken är ofta en viktig mötesplats och kulturlokal. Musik- och kulturskolor utgör 21 procent av kostnaderna 2013, dessa verksamheter är inte lagstadgade men 283 av landets 290 kommuner erbjöd sina kommuninvånare musik- eller kulturskola Den minsta andelen av kommunernas kostnader för kultur utgjorde stödet till studieorganisationerna, 5 procent totalt år Kostnaderna per invånare varierar från som lägst 501 kronor till 2091 kronor per invånare. 93 kommuner har minskat sina kostnader för kultur under perioden Kultursamverkansmodellen - grunden för nationella anslag till regionala kulturinstitutioner I december 2009 fattade Riksdagen beslut om att införa kultursamverkansmodellen. Enligt kultursamverksmodellen ska regionerna/landstingen i samverkan med länets kommuner ta fram en regional kulturplan vilken utgör underlag för statens bidragsgivning. Kultursamverkansmodellen innebär att regeringen lämnar över beslut om statligt stöd till regionerna/landstingen som i sin tur fördelar de statliga bidragen till de regionala kulturverksamheterna. Samverkansmodellen innebär större regionalt ansvar för kulturens områden och ger möjligheter till kultursatsningar efter länets regionala förutsättningar. Samverkansmodellen är begränsad till sju områden: 1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Regional museiverksamhet 3. Regional biblioteksverksamhet 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 5. Regional enskild arkivverksamhet 6. Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 7. Hemslöjdsfrämjande verksamhet 2014 tillkom även litteratur som ett nytt område i samverkansmodellen. Regionförbundet i Kalmar län 8 Kultur och fritidsmedel 2013

9 Statsbidraget uppgick 2013 till kronor till Kalmar län och fördelades enligt tabellen nedan. Statsbidragets fördelning, tkr 2013 Byteatern Kalmar läns teater Danskonsulent * Kalmar läns arkivförbund 296 Kalmar läns hemslöjd 624 Kalmar läns musikstiftelse Kalmar läns museum Kalmar konstmuseum Reaktor sydost Riksteatern Kalmar län 305 Regionbiblioteket Totalt *Det statliga bidraget till dansen betalas ut av Region Blekinge. Kulturinstitutionernas nyckeltal avseende publik och arrangemangens spridning redovisas i bilaga 1 och 2. Regionförbundet i Kalmar län 9 Kultur och fritidsmedel 2013

10 Regionala kulturmedel och anslag I regionförbundets bokslut för 2013 avsattes kronor i regionala kulturbidrag varav medel till kulturändamål uppgick till kronor och övriga organisationer och stipendier uppgick till kronor. Regionförbundet har även avsatt regionala projektmedel (1:1 medel) att söka för offentliga förvaltningar, föreningar och organisationer. Medlen har betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxt, de är en viktig sporre för regionens ideella aktörer att driva och genomföra projekt. Regionförbundets bokslut 2013 Regionala kulturorganisationer, tkr Byteatern Kalmar konstmuseum Designarkivet Kalmar läns museum Kalmar läns musikstiftelse Totalt Regionala kulturorganisationer Capellagården 200 Danskonsulenten 317 Kalmar läns arkivförbund 151 Kalmar läns hemslöjd 751 Reaktor Sydost 848 Riksteatern i Kalmar län Regionala kulturorganisationer 343 Virserums konsthall Totalt 5402 Övriga organisationer och stipendier Folkbildningsorganisationer Smålands Idrottsförbund och SISU Regionala ungdomsorganisationer Pensionärsorganisationer 0 Kulturstipendier 125 Totalt Projektbidrag Regional kulturresurs 873 Totalt Regionförbundet i Kalmar län 10 Kultur och fritidsmedel 2013

