Granskningsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Sundsvalls kommun. Granskning av strategiskt arbete för att minimera ohälsa

Transkript

1 Granskningsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2018 Sundsvalls kommun Granskning av strategiskt arbete för att minimera ohälsa

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande Revisionskriterier Skollagen Kommunallagen 6 kap Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning för elevhälsan (2016) Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer Granskningsresultat Elevhälsans organisation och omfattning Elevhälsans förebyggande arbete System för kvalitetsarbete och uppföljning Alla skolor arbetar utifrån barn- och utbildnings riktlinjer angående skolenhetens arbete med att kartlägga orsaker till elevers frånvaro I samverkan med andra förvaltningar inventera behoven, identifiera ansvarsfördelning och samordna vård och stödinsatser när det gäller den psykiska hälsan Samverkan Sammanfattande bedömning...13 Bilaga 1: Källförteckning

3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sundsvalls kommun granskat barnoch utbildningsnämnden i syfte att bedöma om elevhälsans arbete i Sundsvalls kommun bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Vi uppmärksammar att förvaltningen nyligt har genomfört en omorganisation vilken bla berör elevhälsans verksamhet och kvalitetsarbetet. Ett utvecklingsarbete när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet har även påbörjats. Vår sammanfattande bedömning är dock att elevhälsans arbete för närvarande endast delvis bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. För svar på uppställda kontrollmål samt våra rekommendationer se avsnitt 5; Sammanfattande bedömning. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Elevhälsans uppdrag har under de senaste åren såväl förtydligats som vidgats i och med den nya skollagen och vägledande nationella dokument. Här tydliggörs en förväntan på att elevhälsan ska utgöra en tillgänglig och samlad resurs, vars verksamhet präglas av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Detta arbete kan bland annat handla om att motverka stress, främja elevernas hälsa samt frågor rörande elevernas trivsel och närvaro. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. I skollagen anges även att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Sammantaget ställer detta stora krav på förmågan att organisera, styra och leda elevhälsoverksamheten på ett ändamålsenligt sätt. De förtroendevalda revisorerna har med utgångspunkt i detta beslutat genomföra en granskning av elevhälsan i Sundsvalls kommun Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma huruvida elevhälsans arbete i Sundsvalls kommun bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Är elevhälsans organisation ändamålsenlig utifrån dess uppdrag och de behov som finns? Arbetar elevhälsan förebyggande och hälsofrämjande? Säkerställs en likvärdig tillgång till elevhälsans kompetenser? Finns det ett ändamålsenligt system för kvalitetsarbete, och hur förhåller det sig till skolans kvalitetsarbete? Finns det ändamålsenliga former för uppföljning och återrapportering av elevhälsans verksamhet? Finns det ändamålsenliga former för samverkan? 2.3. Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. För specifikation av granskade dokument och intervjuade personer se bilaga 1; Källförteckning. 3

5 3. Revisionskriterier 3.1. Skollagen Av skollagen 25 framgår att elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vidare anges att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Enligt skollagen ska tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator tillgodoses för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen ( 27) specificerar att varje elev i grundskola, grundsärskola och specialskola ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Dessa besök ska vara jämt fördelade under studietiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller Kommunallagen 6 kap. 6 Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning för elevhälsan (2016) Enligt Socialstyrelsens och Skolverkets vägledning för elevhälsan ska det systematiska kvalitetsarbetet bedrivas och dokumenteras på både huvudmanna- och skolenhetsnivå. Att kontinuerligt och systematiskt följa upp elevhälsans arbete innebär att utvärdera hur elevhälsans arbetsinsatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla kunskaps- och värdegrundsmål. Rutiner för dokumentation av kvalitetsarbetet får enligt skollagens förarbeten utarbetas hos huvudmannen och på de enskilda skolenheterna. Enligt vägledningen är det rimligt att information om resultat och måluppfyllelse, analys av förbättringsområden samt beslut om förbättringsåtgärder ingår i en redovisning. Specifikt inom elevhälsans hälso- och sjukvård ansvarar vårdgivaren för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) Enligt skollagen (1 kap. 4 samt 3 kap. 3 ) är det skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 4

