Förskolan, Timjansgatan 52 Gårdsten

Transkript

1 Förskolan, Timjansgatan 52 Gårdsten Dry-IT AB Dry-IT AB Patrik Andersson Byggdoktor Uppdragsansvarig Patrik Risberg Diplomerad fuktsakkunnig Intern granskning Dry-IT AB Göteborg: Malmö: Stockholm: Monsungatan 78 Sundskajen 10 Torkhusgatan Göteborg Limhamn Stockholm Tel vxl: Tel vxl: Tel vxl:

2 Kontaktinformation Uppdragsgivare Uppdragsansvarig Charlotta Rydstern Patrik Andersson Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen Dry-IT AB Box 5163 Monsungatan GÖTEBORG Göteborg Tel: Tel: Tel: Uppdragsbeskrivning Dry-IT har fått i uppdrag av Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen genom Charlotta Rydstern att utreda orsaken till upplevd avvikande lukt i förskolan på rubricerad adress. Uppdraget utfört Platsbesök och Uppdraget utfört av Patrik Andersson, Patrik Risberg och Fredrik Sagström, Dry-IT AB Sammanfattning Omfattande åtgärder bedöms nödvändiga gällande såväl golvkonstruktioner, mellanväggar och ytterväggar. Dessa konstruktionsdelar har vid samtliga mätpunkter i denna undersökning uppvisat skador i form av mikrobiella angrepp, kemiska lukter och/eller höga fuktvärden. Utförande Genomgång av handlingar; ritningar samt LF:s enkäter. Intervju med brukare. Okulär besiktning inomhus och utomhus samt vindsutrymmena. Bedömning av lukt i rumsluft och i byggnadsdelar. Fuktindikering med Protimeter Surveymaster. Håltagning för kontroll av konstruktioner i golv och yttervägg. Mätning av fuktkvot i trä med Protimeter Timbermaster och tillhörande hammarelektrod. Materialprov togs ut för luktbedömning i annan miljö samt för analyser avseende mikroorganismer och impregneringsmedel. 2(26)

3 Konstruktioner 1-plans förskolebyggnad med betongplatta på mark. Ovan betongplattan finns en uppreglad golvkonstruktion med mineralullsisolering mellan reglarna. Reglarna är fastsatta på spikreglar vilka är nedsänkta i betongplattan. Ovanpå reglarna finns ett spånskivegolv med ytskikt av limmade mattor. Längs med ytterväggarna finns en betongsockel som ytterväggssyllen är placerad innanför. Fasadpanelen sitter således inte fast i syllen utan i en kortling som framgår av ritningen nedan. Bakgrund Personal har klagat på avvikande lukter och hälsobesvär i förskolan vilket även framkommit i Lokalförvaltningens enkäter. Detta bekräftades även vid samtal med personal vid undersökningstillfället. För något år sedan besökte Lokalförvaltningen huset och uppdagade då avvikande lukter i huset samt att det fanns något problem med avvattningen. Eventuella åtgärder har inte framkommit i detta läge. Uttorkade och smutsiga golvbrunnar har funnits vid LF:s besök nyligen. 3(26)

4 Besiktning/Undersökningar Utvändigt allmänt: Kraftiga rötskador finns i delar av fasadpanelen, främst på gavlarna. Sockelblecket i fasadens nederkant lutar inåt på några ställen. Låg sockelhöjd på delar av fasaden. Vid ett ställe på långsidan mot gården som tidigare sannolikt haft problem med dagvattenledningen noterades att asfalten blivit lagad. Rötskador i fasadpanelen samt låg sockelhöjd Fel lutning på sockelbleck Lagad asfalt 4(26)

5 Invändigt allmänt: Inga avvikande lukter upplevdes vid inträde till huset. Det ska dock sägas att verksamheten var i full gång vid Dry-IT:s besök med öppna ytterdörrar på flera ställen. Mätpunkt 1, lekrum mot gavel/öppnat utifrån (besök1): På gavel mot öster demonterades några brädor från fasaden. Det noterades att det inte finns någon luftspalt mellan panelen och vindskyddsskivan av asfaboard samt att panelen har rötskador i nederkant. Asfaboardsskivan har tydliga fuktmärken på både ut- och insidan i nederkant. Kortlingen bakom asfaboarden är också tydligt missfärgad efter uppfuktning. Fuktkvotsmätning i denna kortling visade inte på några onormalt förhöjda värden i dagsläget (13-16 % FK) men det är uppenbart att högre fuktighet har förekommit med tanke på fläckarna. En bit av kortlingen sågades ut och lämnades in för mikrobiologisk analys vilken visade på sparsam frekvens av mikroorganismer. En bit skickades också in för analys av eventuella rötskyddsmedel. Provet visade på förekomst av klorfenoler. Provbiten är felaktigt benämnd som ytterväggssyll i analyssvaret. Asfaboarden med fuktmärken 5(26)

