Socialnämndens sammanträde, serie A

Transkript

1 -3, SN :30 Kallelse till Socialnämndens sammanträde, serie A kl 08: Plats: Tavelbäcksvägen 2, i rum Murklan Kl Plats: Socialförvaltningens lokaler, Rådhusgatan 104, rum A 343

2 -2, SN :30 LEDAMÖTER Björn Sandal, S, ordförande Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ Sara Bengtlars, S Per-Olof Persson, S Inger Jansson, V Pär Fredriksson, M, vice ordförande Salwa Fakr Eddine, M Marianne Norin, C Britt Wikman, S, ersättare Susanne Persson, S, ersättare Bodil Laxvik, S, ersättare Angelika Lindahl, MP, ersättare Per Svee, M, ersättare Margareta Widell, L, ersättare Sara Wikman, C, ersättare

3 1, SN :30 SN: 49/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Förslag till Socialnämnden Praktikanter - Socialnämnden Ordförande erinrar närvarande praktikanter om tystnadsplikten och sekretessbestämmelserna. Förslag till beslut Godkänner enhälligt att

4 2, SN :30 SN: 48/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Mikael Hedström Ekonomichef Förslag till Socialnämnden Månadsuppföljning oktober och prognos år Socialnämnden Socialnämndens uppföljning för oktober redovisar ett överskott med 3,4 mnkr underskottet vid delårsbokslutet var 3,1 mnkr. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av extra tilldelat kommunbidrag med 8,8 mnkr och lägre kostnader för ekonomiskt bistånd. Utfallet för ekonomiskt bistånd för oktober var 4,5 mnkr att jämföras med 4,3 mnkr oktober år Prognosen från september med ett prognostiserat underskott med 8,8 mnkr justeras nu till en budget i balans. Underskotten per verksamhet beror främst på ökade kostnader för placeringar som har kostat kronor kronor/dygn. Tretton placeringar i åldersgruppen år har kostat 14,9 mnkr för perioden budgeten för placeringar av barn och unga är på 34 mnkr. Aktuella dyra placeringar är 10 placeringar för perioden. Främst är det dyra placeringar inom ramen för tvångsvård (LVU) som har kostat mest. Kostnaden för den dyraste placeringen i år är 3,8 mnkr. Därtill har Socialnämnden för året 2018 även att hantera besparingar omfattande 10 mnkr samt ramminskning motsvarande 7,7 mnkr vilket motsvarar 17,7 mnkr i minskning av den totala budgeten för Socialnämnden. Förslag till beslut Månadsrapporten godkänns och läggs till handlingarna. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Månadsuppföljning, prognos, nyckeltal Bakgrund Årsprognosen för placerade barn och unga på institution och i familjehem är för helåret ett underskott på 5 mnkr. Dock ska betonas att totala antalet placerade personer är färre jämfört med föregående år. Antalet vårddagar har minskat. Prognosen för institutionsvård vuxna är 6 mnkr framförallt har det skett en ökning i tvångsvården LVM jämfört med föregående år. För kontaktpersoner och kontaktfamiljer är prognosen ett överskott med 2 mnkr. Personalvakanser inom förvaltningen förväntas ge ett överskott med 2 mnkr.

5 2, SN :30 SN: 48/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Inför budgetåret 2018 planerades besparingar motsvarande 10 mnkr samt en löpande (under 3 år) ramminskning för placeringar motsvarande 7,7 mnkr, vilket totalt motsvarar 17,7 mnkr i minskning av budget för Socialnämnden. Dessa två förutsättningar vid starten av år 2018 tillsammans med ovan nämnda nuläge föranleder ett prognostiserat underskott för helåret om 8,8 mnkr exklusive tilläggsbudget med 8,8 mnkr. Genomförda besparingar per sista oktober är 9,7 mnkr av totalt 10 mnkr beslutade besparingar. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat jämfört med föregående år och uppgår för perioden till 41,7 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 0,5 mnkr jämfört med föregående år. Antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd har däremot minskat i snitt från 534 föregående år till 522 hushåll per oktober år Kostnaden per hushåll och månad är därmed högre än under någon period de senaste fem åren. Antalet familjer med barn som är i behov av försörjningsstöd fortsätter att öka, varför prognosen för helår pekar på ett underskott med 2,0 mnkr vid årets slut. En viktig förutsättning för att kostnaderna för försörjningsstöd inte ska öka är att fler personer får arbetsmarknadsanställning eller på annat sätt kommer i fråga för arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsförmedlingen. Område Integration uppvisar en budget i balans. Däremot täcker inte intäkterna kostnaderna på grund av höga hyror, obelagda platser samt sänkta statliga ersättningar. Område Integrations verksamheter fortsätter att finansieras genom statlig ersättning, samt extra ersättning internt för ungdomar 18+ utifrån politiska tilläggs-uppdrag utöver ordinarie ansvar. Tack vare tidigare årsintäkter samt att verksamheten i god tid påbörjade omställningsarbetet redovisar verksamheten en budget i balans. I tabellen nedan ser vi hur snabba förändringar det är vad gäller placerade barn, unga och vuxna mellan åren Från juli 2018 till augusti minskade antalet placeringar med 13 personer. Per oktober är det totalt 125 placeringar.

6 2, SN :30 SN: 48/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Mikael Hedström Ekonomichef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen.

