VÄLKOMMEN. VÄLKOMNA Handelns betydelse för integrationen

Transkript

1 VÄLKOMMEN VÄLKOMNA Handelns betydelse för integrationen

2 Sven-Olov Daunfeldt Professor och forskningschef på Handelns Forskningsinstitut

3 HANDELNS BETYDELSE FÖR INTEGRATIONEN AV UTRIKES FÖDDA Sven-Olov Daunfeldt, Elina Fergin Wennberg, Dan Johansson, Karl Wennberg & Hans Seerar Westerberg HANDELSRÅDET

4 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Det övergripande syftet med projektet är att studera om detaljhandeln utgör en väg in på arbetsmarknaden för utrikes födda. Målet är att projektet ska leda till ny kunskap om vilka branscher samt företag som är viktiga för att stärka integrationen av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden - Från projektansökan 4

5 Arbetslösheten (%), inrikes födda och utrikes födda, år, Källa: SCB, AKU x 2,1 x 4, inrikes födda utrikes födda

6 6

7 DATA Avsaknaden av tidigare forskning kan troligen förklaras av brist på data. Analysen kräver så kallade matched employer-employee data, det vill säga statistisk som är så detaljerad att det går att studera vilka individer enskilda företag anställer. Vi har tillgång till denna typ av data från Statistiska Centralbyrån, vilket innebär att vi har information om både företagen (t ex branschtillhörighet, ålder och storlek) och de individer som anställs i företagen (t ex kön, ålder och födelseregion). 7

8 Andelen (procent) rekryterade arbetslösa invandrare från Afrika och Asien av totala antalet arbetslösa som anställs, per bransch, (I) Hotell- och restaurangverksamhet 26,90 (Q) Vård och omsorg; sociala tjänster 23,90 (S) Annan serviceverksamhet 21,10 (P) Utbildning (H) Transport och magasinering 18,20 18,00 (N) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra 15,20 (L) Fastighetsverksamhet (M) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (G) Övrig Handel (C) Tillverkning (G) Detaljhandel (J) Informations- och kommunikationsverksamhet (D) Försörjning av el, gas, värme och kyla (E) Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering (A) Jordbruk, skogsbruk och fiske (R) Kultur, nöje och fritid (F) Byggverksamhet 9,87 9,82 9,33 8,74 8,36 7,54 6,57 6,48 6,30 4,69 4,66 (B) Utvinning av mineral 2,

9 Andelen (procent) rekryterade arbetslösa invandrare från Afrika och Asien av alla som anställs, per bransch, (I) Hotell- och restaurangverksamhet 3,59 (N) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra (S) Annan serviceverksamhet (H) Transport och magasinering (Q) Vård och omsorg; sociala tjänster 3,06 3,03 2,98 2,81 (P) Utbildning 2 (C) Tillverkning 1,44 (G) Detaljhandel (G) Handel, parti- och provisionshandel samt reparation av (L) Fastighetsverksamhet (E) Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och (A) Jordbruk, skogsbruk och fiske (M) Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (F) Byggverksamhet (J) Informations- och kommunikationsverksamhet (R) Kultur, nöje och fritid (D) Försörjning av el, gas, värme och kyla (B) Utvinning av mineral 1,13 1,09 1,05 0,981 0,823 0,715 0,552 0,518 0,51 0,401 0, ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 9

10 Effekten av att ha en chef född i Afrika och Asien 7 6 6,3 6, , ,8 1 1,4 0 10

11 MEN VAD HÄNDER SEN? Sysselsatt eller arbetslös cv cv cv cvv Arbetslös Sysselsatt Dagar arbetslöshet t t+1 t+2 11

12 Marginaleffekt av födelseregion på antal dagar i arbetslöshet under år t+2 för en individ som går från arbetslöshet till en anställning i detaljhandeln i t+1, punktestimat och 95 procents konfidensintervall. 12

13 SLUTSATSER Finns inga tecken på att detaljhandelsföretag är en viktig integrationsmotor i Sverige. Skillnaden mellan detaljhandeln och hotell och restaurangbranschen indikerar att integrationen av utrikes födda inte bara kan förklaras av skill sorting, utan även kan bero på nätverkseffekter, högre ingångslöner eller att arbetsgivarna föredrar att anställa arbetstagare som liknar dem själva. Utrikes födda har större svårigheter att behålla en anställning jämfört med inrikes födda, även efter att vi kontrollerat för utbildningsnivå, utbildningsinriktning, bransch etc. 13

14 POLICYIMPLIKATIONER Det är troligt att det finns en orealiserade integrationspotential inom detaljhandeln, vilket gör att detaljhandelsföretagen på marginalen är mer benägna att anställa arbetslösa utrikes födda. Åtgärder som syftar till att öka entreprenörskapet bland utrikes födda kan vara av betydelse för andra invandrares möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Svårigheterna för utrikes födda att behålla ett arbete indikerar att många av dagens arbetsmarknadspolitiska åtgärder är för selektiva. Det behövs mer generella åtgärder som förbättrar matchningen på arbetsmarknaden och inkluderar individer som är korttidsarbetslösa. 14

