VILKA FÖRETA G BRY TER

Transkript

1 VILKA FÖRETA G BRY TER U TA NFÖRSKAPET BLAND UTRIKES FÖDDA? Sven-Olov Daunfeldt, Elina Fergin Wennberg Karl Wennberg & Hans Seerar Westerberg TVÄTTERIFÖRBUNDET HÖSTMÖTE

2 2005M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M04 Arbetslösheten (1000-tal) per månad, inrikes födda och utrikes födda, Källa: SCB, AKU , , inrikes födda utrikes födda 2

3 2005M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M08 Arbetslösheten (%) per månad, inrikes födda och utrikes födda, Källa: SCB, AKU. 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 x 1,8 x 3,9 8,0 6,0 4,0 2,0 Intrikes födda Utrikes födda 0,0

4 Den stora utmaningen Invandrare har stora problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (Ekberg and Hammarstedt, 2002; Ekberg, 2009; Ekberg, 2012) och problem verkar vara större än i de flesta andra EU-länder (Koopmans, 2010). Arbetsgivarna kan använda långa arbetslöshetsperioder som ett negativt urvalskriterium när de anställer (Heckman & Borjas, 1980; Arulampalam et al., 2001). Humankapitalet deprecieras vid långa arbetslöshetsperioder (Pissarides, 1992) Höga sociala kostnader av arbetslöshet (Paul and Moser, 2008). Sammantaget innebär detta att långa arbetslöshetsperioder kan leda till att individer permanent hamnar utanför arbetsmarknaden, med stora samhälleliga och sociala kostnader som följd (Phelps, 1972; Atkinson m fl., 1986; Shields och Price, 2005). 4

5 HYSTERESIS? 5

6 Syfte och bidrag Syftet med vår forskning är att studera vilka företag som erbjuder en väg in på arbetsmarknaden för de grupper av arbetslösa som ofta har problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns idag omfattande forskning om utrikes födda, men den har nästan alltid ett individfokus. Få studier har tidigare analyserat vilka företag som är viktiga för att bryta utanförskapet bland de utrikes födda. 6

7 Frågeställningar Vi vill vi svara på följande frågor: i. Vilka branscher är av speciell betydelse när det gäller att erbjuda arbeten för de utrikes födda som är arbetslösa? ii. Vad kännetecknar de företag som är mer benägna att anställa arbetslösa utrikes födda? Målet är att projektet ska leda till ny kunskap om vilka branscher och företag som är viktiga för att stärka integrationen av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden 7

8 DATA Avsaknaden av tidigare forskning kan förklaras av brist på data. Analysen kräver matched employeremployee data, det vill säga statistisk som är så detaljerad att det går att studera vilka individer enskilda företag anställer. Vi har tillgång till denna typ av data från Statistiska Centralbyrån, vilket innebär att vi har information om både företagen och de individer som anställs i företagen. Kan således studera vilka företag som under ett givet år anställer utrikes födda som var arbetslösa året innan. 8

9 Identifikation Har data på födelseregion (Asien, Sydamerika, Nordamerika. EU-25, Afrika etc). Vi undersöker specifikt rekryteringen av utrikes födda från Afrika eller Asien som är arbetssökande. En individ som är registrerad som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i november eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program definierar vi som arbetslösa. En individ räknas som sysselsatt om hen inte är registrerad som arbetssökande och har en inkomst av tjänst som minst överstiger ett inkomstbasbelopp. Detta innebär att vi kan analysera vad som karakteriserar de företag som under perioden anställer invandrare från Afrika och Asien som var arbetslösa året innan anställningstillfället. 9

10

11 Andelen (procent) rekryterade arbetslösa invandrare från Afrika och Asien av totala antalet arbetslösa som anställs, per bransch, (I) Hotell- och restaurangverksamhet (Q) Vård och omsorg; sociala tjänster (S) Annan serviceverksamhet (P) Utbildning (H) Transport och magasinering 23,90 21,10 18,20 18,00 26,90 38,19% (N) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra 15,20 (L) Fastighetsverksamhet (M) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (G) Övrig Handel (C) Tillverkning (G) Detaljhandel (J) Informations- och kommunikationsverksamhet (D) Försörjning av el, gas, värme och kyla (E) Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering (A) Jordbruk, skogsbruk och fiske (R) Kultur, nöje och fritid (F) Byggverksamhet 9,87 9,82 9,33 8,74 8,36 7,54 6,57 6,48 6,30 4,69 4,66 (B) Utvinning av mineral 2,

12 Andelen (procent) rekryterade arbetslösa invandrare från Afrika och Asien av alla som anställs, per bransch, (I) Hotell- och restaurangverksamhet (N) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra (S) Annan serviceverksamhet (H) Transport och magasinering (Q) Vård och omsorg; sociala tjänster (P) Utbildning (C) Tillverkning (G) Detaljhandel (G) Handel, parti- och provisionshandel samt reparation av (L) Fastighetsverksamhet (E) Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och (A) Jordbruk, skogsbruk och fiske (M) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (F) Byggverksamhet (J) Informations- och kommunikationsverksamhet (R) Kultur, nöje och fritid (D) Försörjning av el, gas, värme och kyla (B) Utvinning av mineral 1,44 1,13 1,09 1,05 0,981 0,823 0,715 0,552 0,518 0,51 0,401 0, ,06 3,03 2,98 2,81 3,59 11,77% 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 12

13 Vad kännetecknar de företag som anställer arbetslösa ickevästerländska invandrare? I syfte att besvara denna fråga estimerar vi en räknedatamodell där antalet anställda arbetslösa icke-västerländska invandrare är vår beroende variabel. Vi väljer att använda den negativa binomial modellen (NB). Fördelen med denna modellansats är att den tillåter en oproportionerligt hög andel nollor och overdispersion, d v s att variansen är större än medelvärdet. Vi kontrollerar för om företaget har utrikes födda chefer, företagets storlek, företagets ålder, företagets rörelsemarginal, om företaget ingår i en koncern och om företaget exporterar varor och tjänster utanför Sverige. 13

14 Resultat (utvalda) Antalet rekryteringar av arbetslösa utrikes födda från Afrika och Asien Invandrare i chefsposition +444%*** Andelen universitetsutbildade -38%*** Exporterande företag +39%*** Storstad 101%*** 14

15 Slutsatser 1. Företag inom de mer arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna är mer benägna att anställa arbetslösa invandrare av icke-västerländskt ursprung. 2. Företag som har en utländsk chef av ickevästerländskt ursprung är mer benägen att anställa arbetslösa icke-västerländska invandrare. 3. Tvätteribranschen utgör en viktig väg in på arbetsmarknaden för många utrikes födda som saknar de nätverk och kontakter som inrikes födda har. 15

16 Policyimplikationer I Sverige har näringslivspolitiken riktats mot branscher med intensiv forskning och utveckling och beslutsfattarna har försökt att stimulera anställningen av nyanlända genom en uppsjö av mer eller mindre misslyckade arbetsmarknadspolitiska insatser. Villkoren för företagen inom de mer arbetsintensiva och lågkvalificerade tjänstebranscherna har samtidigt försämrats, t.ex. har arbetsgivaravgiften för unga höjts, RUT-avdraget minskats och regelbördan ökat. Sverige behöver en ny näringslivspolitik, som utgår från att de arbetskraftsintensiva tjänstebranscherna är av central betydelse för att bryta utanförskapet bland många arbetslösa utrikes födda 16

17 s v e n - o l o v. d a u n f e l d h u i r e s e a r c h. s e TVÄTTERIFÖRBUNDETS HÖSTMÖTE