7 2, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Mikael Hedström Ekonomichef Förslag till Socialnämnden Månadsuppföljning oktober och prognos år Socialnämnden Socialnämndens uppföljning för oktober redovisar ett överskott med 3,4 mnkr underskottet vid delårsbokslutet var 3,1 mnkr. Förändringen mellan augusti till oktober förklaras till största delen av extra tilldelat kommunbidrag med 8,8 mnkr och lägre kostnader för ekonomiskt bistånd. Utfallet för ekonomiskt bistånd för oktober var 4,5 mnkr att jämföras med 4,3 mnkr oktober år Prognosen från september med ett prognostiserat underskott med 8,8 mnkr justeras nu till en budget i balans. Underskotten per verksamhet beror främst på ökade kostnader för placeringar som har kostat kronor kronor/dygn. Tretton placeringar i åldersgruppen år har kostat 14,9 mnkr för perioden budgeten för placeringar av barn och unga är på 34 mnkr. Aktuella dyra placeringar är 10 placeringar för perioden. Främst är det dyra placeringar inom ramen för tvångsvård (LVU) som har kostat mest. Kostnaden för den dyraste placeringen i år är 3,8 mnkr. Därtill har Socialnämnden för året 2018 även att hantera besparingar omfattande 10 mnkr samt ramminskning motsvarande 7,7 mnkr vilket motsvarar 17,7 mnkr i minskning av den totala budgeten för Socialnämnden. Förslag till beslut Månadsrapporten godkänns och läggs till handlingarna. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Månadsuppföljning, prognos, nyckeltal Bakgrund Årsprognosen för placerade barn och unga på institution och i familjehem är för helåret ett underskott på 5 mnkr. Dock ska betonas att totala antalet placerade personer är färre jämfört med föregående år. Antalet vårddagar har minskat. Prognosen för institutionsvård vuxna är 6 mnkr framförallt har det skett en ökning i tvångsvården LVM jämfört med föregående år. För kontaktpersoner och kontaktfamiljer är prognosen ett överskott med 2 mnkr. Personalvakanser inom förvaltningen förväntas ge ett överskott med 2 mnkr.

8 2, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Inför budgetåret 2018 planerades besparingar motsvarande 10 mnkr samt en löpande (under 3 år) ramminskning för placeringar motsvarande 7,7 mnkr, vilket totalt motsvarar 17,7 mnkr i minskning av budget för Socialnämnden. Dessa två förutsättningar vid starten av år 2018 tillsammans med ovan nämnda nuläge föranleder ett prognostiserat underskott för helåret om 8,8 mnkr exklusive tilläggsbudget med 8,8 mnkr. Genomförda besparingar per sista oktober är 9,7 mnkr av totalt 10 mnkr beslutade besparingar. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat jämfört med föregående år och uppgår för perioden till 41,7 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 0,5 mnkr jämfört med föregående år. Antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd har däremot minskat i snitt från 534 föregående år till 522 hushåll per oktober år Kostnaden per hushåll och månad är därmed högre än under någon period de senaste fem åren. Antalet familjer med barn som är i behov av försörjningsstöd fortsätter att öka, varför prognosen för helår pekar på ett underskott med 2,0 mnkr vid årets slut. En viktig förutsättning för att kostnaderna för försörjningsstöd inte ska öka är att fler personer får arbetsmarknadsanställning eller på annat sätt kommer i fråga för arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsförmedlingen. Område Integration uppvisar en budget i balans. Däremot täcker inte intäkterna kostnaderna på grund av höga hyror, obelagda platser samt sänkta statliga ersättningar. Område Integrations verksamheter fortsätter att finansieras genom statlig ersättning, samt extra ersättning internt för ungdomar 18+ utifrån politiska tilläggs-uppdrag utöver ordinarie ansvar. Tack vare tidigare årsintäkter samt att verksamheten i god tid påbörjade omställningsarbetet redovisar verksamheten en budget i balans. I tabellen nedan ser vi hur snabba förändringar det är vad gäller placerade barn, unga och vuxna mellan åren Från juli 2018 till augusti minskade antalet placeringar med 13 personer. Per oktober är det totalt 125 placeringar.

9 2, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Mikael Hedström Ekonomichef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen.

10 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

11 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

12 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

13 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

14 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

15 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

16 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

17 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

18 2, SN :30 / Bilaga: SON oktober 2018 månadsuppföljning

19 3, SN :30 SN: 334/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kajsa Sundell Enhetschef Jenny Nilsson Enhetschef Förslag till Socialnämnden Revidering av riktlinjer avseende ekonomiskt bistånd Som stöd i handläggning och rättstillämpning av ekonomiskt bistånd används förutom lagtexten, Allmänna Råd SOSFS 2003:5, SOSFS 2009:23 samt handboken Stöd för rättstillämpning och handläggning Östersunds kommuns lokala riktlinjer avseende ekonomiskt bistånd reviderades och beslutades av Socialnämnden senast Riktlinjerna har nu kompletterats med riktlinjer avseende Tandvård. Förslag till beslut Socialnämnden antar upprättat förslag till riktlinjer. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Riktlinjer avseende Tandvård. Bakgrund Socialförvaltningens riktlinjer för ekonomiskt bistånd reviderades senast i maj år Det har länge funnits behov av att se över riktlinjerna avseende ekonomiskt bistånd för tandvård. Allmänna Råd och Socialstyrelsens Handbok ger inte tillräcklig vägledning i tolkningen av vad som är nödvändig tandvård. Enligt Socialstyrelsen kan Socialnämnden pröva rätten till bistånd för skäliga kostnader för tandvård. För att kunna ansöka om ekonomiskt bistånd för tandvårdskostnad krävs ett specificerat kostnadsförslag som godkänns av Socialnämnden innan behandling kan påbörjas. Kostnadsförslaget ska innehålla information om det är nödvändig tandvård. Det ska också framgå om behandlingen kan skjutas upp, vilken tidsperiod som behövs för att utföra behandlingen och om åtgärderna är ersättningsberättigade. Det kan förekomma stora skillnader i omfattning mellan olika vårdgivares kostnadsförslag för samma patient. Det behövs därför mer specificerade riktlinjer för hur dessa ska tolkas vid bedömning av rätten till bistånd. För att få vägledning i hur olika kostnadsförslag ska tolkas, har tandläkare vid Region Jämtland Härjedalens Folktandvård varit behjälplig med sakkunskap och bedömning av vad som är nödvändig tandvård.