6 Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med att utreda om en elev har behov av särskilt stöd. Enligt de allmänna råden bör rektorn se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbete med extra anpassningar. Vidare anger de allmänna råden att det är angeläget att rektorn ser till att den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i arbetet med att identifiera och anpassa den pedagogiska verksamheten efter olika elevers behov. De allmänna råden specificerar även att rektorn bör skapa rutiner på sin skolenhet som anger hur samarbetet med elevhälsan samt eventuella externa utredningskompetenser ska ske vid utredning om särskilt stöd. Utöver detta anges även att samråd ska ske med elevhälsan i de fall det befaras att en elev inte väntas nå sina kunskapskrav trots extra anpassningar Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer Fullmäktige i Sundsvalls kommun antog i juni 2017 ( , 153) en mål- och resursplan (MRP) för Fullmäktige beskriver tre prioriterade områden som hela kommunorganisationen förväntas bidra aktivt till där En likvärdig skola är ett område. Ett prioriterat område inom En likvärdig skola är en satsning på ökad elevvård för trygghet och välmående. Enligt MRPn ska elevernas tillgång till stöd och elevvård öka med hjälp av förebyggande och hjälpande insatser för att motverka psykisk och fysisk ohälsa. Fullmäktige avsätter för åren fem mnkr inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde för satsningen. Som en åtgärd för att ge eleverna en tryggare miljö vill fullmäktige ser fler vuxna som deltar aktivt i det dagliga arbetet. Fullmäktige har även ett prioriterat område beträffande Goda livsvillkor, inom vilket det finns mål med bäring på området ohälsa: Fullmäktigemål Önskat resultat 2018 Andelen unga som befinner sig i social utanförskap och missbruk ska minska En högre upplevd trygghet bland barn och unga. Andelen barn och unga med hög frånvaro i skolan samt andelen unga med missbruksproblem ska ha minskat i jämförelse med Enligt vår erfarenhet har hög frånvaro i skolan ofta någon form ohälsa som bakomliggande orsak. 5

7 4. Granskningsresultat 4.1. Elevhälsans organisation och omfattning Skolorganisationen i Sundsvalls kommun har en övergripande geografisk skolområdesindelning (norra och södra) med en verksamhetschef för respektive område. Elevhälsan i Sundsvalls kommun är dels organiserad centralt, dels även med lokala elevhälsoteam på respektive skolenhet. Vi har efterfrågat dokumentation över centralt och lokalt finansierade elevhälsoresurser. Enligt uppgift finns det dock ingen samlad bild över de totala resurserna inom elevhälsan (lokalt och centralt). Nedanstående uppgifter är därför helt baserade på intervjuer. Vi har kontrollerat att det finns tillgång till skolläkare skolsköterska, psykolog och kurator samt personal som kan tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser Centralt finansierade elevhälsoresurser Den centralt finansierade elevhälsan leds sedan 2016 av tre chefer; två chefer för barn, elevhälsa och stödteam samt en chef som är verksamhetsansvarig för den medicinska delen av elevhälsan. Förutom cheferna består den centrala elevhälsan av följande professioner (riktade till både förskola och skola): 7 Psykologer 4 Logopeder 2 Socionomer 3 Närvaroteam 0,5 Likabehandling 2 Syn och hörsel 1 Specialpedagog särskola 6 Specialpedagoger förskola 1 Specialpedagog förskola ITID (Socialt investeringsfonsdprojekt tillsammans med socialtjänsten) 2 Skoldatateket 4 Sjukhusskola 9 Pedagogistor 3.5 Skolläkare 2 Skolfam 1 Kom Ut (personalkostnad, personalansvar hos Kultur och fritid) Förutom ovanstående funktioner finns skolsköterskor och kuratorer som är centralt finansierade men lokalt placerade på skolenheter. Kuratorer ska utgöra en resurs för flera skolenheter, men har sin placering på 7-9 skolorna. Detta då det normalt sett, enligt våra intervjuer, finns ett större behov av att genomföra stöd-, motivations-, och krissamtal direkt med elever i senare åldrar. Inom centrala elevhälsan finns sedan 2012 även ett närvaroteam (två socionomer och en speciallärare) som rektorerna kan ta hjälp av vid behov. Detta sker då elever har hög frånvaro. 6