11 Länets befolkningsutveckling en interkulturell arena Sedan 2011 har befolkningen i Kalmar län ökat med 784 personer enligt Statistiska centralbyråns mätning 31 december 2013, den totala befolkningsmängden låg då på personer. Kommunerna som har ökat sin befolkning mellan 2011 och 2013 är Hultsfred, Mönsterås, Kalmar och Oskarshamn. Det är värt att tillägga att Kalmar län fram till halvårsskiftet, 30 juni 2014 hade ökat befolkningen ytterligare till totalt personer, 11 av 12 kommuner hade vid halvårsskiftet en positiv befolkningsutveckling. Kalmar län har de senaste prognoserna redovisat ett negativt födelseöverskott, det vill säga att antalet avlidna överstiger antalet födda, men tack vara inflyttningen av utländska medborgare ökar befolkningstillväxten i länet. Befolkningstillväxten av utländska medborgare är en kulturell tillväxt och tillgång. Länet utökas med kulturer, konstyttringar och erfarenheter som är värda att lyftas fram och som gör vår region till en attraktiv och interkulturell arena. Medelåldern i länet är 44,1 år, det är något högre än riket vars medelålder är 41,2 år. Mellan de olika kommunerna varierar medelåldern mellan 41 och 49 år. Kalmar har den lägsta medelåldern som är 44 år medan Borgholm har den högsta som är 49 år. Tabell 1: Befolkningsutveckling per kommun i Kalmar län mellan åren Tabell 2: Antalet barn och ungdomar mellan 2-19 år. Tabell 3: Män och kvinnor samt medelålder i Kalmar län 2013 Tabell 4: Befolkningsutveckling i Kalmar län Kommun Kommun Antal 2-19 åringar Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Totalt Regionförbundet i Kalmar län 11 Kultur och fritidsmedel 2013

12 3. Kommun Män Kvinnor Medelålder Borgholm Emmaboda ,4 Hultsfred Högsby ,1 Kalmar Mönsterås ,7 Mörbylånga Nybro ,5 Oskarshamn ,7 Torsås ,1 Vimmerby ,2 Västervik ,8 Kalmar län , Befolkningsutveckling Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 12 Kultur och fritidsmedel 2013

13 Jämförelse med utvalda referenslän över regionernas/landstingens kostnader för kultur Regionförbundet har fem referenslän som ingår i rapporten, jämförelsen nedan är sammanställd av Myndigheten för kulturanalys och har utgått ifrån samverkansmodellen. I Kultur- och fritidsmedelsrapporten 2013 ingår fler kostnadsposter för kultur vilket gör att referenslänens siffror nedan inte ska jämföras med summeringen av kulturmedel eller fritidsmedel i Kalmar läns kommuner som görs senare i rapporten: Östergötlands län, invånare kr/invånare Jönköpings län, invånare kr/invånare Kronobergs län, invånare kr/invånare Kalmar län, invånare kr/invånare Blekinge län, invånare kr/invånare Hallands län, invånare kr/invånare Regionernas/landstingens kostnader för kultur 2009, 2011 och Summorna avser miljoner kronor. Län Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland Referenslänens kostnader per invånare för kultur 2009, 2011 och Kronor per invånare 2009, 2011 och Blekinge Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland Samhällets utgifter för kultur. Myndigheten för kulturanalys Regionförbundet i Kalmar län 13 Kultur och fritidsmedel 2013

14 I förhållande till kronor per invånare har Kalmar län den högsta kostnaden för kultur på 368 kronor per invånare. Därefter följer Jönköping med 360 kronor per invånare. Jönköpings län har drygt fler invånare och 37 miljoner mer i kostnader för kultur än Kalmar län. Diagrammet för kronor per invånare visar att Kalmar län legat relativt stabilt under perioden med en kostnadsökning på fyra kronor under perioden Även Östergötlands län har legat stabilt under samma period, men minskade kostnaderna med tre kronor. Den högsta ökningen per invånare har Jönköpings län gjort med ökade kostnader för kultur på 112 kronor. Därefter följer Halland med 55 kr/invånare, Blekinge med 48 kr/invånare, Kalmar med fyra kr/invånare, Östergötland med minskade kostnaderna på 3 kr/invånare och även Kronoberg har minskade kostnader på 85 kr/invånare under perioden Landstinget och konsten Landstinget i Kalmar län har en konstsamling som omfattar över verk. Samlingen dokumenterar den svenska konstens utveckling både i lokala, nationella och i vissa fall internationella sammanhang. Konstsamlingen förnyas varje år genom inköp av framförallt verk från aktiva konstnärer i länet. Landstingets konstsamling utgör unika konstverk som förvärvats på gallerier, museer eller andra offentliga institutioner. Konsten lånas ut för exponering i landstingets lokaler. Till konstsamlingen hör även permanent utsmyckning i landstingets offentliga miljöer. Vid nybyggnationer avsätts särskilda medel för utsmyckning. På landstinget finns en konsthandläggare som arbetar med inventering, dokumentation, arkivering, vård och stöldsäkring av konsten. Samtlig konst finns dokumenterad i ett digitalt arkiv. Ölands folkhögskola har huvudansvaret för inköp av konst och samordning av utsmyckningsuppdragen. Enligt landstingets bokslut har kronor använts för konstinköp år Förutom inköp av löskonst avsätter landstinget 0,5 procent av nyproduktionskostnaden till konstnärlig utsmyckning av nya lokaler. Under 2013 genomfördes inga nybyggnationer av landstingets lokaler och därmed utfördes inga utsmyckningar. Länets folkhögskolor Landstinget i Kalmar län är huvudman för de fyra folkhögskolorna Ölands folkhögskola, Vimmerby folkhögskola, Högalids folkhögskola och Gamleby folkhögskola. I länet finns också Oskarshamns folkhögskola som ägs av Svenska kyrkan i Växjö stift. Genom interkommunala ersättningar bidrar landstinget till folkhögskolor utanför länet som tar emot studerande från vårt län. Oskarshamns folkhögskola ersätts utifrån samma princip. Samtliga skolor har allmänna kurser med möjlighet att läsa in behörigheter på grundskoleoch gymnasienivå. Flera av folkhögskolorna har kulturutbildningar som förberedelse till högre studier. Den skapande verksamheten har stor betydelse på folkhögskolorna. Regionförbundet i Kalmar län 14 Kultur och fritidsmedel 2013