20 3, SN :30 SN: 334/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Jenny Nilsson Enhetschef Kajsa Sundell Enhetschef Utdrag till Område Försörjning.

21 3, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kajsa Sundell Enhetschef Jenny Nilsson Enhetschef Förslag till Socialnämnden Revidering av riktlinjer avseende ekonomiskt bistånd Som stöd i handläggning och rättstillämpning av ekonomiskt bistånd används förutom lagtexten, Allmänna Råd SOSFS 2003:5, SOSFS 2009:23 samt handboken Stöd för rättstillämpning och handläggning Östersunds kommuns lokala riktlinjer avseende ekonomiskt bistånd reviderades och beslutades av Socialnämnden senast Riktlinjerna har nu kompletterats med riktlinjer avseende Tandvård. Förslag till beslut Socialnämnden antar upprättat förslag till riktlinjer. Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Riktlinjer avseende Tandvård. Bakgrund Socialförvaltningens riktlinjer för ekonomiskt bistånd reviderades senast i maj år Det har länge funnits behov av att se över riktlinjerna avseende ekonomiskt bistånd för tandvård. Allmänna Råd och Socialstyrelsens Handbok ger inte tillräcklig vägledning i tolkningen av vad som är nödvändig tandvård. Enligt Socialstyrelsen kan Socialnämnden pröva rätten till bistånd för skäliga kostnader för tandvård. För att kunna ansöka om ekonomiskt bistånd för tandvårdskostnad krävs ett specificerat kostnadsförslag som godkänns av Socialnämnden innan behandling kan påbörjas. Kostnadsförslaget ska innehålla information om det är nödvändig tandvård. Det ska också framgå om behandlingen kan skjutas upp, vilken tidsperiod som behövs för att utföra behandlingen och om åtgärderna är ersättningsberättigade. Det kan förekomma stora skillnader i omfattning mellan olika vårdgivares kostnadsförslag för samma patient. Det behövs därför mer specificerade riktlinjer för hur dessa ska tolkas vid bedömning av rätten till bistånd. För att få vägledning i hur olika kostnadsförslag ska tolkas, har tandläkare vid Region Jämtland Härjedalens Folktandvård varit behjälplig med sakkunskap och bedömning av vad som är nödvändig tandvård.

22 3, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Jenny Nilsson Enhetschef Kajsa Sundell Enhetschef Utdrag till Område Försörjning.

23 3, SN :30 / Bilaga: Riktlinjer avseende Tandvård 2.18 Tandvård Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård (handboken sid 71). Socialnämnden har riktlinjer för vilka tandvårdskostnader som är godtagbara och i normalfallet kan beviljas. Det innebär ekonomiskt bistånd endast för vissa tandvårdskostnader. Den enskilde ska själv ha tillgodosett behovet av tandvård under en period då denne varit självförsörjande. För att godkänna ett kostnadsförslag ska klienten därför haft långvarigt biståndsbehov, minst tio månader. Kommer klienten att bli självförsörjande inom sex månader godkänns inte kostnadsförslag. Alla möjliga lösningar till egen finansiering skall beaktas. Har klienten möjlighet att få tandvårdskostnad genom försäkring, ingår det i högkostnadsskydd och har klienten undersökt möjligheten till avbetalning? Bistånd till tandvård kan omfatta både akut-, nödvändig- och omfattande tandvård. Med akut tandvård menas tillstånd som kräver omedelbar åtgärd. Akuta smärttillstånd Akuta inflammationstillstånd Bistånd för akut tandvård kan beviljas utan kostnadsförslag. Det ska då framgå på faktura att det varit akut tandvård. Om fortsatt behandling krävs av den akutbehandlade tanden krävs ett kostnadsförslag för fortsatt behandling. För ekonomiskt bistånd till nödvändig tandvård krävs ett kostnadsförslag. Det ska vara ett specificerat och av socialnämnden godkänt kostnadsförlag innan behandling påbörjas. Finns det olika behandlingsalternativ bör det alternativ med lägst kostnad väljas. Kostnadsförslaget ska innehålla information om det är nödvändig tandvård. Det ska också framgå om behandlingen kan skjutas upp, vilken tidsperiod som behövs för att utföra behandlingen och om åtgärderna är ersättningsberättigade. Som nödvändig tandvård räknas åtgärder gällande de tio främsta tänderna i över- och underkäke ( incisiver, caniner och premolarer) och för dessa tänder: Åtgärder för att uppnå godtagbar tuggförmåga (tuggförmåga innebär de tio främsta tänderna i över- och underkäke). Åtgärder för att behandla och förebygga karies, tandlossning och andra inflammationstillstånd. Åtgärder för att undanröja betydande sociala svårigheter (tandförlust i frontområdet som är klart estetiskt störande). Undantag är tanduttagning av molarer (de 4-6 bakre tänderna i över- och underkäke, visdomständer inkluderat), alternativt enklare fyllningsterapi. Klienten kan sedan, när denne är självförsörjande bekosta annan åtgärd om behov finns. Tandvård som i normalfallet inte godtas som nödvändig tandvård Basundersökning och årskontroll Implantatbehandlingar Fasta protetiska konstruktioner i sidopartier 1