6 Kortlingen med fuktfläckar Kortlingen ursågad för analys Mätpunkt 1, lekrum mot gavel/ öppnat inifrån (besök 2): En avvikande lukt upplevdes när golvspånskivan hade frilagts. Byggspill så som flisor och sågspån finns på betongplattan och en mikrobiell lukt upplevdes från betongytan. Plastfolien som är monterad på ytterväggens reglar och mot ytterväggssyllen är utvikt en bit in på betongplattan. En bit av plasten skars bort och en avvikande lukt upplevdes från densamma. Fuktkvotsmätning utfördes i ingående konstruktionsdelar med överlag höga fuktvärden; Ingjuten spikregel >28 % FK. Ytterväggssyll 23 % FK. Stående regel mellan ytterväggssyll och kortling, 18 % FK. Golvregel mot ytterväggen, 17 % FK. Fuktkvoter över 17 % anses innebära förhöjd risk för mikrobiell tillväxt på organiskt material såsom trä. En bit av ytterväggsyllen togs ut och en avvikande kemisk lukt upplevdes från provbiten. Analys på Eurofins Pegasuslab bekräftade att provbiten innehåller kloranisoler vilka är kända för att avge avvikande lukter. Golvet öppnat, skräp på plattan Plast från väggen utvikt på plattan Syllen 6(26)

7 Mätpunkt 2/Förråd (besök 1): Ett större provhål togs upp i golvet intill en mellanvägg. En avvikande, viss unken lukt upplevdes från provhålet. En del skräp så som sågspån förekommer på betongplattans yta. Fuktkvotsmätning i ingående konstruktionsdelar visade inte på några avvikande höga värden; i mellanväggssyll uppmättes 13 % FK, i golvregel uppmättes 12 % FK och i den ingjutna spikregeln uppmättes 16,5 % FK. Den mikrobiologiska analysen på mellanväggssyll och ingjuten spikregel visade på riklig frekvens av mikroorganismer vilket tyder på att konstruktionerna emellanåt är/har varit fuktigare än vid provtillfället. Inga impregneringsmedel som är kända för att avge avvikande lukter konstaterades i den kemiska analysen på dessa byggdelar. Delar av mellanväggssyll och ingjuten spikregel har sågats ut för provtagning Mätpunkt 3/ vilorum mot gården(besök 2): En tydligt avvikande lukt av kemisk karaktär upplevdes i golv/väggvinkel varifrån även ett tydligt luftdrag upplevdes. Ett luftdrag in till rummet finns även från vindsluckan som är placerad i detta utrymme. På byggritning från 1970 är rummet märkt som ett uteförråd. Under befintlig golvmatta finns en uppvikt våtrumsmatta. Det finns även gamla hål i spånskivan för rörgenomföringar. Kring dessa hål finns skador i golvspånskiva, väggskiva, isolering samt ytterväggssyll. Skadorna bedöms som följdskador efter ett gammalt läckage. Mycket byggskräp finns på betongplattans yta. Vid friläggningen av golvet upplevdes påtagliga lukter av kemisk karaktär. Materialprover från ytterväggssyll och ingjuten spikregel togs ut och lämnades in för analys av eventuella impregneringsmedel. Båda proven visade på klorfenoler och kloranisoler vilka är kända för att avge lukter. I spikregeln har även PAH påvisats. 7(26)

8 Fuktkvotsmätning i den ingjutna spikregeln visade på 25 % FK och i ytterväggssyllen uppmättes 24 % FK i nederkant. Inget fuktskydd finns under syllen utan enbart en mineralullsremsa. I golvregel uppmättes 18 % FK. Samtliga värden får ses som höga. Golvskivans undersida Missfärgad ytterväggssyll Fuktmätning i ingjuten spikregel Mycket skräp på betongplattan 8(26)