15 Seniorkurser erbjuds på alla skolorna och i samverkan med arbetsförmedlingen erbjuds Studiemotiverande folkhögskolor (SMF) för främst unga som står långt från arbetsmarknaden. Ölands folkhögskola har kurser i konst, design, musikteater, dokumentärfilm och skrivande. Skolan har allmänna kurser med inriktning bild, film, praktik och hälsa. Under somrarna erbjuds ett rikt utbud av kurser och föreläsningar. Vimmerby folkhögskola har många studerande på allmän linje för grundskole- och gymnasiekompetens. Skolan driver yrkesutbildningar för fritidsledare och medicinska sekreterare samt en yrkeshögskoleutbildning för behandlingspedagoger. Högalids folkhögskola har utbildningar inom sång, musik och låtskrivande. Skolan har en tydlig profil mot allmänna kurser, från grundläggande svenskundervisning med deltagare från länder över hela världen, till gymnasiestudier med möjlighet för grundläggande behörighet. Skolan driver även utbildningar för deltagare som har lindrig utvecklingsstörning. Gamleby folkhögskola har allmänna kurser med profil inom naturvetenskap samt läs och skrivprofil. Skolan driver musikutbildningar med inriktning på visor och folkmusik samt kurser i gestaltande fotografi och textildesign. Skolan utbildar även fritidsledare och har yrkeshögskoleutbildningar inom fotografi för reklam och magasin samt Tv-produktion. Oskarshamns folkhögskola har förutom behörighetsgivande kurser på grundskole- och gymnasienivå sin huvudsakliga profil inom musikområdet. Kyrkomusikerutbildningen leder fram till kantorsexamen eller vidare till organistutbildningen på högskolan. Den vanliga musiklinjen har profiler med jazz, blues och soulinriktning samt piano, sång, klassisk gitarr, stråk- samt kompositionsvarianter. På Vändpunkten tar man emot deltagare med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder, oftast orsakad av stroke. Kyrkans grundkurs ges på halvtid med distansundervisning. Nettokostnader för folkhögskoleverksamheten Högalids folkhögskola Ölands folkhögskola Vimmerby folkhögskola Gamleby folkhögskola interkommunala ersättningar till andra huvudmän (Oskarshamns folkhögskola ) Totalt: Regionförbundet i Kalmar län 15 Kultur och fritidsmedel 2013