8 Lokalt finansierade elevhälsoresurser Enligt våra intervjuer varierar utformningen av lokalt finansierade elevhälsoteam utifrån respektive skolas förutsättningar, exempelvis resurser att anställa egen personal samt storleken på skolan eller elevernas behov. Enligt intervjuade finns numera minst en lokalt placerad specialpedagog på samtliga skolor utom två. Kommunen har tilldelats riktade statsbidrag för att anställa specialpedagogisk kompetens för de två skolor som vid granskningens genomförande saknar specialpedagog. Vid intervjutillfället hade en av dessa tjänster tillsatts. Av våra intervjuer framgår att de centralt finansierade resurserna inom elevhälsan har minskats under det senaste året. Istället har fler resurser kunnat anställas på skolorna vilket upplevs mycket positivt i organisationen. Dock upplevs det fortfarande råda stor brist på kuratorer. Vidare upplevs det vara stor skillnad mellan skolorna när det gäller tillgång till elevhälsans kompetenser vilket skapar en osäkerhet när det gäller likvärdigheten. Vi har som tidigare nämnts inte erhållit några dokumenterade underlag som tydliggör hur resurserna är fördelade på skolenhetsnivå Elevernas uppfattning om elevhälsan Förvaltningen genomför årligen en enkät bland eleverna i årskurs 6-9. I enkäten finns frågor som rör elevernas kännedom om elevhälsan samt deras upplevelse av elevhälsans närvaro och tillgänglighet. Av enkätsvaren från november 2017 framgår att eleverna i ganska hög utsträckning vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev. De upplever även att de kan prata med sköterska, kurator eller psykolog om de skulle vilja och de känner också i ganska hög utsträckning att det är ok att lämna lektionen för att träffa sköterska eller kurator. I något lägre utsträckning upplever eleverna dock att elevhälsan på skolan undersöker hur eleverna upplever sin skol- och livssituation. Värt att uppmärksamma är också att elevernas kännedom om och upplevelse av elevhälsans tillgänglighet tenderar att bli sämre i högre årskurser. Se diagrammet nedan. Figur 1. Elevernas upplevelse av elevhälsan 7

9 Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkätfrågeformulär) Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kuratorn, skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kuratorn I enkätsvaren finns även en sammanvägning av ett antal frågeområden. Studiero är det område som har lägst sammanvägt index. Att eleverna sätter låga värden innebär att eleverna i lägre utsträckning är nöjda. Sammanvägningen av frågorna inom området elevhälsa visar att elevernas svar varierar mellan 5,45-6,75, vilket innebär ett snitt på 6,2 på en 10-gradig skala. Lägst värderas elevhälsan av eleverna i årskurs 8 och 9. Figur 2. Sammanvägning av ett antal olika indexområden Indexvärden utifrån område ,65 6,75 6,1 5,45 Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9 Ordningsregler Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Elevhälsa Förutom sammanställning av enkätsvaren har vi inte tagit del av någon förvaltningsövergripande analys av enkätresultatet. Endast en av de skolor vi intervjuat använder sig i viss utsträckning av enkätresultaten i sitt systematiska kvalitetsarbete för att utveckla elevhälsans arbete. 8