9 Mätpunkt 4/ Lekrum i hörn(besök 2): I denna del av huset har golvkonstruktionerna vid något tillfälle gjorts om. Här finns ett uppreglat golv med plastskruvar mot betongplattan (Nivellgolv). Golvet är dock inte mekaniskt ventilerat vilket är en förutsättning för en god funktion. Vid friläggingen upplevdes avvikande lukter av såväl kemisk som mikrobiell karaktär. Den gamla ingjutna spikregeln har tagits bort men det finns skräp kvar på betongplattan. Fuktmätning i golvregel visade på 17 % FK vilket får se som högt. Väggskivan (spånskiva) samt ytterväggssyllen har fuktfläckar. Fuktmätningen i dessa delar visade på höga fuktvärden, 17 respektive >28 % FK vilket visar på en pågående fuktinträngning. Översikt mätpunkt 4 Fuktskador på väggskiva samt ytterväggssyll 9(26)

10 Vindsutrymmen: Vinden nås från apparatrummet. Inga synliga skador eller avvikande lukter noterades på vinden. Invändigt övrigt I apparatrummet noterades fritt vatten på golvet och missfärgningar på gipsväggar. Ingen provtagning gjordes på missfärgningen men det kan inte uteslutas att det är en mikrobiell påväxt. I övrigt upplevdes avvikande lukter i ett par rum utmed långsidan mot gården. Missfärgade väggar i apparatrummet 10(26)

11 Bedömning Både golvkonstruktioner och syllkonstruktioner har uppvisat fuktrelaterade skador. På grund av för hög fuktighet har mikroorganismer börjat växa och därmed avge elaka lukter. De kemiska lukterna är också fuktrelaterade då impregneringsmedlen (klorfenoler) vid en viss fuktighet omvandlas till kloranisoler som är kända för att avge lukter. Denna karaktäristiska kemiska lukt har även en stark förmåga att kontaminera kringliggande material. Orsakerna till fukten bedöms delvis variera mellan de olika mätpunkterna. Utan tvekan tränger det in nederbörd utifrån via fasadens nedre del i mätpunkt 4 och även sannolikt på fler ställen. Fasadpanelen är på framför allt gavlarna i mycket dåligt skick och fuktmärken har konstaterats på bakomliggande vindskyddsskivor och reglar. Dessutom saknas ett kapillärbrytande skikt i form av luftspalt. I mätpunkt 3 finns såväl gamla vattenskador (läckage) som pågående fuktskador (långtidspåverkan). I mätpunkt 2 som är placerat mitt i huset är det troligtvis markfukt som via diffusion genom betongplattan gjort att konstruktionerna blivit uppfuktade. Detta har dock inte bevisats via mätningar. I apparatrummet pågår en läckageskada som bör utredas närmare med avseende på orsak och omfattning. Lokalförvaltningen underrättades omgående om denna skada via mail. Rekommendation Dry-IT:s rekommendation är att golvkonstruktionerna rivs ut i sin helhet ner till betongplattan och återställs med en mekaniskt undertrycksventilerad golvkonstruktion. På så sätt undviker man fuktrelaterade skador i det nya golvet samt att eventuella kvarvarande lukter i till exempel betongplattan inte kan nå inomhusmiljön. Vald lösning ska vara typgodkänd och dimensioneras samt monteras enligt tillverkarens anvisningar. Ingjutna spikreglar tas bort och betongplattan görs rent noggrant innan återställandet. Det är viktigt att golvsystemet anpassas till befintlig allmänventilation. Då även ytterväggssyllar, kortlingar och spikreglar är fukt- och luktskadade anser Dry-IT att även dessa rivs ut och ersätts i sin helhet. De nya byggdelarna monteras givetvis fuktsäkert och lufttätt. Uppföljande kontroller ska göras med avseende på eventuellt luktsmittat material i väggarna. De bärande mellanväggarna måste också åtgärdas. Syllarna byts ut och de nya monteras med fuktskydd mot betongen. Även här måste uppföljande kontroller göras på skivor, reglar och isolering i väggarna. De nya mellanväggarna kan annars med fördel monteras ovanpå den nya golvkonstruktionen, tillverkarnas anvisningar för detta måste då följas. Utvändigt åtgärdas fasadpanelen på gavlarna samt där behov finns på långsidorna. Brädorna och asfaboardsskivorna rivs då bort och ett nytt vindskydd monteras varpå luftspalt bildas med hjälp av läkt innan ny panel sätts upp. Arbetet ska givetvis utföras så att inte nederbörd fortsättningsvis kan tränga in via väggarna. Det är lämpligt att en fuktsakkunnig följer arbetets gång för att fånga upp fuktrelaterade frågor och uppföljande kontroller. 11(26)