16 Politisk styrning i länets kommuner Regionförbundets handlingsplan för jämställd tillväxt har som mål att synliggöra jämställd statistik i ledningar och styrelser för att kunna öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjligheter till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur 5. I fyra av länets kommuner arbetar kultur och fritid under kommunstyrelse medan resterande åtta kommuner arbetar under nämnd. Sju av kommunernas styrande organ hamnar inom ramen för målet om 40/60 procent av män och kvinnor i styrande organ 6. Fem kommuner uppfyller inte målet om 40/60 procent. Enkäten visar att det i fyra av dessa fem kommuner är en majoritet av män medan det i en kommun är majoritet av kvinnor i det politiska styret. Samtliga av länets kommuner besvarade frågan om medelåldern i styrande organ som visade att den varierar mellan 35 och 56 år. Medelåldern för kommunernas styrande organ i länet är drygt 51 år, det utgör en skillnad på drygt sju år i förhållande till medelåldern för samtliga länsinvånare som är drygt 44 år. Politiskt styrande organ för kultur, målet om 40/60 procent och medelålder i styrande organ. Uppfyller målet om 40/60 principen Medelålder i styrande organ Kommun Borgholm Kommunstyrelse Nej 48 Emmaboda Nämnd Ja 50 Hultsfred Kommunstyrelse Nej 55 Högsby Nämnd Nej 35 Kalmar Nämnd Ja 49 Mönsterås Nämnd Ja 54 Mörbylånga Kommunstyrelse Ja 55 Nybro Nämnd Nej 49 Oskarshamn Nämnd Ja 51 Torsås Nämnd Ja 53 Vimmerby Nämnd Nej 51 Västervik Kommunstyrelse Ja 56 *Borgholms kommun har Kommunstyrelsen som politisk organisation men de har ett kultur- och fritidsutskott. 5 Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län För en jämlik organisation ska fördelningen mellan män och kvinnor vara inom fördelningen av procent. 6 ibid Regionförbundet i Kalmar län 16 Kultur och fritidsmedel 2013

17 Regionförbundet i Kalmar län 17 Kultur och fritidsmedel 2013

18 Studieförbund Studieförbunden finns i alla Sveriges kommuner och är en viktig kulturarrangör som genom sin verksamhet skapar bryggor mellan människor genomförde studieförbunden kulturprogram i Sverige med mer än 19 miljoner besökare/deltagare, 56 procent av deltagarna var kvinnor och 44 procent var män. Det är en ökning med fem procent sedan föregående år. Kulturprogram omfattar dans, teater, musikfestival, föreläsning eller konstutställning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, kommuner och landsting. Det statliga stödet utgör 71 procent av bidragen och fördelas av folkbildningsrådet. Studieförbund och folkhögskolor kan därutöver välja att medverka i verksamhet som bygger på annan finansiering, till exempel genom externa projektmedel eller uppdragsverksamhet arrangerade studieförbunden kulturprogram i Kalmar län och studietimmarna uppgick till timmar. Sedan 2011 har kulturprogrammen minskat med 9 procent men samtidigt har antalet studietimmar ökat med nästan samma andel, drygt 11 procent. Bakgrunden till minskade programaktiviteter och ökade studietimmar kan vara att programmen spänner över en längre studieperiod. Se avsnittet Kulturmedel och rubriken Studieförbund för att läsa mer om kommunernas medel till studieförbund, exklusive och inklusive SISU. Tabell 1: Antal kulturprogram arrangerade per kommun, Tabell 2: Antal studietimmar per kommun, Kommun Kultarrangemang Kommun Studietimmar Borgholm 852 Borgholm Emmaboda 343 Emmaboda Hultsfred 513 Hultsfred Högsby 236 Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås 308 Mönsterås Mörbylånga 413 Mörbylånga Nybro 826 Nybro Oskarshamn 851 Oskarshamn Torsås 285 Torsås Vimmerby 597 Vimmerby Västervik Västervik Totalt 9085 Totalt Fakta om folkbildning Folkbildningsrådet Regionförbundet i Kalmar län 18 Kultur och fritidsmedel 2013

19 Regionförbundet i Kalmar län 19 Kultur och fritidsmedel 2013

20 Regionförbundet i Kalmar län 20 Kultur och fritidsmedel 2013

21 Tabell 1: Antal deltagare i kulturprogrammen per kommun, Tabell 2: Antal kulturprogram i Kalmar län fördelade på studieförbunden, Kommun Deltagare Antal kulturprogram fördelat på studieförbund Borgholm ABF Emmaboda Bilda Hultsfred FU 663 Högsby SFR 782 Kalmar SV Mönsterås SBV Mörbylånga MBSK 113 Nybro Sensus Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Totalt Som nämnts innan har antalet kulturprogram minskat med drygt 9 procent sedan 2011, i praktiken innebär det att samtliga studieförbund har minskat antalet kulturprogram förutom ABF och FU som ökade kulturprogramverksamheten i länet med 65 procent respektive drygt 10 procent under perioden Regionförbundet i Kalmar län 21 Kultur och fritidsmedel 2013