15 s v e n - o l o v. d a u n f e l d h u i r e s e a r c h. s e HANDELSRÅDET

16 Ola Bergström Professor Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

17 Integrationsstrategier i detaljhandeln Ola Bergström, Professor

18 Projektets frågeställningar Hur bidrar detaljhandeln till etablering av utlandsfödda på arbetsmarknaden? Vilka goda exempel kan identifieras och vilka hinder förekommer för etablering av utlandsfödda? På vilket sätt kan detaljhandelns bidrag till etablering av utlandsfödda stärkas?

19 Slutsatser Detaljhandelsföretag bidrar till integration av utlandsfödda på olika sätt. Företagen använder sig av olika integrationsstrategier. Integrationsstrategier kan vara mer eller mindre medvetna, uttänkta och planerade. Integrationsstrategier skiljer sig åt med avseende på hur de integrerar utlandsfödda, i vilken utsträckning de anpassar arbetsvillkor och kompetenskrav för de som integreras och hur integrationsarbetet hänger ihop med företagets affärsstrategi

20 Fall 1: Stormarknaden som bidrar till att lösa samhällets problem Lärlingsprogram Målgrupp: 600 långtidsarbetslösa med utländsk bakgrund i kommunen Majoriteten av dem var arabisktalande (70%) och hade bott i Sverige i åtta år eller mer. Syfte: Att flytta deltagare från målgruppen närmare arbetsmarknaden genom tillfälliga lärlingsplatser och lärlingsutbildningar hos lokala arbetsgivare. Metod: kombinera arbetsplatsträning med mer formella utbildningsåtgärder. Inkomststöd från arbetsförmedlingen eller kommunen under lärlingsperioden, under tre till sex månader

21 Ett jättebra sätt att rekrytera! Efter programmet erbjöds ett fåtal lärlingar någon form av fortsatt anställning i butiken. Vi plockar guldkornen. De som har visat bäst attityd och inställning och lär sig snabbast, de anställer vi. Om vi har möjlighet. Så det är klart att det är ett jättebra sätt att rekrytera (Butikschefen, )

22 Vi kan inte göra detta gratis! Enligt butikschefen vill företagen ha något i gengäld för deras samhällsengagemang, eftersom det: trots allt, inte är välgörenhet. För mig som företagare spelar det ingen roll om jag får skattelättnader, eller om jag får bidrag eller vad jag får. Men jag vet att mina kollegor aldrig kommer säga ja, om det inte är billigt, om det inte är någon rabatt. Eftersom det är en massa arbete med det. Alla betalar ju skatt redan. Det där tycker man politikerna ska sköta, eller kommunerna. Om jag ska göra en insats då vill jag ha betalt för det. Det är enkelt. (Butikschef)

23 Fall 2: Varuhuset där kunden står i centrum Oavsett vad du tjänar, oavsett var du bor och oavsett vad du har för bil eller familjesituation eller vad som helst, så har vi ett utbud för alla. Vi har inte valt att ha ett särskilt sortiment för vissa kundsegment till exempel. (Personalchef) Vi försöker ju få en blandning på våra medarbetare. Att vi har blandade åldrar, blandade kön, blandade nationaliteter. Alltså vi ska spegla våra kunder. Våra kunder är ju alla nationaliteter, alla kön, hela spektra i samhället. Och det tycker vi är viktigt att vi är till för alla, oavsett vem det är, eller var vi kommer ifrån eller hur gammal vi är. (Personalchef)

24 Det får finnas en gräns för hur mycket man ska involvera sig Det får finnas lite som gräns för hur mycket man ska involvera sig. Nu har ju vi också ganska hårt tryck på oss apropå att det är väldigt många nyanlända. Det är många i området häromkring, med några mils radie, där det finns otroligt många som söker asyl, som väntar på det. Och då är det en praktik och arbete som man får hålla ordning på. Och det är väldigt mycket byråkrati kring allt detta. (Personalchef)

25 Fall 3: Livsmedelsbutiken där integration är en del av affärsidén Vi tillhandahåller ett komplement till den svenska dagligvarubutiken. Allt som du inte hittar i andra butiker hittar du här. Så det är en traditionellt, etniskt eller mångfaldskoncept, som inte finns hos andra. (Butiksägare). Var kommer våra varor ifrån? Världens alla hörn. Var kommer vår personal ifrån? Världens alla hörn. Eftersom många utav våra kunder är från hemlandet, kan det vara trevligt också att kunna prata med honom/henne på sitt eget språk. (Administrativ chef)

26 Det är vår uppgift att bygga broar Vår stora uppgift nu är att bygga broar mellan alla de här individerna och Sverige. Vi bor i Sverige. Sverige tog hand om oss och det är dags att vi ger tillbaka. Den här butiken, den håller igång 50 familjer som nu betalar skatt. Annars hade de suttit och fått socialbidrag istället. Det är en skillnad (Administrativ chef)