10 Nämndens beslut avseende elevhälsans organisation och omfattning Nämnden har under våren 2018 vid ett antal tillfällen behandlat ärenden rörande elevhälsan. Följande kan nämnas: Nämnden informeras om att organisationen för barn-, elevhälsa samt stödteam har setts över, och att personalminskningar är planerade. ( , 38). Nämnden avvecklar ca tolv tjänster inom barn-, elevhälsa och stödteam för att förbättra nämndens ekonomiska resultat. ( , 41). Nämnden informeras om att den personalminskning som sker inom barn-, elevhälsa, stödteam samt barn- och utbildningskontoret beräknas till 6 mkr. ( , 54) Elevhälsans förebyggande arbete Nämnden har i mars 2016 antagit en barn- och elevhälsoplan. Planen har revideras av skoldirektören i februari Planen beskriver dels förvaltningens övergripande syn på arbetet med barn och elever dels roller, ansvar och organisation för elevhälsoarbetet. Enligt chefen för elevhälsan kan elevhälsoplanen sägas utgöra en övergripande plan för hur den centrala och lokala elevhälsan ska arbeta. Vi har kontrollerat att elevhälsan främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Den centrala elevhälsan upprättar varje läsår ett schema för de skolenheter som finns i kommunen, då psykolog och skolläkare ska delta i regelbundna möten med skolans elevhälsoteam. Vid varje skola skrivs också en överenskommelse om vad parterna kan förvänta sig av varandra och där kan även ingå önskemål som skolenheten har om stöd, ex föreläsningar, handledning, utbildning. Här framgår också den centrala elevhälsans uppdrag. Vi kan inte styrka att den lokala elevhälsan upprättar någon dokumenterad planering för sitt arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser (tex vilka insatser som ska genomföras under året av de olika professionerna samt till vilka elever dessa insatser riktas). En övervägande del av de vi intervjuat upplever att elevhälsan (central såväl som lokal) till stor del arbetar med åtgärdande insatser, s.k. brandkårsutryckningar. Samtliga intervjuade är dock medvetna om elevhälsans uppdrag som hälsofrämjande och förebyggande. De intervjuade upplever det som en brist att elevhälsans fokus i hög grad är åtgärdande snarare än förebyggande och hälsofrämjande och att detta indikerar det att det finns elever vars behov inte fångas upp i tid. Exempel som nämns är hemmasittare, som behöver fångas upp och hjälpas mycket tidigare än vad som sker i dagsläget. Andra exempel är barn som befinner sig i gråzonen kring neuropsykiatriska funktionshinder men som saknar diagnos, eller har diagnos som upptäcks sent. En av orsakerna till att elevhälsans arbete mest upplevs vara åtgärdande snarare än förebyggande är att det finns för få kuratorer som i ett tidigt skede kan genomföra stödinsatser. Följande ges som exempel på det förebyggande och hälsofrämjande arbete som ändå genomförs: En riktlinje för skolenheters arbete med att kartlägga orsaker till elevers frånvaro har tagits fram (reviderad av skoldirektören ). Riktlinjen beskriver hur skolenheten ska hantera frånvaron samt när ev. närvaroteamet kan komma att kopplas in. Klasskonferenser. 9

11 Resultatkonferenser. Trygghetsgrupp/nolltoleransgrupp/antimobbinggrupper (finns på nästan samtliga skolor). Skoldatateket. Syn- och hörselanpassningar som tillgängliggör lärmiljön för samtliga elever. Skolsköterskans hälsosamtal med eleverna i förskoleklass, åk 4, 7 samt år 1 på gymnasiet uppges vara en viktig del i det förebyggande elevhälsoarbetet. Vid dessa samtal kan nämligen viktig information om elevens mående fångas upp. Enligt dokumentation vi erhållit från förvaltningen når Sundsvalls elevhälsa fler elever än rikssnittet men färre än länssnittet via dessa hälsosamtal. Enligt verksamhetsansvarig för elevhälsans medicinska funktioner har skolsköterskorna under de senaste åren utvecklat sitt arbete med hälsosamtal. Den information som samlas in under samtalen analyseras och återkopplas till skolans personal samt till verksamhetsansvarig. Vi har inte tagit del av någon dokumentation som visar om eller hur informationen som samlas upp i dessa samtal används i skolornas systematiska kvalitetsarbete System för kvalitetsarbete och uppföljning Politisk nivå Av våra intervjuer framgår att det inom nämnd och förvaltning tidigare bedrevs ett tämligen omfattande systematiskt kvalitetsarbete. Det tidigare systemet för kvalitetsarbete upplevdes dock som svårhanterat och överambitiöst vilket medförde att kvalitetsarbetet utfördes motvilligt. Från och med förvaltningens omorganisation (år 2017) var avsikten att även kvalitetsarbetet skulle förändras. Ett nytt årshjul för nämndens uppföljning har därför utarbetats inom förvaltningen. Årshjulet ska, enligt intervjuade, utgöra en grund för det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Av intervjuer framkommer dock att arbetet enligt årshjulet vid granskningens genomförande (september 2018) ännu inte har implementerats i verksamheterna. Nämndens uppföljning av verksamhetens kvalitet sker för närvarande främst via: Årsredovisning Delårsrapport per april och augusti I nämndens mål- och resursplan för 2018 har nämnden angett fem mål inom fullmäktiges prioriterade område Goda livsvillkor. Nämnden har två mål med bäring på området ohälsa, vilka lyder enligt följande: Vi har kontrollerat att: Nämnden utvärderar fullmäktiges mål som berör elevhälsans arbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs och dokumenteras på både huvudmannaoch skolenhetsnivå. Nämnden kontinuerligt utvärderar hur elevhälsans insatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla kunskaps- och värdegrundsmål. 1. Alla skolor arbetar utifrån barn- och utbildnings riktlinjer angående skolenhetens arbete med att kartlägga orsaker till elevers frånvaro. 2. I samverkan med andra förvaltningar inventera behoven, identifiera ansvarsfördelning och samordna vård och stödinsatser när det gäller den psykiska hälsan Till det första målet finns följande indikatorer: 10