24 3, SN :30 / Bilaga: Riktlinjer avseende Tandvård Protetiska ersättningar i sidopartier om tuggförmågan är godtagbar Attachmentförankrade delproteser (förankringselement för del/helprotes) Konuskonstruktioner (förankringselement för del/helprotes) Utbyte av fyllningar/kronor på grund av material eller av estetiska skäl Estetisk tandvård Blekning av tänder Porslinsinlägg och guldinlägg Ett kostnadsförslag som överstiger kr innebär omfattande tandvård och beslutas av enhetschef enligt delegationsordning. Detta gäller all tandvård. En skälighetsbedömning av kostnadsförslag bör utgå från vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. (Se socialutskottets betänkande 2000/01: SoU18 (sidan 31) Det ska vara jämnlikt och rättvist. I den bedömning som görs beträffande kostnadsförslaget ska det vägas in: Är den föreslagna behandlingen nödvändig tandvård? Vad kan anses vara nödvändig tandvård vid tillfälligt biståndsbehov? Vad kan förväntas bli billigaste behandlingsalternativet om behovet av ekonomiskt bistånd beräknas bli långvarigt? Hänsyn bör tas till patientens ålder vid bedömning av vad som bör anses vara godtagbart behandlingsalternativ. Hänsyn bör tas till klientens förmåga att sköta sin tandhygien efter tandvård. Ett godkänt kostnadsförslag innebär inte per automatik beviljat bistånd för tandvårdskostnad. Efter att kostnadsförslaget godkänts prövas behandlingskostnader månadsvis mot sökandens inkomster och läggs som en godtagbar utgift vid normberäkningen. Om rambeslut är fattat ska en omprövningsklausul, om personens ekonomiska förhållanden ändras, alltid skrivas in i beslutet. Tandvård som utförts utan kostnadsförslag och före ansökan ska inte beviljas utan betraktas som en skuld. Godkänd kostnad för tandvård avser endast beviljade åtgärder och behandlingar från godkänt kostnadsförslag. I normalfallet betalar den enskilde själv efter varje behandlingstillfälle. Om rätt till bistånd föreligger ersätts kostnaden mot uppvisande av månadsvis faktura. Giltighetstiden för ett kostnadsförslag bör tidsbegränsas till 6 månader. Tandvård för läkemedelsverkets (TLV) föreskrifter om vad som ger ersättning till vårdgivaren skall vara vägledande för vilken behandling som godtas av socialnämnden. Kostnader enligt folktandvårdens prislista är den kostnad som godkänns. Påminn klienten om att ställa sig i kö till Folktandvården för billigare framtida tandvård. Abonnemangstandvård anses inte vara skälig levnadsnivå och beviljas inte som ekonomiskt bistånd. Socialnämnden står inte för tolkkostnader i samband med tandläkarbesök. 2

25 3, SN :30 / Bilaga: Riktlinjer avseende Tandvård Region Jämtland/Härjedalen ansvarar för tandvård för vissa personkretsar: Personer som är boende i kommunens särskilda boenden som har stort omvårdnadsbehov Personer med hemsjukvård Personer i eget boende med stort behov av hemtjänst eller av närstående Personer som omfattas av LSS Psykiskt långtidssjuka som har långvarig och allvarlig psykossjukdom Personer med behov av särskilda tandvårdsinsatser i samband med sjukdomsbehandling som kräver god munhygien med tanke på infektionsrisk Ovanstående typ av tandvård riktat till dessa personkretsar är vad Region Jämtland/Härjedalen och tandläkare benämner nödvändig tandvård, vilket inte ska förväxlas med socialnämndens benämning för nödvändig tandvård. Denna typ av nödvändig tandvård utförs till samma avgift som inom öppna hälso- och sjukvården. Avgiften räknas in i sjukvårdens högkostnadsskydd. 3

26 4, SN :30 SN: 1756/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kristina Paulsson Systemförvaltare Förslag till Socialnämnden Remiss - Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun Socialförvaltningen har fått i uppdrag av kommunledningsförvaltningens IT-enhet att lämna yttrande på remiss Digitaliseringsstrategi för Östersunds kommun år IT-enheten önskar svar på remissen senast den 14 december Digitaliseringsstrategi år ska ersätta den vision och e-strategi för Östersunds kommun som fastställdes av kommunstyrelsen 25 februari Socialförvaltningen har sammanställt förslag till yttrande. Förslag till beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse antas som nämndens yttrande över Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Digitaliseringsstrategi år Bakgrund IT-enheten har sammanställt en strategi för hur kommunens digitaliseringsarbete ska utvecklas under perioden år Ett antal strategiska utvecklingsområden har identifierats: Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Den digitala kompetensen måste öka hos både ledning och medarbetare. Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Processer och arbetssätt måste anpassas för att bli mer digitala och fungera mot en allt mer digitaliserad omvärld. Skapa infrastruktur för digitalisering Kommunen måste ha en väl utbyggd infrastruktur för att möta medborgarnas och verksamheternas krav kopplat till digitalisering. Öka säkerheten vid digital informationshantering I takt med att allt fler tjänster erbjuds digitalt höjs också kraven på säkerhet i de system och tjänster Östersunds kommun använder. De system Östersunds kommun använder måste därför vara anpassade till de krav verksamheten ställer både på säkerhet och effektivitet. Idag är inte e-posten ett säkert alternativ till kommunikation. Det behövs i första hand arbetas med säkerheten vad gäller de grundsystem som används i kommunen.