27 Integrationsstrategier Stormarknaden Varuhuset Livsmedelsbutiken Strategi Samhällsorientering Kundorientering Individorientering Mål Bidra till att lösa samhällets problem Återspegla kundernas sammansättning Integration en del av affärsidén Metod Särskilda program Inga undantag Anpassning till individens och kundernas behov Utfall Begränsad och tillfällig Relativt omfattande, kontinuerlig Begränsad, kontinuerlig

28 Ett bredare perspektiv Även om många arbetslösa kan få tillgång till etableringsjobb eller lärlingsplatser, är lärlingsplatsen enbart ett första steg på en lång vandring till en etablerad och permanent position på arbetsmarknaden. Alla företag är inte intresserade av att förändra eller anpassa sin personalpolitik. Men det behöver inte betyda att de inte bidrar till integrationsarbetet. Det kan finnas företag som inte är lämpliga att vara värd för lärlingar och instegsjobb. Viktigt för kommun och myndigheter att engagera rätt företag Från företagens sida finns betydande risk att företagets insatser ifrågasätts, trots goda intentioner, vilket kan innebära en risk för skandalisering och att företaget förlorar kundernas förtroende. Till viss del är företag inom detaljhandeln särskilt lämplig för den här typen av åtgärder, med tanke på att de är publika, men de är också känsliga, av just samma anledning.

29 Frågor?

30 Hur kan detaljhandelns bidrag till integration stärkas? Affärsmannaskap och tydliga HR strategier! Tänk igenom hur integrationsarbetet hänger ihop med företagets övriga HR strategi och hur HR strategin överensstämmer med företaget övergripande affärsinriktning och framtida strategi

31 Identifiera strategi för integration Hur har företaget tidigare arbetat med integration? Hur hänger den ihop med företagets övergripande strategi och HR strategi Identifiera målsättningar och ambitionsnivå Identifiera vilken typ av arbetsuppgifter kan läggas ut eller utföras i samarbete med externa aktörer? Vilken är företagets HR strategi På vilket sätt påverkas HR strategin av integrationssatsningar Vilken integrationsstrategi passar bäst med företagets HR strategi?

32 Checklista för utformning av integrationsprogram Vad är målsättningen med integrationsprogrammet? Vem ska delta? Finns det specifika målgrupper? Vem ska leda och utforma programmet? Hur ska programmet levereras? Hur ska programmet bidra till integration? Genom att de tillägnar sig yrkeserfarenhet? Genom att de tillägnar sig social förmåga och nätverk? I vilken utsträckning skapas möjlighet för deltagarna att lära sig av varandra? Vilka aktiviteter är bäst lämpade för att uppnå målsättningen? Ska man ha mentorer, coachning eller formell utbildning? Personlig utvecklingsplan och uppföljning: i vilken utsträckning ska deltagarnas aktiviteter och utveckling utvärderas och följa upp? Vem ansvar för uppföljning? Hur lång tid ska programmet gälla? Vilka kostnader och risker är förknippat med programmet? Hur finansieras åtgärderna?

33 Kvalitativ ansats: - syftar till att komma nära och skapa förståelse för hur frågeställningen gestaltar sig på arbetsplatsnivå Tre fallstudier Urvalskriterier: variation, storlek, lokalisering Anonymisering Cirka 10 intervjuer i varje företag Butikschefer, Personalchefer, Anställda

34 PANEL Anna Johansson, Socialdemokraterna, ordförande riksdagens arbetsmarknadsutskott Josefin Malmqvist, Moderaterna, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott Håkan Björklund, Public Affairs, Axfood

35 Axfood vill spegla samhället vi verkar i Håkan Björklund, Ansvarig Public Affairs

36 Butiken som integrationsplattform Erbjuda personer som saknar erfarenhet av att arbeta i Sverige ett insteg på arbetsmarknaden Väcka intresse för att jobba i handeln Stärka handeln och utveckla yrkesrollen spegla det samhälle vi verkar i Möjlig framtida kompetenspool

37 Minska möjligheten till diskriminering Objektiv rekrytering Tester och egenskaper framför yrkeskunskaper Ta bort subjektiva fördomar Bredda kandidatbasen

38 38

39 Nyanländ i Axfood en majoritet erbjudna jobb Ambitionen är att erbjuda deltagarna fortsatt jobb Vid anställning efter avslutat program har deltagaren rätt till en minimilön med 1 års branschvana Efter slutförd praktik utfärdar Handelsrådet ett yrkesbevis till de som klarat av utbildningen

40

41 PANEL Anna Johansson, Socialdemokraterna, ordförande riksdagens arbetsmarknadsutskott Josefin Malmqvist, Moderaterna, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott Håkan Björklund, Public Affairs, Axfood

42