22 Förklaring av förkortningar: ABF= Arbetarnas bildningsförbund. Bilda= Studieförbundet Bilda. FU= Folkuniversitetet. SV= Studieförbundet Vuxenskolan. NBV= Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. MBSK= Medborgarskolan. Sensus= Studieförbundet Sensus. Regionförbundet i Kalmar län 22 Kultur och fritidsmedel 2013

23 Kommunernas fritidsmedel Fritidsgårdar Antalet fritidsgårdar i Sverige har minskat generellt de senaste åren visar SKLs enkätundersökning Anläggningar för kultur, idrott och fritid SKLs rapport redovisar att antalet fritidsgårdar år 2010 var 1109 medan det 2006 fanns 1349 stycken. 240 fritidsgårdar försvann under fyraårsperioden. Rapporten konstaterar att minskningen är som störst bland de kommunala fritidsgårdarna, vilket innebär att trenden fortsätter med att föreningslivet driver fritidsverksamheten. I slutet av 1980-talet var drygt var femte fritidsgård i Sverige föreningsdriven, 2010 är siffran var tredje fritidsgård. 8 I Kalmar län finns 28 fritidsgårdar fördelat mellan länets kommuner. Sedan 2011 har den totala budgeten för fritidsgårdsverksamhet och övrig ungdomsverksamhet ökat med kronor i Kalmar län och i jämförelse med år 2009 har summan ökat med kronor, det är ökningar med drygt fyra respektive åtta procent. Fyra av kommunerna visar minskade kostnader för fritidsgårdsverksamheten mellan 2009 och 2011 medan resterande åtta kommuner ökade kostnaderna. Kommunernas kostnader för fritidsgårdar och övrig ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län SKL Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010 Regionförbundet i Kalmar län 23 Kultur och fritidsmedel 2013

24 Simhall, badhus, kallbadhus och simskola I Sverige finns drygt 450 inomhusbad och drygt hälften av dessa är inför nästa decennieskifte i behov av upprustning eller nybyggnad. Oavsett vilken byggteknik som används åldras simhallar fyra gånger fortare än vanliga hus, dess livslängd är i snitt 50 år. Majoriteten av simhallarna i Sverige ägs och drivs av kommunerna och verksamheterna är ofta kostsamma. Kostnaderna för kommunerna i Kalmar län varierar mellan Simhallar är en kostsam verksamhet som beroende på åtgärd kan göra stor inverkan på årsbudgeten. Men sedan 2011 har kostnaderna för simhall, badhus, kallbadhus minskat med drygt 12,2 miljon kronor, det utgör en minskning med 25 procent. Mönsterås kommun har lagt över simhallen i ett kommunalt bolag vilket påverkar det gemensamma resultatet. Om Mönsterås räknas bort från beräkningen 2011 blir resultatet ett annat och utgör istället en minskning med drygt elva procent. Minskningen mellan är elva procent. De sammanlagda resultaten innebär att även kostnaderna per invånare har minskat kraftigt med 20 kronor under perioden och 53 kronor under perioden Kommunernas kostnader för simhall, badhus och simskolor samt kostnader per invånare Simhall Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås* Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län *verksamhet drivs av kommunalt bolag Regionförbundet i Kalmar län 24 Kultur och fritidsmedel 2013

25 Badplatser Kostnaderna för år 2013 ligger i nivå med kostnaderna Av resultatet kan utläsas att till exempel Mönsterås kommun gjorde en särskild satsning Totalt har kommunernas kostnader för badplatser ökat med drygt kronor sedan 2011, men desto större är skillnaden mellan åren 2009 och 2013 då skillnaden är cirka 2,1 miljoner kronor. Kronor per invånare har varit stabilt sedan 2011 och ökat med åtta kronor sedan Kommunernas kostnader för badplatser och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda * Emmaboda 38 33* 35 Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län *Summan för år 2011 har korrigerats från 3 mkr. Till 300 tkr. i samråd med Emmaboda kommun. Småbåtshamnar/gästhamnar Sju av länets tolv kommuner har småbåtshamnar/gästhamnar. Under 2011 och 2013 skiljer sig de totala kostnaderna marginellt. Större skillnad är det däremot mellan 2009 och 2011 då kostnaderna minskade med drygt 1 miljon kronor. Minskningen märks även på kronor per invånare som minskade med fyra kronor sedan Kommunernas kostnader för småbåtshamnar och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Västervik Västervik Totalt Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 25 Kultur och fritidsmedel 2013