12 Indikator Utfall 2017 Önskad nivå 2018 Önskad nivå Andelen elever med mer än 10 % frånvaro minskar Åk 1-6: 15,7% Åk 7-9: 32,4% 10 % 20 % 5 % 5 % Indikatorer för nämndens andra mål saknas. Utvärdering av nämndens mål har senast skett i delårsrapport per april Av rapporten framgår följande: Mål 1: Andelen elever med hög frånvaro (mer än 10 %) har inte sjunkit. I rapporten anges att verksamhetscheferna arbetar med att implementera nämndens riktlinjer för att kartlägga orsaker till elevers frånvaro i sina ledningsgrupper. Mål 2: Uppföljning samt bedömning av måluppfyllelse saknas för detta mål. I kommunens delårsrapport per april 2018 följs fullmäktiges mål upp (andel barn och unga med hög frånvaro i skolan ska ha minskat). Bedömningen av måluppfyllelsen är dock mycket otydlig Verksamhetsnivå Skoldirektören har infört ett system med ledarplaner, som tagits fram med hjälp av en extern konsult. Ledarplanerna började införas under hösten Syftet, är att arbetet med ledarplaner ska utveckla verksamheten mot dess mål. Systemet fungerar på följande vis: Varje ledare inom skolan (skoldirektör, verksamhetschefer och rektorer) skriver en ledarplan där det på ett tydligt sätt ska framgå vilka ledarhandlingar ledaren ansvarar för, som bidrar till en bättre lärmiljö för eleverna. Handlingarna ska, enligt de vi intervjuat, beskrivas mycket konkret. Detta för att skapa tydlighet, transparens och ökad måluppfyllelse. Ledarhandlingarna ska reflektera brister och problemområden inom ledarens ansvarsområde. Underlag som används för att formulera ledarplaner kan utgöras av resultat i elevhälsosamtal, elevenkät, elevstatistik om närvaro, eller andra underlag som belyser enhetens resultat inom olika områden. Verksamhetschef ansvarar för att, i kontinuerlig dialog med rektor, återkoppla och följa upp hur respektive rektor genomför och utvecklar sina ledarhandlingar enligt ledarplanen. Verksamhetschefer ansvarar för att återkoppla och följa upp hur respektive rektor genomför och utvecklar sina ledarhandlingar sin ledarplan. Skoldirektören ansvarar för motsvarande när det gäller verksamhetschefernas planer. Ledarplanerna innehåller i huvudsak följande moment: Mål på lång sikt (3-5 år) Mål på kort sikt (3-12 mån) Organisation (i vissa fall finns beskrivningar av arbetsfördelning) Överenskommelse med arbetslagen Uppföljning Rektors ledarhandlingar 11

13 Av våra intervjuer framgår att uppföljning av ledarplanerna ännu inte har genomförts med samtliga rektorer Elevhälsan Elevhälsan har inget separat system för kvalitetsarbete men enligt intervjuer tillhandahåller de i viss mån underlag till kvalitetsavdelningens uppföljningar. Chefen för elevhälsan uppger att överenskommelser tas fram för varje uppdrag som elevhälsan går in i. Dessa överenskommelser sammanställs och utvärderas av elevhälsan årligen, som en del i att kvalitetssäkra arbetet. Verksamhetsansvarig för elevhälsans medicinska funktioner uppger att denne årligen muntligt återrapporterar vissa frågor från de hälsosamtal som skolsköterskorna genomfört under året till nämnden. Vi kan dock inte styrka att nämnden kontinuerligt utvärderar hur elevhälsans insatser skapar förutsättningar för eleverna att uppfylla kunskaps- och värdegrundsmål Samverkan Nämnden har (som tidigare nämnts under avsnitt 4.2) antagit en barn- och elevhälsoplan. Planen kan sägas innehålla en övergripande beskrivning av rutiner för samarbete mellan skolans personal och elevhälsan. Bla anges att de centralt organiserade elevhälsofunktionerna ska medverka regelbundet vid det lokala elevhälsoarbetet. Våra intervjuer bekräftar att ovanstående förvaltningsövergripande rutin följs i verksamheterna. Personal tillhörande den centrala elevhälsan (skolläkare, kurator och skolpsykolog) har möten med varje skolenhet månadsvis (enligt ett planerat schema) för att delta i de lokala elevhälsoteamens möten. Vi har kontrollerat att rektor har skapat rutiner som anger hur samarbetet med elevhälsan ska ske tex vid utredning om särskilt stöd eller då en elev inte väntas nå kunskapskraven trots extra anpassningar. Av intervjuerna framgår att rektorer och medarbetare inom lokala elevhälsan önskar att träffarna skedde oftare och att det fanns större möjligheter att välja vilka kompetenser från den centrala elevhälsan som deltar vid skolans möten, utifrån elevernas behov. Vidare finns önskemål om en mer konsultativ dialog med den centrala elevhälsan, dvs att samarbetet inte bara sker vid utredning av elever. Intervjuade rektorer uppger att de arbetat med att förtydliga ansvar och roller när det gäller samverkan med elevhälsan. Tidigare var det vanligt att pedagoger gärna lämnade över ansvaret för elevärenden till det lokala eller centrala elevhälsoteamet att lösa. Nu upplevs samarbetet fungera bättre. 12