27 4, SN :30 SN: 1756/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Öka publiceringen av öppna data Genom den ökade digitaliseringen kommer också större möjligheter att publicera öppna data (PSI-data). Strategin är indelade i tre stycken med rubrikerna 1: inledning, 2: strategiska utvecklingsområden och 3: ansvar och uppföljning. Socialförvaltningens yttrande Det är bra att strategin under inledningen tar upp att regeringen och riksdag har en strategi för att öka digitaliseringstakten i Sverige. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige och det övergripande målet är att Sveriges ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Ordet digitalisering bör förklaras tidigt i dokumentet. I SKL:s rapport E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2018 konstaterar Socialstyrelsen att utvecklingen går framåt men att det finns områden där utvecklingen är otillfredsställande. I rapporten tas som exempel att e-tjänster inom socialtjänsten går långsamt. Att inte erbjuda den enskilde möjligheten att kommunicera, boka tid med sin handläggare eller ansöka om bistånd digitalt innebär en begränsning för den enskilde att själv styra över sin kontakt med socialtjänsten. Många andra samhällsfunktioner har öppnat upp för självservice och digitala kommunikationskanaler, vilket medför att kontakterna mellan den enskilde och myndigheten till större del sker på den enskildes villkor. Resultatet visar att socialtjänsten inte följer med i denna utveckling och att möjligheterna till kontakt med social tjänsten begränsas för grupper och individer. Vid införande av e-tjänster där beslutsfattande kan automatiseras så ska lagstiftning och säkerhet beaktas. Säkerheten vid digital informationshantering måste öka. Tydliga och aktuella riktlinjer måste finnas och medarbetare ska veta vilka IT-system som är säkert att använda och vad medarbetaren får använda. För att data ska kunna transporteras så effektivt som möjligt så behöver kommunens digitala infrastruktur förbättras. Under sista punkten Ansvar och uppföljning vill förvaltningen särskilt lyfta fram chefens ansvar för implementeringsprocessen av strategin. Vid införande av e-tjänster så är det därtill viktigt att i ett tidigt skede involvera beslutsfattare, handläggare och utförare annars kan digitaliseringen upplevas som ett hinder.

28 4, SN :30 SN: 1756/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Kristina Paulsson Systemförvaltare Beslutet skickas till IT-enheten, registrator.

29 4, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Kristina Paulsson Systemförvaltare Förslag till Socialnämnden Remiss - Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun Socialförvaltningen har fått i uppdrag av kommunledningsförvaltningens IT-enhet att lämna yttrande på remiss Digitaliseringsstrategi för Östersunds kommun år IT-enheten önskar svar på remissen senast den 14 december Digitaliseringsstrategi år ska ersätta den vision och e-strategi för Östersunds kommun som fastställdes av kommunstyrelsen 25 februari Socialförvaltningen har sammanställt förslag till yttrande. Förslag till beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse antas som nämndens yttrande över Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Digitaliseringsstrategi år Bakgrund IT-enheten har sammanställt en strategi för hur kommunens digitaliseringsarbete ska utvecklas under perioden år Ett antal strategiska utvecklingsområden har identifierats: Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Den digitala kompetensen måste öka hos både ledning och medarbetare. Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Processer och arbetssätt måste anpassas för att bli mer digitala och fungera mot en allt mer digitaliserad omvärld. Skapa infrastruktur för digitalisering Kommunen måste ha en väl utbyggd infrastruktur för att möta medborgarnas och verksamheternas krav kopplat till digitalisering. Öka säkerheten vid digital informationshantering I takt med att allt fler tjänster erbjuds digitalt höjs också kraven på säkerhet i de system och tjänster Östersunds kommun använder. De system Östersunds kommun använder måste därför vara anpassade till de krav verksamheten ställer både på säkerhet och effektivitet. Idag är inte e-posten ett säkert alternativ till kommunikation. Det behövs i första hand arbetas med säkerheten vad gäller de grundsystem som används i kommunen.

30 4, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Öka publiceringen av öppna data Genom den ökade digitaliseringen kommer också större möjligheter att publicera öppna data (PSI-data). Strategin är indelade i tre stycken med rubrikerna 1: inledning, 2: strategiska utvecklingsområden och 3: ansvar och uppföljning. Socialförvaltningens yttrande Det är bra att strategin under inledningen tar upp att regeringen och riksdag har en strategi för att öka digitaliseringstakten i Sverige. Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige och det övergripande målet är att Sveriges ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Ordet digitalisering bör förklaras tidigt i dokumentet. I SKL:s rapport E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2018 konstaterar Socialstyrelsen att utvecklingen går framåt men att det finns områden där utvecklingen är otillfredsställande. I rapporten tas som exempel att e-tjänster inom socialtjänsten går långsamt. Att inte erbjuda den enskilde möjligheten att kommunicera, boka tid med sin handläggare eller ansöka om bistånd digitalt innebär en begränsning för den enskilde att själv styra över sin kontakt med socialtjänsten. Många andra samhällsfunktioner har öppnat upp för självservice och digitala kommunikationskanaler, vilket medför att kontakterna mellan den enskilde och myndigheten till större del sker på den enskildes villkor. Resultatet visar att socialtjänsten inte följer med i denna utveckling och att möjligheterna till kontakt med social tjänsten begränsas för grupper och individer. Vid införande av e-tjänster där beslutsfattande kan automatiseras så ska lagstiftning och säkerhet beaktas. Säkerheten vid digital informationshantering måste öka. Tydliga och aktuella riktlinjer måste finnas och medarbetare ska veta vilka IT-system som är säkert att använda och vad medarbetaren får använda. För att data ska kunna transporteras så effektivt som möjligt så behöver kommunens digitala infrastruktur förbättras. Under sista punkten Ansvar och uppföljning vill förvaltningen särskilt lyfta fram chefens ansvar för implementeringsprocessen av strategin. Vid införande av e-tjänster så är det därtill viktigt att i ett tidigt skede involvera beslutsfattare, handläggare och utförare annars kan digitaliseringen upplevas som ett hinder.

31 4, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Kristina Paulsson Systemförvaltare Beslutet skickas till IT-enheten, registrator.