26 Idrottsanläggningar inomhus samt idrotts- och friluftsanläggningar utomhus Den totala summan för länets idrottsanläggningar inomhus var drygt 99,2 miljoner kronor år Den totala kostnaden ökade med drygt 23 miljoner kronor sedan 2011, det är en ökning med 23 procent. Även summan för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus ökade och utgjorde sammanlagt drygt 61,1 miljoner kronor i länet. Den sammanlagda kostnaden för anläggningarna utomhus ökade med närmare 14,1 miljoner kronor under perioden , det är även det en ökning med 23 procent. Kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar inomhus och utomhus utgjorde sammanlagt 161,3 miljoner kronor, det en kostnadsökning med 37 miljoner kronor på två år, en ökning med 23 procent. Anläggningarna inomhus och utomhus utgör totalt 52,6 procent av de totala fritidsmedlen i länet. Summan har de senaste åren ökat markant, i ett större perspektiv följer det den nationella trenden som går mot att den största delen av samhällets stöd till idrotten är relaterat till idrottsanläggningar. I ett nationellt perspektiv byggs det fler avancerade anläggningar i kommunerna, antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning och det finns samtidigt relativt många anläggningar för spontanidrott vilket kan tolkas som att kommunerna försöker möta medborgarnas förändrade motionsvanor. Ishallar och konstgräsplaner är exempel på anläggningar med höga driftkostnader där kommunerna ofta har ett stort ekonomiskt ansvar. Även spontanidrotten växer i popularitet och en utmaning framöver är att tillhandahålla infrastruktur som tillgodoser medborgarnas skiftande behov 9. Att idrottsanläggningar inomhus innebär en hög kostnadspost i fritidsbudgeten går även att utläsa av antalet kronor per invånare, för fritidsmedel är det den högsta totala fritidskostnaden som utgjorde ett snitt på 424 kronor per invånare i länet. Summan har stadigt ökat sedan mätningarna började, med undantag för år Summan varierar mellan 192 och 596 kronor per invånare i kommunerna. Även kostnaderna för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus är relativt höga med ett snitt på 261 kronor per invånare i länet. I enkäten för 2013 utmärker sig Kalmar kommun med ökade kostnader på drygt 11 miljoner kronor för idrottsanläggningar inomhus och drygt 10 miljoner kronor för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus. Anledningen är att flera nya anläggningar har byggts, däribland en ishall. 9 Sveriges Kommuner och Landsting, Skola, kultur och fritid SKL, Anläggningar för kultur, idrott och fritid Regionförbundet i Kalmar län 26 Kultur och fritidsmedel 2013

27 Kommunernas kostnader för idrottsanläggningar inomhus och kronor per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro* Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län *Nybro kommun räknade inte 2011 med hyrorna, därav kostnadsskillnaden. Kommunernas kostnader för idrotts- och friluftsanläggningar utomhus och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 27 Kultur och fritidsmedel 2013

28 Regionförbundet i Kalmar län 28 Kultur och fritidsmedel 2013

29 Föreningsbidrag Föreningsbidragen låg relativt stabilt på drygt 17,5 miljoner kronor mellan 2007 och 2009 för att under 2011 minska med nästan tre miljoner kronor. Föreningsbidrag är ett sätt för kommunerna att bidra till exempelvis kommunala folkhälsomål med föreningar som aktörer/utförare. Mellan åren låg föreningsbidragen relativt stabilt men minskade med drygt kronor i länet. Idag ges betydande bidrag till idrotten från både staten och kommunerna till föreningar. Syftet med statens bidragsgivning är att bredd- och motionsidrotten ska prioriteras även om också elitidrott tillmäts ett värde för att väcka och bredda intresset för motion och fysisk skolning. Med idrottslyftet har ytterligare resurser tillförts sektorn med breddidrotten som målgrupp och med ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv som utgångspunkt. Utvärderingar av SKL har visat att resurser oftare går till pojkar än flickor, och trots kraftiga statliga bidragshöjningar (cirka 350 procent), har inte några märkbara ökningar noterats i idrottsrörelsens aktivitetsnivå. Bidragen har heller inte i någon större utsträckning nått nya målgrupper eller nya idrotter kommer Regionförbundet med kultur- och fritidsmedelsenkäten som grund, att analysera resultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att synliggöra jämställdheten i resultaten. Kommunernas kostnader för föreningsbidrag och kostnader per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik 14 15* 15 Totalt Kalmar län SKL Idrottspolitiskt positionspapper Regionförbundet i Kalmar län 29 Kultur och fritidsmedel 2013