14 5. Sammanfattande bedömning Vi uppmärksammar att förvaltningen nyligt har genomfört en omorganisation vilken bla berör elevhälsans verksamhet och kvalitetsarbetet. Ett utvecklingsarbete när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet har även påbörjats. Vår sammanfattande bedömning är dock att elevhälsans arbete för närvarande endast delvis bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen baseras på nedanstående iakttagelser och bedömningar. Revisionsfråga Är elevhälsans organisation ändamålsenlig utifrån dess uppdrag och de behov som finns? Säkerställs en likvärdig tillgång till elevhälsans kompetenser? Arbetar elevhälsan förebyggande och hälsofrämjande? Svar Vi bedömer att elevhälsans organisation i huvudsak är ändamålsenlig utifrån elevhälsans uppdrag. Bedömningen baseras på att det på skolorna eller centralt placerat finns tillgång till de professioner som anges i skollagen. Att vissa resurser finansieras och placeras centralt kan skapa förutsättningar för en likvärdig tillgång till dessa spetskompetenser. Det upplevs positivt av verksamheten att den centrala elevhälsan har minskat i omfattning till förmån för lokala placeringar av elevhälsoresurser. Samtidigt uppmärksammar vi att det i verksamheten finns en oro för att de lokalt finansierade resurserna inte är likvärdiga mellan kommunens skolor. Detta då omfattningen av dessa resurser i högre utsträckning upplevs styras av skolornas förutsättningar än av elevernas behov. Vi kan inte styrka att tillgången till elevhälsans lokalt placerade kompetenser är likvärdig. Vi uppmärksammar även verksamhetens oro för den upplevda bristen på främst kuratorer men även specialpedagoger. Vi vill därför uppmärksamma nämnden på att det finns risk för att vissa elevers behov inte kan tillgodoses till fullo. Vi bedömer att elevhälsan i viss utsträckning arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Bedömningen baseras på våra intervjuer där vissa förebyggande och hälsofrämjande insatser exemplifieras. Samtidigt upplever de vi intervjuat att den största delen av (främst den lokala) elevhälsans arbete snarare är åtgärdande än förebyggande och att det finns elever som har behov som inte kan fångas upp i tid. Vi anser att den lokala elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete skulle tydliggöras med en tydlig (års)planering av de förebyggande och hälsofrämjande insatser som görs. Vi upplever nämligen att det i dagsläget inte är helt tydliggjort vilka insatser som faktiskt räknas som hälsofrämjande och förebyggande. Vi vill även uppmärksamma nämnden på att eleverna (enligt elevenkäten) upplever att elevhälsoteamen i måttlig omfattning frågar eleverna om hur de upplever sin skoloch livssituation och att elevhälsan ges ett genomsnittligt 13