32 4, SN :30 / Bilaga: Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun v 0... Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi

33 4, SN :30 / Bilaga: Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun v 0... Sida 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2018-mm-dd,, dnr xxx-20xx Dokumentansvarig: It-chef Gäller från: Gäller till: Sammanfattning Samhället blir allt mer digitaliserat och medborgarnas förväntningar på digitala tjänster ökar. Det ställs också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag. För att klara omställningen måste Östersunds kommun öka takten i digitaliseringsarbetet. I detta dokument presenteras en strategi för hur kommunens digitaliseringsarbete ska utvecklas under perioden Följande strategiska utvecklingsområden har identifierats: Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens Den digitala kompetensen måste öka hos både ledning och medarbetare. Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Processer och arbetssätt måste anpassas för att bli mer digitala och fungera mot en allt mer digitaliserad omvärld. Skapa infrastruktur för digitalisering Kommunen måste ha en väl utbyggd infrastruktur för att möta medborgarnas och verksamheternas krav kopplat till digitalisering. Öka säkerheten vid digital informationshantering I takt med att allt fler tjänster erbjuds digitalt höjs också kraven på säkerhet i de system och tjänster Östersunds kommun använder. De system Östersunds kommun använder måste därför vara anpassade till de krav verksamheten ställer både på säkerhet och effektivitet. Öka publiceringen av öppna data Genom den ökade digitaliseringen kommer också större möjligheter att publicera öppna data (PSI-data).

34 4, SN :30 / Bilaga: Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun v 0... Sida 3 1. Inledning 1.1 Varför behövs en digitaliseringsstrategi? I omvärlden sker en förändring där allt fler digitala tjänster erbjuds kommunens medborgare. Det kommer också ökade krav på digitalisering hos kommunerna från regering och riksdag, här kan särskilt men inte uteslutande nämnas För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi och Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som båda presenterades av regeringen under Digitalisering är därför inte ett val utan något som är nödvändigt för att Östersunds kommun ska kunna agera i takt med den omvärld som kommunen verkar i och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen. Digitalisering är en fråga som samtliga verksamheter inom Östersunds kommun måste hantera. Digitalisering handlar om förändrade arbetssätt men involverar också nya eller förändrade it-stöd. I den senare delen krävs samverkan mellan verksamheterna och kommunens it-enhet. I arbetet med digitalisering är det viktigt att komma ihåg att det inte har något egenvärde att digitalisera. Värdet med digitalisering uppstår först när digitaliseringen används för att förverkliga de mål som verksamheterna har satt. Det kan handla om att göra vardagen enklare för de medborgare som har kontakt med kommunen, främja innovation och delaktighet eller höja kvalitet och effektivitet i verksamheten. För att digitaliseringen ska ge maximal nytta måste arbetet med digitalisering utgå från att processer ska digitaliseras från start till slut. Det krävs också att processernas utformning och möjligheten att automatisera hela eller delar av processerna ses över. Det kan handla både om att automatisera beräkningar och att automatisera beslut. Att bara omvandla analoga blanketter till e-tjänster men behålla samma manuella process bakom ger inte full effekt av digitaliseringen. Bättre är då att skapa e-tjänster där även beslutsfattandet kan automatiseras. Det avlastar våra medarbetare och höjer servicenivån mot medborgarna genom ökad konsekvens i handläggningen och snabbare beslut i ärenden. Denna strategi ersätter det tidigare dokumentet "Vision och e-strategi för Östersunds kommun" (KS ) som härmed upphör. 1.2 Syfte För att arbeta framgångsrikt med digitaliseringsfrågor behövs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Syftet med denna strategi är att tydliggöra för chefer och medarbetare i Östersunds kommun vad som är kommunens prioriterade utvecklingsområden inom digitalisering de kommande åren, hur digitalisering ska användas för att nå de mål som kommunen 1 har fastställt och leva upp till de krav som medborgarna ställer på kommunen. 1.3 Metod Strategin har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från it-enheten. Samtliga nämnder/styrelser och förvaltningar inom kommunen har fått tillfälle att lämna synpunkter och önskemål kring innehållet. En slutlig version har tagits fram av arbetsgruppen. 1 Med kommunen avses samtliga organ på både politisk- och tjänstemannanivå.

35 4, SN :30 / Bilaga: Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun v 0... Sida Förtydliganden och avgränsningar Med digitalisering avses den förändring av processer och arbetssätt som innebär att information skapas, bearbetas, lagras och skickas digitalt. Digitalisering innebär att processer och arbetssätt förändras. I de fall processer och arbetssätt är oförändrade men hela eller delar av den information som behandlas överförs till ett digitalt format kallas det digitisering. Den här strategin har som mål att öka digitaliseringen inom Östersunds kommun men tar inte sikte på digitisering. 2. Strategiska utvecklingsområden Med utgångspunkt från den digitaliseringsstrategi som regeringen fastställde 2017 och de behov som verksamheterna beskrivit har nedanstående strategiområden identifierats: 2.1 Öka ledningens och medarbetarnas digitala kompetens och engagemang Att kompetensutveckla verksamheten är en förutsättning för att kunna arbeta med digitalisering på den nivå som nationella och regionala strategier eftersträvar. Om Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare behövs också löpande kompetensutveckling inom området. Kompetensutveckling kring digitalisering gäller hela verksamheten från kommunfullmäktige och nämnder/styrelser till medarbetare och medborgare. Att ledningen har en hög digital kompetens och aktivt arbetar med digitaliseringsfrågorna är en förutsättning för ett lyckat digitaliseringsarbete. Högsta ledningen och alla underliggande ledningsnivåer måste systematiskt arbeta med frågan och sin egen fortbildning inom området. Alla verksamheter måste på motsvarande sätt genomföra kompetenshöjande åtgärder för att öka medarbetarnas digitala kompetens. Genom att utbilda i digital kompetens skapas förståelse för digitalisering inom organisationen och det skapas förutsättningar för att medarbetarna ska bli mer förändringsbenägna. 2.2 Anpassa kommunens processer till ett digitalt arbetssätt Östersunds kommun ska arbeta processorienterat. Allt arbete med digitalisering bör därför utgå från berörda processer. Endast genom att sammanhållet se över hela processen och hur den kan förbättras kan Östersunds kommun dra full nytta av digitaliseringens möjligheter. Att arbetet med digitalisering utgår från verksamhetens processer innebär att alla processägare, processledare och processhandledare inom kommunen aktivt ska lyfta frågan om digitalisering vid framtagande eller revidering av processer inom kommunen. Digitaliseringen innebär i detta sammanhang att öka användningen av digital teknik inom verksamheten samt att se över vilken information som kan hanteras i digitalt format. Frågan om digitalisering ska omfatta hela processen från start till slut. Genom att anpassa organisationen efter teknikens möjligheter skapas goda förutsättningar för digitalisering och innovation. 2.3 Skapa infrastruktur för digitalisering Det ska finnas ändamålsenlig infrastruktur inom Östersunds kommun för att kunna använda digitala lösningar. Med infrastruktur avses den hårdvara som ska stötta användningen av digitala hjälpmedel. Det kan till exempel vara kablage, servrar, datorer, mobiltelefoner eller annat som krävs för att de digitala hjälpmedlen ska fungera och kunna användas på ett ändamålsenligt sätt.