30 Stipendier för fritid Stipendierna för fritid har minskat sedan mätningarna började. Sedan 2009 har summan för stipendierna minskat med kronor, det är 18 procent. Andelen kommuner som delar ut stipendierna har dock varit oförändrade över en längre period, totalt delar sju av länets tolv kommuner ut stipendier inom fritid. Två av sju kommuner har sedan 2009 oförändrade stipendiesummor medan två kommuner har ökat summan och tre kommuner har minskat summan för stipendier. Kommunernas kostnader för stipendier Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 30 Kultur och fritidsmedel 2013

31 Förvaltningsadministrativa kostnader för fritid har minskat. De förvaltningsadministrativa kostnaderna för fritid har minskat sedan Mellan 2011 och 2013 har minskningen inte inneburit någon större skillnad i summan för länet, drygt kronor. Sju kommuner har minskade kostnader i jämförelse med 2011 och flera av kommunerna uppger att orsaken till minskningen, som i vissa kommuner mer än halverats, beror på organisationsförändringar. Kommunernas förvaltningsadministrativa kostnader för fritid och kronor per invånare Kommun Kronor per invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 31 Kultur och fritidsmedel 2013

32 Politiska kostnader för fritid De politiska kostnaderna har till skillnad från andra organisationsposter ökat under perioden Mellan mättillfällena 2009, 2011 och 2013, har kostnaderna ökat med 4 4,5 procentenheter mellan åren. Kostnadsökningen innebär inget större kostnadspåslag för länets invånare, de politiska kostnaderna har under de tre senaste mätningarna varit mellan åtta och nio kronor. Kommunernas politiska kostnader för fritid och kronor per invånare Kronor per Kommun invånare Borgholm Borgholm Emmaboda Emmaboda Hultsfred Hultsfred Högsby Högsby Kalmar Kalmar Mönsterås Mönsterås Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Oskarshamn Oskarshamn Torsås Torsås Vimmerby Vimmerby Västervik Västervik Totalt Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län 32 Kultur och fritidsmedel 2013

33 Aktivitetsbidragen har ökat Aktivitetsbidrag är till för att stödja och stimulera mötes- och gruppverksamhet inom föreningar ofta med barn och ungdomsverksamhet som fokus. Aktivitetsbidragen har ökat under perioden Mellan 2009 och 2013 har den sammanlagda summan ökat med drygt tusen kronor, det är en ökning med 11 procent. Kommunernas kostnader för aktivitetsbidrag Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås * Ingår i föreningsbidrag Ingår i föreningsbidrag Vimmerby Västervik Totalt *Torsås, aktivitetsbidrag är annars en del av fritidsmedels föreningsbidrag, har urskiljs från föreningsbidragssumman. Uppskattning av barn och ungdomars andel av samtliga fritidsposter Tio av länets kommuner har uppskattat hur stor andel av samtliga fritidskostnader som barn och unga får del av. Genomsnitt för 73 procent, det är en ökning med tio procent sedan 2011 och Procentandelen varierar mellan 48 och 90 procent i kommunerna. Kommunernas uppskattning över barn och ungdomars andel av fritidsposter, i procent. Kommun Borgholm Uppgift saknas Emmaboda uppgift saknas Hultsfred Högsby Kalmar Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Mönsterås 70 Uppgift saknas Uppgift saknas Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Medeltal för länet Regionförbundet i Kalmar län 33 Kultur och fritidsmedel 2013

34 Hyreskostnad per timme för traditionell idrottshall för vuxen- och ungdomsförening Medelhyran per timme i länet är 112 kronor för en vuxenförening medan ungdomsföreningar betalar drygt halva avgiften, i snitt 57 kronor per timme. Tre kommuner har samma kostnader för både vuxenföreningar och ungdomsföreningar, de andra kommunerna varierar i subventionskostnader för ungdomsföreningar med mellan 18 och 80 procent. Ingen av länets kommuner tillämpar 0-taxa för ungdomsverksamhet när det gäller uthyrning av kommunala lokaler. Kommunernas hyreskostnad för traditionell idrottshall Ungdomsförening Kommun Vuxenförening Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Medelhyra/ timme i länet: Regionförbundet i Kalmar län 34 Kultur och fritidsmedel 2013