15 Finns det ändamålsenliga former för samverkan? Finns det ett ändamålsenligt system för kvalitetsarbete, och hur förhåller det sig till skolans kvalitetsarbete? Finns det ändamålsenliga former för uppföljning och återrapportering av elevhälsans verksamhet? betyg på 6,2 på en 10-gradig skala. Värt att notera är att elevhälsan ges lägst betyg av eleverna i årskurs 8 och 9, vilket också är de åldrar då det enligt verksamheten finns mest behov av elevhälsans insatser. Vår bedömning är att det finns ändamålsenliga former för samverkan mellan elevhälsans- och skolans övriga personal. Bedömningen baseras på att det finns en övergripande rutinbeskrivning som tydliggör hur samarbetet ska ske samt att de vi intervjuat upplever att samarbetet i huvudsak fungerar bra. Vår bedömning är att det i dagsläget ännu inte finns ett ändamålsenligt system för kvalitetsarbete. Ett kvalitetsarbete med ledarplaner har påbörjats och systemet har också vunnit legitimitet hos rektorerna, vilket är positivt. Vi uppmärksammar vidare att det inom elevhälsan sker ett visst utvärderingsarbete av genomförda insatser. Vi ser dock inte att nämnden följer upp och analyserar elevhälsans insatser i relation till elevernas förutsättningar för måluppfyllelse. Inom skolan har ett nytt kvalitetsarbete som grundar sig i ledarplaner med kontinuerlig uppföljning nyligen implementerats. Det nya arbetssättet upplevs av rektorer och verksamhetschefer ge goda förutsättningar för ett gott kvalitetsarbete. Vi bedömer det vara positivt att förvaltningen har infört en modell för kvalitetsarbete som har större legitimitet hos rektorerna eftersom detta skapar bättre förutsättningar för ett fungerande kvalitets- och utvecklingsarbete. Den nya modellen för kvalitetsarbete är dock inte fullt implementerad ännu. Vår uppfattning är att det i verksamheten sammantaget finns en stor mängd insamlad information om hur eleverna mår och vilka behov som finns (tex via elevenkäter, hälsosamtal mm). Vi kan dock inte se att denna insamlade information används på ett tydligt och genomgående sätt i skolornas och nämndens systematiska kvalitetsarbete. När det gäller måluppfyllelse noterar vi att prognosen i tertialrapport per augusti 2018 är att ett av nämndens mål som har koppling till området ohälsa (elevers frånvaro) inte uppfylls och att det andra målet inte utvärderas. Avslutningsvis bör nämnas att fullmäktige har för åren avsatt fem mnkr för att elevernas tillgång till stöd och elevvård ska öka med hjälp av förebyggande och hjälpande insatser för att motverka psykisk och fysisk ohälsa. Vi har noterat att nämnden under våren 2018 beslutat om en minskning av den centrala elevhälsan motsvarande ca 6 mnkr. Vi har i nämndens uppföljning och återrapportering till fullmäktige inte kunnat se om, och i så fall på vilket vis, fullmäktiges satsning på ökad elevvård har uppfyllts. 14

16 Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi barn- och utbildningsnämnden att: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Förslagsvis bör den information som kontinuerligt samlas in (tex om elevernas mående och elevernas uppfattning om elevhälsan) i högre utsträckning analyseras och användas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vidare bör elevhälsans insatser utvärderas i relation till elevernas förutsättningar för måluppfyllelse. Fortsatt arbeta för att säkerställa en likvärdig tillgång till elevhälsans olika kompetenser på skolorna. Synliggöra elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande insatser. Förslagsvis kan en årlig planering som säkerställer att alla delar i elevhälsans uppdrag täcks in upprättas och kommuniceras ut i organisationen. Tydliggör om, och på vilket vis, fullmäktiges satsning på ökad elevvård har uppfyllts. Sundsvall den 19 oktober Linda Marklund Certifierad kommunal revisor Petra Nylander Verksamhetsrevisor 15

17 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner: Skoldirektör Verksamhetschef inom skolan Kvalitetschef Chef för barn-, elevhälsa, och stödteam, synpedagog, specialpedagog Verksamhetsansvarig för den medicinska delen av elevhälsan Rektorer och lokalt placerad elevhälsopersonal för fem skolor Dokument: Fullmäktiges mål och resursplan för 2018 Barn- och utbildningsnämnden mål och resursplan för 2018 Barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan för 2018 Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport per april 2018 Statistik över anmälda elevkränkningar (LISA) Barn- och elevhälsoplan Handlingsplan för insatser i syfte att stärka skolors arbete med att öka elevers närvaro i skolan Resultat i elevenkät (2017) Likabehandlingsplaner från fem skolor 16