36 4, SN :30 / Bilaga: Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun v 0... Sida 5 En ändamålsenlig infrastruktur är nödvändig för att uppnå kvalitet och för att stödja att data transporteras effektivt. Infrastrukturen påverkar även tempot i vidareutvecklingen. Infrastrukturen i kommunen ska utformas efter verksamheternas behov och uppdateras vid förändrade behov hos verksamheterna. Vid investering i infrastruktur ska hänsyn tas till befintlig miljö och nya investeringar ska maximera den totala nyttan för verksamheten. 2.4 Öka säkerheten vid digital informationshantering Vid arbetet med digitalisering är det av stor vikt att säkerheten bibehålls för att skapa trygghet och tillit till det digitala samhället bland medarbetare och medborgare. För att skydda kommunens information och bibehålla förtroendet för kommunens verksamhet måste en ändamålsenlig säkerhetsnivå hållas för den information som hanteras. Alla verksamheter inom kommunen ska därför bedriva ett aktivt och systematiskt informationssäkerhetsarbete, här ingår även att säkerställa att det finns erforderlig kontinuitetsplanering, samt att samtliga medarbetare har en tillräcklig kompetens inom området så att en säkerhetskultur främjas. Till stöd för säkerhetsarbetet ska det finnas säkra och väl genomarbetade processer som är kända i verksamheten. Dessutom ska de system som används eller upphandlas leva upp till de högt ställda kraven på säkerhet som Östersunds kommun har. 2.5 Systematiskt arbete för att säkerställa verksamhetsanpassade it-system Verksamhetsanpassade it-system är en förutsättning för ett lyckat digitaliseringsarbete. I det strategiska arbetet med digitalisering måste därför inköp, underhåll och anpassning av kommunens it-system vara en naturlig del. Kommunens it-system ska vara anpassade så att de aktivt underlättar för verksamheten att öka digitaliseringsgraden. Om behoven förändras ska systemen anpassas på ett sådant sätt att de nya behoven tillgodoses alternativt ska systemet bytas ut mot ett lämpligare system. Vid utveckling eller inköp av it-system ska förutsättningarna i befintlig it-miljö beaktas. Investeringar ska göras på ett sådant sätt att den totala nyttan av tidigare och framtida investeringar maximeras. 2.6 Öka publicering av öppna data (PSI-data) Östersunds kommun ska i sitt arbete och utifrån ett digitaliseringsperspektiv sträva efter att, där det är möjligt, tillgängliggöra kommunens data för externa användare genom s.k. öppna data. Begreppet "öppna data" innebär digital information som är fritt tillgänglig. Öppna data skapar förutsättningar för ökad insyn och stärker demokratin. Östersunds kommun ska därför aktivt arbeta med att öka publiceringen av öppna data. Informationen ska följa standarden för PSI-data. Öppna data ska hållas tillgängliga på ett sådant sätt att tröskeln för att använda den är låg, utan avgifter eller begränsande villkor.

37 4, SN :30 / Bilaga: Digitaliseringsstrategi Östersunds kommun v 0... Sida 6 3. Ansvar och uppföljning 3.1 Ansvar och spridning Denna strategi har beslutats av Kommunfullmäktige. Det är it-enheten som har varit beredande och it-chef är dokumentansvarig. Det innebär att it-chef är ansvarig för att följa upp och revidera dokumentet. Varje chef är ansvarig för att implementera strategin i sin verksamhet och att dess innehåll är känt bland sina medarbetare. 3.2 Uppföljning Uppföljning av strategin sker årligen och ska vid behov rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljning görs genom utvärdering av beslutade indikatorer. Dokumentansvarig beslutar om vilka indikatorer som ska utvärderas, dock ska alltid nedanstående indikatorer finnas i uppföljningen: Genomförda åtgärder för ökad digital kompetens i politisk ledning, kommunledningsgruppen samt övriga ledningsgrupper inom kommunen Genomförda åtgärder för ökad digital kompetens hos medarbetarna Genomförda investeringar i digital infrastruktur Genomförda processförändringar för mer digitala processer 3.3 Relaterade dokument Följande styrdokument på nationell och lokal nivå har betydelse för digitaliseringsarbetet: Nationella styrdokument För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Vision e-hälsa 2025 Regionala styrdokument Regional digital agenda , Region Jämtland Härjedalen Lokala styrdokument Informationssäkerhetspolicy Östersunds kommun Riktlinje för informationssäkerhet Östersunds kommun Riktlinje för it-säkerhet Östersunds kommun Bredbandsstrategi Östersunds kommun

38 5, SN :30 SN: 862/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Anneli Andersson Utredningssekreterare Förslag till Socialnämnden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut per den 30 september 2018, enligt 4 kap 1 SoL Kommunen har från 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen (SoL) skyldighet att rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapportering ska ske en gång per kvartal till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Inom Socialnämnden fanns per den 30 september 2018, 77 beslut som ej verkställts inom föreskriven tid. 21 beslut avsåg öppenvårdsverksamhet, ett beslut avsåg CRA-behandling (manualbaserad metod för missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika) och 55 beslut avsåg kontaktperson /kontaktfamilj. Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar sammanställning av rapport till Kommunfullmäktige avseende ej verkställda gynnande beslut per den 30 september Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Rapport 30 september 2018 Bakgrund Socialnämnden ska till IVO och kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, (SoL) som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Personen det gäller ska vara identifierbar. När ett ärende som tidigare rapporterats som ej verkställt senare verkställs ska nämnden rapportera det till IVO och revisorer så ärendet kan avföras från vidare granskning. Till fullmäktige ska socialnämnden lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Det ska inte gå att härleda uppgifterna i rapporten till en enskild person, nämnden ska heller inte ange skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda. Meningen är inte att skapa en diskussion kring enskilda ärenden. I

39 5, SN :30 SN: 862/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr rapporten ska det framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller kvinnor respektive män. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Det är Förvaltningsrätten som efter ansökan från IVO prövar frågan om särskild avgift (16 kap 6 c SoL). Sanktionsavgiften tillfaller staten. Någon tidsfrist vad som är skälig tid har inte angivits eftersom det måste göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Inom Socialnämnden fanns per den 30 september 2018, 77 beslut som ej verkställts inom föreskriven tid. 21 beslut avsåg öppenvårdsverksamhet varav nio beslut gällde män och tolv kvinnor, ett beslut avsåg CRAbehandling för en man (manualbaserad metod för missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika). 55 beslut avsåg kontaktperson/kontaktfamilj varav 27 beslut gällde män och 28 beslut gällde kvinnor. Nedanstående tabell åskådliggör hur lång tid som förflutit från beslutet Ej verkställda inom 3-6 månader Ej verkställda inom 6-9 månader Ej verkställda inom 9-12 månader Ej verkställda mer än ett år Kontaktperson/kontaktfamilj Öppenvård 19 2 Annat bistånd- familjehem Annat, CRA 1 Summa totalt exl avbrott i verkställighet Avbrott i verkställighet har gjorts i 14 ärenden avseende kontaktperson/kontaktfamilj.

40 5, SN :30 SN: 862/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Nedan visas en redovisning av ärenden där IVO begärt om yttrande över ej verkställda gynnande beslut. IVO:s begäran om yttrande över ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen, lägesrapport per den 1 augusti 2018 Ärenden inkomna 2016 Ärenden inkomna 2017 Ärenden inkomna 2018 Begäran om yttrande/ redogörelse från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Antal begäran som IVO väljer att lägga ner efter nämnden skickat sitt yttrande Antal begäran där IVO ännu inte fattat beslut Antal begäran vidare till Förvaltningsrätten, med krav på utdömande av särskild avgift Antal domar från Förvaltningsrätten med beslut om särskild avgift Förvaltningsrättens utdömda avgifter i kronor Förvaltningsrättens avslag på IVO:s begäran om särskild avgift SOCIALFÖRVALTNINGEN Helén Eurenius Förvaltningschef Anneli Andersson Utredningssekreterare Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelsen ska skickas med beslutet, tillsammans med bilaga

41 5, SN :30 SN: 862/2018 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr

42 5, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr Anneli Andersson Utredningssekreterare Förslag till Socialnämnden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut per den 30 september 2018, enligt 4 kap 1 SoL Kommunen har från 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen (SoL) skyldighet att rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapportering ska ske en gång per kvartal till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Inom Socialnämnden fanns per den 30 september 2018, 77 beslut som ej verkställts inom föreskriven tid. 21 beslut avsåg öppenvårdsverksamhet, ett beslut avsåg CRA-behandling (manualbaserad metod för missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika) och 55 beslut avsåg kontaktperson /kontaktfamilj. Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar sammanställning av rapport till Kommunfullmäktige avseende ej verkställda gynnande beslut per den 30 september Underlag för beslut Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Rapport 30 september 2018 Bakgrund Socialnämnden ska till IVO och kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, (SoL) som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Personen det gäller ska vara identifierbar. När ett ärende som tidigare rapporterats som ej verkställt senare verkställs ska nämnden rapportera det till IVO och revisorer så ärendet kan avföras från vidare granskning. Till fullmäktige ska socialnämnden lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Det ska

43 5, SN :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTESKRIVELSE Diarienr inte gå att härleda uppgifterna i rapporten till en enskild person, nämnden ska heller inte ange skälen till varför de rapporterade besluten inte är verkställda. Meningen är inte att skapa en diskussion kring enskilda ärenden. I rapporten ska det framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller kvinnor respektive män. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller om kommunen inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Det är Förvaltningsrätten som efter ansökan från IVO prövar frågan om särskild avgift (16 kap 6 c SoL). Sanktionsavgiften tillfaller staten. Någon tidsfrist vad som är skälig tid har inte angivits eftersom det måste göras en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Inom Socialnämnden fanns per den 30 september 2018, 77 beslut som ej verkställts inom föreskriven tid. 21 beslut avsåg öppenvårdsverksamhet varav nio beslut gällde män och tolv kvinnor, ett beslut avsåg CRAbehandling för en man (manualbaserad metod för missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika). 55 beslut avsåg kontaktperson/kontaktfamilj varav 27 beslut gällde män och 28 beslut gällde kvinnor. Nedanstående tabell åskådliggör hur lång tid som förflutit från beslutet Ej verkställda inom 3-6 månader Ej verkställda inom 6-9 månader Ej verkställda inom 9-12 månader Ej verkställda mer än ett år Kontaktperson/kontaktfamilj Öppenvård 19 2 Annat bistånd- familjehem Annat, CRA 1 Summa totalt exl avbrott i verkställighet Avbrott i verkställighet har gjorts i 14 ärenden avseende kontaktperson/kontaktfamilj.